Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården. Delrapport

Transkript

1 Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälsooch sjukvården Delrapport

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad november 2013

3 Förord I maj 2012 fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att undersöka och beskriva förutsättningarna för ett särskilt vårdprocess-id och omsorgsprocess-id som en del av satsningen på de mest sjuka äldre. Detta är en delrapport som beskriver förutsättningarna för ett process-id inom hälso- och sjukvården. Förutsättningarna för ett process-id inom socialtjänsten kommer att presenteras i en separat rapport. Uppdragets syfte är att motverka fragmenteringen av vård och omsorg kring en specifik individ och istället främja en samsyn på dennes väg genom vården och omsorgen. Resultatet beskriver skillnaden mellan process-id och hälsoärende inom hälso- och sjukvården samt förutsättningen för att tillämpa dessa på en individanpassad vårdprocess. Uppdraget är kopplat till Socialstyrelsens arbete med den nationella informationsstrukturen (NI) och rapporten är ett underlag för den fortsatta vidareutvecklingen av NI. NI beskriver vad olika aktörer behöver dela information om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation och är en del av den nationella e-hälsostrategin. Strategins mål är att genom nationella överenskommelser och krav skapa ömsesidiga förutsättningar för tillgänglig och säker digital information inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Process-id och hälsoärenden är viktiga verktyg i att processorientera vården och kan komma att utgöra en nyckelroll kring en sammanhållen vårddokumentation för de mest sjuka äldre, likväl som andra grupper av patienter och brukare. Ett exempel på en sådan grupp är cancerpatienter. Resultatet i rapporten är därför inte enbart avgränsat till gruppen mest sjuka äldre, utan omfattar andra delar av hälso- och sjukvården. Rapporten riktar sig till personer i kommuner och landsting som arbetar med it-stöd och med processer som spänner över flera vårdgivare och huvudmän. Följande personer har medverkat i arbetet med denna rapport: Niklas Eklöf, Lisa Wolff Foster, Mathias Wallin samt Socialstyrelsens konsult Åsa Schwieler. Erik Höglund avdelningschef

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Uppdrag och bakgrund... 8 Uppdragets syfte och mål... 9 Terminologi De nya begreppen...12 Resultatet...13 Förväntningar och nyttor Arbetssätt...15 Resultat...15 Process-id och hälsoärende Arbetssätt...17 Koppling till den nationella informationsstrukturen...17 Vad ska hållas samman...18 De tre användningsområdena...20 Hantering av hälsoärenden...24 Hur ska det hållas samman kodverk för hälsoproblem(typ)...26 Standardiserade planer...28 Juridiska förutsättningar Informationshantering och sekretess inom hälso- och sjukvård...30 Fortsatt arbete Omsorgsprocess-id...34 Förutsättningar i it-stöd...34 Förändringar i den Nationella informationsstrukturen (NI)...35 Ord och uttryck Referenser Bilaga 1 Remissmottagare terminologiremiss Bilaga 2 Deltagarförteckning arbetsgrupp Bilaga 3 Deltagarförteckning nyttoanalys... 43

6

7 Sammanfattning Sammanfattning Detta är en delrapport till regeringsuppdraget att utreda och beskriva ett särskilt vårdprocess-id respektive omsorgsprocess-id. Delrapporten presenterar förutsättningarna för ett vårdprocess-id samt ett förslag på tillämpning som utgår ifrån den nationella informationsstrukturen (NI). En arbetsgrupp med tolv sakkunniga som representerade nio olika huvudmän sattes samman för att bidra med kunskap och behov utifrån huvudmännens perspektiv. Rapporten beskriver på vilket sätt vårdprocess-id och hälsoärenden kan användas för att följa hela individanpassade vårdprocesser. En individanpassad vårdprocess innehåller alla insatser från hälso-och sjukvården från att patienten söker vård för ett visst hälsoproblem för första gången till att patienten inte längre behöver vård för det hälsoproblemet. Den individanpassade vårdprocessen kan bestå av en eller flera standardiserade vårdprocesser, men det är den hela individanpassade vårdprocessen som måste kunna följas. Informationen från en eller flera individanpassade vårdprocesser kan visas upp i ett eller flera hälsoärenden, och det är genom hälsoärenden som man kan få en helhetsbild över patientens väg genom vården. Resultatet har granskats ur ett juridiskt perspektiv och delrapporten beskriver bland annat problematiken med den sekretessgräns som finns mellan varje vårdgivare inom hälso- och sjukvården enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) relaterat till att kunna följa individanpassade vårdprocesser som innefattar flera vårdgivare. Rapporten innehåller också förslag till vidareutveckling av den nationella informationsstrukturen (NI) som syftar till att i högre grad stödja och hantera hälsoärenden ur ett informatiskt perspektiv. Utredningen kring vårdprocess-id och hälsoärenden har också terminologiskt definierat fem begrepp som föreslås få en rekommenderad användning i Socialstyrelsens termbank. De fem begreppen är process, vårdprocess, standardiserad vårdprocess, individanpassad vårdprocess samt hälsoärende. HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 7

8 Inledning Inledning Uppdrag och bakgrund Som en del i regeringens satsning på att samordna vård och omsorg för de mest sjuka äldre har Socialstyrelsen fått i uppdrag att undersöka och beskriva hur ett så kallat vårdprocess-id respektive omsorgsprocess-id skulle kunna utformas inom vården för de mest sjuka äldre (dnr /2012). Vården av de mest sjuka äldre präglas i stor utsträckning av att det krävs många kontakter där olika verksamheter och personer är involverade under kortare eller längre tid. För dessa personer gäller också i hög grad att en del av insatserna ges av kommunen medan landstinget svarar för andra delar av vården. Då insatser och ansvar är uppdelat på olika verksamheter kan bristen på sammanhang mellan olika insatser leda till problem med såväl kvalitet som effektivitet i vården av de mest sjuka äldre. Vårdkontakterna som patienten har ses som enskilda händelser snarare än en del i en vårdprocess vilket gör det svårt för patienten, anhöriga och professionen att optimera processen för patienten och mycket svårt att samordna flera, parallella vårdprocesser för att underlätta, både för patienter och för professionen. Vårddokumentation från en enskild vårdkontakt inom hälso- och sjukvård genererar en mängd information kring patienten och dennes hälsotillstånd, men med den begränsningen att endast personnummer används som den centrala informationsmängden som all övrig information samlas kring. Det innebär att patientens samlade vårddokumentation består av en förteckning av alla vårdkontakter denne har haft, utan att visa sambanden mellan de enskilda vårdkontakterna. Dokumentationen blir isolerade företeelser av patientens vårdprocess där det visserligen kan vara möjligt, med patientens samtycke, att se dokumentation från andra vårdkontakter men där det saknas definierade relationer till de övriga vårdkontakterna i patientens individanpassade vårdprocess. Detta gör det också svårt att återanvända information som dokumenterats i en del av den individanpassade vårdprocessen som också ger nytta senare i processen. Processtyrning, det vill säga att kunna följa hela vård- och omsorgskedjor, har under senare år blivit en viktig del i utvecklingen inom området uppföljning och styrning av hälso- och sjukvården och äldreomsorgen eftersom detta synsätt uppfattats kunna lösa många av de problem som en linjeorganisation medför. Ett önskemål som förekommer allt mer är att det ska vara möjligt att följa den äldre personens väg genom vården och omsorgen. Genom att införa en särskild identifikator, ett process-id, i vårddokumentationen och märka upp information från olika vårdkontakter med samma process-id skulle flera vårdkontakter automatiskt kunna kopplas samman. Dokumentationen från flera vårdkontakter skulle kunna kopplas samman över organisatoriska- och huvudmannagränser och information från en vårdkontakt skulle kunna återanvändas i en annan. Vidare skulle också möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av den vårddoku- 8 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

9 Inledning mentation som är relevant utifrån patientens behov i den aktuella vårdkontakten möjliggöras, något som är en förutsättning för att kunna basera beslut och åtgärder kring patienten på bästa möjliga kunskapsunderlag. Genom att definiera och avgränsa begreppen hälsoärende och process-id öppnas nya möjligheter inom vården, exempelvis att kunna följa upp olika processer ur ett individperspektiv. Hälsoärenden kan därmed vara ett viktigt verktyg för att möta många av vårdens kommande utmaningar. Uppdragets syfte och mål Syfte Syftet med uppdraget har varit att beskriva förutsättningarna för att införa ett vårdprocess-id och genom en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation främja en samsyn på patientens vård oberoende av organisatoriska gränser inom eller mellan vårdgivare för att öka patientsäkerheten. Mål Målet med uppdraget har varit att utreda och beskriva förutsättningarna för att införa ett särskilt process-id i vård- och omsorgsdokumentationen för att kunna se vården och omsorgen av exempelvis de mest sjuka äldre i ett sammanhang. Delrapporten levererar ett förslag på hur ett process-id inom hälso- och sjukvård kan utformas och användas för att identifiera och hålla samman individanpassade vårdprocesser ur ett patientperspektiv. Uppdraget inom hälso- och sjukvården delades upp i fem delar där delmålen var följande: Redovisa hur begreppet vårdprocess-id relaterar till definitionen för begreppet hälsoärende som tagits fram 1. Redovisa vilken information som krävs för att följa en individanpassad vårdprocess med hjälp av ett id, exempelvis vilken information som startar och avslutar ett hälsoärende. Redovisa om informationen som krävs för att följa en individanpassad vårdprocess registreras i dagens, befintliga it-system i hälso- och sjukvård. Redovisa var i processen 2 återfinns. som informationen som skapar ett hälsoärende Redovisa en granskning av resultatet ur ett juridiskt perspektiv. 1 Hälsoärende ärende som håller samman vårddokumentationen från en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser. 2 Med processen åsyftas den processmodell som är en del av NI. För mer utförlig information se HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 9

10 Inledning Avgränsningar Resultatet i delrapporten beskriver hälsoärende i förhållande till hälso- och sjukvård, det vill säga det som sker inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). De delar av omsorgen som utförs av socialtjänsten under Socialtjänstlagen, (SoL), lag 2001:453, har inte analyserats närmare. Resultatet i delrapporten ska utvärderas i förhållande till förutsättningar inom socialtjänsten i ett separat projekt. Delrapporten beskriver bland annat relationen mellan ett hälsoärende och process-id, och motsvarande kommer att göras för ett socialt ärende 3 och omsorgsprocess-id. Anledningen att detta sker i form av ett separat projekt är att det är beroende av vidareutvecklingen av den nationella informationsstrukturen (NI) där särskilda process-, begrepps- och informationsmodeller ska tas fram för att beskriva och hantera informationsbehovet för socialtjänsten. Enligt plan ska NI utökas med en specialiserad nivå för att beskriva socialtjänstens informationsbehov på en generell nivå. Detta är en förutsättning för att beskriva hur ett hälsoärende skulle kunna användas i socialtjänsten och därmed för att följa en individuell vård- och omsorgsprocess som innefattar kontakter inom både vård och omsorg. Process-id och hälsoärenden är viktiga verktyg i att processorientera vården och kan komma att utgöra en nyckelroll kring en sammanhållen vårddokumentation för de mest sjuka äldre, likväl som andra grupper av patienter och brukare. Ett exempel på en sådan grupp är cancerpatienter. I dag passerar en cancerpatient i genomsnitt 26 övergångar inom vården. Dessa övergångar är inte alltid samordnade vilket kan leda till en splittrad vårdupplevelse för patienten, anhöriga och hälsooch sjukvårdsaktörerna[1]. Resultatet i rapporten är därför inte enbart avgränsat till gruppen mest sjuka äldre, utan omfattar andra delar av hälso- och sjukvården. De tekniska förutsättningarna, det vill säga hur vårdens och omsorgens it-system måste byggas om för att hantera ett införande av process-id har inte analyserats. 3 Definition enligt Socialstyrelsens termbank (inom socialtjänsten:) avgränsad fråga som handlaggs av en nämnd och som det ska fattas beslut i 10 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

11 Terminologi Terminologi I direktivet till regeringsuppdraget om registeranalyser (dnr /2012) har termen vårdprocess-id använts för att benämna den identifierare som föreslås kunna hålla ihop information från en patients vårdkontakter kring en vårdprocess. Inom arbetet med NI har istället termen Hälsoärende använts som ett administrativt begrepp för en sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det var därför viktigt att genom ett terminologiskt arbete utreda huruvida dessa begrepp, vårdprocess-id och hälsoärende, var likställda och om inte hur relationen mellan begreppen var. Utgångspunkterna för Socialstyrelsens terminologiarbete är den enskildes säkerhet, kvalitet i vård- och omsorgsdokumentation, kommunikation och samverkan mellan vårdgivare samt öppen redovisning av vårdens och omsorgens resultat. Målet är att intressenter lägger samma innebörd i de enskilda begreppen och använder de rekommenderade termerna på ett enhetligt sätt. Resultatet av terminologiarbetet publiceras i Socialstyrelsens termbank. Ett terminologiarbete utfördes med sakkunniga inom området och skickades sedan på remiss till alla 21 landsting, 15 myndigheter och 35 andra organisationer. Se bilaga 1 för remissmottagare. Resultatet av terminologiarbetet är att följande begrepp föreslås få en rekommenderad användning och införas i termbanken: process vårdprocess (revideras i termbanken) standardiserad vårdprocess individanpassad vårdprocess hälsoärende HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 11

12 Terminologi De nya begreppen Begreppen definieras enligt följande: Term Definition Kommentar process serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat Jmf SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete vårdprocess process avseende hälso- och sjukvård som hanterar ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd i syfte att främja ett avsett resultat Revideras - vårdprocess i termbanken idag: följd av aktiviteter eller åtgärder som utförs för en patient, avseende ett visst hälsoproblem, mellan inkommen vårdbegäran och avslag av vårdbe-gäran eller avslut av vårdåtagande En vårdprocess syftar till att möta det behov patienter har i kontakten med hälso- och sjukvården. Diabetes, depression och ryggsmärtor är exempel på hälsoproblem. En vårdprocess kan omfatta ett eller flera relaterade hälsoproblem, som t.ex. diabetes och bensår. Hälsotillstånd kan även initiera en vårdprocess som exempelvis screeningverksamhet, mödravård och annan förebyggande hälso- och sjukvård som t.ex. vaccinationsprogram inom barnhälsovården. Vårdgivaren ansvarar för att beskriva sina processer som en del av verksamhetens kvalitetsarbete. Jmf SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. standardiserad vårdprocess vårdprocess som är förutbestämd avseende hälso- och sjukvård för en grupp eller kategori av patienter med ett eller flera rela-terade hälsoproblem eller hälsotillstånd Den standardiserade vårdprocessen är en beslutad och därmed också förutbestämd vårdprocess avseende ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd och är avsedd att användas och vid behov anpassas för patienter med dessa hälsoproblem och tillstånd och blir därmed en individanpassad vårdprocess. 12 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

13 Terminologi individanpassad vårdprocess vårdprocess anpassad för en enskild patient En individanpassad vårdprocess kan utgöras av en eller flera standardiserade vårdprocesser i kombination som används för en specifik patient i syfte att förebygga, identifiera, utreda och behandla ett eller flera hälsoproblem eller hälsotillstånd. En individanpassad vårdprocess kan omfatta ett eller flera vårdåtaganden. hälsoärende ärende som håller samman vårddokumentation från en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser Hälsoärendet bidrar till att vårddokumentation från patientens olika vårdprocesser kopplas samman och bildar underlag till en helhetsbild på patientens problem och behov. Det kan avse genomförd, pågående och planerad vård och behandling. Hälsoärendet gör det möjligt för behörig hälso- och sjukvårdspersonal och patienten själv att följa den individanpassade vårdprocessen och hitta relevant information om genomförd och planerad vård och behandling både inom och över organisatoriska gränser och/eller vårdgivargränser enligt gällande lagar. Den vårddokumentation som ingår i ett hälsoärende hålls samman av en unik identitetsbeteckning, ett hälsoärende-id. Exempelvis cancervård inbegriper ofta vård på flera vårdnivåer och kan ges av flera vårdgivare, och informationen i hälsoärendet kan följa patienten mellan vårdgivare, t.ex. kommunal hälso- och sjukvård och primärvård. Resultatet En individanpassad vårdprocess kan bestå av en eller flera vårdprocesser och/eller standardiserade vårdprocesser. Genom att märka upp vårddokumentationen inom en individanpassad vårdprocess med ett process-id kan informationen från denna hållas samman. Dokumentation från en eller flera individanpassade vårdprocesser kan presenteras samlat i ett hälsoärende med hjälp av process-id. Resultatet av terminologiarbetet visar att termen vårdprocess-id snarare skulle kunna användas för att identifiera, dokumentera och följa en vårdprocess som inte är patientspecifik då en vårdprocess per definition inte är patientspecifik. För att följa en specifik patients faktiska vård ska istället den individanpassade vårdprocessen hållas samman med hjälp av en identifikator. HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 13

14 Terminologi Det är alltså genom att ge en individanpassad vårdprocess ett process-id som behovet av att följa en patients väg genom vården kan uppfyllas. Genom att märka upp de individanpassade vårdprocesserna kan man sedan skapa hälsoärenden för en specifik patient som ger en samlad bild av flera processer tillsammans. Därför används fortsättningsvis termen process-id i denna rapport för att benämna en individanpassad vårdprocess då syftet med uppdraget är att främja en samsyn på vården kring en specifik patient. 14 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

15 Förväntningar och nyttor Förväntningar och nyttor Arbetssätt En mindre nyttoanalys har genomförts genom telefonintervjuer. Analysen fokuserade på behov, möjligheter och hinder med att hålla samman vårddokumentationen med hjälp av hälsoärenden. Respondenterna representerade både huvudmän och patientorganisationer. För deltagarförteckning se bilaga 3. Resultat Nyttoanalysen bekräftade att vården av de mest sjuka äldre i stor utsträckning präglas av att det krävs många kontakter där olika verksamheter och personer är involverade under kortare eller längre tid. För dessa personer gäller också i hög grad att en del av insatserna ges av kommunen medan landstinget svarar för andra delar av vården. De fragmenterade verksamheterna och bristen på sammanhang mellan olika insatser leder till problem med såväl kvalitet som effektivitet i vården av de mest sjuka äldre. Uppenbara patientrisker föreligger i form av exempelvis dubbelmedicinering, felbehandling avseende det specifika patientfallet och utebliven behandling då ansvaret mellan olika vårdenheter är oklart. Något som lyfts fram som extra viktigt är möjligheten att följa en individanpassad vårdprocess samt möjligheten att vid behov använda standardiserade vårdprocesser som kan tillämpas i individanpassade vårdprocesser för att påvisa var vårdövergångar och övergångar mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst inträffar. Genom att tillämpa hälsoärenden skulle också samverkan mellan olika individanpassade vårdprocesser gynnas. Detta kräver dock att man definierar vem som ansvarar för ett hälsoärende. Ansvaret kan ses som ett gemensamt ansvarstagande men måste bli mer reglerat än det gemensamma ansvar som även finns idag, utan tillämpandet av hälsoärenden. Effektivitet lyfts också fram som en nytta av flera patientorganisationer, dels administrativt men också för patienten. Om det i olika vårdkontakter ges möjlighet att följa ett ärende ur ett patientperspektiv utan att ta hänsyn till organisatoriska gränser kan administrativa problem som finns idag, såsom att flera vårdenheter dokumenterar samma sak, undvikas. Patienten slipper också gå igenom sin sjukdomshistorik vid varje nytt möte med en ny hälsooch sjukvårdsaktör. Möjligheten att kunna följa patientens väg genom vården med hjälp av process-id och hälsoärende skulle också ge ett tydligare och bättre kunskapsunderlag för huvudmännen som olika vårdenheter sedan kan använda sig av för att förbättra sin verksamhet. HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 15

16 Förväntningar och nyttor Patientsäkerhet och patientintegritet Alla respondenter lyfter fram ökad patientsäkerhet som en av de främsta nyttorna med hälsoärenden. Att kunna få tillgång till dokumentation från hela vårdprocessen och kring hela hälsoproblemet skulle ge betydligt bättre och säkrare beslutsunderlag för den framtida vården av patienten. Samtidigt påpekar man att detta antagande baseras på att alla aktörer i den individanpassade vårdprocessen dokumenterar och tillgängliggör informationen på samma sätt. Om inte alla aktörer gör detta skulle det kunna leda till att man istället fick ett ofullständigt beslutsunderlag utan att man som hälso- och sjukvårdsaktör blev uppmärksammad på det, och därmed skulle hälsoärenden inte ge den önskade nyttan. Hälsoärenden uppnår alltså först den förväntande nyttan när alla hälso- och sjukvårdsaktörer inför möjligheten att koppla vårddokumentation från enskilda vårdkontakter till hälsoärenden. Flera av respondenterna lyfter också frågan om patientintegriteten. I ett hälsoärende kan all information om ett eller flera hälsoproblem visas, vilket kan innefatta information som inte är relevant för den aktuella vårdkontakten, även om det är relevant information för hälsoproblemet som helhet. Detta gör att man måste reglera vilka som får tillgång till informationen i ett hälsoärende och vara mycket noga med att beskriva för patienten vad ett samtycke innebär i förhållande till ett hälsoärende. Samtidigt lyfter respondenterna fram de fördelar som finns avseende hälsoärenden och patientintegritet, då det troligen blir betydligt lättare för patienten själv att hantera sina samtycken. Samtycket blir knutet till en eller flera individanpassade vårdprocesser snarare än, som fallet är idag, till enskilda vårdenheter och hälsooch sjukvårdsaktörer. Detta innebär också att det troligen blir betydligt enklare att spärra ett samtycke för ett visst hälsoproblem, då en spärr gäller hela vårdprocessen. 16 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

17 Process-id och hälsoärende Process-id och hälsoärende Arbetssätt För att utreda och beskriva hur ett process-id och användandet av hälsoärenden måste utformas för att ge den förväntade nyttan, i form av bättre samordning och samsyn på patientens vård, sattes en arbetsgrupp samman. Arbetsgrupen bestod av sakkunniga från ett antal landsting med god kunskap om vårdens organisation, struktur och arbetssätt samt med erfarenhet i frågor om sammanhållen vård. Inledningsvis identifierades behovet ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och därefter fastslogs vad som måste ingå i ett och samma hälsoärende för att kunna möta det behovet. Därefter diskuterade arbetsgruppen hur man skulle kunna lösa detta praktiskt, med hjälp av process-id. Tre heldagsworkshops genomfördes med avstämning mellan varje tillfälle. För deltagarlista se bilaga 2. Koppling till den nationella informationsstrukturen Arbetet har utgått ifrån den befintliga verksamhets- och informationsbeskrivning som den Nationella informationsstrukturen (NI) utgör. NI är en av de förvaltningsprodukter som Socialstyrelsen ansvarar för. NI är en övergripande beskrivning av vård- och omsorgsverksamheters processer, begrepps- och informationsmängder. NI beskriver vad olika aktörer behöver dela information om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation. Informationsstrukturen beskriver också hur informationen som fångas och dokumenteras i verksamheten måste sorteras för att kunna återanvändas i olika situationer. I Socialstyrelsens utredning har följande begrepp i NI:s begreppsmodell identifierats som centrala när det gäller användningen av process-id och hälsoärenden: Hälsofrågeställning Hälsoproblem(typ) Hälsoärende Hälsoärendeplan Hälsoärendedelplan Hälsoärendeplansamband Planrelaterat ansvar Kontinuitetsansvar Uppdragsroll HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 17

18 Process-id och hälsoärende Vad ska hållas samman Patientens perspektiv När man ska avgöra vad som ska hållas samman inom ett och samma hälsoärende, med hjälp av ett hälsoärende-id, är det viktigt att först klargöra vad som är relevant att hålla samman. Utgångspunkten i NI har alltid varit individens perspektiv, något som också är i linje med strategin Nationell ehälsa där det är fastställt att utvecklingen inom området ska utgå ifrån individens behov och önskemål om sammanhållen information[2]. Det är alltså centralt att informationen ska hållas samman utifrån att individen ska få ut så stor nytta som möjligt av det, vilket kanske inte alltid överensstämmer med hur den kliniska professionen traditionellt skulle gruppera den. Med detta menas inte att hälsoärenden inte ska vara till nytta för professionen och huvudmännen, att följa hela och sammansatta processer är något som nyttoanalysen tydligt lyfter som viktigt, men att processen hälsoärendet ska skapas utifrån vad patienten söker vård för. Det finns olika typer av processer och det är viktigt att särskilja dessa från varandra för att kunna följa den individanpassade vårdprocessen. En individanpassad vårdprocess för ett eller flera hälsoproblem kan pågå under lång tid och innefatta en mängd aktiviteter, exempelvis provtagningar och undersökningar. Varje aktivitet består av en process som innehåller de delaktiviteter som krävs i det momentet. Det finns alltså en mängd processer knutna till aktiviteter inom hälso- och sjukvården, men det är den individ-anpassade vårdprocessen, den totala processen för ett visst hälsoproblem som process-id syftar till att följa. Figur 1. En individanpassad vårdprocess behöver inte vara linjär och kan innehålla flera vårdåtaganden. Det är istället hälsofrågeställningen som avgränsar processen. En individanpassad vårdprocess behöver inte vara linjär, vilket illustreras i figur 1, och de olika hälsorelaterade tillstånden och aktiviteterna inom en individanpassad vårdprocess kanske inte kommer att behandlas och utföras av samma hälso- och sjukvårdsaktör. Processen kan innehålla ett antal vård- 18 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

19 Process-id och hälsoärende åtaganden, men för patienten är det en och samma process då hälsofrågeställningen, och därmed orsaken till att patienten sökte vård var densamma. Den individanpassade vårdprocessen startar med att en ny hälsofrågeställning uppfattas av en hälso- och sjukvårdsaktör. Hälsofrågeställningen kategoriseras utefter en Hälsoproblem(typ) och ett process-id tilldelas processen. Alla de aktiviteter och tillstånd som är relaterade till patientens hälsofrågeställning hålls samman med hjälp av process-id och hälsoproblem(typ). Ett hälsoärende startas vid behov av att hålla samman en eller flera individanpassade vårdprocesser av en eller flera hälsoproblem(typ). En hälsoärendeplan, som kan bestå av en eller flera hälsoärendedelplaner skapas för att hantera de tillståndsidentifierande aktiviteterna som återfinns i respektive vårdplan för de individanpassade vårdprocesserna som ingår i hälsoärendet. En hälso- och sjukvårdsaktör har uppdragsrollen att ha kontinuitetsansvar för hälsoärendeplanen respektive ett planrelaterat ansvar för en eller flera hälsoärende-delplaner. Processen Figur 2. NI:s generella processmodell för vård och omsorg. Projektet har utgått ifrån den processmodell som är en del av NI. Processmodellen är en generisk modell som beskriver all hälso- och sjukvård. Den faktiska processens utformning varierar i olika delar av vård och omsorg, bland annat beroende på typ av verksamhet. Ett gemensamt grundmönster för all vård och omsorg har dock kunnat identifieras och det är detta grundmönster som återspeglas i den generiska processmodellen. Den generiska modellen ska därmed kunna tillämpas för såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Inom vård och omsorg finns ett arbetssätt som i grunden är det samma i all typ av verksamhet. Arbetssättet går ut på att först identifiera vilka hälsoproblem som finns och därefter försöka åtgärda dessa. Den generiska modellen för kärnprocessen inom vård och omsorg beskriver detta som två HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 19

20 Process-id och hälsoärende olika huvudsyften att identifiera (hälso-)tillstånd och att åtgärda hälsoproblem (som också inkluderar att förebygga risk för hälsoproblem). Modellen har använts som utgångspunkt för utredningen om process-id och hälsoärenden. De tre användningsområdena En individanpassad vårdprocess Process-id skapas när en patient framför en ny, inte tidigare känd hälsofrågeställning. Den hälso- och sjukvårdsaktör som uppfattar hälsofrågeställningen kategoriserar denna utefter ett förutbestämt urval av hälsoproblem(typ). Detta ställningstagande är en medicinsk bedömning, även om den bör göras i samråd med patienten. Detta är något som också betonar att det är hälso- och sjukvårdens aktör som ansvarar för att skapa process-id och kategorisera dessa, inte patienten själv. Ställningstagandet är något som är mycket svårt att automatisera då hälsofrågeställningar är patientspecifika och även om hälsofrågeställningarna faller inom samma hälsoärendekategori behöver dessa inte vara relaterade och därmed vara samma individanpassade vårdprocess. En patient kan exempelvis ha flera hälsofrågeställningar som hamnar under hälsoproblem(typ) smärta utan att dessa är relaterade och därmed viktiga att hålla samman. Figur 3. Med hjälp av process-id och hälsoproblem(typ) kan man följa en individanpassad vårdprocess från att processen startar, via utredning till behandling och avslut. Figuren illusterar ett förslag till en utökad version av den utredande dasen i NI:s processmodell som kan hantera individanpassade vårdprocesser. Ett process-id ska alltid skapas när en patient uppsöker hälso- och sjukvården med en ny hälsofrågeställning, se figur 3. Detta motiveras med att man inte på förhand kan veta huruvida en individanpassad vårdprocess kommer innehålla en eller flera vårdkontakter för patienten. En patient som kommer in för att visa upp en hudförändring kanske senare visar sig ha malignt melanom, en patient som kommer in med en sticka i fingret kan senare drabbas av blodförgiftning. 20 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

21 Process-id och hälsoärende Vidare är det även av värde att skapa ett kategorisera vårdprocessen även för sådana hälsofrågeställningar som inte genererar någon behandling av patienten, det vill säga att patienten nekas vård och skickas hem igen, då patienten även i dessa fall genomgått den utredande fasen av NI-processen. Om patienten återkommer med samma hälsofrågeställning igen och det senare visar sig att det faktiskt var ett åtgärdsmotiverat hälsoproblem, det vill säga något som hälso- och sjukvården åtar sig att behandla, är det viktigt att ha information tillgängligt om att patienten tidigare sökt för detta hälsorelaterade tillstånd, vilka utredande aktiviteter man genomförde men att man då inte ansåg att det var åtgärdsmotiverat. Efter detta följer de tillståndsidentifierande aktiviteter som vårdgivaren anser nödvändiga. Då den individanpassade vårdprocessen redan kategoriserats enligt ett hälsoproblem(typ) behåller aktiviteterna och tillstånden i processen den kategorin, även om bedömningen förfinas ytterligare under processens gång, exempelvis genom att en diagnos sätts. Genom att kategorisera hälsofrågeställningen och därmed kategorisera den individanpassade vårdprocessen kan man följa en process över tid och över organisatoriska gränser. Det är också möjligt att följa en individanpassad vårdprocess från utredning, där hälso- och sjukvårdsaktörerna inte vet vilken eller vilka diagnoser som hälsoproblemet beror på, till behandling där man då kan följa behandlingen av flera olika diagnoser och hälsotillstånd som ingår i processen, se figur 4. Figur 4. Med hjälp av process-id och hälsoproblem(typ) kan man följa en individanpassad vårdprocess, illustrerad av den blå pilen, från att processen startar, via utredning till behandling och avslut. Detta möjliggör också att följa en individanpassad vårdprocess bakåt i tiden. Om en diagnos registreras en bit in i vårdprocessen blir det möjligt att via process-id följa processen bakåt för att se vilken vårdbegäran med tillhörande kontaktorsak som inledde den utredande tillståndsidentifierande delen av processen, vilka tidigare tillstånd som registrerats i processen och de aktiviteter som tidigare utförts. HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 21

22 Process-id och hälsoärende Här är det både process-id och hälsoproblem(typ) som avgränsar den individanpassade vårdprocessen genom att avgöra vilken process och vilken hälsofrågeställning som informationen från patientens olika vårdkontakter tillhör. Den uppföljning som idag är möjlig via Socialstyrelsens hälsodataregister är knuten till diagnos med tillhörande åtgärder och vårdenhet snarare än en avgränsad, definierad process. Att tilldela en individanpassad vårdprocess ett process-id och ett hälsoproblem(typ) ger betydligt bättre möjligheter till uppföljning av hela processer än idag, då det möjliggör att följa processen från start, då processen ännu inte innehåller slutgiltiga diagnoser, till behandlingsavslut och blir också oberoende av vårdenhet då det är processen som kan följas, inte enskilda aktiviteter på enskilda vårdenheter. För att möjliggöra detta är det viktigt att process-id och hälsoproblem(typ) anges initialt så snart en ny hälsofrågeställning inkommer. I figur 3 illustreras hur detta kan införlivas i NI:s processmodell. Ett hälsoärende för ett hälsoproblem(typ) Figur 5. Ett exempel på ett hälsoärende (blått) som innehåller alla aktiviteter och hälsorelaterade tillstånd som kopplats mot hälsoproblem(typ) Förvirring. För att få en överblick över en patients olika hälsoproblem, hälsorelaterade tillstånd och aktiviteter kring ett och samma hälsoproblem(typ) kan ett hälsoärende för ett hälsoproblem(typ) skapas. Då kan all information presenteras samlat för både hälso- och sjukvårdsaktörer och patienten själv oavsett från vilken individanpassad vårdprocess informationen härrör. Informationen kan presenteras kronologiskt, men hälsoärendet är ingen process utan snarare en samlad vy över den dokumentation som finns kring en enskild patient och ett visst hälsoproblem(typ). Ett exempel kan vara hälsoproblem(typ) förvirring, se figur 5. Förvirring kan bero på en mängd olika hälsorelaterade tillstånd, exempelvis virusinfekt- 22 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

23 Process-id och hälsoärende ion och läkemedelsbiverkning. Dessa tillstånd kan komma att hanteras i separata individanpassade vårdprocesser men är av samma hälsoproblem(typ). Genom att skapa ett hälsoärende för just hälsoproblem(typ) förvirring kan dokumentationen från de två processerna visas samlat för att möjliggöra en koordinering kring hälsoproblemet. Ett annat exempel kan vara diabetes som ett hälsoärende. En patient med diabetes har troligen flera pågående individanpassade vårdprocesser för att hantera olika hälsorelaterade tillstånd, exempelvis en svampinfektion, nedsatt syn och känselbortfall. Då patienten söker vård för sin svampinfektion skulle den individanpassade vårdprocessen troligen kategoriseras under ett annat hälsoproblem(typ) än när patienten söker vård för sin nedsatta syn om hälsoproblem(typ) enbart var baserade på det som patienten uttryckte i sin hälsofrågeställning, men båda hälsofrågeställningarna skulle relatera till diagnosen diabetes. Här blir det tydligt att även annat än patientens upplevda symptom måste gå att uttrycka som ett hälsoproblem(typ), exempelvis då diabetes. Ett hälsoärende för flera hälsoproblem(typ) Figur 6. Ett exempel på ett hälsoärende (blått) som innehåller alla aktiviteter och hälsorelaterade tillstånd som kopplats mot hälsoproblemstyperna Förvirring och Ont i knät. Genom att skapa ett hälsoärende för flera hälsoproblemstyper kan man skapa förutsättningar för att koordinera vård för mer än ett specifikt hälsoproblem(typ). Detta anses vara av extra stor vikt för gruppen de mest sjuka äldre. Baserat på hälsoproblem(typ) skulle man kunna skapa hälsoärenden HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 23

24 Process-id och hälsoärende för symtom- eller diagnosbaserade samband och därmed skapa en överblick när patientens totala vård ska koordineras. Detta anses vara extra värdefullt för gruppen mest sjuka äldre, då det där kan vara ett problem i sig att patienten har ett stort vårdbehov med många olika vårdkontakter som måste koordineras, snarare än att det är de faktiska hälsoproblemen som har samband. Ett hälsoärende för flera hälsoproblemstyper kan alltså skapas utifrån ett patientspecifikt behov, och innehåller då information från flera individanpassade vårdprocesser som är av olika hälsoproblemstyper, men som för den enskilda patienten bör koordineras. I figur 6 visas ett exempel på ett hälsoärende för hälsoproblemstyperna ont i knät och förvirring. För den enskilda patientens kan det finnas samordningssynergier för de individanpassade vårdprocesserna som hanterar dessa två hälsoproblemstyper och därmed kan ett hälsoärende skapas för att möjliggöra koordinering av dessa vårdprocesser genom att tillgängliggöra information från dem samlat. Hantering av hälsoärenden För att användningen av hälsoärende ska ge verklig nytta i den praktiska vårdverksamheten och för patientens möjligheter att få överblick över sina kontakter med hälso- och sjukvården är några faktorer särskilt viktiga. Framför allt rör det behovet av ett tydligt regelverk och utpekat ansvar för att skapa och avsluta hälsoärenden. Idag finns ingen utpekad person eller roll som är ansvarig för att samordna en patients hälsoärenden, det vill säga hjälpa patienten med samordning och överblick över sina pågående hälsoproblem och hälsoärenden, men även med att konkret ansvara för att se till att den information som skapas i vårdprocessen kopplas till rätt hälsoärende. I detta avsnitt redovisas de aktiviteter i hanteringen av hälsoärende som identifierats som särskilt viktiga att ha ett regelverk med utpekat ansvar för. Initiera ett hälsoärende Att initiera ett hälsoärende är en aktivitet som genomförs vid behov. Aktiviteten innebär att i samråd med patienten öppna ett ärende för en eller flera hälsoproblemstyper och därigenom skapa en vy som visar en helhetsbild kring patientens hälsoproblem. Aktiviteten innehåller alltså ett medicinskt ställningstagande angående nyttan med att skapa ett hälsoärende för just det eller de aktuella hälsoproblemen. Det medicinska ställningstagandet är enligt Socialstyrelsen av lägre eller likvärdig dignitet som att ställa diagnos på en patients hälsoproblem. Det är rimligt att anta att aktiviteten att initiera ett hälsoärende kommer utföras av samma typer av hälso- och sjukvårdsaktörer som idag ställer diagnos. 24 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

25 Process-id och hälsoärende Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvården är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock vissa typer av hälso- och sjukvårdsaktörer som diagnossätter, läkare och tandläkare [3]. I praktiken kan dock all hälso- och sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller skada ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens. Detta gör det svårt att definiera vilka hälso- och sjukvårdsaktörsroller som ska ha exklusiv rätt att initiera hälsoärenden, då detta inte anses ha högre dignitet än diagnossättning. Socialstyrelsen föreslår att hälsoärenden initierats av de hälso- och sjukvårdsaktörer som i praktiken har rätten att ställa diagnos inom respektive vårdgivare. Inaktivera ett hälsoärende I arbetet har konstaterats att det egentligen aldrig finns behov av att helt avsluta ett hälsoärende. Man bör istället se ett hälsoärende som något aktivt eller inaktivt. Så länge det finns en planerad aktivitet inom ett vårdåtagande i någon av de individanpassade vårdprocesserna inom ett hälsoärende ska det vara aktivt. När ett hälsoärende inte har någon mer uppföljning eller annan aktivitet inplanerad ska det inaktiveras. Inaktiveringen kan ske per automatik när det inte finns någon mer planerad uppföljning och alltså inte heller några aktiva vårdåtaganden i det hälsoärendet. Det måste dock alltid vara möjligt att återuppväcka ett inaktiverat hälsoärende då en patient kan inkomma med en ny hälsofrågeställning som visar sig ha en ett samband med ett tidigare inaktiverat hälsoärende som vården tidigare bedömt som utrett och färdigbehandlat. Namnge ett hälsoärende Då man inte alltid vet vad patienten har för diagnos, eller om hälsoärendet innehåller fler än ett tillstånd som är en diagnos är diagnos inte ett lämpligt sätt att regelmässigt namnge ett hälsoärende. Hälsofrågeställningen (kontaktorsaken) är inte heller lämplig, då patientens beskrivning av sitt hälsoproblem(typ) kan variera över tid vilket skulle innebära svårigheter i att avgöra om flera vårdkontakter skulle tillhöra samma hälsoärende. Det är dock viktigt att än en gång poängtera att det är ur patientens perspektiv som hälsoärendet bör hållas samman. Socialstyrelsen föreslår istället att man namnger hälsoärenden med samma kodverk som de individanpassade vårdprocesserna kategoriseras genom. Hälsoärendet skulle då heta samma sak som klassificeringen av de individanpassade vårdprocesser som det presenterar information från. Detta kommer underlätta hanteringen av hälsoärenden i den tillståndsidentifierande fasen, både ur patient-, kliniskt- och uppföljningsperspektiv. Exempelvis skulle patientens beskrivning av sitt hälsoproblem enligt Jag har svårt att gå upp för trappan hemma utan att stanna för att vila. kunna klassi- HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 25

26 Process-id och hälsoärende ficeras som hälsoproblem(typ) andfåddhet. Utifrån patientens hälsofrågeställning skapas då ett hälsoärende med denna tämligen breda benämning. Det underlättar för alla aktörer som är inblandande i utredningen att avgöra om de aktiviteter och tillstånd om som dokumenteras i den aktuella vårdkontakten ska tillhöra det redan påbörjade hälsoärendet, oavsett om patienten i den här vårdkontakten nämner att det är just i trappan som problemet visar sig tydligast. Med detta minimeras alltså risken för att det skapas flera hälsoärenden, exempelvis orkar inte gå till busshållplatsen och orkar inte gå upp för trappen, som istället torde vara ett och samma, andfåddhet. Vem äger ett hälsoärende? Ett hälsoärende är en vy över information från en eller flera individanpassade vårdprocesser som i sin tur kan innehålla information som dokumenterats hos flera olika vårdgivare. Grunddokumentationen, alltså de faktiska uppgifterna dokumenteras hos den vårdgivare där vårdkontakten sker och det är vårdgivaren som ansvarar för den dokumentationen. Därmed kan ingen äga ett hälsoärende, då hälsoärendet bara är ett sätt att presentera samlad information som en eller flera vårdgivare ansvarar för. Det är däremot viktigt att det vid behov finns någon som har ett kontinuitetsansvar för hälsoärendet ur ett process-perspektiv och kan hjälpa patienten att samordna vården och svara på de frågor och behov som patienten har kring det specifika hälsoärendet, oavsett vilken vårdgivare som ansvarar för de utförda och planerade aktiviteterna i den individanpassade vårdprocessen. Socialstyrelsen föreslår att detta kontinuitetsansvar ska tillhöra den fasta vårdkontakten. Detta motiveras med att det är utifrån HSL åligger vårdgivare att vid behov utse en fast vårdkontakt för en enskild patient i syfte att säkerställa att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Hälsoärende kan utgöra ett verktyg för att tillgodose just detta. Hur ska det hållas samman kodverk för hälsoproblem(typ) En patient som kommer till hälso- och sjukvården med en hälsofrågeställning har en egen benämning på sitt faktiska hälsoproblem. För att kunna kategorisera och hålla ordning på de hälsofrågeställningar, som avser ett eller flera hälsoproblem som en patient har behövs ett gemensamt kodverk för att kategorisera hälsofrågeställningen som ett hälsoproblem(typ). Genom att kategorisera hälsofrågeställningen kategoriserar man också den individanpassade vårdprocess som sedan ges ett process-id. Utifrån kategoriseringen kan man sedan skapa hälsoärenden för att se information från alla individanpassade vårdprocesser kring ett eller flera viss hälsoproblem(typ). Det är alltså kategoriseringen som möjliggör sammanslagningen då det är genom kategoriseringen man har avgränsat den individanpassade vårdprocessen och vad man sedan kan visa samlat i ett hälsoärende. 26 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

27 Process-id och hälsoärende Idag finns inget standardiserat sätt att dokumentera en hälsofrågeställning, med andra ord vårdbegäran med tillhörande kontaktorsak, i hälso- och sjukvårdens it-stöd. Det centrala i ett sådant kodverk för hälsoärenden är att det ska vara patientens uttryckta kontaktorsak som ska klassificeras, inte den medicinska tolkningen av patients beskrivning, det vill säga besöksorsak, även om innehållet självfallet måste kunna relateras till de hälsorelaterade tillstånd, i form av exempelvis diagnoser, som hälsooch sjukvården identifierar under processen och sedan hanterar. Vidare är det viktigt att poängtera att olika patienter kan ha flera olika sätt att uttrycka sin kontaktorsak som beror på ett och samma hälsoproblem, exempelvis kan vara en patient som kommer in till hälso- och sjukvården uttrycka sig genom Jag har ont i benet och en annan Jag har svårt att röra höger knä. Båda kontaktorsakerna kan bero på samma hälsorelaterade tillstånd, exempelvis artros. För att möjliggöra att dessa två individanpassade vårdprocesser kopplas samman måste man redan initialt kunna gruppera dessa utefter hälsofrågeställningen för att det ska vara möjligt för den ansvariga hälso- och sjukvårdsaktören att kunna koppla samman dessa i ett och samma hälsoärende. Ett sådant kodverk skulle även möjliggöra en överblick över vilka anledningar som en patient sökt vård och därmed möjliggöra statistik och uppföljning baserat på individanpassade vårdprocesser, både regionalt och nationellt. Under arbetet undersökte arbetsgruppen tre olika kodverk, KKO, Snomed CT och ICF för att exemplifiera och konkretisera kraven och behoven. Socialstyrelsen utvecklade år 2005 ett preliminärt kodverk för kontaktorsaker, klassifikation för kontaktorsaker KKO. KKO baseras på den internationella klassifikationen ICPC2, International Classification of Primary Care Second edition, men har inte uppdaterats sedan 2005 och har inte heller används praktiskt i någon större utsträckning. ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, kan också vara ett alternativ för att klassificera kontaktorsak. ICF gör det möjligt att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell. ICF är en hierarkisk struktur och det är den översta kapitelnivån som bedöms kunna utgöra stommen för ett kodverk för hälsoproblemstyper. Snomed CT är ett begreppssystem vars svenska version förvaltas och vidareutvecklas av Socialstyrelsen. Begreppen är uppdelade i olika kategorier och en av dessa kategorier är benämnd som fynd som meddelats av patient eller tredje person. Denna kategori innehåller 96 olika begrepp, samt en ett antal underkategorier som totalt innehåller cirka 290 begrepp. Även denna del av Snomed CT bedöms kunna utgöra grunden för ett kodsystem över hälso- HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 27

28 Process-id och hälsoärende problem(typ). Här måste Socialstyrelsen i sådana fall undersöka vilka av dessa 290 begrepp som är relevanta för svenska förhållanden samt skapa ett urval för just hälsoproblem(typ). Frågan om något av ovanstående kodverk skulle kunna ligga till grund för ett kodverk för kontaktorsaker måste utredas noggrannare med hjälp av verksamhetsrepresentanter och sakkunniga inom området. Socialstyrelsen föreslår att ett särskilt projekt initieras för detta där krav och behov från den planerade utredningen om omsorgsprocess-id som lyfts i utvecklingsplanen för patientregistret ingår. Standardiserade planer Figur 7. Bilden illustrerar relationen mellan en standardiserad hälsoproblem(typ)-plan, en individanpassad vårdprocess, som baseras på den standardiserade planen, och där dokumentationen samlas i ett hälsoärende med hjälp av process-id. Även om hälsoärenden alltid är patientspecifika, i meningen att de gäller för en specifik patient och en eller flera relaterade individanpassade vårdprocesser, kan man ändå uppnå den förväntan som lyftes fram av huvudmännen i nyttoanalysen, att i högre utsträckning standardisera vården. Detta genom att använda standardiserade planer för vissa hälsoproblem(typ). För vissa vårdprocesser finns redan idag standardiserade vårdprogram eller nationella riktlinjer. Om dessa planer skulle kunna samlas och göras tillgängliga, i form av en katalog över fördefinierade hälsoproblem(typ)-planer för att kunna kopplas till ett hälsoärende, skulle huvudmännen kunna välja en standardiserad plan för vissa typer av hälsoproblem. En sådan katalog skulle kunna vara nationell eller regional. Flera standardiserade hälsoproblem(typ)- planer skulle kunna utgöra hälsoärendedelplaner och delar av den totala hälsoärendeplanen vilket skulle ge möjligheten att koordinera planerade akti- 28 HÄLSOÄRENDE FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT PROCESS-ID INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN