Mänskliga rättigheter i Tyskland Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter i Tyskland Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Tyskland 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den tyska förbundsrepubliken är en parlamentarisk demokrati som uppfyller sina åtaganden väl inom området mänskliga rättigheter. I händelse av överträdelse finns fungerande kontrollmekanismer och överprövningsinstanser. Efter en fällande dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter beslutades i december 2010 en ny lag om förvaring (Therapieunterbringungsgesetz) av återfallsbenägna personer som begått svåra brott. Förvaring enligt den nya lagen har som syfte att motverka återfall i brott. En tidigare tysk reservation avseende FN:s barnkonvention, som innebar att en asylsökande från 16 års ålder sågs som vuxen, upphävdes våren Konventionen gäller nu utan inskränkningar i Tyskland. Frågan om jämställdheten mellan kvinnor och män är fortsatt omdebatterad. Det handlar bland annat om begränsade incitament för kvinnors inträde på arbetsmarknaden samt kvarstående betydande löneskillnader. Våld mot kvinnor är ett uppmärksammat problem där offentliga insatser särskilt fokuserar på prevention, arbete med kvinnor med migrationsbakgrund samt utbyggnad av medicinsk assistans. Arbetet med den tyska handlingsplanen under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inleddes våren En särskild utmaning gäller möjligheterna för skolbarn med funktionsnedsättning att i ökad utsträckning delta i reguljär skolundervisning.

2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Tyskland har ratificerat de flesta centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Följande konventioner har ratificerats: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr är inte ratificerat. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt det fakultativa protokollet om barn i väpnade konflikter. Tyskland har undertecknat men inte ratificerat det fakultativa protokollet om handel med barn. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CPD). Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances (CED). Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Tyskland har gjort reservationer mot artiklarna 14(3d), 14(5) och 15(1) i Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) med hänvisning till att överklaganden av domar i vissa straffrättsliga mål kan avgöras i den tilltalades frånvaro. Tyskland gör också vissa undantag från rätten att bli dömd enligt gällande lagstiftning då ny lagstiftning med kortare påföljd för ett specifikt brott införts efter att brottet begåtts.

3 Vad gäller de FN-konventioner som Tyskland har ratificerat har rapportering till respektive konventionskommitté i stort sett skett kontinuerligt. Tyskland har utfärdat en stående inbjudan till FN:s rapportörer vilket innebär att förfrågningar från dessa, om att genomföra inspektioner, alltid kommer att accepteras. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Politiskt sanktionerade mord eller försvinnanden förekommer inte. Den tyska grundlagen förbjuder uttryckligen tortyr. Kritik har riktats mot att polisen tillgriper mer våld än nödvändigt i vissa situationer, bland annat i samband med stora demonstrationer i Stuttgart hösten Dödsstraff Dödsstraffet är förbjudet enligt konstitutionen. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet I Tyskland har hittills funnits en möjlighet till så kallad säkerhetsförvaring, vilket innebär att en domstol kan besluta att en person som avtjänat ett fängelsestraff på minst två år kan hållas inlåst på obestämd tid. Säkerhetsförvaringen har inte varit ett straff utan en preventiv åtgärd för att skydda samhället mot människor som anses vara benägna att även fortsättningsvis begå svåra brott som mord, dråp eller våldtäkt. I en dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter 2009 fälldes Tyskland för att man hållit en person i säkerhetsförvaring under 18 år trots den vid tiden för förvaringens början gällande maxfristen på tio år. Det tyska förfarandet anses bryta mot både rätten till frihet och förbudet mot retroaktivt gällande lagstiftning. Ett antal personer som på liknande sätt hållits i säkerhetsförvaring släpptes. Som en följd av domen antog förbundsdagen den 3 december 2010 en ny lag om förvaring (Therapieunterbringungsgesetz) som innebär att den hittillsvarande lagstiftningen avskaffas. Förvaringen enligt den nya lagen har som syfte att motverka återfall i brott. Lagen omfattar endast återfallsbenägna personer som begått svåra brott och höga krav ställs för att det ska kunna bli fråga om en förvaring av detta slag. Till skillnad från tidigare lagstiftning så måste redan i domen föreskrivas att den dömde, efter avtjänat straff, kan komma att underkastas förvaring.

4 Godtyckliga frihetsberövanden eller reserestriktioner förekommer inte. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen De tyska domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Maktdelningsprincipen är skyddad i grundlagen och upptar en central roll i tysk förvaltningsrätt. Inom denna struktur har den tyska författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) en framträdande roll. Författningsdomstolen kontrollerar lagars författningsenlighet och avgör tvister rörande kompetensfrågor inom förbundsrepubliken. Hit kan även enskilda vända sig när de anser att deras rättigheter blivit kränkta. Därtill kommer de nationella domstolarnas uppdrag att ta upp fall rörande individuella rättigheter. I Tyskland finns ett antal parlamentariska utskott med uppgift att övervaka mänskliga rättigheter och rättstatsprinciper. För den som anser att lagstiftning strider mot grundlagen finns en möjlighet att vända sig till det tyska petitionsutskottet (Petitionsausschuss). Utskottet, som består av 26 parlamentariskt tillsatta medlemmar, tar varje år emot ett stort antal anmälningar från grupper och enskilda. Både generella förslag på lagändringar och enskildas klagomål på konkreta fall av myndighetsutövning tas emot. Under 2009 inkom anmälningar, knappt 800 fler än under Efter granskning kan petitionsutskottet avlämna ett yttrande i frågan och eventuellt också föreslå en lagändring. I enlighet med maktdelningsprincipen är utskottets uttalanden endast rekommendationer. Utskottet för mänskliga rättigheter och humanitär hjälp (Ausschuss für Menchenrechte und humanitäre hilfe) övervakar och arbetar förebyggande mot brott mot de mänskliga rättigheterna. Det arbetar såväl med tyska angelägenheter, till exempel asylförfaranden, som med övervakning av mänskliga rättigheter i EU och andra stater. Justitiedepartementets representant för människorättsfrågor företräder Tyskland i institutioner som Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Europarådet och FN. Denne sammanfattar rapporter om människorättsläget i Tyskland och övriga världen. Den tyska regeringen (utrikesministeriet) har sedan 1998 en särskild representant för mänskliga rättigheter. Arbetsuppgifterna består av att följa den politiska utvecklingen inom området samt ge förslag till förbättringar inom den tyska politiken. Syftet är att representanten ska fungera som en länk mellan regeringen och det civila samhället. Det finns härutöver en rad kontrollinstitutioner. G10-kommissionen (G10- Kommission) granskar åtgärder om övervakning och avlyssning som vidtas från tyska säkerhetstjänstens sida. Ombudsmannen för frågor rörande försvars-

5 makten (Wehrbeauftragter) handhar frågor rörande de tyska militärförbandens tjänsteutövning men övervakar också eventuella missförhållanden inom militären. En regeringstjänsteman övervakar invandrarfrågor och integration (die Beauftragte der Bundesregierung für Migration, Flüchtlinge und Integration) och en annan frågor rörande rörelsehindrade (der Beauftragte der Bundesregierung für die Belange behinderter Menchen). Vissa delstater har egna ombudsmän. 7. Straffrihet Några fall av straffrihet har inte rapporterats. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Tryck- och yttrandefriheten är inskriven i artikel 5 i den tyska grundlagen. De tyska medierna är oberoende från statsmakterna och censur är uttryckligen förbjuden i den tyska konstitutionen. Vissa begränsningar finns i yttrande- och tryckfriheten avseende offentligt framförande av antidemokratiska åsikter samt offentligt förnekande av förintelsen. Möjligheten att förbjuda antidemokratiska organisationer påverkar förutom yttrandefriheten även förenings- och församlingsfriheten. Medlemskap i förbjudna organisationer är inte tillåtet och organisationerna har heller inte rätt att utnyttja den allmänna demonstrationsfriheten. Även religiösa organisationer kan förbjudas om de ses som odemokratiska. Tyskland erkänner inte ett antal organisationer som religiösa samfund när dessa anses ha sektliknande inslag eller då religionen är ett medel för att uppnå andra, till exempel ekonomiska, mål. Bland annat erkänns inte Scientologkyrkan som en religion. Religionen kan fortfarande utövas men medlemmarna går miste om de ekonomiska och sociala fördelar som en status som religion medför. Religionsfriheten är skyddad i grundlagen. En stor del av lagstiftningen som har beröring med denna fråga ligger på delstatsnivå, vilket gör att de olika delstaterna skiljer sig åt i detta hänseende, till exempel vad gäller förbud för lärare att bära slöja. Rätten för muslimska elever att bära slöja har inte ifrågasatts på beslutsfattande nivå. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Tysklands politiska system präglas av landets federala struktur och en djupt rotad maktdelningsprincip. Förbundsdagen (Bundestag) väljs vart fjärde år i fria och allmänna val i en kombination av direktval och partival. Landet har ett väl utvecklat partiväsende. I det senaste valet till förbundsdagen år 2009 ställde 27 partier upp med rikstäckande listor. Endast fem partigrupperingar erhöll fem procent eller mer, vilket utgör spärren för att komma in i förbundsdagen.

6 Partierna var Socialdemokratische Partei Deutschlands (SPD), Christliche Demokratische Union (CDU)/Christlich- Soziale Union (CSU), Bündnis 90/Die Grünen (de gröna), Freie Demokratische Partei (FPD) samt Die Linke (vänsterpartiet). Förbundsrådet (Bundesrat) består av representanter för regeringarna i de 16 delstaterna (Bundesländer). Beroende på vilken fråga som behandlas kan ett lagförslag kräva både förbundsdagens och förbundsrådets godkännande. Valen till delstatsparlamenten är förlagda till olika tidpunkter vilket kan medföra att majoriteten i förbundsrådet växlar en eller flera gånger under en mandatperiod i förbundsdagen. Även den tyska författningsdomstolens praxis om grundlagens tolkning har betydelse för utformningen av lagförslag. Inom till exempel skattepolitiken och EU-politiken har författningsdomstolens domar haft politiska återverkningar. Att författningsdomstolen förbjuder ett politiskt parti är ovanligt och har tidigare endast inträffat i två fall förbjöds Socialistiska Rikspartiet (SRP) och 1957 Tysklands Kommunistiska Parti (KPD). Kvinnor har i Tyskland fullt tillträde till alla valbara platser och de flesta partier tillämpar någon form av särbehandling till förmån för kvinnor. Trots detta är kvinnor underrepresenterade i regering och parlament. Andelen kvinnliga parlamentsledamöter var efter 2009 års val 32,8 procent (31,8 procent 2005). Sex av de 16 statsråden i den nuvarande förbundsregeringen är kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Antalet förvärvsarbetande i Tyskland uppgick i september 2010 till 40,7 miljoner (40,9 inkl. gränspendling). Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt. Paraplyorganisationen DGB (Deutsche Gewerkschaftsbund) består av åtta fackföreningar, varav de största såsom IG Metall traditionellt sett har haft en stark röst i politiken. Drygt 6,2 miljoner var anslutna till en förening inom DGB år 2009 (6,4 miljoner 2008), varav cirka en tredjedel kvinnor. Utöver DGB finns ett antal mindre fackföreningar som företräder resterande cirka 16 procent av de fackligt anslutna. De senaste åren har en nedgång i antalet fackligt anslutna kunnat noterats och 2009 års medlemstal är de lägsta som har registrerats sedan Enligt tysk grundlag har alla, förutom statliga ämbetsmän (även till exempel poliser, professorer och vissa lärare) samt personer med känsliga uppdrag

7 (militärer med flera), strejkrätt. Dock omfattas även de personer som saknar strejkrätt av de eventuella överenskommelser som blir resultatet av en strejk. I november 2010 uppmätes den totala arbetslösheten till 7,0 procent. För västra Tyskland var siffran 6,1 procent och i östra Tyskland uppgick arbetslösheten till 10,7 procent. Den federala lagstiftningen begränsar arbetsveckan till 48 timmar, men lagstiftningen på området är underordnad kollektivavtalen. Den genomsnittliga arbetsveckan uppgick 2009 till 41,2 timmar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Inga fall av diskriminering bland olika befolkningsgrupper har uppmärksammats vad gäller tillgång till grundläggande hälsovård. Under 2008 motsvarade de totala utgifterna för hälsovård 10,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Den förväntade medellivslängden i Tyskland är år för kvinnor och 77,33 år för män (2008). 12. Rätten till utbildning Utbildningssystemet utformas i Tyskland på delstatsnivå och innebär i regel tolv eller 13 års skolgång. Delstaterna ansvarar för fastställande av läroplanen och examinationsbestämmelser. Betygen i respektive delstat är tillämpbara i hela landet. Skolgången omfattar nio obligatoriska år (i vissa delstater tio år). Under 2008 motsvarade utgifterna för utbildningssektorn 5,5 procent av BNP. Antalet högskolestuderande har stigit under perioden med mer än en tredjedel; från 18 procent av en årgång till 25 procent. Enligt en OECD-studie från september 2010 om yrkesutbildning fungerar den tyska yrkesutbildningen relativt väl som instrument för integrering av ungdomar på arbetsmarknaden och är orsaken till att ungdomsarbetslösheten i Tyskland internationellt sett är relativt låg. Trots detta anses för många ungdomar helt falla utanför systemet. Regeringen har därför initierat en "Utbildningspakt " som ger stöd till denna grupp med hjälp av ett tusental specialutbildade yrkesvägledare. År 2008 tjänade tyska högutbildade arbetstagare i snitt 67 procent mer än löntagare med endast avslutad yrkesexamen. Året innan var skillnaden 62 procent. Arbetslösheten är högre bland äldre med lägre utbildningsnivå.

8 Av Tysklands åringar är 56 procent av dem med högskoleexamen yrkesverksamma. För dem med endast avslutad yrkesutbildning är motsvarande siffra 36 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Tyskland är en högt utvecklad ekonomi med stor industri, stark offentlig sektor och god levnadsstandard. Bruttonationalprodukten i löpande priser för 2009 beräknades till miljarder euro medan BNP/capita uppgick till euro. Tyskland hamnade på 10:e plats av 169 i UNDP:s (United Nations Development Program) Human Development Index år Under 2009 levde 14,6 procent av den tyska befolkningen i relativ fattigdom (under 60 procent av medianinkomsten). 53,7 procent av de arbetslösa och 40,1 procent av de ensamstående med barn i Tyskland levde 2009 under fattigdomsstrecket. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Den tyska grundlagen föreskriver jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns dock betydande faktiska skillnader mellan könen. Som en följd av Tysklands sjätte rapport under CEDAW (Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women) antog 2009 FN:s kommitté för avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor slutsatser avseende hur Tyskland uppfyllt sina åtaganden under konventionen. Tyskland får beröm på ett antal punkter, bland annat för insatser till stöd för kvinnor som utsatts för våld, men kritik riktas mot kvinnors situation på arbetsmarknaden, mot lönediskriminering och mot underrepresentation inom ledande befattningar i offentlig verksamhet. Man efterlyser också ökade insatser som gör det möjligt för kvinnor och män att dela på bördorna inom yrkes- och familjeliv. Unga flickor bör uppmuntras att välja icketraditionella utbildningsvägar. Av de förvärvsarbetande är 46 procent kvinnor varav cirka 40 procent arbetar heltid. Lagstiftningen kring sambeskattning, en gynnsam partnersocialförsäkring för hemmafruar, lågt utbud av daghems- och förskoleplatser samt statliga halvdagsskolor bidrar till att minska incitamenten för kvinnor att träda in på arbetsmarknaden.

9 År 2009 tjänade kvinnor i genomsnitt 23 procent mindre än tyska män. Tillgången till barnomsorg i Tyskland präglas fortfarande av skillnader mellan forna Väst- och Östtyskland. Bristen på platser är större i västra Tyskland där barnomsorg under 2009 fanns tillgänglig för tolv procent av barnen under tre år. I forna Östtyskland var motsvarande siffra 41,3 procent. I december 2008 trädde den nya Lagen om främjande av barn under tre år (Kinderförderungsgesetz) i kraft. Lagen har som mål att en tredjedel av alla barn under tre år ska kunna få en daghemsplats Lagen föreskriver att föräldrar med barn över ett år från och med hösten 2013 ska ha laglig rätt till en daghemsplats. För att tillgodose behovet av daghemsplatser pågår nu en utbyggnad av barnomsorgen. En stor del av behovet beräknas tillgodoses av dagmammor/-pappor. Våld mot kvinnor och våld i hemmet är fortfarande ett uppmärksammat problem i Tyskland. Utgångspunkten för de offentliga insatserna mot kvinnovåld är den så kallade Handlingsplan II för att bekämpa våld mot kvinnor som omfattar ett betydande antal åtgärder för att förebygga våld, stödja drabbade kvinnor och lagföra våldsverkarna. Fokusområden i handlingsplanen är prevention, arbete med kvinnor med migrationsbakgrund samt utbyggnad av medicinsk assistans. Enligt en studie genomförd 2010 av Ministeriet för familj, äldre, kvinnor och ungdom kring våldstendenser i parrelationer hade cirka tolv procent av de tillfrågade kvinnorna i sin nuvarande relation upplevt kroppsligt eller sexuellt våld. I Tyskland finns det drygt 350 kvinnohus där drabbade kvinnor kan söka hjälp. Under 2009 rapporterades fall av våldtäkt (7 295 år 2008). Könsstympning är förbjudet enligt tysk lag men kvinnorättsorganisationer uppskattar att cirka av landets kvinnor och barn med migrationsbakgrund har utsatts. Könsstympning lagförs för närvarande som kroppsskada vilket innebär att företeelser som inträffat utanför Tysklands gränser i flera fall inte kan bestraffas. Enligt ett lagförslag från 2009 ska könsstympning få en egen brottsrubricering, omfatta i utlandet begångna gärningar och leda till ett frihetsstraff på minst två år. Tvångsäktenskap är förbjudet enligt tysk lag. Enligt ett lagförslag från hösten 2010 ska maxstraffet höjas från tre till fem år. På uppdrag av regeringen genomförs en vetenskaplig studie för att försöka bedöma omfattningen av tvångsgifte i Tyskland. En slutrapport förväntas i slutet på Hedersrelaterat våld har de senaste åren uppmärksammats stort i media men tillförlitlig statistik finns inte.

10 Prostitution regleras genom prostitutionslagstiftningen (Gesetz zur Regelung der Rechtsverhältnisse der Prostituierten) som erkänner prostitution som ett yrke och därmed ger den prostituerade tillgång till det sociala trygghetssystemet. Skillnad görs mellan yrkesmässig prostitution och framtvingad prostitution som sammankopplas med exempelvis våld eller trafficking. Tyskland är både ett transit- och destinationsland för offer för människohandel. Det rör sig främst om unga kvinnor som tvingas att arbeta som prostituerade. År 2009 anmäldes 811 fall av människohandel med sexuella tjänster som syfte, en ökning med drygt 15 procent i jämförelse med Cirka 20 procent av offren var underåriga. Mörkertalet tros emellertid vara stort då en majoritet av offren härstammar från Central- och Östeuropa (85,8 procent 2009) och därmed har rätt att vistas i Tyskland. Att förövarna ofta befinner sig i utlandet och att få offer anmäler brott bidrar till mörkertalet. 15. Barnets rättigheter Tyskland har ratificerat FN:s barnkonvention. En tidigare tysk reservation, som innebar att en asylsökande i Tyskland ansågs som vuxen från 16 års ålder, upphävdes våren Tysk lag ger ett utvidgat skydd för våld mot barn och förbjuder uttryckligen våld vid uppfostran av barn. År 2009 rapporterades knappt fall av barnmisshandel, en marginell ökning jämfört med Vart sjätte barn i Tyskland lever i relativ fattigdom enligt en OECD-rapport från Sedan 1965 har barnfattigdomen fördubblats vart tionde år. Speciellt utsatta är barn med ensamstående föräldrar och/eller migrationsbakgrund. Sexuellt utnyttjande av barn är straffbart med upp till tio års fängelse. Under 2009 registrerade polisen fall av sexuellt utnyttjade barn, vilket är en minskning med cirka sex procent från Antalet registrerade fall av innehav av barnpornografi har minskat från fall år 2008 till fall år Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Den tyska grundlagen föreskriver allas likhet inför lagen och förbjuder uttryckligen diskriminering på grund av kön, ras, språk, ursprung, trostillhörighet eller politisk åskådning. Det finns två nationella minoriteter i Tyskland; danskar och sorber. Medlemmar av de etniska grupperna friser, romer och sinti innehar särskilt skydd enligt Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och minoritetsspråk.

11 Den tyska strafflagstiftningen innehåller omfattande förbud mot spridande av rasistisk propaganda och hets mot folkgrupp. Sedan början av 1990-talet har Tyskland haft problem med rasistiskt motiverade våldsbrott. Särskilt utsatta har personer av utomeuropeisk härkomst varit men våld har rapporterats även mot romer och sinti. Av rapporter från oberoende organisationer framgår att asylsökande tillhör de mest utsatta grupperna när det gäller rasistiskt våld. År 2008 rapporterades cirka våldsbrott med rasistiska motiv. Dessa brott förefaller i högre utsträckning inträffa i områden där högerextremistiska partier är representerade i det lokala parlamentet. I sin rapport från februari 2010 lämnade FN:s särskilde rapportör för nutida former av rasism bland annat följande rekommendationer: Mer resurser bör avsättas för agerande mot rasism också på förbundsstatsnivå. Ett uttryckligt omnämnande av rasism som en försvårande omständighet vid våldsbrott bör införas i den tyska strafflagstiftningen. Poliser, åklagare och domare bör få särskild utbildning avseende så kallade hatbrott. Staten bör också vidta särskilda åtgärder för att öka andelen personer med utländsk bakgrund inom offentliga institutioner. En särskild ombudsmannafunktion (Antidiskriminierungsstelle) övervakar all form av diskriminering, informerar, tar emot klagomål från individer samt stödjer dem som utsatts för diskriminering. Den inrättades år 2006 i samband med att den allmänna likabehandlingslagen (Allgemeines Gleichbehandlungsgesetz) trädde i kraft samma år. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet De homosexuellas rättigheter har på senare år successivt stärkts genom nya lagar och särskilt genom antagande av den allmänna likabehandlingslagen. I Tyskland har ett homosexuellt par som ingått partnerskap i stort sett samma rättigheter som heterosexuella äkta makar. Regeringen har åtagit sig att under innevarande mandatperiod se till att kvarvarande skillnader som rör skatte- och arvsfrågor undanröjs. År 2009 gjordes en ändring i lagen om transsexuella (Transsexualgesetz) med innebörden att den som önskade byta kön kunde göra detta inom ett bestående äktenskap med bibehållna rättigheter och skyldigheter. Organisationer som arbetar till stöd för homosexuella, bisexuella och transpersoner hävdar att upp till en tredjedel av de homosexuella utsatts för våld.

12 18. Flyktingars rättigheter Tyskland är sedan slutet av 1970-talet en av Europas största flyktingmottagare. Den tyska flyktingpolitiken utgår från invandringslagen (Zuwanderungsgesetz). Den reglerar i vilka fall man kan få uppehållstillstånd i Tyskland och innehåller bestämmelser om arbetstillstånd och främjande av integration. År 2009 sökte flyktingar asyl i Tyskland, vilket är en uppgång med drygt 25 procent i förhållande till Detta bryter en annars avtagande trend. De främsta ursprungsländerna var Irak (23,6 procent), Afghanistan (12,2 procent) samt Turkiet (5,2 procent). Drygt asylsökande är bosatta i landet. År 2009 uppgick den genomsnittliga väntetiden på ett beslut om uppehållstillstånd till 15 månader. Hösten 2010 pågick en intensiv debatt om integration av invandrare. Oro har uttryckts för invandrarfientliga strömningar i det tyska samhället. 19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Den tyska lagstiftningen förbjuder diskriminering av personer med fysiska eller mentala funktionshinder i arbetslivet, skola, hälso- och sjukvård och övrig samhällsservice. En rad åtgärder genomförs för att ytterligare förbättra det dagliga livet för funktionshindrade såsom transporthjälp, yrkesutbildning och bidrag till arbetsgivare för anställning. 98 procent av alla statliga byggnader är handikappanpassade. År 2009 trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Tyskland. I mars 2010 presenterade den tyska regeringen en handlingsplan som ska ligga till grund för genomförandet av konventionen, bland annat inom områdena social säkerhet och arbete och fritid. En särskild utmaning gäller möjligheterna för skolbarn med funktionsnedsättning att i ökad utsträckning delta i reguljär skolundervisning. Idag är det endast 18 procent som deltar i sådan undervisning. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns inga begränsningar för frivilligorganisationer att bedriva verksamhet i Tyskland. Det tyska institutet för mänskliga rättigheter, Deutsches Institut für Menschenrechte, har som uppgift att arbeta med utbildning och forskning om frågor som rör mänskliga rättigheter samt att övervaka de mänskliga rättigheternas efterlevnad

13 i Tyskland. Institutet för en dialog om mänskliga rättigheter och vikten av att dessa respekteras även i kampen mot terrorism. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Fortlöpande genomförs ett stort antal besök och rapporter skrivs om situationen för mänskliga rättigheter i Tyskland. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gjorde i oktober 2010 ett officiellt besök i Tyskland.

14

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Under 2004 fälldes Tyskland av den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sex gånger, man dömdes bland annat för att man brutit mot

Under 2004 fälldes Tyskland av den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna sex gånger, man dömdes bland annat för att man brutit mot Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tyskland 2005 1. Sammanfattande bedömning Den tyska Förbundsrepubliken är en parlamentarisk demokrati, som generellt sett uppfyller sina åtaganden väl på området

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer