Slutrapport för Nya Malmö Latinskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för Nya Malmö Latinskola"

Transkript

1 Slutrapport för Nya Malmö Latinskola Januari 2012 Maria Jarlsdotter Projektledare

2 Innehåll Inledning... 4 Arbetet under mars 2011 till december Projektgruppen... 4 Styrgruppen... 5 Referensgrupper... 5 Gymnasiesärskolan... 5 Bibliotek... 5 Administration... 5 Studie- och yrkesvägledning... 5 Globala gruppen... 5 Den Mycket Viktiga Gruppen... 5 Lärarfacken... 6 Möten med företrädare för Malmö Skolrestauranger... 6 Möten med inredningsarkitekten... 6 Möten med landskapsarkitekten... 6 Bloggen... 6 Bygget... 6 Uppdraget... 6 Arbetet under våren... 7 Den slutliga lösningen... 8 Det fortsatta arbetet med lokalerna och med vissa tekniska frågor... 9 Organisation... 9 Personal på Nya Latin Skolledning Gymnasiechef Planeringschef Rektor Medarbetare Samtliga medarbetare Pedagogisk personal Rekrytering Elevprognos Utbildningar Ro 1; Konst och Media Ro 2; Musik och Natur Ro 3; Språk och Kultur Marknadsföring Hemsidan Gymnasiemässor Öppna hus Bioreklam Trycksaker Presskonferens Intern marknadsföring Övrig informationsspridning Pedagogiska tankar Digitalt lärande Globalt lärande Entreprenöriellt lärande Forskning på Nya Latin Pedagogiska mötesplatser Workshops Best Case/Worst Case den 6 september

3 Storytelling den 4 oktober Seminarium med Dr Ruben Puentedura den 22 november Ämneskonferenser Förslag på aktiviteter på Nya Malmö Latinskola efter skoltid Dans Teater Musik Idé till ett större projekt kring musikundervisning Media/Film/TV/Radio Konst Uthyrning av Latinskolans lokaler Finansiering av aktiviteterna på Latinskolan Slutord Bilagor Bilaga 1 Studie- och yrkesvägledning för framtiden? Bilaga 2 Principer för tjänstefördelning och schemaläggning på Nya Malmö Latinskola Bilaga 3 Elevhälsan på Nya Malmö latinskola Bilaga 4 Bakomliggande planeringsarbete Bilaga 5 Rapport från workshop kring Nya Malmö Latin 6 september Bilaga 6 Workshop Nya Malmö Latin (NML) Bilaga 7 Pedagogiska mötesplatser Bilaga 8 Ritningarna Bilaga 9 Biblioteket

4 Inledning Uppdraget för projektgruppen har varit att skapa förutsättningar för en ny kreativ gymnasieskola som skall inrymma estetik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, spetsutbildning inom musik samt gymnasiesärskola. Uppdraget har varit att tillsammans med olika pedagogiska grupper och entreprenörer för ombyggnaden, utforma en skola där förutsättningar för ett modernt lärande är i centrum. Nyckelord i en modern syn på lärande är, förutom den egna aktiviteten, ett skapande genom begriplighet, relevans, motivation och nyfikenhet. Nya Malmö latinskola ska präglas av spännande och innovativ pedagogik och didaktik i nya och ändamålsenliga lokaler. Skolan skall stå klar och tas i anspråk läsåret 13/14. Ett tillägg har gjorts något senare med tre nyckelbegrepp för Nya Malmö Latinskola; digitalt, entreprenöriellt och globalt lärande. I uppdraget ingår även att den nya skolan ska vara en mötesplats för ungdomar efter skoldagens slut i Malmö där skapandet kan utvecklas och utgöra en meningsfull fritid för stadens ungdomar. Den ursprungliga planen var att den här rapporten skulle presenteras den 1 juli 2012, men en tidigareläggning av rekryteringen av ny skolledning till Nya Latin gjorde det mer meningsfullt att lägga fram den i befintligt skick nu, i början av januari Arbetet under mars 2011 till december 2011 Projektgruppen Projektgruppen har under året bestått av följande personer: Lars Thelander bitr rektor Heleneholm Johan Aspelin bitr rektor Mediegymnasiet Anders Feldt tekniker Mediegymnasiet Stefan Njord rektor Malmö Latinskola Maria Jarlsdotter projektledare Nya Malmö Latinskola Projektgruppen är en arbetsgrupp som står för det tekniska kunnandet och pedagogiken samt förbereder ärenden till styrgruppen. Projektgruppen har träffats varannan fredag och har däremellan haft olika uppdrag. Stående punkter på våra möten har varit; läget ute på respektive skola, statusen på byggprojekt, rapport från olika projektrelaterade möten och arbetsuppgifter framför oss. All information till och från t ex arkitekten har gått via projektledaren. Den fråga som legat parallellt med allt vi gjort har varit: Vad vill vi med vår skola? Under våren 2011 besökte projektgruppen Maine, USA och knöt där värdefulla kontakter med bl a Dr Ruben Puentedura. Under våren 2012 planerar projektgruppen studiebesök till bl a Fridaskolorna. 4

5 Styrgruppen I september 2011 beslöt Matz Nilsson att inrätta en styrgrupp för projektet. Den har under hösten bestått av följande personer: Matz Nilsson Utbildningsdirektör Lars Silverberg HR-chef Agneta Nilsson Rektor, Mediegymnasiet Patrik Witt Rektor, Heleneholm Lena Oxelgren Gymnasiechef, Parkskolan Lars Holmström Chef, Utbildningsförvaltningen Pia Oredsson Informations- och kommunikationschef Maria Jarlsdotter, Projektledare, Nya Latin Styrgruppen har träffats tre gånger under hösten. Styrgruppens uppdrag är att fatta beslut om innehållet i Nya Malmö latinskola. Att skapa en gemensam bild i styrgruppen som sedan kan kommuniceras vidare ut i organisationen. Gruppen ska ha förstahandsinformation. I styrgruppen lyfts alla strategiska frågor. Gruppen fattar alla inriktningsbeslut. Referensgrupper Gymnasiesärskolan Jag har vid ett tillfälle besökt och samtalat med företrädare för gymnasiesärskolan. Vi var överens om att lokaliseringen av deras estetprogram till Nya Latin skall innebära en inkludering på riktigt, inte bara lokalmässigt. Bibliotek Bibliotekspersonal från Heleneholm, Mediegymnasiet och Latinskolan har träffats ett antal gånger under året. Gruppen under ledning av Maria Göransson ML har också gjort flera intressanta studiebesök. Se särskild rapport under bilaga 9. Administration Administrationspersonalen har träffats en gång på min inbjudan. Ingen av de närvarande hade något att invända mot tanken på en organisation mer inriktad på generalister än på specialister. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledarna har träffats på inbjudan av mig. De har också varit på studiebesök i Skolstaden i Helsingborg och studerat deras karriärcentrum. (bilaga 1) Elevhälsan Jag har träffat företrädare för elevhälsan. De var mycket kritiska till den organisation vi lade från början och hade en del goda argument för varför de ville ha en förändring. Den förändringen är nu genomförd. Jag har också träffat elevhälsans chef Marianne Dymling-Hjelm och vi kommer att tala vidare under våren kring hur vi kan säkerställa närhet och tillgänglighet i organisationen. Det har också inkommit en skrivelse från samordnande skolsköterska och kurator (bilaga 2). Globala gruppen Jag kommer att träffa den grupp i januari som är angelägna om de internationella kontakterna för Nya latin. Den rapporten beräknas bli färdig i februari. Den Mycket Viktiga Gruppen Jag har vid några tillfället träffat företrädare för ML HE och MED, två personer från varje skola, utsedda av verksamhetsansvarig chef. Deras uppgift har varit att koncentrera sig på vad vi vill med Nya Latin. The Whole Picture. Vi har tittat mycket på likheter och skillnader, på vad vi ser som mest angeläget, på vilket 5

6 klimat vi eftersträvar och på vad som måste till för att vi skall lyckas. Bl a resulterade gruppens arbete i det förslag till annons för gymnasiechef som finns under rubriken Organisation, skolledning, gymnasiechef. Lärarfacken Jag har vid några tillfällen träffat företrädare för LR och Lärarförbundet. Vi har bland annat enats om en skrivning, menat som ett ramverk för hur vi tänker kring lärartjänster (bilaga 3) Möten med företrädare för Malmö Skolrestauranger Projektgruppen har träffat företrädare från Malmö Skolrestauranger som kom med ett förslag som var väldigt svårt att tacka nej till. Det innebär att Nya Latin kommer att ha en restaurang med eget kök och egna kockar. Det blir en foodcourt i mitten av restaurangen där man varje dag kan välja mellan ett antal rätter som t ex; husmanskost, wok, pasta, soppa och sallad. Utprovad av gymnasieelever för gymnasieelever. Menyn får eleverna via en app i sin dator eller i din mobil. Detta innebär också att elever med specialkost får mer att välja på. Möten med inredningsarkitekten Jag har, tillsammans med Bo Ingvarsson från Utbildningsförvaltningen, träffat inredningsarkitekten för att inredningen och möblering på bästa sätt skall stämma överens med våra pedagogiska intentioner och tanken med Malmö Latin som en mötesplats där man vill vara. Jag har också haft många mail- och telefonkontakter med inredningsarkitekten. Möten med landskapsarkitekten Jag har haft möten med Landskapsarkitekten som fått ta del av det skolgårdsprojekt som är gjort med eleverna på Malmö Latinskola och de tankar som skolgårdsgruppen på Latinskolan sett som viktiga. Landskapsarkitekten har inspirerats av och tagit hänsyn till många av önskemålen i sin utformning av utemiljön på Nya Latin. Bloggen Webbsidan är den virtuella mötesplatsen där alla medarbetare skall ha möjlighet, både att ta del av det som händer i projektet och att vara med och påverka. På webben har jag bloggat varje arbetsdag fram till den 1 november och därefter ca tre gånger per vecka. Från och med den 1 mars och fram till den 31 december 2011 har ca 150 blogginlägg publicerats. Sidan har i genomsnitt haft 80 besökare måndag-fredag. På webben finns också många av de minnesanteckningar som skrivs när en grupp träffas i verkligheten. Bygget Uppdraget Under 2010 aktualiserades frågan om omlokalisering av verksamheterna på Heleneholm och Mediegymnasiet i samband med minskat elevunderlag, etableringen av friskolor och den stundande Gymnasiereformen GY11. I reformen GY11 aviserades att Estetiska programmet skulle finnas kvar som högskoleförberedande gymnasieprogram med fem inriktningar istället för fyra. Heleneholms gymnasium var referensskola åt Skolverket i samband med utformningen av GY11. Medieprogrammet skulle däremot avvecklas som eget gymnasieprogram och ersättas med olika inriktningar inom de nya högskoleförberedande Estetiska, Samhällsvetenskapliga och Tekniska programmen. Vidare tillkom möjligheter för kommunerna att ansöka om spetsutbildningar och särskilda varianter, bl a inom estetiska områden. I samband med detta användes det tidigare i flera omgångar upprättade och förbättrade lokalprogrammet för att undersöka olika lokaliseringsalternativ där Heleneholmsgymnasiets och Mediegymnasiets utbildningar tillsammans skulle kunna bilda en ny gymnasieenhet. Valet föll slutligen på Malmö Latinskolas lokaler. Under hösten 2010 genomfördes därför en ny lokalutredning, i samarbete med Monoarkitekter, som hade till uppgift att utröna om för verksamheten nödvändiga lokaler kunde inrymmas dels i gamla Malmö latinskola, 6

7 dels i en nybyggnad som med specifika förutsättningar skulle uppföras på Malmö latinskolas tomt. Arbetet resulterade i en programskiss vari ingick en ny aula, en tillbyggnad i fyra plan samt rivning av tidigare tillbyggnader som gjorts bakom gamla Malmö Latinskola utom byggnad E, som inlemmades i de nya lokalerna dock med omfattande ombyggnadsbehov. Något senare konstaterades att byggnad E inte uppfyllde kraven på bl a akustik varvid en rivning även av E-byggnaden beslutades. I detta förslag ingick antagandet att de äldre lokalerna i byggnad A, B och C inte skulle beröras av någon ombyggnad ett antagande som senare skulle visa sig felaktigt. Bakom detta antagande låg att Malmö Latinskola nyligen genomgått en omfattande uppfräschning av byggnaderna A och C samt med understöd från Vatikanen av den gamla aulan. Malmö Latinskolas idrottshall bedömdes inte vara i behov av ombyggnad utan antogs kunna användas i befintligt skick. Utredningen kom fram till att förslaget var fullt realiserbart och en byggbudget om 150 miljoner kronor sattes som ram för projektet. Utbildningsnämnden fattade beslut om projektets genomförande den 29 oktober Arbetet under våren Den 1 mars 2011 tillsatte alltså utbildningsnämnden en projektledare som i samarbete med förvaltningens tjänstemän skulle slutföra projektet. Mitt uppdrag blev att arbeta fram ett förslag till en ny kreativ gymnasieenhet som skall inrymma estetik, samhällsvetenskap, humanistiskt program, naturvetenskap, spetsutbildning inom musik samt gymnasiesärskola inom estetik och ML-F. Vidare ställdes långtgående krav på förnyelse av metodik och pedagogik i enlighet med 21st century skills och intentionerna i GY metodik sågs som en självklarhet på den nya skolan. Till projektet knöts också en projektgrupp med en skolledare från vardera Heleneholms gymnasium, Mediegymnasiet och Malmö latinskola. Det omfattande arbetet med det detaljerade lokalprogrammet påbörjades omgående av projektgruppen i samarbete med utbildningsförvaltningens tjänstemän. Till detta arbete knöts firman Arkitektgruppen i Malmö, som fick uppdraget att rita den nya byggnaden. Under arbetet framkom flera behov som dels inte tillfredsställts i programskissen, dels framkommit med anledning av utbildningsnämndens beslut: Flera ombyggnader i de befintliga lokalerna var nödvändiga, bl a för verksamhet inom media, musik, för att tillfredsställa de ställda pedagogiska kraven och krav från olika myndigheter Sambandsbehovet mellan olika lokaler måste kartläggas och tillfredsställas Lokaler för skolans ledning, administration, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning m m måste inplaceras Lokaler för gymnasiesärskolan, specialpedagogik, språkintroduktion och preparandutbildning måste inplaceras Skolans mottagningskök ändrades till tillagningskök Lokaler för undervisning i naturvetenskapliga ämnen måste inplaceras Workareas och grupprum för bl a möjlighet att använda digitalt lärande/1-1-metodik måste inplaceras Flera lokaler för undervisning i medieämnen måste inplaceras Olika förrådsutrymmen, bl a för läromedel och teknik, måste inplaceras En ny trappa inuti den gamla byggnaden har tillkommit efter krav från myndigheterna. Denna "stjäl" utrymme motsvarande tre salar Personalrummet som var planerat var gravt underdimensionerat Arkitektgruppen presenterade då en lösning bestående av en ny aula samt en tillbyggnad i fyra våningsplan för de nya undervisningslokalerna, kök, bibliotek, matsal och personalrum. Skolan fick en ny entré till den nya byggnaden mot Drottninggatan där ett litet torg tillskapades framför den nya entrén. Även förslag om ny utformning av Latinskolans gamla skolgård framtogs av en landskapsarkitekt. Under sommaren 2011 konstaterades att detta nya utmärkta förslag dessvärre inte rymdes inom budgeten. 7

8 Den slutliga lösningen Sommaren och den tidiga hösten 2011 ägnades till stor del åt att justera underlaget för Arkitektgruppens förslag så att det inryms i budgeten och utan att verksamheter hotas eller kvalitetsförsämras. De av nöden framtvingade och diskuterade alternativen var inte alltid så gynnsamma och heller inte helt i linje med projektets tankegångar om en helhetslösning för alla estetiska utbildningar men slutligen kom projektgruppen i samarbete med Arkitektgruppen fram till följande lösning (bilaga 8): den nya byggnadens höjd ändras från fyra till tre våningsplan de gamla administrationslokalerna i byggnad A ändras till lokaler för specialpedagogik och gymnasiesärskola de gamla bibliotekslokalerna i byggnad A ändras till teorilokaler, bl.a. föreläsningssal datatorg i byggnad A ändras till bildsal kombisalarna (2 st) för naturvetenskap med preparationsutrymmen och förråd flyttas från den nya byggnaden till byggnad C samma gäller dramarum och två omklädningsrum för personal den planerade kammarmusiksalen i byggnad C behålls i f d musiksalen danssalarna med kringutrymmen flyttas från den nya byggnaden till en ny enkel tillbyggnad bredvid idrottshallen. Tillhörande omklädnings- och arbetsrum förlägges/samutnyttjas med befintliga lokaler i idrottshallen lokaler för undervisning i medieämnen måste (med vissa undantag) inrymmas i byggnad A, där också workareas, grupprum mm måste tillskapas tre nya teorisalar måste inplaceras alternativt tillskapas p g a myndighetskrav (bygge av ny trappa i byggnad A) myndighetskrav om två nya utrymningstrappor i byggnad A och en i byggnad C administrationslokaler för två av de tre rektorsenheterna placeras i de äldre byggnaderna, liksom lokaler för elevhälsa och vaktmästeri Utbildningsnämnden tog med anledning härav beslut 23 september 2011 om utökning av budgeten för byggprojektet med 31 miljoner kr, till 181 miljoner kronor. Arkitektgruppen framlade då den 11/ en preliminär handling för den nya byggnaden i tre plan omfattande följande lokaler: Ny entré med tillhörande entrétorg mot Drottninggatan Ny aula med stor scen och tillhörande kringutrymmen TV-kontrollrum Radiostudio Ljudstudio Tillagningskök Bibliotek Personalrum Tre nya arbetsrum för personal Reception samt administrativa lokaler för gymnasiechef, planeringschef och en av de tre rektorsenheterna Skolrestaurang tillika matsal med liten scen, vardagsrum och cafeteria Nya undervisningslokaler i teater Nya undervisningslokaler i musik Övningslokaler i musik Tre nya lärosalar Diverse grupprum och work-areas Till detta kommer en enkel tillbyggnad för två danssalar intill den nuvarande idrottshallen. 8

9 Denna handling utgör nu den slutliga lösningen och har gått till verkställighet. Påtalas bör att Arkitektgruppen och konsulterna under hela processen visat sig ha mycket stor kompetens och effektivitet samt samarbetsförmåga vilket på ett utmärkt sätt underlättat arbetet för projektledare med arbetsgrupp samt förvaltningens tjänstemän. Detta har varit särskilt underlättande med tanke på alla de mycket speciella krav som ställs på undervisningslokaler i estetiska ämnen. Det fortsatta arbetet med lokalerna och med vissa tekniska frågor I skrivande stund (31 december 2011) är tillbyggnaderna bakom Malmö Latinskola rivna och schaktarbetet till den nya byggnadens grund påbörjat. Under hela våren 2012 kommer projektgruppen att stå till Arkitektgruppens, konsulternas och entreprenörernas förfogande rörande alla detaljfrågor som dyker upp kring lokalerna. Det handlar då om allt ifrån möblering, inredningsdetaljer, färgsättning, låssystem, elinstallationer, kommunikationssystem, storlek på hissar, dimensionering av ventilation på basis av hur många som ska vistas i olika lokaler m m till behov av teknisk utrustning. Många frågor besvaras omgående eller efter behandling i projektgruppen men för att greppa de tekniska behoven och skapa underlag för kommande upphandling av teknisk utrustning har tre teknikgrupper inrättats i december Grupperna lyder under projektledaren och består av medarbetare från Utbildningsförvaltningen, Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet samt vid behov konsulter. Gruppernas uppgift är att utifrån utbildningarnas behov ta fram förslag på teknisk utrustning inom olika områden. Gruppernas arbete ska kunna utgöra underlag för kommande upphandling men även beakta möjligheten att överföra viss befintlig utrustning till den nya skolan. De tre grupperna är: 1. Ljud och Ljus (omfattar system samt alla lokaler där behov av ljud- och ljussättning finns) 2. IT och media (omfattar kommunikationssystem och utrustning för detta samt IT- kommunikationsoch medieutrustning) 3. Musik (omfattar all utrustning för undervisning och verksamhet i musik och där musik ingår) Grupperna ska senast i maj-juni 2012 avsluta sitt arbete. Anteckningar från grupperna publiceras fortlöpande på hemsidan (Önskas en längre historik över hur beslutet växt fram finns det utmärkt tilläggsmaterial som bilaga 4) Organisation Det har varit nödvändigt att under tiden vi arbetat med de samband som måste finnas i lokalerna också planera för en tänkt organisation. Ett av de kommunala gymnasieskolornas problem i förhållande till friskolor är att de tenderar att vara stora och ibland uppfattas som anonyma. Detta har vi försökt åtgärda genom att göra tre tydliga rektorsområden i skolan. Vi har också tagit hänsyn till de nya förhållanden rörande rektors ansvar och befogenheter som uttrycks i den nya skollagen. Nära varje rektor finns en skolsekreterare, de cirka 300 elever och den pedagogiska personal som är knutna till de program rektor ansvarar för. Förslaget gör också att nya Latin totalt sett blir mindre sårbar då vi får fler generalister. Centrala funktioner Centralt i den nya byggnaden finns receptionist, administrativ chef och gymnasiechef. Den administrativa chefen kommer att ansvara för administrativ personal och vaktmästeri/teknik och städ medan gymnasiechefen har personalansvar för rektorer, administrativ chef, elevvård, studie- och yrkesvägledning samt bibliotek. Den lösningen blir en garant för skolans helhetstänkande. Vi har hela tiden arbetat med devisen Alla elever är allas elever. 9

10 Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen är tänkt både som en mycket tillgänglig servicefunktion för snabba ärenden och med tillgång till djupare vägledningssamtal. Därför har vi planerat in den centralt med både möjlighet att svara på frågor i en öppen verksamhet och med miljöer för enskilda samtal. Latinhälsan Även skolhälsovården ligger centralt placerad. Vi tänker oss kuratorer och skolsköterskor med en hög grad av tillgänglighet, både genom generösa öppettider och med deltagande ute i arbetslagen. I det utrymme, under aulan i A-huset, som tidigare inrymt rektorsexpeditionen har vi planerat för de specialpedagogiska funktionerna och för gymnasiesärskolan. Rektorsområde 1; Konst och Media Vi har placerat ett rektorsområde på andra och tredje våningen i den gamla huvudbyggnaden. Det innehåller programmen samhällsvetenskap med inriktningarna media, information och kommunikation och samhällsvetenskap och det estetiska programmet med inriktningarna estetik och media och bild och formgivning. Rektorsområde 2; Musik och Natur I den nya byggnaden utmed Drottning- och Löjtnantsgatan finns på andra och tredje våningen i huvudsak det rektorsområde som härbärgerar särskild variant NV-musik, spetsutbildning musik och det estetiska programmets inriktning musik. Rektorsområde 3; Språk och Kultur Det tredje rektorsområdet finns i huvudsak lokaliserat till första våningen i A-huset och i hela C-huset (annexet). Där finns det humanistiska programmet med sina bägge inriktningar kultur och språk. Där inryms också gymnasiesärskolan. Där finns det estetiska programmets inriktningar dans och teater som dock har sina specialsalar i de nya byggnaderna. I annexet finns också eventuell preparandutbildning, språkintroduktion och SP-F. Gemensam mötesplats för personalen Vi har placerat det enda personalrummet centralt i nybyggnaden, lätt tillgängligt för alla. Med programmen fysiskt åtskilda blir det än viktigare att ha naturliga arenor där man kan mötas över program- och ämnesgränser. Skolans hjärta Första våningen i nybyggnationen blir skolans hjärta med bl a reception, cafeteria, bibliotek, restaurang, umgängesytor, radiostudio och personalrum. Lika viktigt som det är att skapa den lilla skolan i den stora för eleverna, lika viktigt är det att ge dem mötesplatser där de får möjlighet att knyta kontakter och möta ungdomar från andra program. Elevkåren Elevkåren får ett eget utrymme i den gamla receptionen i A-huset. Vaktmästeri/IT/Teknik I huvudsak kommer det gamla vaktmästeriet i A-huset att fungera som samlingspunkt för de funktioner som arbetar med service-, drift- och underhåll. Personal på Nya Latin Skolledning Projektgruppen har formulerat vad vi tror krävs av en ledning på Nya Latin. Här blir det en blandning av kompetenser och ansvarsområden. För samtliga ledningsfunktioner gäller också det som är gemensamt för samtliga medarbetare (se under Medarbetare): 10

11 Gymnasiechef Strategiskt tänkande Passionerad Verkar för hela skolans bästa God kommunikativ förmåga God organisatorisk förmåga Tillit till medarbetares förmåga Väl förtrogen med de styrdokument som styr verksamheten Totalansvar för verksamheten Ansvarar för framtagandet och samordningen av gemensamma planer Ansvarar för att skapa hållbara rutiner för elevhälsan Pedagogisk ledare för biblioteket Ansvarar för elevkåren Samordnar kvalitetsredovisningen Ledningsansvar för administrativ chef, rektorer, bibliotek och elevhälsa (kurator, skolsköterska, specialpedagog) Leder ledningsgruppen Är skolans röst gentemot förvaltningen Samordnar hela skolans marknadsföring Håller sig à jour med aktuell forskning Externt nätverk, gärna inom kultur- och/eller mediesektorn Vid ett tillfälle i en av arbetsgrupperna för Nya Latin gjorde vi en fiktiv annons för en gymnasiechef. Den såg ut så här: Gymnasiechef till Nya Malmö Latinskola En helt ny gymnasieskola håller på att växa fram mitt i Malmö; Nya Malmö Latinskola. Skolan skall stå färdig i augusti Vi kommer att erbjuda en modern skola med högskoleförberedande utbildningar inom estetik, media, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Skolan kommer att utgöra en unik, kulturell mötesplats där alla konstarterna finns representerade. Det blir naturligt att arbeta med tvärvetenskapliga projekt som tar vara på elevernas egen drivkraft och passion. Vi kommer att använda oss av moderna digitala verktyg för att ge eleverna möjligheter att utveckla sitt lärande och sin kreativa förmåga. Vår grundtes utgår från de värden som finns i ta vara på elevernas nyfikenhet och hjälpa dem att utveckla sina talanger och ge dem verktyg för att skapa sin egen framtid. På Malmö Latinskola skall man vilja lära sig mer än man behöver. Skolan skall också möta det behov av kulturella mötesplatser som finns hos Malmös unga genom att öppna upp skolan också efter skoltid. Kvalifikationer: Du har genomgått rektorsutbildningen och har god insikt i utbildningsrelaterade frågor. Du har också flerårig erfarenhet från liknande arbete. Som gymnasiechef har du helikopterperspektiv och ett särskilt ansvar för att verka för hela skolans bästa. Du är en modig chef med en starkt formulerad idé och riktning. Du är även en skicklig organisatör med förmåga att skapa struktur och ramar som ger ett lugn i den kreativa organisationen. Du är en god kommunikatör och du är bra på att entusiasmera. Du vill utveckla skolan genom ett ledarskap där samarbete och delgering av arbetsuppgifter har stor betydelse. Du är lyhörd och prestigelös och inser betydelsen av att förankra förändringar och beslut hos dina medarbetare. Du har förmåga att skapa en öppen, transparent skola där det är lätt att känna sig delaktig. Du får människor att växa. 11

12 Planeringschef Vi ser gärna att du har erfarenhet av, eller ett stort intresse för olika kulturella uttrycksformer. Det är också värdefullt om du har ett externt nätverk, gärna inom kultur- och/eller mediesektorn. Ansvar för samordningen av ekonomin Ansvar för budgetuppföljning Ansvar för kalendarium Ansvar för samordning av schema Ansvar för samordning av den utåtriktade verksamheten Samordning av arbetsmiljöarbetet God organisatorisk förmåga God kommunikativ förmåga Tillit till medarbetares förmåga Ansvar för att skapa hållbara administrativa rutiner Ledningsansvar för teknik/vaktmästeri, administrativ personal och städ Ansvar för städrutiner Ansvar för rutiner för vaktmästeri/teknik Ansvar för cafeteria Kontaktperson gentemot skolrestaurangen Rektor Förmåga att skapa goda relationer, både till medarbetare och till elever. Humoristisk God organisatorisk förmåga Goda ledaregenskaper Demokratiskt förhållningssätt Tydlig Förmåga att fatta tuffa beslut Väl förtrogen med de styrdokument som styr verksamheten Tillit till medarbetares förmåga Ledningsansvar för lärare Ansvar för tjänsteplanering Ansvar för den pedagogiska verksamheten Ansvar för lärares kompetensutveckling Ansvar för uppföljning av elevernas kunskaper Ansvar för kvalitetsarbete på enhetsnivå Bra på att fånga upp behov underifrån Har idéer och strategier kring kreativt lärande Har idéer och strategier kring kulturellt lärande Har idéer och strategier för ett fördjupat och utvidgat lärande med hjälp av digitala verktyg Har höga förväntningar på sin personal Vill utveckla ett fördjupat medarbetarskap Verkar för en forskningsanknuten verksamhet. Beredd att granska den egna verksamheten på ett strukturerat och metodiskt sätt och efter analys föreslå förbättringar 12

13 Medarbetare Projektgruppen har också arbetat med att formulera kompetenser vi tror behövs för att vara med och förbereda Malmös ungdomar för framtiden. Vi har gjort det med utgångspunkt från vår absoluta tro på att vi genom att arbeta tillsammans åstadkommer mer, både för varandra och för eleverna. Det innebär att vi lägger stor vikt vid sådana kompetenser som handlar om helhet, om samarbete och förmåga att skapa goda relationer. Vi presenterar våra tankar i listform och listorna innehåller både formella och önskvärda kompetenser. Samtliga medarbetare För samtliga medarbetare oavsett arbetsinnehåll tror vi att det här är vad som behövs: Medarbetare med ett Malmöperspektiv; det är våra kids som skall ta över världen och vi får bidra till deras utveckling. Medarbetare med ett helhetstänkande som bl a innebär att man kan beskriva sin skola på samma sätt, oavsett vilken del av skolan man tillhör. Alla elever är allas elever Medarbetare som känner till och omfattar de värderingar skolan står för. Medarbetare som kan utveckla en verksamhet som man kan vara stolt över och som man kan rekommendera till andra. Medarbetare som medverkar till att skapa hållbara strukturer som gör att fokus kan läggas på främst elevernas men också på organisationens lärande. Medarbetare som vill arbeta tillsammans för att förbättra verksamheten. Medarbetare som är beredda på utmaningar och oförutsedda händelser. Medarbetare som anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem. Medarbetare som intar ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ. Medarbetare som arbetar för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande. Pedagogisk personal För den pedagogiska personalen tror vi att det här är vad som behövs: Lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Lärare med djupa ämneskunskaper. Lärare med ett genomtänkt förhållningssätt kring elevers lärande. Lärare som är väl förtrogna med och som arbetar utifrån styrdokumenten. Lärare som arbetar med formativ bedömning. Lärare som arbetar för att skapa helhet och sammanhang för eleverna. Lärare som har strategier för elevinflytande Lärare som vill arbeta i team, både över- och inom ämnesgränserna. Lärare som är beredda att testa nya arbetsformer och arbetssätt. Lärare som både vågar pröva och ompröva. Lärare som bjuder in eleverna till möten där den vardagliga kunskapen möter den vetenskapliga. Lärare som utvecklar externa samarbetspartners Lärare som har idéer och strategier kring kreativt lärande Lärare som har idéer och strategier kring kulturellt lärande Lärare som har idéer och strategier för ett fördjupat och utvidgat lärande med hjälp av digitala verktyg Lärare med förmåga att skapa goda relationer, både till medarbetare och till elever. Lärare som kan möta alla elever; som har Cross-Cultural Competence. Lärare som har höga förväntningar på sina elever. Lärare med god ledarskapsförmåga.. Lärare som håller sig à jour med aktuell forskning. Lärare som är beredda att granska den egna verksamheten på ett strukturerat och metodiskt sätt och efter analys föreslå förbättringar. 13

14 Rekrytering Under arbetet i höst har vissheten växt fram om att den tidplan som gjordes från början kring rekrytring av skolledning till Nya Latin måste tidigareläggas. Det är många beslut som behöver tas under våren som har stort inflytande på olika vägval som kan bli styrande för utvecklingen av Nya Latin. De vägvalen bör en skolledning göra. Efter diskussion i bland annat projektets styrgrupp togs beslutet att lysa ut tjänsten som gymnasiechef redan i januari Det här är alltså den huvudsakliga anledningen till att rapporten tidigareläggs. Därefter har HR-avdelningen informerat om den nya tidplanen och klargjort hur rekryteringen för samtliga medarbetare på Nya Latin skall gå till. Tidplanen har presenterats på min blogg, på en mötesplats för Nya Latin och genom att HR-konsulterna erbjudit möjlighet för varje medarbetare som så önskar att möta dem under besök på HE, MED och ML. Elevprognos Utbildningar Skolan erbjuder: Estetiska programmet, alla fem inriktningarna Humanistiska programmet, båda inriktningarna Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap samt särskild variant Naturvetenskap-musik Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna Samhällsvetenskap samt Medier, information och kommunikation Spetsutbildning i Musik Vidare erbjuder skolan utbildning för elever med neuropsykiatriska funktionshinder (inom ramen för samhällsvetenskapsprogrammet), preparandutbildning kopplade till de nationella gymnasieprogrammen och gymnasiesärskola inom det estetiska programmet. Elevprognosen för varje rektorsområde är baserad på följande ingångsvärden: Nuvarande elever från Heleneholmsgymnasiet och Mediegymnasiet som ska gå i år 2 och 3 läsåret 2013/14 och Antagandet att antalet sökande till skolan inför läsåret 2013/14 inte blir färre än nuvarande elevantal i år 2 Ro 1; Konst och Media År 1 läsåret 2013/14 (prognos) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap 30 d: o inriktning medier, information och kommunikation 30 Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning 15 Estetiska programmet, inriktning estetik och media År 2 läsåret 2013/14 (prognos) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap 30 d:o inriktning medier, information och kommunikation 30 Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning 10 Estetiska programmet, inriktning estetik och media År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år1 2011/12) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap 30 d:o inriktning medier, information och kommunikation 30 Estetiska programmet, inriktning bild- och formgivning 5 Estetiska programmet, inriktning estetik och media SUMMA RO 1; KONST OCH MEDIA

15 Ro 2; Musik och Natur År 1 läsåret 2013/14 (prognos) Estetiska programmet, inriktning musik 64 Spetsutbildning i musik 15 Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans År 2 läsåret 2013/14 (prognos) Estetiska programmet, inriktning musik 50 Spetsutbildning i musik 10 Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år1 2011/12) Estetiska programmet, inriktning musik 59 Spetsutbildning i musik 9 Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap samt särskild variant Naturvetenskap musik, tillsammans 0 68 ( NA-Musik startade ej läsåret 2011/12 p g a sent beslut om tillstånd och därmed för få sökande) SUMMA RO 2; MUSIK OCH NATUR 269 Ro 3; Språk och Kultur År 1 läsåret 2013/14 (prognos) Estetiska programmet, inriktning dans 15 Estetiska programmet, inriktning Teater 30 Humanistiska programmet 30 Preparandutbildning (1-år) 24 Individuellt alternativ (1-år) 8 SP-F 10 Gymnasisesärskola ES År 2 läsåret 2013/14 (prognos) Estetiska programmet, inriktning dans 15 Estetiska programmet, inriktning Teater 30 Humanistiska programmet 20 SP-F 10 Gymnasisesärskola ES År 3 läsåret 2013/14 (efter elevantal i år /12) Estetiska programmet, inriktning dans 14 Estetiska programmet, inriktning Teater 28 Humanistiska programmet 18 SP-F 10 Gymnasisesärskola ES SUMMA RO 3; SPRÅK OCH KULTUR 262 TOTALT ELEVANTAL 2013/14 (prognos) 921 Marknadsföring För att på ett så bra sätt som möjligt marknadsföra skolan inför läsåret 2013/14 bör en informationsgrupp tillsättas snarast efter att den nya skolledningen utsetts. Denna grupp bör bestå av medarbetare från Heleneholmsgymnasiet, Mediegymnasiet och Informationsavdelningen. Vi kan identifiera ett flertal områden för vidareutveckling av informationsinsatserna inför starten av läsåret 2013/14. 15

16 Hemsidan Under hösten 2011 aktualiserades hemsidan som den nya skolans hemsida. Den första versionen som publicerades var i stort behov av vidareutveckling i följande avseenden: - hemsidans utformning, struktur, val av bildmaterial - arbetsprocessen - utformning och gallring av text så att både författningens krav (information om behörighet, urval mm) och kraven på överskådlighet, lättlästhet och saklighet kan uppfyllas - tydlighet kring vilken eller vilka målgrupper sidan vänder sig till Hemsidans utformning har successivt förbättrats och vidareutvecklats under hösten Bland annat har strukturen förbättrats och inslag om skolornas utåtriktade verksamheter har tillkommit. Det fortsatta arbetet med hemsidan bör ske i intimt samarbete mellan infoavdelningen och företrädare för Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet, förslagsvis genom inrättande av en informationsgrupp. Hemsidan behöver fortlöpande vidareutvecklas informativt, illustrativt, interaktivt och med mer inslag från skolornas olika verksamheter. För det senare behöver en musik-i-medialicens tecknas med STIM. I samband med detta bör hemsidans målgrupp inför läsåret 2013/14 tydliggöras bättre, då detta har stor betydelse för sidans fortsatta utveckling och utformning. På Malmö stads officiella hemsida publiceras också fortlöpande aktuell information om skolornas utbildningar och verksamheter. Inför läsåret 2012/13 finns aktuell information om Heleneholmsgymnasiet och Mediegymnasiet huvudsakligen här. Arbetet med uppdatering av dessa hemsidor sker fortlöpande och parallellt med övrigt informationsarbete. Gymnasiemässor Gymnasiemässan i Malmö 2011 genomfördes på ett mycket bra sätt med montrar för Heleneholmsgymnasiet och Mediegymnasiet bredvid varandra och med mellanliggande informationsdel om Nya Malmö Latinskola. Samarbetet mellan skolorna och infoavdelningen inför gymnasiemässan har fungerat bra. Helhetsintrycket av skolornas montrar var mycket gott det fanns möjligheter till såväl information, personliga samtal och verkstad (musikmonter). En särskild musikscen med ensembler från ES-Musik fanns uppställd utanför mässans entré. Både personal och elever medverkade i stort antal. Besöksfrekvensen till de båda skolornas montrar under mässan var god, även om elevkullarna märkbart har minskat. De elever och föräldrar som besökte mässan var framför allt inriktade på skolornas utbildningar inför 2012/13, men en del frågor om den nya skolan ställdes också. På Gymnasiemässan 2012 kommer Nya Malmö Latinskola att ha en egen monter. Planeringen av denna behöver komma igång i augusti 2012 vilket även detta pockar på behovet av en informationsgrupp som snabbt kan komma igång med arbetet i samverkan med infoavdelningen. Heleneholms gymnasium representerade Malmö stad på Köpenhamns gymnasiemässa Uddannelse i centrum i november 2011 där estetiska utbildningar presenterades i den internationale zone. Den Köpenhamnska mässan är annorlunda uppbyggd än den Malmöitiska utbildningar presenteras men inte enskilda skolor. Ett 60-tal danska elever anmälde sitt intresse för vidare information och kontakt. Utbildning inom dans var mest efterfrågad, men även teater och musik. På mässan medverkade förutom personal danska elever från Heleneholms gymnasium. Medverkan i denna mässa medför en extra kostnad men det är angeläget att vi fortsättningsvis finns representerade på Uddannelse i Centrum då både Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet sedan flera år tillbaka har danska elever på sina program. Öppna hus Båda skolorna genomförde i november 2011 öppna hus inför läsåret 2012/13. På dessa öppna hus presenterades skolornas utbildningar av elever och personal samtidigt som det visades informationsmaterial om den nya skolan. 16

17 Båda skolorna besöktes av många mycket seriösa och intresserade ungdomar och deras föräldrar även om konkurrensen från andra skolor och nedgången i elevkullar inte kunde undgås att märkas. I januari-februari 2012 kommer nya öppna hus att anordnas. Öppet hus är en av de viktigaste informationskanalerna inför valet till gymnasieskolan, både för eleverna och för deras föräldrar. På öppet hus insupes skolans atmosfär, stämningar, intryck och detaljinformation om olika utbildningsalternativ. Mycket samtal sker med sökande, elever, lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare. Många aktiviteter som speglar skolans olika utbildningar anordnas. Inför läsåret 2013/14 behövs därför öppet hus arrangeras flera gånger inför den första sökningsomgången till den nya skolan. Planeringen av detta behöver komma igång snarast efter det att den nya skolledningen tillsatts och bör ske i nära samarbete mellan Heleneholms gymnasium, Mediegymnasiet och infoavdelningen, t ex via tidigare nämnda informationsgrupp. Vi tror att dessa öppna hus bör förläggas till Malmö Latinskola, troligtvis då i den äldre byggnaden. Bioreklam Under 2010 och 2011 har korta informationsfilmer (ca 15 sek) producerats dels av skolorna själva, dels av infoavdelningen och visats som reklam på olika biografer. Trycksaker En annan mycket viktig detalj i informationen inför ett läsår är olika broschyrer, där skolans enhetsbroschyr spelar en central roll. Broschyrmaterialet vänder sig givetvis till sökande och deras vårdnadshavare i första hand men används även i stor utsträckning av studie- och yrkesvägledare som faktamaterial. I årets produktion av broschyrer har fokus legat dels på den nya Skånebroschyren som alla elever i årskurs 9 i hela Skåne län och Sölvesborg får, dels på enhetsbroschyrerna som delas ut på gymnasiemässan och öppet hus. Även samtliga studie- och yrkesvägledare erhåller detta material. I Skånebroschyren presenteras förutom de olika gymnasieprogrammen samtliga gymnasieskolor inom samverkansområdet med en sida där man kortfattat och översiktligt kan presentera skolan och dess utbildningar. Denna broschyr (eller snarare bok) ger en utförlig översikt över samtliga gymnasieskolor, såväl fristående som kommunala, i hela Skåne län och Sölvesborg. I enhetsbroschyrerna presenteras skolan i detalj och alla dess utbildningar, inriktningar, strukturer och profiler. Likaledes presenteras skolan och dess verksamheter på olika sätt. Båda dessa broschyrer har producerats av skolornas infogrupper i nära samarbete med infoavdelningen. Detta viktiga samarbete är mycket tidsödande och har fungerat mycket bra. Kvalitén på den slutliga produkten uppfattas som tilltalande, saklig och professionell vilket är viktigt i konkurrensen med andra skolor. Infoavdelningen har vidare producerat en inlaga om Nya Malmö Latinskola som häftats in i samtliga exemplar av Heleneholmsgymnasiets och Mediegymnasiets enhetsbroschyrer. Inför det första läsåret för den nya skolan behöver en egen enhetsbroschyr tas fram till 2012 års gymnasiemässa och öppna hus. Då många elever från andra kommuner än Malmö förväntas söka till skolan är denna första enhetsbroschyr en mycket central del i skolans marknadsföring inför första läsåret. Fortsatt god samverkan mellan infoavdelningen och Heleneholms gymnasium/mediegymnasiet (varifrån underlaget hämtas) är av största vikt. Vidare har infoavdelningen producerat flyers, roll-ups och andra trycksaker om den nya skolan. Heleneholmsgymnasiet har annonserat om spetsutbildning (som är riksrekryterande) i tidningen Rumba, som går ut i hela riket till olika musikskolor, musiker, vägledare och musikpedagoger. På Latinskolans fasad mot Drottninggatan finns en stor, upplyst vepa som informerar allmänheten om det pågående projektet. Presskonferens Under hösten anordnades en presskonferens på byggarbetsplatsen med företrädare för förvaltningens informationsavdelning och projektets styrgrupp. 17

18 Intern marknadsföring Infoavdelningen har fortlöpande publicerat information om arbetet i olika former till utbildningsförvaltningens personal: dels som nyhetsbrev, dels i personaltidningen EDICO, dels på KOMIN. Fyra interna Mötesplatser för alla som är intresserade av Nya Malmö Latin har också genomförts. Övrig informationsspridning Informationsspridning om skolornas verksamhet sker också av nuvarande och f d elever, deras anhöriga, samarbetspartners, olika företrädare för yrkeslivet mm. Under 2011 har skolorna på olika sätt tydliggjort sin verksamhet genom projekt, turnéer till grundskolorna, konserter, föreställningar, utställningar mm som kommit allmänheten till del. Pedagogiska tankar Min egen pedagogiska grundsyn, enkelt uttryckt ser ut ungefär så här: För det första är ingen pedagogisk grundsyn ristad i sten utan måste hela tiden diskuteras och utvecklas och vid behov förändras. Omvärldsanalysen och samhällsutvecklingen är en faktor, forskningen och inte minst reflektionen en annan. Grundsynen handlar för mig både om människosyn och om kunskapssyn. Jag har en orubblig tro på människan som en nyfiken varelse som både vill och kan lära sig. När det gäller kunskapssynen sällar jag mig, inte helt oväntat kanske, till det sociokulturella lärandet. D v s: Människan lär sig inte ensam utan i samspel med andra Människan lär sig genom meningsskapande sammanhang Kunskap är beroende av språk För att skapa kunskap behövs också artefakter eller verktyg. Där är digitala verktyg något de lärda tvistar om. Är det enbart en artefakt eller kan det också vara något annat? Det här blir ju ingenting värt om det inte omsätts i praktiken. Det är inte något en enskild gymnasiechef eller skolledning kan göra helt på egen hand, utan är sådant som måste göras tillsammans med de som skall arbeta med eleverna. Rektorerna ansvarar för organisation och arbetsfördelning inom respektive rektorsområde. Det inre pedagogiska och vardagliga arbetet präglas av variation och mångfald. Vi föreslår att skolans pedagogiska arbete organiseras i såväl programarbetslag som ämnesgrupper. Programarbetslagen blir ett viktigt inslag för att man som elev på Nya Latin skall känna en hög grad av identifikation med det program man går. Man skall också känna att det finns ett lärarlag runt varje elev som lyssnar på och känner till varje elevs mål med sin utbildning. En hög grad av elevinflytande blir nödvändig när vi pratar om att utveckla elevernas skaparlusta, motivation och känsla av meningsfullhet. Utgångspunkt är examensmålen som skall utgöra ledstjärna i varje utbildning. Så här skriver Skolverket: Examensmålen skall ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De skall styra arbetet och gymnasiearbetets utformning och innehåll. Den svenska gymnasieskolan är kursutformad. Gymnasieskolans ämnen och de olika kursernas innehåll och kunskapskrav beskrivs i ämnen som styr undervisningen. I och med detta behövs ämnesgrupper som en annan central del i verksamheten för att diskutera, tolka och utvärdera och därmed utveckla undervisningen. Den formativa bedömningen skall vara väl utvecklad i alla kurser och varje elev skall känna till var den befinner sig kunskapsmässigt och vad som behöver göras för att nå eventuella högre mål. Arbetet på Nya Latin skall kännetecknas av både och ; projekt och tvärvetenskapligt arbete stimuleras i lika hög grad som en hög ämnesteoretisk nivå i olika ämnen och kurser. 18

19 Nya Latin skall också kännetecknas av kvalitativa möten, såväl verkliga som digitala. I uppdraget till projektledaren har det ingått att förhålla sig till begreppen entreprenöriellt, digitalt och globalt lärande. Under projektets gång har det stått allt klarare att de här begreppen hör ihop, man skulle nästan kunna uttrycka det som att de ibland är en förutsättning för varandra. Den digitala satsningen som görs på Nya Latin som innebär en dator till varje elev skapar i sig goda förutsättningar för att arbeta kreativt och målinriktat samtidigt som det blir enkelt att ha hela världen som sin arena. Jag har ändå gjort ett försök att sära på begreppen. Digitalt lärande Jag är övertygad om att den satsning som görs på Nya Latin med digitala verktyg till varje elev är både nödvändig och strategiskt riktig. Nödvändig därför att vi tar emot elever som redan har digitala verktyg som en förlängning av sin identitet. Som är ständigt uppkopplade. Vi skall inte stänga av den kompetensen i skolan, utan använda och utveckla den. Strategiskt riktig för att vi behöver en välutbildad befolkning i Malmö som har tillgång till och som kan använda kraftfulla digitala verktyg på nya sätt. Som behöver bli bra på att både använda datorn som ett verktyg i sitt sökande efter och skapande av ny kunskap och som ett viktigt nätverksinstrument för framtiden. För att få fart på utvecklingen krävs det genomtänkta strategier för genomförandet och en kompetensutveckling som både kan vidga lärarnas pedagogiska ramar och hjälpa dem att hitta nya former för undervisning och examination. Vi har en bit kvar i skolan innan de digitala verktygen betraktas som det självklara valet för informationshantering, kommunikation, produktion och konsumtion av digitalt material. Såsom det faktiskt görs i andra kunskapsintensiva verksamheter utanför skolan. Tyvärr ifrågasätts ofta den pedagogiska nyttan om man inte omedelbart ser resultat i form av ökad måluppfyllelse. Samtidigt är det viktigt att påpeka att en 1-1 lösning inte är ett självändamål utan kostnaden motiveras av de möjligheter som tekniken kan bidra till när det gäller utvecklingen av det faktiska lärandet. Skolan som fysiskt rum förvandlas också i och med en 1-1 satsning. Infrastrukturen är inte längre låst i klassrum utan kommunikation och kunskapsproduktion kan vara oberoende av både tid och rum. Lärandet på Nya Latin skall präglas av en hög grad av autenticitet i nära relation till omvärlden, både lokalt och globalt. För att vi skall nå dit rent konkret behöver vi en lärarkår som i augusti 2013 står redo att ta emot en kull ettor på Nya Latin. En årskull som är lovade något nytt; en mötesplats där deras vardagliga kunskaper får möta de vetenskapliga, där de får utveckla hela sin potential, där de från dag ett får använda sina digitala verktyg på ett nytt, skapande sätt. För att nå dit måste vi ha lärare som har blivit trygga i sin digitala kompetens, som vågar pröva, misslyckas och pröva igen. Utvecklingen av detta måste ske i flera steg: Skolledningen måste utveckla en övergripande strategi för det digitala lärandet Digitala didaktiker måste utbildas för att finnas som pedagogiskt stöd i varje arbetslag Varje medarbetares behov av utbildningsinsatser måste kartläggas Interna och externa utbildningsinsatser måste kontinuerligt genomföras, gärna i form av designade workshops Inspiration i form av återkommande pedagogiska kaféer Snabbtips varje vecka Hållbara tekniska lösningar är en absolut förutsättning Vi är också övertygade om att ett tydigt ramverk att förhålla sig till kan vara en stor hjälp, inte minst i början. Där föreslår vi SAMR, utvecklad av Dr Ruben Puentedura. I korthet innebär den följande (lånat från Charlotte Christoffersson på Pedagog Malmö): 19

20 Bild hämtad med medgivande från Dr Ruben R. Puentedura Substitution / Ersättning Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten. Exempel: Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn. Augmentation / Förbättring Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten. Exempel: Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e- bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats. Modification / Förändring På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande. Exempel: Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken. Redefinition / Omdefiniering Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivå har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt. Exempel: Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka. 20

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby.

Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby. Dialog för ett lärande Väsby Nils Munthe 08-590 974 02 Nils.munthe@upplandsvasby.se Mötesanteckningar 2014-10-23 Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby. Tid: Torsdagen

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Det finns så många sköna människor som liksom aldrig kommer fram. Anette Skötte, Gnosjö Kommun

Det finns så många sköna människor som liksom aldrig kommer fram. Anette Skötte, Gnosjö Kommun Det finns så många sköna människor som liksom aldrig kommer fram "Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka nya vyer och platser utan att se det gamla med nya ögon" (Marcel Proust) Ledarskap

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan Projektgrupp Områdeschef Lokalförvaltningens projektledare Utvecklingsavdelningen Intressenter & konsulter Brukargrupp Med representanter för: medarbetare, facken

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 CMY

Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 CMY Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 C M Y CM MY CY CMY K Risbergska skolan en modern klassiker ligger cirka tio minuter från Örebro city i en grön miljö med Svartån och Karlslund alldeles runt knuten. I denna

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603)

Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603) YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603)

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer