Niclas Orwar & Marcus Hellmann

Transkript

1 L2EKO - LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI Barn från Drottninghögskolan i Helsingborg. Bild: Privat Niclas Orwar & Marcus Hellmann Akademisk handledning: Bertil Nilsson Statistisk handledning: Per-Erik Isberg Examinator: Anna Timgren

2 Copyright Niclas Orwar och Marcus Hellmann Institutionen för livsmedelsteknik Lunds universitet Box Helsingborg Department of Technology, Engineering and Nutrition Lund University Box 882 SE Helsingborg Sweden

3 Kul jete rolig kan vi jöra hela tiden jag jila deta. - elev jag har haft rolit med marcus och niclas. - elev. Det var jette kul det var den besta lekskonen. - elev Detta har varit det roligaste temat i skolan, engagerad i projektet om nya frukter och grönsaker. - förälder Jättebra initiativ att åka ut till barnen och visa och berätta om olika frukter och grönsaker. Barnen tycker det har varit kul. - förälder Min dotter har sett fram emot varje möte med er. Barnen har verkligen uppskattat att få smaka. Tack för att min dotter har fått vara med. - förälder Vi har tyckt att det har varit mycket roligt och positivt att få vara med på era lektioner. Ni utstrålar en otrolig glädje och entusiasm. - lärare Jag kan faktiskt se att mängden grönsaker ökat på barnens tallrikar i matsalen. - lärare Vi har haft fantastiskt roliga veckor. Barnen och personalen har längtat efter er varje vecka. Det har varit gott och lärorikt. Ni är alltid välkomna hos oss. Ser fram emot er examinering i juni. Lycka till och ett stort tack. - lärare Ett bra ämne, positiva, engagerande ägare av projektet (d.v.s. ni 2!), kändes som att detta skulle bli bra. Vi vill vara med i den utvecklingen såklart. - företag Vi vill vara en del i samhället, skolan, barnen, och se till att de får den bästa skolgången och till detta näringsrik mat & dryck. - företag Frukt och grönt är kanske den produktgrupp bland livsmedel som har störst variation och utbud och som berör så många. Att ta tag i det ordentligt och ge små människor en bra start är ju helt rätt! Ni gör inlärning av något så viktigt enkelt och okomplicerat! - företag

4 Sammanfattning L2EKO LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Hypotesen var att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker. Metod Vi har arbetat med tre skolklasser omfattade 93 elever i årskurs 1. Eleverna som vi arbetade med - enligt våra idéer om Lekande Lärande Ekologi, L2EKO - kom från tre olika skolområden i Helsingborg. Vår redovisning av projekt- och examensarbetet - både kvantitativ och kvalitativ - bygger på en statistisk rapport. Vi kan via identitetsnummer på förändringsenkäter koppla ihop barn med respektive föräldrar. Medelst en mall utformad på statistikprogrammet SPSS version17 kan vi sedan mäta förändringar i kunskap, gillande, icke gillande och åsikter. Resultat Vi har fått bekräftat vår hypotes. Vi har en signifikant skillnad i fem av de sex frågorna som vi benämner förändringsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra lektioner och de skulle gärna lära sig mer. Merparten av föräldrarna skriver att de har sett en förändring av deras barns inställning för frukt och grönsaker och de har uppskattat projektarbetet. Barnens lärare ser att barnen vågar prova nya grönsaker i matsalen, och att mängden av grönsaker har ökat på barnens tallrikar. De är även mycket positiva till arbetet. Med glädje, fantasi, kunskap och engagemang kommer man långt. Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi bekräftade vår ställda hypotes: Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker. Delar av de viktiga pusselbitarna som bygger ett samhälle har samverkat i vår studie. Och vi har tillsammans med skola, universitet, kultur och näringsliv skapat en spelplats för nya idéer och tankar. Flera av de företag som var med i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid. Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker, är viktigt både för hälsan och för vår miljö, och vi ville med vår innovation se om man kan få en signifikant skillnad över en kort tid. Om vi samverkar och gemensamt investerar i de ovan givna omständigheterna, så skapar vi även en hållbar framtid. Nyckelord: Frukt, grönsaker, barn, skola, hälsa, näringslära, miljö, hållbar utveckling.

5 Abstract L2EKO LAUGHING LEARNING ECOLOGY Aim, research, questions and hypothesis The purpose of this study was to investigate whether one can make a difference in attitude and valuation as well as create new thinking and a more positive attitude towards fruits, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy". The hypothesis was that Laughing Learning Ecology - L2EKO, gives children a more positive attitude to "nature's candy". Method We have worked with three classes totaling 93 seven year-old children. The students we worked with - according to our ideas about Laughing Learning Ecology, L2EKO - came from three different school sites in Helsingborg. Our presentation of the project and the thesis is based on a quantitative and qualitative statistical reporting. We can by identification number of change questionnaires connect children with their parents. Then, using a template designed in SPSS version17, we can see changes in knowledge, appreciation, disapproval and opinion. Results We confirm our hypothesis. We have a significant difference in five of the six questions which we call alteration. The children have shown interest and have learned during our lessons and would like to learn more. The majority of parents say that they have seen a change in their children s attitudes to fruit and vegetables. The children's teacher sees the kids try new vegetables in the dining room, and that the amount of vegetables has increased on the children's plates. They are also very supportive of the work. Joy, imagination, knowledge and dedication will get you far. The purpose of this study was to investigate whether one can make a difference in attitude and valuation as well as create new thinking and a more positive attitude towards fruit, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy." We confirmed our hypothesis asked: Laughing Learning Ecology - L2EKO, gives children a more positive attitude to the subject. Some of the major crafts pieces that build a society have interacted in our study. And we have with the school, university, culture and business created a playground for new ideas and thoughts. Several of the companies that were part of our study are competing daily in the market, but they happily work together for our children's future. Eating more fruit, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy" is important both for health and for our environment, we wanted to see if we with our innovation could make a significant difference over a short period of time. If we work together and jointly invest in the above circumstances, we will create a sustainable future. Keywords: Fruit, vegetables, children, school, health, nutrition, sustainability.

6 Formen, och tankarna bakom den bild vi vill förmedla är ett barns lek med vattenfärger sittandes på en vall av klöver solen lyser i hennes hår och reflekterar på hennes jordiga tår. L2EKO vill verka för, och plantera ett enkelt frö som kan tillväxa i äng av blommor - där vi tror att ett aktivt lekande lärande, kan bidra till att skapa en spelplats för en hållbar ekologi. TACK! Yvonne Granfeldt, Stina Bergentz, Ingrid, Babs Lisbeth, Carina. Kattie, Hanna, Daca, Katarina Eva, Nils-Bo, Charlott, Dan, Therese Tack alla kurskamrater Tack alla ni som gillar oss på facebook Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan. Filbornaskolan-Medieprogrammet Lunds tekniska högskola Dunkers kulturhus Citroën-Miljöbilar, City Print, Everfresh, Ewerman, Findus, Greenway Denmark, Kulla Must, Mariannes Farm/Morötter, Matlagning Ute, Mossagården, Salico och Årstiderna. Detta arbete är ett bra exempel på vad en livsmedelstekniker med visioner kan jobba med. Genom att på ett tvärvetenskapligt sätt kombinera det bästa av olika akademiska världar, försöker ni på ett ypperligt sätt bidra till den utopiska värld ni förespråkar. Många av examensarbetena 2012 har handlat om vad man faktiskt får i sig. Nyckeln måste vara kunskap i ett tidigt skedde av livet och detta visar ni i ert arbete på ett föredömligt sätt. - Kristoffer Larsson, opponent i arbetet vid examinering.

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Naturens egna sötsaker Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker Mineraler Vitaminer Antioxidanter Kostfiber Näringsrekommendationer gram frukt och grönt per dag Tallriksmodellen Nyckelhålsmärkt Samverkan Syfte, frågeställning och hypotes Hypotes Metod/metodik och datainsamling Urvalsprocessen Enkätmetod Enkätval Gruppenkät Postenkät Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet Reliabilitet och validitet Etiska övervägande Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad Kommentarer Tidigare studier Studie Syfte Metod Resultat Studie Syfte Metod Resultat L2EKO Lekande Lärande Ekologi TRÄFF TRÄFF TRÄFF TRÄFF L2EKO - resultat och analys av föräldraenkäterna Viktiga kriterier - föräldraenkäterna Förändringsfrågor föräldrar - resultat Förändringsfrågor föräldrar - analys Åsiktsfrågor föräldrar - resultat Åsiktsfrågor föräldrar - analys L2EKO - resultat och analys av elevenkäterna... 26

8 9.1 Viktiga kriterier barnenkäterna Förändringsfrågor/kunskapsfrågor elever - resultat Förändringsfrågor/gillande eller icke gillande elever - resultat Förändringsfrågor elever - analys Åsiktsfrågor elever - resultat Åsiktsfrågor elever - analys Redovisning av övriga frågor ISO-BMI Resultat och diskussion Delprojekt 1. Juiceprodukt genomförande/resultat Syfte Metod Resultat och diskussion Delprojekt 2. Dunkers kulturhus Meny Kostnadskalkyl Cateringen kräver en egenkontrollplan Utställningsyta Film Filborna-Medieprogrammet Föreläsning: 7 juli 2012, Dunkers kulturhus, RumEtt Dokumentation i sociala medier/offentliga medier Konklusioner Kommande arbeten Källförteckning Bilaga 1. Enkät A/Enkät B - elev med presentation... 1 Bilaga 2. Enkät 1/Enkät 2 - målsman med presentation... 3 Bilaga 3. Postenkäter - lärare med presentation Bilaga 4. Postenkäter - företagare med presentation Bilaga 5. Målsmäns tankar/kommentarer - delar av Bilaga 6. Vad tycker ni elever om våra lektioner? Bilaga 7. Telefonintervju - Dunkers Kulturhus Bilaga 8. Information och näringsinnehåll till Dunkers... 28

9 1 Inledning Mänskligheten står inför en mängd svåra frågor med hänsyn till miljö- och klimatmål. Vi måste se till vår planets överlevnad, och hålla nere människans negativa påverkan. Vi står inför ett flertal vägskäl, där vi gemensamt måste välja banor. I Sverige har vi 16 nationella klimat- och miljömål. Man vill begränsa människans påverkan, och skapa ett rikare växt- och djurliv (Naturvårdsverket, 2012). Frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Våra matvanor tenderar till att bli allt sämre och sämre, vi äter mer och mer energirik mat såsom snacks, godis och onyttigheter. Detta överflöd av snabba kalorier kan leda till en ökad ohälsa och risk för sjukdomar enligt en mängd oberoende forskning inom området (WHO, 2012): Overweight and obese children are likely to stay obese into adulthood and more likely to develop non communicable diseases like diabetes and cardiovascular diseases at a younger age. Overweight and obesity, as well as their related diseases, are largely preventable. Prevention of childhood obesity therefore needs high priority. Statens livsmedelsverk - SLV, skriver på sin hemsida att barn och ungdomar som dagligen äter frukt och grönsaker får en bättre balans i sin kost. Barnen och ungdomarna som dagligen äter dessa livsmedel, tenderar även till att äta mindre onyttigheter såsom snacks och godis. SLV:s rekommendationer för barn över 10 år är den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2 frukter och två nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011). Där finns en mängd nyttiga näringsämnen i naturens egna sötsaker såsom mineraler, vitaminer, antioxidanter, och kostfiber. Statens folkhälsoinstitut - FHI, anser att vi äter alldeles för lite av naturens egna sötsaker, och enligt deras senaste undersökning 2010 så äter 90 % av den svenska befolkningen för lite frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Nio av tio äter för lite frukt och grönt, 2011). Vi borde kanske tänka om och öka vårt dagliga intag av naturens egna sötsaker för våra barns framtid och hälsa men även för vår miljö och dess klimat som påverkas av våra dagliga val 1

10 2 Bakgrund Där finns en mängd ny forskning som visar på de överhängande riskerna med en allt för ensidig och ohälsosam kost. World Health Organization skriver i sin rapport Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risk (WHO, 2009): Insufficient intake of fruit and vegetables is estimated to cause around 14% of gastrointestinal cancer deaths, about 11% of ischaemic heart disease deaths and about 9% of stroke deaths worldwide. Most of the benefit of consuming fruits and vegetables comes from reduction in cardiovascular disease, but fruits and vegetables also prevent cancer. Ett lågt intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker anses vara den tionde dödsorsaken globalt. Och man vill förebygga kroniska sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. WHO har satt ett absolut minimumintag av frukt och grönsaker till 400 gram och person globalt (Naturskyddsföreningen, 2009). Köttproduktionen har fördubblats den senaste tioårsperioden. Och näringen har en större klimatpåverkan än hela transportsektorn. Den vegetabiliska livsmedelsproduktionens klimatpåverkan - växthusgasutsläpp, är halvparten av köttproduktionens (Naturskyddsföreningen, 2009). Om man för in frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker i en tidig ålder hos barn, och gör det till ett hälsosamt och naturligt inslag i den dagliga kosten, så ger det en mängd positiva synergieffekter för individen, samhället och planeten. 2.1 Naturens egna sötsaker Våra matvanor blir sämre och sämre. Vi äter mer och mer energirik mat såsom färdig mat, godis och onyttigheter (Tandläkareförbundet, 2008). Detta frosseri kan leda till en ökad ohälsa och risk för sjukdomar (BarnObesitasRegister, 2006). Flera av de undersökningar man har gjort tyder på att barn och ungdomar som dagligen äter av naturens egna sötsaker, även får en bättre balans i sin kost. Barnen och ungdomarna äter likaledes mindre godis och onyttigheter (Livsmedelsverket, Byt kakor och godis mot frukt och grönsaker, 2009). Folkhälsoinstitutet (FHI), anser att vi äter alldeles för lite av naturens egna sötsaker, och enligt deras senaste undersökning, så äter 90 % av befolkningen för lite frukt och grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Frukt- och grönsakskonsumtion i Sverige, 2011). 2.2 Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker När man äter mycket av frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker, så får man även i sig en mängd vitala näringsämnen. Kroppen får i naturens sötsaker livsviktiga 2

11 ingredienser såsom mineraler, vitaminer, antioxidanter och kostfiber (Livsmedelsverket, Frukt och bär, 2011). 2.3 Mineraler Kroppen består till ca 4 % av mineralämne. Dessa är essentiella för kroppen och de sju stora makroelementen är kalcium, fosfor, svavel, kalium, natrium, klorid och magnesium. Utöver dessa finns åtta spårelement som järn, zink, koppar, selen, jod, mangan, kobolt och molybden. Även om mineraler bara utgör en liten del av kroppsprocenten, så är de viktiga vid en mängd vitala processer i kroppen, t.ex. vid utbyggnad av skelett, tänder, brosk och för att upprätthålla vatten och saltbalansen i kroppen (Abrahamson, 2008). 2.4 Vitaminer Vitaminer är essentiella för kroppen och hjälper till med olika processer i ämnesomsättningen såsom underhåll och tillväxt (The Faculty of Life Sciences). Vitaminer brukar delas upp i två grupper efter sin löslighet i fett och vatten. Fettlösliga vitaminer är A, D, E och K. Och vattenlösliga är B-gruppens åtta vitaminer samt vitamin C. De flesta vitaminer måste tillföras kroppen med livsmedel, men ett par kan syntetiseras i kroppen. En allsidig kost efter näringsrekommendationerna ger en tillräcklig tillförsel av samtliga vitaminer (Abrahamson, 2008) (Livsmedelsverket, Kolhydrater, 2012). 2.5 Antioxidanter Antioxidanter hjälper till att oskadliggöra fria radikaler och andra reaktiva syre- och kväveformer. De fria radikaler och syre- och kväveformerna kan bildas i kroppen vid oxidativa metaboliska processer som t.ex. förbränning av näringsämne, i samband med sjukdom, medicin, strålning, föroreningar och rökning (The Faculty of Life Sciences, 2011). Det är viktigt med samspelet mellan antioxidanter från vitaminer och antioxidanter från andra ämne. Synergieffekten av detta samspel är större tillsammans än var för sig. Naturliga/primära antioxidanter finns i vitaminerna A, C och E samt i polysulfider, terpener och polyfenoler. Naturliga antioxidanter finns i höga koncentrationer i frukt, bär, och grönsaker (Abrahamson, 2008) (The Faculty of Life Sciences, 2011). 2.6 Kostfiber Rekommendationerna enligt livsmedelverket är att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag, och då hjälper man även kroppen att nå de gram kostfiber per dag som förordas. Kostfiberinnehållet i grönsaker kan vara större än vad man kan tro: tre ringar paprika ger ca 0,5 gram kostfiber, en deciliter majs ger ca 1,5 gram kostfiber, fyra blomkålsbuketter ger ca 2,5 gram kostfiber (Region Skåne, 2008). 3

12 Livsmedel som innehåller en hög mängd kostfiber är en svår nöt för bakterierna i tjocktarmen. Nedbrytningen sker i en liten utsträckning då kostfibrerna är olösliga. Kostfibrerna stannar kvar i en längre tid, och binder vatten längs hela tarmkanalen. Bulkeffekten blir då även större. Mikroorganismerna i tjocktarmen utvinner sin energi främst från kostfiber. Utvinning är anaerob, då den sker utan inverkan av syre, och dess produkter är främst korta organiska syror: ättiksyra, propionsyra och smörsyra - SCFA, Short Chain Fatty Acids (Wong, 2006). Dessa kortkedjiga syror ger bl.a. ett skyddande slamlager i tarmen. Och det är främst smörsyra och propionsyra - bildas vid fermenteringen - som där anses finnas belägg för en positiv inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes och cancer (Nyman, 2008). 2.7 Näringsrekommendationer Livsmedelsverket antog 1981 den första svenska upplagan av Svenska Näringsrekommendationer - SNR. Underlaget till dessa rekommendationer härstammar från förslag till de gemensamma Nordiska näringsrekommendationerna - NNR, och är utarbetade av en nordisk expertgrupp. Underlaget revideras med jämna mellanrum och sista upplagan utkom Rekommendationerna innehåller önskvärda dagliga intag av enskilda näringsämnen (Abrahamson, 2008). Om man nyttjar olika frukter, bär, baljväxter, rotfrukter, grönsaker i sin dagliga kost, så anses man även påverka sin hälsa positivt (Livsmedelsverket, Svenska näringsrekomendationer, 2012) gram frukt och grönt per dag Livsmedelsverkets - SLV, och deras rekommendationer för barn över 10 år och ungdomar, är den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2 frukter och två nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Frukt och grönsaker - barn, 2012). 2.9 Tallriksmodellen Tallriksmodellen utarbetades i slutet på 1980-talet som ett hjälpmedel för att få rätt proportionerna av livsmedelsgrupperna i sin dagliga kost (Abrahamson, 2008). Modellen kan jämföras med ett upp- och nedvänt Y som delar upp tallriken. Den nedersta och minsta delen som högst får vara en fjärdedel av tallriken skall utgöras av proteinrika livsmedel såsom kött, fisk och ägg. Denna del fylls med baljväxter av vegetarianer. De två stora delarna av det upp- och nedvända Y:et skall på vänster sida innehålla potatis, ris och pasta. Bröd skall läggas vid denna del. Den högra delen skall fyllas med grönsaker, rotfrukter, bär och frukter. Man skall ta hänsyn till vilken dryck 4

13 man väljer till måltiden om denna inte är vatten (Livsmedelsverket, Tallriksmodellen, 2011) Nyckelhålsmärkt Om man läser näringsrekommendationerna på Livsmedelsverket samt ser till de gynnsamma effekterna av deras fem kostråd för barn, så har man i Nyckelhålsmärket poängterat följande (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011): Ät mycket frukt och grönt, gärna gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Livsmedelsverket rekommenderar att man följer de instruktioner som finns med i Nyckelhålsmärket för att få en bra balans i kosten (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011). 5

14 3 Samverkan Då vi började diskutera examensprojektet L2EKO en solig dag i maj 2011, så förstod vi genast att här krävdes samverkan. Vi behövde ett välfungerande samarbete med delar av de pusselbitar som bygger ett samhälle: skola, universitet, kultur och inte minst näringsliv. Vi är nu väldigt glada att dessa intentioner infriades ty utan detta samarbete inget L2EKO. Vi har i vårt i vårt projekt- och examensarbete samverkat med: Grundskolor Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan Gymnasieskola Filbornaskolan-Medieprogrammet Universitet Lunds tekniska högskola Kulturhus Dunkers kulturhus Näringsliv Citroën-Miljöbilar City Print Everfresh Ewerman Findus Greenway-Denmark Kulla Must Mariannes Farm/Morötter Matlagning Ute Mossagården Salico Årstiderna Flera av de företagen som var med i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid. 6

15 4 Syfte, frågeställning och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering - samt skapa ett nytänkande, och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker är viktigt både för hälsan och för vår miljö. Om man med vår innovation kan se en signifikant skillnad över en kort tid Vad kan man då inte göra över en längre tidsperiod? 4.1 Hypotes Vår hypotes är att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. 7

16 5 Metod/metodik och datainsamling Grundat på vår lärdom och planläggande insatser - innan projektet- och examensarbetet startade, har vi införskaffat oss en omfattande kunskap om generella brister i intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi redovisar i denna rapport, en mängd oberoende studier som visar på att det är essentiellt för barns utveckling, välbefinnande och prestation med ett välbalanserat intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi ställer i vår innovation upp hypotesen att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Då vi vill testa vår hypotes, så har vi använt ett antal studieobjekt för datainsamling. Vårt examensarbete bygger på en statistisk redovisning, och där vi har arbetat med fyra olika enkäter. Enkät om kostvanor till föräldrarna (1), och en förändringsenkät efter våra träffar med barnen till föräldrarna (2). En lekande enkät vid första träffen med barnen (A) och en förändringsenkät vid den avslutande träffen med barnen (B). Vi har sammantaget fyra enkäter som vi med identitetsnummer kan koppla ihop barn med respektive föräldrar. Via en mall utformad på statistikprogrammet SPSS version17, kan vi sedan se förändringar i kunskap, attityder och åsikter. Vi har enbart tagit upp vad föräldern/målsmän/hushållet tror att barnet konsumerar inom hushållet. Svaret de ger i de två postenkäterna avser livet utanför skolan, och där föräldrarna försöker att uppskatta ett snitt per vecka. Vi kan bl.a. välja att se förändring inom familjen, inom skolan, eller inom ett visst område. Vi ser tidigare vanor och attityder innan våra träffar och förhoppningsvis en mer positiv inställning efter våra träffar. Vi är intresserade av förändringen hos barnen och inom familjen i vårt arbete. 5.1 Urvalsprocessen Vi har i vårt projekt valt att arbeta med barn i årskurs 1, detta då vi tror att det är en bra ålder vari man kan applicera våra tankar om Lekande Lärande Ekologi - L2EKO. Våra tankar bygger mycket på engagemang och glädje, och vi tror att åldersgruppen är mottaglig för denna pedagogik. Vi har valt att arbeta med tre skolor inom tre olika skolområden i Helsingborg. Skolorna som vi har arbetat med och deras elevantal är: 1. Maria Parkskolan: 30 elever. 2. Västra Berga skola: 25 elever. 8

17 3. Drottninghögskolan: 38 elever. Alla klasserna delades upp i halvklasser och varje grupp bestod av mellan elever. Vi träffade eleverna under fyra lektioner och varje lektionstillfälle varade mellan min. Undervisningstillfällena redovisas under: 7 L2EKO Lekande Lärande Ekologi. 5.2 Enkätmetod Vårt arbete grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa frågeställningar (Troedsson, 2007). Kvalitativa undersökningar används vid forskning som ger beskrivande data. Syftet med denna metod är att skaffa sig djupare kunskap om det man vill undersöka. Kvantitativa undersökningar syftar oftast på att fastställa en kvantitet, man vill mäta hur mycket det finns av ett visst data. 5.3 Enkätval Vår utgångspunkt när elevernas enkät färdigställdes för tryck, var att den skulle vara lättförståelig och enkel för eleverna att hantera. Syftet var att bildfrågorna skulle vara meningsfulla och lätta att besvara av målgruppen elever i åk 1 (Bilaga 1). Enkät till målsman bygger delvis på Statens folkhälsoinstitut - FHI, och deras nationella folkhälsoenkät 2010 (SCB, 2011). Frågorna som berördes, var dock bearbetade och anpassade till vårt examensarbete. Men andemeningen finns där, och även vi räknar i antal per dag och vecka i våra frågor och inte i gram per dag och vecka (Bilaga 2). 5.4 Gruppenkät Enkätmetoden som valdes till eleverna var gruppenkäter. Dessa används generellt i skolor och andra sammanhang, där flera är samlade, och där man vill nå flera tillfrågade samtidigt. Vi närvarade vid varje enkättillfälle. Vi visade då även enkäten på Powerpoint. När frågorna lästes upp av oss, använde vi oss av ett skrivet frågeformulär så att frågorna ställdes exakt likadant till alla klasser. Eleverna kunde lätt följa med och besvarade frågorna genom att ringa in eller kryssa för sitt alternativ på enkäten (Troedsson, 2007). Eleverna i klasserna fick en Enkät A vid första träffen samt en Enkät B vid den fjärde och avslutande träffen. Enkät A hade 6 frågor och Enkät B hade 10 frågor. 5.5 Postenkät Metoden som valdes för målsman för eleverna var postenkät. Lärarna delade ut enkäterna till eleverna så att de kunde ta med sig dem hem till målsman. På enkäten fanns en slutdag för inlämning och lärarna var noga med att påpeka detta. Nackdelen 9

18 med detta förfarande och denna typ av enkät, är om man inte förstår frågorna eller har svårt med språket (Troedsson, 2007). Detta försökte vi avhjälpa med att kontaktuppgifter med telefonnummer stod på enkäten och med en tydlig uppmaning att ringa om problem uppstod. Målsman fick enkät (1), innan träff ett med eleverna och en enkät (2) efter vår sista träff med eleverna. Vi valde att använda postenkäter för att vi ansåg att det var ett effektivt och smidigt sätt nå ut till de berörda. Förvarandet kräver inte heller mycket resurser (Troedsson, 2007). Nackdelen med enkätundersökningar är att man inte kan ställa för komplicerade frågor, och svaren blir inte så djupgående. Detta försökte vi avhjälpa genom att ha ett fält för kommentarer. När man ställer enkäter via post och till ett hushåll/föräldrarna och vid två tillfällen, så kan vi inte styra över vem som besvarar dem. Vid första tillfället kan det vara modern, och vid det andra tillfället fadern och man kan givetvis ha olika åsikter i frågorna. Föräldrarnas enkäter skickades ut och samlades in under ett tidsintervall på sju veckor. Vi såg det som rimligt med tanke på vår undersökning. Men givetvis öppnar detta för möjligheten att man har glömt vad man besvarade i första enkäten. Tid ger även utrymme för att man kan betänka sitt första svar och dess riktighet, samt givetvis den faktiska eventuella förändringen (Troedsson, 2007). 5.6 Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet Vi ville även tillföra lärarnas åsikter och synpunkter över vårt arbete i deras klasser. Och vi bad dem besvara en postenkät på 8 frågor. Vi anser att det är mycket viktigt och har en stor betydelse då de möter barnen och föräldrarna dagligen (Bilaga 3). Vi lottade fram 3 sponsorer av 12 sponsorer i vårt arbete, för att besvara en postenkät på 5 frågor, detta då vi ser det som viktigt att vi får fram deras syn i saken (Bilaga 4). Vi har samverkat med Dunkers kulturhus under vårt examens- och projektetarbete, och vi var även ansvariga för lunchen vid elevinvigningen på deras 10 årsjubileum den 27/ Se även: 14 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus. Vi har i en telefonintervju bett om deras tankar och synpunkter över samarbetet (Bilaga 7). 5.7 Reliabilitet och validitet Reliabilitet eller tillförlitlighet avses när en mätning är stabil och inte slumpas fram. Det var viktigt för oss att frågorna till eleverna ställdes exakt lika. Ett förskrivet frågeformulär användes och förklaringar på frågor avseendes ordning och tonläge var så långt möjligt konstant. Alla träffarna på skolorna hölls på morgonen och båda halvklasserna avklarades innan lunchrasten. Validiteten i våra frågeformulär ger svar på frågan om vad man vill mäta. Vill man t.ex. veta: Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat? Då bör svaret vara per dag, i 10

19 dagar eller per vecka, och inte ofta eller sällan, då det ger ett allt för abstrakt svar på frågan (Körner, 2005). 5.8 Etiska övervägande Innan genomförandet av våra undersökningar, så diskuterade vi mycket hur vi skulle gå tillväga. Vi tog beslut att alla skulle vara anonyma i vår undersökning och att alla enkäter skulle få ett nummer tilldelat av berörd lärare. Det nummer som eleverna fick i undersökningen, anvisades också deras målsmän. I enkäterna kan man då välja vad man vill få besvarat, detta då man kan se förändring inom familjen, inom skolan, och inom ett område. Vi har varit noga med information till berörda lärare, och vi under hela studiens gång haft en bra och löpande dialog med lärarna. Lärarna har informerat via veckobrev till målsmän och vi har varit närvarande vid föräldramöten - där vi informerade om vårt arbete och dess syfte. Och vi har likaledes bifogat information om studiens syfte i ett informationsblad till målsman. Vi har varit ytterst försiktiga och väl medvetna om att det är unga elever som ingår i vår studie. Vi har lagt stor vikt på att alla skall förstå vad studien går ut på. Både målsmän och elevers enkäter var helt frivilliga i vår studie och detta betonades noggrant. De besvarade enkäter förvarades på en säker plats och inga utomstående har fått ta del av resultaten innan dessa fördes in i statistikprogrammet SPSS version17. Alla enkäter har behandlades med respekt och efter avslutat projekt destruerades samtliga enkäter (Troedsson, 2007). 5.9 Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad Elevenkäter samlades in meddetsamma och förälders enkäter hämtades hos berörd lärare när svarstiden utlöpt. Vi har en svarsfrekvens på: Enkät A till barnen: 88/95 vilket ger 92,6 % Enkät B till barnen: 87/95 vilket ger 91,6 % Enkät 1 till föräldrarna: 88/95 vilket ger 92,6 % Enkät 2 till föräldrarna: 77/95 vilket ger 81,1 % Vi har en väldigt hög svarsfrekvens i enkäterna i sin helhet, och anledningen till det låga deltagandet i Enkät 2 - till föräldrarna - tror vi beror på vår brådska i insamlandet, där fanns helt enkelt ingen tid att invänta dessa enkäter - för dataanalys - mer än tidigare angiven tid. I statistikprogrammet SPSS version17 skapade vi mallar för vidare bearbetning av resultaten. Alla svar i enkäterna matades in manuellt. Vi har valt att presentera alla frågorna i rapporten, dock har vi gjort prioriteringar av utrymmesskäl och vad som speglar vår frågeställning. 11

20 Teckentest används bl.a. vid parvisa observationer samt används för att räkna ut en signifikant skillnad. Man tittat då på om där finns en förändring hos en individ vid två olika tillfällen. Och man kan då se om differensen avviker eller är sannolik. Gränsen för signifikant skillnad går vid p 0,05 (Körner, 2005) (Troedsson, 2007) Kommentarer Vi har en mängd kommentarer som är besvarade i de olika enkäterna, delar av dem redovisas i början av detta arbete och resterande har vi valt att lägga som bilagor till arbetet (Bilaga 5) (Bilaga 6). 12