Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Landstingets ledningsstab Administrativa enheten Ann-Marie Båvner Bilaga 2 KUF 16 feb 2011 DATUM DIARIENR Ersättning till ledamöter i samband med sammanträden. Alla ledamöter fyller i sina ersättningskrav på en för nämnden gemensam lista, Närvarolista - Reseräkning, som sedan attesteras av ordförande. Ska även ordförande ha ersättning attesteras listan av såväl ordförande som av 1:e vice ordförande. Reseersättning Egen bil För resa med egen bil utgår 2:90 kr. per km varav 1:85 kr. är skattefritt. Utlägg för parkeringsavgift ersätts mot inlämnande av kvitto. Ersättning för passagerare utgår inte. Kollektivtrafik För resa med kollektivtrafik utgår full ersättning vid inlämnande av kvitto. Finns kommande utlägg för återresa från sammanträdet fylls även detta i på blanketten, Närvarolista - Reseräkning. Ersättningen betalas sedan ut då kvitto för återresan inkommer. Tänk på att skriva namn personnr och sammanträdesdatum på kvitton Arvode Som grundprincip erhåller ledamot, ersättare och insynspolitiker som kallats till sammanträde 840 kr för heldagssammanträde och 420 kr för halvdagssammanträde. Som heldagssammanträde räknas sammanträdestid som överstiger 4 timmar. Restid inräknas inte i sammanträdestiden. Mer än ett helt mötesarvode per dag utgår aldrig. Ledamot som uppbär ett fast arvode som överstiger 40 % av referensarvodet har inte rätt till mötesarvode. Referensarvodet för år 2011 uppgår till kr/månad Förlorad arbetsinkomst Förlorad arbetsinkomst utgår för mötes- och restid. För att erhålla ersättning ska ett intyg som fyllts i av din arbetsgivare lämnas in. Som egen företagare fyller du själv i blanketten. Se då vidare anvisningar på blankett, Intyg för förlorad arbetsinkomst. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 2 Ersättning i samband med sammanträden SID 1(2) (2).doc Utskriftsdatum: :59

19 Landstingets ledningsstab DATUM DIARIENR Mer än ett intyg behöver inte lämnas in. Vid slutet av varje kalenderår ska ett intyg från arbetsgivaren lämnas in där det framgår att arbetsinkomst inte har erhållits för tid där ledamot fått ersättning för förlorad arbetsinkomst. Övrigt Utbetalning av ersättningar sker genom Nordea bank. Vid frågor kontaktas Eva Karman på landstingskansliets personalavdelning tel ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 2 Ersättning i samband med sammanträden SID 2(2) (2).doc Utskriftsdatum: :59

20 Kultur & Utbildning Mikael Palo Kultur- & utbildningschef Bilaga 3 KUF 16 feb 2011 DATUM DIARIENR Kultur- & utbildningsförvaltningen, Landstinget Sörmland Planeringsförutsättningar Förändrad/ny lagstiftning Den 1 januari 2011 antog riksdagen en ny lag beträffande den nationella kulturpolitikens tillämpning och genomförande. I korthet innebär denna att regionen (landstingen) tar över ansvaret för fördelningen av statliga kulturpolitiska medel inom sin region. Detta ska ske i samverkan med kommuner och i samråd med det övriga civilsamhället. Den nya lagen är en följd av tidigare kulturutredningar, Tid för kultur samt Spela samman. Lagen anger såväl vilka områden som berörs, som relativt detaljerat inriktning och förutsättningar. Kulturrådet är den myndighet som ska samordna regionernas arbete med detta. Detta medför för förvaltningen helt nya uppgifter, helt nya arbetsområden och stora krav på samverkan och samordning inom regionen. Den nya skollagen och gymnasiereformen inklusive ett nytt betygssystem gäller fr o m 1 juli En förändring är att tiden för yrkesteori ökar på bekostnad av allmänteori. Öknaskolan har därför utarbetat nya utbildningskoncept och nya lokala timplaner. Förordningen för vuxenutbildning och gymnasiesärskolan är planerad att förändras under perioden samt kravet på lärarlegitimation. Under 2010 har införts förändrade regler för ersättning från hemkommunerna för gymnasieutbildning som kommer att påverka Öknaskolans ekonomi fr o m Kulturpropositionen har gett Kungliga biblioteket ett utökat uppdrag, som också ska omfatta folk- och länsbiblioteksverksamheterna. En omarbetad bibliotekslag förväntas presenteras under Utvecklingstrender Befolkningsutveckling Den demografiska utvecklingen inom regionen kommer att påverka förutsättningarna för förvaltningens verksamhet, i synnerhet inom utbildningsområdet. Antalet barn och ungdomar i förvaltningens målgrupper, framför allt gymnasieskolan och unga folkhögskolestuderande har minskat och minskningen fortsätter. Trenden vänder långsamt först Detta får effekter både inom kulturområdet och för skolorna. Scenkonst Sörmlands bidrag från kommunerna är elevrelaterat. För skolorna påverkar det Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Mikael Palo Kultur- och utbildningschef E-post: Besöksadress: Postadress: Mikael.palo@dll.se Östra Trädgårdsg 2, Box Nyköping Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS Sidan 1(1) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

21 framför allt intagningar till Öknaskolan och så småningom även rekryteringsbasen för folkhögskolornas allmänna kurser. Antalet sökande till Eskilstuna folkhögskola har under de senaste åren ökat och söktrycket är mycket högt. För Åsa folkhögskola gäller i princip samma förhållande. Generellt har andelen invandrade svenskar ökat på allmän linje, i synnerhet kvinnliga deltagare. Samhällsutveckling Dagens unga generation har andra intressen och sätt att möta/ta till sig kultur och söka utbildningsvägar än äldre. Det är en utmaning att omstrukturera verksamheten så att den även attraherar dessa nya grupper. Delaktighet och tillgänglighet blir allt viktigare frågor. Inte minst gäller det kulturområdet där människor idag önskar vara deltagare i lika stor utsträckning som publik. Digital delaktighet samt alla människors rätt till ett eget språk blir allt viktigare i ett demokratiskt hållbart samhälle. Att finnas, synas och verka inom den digitala plattformen är ett absolut krav för den framtida utvecklingen. Därutöver ser vi språket och möjligheten att läsa, lära, delta och höras som väsentliga delar av samhällsutvecklingen, både för dagens infödda och för nytillkomna svenskar och detta behöver vårt stöd. Intresset för ett mer hållbart samhälle består, och har betydelse såväl för vad förvaltningen arbetar med som för hur man arbetar. Vissa delar av den folkhögskoleverksamhet som idag genomförs kan framöver bli en yrkesinriktad verksamhet, i linje med den globala samhällstrenden. Inom kulturområdet och på Eskilstuna och Åsa folkhögskolor diskuteras alltmer frågan om kopplingen mellan kultur och hälsa, vilket självfallet har betydelse för förvaltningen. I den långsiktiga planeringen ingår att tydligt kunna koppla vår verksamhet med landstinget övriga verksamhet för att synliggöra detta. Inte minst arbetar förvaltningen med detta i planering av lokaler. I den senaste budgetpropositionen lyfts också detta fram som ett prioriterat område. Frågan om kultur och näringsliv blir alltmer aktuell, liksom frågorna kring kulturens generella roll för utveckling och tillväxt. Det behövs ett samlat grepp kring området som benämns kreativa och kulturella näringar, för att skapa förutsättningar för denna verksamhet, bidra till den regionala utvecklingen och nå en bättre samordning mellan ansvariga instanser. Förvaltningen har därför inlett samarbete med Regionförbundet och länsstyrelsen i frågan. Omvärldsarbetet för att skapa mervärden i organisationerna genom samarbeten mellan regioner, inom regionerna både med kommuner och andra aktörer intensifieras genom både den regionala kulturplanen och arbetet med kreativa och kulturella näringar. Ambitionen är att därigenom även få möjlighet att få mer externa medel samt att utnyttja befintliga resurser optimalt. Kultur ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS SID 2(6) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

22 Kulturområdet präglas av intentionerna i den s k portföljmodellen. Statsbidragen till kulturverksamheter överlämnas helt eller delvis till regionen för fördelning. Ambitionen är att en regional kulturplan finns beslutad inför 2012, då också samverkan med kommunerna i länet och civilsamhället ska vara i gång i en mer formaliserad form. Redan nu finns det för flera verksamheter krav på att minst hälften av verksamhetens ekonomiska resurser kommer från regionen. Det är också tydligt att samarbeten mellan olika institutioner i länet samt andra aktörer på regional och lokal nivå kommer att ha mycket stor betydelse för statens engagemang i regionen. Detsamma gäller samarbeten mellan regioner. Sörmlands museum och Scenkonst Sörmland står inför viktiga förändringar, såväl för verksamhetsinriktning som för lokaler. Verksamheterna arbetar därför med att få ändamålsenliga lokaler för det framtida arbetet. Planerna på att Sörmlands museum utvecklar sin bas i Nyköping och Scenkonst Sörmland med Film i Sörmland och Dans i Sörmland samlokaliseras i Eskilstuna är redan nu långt fram. Eventuellt kan båda verksamheternas lokaler vara färdigställda om beslut tas om detta. Sörmlands museum söker även på sikt fasta utställningslokaler i Eskilstuna. Länsbibliotek Sörmland har beviljats ESF-medel om 10,9 Mkr till ett kompetensutvecklingsprojekt för all bibliotekspersonal i Sörmland, Västmanland och Örebro län. Efter en mobiliseringsfas under våren 2011 ska kompetensutveckling genomföras 2011 och Dessutom kommer tidigare projekt som pågår att fortsatt utvecklas, Utan språk är du körd, Bookworms m fl. Digital delaktighet blir en allt viktigare fråga för ett demokratiskt hållbart samhälle. Länsbibliotek Sörmland arbetar tillsammans med kommunbiblioteken och med övrig folkbildning för att med olika kompetenser stödja en positiv utveckling. Sörmlands museum arbetar vidare med utvecklade utställningar, historisk dokumentation, projektet Historien om Sörmland, verksamheten kring Nyköpingshus. Dessutom fokuseras på att göra samlingarna tillgängliga digitalt, utveckla den pedagogiska verksamheten och göra fler delaktiga i det dagliga arbetet. Under vill Scenkonst Sörmland hitta nya målgrupper och arenor för att nå ut till medborgare som vanligtvis inte besöker oss. Fördjupade kontakter med bl.a. invandrarföreningar och handikapporganisationer blir viktiga förutsättningar i detta arbete. Ett fokus ligger på att utveckla gränsöverskridande föreställningar/konserter där musiken, teatern, dansen och filmen möts och samverkar. Samtidigt är det viktigt att konstarternas olika uttryck och särarter fördjupas. Det behövs en produktion av en invigningsföreställning i samband med inflyttningen i nya lokaler i Eskilstuna I föreställningen ska verksamhetens bredd med alla de fyra konstformerna visas. Kostnaderna förväntas bli högre än för en vanlig offentlig föreställning. För musik & teaterverksamheten vill Scenkonst Sörmland under nå nya grupper i länet med ett angeläget och spännande utbud i gästspel och i egna nyskapande produktioner, och söka nya arenor i städernas ytterområden samt fortsätta utveckla ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS SID 3(6) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

23 arenorna på landsbygden. Det är angeläget att arbeta med nyskriven dramatik och nykomponerad musik för att kunna ge unga och vuxna upplevelser som känns aktuella och engagerande samt ge fler offentliga egenproducerade föreställningar och konserter. Det finns ett behov av att engagera fler kvalificerade frilansande dansare, sångare och musiker. Detta innebär risk för ökade premiekostnader för våra korttidsanställda i produktioner och gästspel eftersom pensionsfrågan för scenkonstanställda ännu inte lösts till fullo. Precis som tidigare finns en efterfrågan på att producera en högstadieproduktion våren 2012 för skolutbudet som också ska spelas offentligt för gruppen unga vuxna. En komisk, drastisk, varm och ömsint föreställning om hur det är att leva med ett funktionshindrat syskon. Film i Sörmland vill under hitta fler talanger i länet, framförallt unga kvinnor med filmintresse. Dessutom finns ett uppdrag att arbeta för att fler biografer i länet digitaliseras och hitta nya arenor för film. I linje med de politiska förväntningarna behöver vi skapa mer utrymme för film i skolan, kulturskolorna och i Skapande skola projekt Dans i Sörmland vill under nå ut med fler familjeföreställningar av dans i länet och bedriva dansverksamhet i städernas ytterområden, utveckla samarbetet med andra konsulenter i länet, samt fortsätta utveckla dans och estetiska läroprocesser samt utveckla det pedagogiska arbetet i skolorna. Detta förutsätter personella resursförstärkningar. Intressant är också att fortsätta samarbetet med länskoreografen och den kommande dansproducenten och arbeta brett för att öka funktionshindrades möjlighet till delaktighet i danslivet. Ett projekt är att fortsätta utveckla Bygdens berättelse kroppens poesi i olika former. Här söks externa medel till dess finansiering. Folkbildning/utbildning Ett minskat antal elever i gymnasieåldrarna samt nya fristående skolor bidrar till att konkurrensen om eleverna är stor. Allt större resurser måste läggas på att synas för presumtiva elever. Helhetssyn och hållbarhet utifrån olika perspektiv, i undervisningen, är viktigt att fortsätta att utveckla. Alla friskolor har automatiskt riksrekrytering 1. I och med att Öknaskolans gymnasieutbildning inte är riksrekryterande nekas en del elever inackorderingsbidrag av respektive hemkommun. Den nya skrivningen gällande ersättningsnivåerna för gymnasieutbildning kommer att innebära negativa ekonomiska konsekvenser för Sörmlands Naturbruk samtidigt som konkurrensen om färre elever ökar. Intresset för att komplettera enskilda individers gymnasiekunskaper i kurser inom naturbruket har ökat märkbart, likaså behovet av utbildningar som vänder sig till invandrare och människor med olika funktionshinder. Öknaskolan kommer att arbeta för att kunna erbjuda mer reguljära utbildningar och enskilda kurser inom kommunal vuxenutbildning och samt fler uppdragsutbildningar riktade till särskilda målgrupper. I det lokala folkhälsoarbetet spelar folkhögskolorna en framträdande roll. För många människor ger deltagandet i tillfälle till reflektioner över sin livssituation, kontakt med 1 Rätt att välja skolan även om kommunen driver skola med samma/liknande utbildning. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS SID 4(6) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

24 andra människor, ökad delaktighet och inflytande som bidrar till ökad livskvalitet och bättre hälsa. I samband med att regeringen hösten 2009 anvisade extra medel för studiemotiverande insatser för unga, noterar man att den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen i allt väsentligt är av god kvalitet. Folkhögskolorna når viktiga målgrupper och är verksamma över hela landet. Folkhögskolorna skulle kunna uträtta mer än vad de gör idag, om de gavs tillfälle till det. Skolorna har långt fler sökande till sina ordinarie kurser än vad de kan ta emot. Men det finns flera stora samhällsproblem, där folkbildningens unika resurser kunde utnyttjas bättre, t.ex. integrationen av invandrare, rehabilitering av långtidssjuka m.m. Folkhögskolornas inriktning för de kommande åren är att lägga starkt fokus på kvalitetsarbetet. I övrigt fortsätter arbetet med att utveckla skolornas profiler. Eskilstuna folkhögskola arbetar med inriktningen mångfald inom miljö och hållbar utveckling, estetisk verksamhet och utveckling av kurser för deltagare med funktionshinder samt höja allmänkurs deltagarnas kunskapsnivå. Åsa folkhögskola prioriterar utveckling och kvalitetssäkring av allmän kurs i syfte att förbättra rekrytering och höja deltagarnas nivå. Bland specialkurserna prioriteras utveckling av invandrarkurs och textilkurs med förnyelse av innehåll och rekryteringsformer. Samtliga skolor arbetar aktivt med att bredda utbudet genom bl a YH-utbildningar. Ett exempel är utbildningen Recycle design i Eskilstuna. Friluftsverksamhet Sörmlands Naturbruk har ett bra utgångsläge, då intresset för ett mer hållbart samhälle håller i sig. Verksamheten är inriktad på att verka för hållbart naturbruk. Landstinget har i Sörmlands Naturbruk ett redskap att bidra till denna nödvändiga utveckling, dels genom utbildning och dels genom att använda naturreservatet Nynäs som ett pedagogiskt instrument för både barn och vuxna. Samtidigt finns en ny arena för Sörmlands museum och Scenkonst Sörmlands verksamhet, när samverkan inom förvaltningen kan ge ett mervärde för besökarna. Nynäs är också en lämplig arena både för andra verksamheter inom landstinget, att nyttja för att synliggöra sådana politikområden som folkhälsa och hållbar utveckling och andra aktörer i länet, dvs vara en regional resurs. Under perioden planeras att öka tillgängligheten i naturreservatet och samtidigt utveckla pedagogiska former för att öka insikten om förutsättningar för att uppnå ett hållbart samhälle. Förvaltningen kommer också att genomföra en revision av den tidigare antagna visionen för Nynäs, anpassad till framtiden och de samhällsbehov vi står inför. Inom ramen för utveckling av ett hållbart samhälle och folkhälsa planeras att Sörmlands Naturbruk skall kunna leverera ekologiskt och närproducerat kött till landstingets kök genom ett styckeri och butik i gamla ladugården på Nynäs. Utvecklingen i ett långsiktigt perspektiv Utöver vad som anges ovan, ser förvaltningen ett ökat samarbete mellan regionerna. Det 4- länssamarbete som idag finns mellan landstingen i Sörmland, Västmanland, Örebro och ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS SID 5(6) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

25 Stockholm ska fortsatt utvecklas område för område. Detta gäller också det framtida arbetet med kulturplanerna, där ett uttalat önskemål är att samverka mellan regionerna i syfte att öka utbudet till samhällsmedborgarna. Inför en eventuell diskussion om storregioner, avser förvaltningen att stå väl rustad genom samarbetet, etablerad som en plattform för kultur & utbildningsverksamhet interregionalt. Förvaltningen har som ett uttalat mål att verksamheterna kan bidra till samhällsutveckling i form av en mötesplats för kulturen som en hälsoaspekt. I linje med detta ser vi ett behov av samarbete och samverkan med folkhälsoarbetet, rehabilitering och behandlingsverksamhet inom landsting och kommun. Vi ser också ett behov av utökade ramar för att finansiera ändamålsenliga lokaler, utvecklad verksamhet och förändrad arbetsform. Arbetet med kulturplan i landstingets regi kommer att innebära utökade möjligheter till samordningsvinster i regionen, men också stärkta möjligheter att få tillgång till statliga medel, givet att huvudmännen i regionen tillför nya medel. Nyköping Mikael Palo Förvaltningschef, kultur och utbildning. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\kuf\2011\kuf nämnd\(1) 16 feb\protokoll\bilaga 3 Planeringsförutsättningar KUS SID 6(6) slutversion.doc Utskriftsdatum: :50

26 KRUT Kreativ utveckling DÅTID. NUTID. FRAMTID.

27 Jag förstår inte varför folk är rädda för nya idéer. Jag är rädd för de gamla. JOHN CAGE KRUT Kreativ utveckling Producerad av: Text: Lars Edqvist Grafisk form: Ronny Östling Illustrationer: Karolina Lilliequist Foto: Knut Koivisto. Foton på intervjuade politiker tillhandahållna av desamma. December 2010.

28 INNEHÅLL EXPLOSIVT... 4 KARTLÄGGNING... 7 Fler jobb...7 Kreatören Kreativitet Entreprenörskap Kreatörernas behov...20 Attityder AKTIVITETER Mötesplatser...24 Kunskapsspridning...29 Samarbeten...30 EFFEKTER Ny attityd Framgångar...34 Motgångar...35 FRAMTIDEN Plattform Kreativa miljöer...39 Framgångsfaktorer...43 Nytt KRUT...44 LÄNKAR

29 EXPLOSIVT NÄR JOHN LENNON träffade Paul McCartney på en kyrklig fest den 6 juli 1957 var det ett möte som skulle komma att förändra både Liverpool och världen. Deras gemensamma kreativitet blev den tändande gnistan till en explosion av brittisk musik på export och en ny ungdomskultur. The Beatles har sålt 1,2 miljarder skivor, hittills. Beatlesturismen har bidragit till att ge den slitna hamnstaden Liverpool ett uppsving. Detta är inget enstaka exempel på hur kreativitet gynnar en region. Kreativa människor präglar världen. Kreativitet och kultur är starka krafter för att utveckla en plats eller en region. Därför skapades projektet KRUT. KRUT SKA skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och öka kunskapen om den kreativa sektorn. Det ska leda till att tillväxten ökar i regionerna. Målet är att skapa hållbar utveckling. Därmed ska sektorns ställning i samhället stärkas och få större betydelse som tillväxtfaktor. KRUT ska skapa bättre miljöer anpassade för att möta den kreativa sektorns behov. Under projekttiden har ett antal nätverk för kreativ utveckling vuxit fram. Det har också varit ett syfte med projektet. Finansieringen av projektet har skett genom medel från EU:s regionala utvecklingsfonder, från de deltagande regionerna och från vissa kommuner. Projektpartner i KRUT har varit Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro och Regionförbundet Östsam. REFLEKTIONER Tretton år efter det första mötet skildes Lennon och McCartney åt. När upphör kreativa möten att vara kreativa? Hur kan kreativa processer väckas till liv? Vilka goda exempel på kreativa samarbeten finns i din region? 4

30 FEM SKÄL Att satsa på den kreativa sektorn är ett sätt att utveckla kommunen, regionen, nationen, ja, hela världen. Här är fem skäl att göra sådana satsningar: 1. Upplevelser. Människor söker i dag ständigt nya upplevelser. Kultur och kreativitet blir allt viktigare, både socialt och ekonomiskt. 2. Innovation. De kreativa näringarna skapar genom nya idéer sysselsättning och tillväxt. 3. Arbete. Den svenska kreativa branschen sysselsätter minst människor. 4. Tillväxt. Den kreativa sektorn växer i Europa och USA med 5 7 procent per år. I Asien är utvecklingen ännu snabbare. 5. Export. Svensk musik, svenskt mode och svenska spel har blivit starka exportbranscher.

31 Möjligheterna kan knappast överskattas Maria Lindelöf, kommunfullmäktige (KD), Västerås: KRUT-PROJEKTET har varit viktigt för att bygga upp nya samarbetsformer och nätverk för kreatörer. Däremot återstår en del att göra när det gäller att öka medvetenheten om hur viktig den kreativa sektorn är och vilken potential som finns. Här finns den i särklass största potentialen för att utveckla Västerås, och då har vi ändå en mycket omfattande teknisk utveckling också. Här i Västerås har satsningen på Kulturbyn blivit en del av kommunens näringslivsutveckling. Det är en markering som visar att den kreativa sektorn är mycket mer än kultur. Personligen tror jag att potentialen i den kreativa sektorn knappast kan överskattas. Därför har jag engagerat mig särskilt i den här frågan, bland annat genom att skriva debattartiklar och blogga. Kommunen kan göra mycket för att stimulera kreatörerna till att bli mer medvetna om sitt eget värde och för att få dem att tänka mer i entreprenörsbanor. Det finns många goda exempel på kreativ utveckling, som vi kan lära av både i Sverige och utomlands. I den närmaste framtiden är det nödvändigt att vi som vill utveckla den kreativa sektorn fortsätter att jobba för att visa fler politiker och tjänstemän vilka fantastiska möjligheter det finns. Kreatörerna måste också själva bli bättre på att berätta om vad de kan och på att inse sitt rätta värde. Uppfinningsrikedom skiljer ledaren från efterföljaren. STEVE JOBS 6

32 KARTLÄGGNING FLER JOBB OM NI anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken. Det sa den tjugoårige konstfackstudenten Stig Lindberg när han sökte jobb på Gustavsbergs fabriker, som hade ekonomiska problem, sommaren Han fick rätt hans idéer ledde till många jobb. Stig Lindbergs kreativitet resulterade i ett stort uppsving för Gustavsberg som varumärke, för företaget och för hela orten Gustavsberg. Nu, på 2000-talet, är det fortfarande stor efterfrågan på produkter som har formgivits av Stig Lindberg. En rad av hans serviser nytillverkas, och porslinsmuseet i Gustavsberg har blivit ett populärt besöksmål. EN VIKTIG del inom KRUT-projektet har varit att kartlägga hur den kreativa sektorn ser ut. Kartläggningen visar en rad intressanta resultat. Det är ingen tvekan om att den kreativa sektorn har stor ekonomisk betydelse och att den växer människor var år 2006 sysselsatta i den kreativa sektorn i de sex regioner som ingår i KRUT-projektet. Det betyder att nästan var tionde medborgare arbetade här. De regionala skillnaderna i antalet sysselsatta kreatörer är små, bara någon procentenhet. Inom ramen för KRUT-projektet har också den kreativa sektorn definierats. Den kan delas upp i fyra huvudsektorer med en rad delsektorer. Se figuren här intill. Gränserna mellan dessa sektorer är flytande. Turism, rekreation, sport Sport, djur, natur, friluftsliv, turism, andlighet Medier, digital Tidningar, tidskrifter, mjukvara, etermedia, reklam, film, foto Konst, design Musik, mode, konst, litteratur, dans, teater, festivaler, arkitektur Kulturarv, informationshantering Museer, bibliotek, historiska platser, arkiv Den kreativa sektorns huvudsektorer och delsektorer. I några regioner räknas också restaurangbranschen in i den kreativa sektorn. MEDIER, DEN digitala branschen, turism, rekreation och sport står för ungefär två tredjedelar av sysselsättningen. 41 procent av dem som arbetar i den kreativa 7

33 sektorn är kreatörer och 25 procent arbetar med distribution. Inom de tre första huvudsektorerna är eget företagande vanligare än inom hela ekonomin. Inkomstnivån är högst inom medierna och den digitala branschen. Kreatörerna är kärnan i den kreativa sektorn, men de är också beroende av tillgång på material, reproduktion, distribution och utbildning. En långsiktig tendens är att allt fler kreatörer är egna företagare och allt färre är anställda. Det är inte minst tydligt inom medievärlden, där fler och fler reportage görs av frilansmedarbetare. Ett samarbete mellan den kreativa sektorn och traditionell industri kan gynna den gemensamma tillväxten. Bra exempel på detta är möbelindustrins och porslinsindustrins samarbete med nyskapande formgivare som Jonas Bohlin och Stig Lindberg. Mer moderna exempel är kreatörernas roll inom den digitala spelbranschen och inom modebranschen. EN STARK kreativ sektor gynnar tillväxten i en region. Det finns därför ett intresse av att arbeta med den kreativa sektorn som ett regionalt utvecklingsområde. Samhällets stora satsningar på entreprenörskap kan ge god effekt när de inriktas på den kreativa sektorn. Det finns ett starkt behov av mötesplatser för kreatörer, ett behov som inte ter sig oöverstigligt att tillgodose. Samtidigt finns en del svårigheter. Här finns många enmansföretag och entreprenörerna har svårt att själva avsätta tid för utvecklingsarbete. Deras främsta prioritering är att dra in pengar till sin försörjning denna månad. INOM ORGANISATIONER som främjar entreprenörskap finns det redan i dag en uppfattning att de arbetar med att främja den kreativa sektorn. Samtidigt finns i Sverige en tradition att utveckla tillverknings- och handelsföretag, men inte samma starka tradition att utveckla den kreativa sektorn. Kreativa entreprenörer vänder sig i liten utsträckning till de organisationer som arbetar med att främja entreprenörskap. 8

34 LÄS MER REFLEKTIONER Finns det fler kreativa branscher? Vilka branscher skulle tjäna på ett ökat samarbete med kreatörer? Hur kan kartläggningen av den kreativa sektorn leda till fler jobb? Richard Florida: Europe in the creative age Chris Anderson: The long tail Osho: Kreativitet Julia Cameron: Konsten att vara kreativ Pirjo Birgerstam: Skapande handling Fredrik Härén: Idébok Rollo May: Modet att skapa Lars Lindkvist och Lisbeth Lindeborg (redaktörer): Kulturens kraft för regional utveckling

35 Stora möjligheter för den lilla kommunen kan knappast överskattas Elisabeth Edlund, ordförande i kultur- och samhällsbyggnadsutskottet (S), Åtvidaberg: FÖR EN liten kommun som Åtvidaberg innebär den kreativa sektorn stora möjligheter att utvecklas för en ny tid. Vi är ett gammalt brukssamhälle som förr levde på Facit, en stor industri som lades ner för många år sedan. Den kreativa sektorn ger oss en möjlighet att bygga upp något helt nytt med besöksnäringen i nära samverkan med kulturen. Här i Åtvidaberg finns det en rad kreatörer inom olika branscher, men de sitter ofta ensamma och driver en liten verksamhet utan att nå ut till en bredare allmänhet. Därför håller vi nu på att planera ett helt nytt kulturcentrum i de gamla industrilokalerna. Här ska vi ha en del egen verksamhet som bibliotek och museer. Det ska också finnas lokaler för konstnärer och andra kreatörer. Vi vet att många kreatörer har svårt att betala en jättehög hyra. Därför funderar vi nu på att inte genomföra någon stor renovering av alla lokaler. Vissa lokaler ska kanske vara möjliga att hyra billigt och göra i ordning själv. Många kreatörer har svårt att identifiera sig som företagare och har svårt att utveckla alla möjligheter som finns i deras verksamheter. Därför har vi bestämt att vi i vårt kulturcentrum också ska erbjuda företag från andra branscher att hyra lokaler. Då finns möjlighet att utveckla det samlade entreprenörskapet. Ett annat bra sätt för oss att utveckla den kreativa sektorn är att samverka med andra kommuner och regioner. Vi har till exempel tagit hjälp av Östsam när det gäller konstnärlig utsmyckning av en stor rondell här. För mig som politiker på en liten ort har KRUT-projektet varit väldigt viktigt för att få upp ögonen och se den kreativa sektorn som en egen näring med stor potential. Projektet har också öppnat för viktiga nya samarbeten, och det har hjälpt kreatörerna att se sitt eget värde och inse att de ibland kan ta bättre betalt. Här i Åtvidaberg finns en stor framtidstro när det gäller den kreativa sektorn. Den ska bidra till att definitivt ta oss från att vara en bruksort in i kunskapssamhället. 10

36 KARTLÄGGNING KREATÖREN SÅNGERSKAN ROBYN startade som 25-åring ett eget skivbolag, Konichiwa Records. Då hade hon redan gjort succé i Sverige och utomlands med sin egen nyskapande populärmusik. Hon startade sitt eget skivbolag för att få frihet och kontroll över sin musik. Robyn är ovanlig som kreatör, inte bara på grund av sina framgångar. Hon är ovanlig därför att hon har gjort ett aktivt val att bli företagare. Många kreatörer som blir företagare gör det lite motvilligt, därför att det är enda sättet att utöva sitt yrke. ÄNDÅ ÄR många kreatörer egna företagare. Den kreativa sektorn består av många företag med få anställda. Särskilt inom konst och formgivning är andelen egna företagare stor. Skapandeprocessen fungerar sällan i stordrift. Viljan att växa är ofta begränsad i dessa företag. Många vill leva på sin kreativitet, men viljan att vara affärsmässig är inte alltid så stor. Kreatören står nära sitt uttryck och ser ofta sin egen person som sitt varumärke. Att agera kommersiellt ses ibland som ett hot mot trovärdigheten. Lönsamhetstänkande ses ibland som ett hot mot kreativiteten. Utbildningsnivån är hög inom de kreativa näringarna. Tre av fyra har högskolestudier bakom sig, dock inte så ofta i ekonomi. Kreatören är oftare en man än en kvinna och det gäller även övriga sysselsatta inom den kreativa branschen. För dem som arbetar inom kulturarv och bibliotek gäller dock det motsatta förhållandet där är kvinnor vanligast. Kreatören är oftast född i Sverige. Jämfört med Sveriges övriga ekonomi är andelen kreatörer som är födda utomlands liten. LÖNESPRIDNINGEN HOS kreatörerna är stor. Ett fåtal lyckosamma har mycket stora inkomster. Många andra tjänar väldigt lite, men väljer ändå att fortsätta att leva med små inkomster, hellre än att byta bana. År 2006 tjänade kreatörerna i KRUT-området i genomsnitt kronor i månaden. Bäst betalda var de som arbetade inom medierna och i den digitala branschen. De som arbetade 11

37 KREATÖRER Några internationellt framgångsrika svenska kreatörer: Pelle Almqvist (Hives), Benny Andersson (ABBA), Bibi Andersson, Ingemar Bergman, Maria Erixon (Nudie Jeans), Per Gessle (Roxette), Lasse Hallström, Bror Hjort, Stieg Larsson, Astrid Lindgren, Henning Mankell, Noomi Rapace, Carin Rodebjer (klädskapare), Izabella Scorupco, Alexander Skarsgård, August Strindberg och Robyn.

38 inom bibliotek och museer tjänade klart sämre. Det är inte ovanligt att kreatörer kombinerar sitt konstnärliga arbete med att arbeta för brödfödan på ett annat område. Det kan vara en jazzmusiker som spelar dansbandsmusik för att överleva eller poeter som försörjer sig i hemtjänsten. Kreatörerna fortsätter gärna i sitt yrke även sedan de uppnått pensionsåldern. REFLEKTIONER Hur kan kreatörerna bli mer kommersiella utan att ge avkall på sin integritet? Hur kan kreatörer uppmuntras att expandera sin verksamhet? Hur kan kreatörerna höja sin lön? 13

39 KARTLÄGGNING KREATIVITET DRAMATIKERN, REGISSÖREN och filmskaparen Susanne Osten fortsätter även som folkpensionär att regissera. Hon drivs av en lust att utforska det outforskade. Kreativiteten ger djup, skönhet och mening åt min inre värld, förklarar hon för tidskriften Tvärsnitt. Hon tror att hennes kreativitet hänger samman med att hon som barn hade tillräckligt mycket tid att utveckla sin skaparkraft och frihet i tanken. ÄR KREATIVITET något vi föds med, något vi tränar upp eller något som kan organiseras fram? Det finns många olika uppfattningar om vad kreativitet egentligen är och hur den uppstår. Det forskas kring kreativitet i en rad discipliner. Ordet kreativitet kommer från latinets creare, som betyder att skapa. Kreativitet kan ses som kraft att skapa något nytt. Vissa anser att kreativitet utgår från individen, andra att idéer uppstår i möten mellan individer. Eva Hoff, lektor i psykologi, forskar om kreativitet hos barn. Hon hävdar att barn behöver stimuleras att leka fantasilekar för att bli kreativa som vuxna. Kreativitet kräver att vi är mer benägna att vara i förändringsläget än i bevarandeläget. Barn leker med alternativa möjligheter tänk om. Det kan vuxna också göra. KREATIVITET BETYDER också att man kan bryta med det man brukar tänka och göra. Den kreative kan använda sin kreativitet till att se på världen från en annan synpunkt. Den kreative kan variera sitt sätt att lösa problem och att uttrycka sig. För att vara kreativ kan det vara nödvändigt att våga misslyckas och att riva murar. Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, har intresserat sig för människans kreativa förmåga. Hon hävdar att alla människor är kreativa och att konstnärer inte är mer kreativa än andra. De är bara mer hantverksskickliga. Konstnärer söker medvetet ett kreativt förhållningssätt. De lockas av det oväntade och har en lust att förändra. HUR UTVECKLAS kreativitet? Få tror att kreativitet kan beordras eller organiseras 14

40 fram. Snarare kan kreativa idéer uppstå ur kaos. Precis som kreatören kan se ut på många olika sätt, så kan kreativiteten också se ut på olika sätt. Ofta har den en koppling till såväl tanke som känsla och handling. REFLEKTIONER Går det att organisera fram kreativitet? Hur? Hur uppmuntras ett kreativt förhållningssätt? Hur gör du när du behöver nya idéer? 15

41 Den kreativa sektorn stärker oss i konkurrensen Ros-Marie Jönsson Neckö, regionfullmäktige (S), Markaryd: ENLIGT ALLA signaler så har den kreativa sektorn en stor betydelse för den regionala utvecklingen. I en allt hårdare internationell konkurrens stärker den kreativa sektorn oss genom att den gör oss unika. Den bidrar till att utveckla de upplevelser som gör oss unika. Kreativitet finns i högsta grad i alla branscher, men jag talar huvudsakligen om hur kultur i vid bemärkelse kan fungera som en stimulans i många branscher. Det vi politiker kan göra för att stimulera den kreativa sektorn är i huvudsak att vara med och bygga upp strukturer som gynnar den kreativa sektorn. Då menar jag exempelvis nätverk och utbildningar för kreatörer, som gör att de kan se sig själva som företagare och utveckla sin verksamhet. Ett exempel på det är ägardirektiven till Almi i vårt län, där det står att den kreativa sektorn är en prioriterad målgrupp. KRUT-projektet har bidragit till att väcka en medvetenhet om betydelsen av den kreativa sektorn. När projektet nu upphör så är det min förhoppning att det finns med i medvetandet hos beslutsfattare på olika nivåer, så att kreativitetens kraft kan tas till vara som en naturlig del i allt utvecklingsarbete. Utan konsten skulle den övriga, mer ekonomiskt lönsamma, sektorn inte kunna växa. Konsten får därför indirekt en ekonomisk roll. EMMA STENSTRÖM 16

42 KARTLÄGGNING ENTREPRENÖRSKAP NÄR DEN nittonårige smålänningen och resenären Björn Söderberg satt och såg hur sopbergen växte i Katmandu fick han en idé. Det borde gå att sälja julkort gjorda på återvunnet papper från Nepal. Han ringde hem till en kontakt i Sverige och sålde direkt julkort. Sedan kom han på att han inte visste hur man gör papper av sopor. Han tog snabbt reda på det och inom kort tid var produktionen igång. Han fortsatte med att börja sälja nepalesisk it-kompetens till Sverige. Sedan fortsatte han att sälja en mobiltelefonapplikation från Nepal till hela världen. Har man bara kunder är det bara att sätta igång är hans filosofi. ENTREPRENÖRER KAN beskrivas som människor som handlar först och tänker sedan. En annan bild är att entreprenören är någon som är initiativrik och klurig i vardagen. För att lyckas som entreprenör är visioner och handlingskraft viktigare än planering. Som entreprenör måste du vara experimentell och våga göra misstag. Entreprenörer är ofta människor som agerar som om allt vore möjligt. En entreprenör ropar inte på vaktmästaren när något praktiskt ska göras. Han eller hon gör det själv. BENGT JOHANNISSON, Sveriges första professor i entreprenörskap, hävdar att alla barn är entreprenörer, men att uppfostran tar ifrån dem en del av både handlingskraft och skaparkraft. Istället borde alla få hjälp att utveckla de entreprenörstalanger vi föds med, anser han. Många förknippar entreprenörskap med små privata företag och en strävan att tjäna pengar. Begreppet samhällsentreprenörskap visar på en annan sida. Den kraft som finns i entreprenörskapet kan också användas för att åstadkomma förändringar i samhället. Det finns en motsättning i samhällets engagemang för att stimulera entreprenörskap. En entreprenör kan uppleva att han eller hon drabbas av samhällets omsorg. Det är heller inte säkert att samhällets institutioner är bäst på att 17

43

44 avgöra hur entreprenörens energi ska kanaliseras. DET FINNS en rad utmaningar i att planera för att utveckla kombinationen entreprenörskap, kreativitet och kultur: Kulturens roll kan vara att ifrågasätta, inte att utveckla. Företagande sker ofta här och nu, inte långsiktigt. Det är svårt att planera i en allt mer oförutsägbar värld. I kombinationen regional planering och kreativitet ryms en rad paradoxer: stabilitet och förändring, planering och spontanitet, rationalitet och spontanitet. DET FINNS ändå en rad möjligheter att utveckla den kreativa sektorn mot ett fungerande entreprenörskap. Ett sätt är att stötta lokala kreativa miljöer. Att stimulera kontakter mellan den kreativa sektorn och övriga branscher är att öppna möjligheter för ett samspel. Ökade kontaktytorna mellan de organisationer som stöttar nyföretagande kan utveckla kreatörernas entreprenörskap. Likaså kan företagarnas egna organisationer stimuleras till att intressera sig mer för den kreativa sekorn. SIST MEN inte minst: Entreprenörskap är en fråga om attityder. Om samhället gör klart för individerna att allt är möjligt så kan allt bli möjligt. REFLEKTIONER Hur kan vi hjälpa kreatörer att utveckla sina entreprenörstalanger? Hur kan vi hjälpa barn att utveckla sin entreprenörskraft? Hur kan samhällets arbete med att stötta entreprenörskap lära av entreprenörens sätt att jobba? 19

45 KARTLÄGGNING KREATÖRERNAS BEHOV KRUT HAR också inventerat kreatörernas behov. Kreativa företagare efterlyser coachning, säljträning, kontorslokaler till rimliga kostnader, gemensam marknadsföring, träffar mellan teknik- och kulturföretag, mötesplatser för människor i kultursektorn och föreläsningar om entreprenörskap. HÄR ÄR några exempel på synpunkter från den kreativa sektorn: Jag hoppas att det här ska kunna bidra till att underlätta för små och kreativa verksamheter att kunna utveckla sig. Det handlar mycket om ekonomiska realiteter. Har man inga pengar kan man inte utvecklas. När det gäller kollektivtrafiken frågar man aldrig någonsin oss i besöksnäringen. Jag har aldrig någonsin blivit tillfrågad om hur mycket gäster vi har och när de vill åka. Det stör mig att ingen bryr sig om oss som är en stor och viktig näring i kommunen. Kommunala upphandlingar är ofta för krångligt skrivna för oss småföretagare. Där skulle det förenklas lite. Berätta hela sanningen om att starta egna företag. Det är betydligt mer komplicerat att driva ett företag än vad de flesta tror. HÄR ÄR några exempel på det som kreatörerna framför allt frågar efter för att framgångsrikt kunna driva företag: Lokaler till rimliga priser för att komma över den första svåra tiden som företagare. Nätverk för att få kontakter med kollegor och kunder. Mentorskap och coachning för att få guidning förbi företagandets grynnor och blindskär. I UPPSALA LÄN har gjorts en kartläggning av behoven hos olika centrumbildningar, till exempel Filmcentrum, Danscentrum riks och Centrum för fotografi. Slutsatserna av denna var att inom centrumbildningarna fanns bland annat behov av: att stärka kreatörernas yrkesroll. utbildning i marknadsföring, teknik och administration. 20

46 anpassad affärsrådgivning och förbättrande förutsättningar för företagande. bra infrastruktur i form av lokaler och arenor. Kreatörernas behov är ofta konkreta och sällan krångliga. Förutsättningen för att förstå dem är att lyssna förutsättningslöst. REFLEKTIONER Vad behöver kreatörerna mest för att utveckla och kommersialisera sina idéer? Krediter? Billiga lokaler? Nätverk? Hur kan offentliga upphandlingar förändras för att även små kreativa företag ska kunna delta? Hur kan ett uthålligt system för mentorskap utvecklas? 21

47 Kreativa sektorn viktig också för folkhälsan Anna Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S), Laxå: DEN KREATIVA sektorn är av stor betydelse inte bara för att den ger möjligheter att skapa nya jobb. Den betyder också mycket för människornas liv. Jag är övertygad om att det är bra för folkhälsan att det finns en kreativ sektor. Men den kreativa sektorn är också spretig och svår att få grepp om och därför inte helt enkel att utveckla. Här i Laxå kunde vi ha gjort mer än vi har gjort hittills för att utveckla arbetet med den. KRUT-projektet har gjort mycket för att lyfta frågorna kring de kreativa näringarna, även om det haft lite svårt att nå ut här. Ett skäl till det är att vi inte vet riktigt vilka kreatörerna är, om de inte driver företag. Men vi arbetar vidare och nystar i olika trådar för att få ett bättre grepp om sektorn här i Laxå kommun. Att vi ännu inte har kommit så långt i den kreativa utvecklingen här i kommunen innebär att det finns en stor potential i att arbeta vidare med dessa frågor. Det är ett viktigt arbete och vi får acceptera att det tar tid. Jag tycker att det talas alldeles för lite om ledarskaps frågorna när kreativiteten kommer i fokus. I Sverige vill vi gärna ha folk som passar in, istället måste vi öppna upp och våga ta in ny kompetens. EVELINA WAHLQVIST 22

48 KARTLÄGGNING ATTITYDER GRUNDEN FÖR att arbeta vidare med utveckling av den kreativa sektorn är de attityder som finns inom den kreativa sektorn, inom övrigt näringsliv och inom den offentliga sektorn. Attityderna uppstår genom kunskap eller brist på kunskap. Att påverka attityder genom att sprida kunskap har varit en av de viktigaste uppgifterna för KRUT. Vid två tillfällen har också KRUT låtit göra attitydundersökningar om inställningen till och kunskaperna om den kreativa sektorn. De som har tillfrågats har arbetat inom den kreativa sektorn, näringslivet och i kommuner och regioner. NÅGRA AV resultaten av den första undersökningen: 87 procent ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. 67 procent ansåg att den ideella sektorn driver utvecklingen framåt. 59 procent ansåg att kulturinstitutioner driver utvecklingen framåt. 42 procent ansåg att värdeskapande möten mellan personer är ett viktigt utvecklingsområde. Den första undersökningen gjordes hösten 2008 och andra undersökningen vintern Den andra undersökningen visade att kunskaperna om den kreativa sektorn hade ökat bland dem som svarade. Ännu fler ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. Färre trodde på den ideella sektorn och kulturinstitutionerna. VID SIDAN av den attitydförändring som har skett inom KRUT-regionerna har den kreativa sektorn också fått ökad uppmärksamhet på nationell nivå och inom EU. Hösten 2010 utfärdade den Europeiska kommittén en rad rekommendationer till stöd för den europeiska kulturella och kreativa sektorn. REFLEKTIONER Hur kan den ökade kunskapen om den kreativa sektorn utnyttjas? 23

49 AKTIVITETER MÖTESPLATSER REJMYRE ÄR en bruksort i norra Östergötland, i skogarna mellan Katrineholm och Norrköping. Orten är känd för sitt 200 år gamla glasbruk. Det är inte en plats av den typ som växer på talet. Ändå sjuder det av liv här. Rejmyre har blivit en arena för experimentella konstprojekt. Hit kommer svenska och internationella konstnärer och lockar en publik från Katrineholm, Malmö och Milano. Det har blivit en mötesplats där det experimentella samsas med gammaldags hantverk. Mötesplatsen Rejmyre har varit en av de aktiviteter som har utvecklats som en del av KRUT-projektet. En vital del i KRUT-projektet har varit att skapa mötesplatser för kreatörer, näringsliv och samhälle. Genom detta arbete har förutsättningarna för kreatörernas entreprenörskap förbättrats. VAD KÄNNETECKNAR då en KRUTmötesplats? Här är några punkter: Det är ett nätverk för gränsöverskridande möten. Mötesplatsen har en kärngrupp som fungerar som motor. Det finns en gemensam tydlig inriktning. Inom mötesplatsen finns kunskap om och kontakter med såväl utbildningen i branschen som relevant forskning. Mötesplatsen har lokal förankring. Det finns kunskap och kontakter med såväl näringslivet som kulturella resurser. MÖTESPLATSARBETET HAR ofta koncentrerats till platser med särskilda förutsättningar för att vidareutveckla de kreativa miljöerna. Några fler exempel: Omberg, mötesplats för nya idéer om turism. Kärnan har varit en rad företag som utgår från Omberg som livsnerv för sin verksamhet. Nätverket har bildat en förening som har drivit en rad aktiviteter för att göra berget till ett attraktivt resmål. Verktygen som har använts har varit kopplade till natur, kultur och hälsa. Här har både ordnats ett hälsoår och speciella Ombergsdagar. Samarbetet har också resulterat i att nya företag har startats i området. 24

50

51 Älmhult, mötesplats mellan design och produktion. Ikeas närvaro i Älmhult innebär att här finns en unik kompetens när det gäller både form och tillverkning. Målet är att ta tillvara de goda förutsättningarna som finns i Älmhult och att vidareutveckla ett samarbete som kan leda till tillväxt för den kreativa sektorn i kommunen. Kulturbyn Västerås. I Västerås Science Park finns Kulturbyn, som ska koppla de kreativa näringarna till en teknisk företagsmiljö. I Kulturbyn finns till exempel bildkonstnärer, musiker, formgivare, poeter och skribenter. KRUTprojektet har varit en del av Kulturbyn, som har blivit ett centrum för kreativitet och företagande. Här har till exempel nya former testats för att rikta uppmärksamheten mot lokala kreatörer. Ett exempel är Pecha Kucha, en japansk metod för att presentera kultur och design i högt tempo. Den kreativa sektorn är i dag en av fyra profilområden inom Västerås Science Park. The Art of Sweden, Örebro. Konsten är viktigt i Örebro. Under senare år har konstnärer från hela världen samlats här för att visa bland annat videokonst och graffiti. KRUT-projektet i Örebro har uppmuntrat ett nätverk av konstnärer att bilda en ideell förening, the Art of Sweden. Det har lett till att kreativa människor i Örebro nu har en ny mötesplats för att utveckla sitt samarbete. Idea Plant, Eskilstuna. Idea Plant består av ett femtiotal företag som alla arbetar med formgiven kommunikation. Här finns copywriters, art directors, skribenter, grafiska producenter, illustratörer, scenografer, inredare, eventbyråer, tryckerier, reklambyråer, webbyråer, kommunikationscoacher och -konsulter, informatörer, fotografer, pr- och mediakonsulter och tidningsmakare. KRUTprojektet har varit en del av Idea Plant. Vallonbruk Uppland. På vallonbruken i Uppland inspireras konstnärer och innovatörer att tänka nytt sida vid sida med högteknologiska företag. Vallon- 26

52 bruken är också besöksmål, som hela tiden förnyas så att det går att komma tillbaka och uppleva något nytt varje år. Föreningen Vallonbruk i Uppland har i dag 200 medlemmar, företag, föreningar och privatpersoner. Nu skapas ett gemensamt besökscentrum i Österbybruk, där det ska finnas turistbyrå, utställningar och en stor hörsal. GEMENSAMT FÖR flera av de mötesplatser som varit framgångsrika under KRUTtiden har varit att de arbetat enligt den så kallade FUNK-modellen. FUNK står i det här sammanhanget för samarbete mellan forskning, utbildning, näringsliv och kultur. Genom att koppla kunskap på olika nivåer och kommersiella krafter har kulturen fått både en ny bredd och slagkraft. KRUT HAR lett till att bärkraften i en rad mötesplatser har kunnat prövas. Även om inte alla har visat sig bärkraftiga, så har även de försöken varit värdefulla för att öka kunskapen om den kreativa sektorn. REFLEKTIONER Vad är gemensamt för lyckosamma mötesplatser för kreatörer? Vilken faktor är viktigast för att skapa framtida mötesplatser? Vad ger en mötesplats bärkraft inför framtiden? 27