Niclas Orwar & Marcus Hellmann

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Niclas Orwar & Marcus Hellmann"

Transkript

1 L2EKO - LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI Barn från Drottninghögskolan i Helsingborg. Bild: Privat Niclas Orwar & Marcus Hellmann Akademisk handledning: Bertil Nilsson Statistisk handledning: Per-Erik Isberg Examinator: Anna Timgren

2 Copyright Niclas Orwar och Marcus Hellmann Institutionen för livsmedelsteknik Lunds universitet Box Helsingborg Department of Technology, Engineering and Nutrition Lund University Box 882 SE Helsingborg Sweden

3 Kul jete rolig kan vi jöra hela tiden jag jila deta. - elev jag har haft rolit med marcus och niclas. - elev. Det var jette kul det var den besta lekskonen. - elev Detta har varit det roligaste temat i skolan, engagerad i projektet om nya frukter och grönsaker. - förälder Jättebra initiativ att åka ut till barnen och visa och berätta om olika frukter och grönsaker. Barnen tycker det har varit kul. - förälder Min dotter har sett fram emot varje möte med er. Barnen har verkligen uppskattat att få smaka. Tack för att min dotter har fått vara med. - förälder Vi har tyckt att det har varit mycket roligt och positivt att få vara med på era lektioner. Ni utstrålar en otrolig glädje och entusiasm. - lärare Jag kan faktiskt se att mängden grönsaker ökat på barnens tallrikar i matsalen. - lärare Vi har haft fantastiskt roliga veckor. Barnen och personalen har längtat efter er varje vecka. Det har varit gott och lärorikt. Ni är alltid välkomna hos oss. Ser fram emot er examinering i juni. Lycka till och ett stort tack. - lärare Ett bra ämne, positiva, engagerande ägare av projektet (d.v.s. ni 2!), kändes som att detta skulle bli bra. Vi vill vara med i den utvecklingen såklart. - företag Vi vill vara en del i samhället, skolan, barnen, och se till att de får den bästa skolgången och till detta näringsrik mat & dryck. - företag Frukt och grönt är kanske den produktgrupp bland livsmedel som har störst variation och utbud och som berör så många. Att ta tag i det ordentligt och ge små människor en bra start är ju helt rätt! Ni gör inlärning av något så viktigt enkelt och okomplicerat! - företag

4 Sammanfattning L2EKO LEKANDE LÄRANDE EKOLOGI Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Hypotesen var att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker. Metod Vi har arbetat med tre skolklasser omfattade 93 elever i årskurs 1. Eleverna som vi arbetade med - enligt våra idéer om Lekande Lärande Ekologi, L2EKO - kom från tre olika skolområden i Helsingborg. Vår redovisning av projekt- och examensarbetet - både kvantitativ och kvalitativ - bygger på en statistisk rapport. Vi kan via identitetsnummer på förändringsenkäter koppla ihop barn med respektive föräldrar. Medelst en mall utformad på statistikprogrammet SPSS version17 kan vi sedan mäta förändringar i kunskap, gillande, icke gillande och åsikter. Resultat Vi har fått bekräftat vår hypotes. Vi har en signifikant skillnad i fem av de sex frågorna som vi benämner förändringsfrågor. Barnen har visat intresse och lärt sig under våra lektioner och de skulle gärna lära sig mer. Merparten av föräldrarna skriver att de har sett en förändring av deras barns inställning för frukt och grönsaker och de har uppskattat projektarbetet. Barnens lärare ser att barnen vågar prova nya grönsaker i matsalen, och att mängden av grönsaker har ökat på barnens tallrikar. De är även mycket positiva till arbetet. Med glädje, fantasi, kunskap och engagemang kommer man långt. Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering samt skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi bekräftade vår ställda hypotes: Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker. Delar av de viktiga pusselbitarna som bygger ett samhälle har samverkat i vår studie. Och vi har tillsammans med skola, universitet, kultur och näringsliv skapat en spelplats för nya idéer och tankar. Flera av de företag som var med i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid. Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker, är viktigt både för hälsan och för vår miljö, och vi ville med vår innovation se om man kan få en signifikant skillnad över en kort tid. Om vi samverkar och gemensamt investerar i de ovan givna omständigheterna, så skapar vi även en hållbar framtid. Nyckelord: Frukt, grönsaker, barn, skola, hälsa, näringslära, miljö, hållbar utveckling.

5 Abstract L2EKO LAUGHING LEARNING ECOLOGY Aim, research, questions and hypothesis The purpose of this study was to investigate whether one can make a difference in attitude and valuation as well as create new thinking and a more positive attitude towards fruits, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy". The hypothesis was that Laughing Learning Ecology - L2EKO, gives children a more positive attitude to "nature's candy". Method We have worked with three classes totaling 93 seven year-old children. The students we worked with - according to our ideas about Laughing Learning Ecology, L2EKO - came from three different school sites in Helsingborg. Our presentation of the project and the thesis is based on a quantitative and qualitative statistical reporting. We can by identification number of change questionnaires connect children with their parents. Then, using a template designed in SPSS version17, we can see changes in knowledge, appreciation, disapproval and opinion. Results We confirm our hypothesis. We have a significant difference in five of the six questions which we call alteration. The children have shown interest and have learned during our lessons and would like to learn more. The majority of parents say that they have seen a change in their children s attitudes to fruit and vegetables. The children's teacher sees the kids try new vegetables in the dining room, and that the amount of vegetables has increased on the children's plates. They are also very supportive of the work. Joy, imagination, knowledge and dedication will get you far. The purpose of this study was to investigate whether one can make a difference in attitude and valuation as well as create new thinking and a more positive attitude towards fruit, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy." We confirmed our hypothesis asked: Laughing Learning Ecology - L2EKO, gives children a more positive attitude to the subject. Some of the major crafts pieces that build a society have interacted in our study. And we have with the school, university, culture and business created a playground for new ideas and thoughts. Several of the companies that were part of our study are competing daily in the market, but they happily work together for our children's future. Eating more fruit, legumes, root crops and vegetables - "nature's candy" is important both for health and for our environment, we wanted to see if we with our innovation could make a significant difference over a short period of time. If we work together and jointly invest in the above circumstances, we will create a sustainable future. Keywords: Fruit, vegetables, children, school, health, nutrition, sustainability.

6 Formen, och tankarna bakom den bild vi vill förmedla är ett barns lek med vattenfärger sittandes på en vall av klöver solen lyser i hennes hår och reflekterar på hennes jordiga tår. L2EKO vill verka för, och plantera ett enkelt frö som kan tillväxa i äng av blommor - där vi tror att ett aktivt lekande lärande, kan bidra till att skapa en spelplats för en hållbar ekologi. TACK! Yvonne Granfeldt, Stina Bergentz, Ingrid, Babs Lisbeth, Carina. Kattie, Hanna, Daca, Katarina Eva, Nils-Bo, Charlott, Dan, Therese Tack alla kurskamrater Tack alla ni som gillar oss på facebook Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan. Filbornaskolan-Medieprogrammet Lunds tekniska högskola Dunkers kulturhus Citroën-Miljöbilar, City Print, Everfresh, Ewerman, Findus, Greenway Denmark, Kulla Must, Mariannes Farm/Morötter, Matlagning Ute, Mossagården, Salico och Årstiderna. Detta arbete är ett bra exempel på vad en livsmedelstekniker med visioner kan jobba med. Genom att på ett tvärvetenskapligt sätt kombinera det bästa av olika akademiska världar, försöker ni på ett ypperligt sätt bidra till den utopiska värld ni förespråkar. Många av examensarbetena 2012 har handlat om vad man faktiskt får i sig. Nyckeln måste vara kunskap i ett tidigt skedde av livet och detta visar ni i ert arbete på ett föredömligt sätt. - Kristoffer Larsson, opponent i arbetet vid examinering.

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Naturens egna sötsaker Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker Mineraler Vitaminer Antioxidanter Kostfiber Näringsrekommendationer gram frukt och grönt per dag Tallriksmodellen Nyckelhålsmärkt Samverkan Syfte, frågeställning och hypotes Hypotes Metod/metodik och datainsamling Urvalsprocessen Enkätmetod Enkätval Gruppenkät Postenkät Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet Reliabilitet och validitet Etiska övervägande Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad Kommentarer Tidigare studier Studie Syfte Metod Resultat Studie Syfte Metod Resultat L2EKO Lekande Lärande Ekologi TRÄFF TRÄFF TRÄFF TRÄFF L2EKO - resultat och analys av föräldraenkäterna Viktiga kriterier - föräldraenkäterna Förändringsfrågor föräldrar - resultat Förändringsfrågor föräldrar - analys Åsiktsfrågor föräldrar - resultat Åsiktsfrågor föräldrar - analys L2EKO - resultat och analys av elevenkäterna... 26

8 9.1 Viktiga kriterier barnenkäterna Förändringsfrågor/kunskapsfrågor elever - resultat Förändringsfrågor/gillande eller icke gillande elever - resultat Förändringsfrågor elever - analys Åsiktsfrågor elever - resultat Åsiktsfrågor elever - analys Redovisning av övriga frågor ISO-BMI Resultat och diskussion Delprojekt 1. Juiceprodukt genomförande/resultat Syfte Metod Resultat och diskussion Delprojekt 2. Dunkers kulturhus Meny Kostnadskalkyl Cateringen kräver en egenkontrollplan Utställningsyta Film Filborna-Medieprogrammet Föreläsning: 7 juli 2012, Dunkers kulturhus, RumEtt Dokumentation i sociala medier/offentliga medier Konklusioner Kommande arbeten Källförteckning Bilaga 1. Enkät A/Enkät B - elev med presentation... 1 Bilaga 2. Enkät 1/Enkät 2 - målsman med presentation... 3 Bilaga 3. Postenkäter - lärare med presentation Bilaga 4. Postenkäter - företagare med presentation Bilaga 5. Målsmäns tankar/kommentarer - delar av Bilaga 6. Vad tycker ni elever om våra lektioner? Bilaga 7. Telefonintervju - Dunkers Kulturhus Bilaga 8. Information och näringsinnehåll till Dunkers... 28

9 1 Inledning Mänskligheten står inför en mängd svåra frågor med hänsyn till miljö- och klimatmål. Vi måste se till vår planets överlevnad, och hålla nere människans negativa påverkan. Vi står inför ett flertal vägskäl, där vi gemensamt måste välja banor. I Sverige har vi 16 nationella klimat- och miljömål. Man vill begränsa människans påverkan, och skapa ett rikare växt- och djurliv (Naturvårdsverket, 2012). Frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Våra matvanor tenderar till att bli allt sämre och sämre, vi äter mer och mer energirik mat såsom snacks, godis och onyttigheter. Detta överflöd av snabba kalorier kan leda till en ökad ohälsa och risk för sjukdomar enligt en mängd oberoende forskning inom området (WHO, 2012): Overweight and obese children are likely to stay obese into adulthood and more likely to develop non communicable diseases like diabetes and cardiovascular diseases at a younger age. Overweight and obesity, as well as their related diseases, are largely preventable. Prevention of childhood obesity therefore needs high priority. Statens livsmedelsverk - SLV, skriver på sin hemsida att barn och ungdomar som dagligen äter frukt och grönsaker får en bättre balans i sin kost. Barnen och ungdomarna som dagligen äter dessa livsmedel, tenderar även till att äta mindre onyttigheter såsom snacks och godis. SLV:s rekommendationer för barn över 10 år är den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2 frukter och två nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011). Där finns en mängd nyttiga näringsämnen i naturens egna sötsaker såsom mineraler, vitaminer, antioxidanter, och kostfiber. Statens folkhälsoinstitut - FHI, anser att vi äter alldeles för lite av naturens egna sötsaker, och enligt deras senaste undersökning 2010 så äter 90 % av den svenska befolkningen för lite frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Nio av tio äter för lite frukt och grönt, 2011). Vi borde kanske tänka om och öka vårt dagliga intag av naturens egna sötsaker för våra barns framtid och hälsa men även för vår miljö och dess klimat som påverkas av våra dagliga val 1

10 2 Bakgrund Där finns en mängd ny forskning som visar på de överhängande riskerna med en allt för ensidig och ohälsosam kost. World Health Organization skriver i sin rapport Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risk (WHO, 2009): Insufficient intake of fruit and vegetables is estimated to cause around 14% of gastrointestinal cancer deaths, about 11% of ischaemic heart disease deaths and about 9% of stroke deaths worldwide. Most of the benefit of consuming fruits and vegetables comes from reduction in cardiovascular disease, but fruits and vegetables also prevent cancer. Ett lågt intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker anses vara den tionde dödsorsaken globalt. Och man vill förebygga kroniska sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. WHO har satt ett absolut minimumintag av frukt och grönsaker till 400 gram och person globalt (Naturskyddsföreningen, 2009). Köttproduktionen har fördubblats den senaste tioårsperioden. Och näringen har en större klimatpåverkan än hela transportsektorn. Den vegetabiliska livsmedelsproduktionens klimatpåverkan - växthusgasutsläpp, är halvparten av köttproduktionens (Naturskyddsföreningen, 2009). Om man för in frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker i en tidig ålder hos barn, och gör det till ett hälsosamt och naturligt inslag i den dagliga kosten, så ger det en mängd positiva synergieffekter för individen, samhället och planeten. 2.1 Naturens egna sötsaker Våra matvanor blir sämre och sämre. Vi äter mer och mer energirik mat såsom färdig mat, godis och onyttigheter (Tandläkareförbundet, 2008). Detta frosseri kan leda till en ökad ohälsa och risk för sjukdomar (BarnObesitasRegister, 2006). Flera av de undersökningar man har gjort tyder på att barn och ungdomar som dagligen äter av naturens egna sötsaker, även får en bättre balans i sin kost. Barnen och ungdomarna äter likaledes mindre godis och onyttigheter (Livsmedelsverket, Byt kakor och godis mot frukt och grönsaker, 2009). Folkhälsoinstitutet (FHI), anser att vi äter alldeles för lite av naturens egna sötsaker, och enligt deras senaste undersökning, så äter 90 % av befolkningen för lite frukt och grönsaker (Folkhälsoinstitutet, Frukt- och grönsakskonsumtion i Sverige, 2011). 2.2 Frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker När man äter mycket av frukt, bär, rotsaker, baljväxter och grönsaker, så får man även i sig en mängd vitala näringsämnen. Kroppen får i naturens sötsaker livsviktiga 2

11 ingredienser såsom mineraler, vitaminer, antioxidanter och kostfiber (Livsmedelsverket, Frukt och bär, 2011). 2.3 Mineraler Kroppen består till ca 4 % av mineralämne. Dessa är essentiella för kroppen och de sju stora makroelementen är kalcium, fosfor, svavel, kalium, natrium, klorid och magnesium. Utöver dessa finns åtta spårelement som järn, zink, koppar, selen, jod, mangan, kobolt och molybden. Även om mineraler bara utgör en liten del av kroppsprocenten, så är de viktiga vid en mängd vitala processer i kroppen, t.ex. vid utbyggnad av skelett, tänder, brosk och för att upprätthålla vatten och saltbalansen i kroppen (Abrahamson, 2008). 2.4 Vitaminer Vitaminer är essentiella för kroppen och hjälper till med olika processer i ämnesomsättningen såsom underhåll och tillväxt (The Faculty of Life Sciences). Vitaminer brukar delas upp i två grupper efter sin löslighet i fett och vatten. Fettlösliga vitaminer är A, D, E och K. Och vattenlösliga är B-gruppens åtta vitaminer samt vitamin C. De flesta vitaminer måste tillföras kroppen med livsmedel, men ett par kan syntetiseras i kroppen. En allsidig kost efter näringsrekommendationerna ger en tillräcklig tillförsel av samtliga vitaminer (Abrahamson, 2008) (Livsmedelsverket, Kolhydrater, 2012). 2.5 Antioxidanter Antioxidanter hjälper till att oskadliggöra fria radikaler och andra reaktiva syre- och kväveformer. De fria radikaler och syre- och kväveformerna kan bildas i kroppen vid oxidativa metaboliska processer som t.ex. förbränning av näringsämne, i samband med sjukdom, medicin, strålning, föroreningar och rökning (The Faculty of Life Sciences, 2011). Det är viktigt med samspelet mellan antioxidanter från vitaminer och antioxidanter från andra ämne. Synergieffekten av detta samspel är större tillsammans än var för sig. Naturliga/primära antioxidanter finns i vitaminerna A, C och E samt i polysulfider, terpener och polyfenoler. Naturliga antioxidanter finns i höga koncentrationer i frukt, bär, och grönsaker (Abrahamson, 2008) (The Faculty of Life Sciences, 2011). 2.6 Kostfiber Rekommendationerna enligt livsmedelverket är att man bör äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag, och då hjälper man även kroppen att nå de gram kostfiber per dag som förordas. Kostfiberinnehållet i grönsaker kan vara större än vad man kan tro: tre ringar paprika ger ca 0,5 gram kostfiber, en deciliter majs ger ca 1,5 gram kostfiber, fyra blomkålsbuketter ger ca 2,5 gram kostfiber (Region Skåne, 2008). 3

12 Livsmedel som innehåller en hög mängd kostfiber är en svår nöt för bakterierna i tjocktarmen. Nedbrytningen sker i en liten utsträckning då kostfibrerna är olösliga. Kostfibrerna stannar kvar i en längre tid, och binder vatten längs hela tarmkanalen. Bulkeffekten blir då även större. Mikroorganismerna i tjocktarmen utvinner sin energi främst från kostfiber. Utvinning är anaerob, då den sker utan inverkan av syre, och dess produkter är främst korta organiska syror: ättiksyra, propionsyra och smörsyra - SCFA, Short Chain Fatty Acids (Wong, 2006). Dessa kortkedjiga syror ger bl.a. ett skyddande slamlager i tarmen. Och det är främst smörsyra och propionsyra - bildas vid fermenteringen - som där anses finnas belägg för en positiv inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes och cancer (Nyman, 2008). 2.7 Näringsrekommendationer Livsmedelsverket antog 1981 den första svenska upplagan av Svenska Näringsrekommendationer - SNR. Underlaget till dessa rekommendationer härstammar från förslag till de gemensamma Nordiska näringsrekommendationerna - NNR, och är utarbetade av en nordisk expertgrupp. Underlaget revideras med jämna mellanrum och sista upplagan utkom Rekommendationerna innehåller önskvärda dagliga intag av enskilda näringsämnen (Abrahamson, 2008). Om man nyttjar olika frukter, bär, baljväxter, rotfrukter, grönsaker i sin dagliga kost, så anses man även påverka sin hälsa positivt (Livsmedelsverket, Svenska näringsrekomendationer, 2012) gram frukt och grönt per dag Livsmedelsverkets - SLV, och deras rekommendationer för barn över 10 år och ungdomar, är den samma som för vuxna - det vill säga 500 gram frukt och grönsaker per dag. För barn under 10 år är rekommendationen 400 gram - detta motsvarar ca 2 frukter och två nävar grönsaker om dagen (Livsmedelsverket, Frukt och grönsaker - barn, 2012). 2.9 Tallriksmodellen Tallriksmodellen utarbetades i slutet på 1980-talet som ett hjälpmedel för att få rätt proportionerna av livsmedelsgrupperna i sin dagliga kost (Abrahamson, 2008). Modellen kan jämföras med ett upp- och nedvänt Y som delar upp tallriken. Den nedersta och minsta delen som högst får vara en fjärdedel av tallriken skall utgöras av proteinrika livsmedel såsom kött, fisk och ägg. Denna del fylls med baljväxter av vegetarianer. De två stora delarna av det upp- och nedvända Y:et skall på vänster sida innehålla potatis, ris och pasta. Bröd skall läggas vid denna del. Den högra delen skall fyllas med grönsaker, rotfrukter, bär och frukter. Man skall ta hänsyn till vilken dryck 4

13 man väljer till måltiden om denna inte är vatten (Livsmedelsverket, Tallriksmodellen, 2011) Nyckelhålsmärkt Om man läser näringsrekommendationerna på Livsmedelsverket samt ser till de gynnsamma effekterna av deras fem kostråd för barn, så har man i Nyckelhålsmärket poängterat följande (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011): Ät mycket frukt och grönt, gärna gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Livsmedelsverket rekommenderar att man följer de instruktioner som finns med i Nyckelhålsmärket för att få en bra balans i kosten (Livsmedelsverket, Barn över 2 år, 2011). 5

14 3 Samverkan Då vi började diskutera examensprojektet L2EKO en solig dag i maj 2011, så förstod vi genast att här krävdes samverkan. Vi behövde ett välfungerande samarbete med delar av de pusselbitar som bygger ett samhälle: skola, universitet, kultur och inte minst näringsliv. Vi är nu väldigt glada att dessa intentioner infriades ty utan detta samarbete inget L2EKO. Vi har i vårt i vårt projekt- och examensarbete samverkat med: Grundskolor Drottninghögsskolan, Maria Parkskolan och Västra Berga skolan Gymnasieskola Filbornaskolan-Medieprogrammet Universitet Lunds tekniska högskola Kulturhus Dunkers kulturhus Näringsliv Citroën-Miljöbilar City Print Everfresh Ewerman Findus Greenway-Denmark Kulla Must Mariannes Farm/Morötter Matlagning Ute Mossagården Salico Årstiderna Flera av de företagen som var med i vår studie konkurrerar dagligen på marknaden, men de samarbetar mer än gärna för våra barns framtid. 6

15 4 Syfte, frågeställning och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om man kan åstadkomma en förändring i attityd och värdering - samt skapa ett nytänkande, och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Att äta mer av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker är viktigt både för hälsan och för vår miljö. Om man med vår innovation kan se en signifikant skillnad över en kort tid Vad kan man då inte göra över en längre tidsperiod? 4.1 Hypotes Vår hypotes är att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. 7

16 5 Metod/metodik och datainsamling Grundat på vår lärdom och planläggande insatser - innan projektet- och examensarbetet startade, har vi införskaffat oss en omfattande kunskap om generella brister i intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi redovisar i denna rapport, en mängd oberoende studier som visar på att det är essentiellt för barns utveckling, välbefinnande och prestation med ett välbalanserat intag av frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. För att åstadkomma en förändring i attityd och värdering syftar vårt projekt till att skapa ett nytänkande och en mer positiv inställning till frukt, bär, baljväxter, rotfrukter och grönsaker - naturens egna sötsaker. Vi ställer i vår innovation upp hypotesen att Lekande Lärande Ekologi - L2EKO, ger barn en mer positiv inställning till ämnet. Då vi vill testa vår hypotes, så har vi använt ett antal studieobjekt för datainsamling. Vårt examensarbete bygger på en statistisk redovisning, och där vi har arbetat med fyra olika enkäter. Enkät om kostvanor till föräldrarna (1), och en förändringsenkät efter våra träffar med barnen till föräldrarna (2). En lekande enkät vid första träffen med barnen (A) och en förändringsenkät vid den avslutande träffen med barnen (B). Vi har sammantaget fyra enkäter som vi med identitetsnummer kan koppla ihop barn med respektive föräldrar. Via en mall utformad på statistikprogrammet SPSS version17, kan vi sedan se förändringar i kunskap, attityder och åsikter. Vi har enbart tagit upp vad föräldern/målsmän/hushållet tror att barnet konsumerar inom hushållet. Svaret de ger i de två postenkäterna avser livet utanför skolan, och där föräldrarna försöker att uppskatta ett snitt per vecka. Vi kan bl.a. välja att se förändring inom familjen, inom skolan, eller inom ett visst område. Vi ser tidigare vanor och attityder innan våra träffar och förhoppningsvis en mer positiv inställning efter våra träffar. Vi är intresserade av förändringen hos barnen och inom familjen i vårt arbete. 5.1 Urvalsprocessen Vi har i vårt projekt valt att arbeta med barn i årskurs 1, detta då vi tror att det är en bra ålder vari man kan applicera våra tankar om Lekande Lärande Ekologi - L2EKO. Våra tankar bygger mycket på engagemang och glädje, och vi tror att åldersgruppen är mottaglig för denna pedagogik. Vi har valt att arbeta med tre skolor inom tre olika skolområden i Helsingborg. Skolorna som vi har arbetat med och deras elevantal är: 1. Maria Parkskolan: 30 elever. 2. Västra Berga skola: 25 elever. 8

17 3. Drottninghögskolan: 38 elever. Alla klasserna delades upp i halvklasser och varje grupp bestod av mellan elever. Vi träffade eleverna under fyra lektioner och varje lektionstillfälle varade mellan min. Undervisningstillfällena redovisas under: 7 L2EKO Lekande Lärande Ekologi. 5.2 Enkätmetod Vårt arbete grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa frågeställningar (Troedsson, 2007). Kvalitativa undersökningar används vid forskning som ger beskrivande data. Syftet med denna metod är att skaffa sig djupare kunskap om det man vill undersöka. Kvantitativa undersökningar syftar oftast på att fastställa en kvantitet, man vill mäta hur mycket det finns av ett visst data. 5.3 Enkätval Vår utgångspunkt när elevernas enkät färdigställdes för tryck, var att den skulle vara lättförståelig och enkel för eleverna att hantera. Syftet var att bildfrågorna skulle vara meningsfulla och lätta att besvara av målgruppen elever i åk 1 (Bilaga 1). Enkät till målsman bygger delvis på Statens folkhälsoinstitut - FHI, och deras nationella folkhälsoenkät 2010 (SCB, 2011). Frågorna som berördes, var dock bearbetade och anpassade till vårt examensarbete. Men andemeningen finns där, och även vi räknar i antal per dag och vecka i våra frågor och inte i gram per dag och vecka (Bilaga 2). 5.4 Gruppenkät Enkätmetoden som valdes till eleverna var gruppenkäter. Dessa används generellt i skolor och andra sammanhang, där flera är samlade, och där man vill nå flera tillfrågade samtidigt. Vi närvarade vid varje enkättillfälle. Vi visade då även enkäten på Powerpoint. När frågorna lästes upp av oss, använde vi oss av ett skrivet frågeformulär så att frågorna ställdes exakt likadant till alla klasser. Eleverna kunde lätt följa med och besvarade frågorna genom att ringa in eller kryssa för sitt alternativ på enkäten (Troedsson, 2007). Eleverna i klasserna fick en Enkät A vid första träffen samt en Enkät B vid den fjärde och avslutande träffen. Enkät A hade 6 frågor och Enkät B hade 10 frågor. 5.5 Postenkät Metoden som valdes för målsman för eleverna var postenkät. Lärarna delade ut enkäterna till eleverna så att de kunde ta med sig dem hem till målsman. På enkäten fanns en slutdag för inlämning och lärarna var noga med att påpeka detta. Nackdelen 9

18 med detta förfarande och denna typ av enkät, är om man inte förstår frågorna eller har svårt med språket (Troedsson, 2007). Detta försökte vi avhjälpa med att kontaktuppgifter med telefonnummer stod på enkäten och med en tydlig uppmaning att ringa om problem uppstod. Målsman fick enkät (1), innan träff ett med eleverna och en enkät (2) efter vår sista träff med eleverna. Vi valde att använda postenkäter för att vi ansåg att det var ett effektivt och smidigt sätt nå ut till de berörda. Förvarandet kräver inte heller mycket resurser (Troedsson, 2007). Nackdelen med enkätundersökningar är att man inte kan ställa för komplicerade frågor, och svaren blir inte så djupgående. Detta försökte vi avhjälpa genom att ha ett fält för kommentarer. När man ställer enkäter via post och till ett hushåll/föräldrarna och vid två tillfällen, så kan vi inte styra över vem som besvarar dem. Vid första tillfället kan det vara modern, och vid det andra tillfället fadern och man kan givetvis ha olika åsikter i frågorna. Föräldrarnas enkäter skickades ut och samlades in under ett tidsintervall på sju veckor. Vi såg det som rimligt med tanke på vår undersökning. Men givetvis öppnar detta för möjligheten att man har glömt vad man besvarade i första enkäten. Tid ger även utrymme för att man kan betänka sitt första svar och dess riktighet, samt givetvis den faktiska eventuella förändringen (Troedsson, 2007). 5.6 Ytterligare åsikter i examens- och projektarbetet Vi ville även tillföra lärarnas åsikter och synpunkter över vårt arbete i deras klasser. Och vi bad dem besvara en postenkät på 8 frågor. Vi anser att det är mycket viktigt och har en stor betydelse då de möter barnen och föräldrarna dagligen (Bilaga 3). Vi lottade fram 3 sponsorer av 12 sponsorer i vårt arbete, för att besvara en postenkät på 5 frågor, detta då vi ser det som viktigt att vi får fram deras syn i saken (Bilaga 4). Vi har samverkat med Dunkers kulturhus under vårt examens- och projektetarbete, och vi var även ansvariga för lunchen vid elevinvigningen på deras 10 årsjubileum den 27/ Se även: 14 Delprojekt 2. Dunkers kulturhus. Vi har i en telefonintervju bett om deras tankar och synpunkter över samarbetet (Bilaga 7). 5.7 Reliabilitet och validitet Reliabilitet eller tillförlitlighet avses när en mätning är stabil och inte slumpas fram. Det var viktigt för oss att frågorna till eleverna ställdes exakt lika. Ett förskrivet frågeformulär användes och förklaringar på frågor avseendes ordning och tonläge var så långt möjligt konstant. Alla träffarna på skolorna hölls på morgonen och båda halvklasserna avklarades innan lunchrasten. Validiteten i våra frågeformulär ger svar på frågan om vad man vill mäta. Vill man t.ex. veta: Hur ofta äter ert barn nyckelhålsmärkt mat? Då bör svaret vara per dag, i 10

19 dagar eller per vecka, och inte ofta eller sällan, då det ger ett allt för abstrakt svar på frågan (Körner, 2005). 5.8 Etiska övervägande Innan genomförandet av våra undersökningar, så diskuterade vi mycket hur vi skulle gå tillväga. Vi tog beslut att alla skulle vara anonyma i vår undersökning och att alla enkäter skulle få ett nummer tilldelat av berörd lärare. Det nummer som eleverna fick i undersökningen, anvisades också deras målsmän. I enkäterna kan man då välja vad man vill få besvarat, detta då man kan se förändring inom familjen, inom skolan, och inom ett område. Vi har varit noga med information till berörda lärare, och vi under hela studiens gång haft en bra och löpande dialog med lärarna. Lärarna har informerat via veckobrev till målsmän och vi har varit närvarande vid föräldramöten - där vi informerade om vårt arbete och dess syfte. Och vi har likaledes bifogat information om studiens syfte i ett informationsblad till målsman. Vi har varit ytterst försiktiga och väl medvetna om att det är unga elever som ingår i vår studie. Vi har lagt stor vikt på att alla skall förstå vad studien går ut på. Både målsmän och elevers enkäter var helt frivilliga i vår studie och detta betonades noggrant. De besvarade enkäter förvarades på en säker plats och inga utomstående har fått ta del av resultaten innan dessa fördes in i statistikprogrammet SPSS version17. Alla enkäter har behandlades med respekt och efter avslutat projekt destruerades samtliga enkäter (Troedsson, 2007). 5.9 Materialbearbetning, analys och signifikant skillnad Elevenkäter samlades in meddetsamma och förälders enkäter hämtades hos berörd lärare när svarstiden utlöpt. Vi har en svarsfrekvens på: Enkät A till barnen: 88/95 vilket ger 92,6 % Enkät B till barnen: 87/95 vilket ger 91,6 % Enkät 1 till föräldrarna: 88/95 vilket ger 92,6 % Enkät 2 till föräldrarna: 77/95 vilket ger 81,1 % Vi har en väldigt hög svarsfrekvens i enkäterna i sin helhet, och anledningen till det låga deltagandet i Enkät 2 - till föräldrarna - tror vi beror på vår brådska i insamlandet, där fanns helt enkelt ingen tid att invänta dessa enkäter - för dataanalys - mer än tidigare angiven tid. I statistikprogrammet SPSS version17 skapade vi mallar för vidare bearbetning av resultaten. Alla svar i enkäterna matades in manuellt. Vi har valt att presentera alla frågorna i rapporten, dock har vi gjort prioriteringar av utrymmesskäl och vad som speglar vår frågeställning. 11

20 Teckentest används bl.a. vid parvisa observationer samt används för att räkna ut en signifikant skillnad. Man tittat då på om där finns en förändring hos en individ vid två olika tillfällen. Och man kan då se om differensen avviker eller är sannolik. Gränsen för signifikant skillnad går vid p 0,05 (Körner, 2005) (Troedsson, 2007) Kommentarer Vi har en mängd kommentarer som är besvarade i de olika enkäterna, delar av dem redovisas i början av detta arbete och resterande har vi valt att lägga som bilagor till arbetet (Bilaga 5) (Bilaga 6). 12

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Hälsoverkstaden, Folkhälsan Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Rekommenderade njutningar För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Lätta upp måltiden och minska på vikten med hjälp av bröd 1 skiva bröd innehåller i medeltal 60

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & Smoothies 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & smoothies Hälsosamma juicer, både med frukt & grönsaker är populärt! De passar som snabb påfyllning när du är på språng, som ett nyttigt mellanmål

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer