Buprenorfinbehandling av opiatmissbrukare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Buprenorfinbehandling av opiatmissbrukare"

Transkript

1 Buprenorfinbehandling av opiatmissbrukare Utfallet på lång sikt i en strukturerad behandling med buprenorfin Författare: Fil mag. Socionom Leif Öhlin Vuxenpsykiatrin i Lund Rehabenheten 1 E Universitetssjukhuset i Lund Handledare: Professor, Leg psykolog Mats Fridell Institutionen för psykologi Lunds universitet Maj 2009

2 Förord Hösten 2003 gav Mellersta Skånes Distriktsnämnd i uppdrag till Universitetssjukhuset i Lund att erbjuda opiatberoende patienter substitutionsbehandling med buprenorfin (Subutex ). Uppdraget att utforma verksamheten gick till Avgiftningsenheten 1 E parallellt med befintlig verksamhet. From 2006 finns också Subuxone godkänt som behandlingsalternativ till Subutex. Uppdraget är den direkta anledningen till detta arbete och Rehabenheten 1 E:s skapelse. Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien. Dnr 847/2004. I arbetet med studien och rapporten har författaren fått projektmedel för vårdutveckling av Universitetssjukhuset i Lund. Först vill jag tacka professor emeritus Rolf Öhman för att all hjälp och välbehövliga råd under utformandet av studien samt all inspiration till arbetet. Ett stort tack till alla patienter som ställt upp generöst och besvarat alla tester samt delat med sig av sina erfarenheter utan protester. All personal på Avgiftningsenheten 1 E skall ha ett stort och varmt tack för all hjälp. Tack till mina arbetskamrater, Annika, Charlotta, Maria, Lena och Philippa på Rehabenheten 1 E för all hjälp och support under åren. Stort tack. Tack också till enhetschef Heidi Hasse och överläkare Per Tätting för alla betydelsefulla kommentarer och råd från studiens start. Ett stort tack till docent och psykolog Thomas Lundqvist för all hjälp och introduceringen i arbetet med tolkningar och analyser av testmaterialet. Sist men inte minst vill jag rikta ett varmt tack till min handledare, Mats Fridell, stort tack för din uppmuntran, inspiration och stora intresse av mitt arbete. Stort tack. Tack till er alla. 2

3 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 5 Syfte 5 De mer specifika frågeställningarna 5 Behandlingsprofil 6 Villkor under behandlingen 7 Metod 7 Etiska överväganden 8 Statistisk analys 9 Patienter vid inskrivning 9 Resultat 10 Behandlingsförloppet 10 Patienternas bakgrundsvariabler 12 Behandlingsresultatet för de patienter som deltagit 1 år 14 Känsla av sammanhang (KASAM) 14 Psykiska symtom enligt Symtom Checklist (SCL-90) 15 The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) 17 Hälsoformuläret SF Swedish universities Scales of Personality SSP 19 Structured Clinical Interview for DSM-IV SCID-II 20 Wender Utah Rating Scale (WURS) 22 Test Of Variables of attention (TOVA) 23 Patienternas bedömning av behandlingsåret 24 Sammanfattning och diskussion 26 Referenser 30 3

4 Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva buprenorfinbehandlade patienter i högt strukturerat behandlingsprogram för tunga opiatmissbrukare, som innefattar genomtänkt individualiserad och kontrakterad samverkan mellan socialtjänst, beroendevård och arbetsvårdande/utbildande instanser kan förbättra behandlingsresultatet på lång sikt. Studien har följt samtliga patienter som påbörjat buprenorfinbehandling på Rehab 1 E och frivilligt valt att deltaga i undersökningen mellan augusti 2004 augusti 2008 (n=99). 94 patienter intervjuades med en standardiserad intervju och en rad test och självskattningstest, KASAM, SCL-90, AUDIT, SF-36, SSP, SCID-II, WURS och TOVA. Vid inskrivning till behandling var patienterna väl dokumenterade opiatmissbrukare. I genomsnitt hade missbruket pågått i över 14 år. Medelåldern var 33,5 år. Hela 36 % har utländskt ursprung. Utöver heroinmissbruket missbrukade drygt 56 % cannabis och 65 % bensodiazepiner. Hela 61 % använde illegalt buprenorfin. 18 patienter ansåg sig själva ha ett alkoholproblem. KASAM och delskalorna i SCL-90 visar starkt samband med förbättrade copingstrategier till högre t-medelvärden. Såväl KASAM som SCL-90 visar vid testtillfälle tre, fyra och fem stabila normala medelvärden överlag. Initialt höga AUDIT medelvärden vid första testtillfället påvisar klinisk nivå överstigande 70 t- poäng. Senare test visar medelvärden inom normalpopulationen. Klinisk erfarenhet visar att alkoholen utgör en av de största riskerna till återfall i narkotika. Slutsatsen är att gruppen utan avbrott i behandling förbättras avsevärt gällande drogvanor. Behandlingen medför att patienterna utan avbrott nu lever ett drogfritt liv med nya sociala kontakter. För gruppen med avbrott i behandlingen visar det sig att deras negativa symtom snabbt återgår när de kommer tillbaka i behandling. 4

5 Buprenorfinbehandling av opiatmissbrukare Inledning Hösten 1999 introducerades Subutex (buprenorfin) i Sverige som ett alternativt läkemedel till metadon för substitutionsbehandling av opiatberoende. I slutet av 2006 godkändes Suboxone av Läkemedelsverket för substitutionsbehandling. Fördelen hos buprenorfin jämfört med metadon är en mer gynnsam biverkningsprofil, samt att preparatets farmakologiska egenskaper försvårar ett fortsatt missbruk av opiater utöver substitutionspreparatet. Det rekommenderas bl a att Subutex och Suboxone, bör förskrivas i kombination med medicinsk, psykologisk och social behandling enligt FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige, 2007). Sedan buprenorfin (Subutex ) kliniskt introducerades har det rapporterats intravenöst- och nasaltmissbruk av preparatet (Alho, Sinclair, Vuori & Holopainen, 2006). Genom att Suboxone har tillsats av naloxon minskar risken för felanvändning i form av intravenöst missbruk eller illegal försäljning. I plasmakoncentration av buprenorfin är naloxon knappt detekterbart och det föreligger ingen farmakokinetisk effekt på buprenorfin (Moody, Slawson, Strain & Laycock, 2002). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2001) har i en kunskapsöversikt jämfört metadon med buprenorfinbehandling. SBU anser att preparaten har likvärdig effekt i substitutionsbehandling. Jämfört med metadon har buprenorfin något annorlunda och säkrare farmakologiska egenskaper (partiell agonist) vilket anses ha betydelse i behandlingen. På nationell nivå har förslag till riktlinjer för läkemedelsassisterad behandling med metadon och buprenorfin eller liknande substitutionsbehandlingar utarbetats och ytterligare riktlinjer finns från Socialstyrelsen (SOSFS 2004:8) och Läkemedelsverket (LVFS 2004:15) from Suboxone som godkändes 2006 fungerar som Subutex så länge det används sublingualt och innehåller förutom den partiella opiodagonisten/antagonisten buprenorfin även den rena opiodantagonisten naloxon. Naloxon ändrar inte effekten av buprenorfin (Harris, Medelson, Lin, Upton & Jones, 2004). Vid intravenös tillförsel av Suboxone framkallas abstinensbesvär hos patienten. I en dubbelblind, randomiserad studie, jämfördes buprenorfin och naloxon i kombination eller buprenorfin separat. Utfallet visar att behandlingen är tillförlitlig och reducerar drogbegäret av heroin bland heroinmissbrukare som ingår i en välstrukturerad behandlingsstruktur (Fudala, Bridge, Herbert, Williford, Chiang, Jones, Collins, Raisch, Casadonte, Goldsmith, Ling, Malkerneker, McNicholas, Renner, Stine, Tusel, 2003). Undersökningen Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva om Buprenorfinbehandlade patienter i ett strukturerat behandlingsprogram för tunga opiatmissbrukare, som innefattar genomtänkt individualiserad och kontrakterad samverkan mellan socialtjänst, beroendevård och arbetsvårdande/utbildande instanser förbättrar behandlingsresultatet på lång sikt. De mer specifika frågeställningarna är: Vilka opiatmissbrukare söker sjukhusvård och varför? Hur påverkar behandlingen patienternas sociala liv, syn på droger, arbete och inkomst, familj och nätverk, fysisk- och psykisk hälsa? 5

6 Vilka är förändringarna hos patienten mätt med standardiserade mått på upplevelse av mening, psykiska och psykosomatiska symtom, personlighetsdrag, alkoholvanor samt funktionshinder tillbaka i tid och uppmärksamhet i nuet? Könsskillnader i behandlingsresultat? Vilken är patientens egen bild av behandlingen och livssituation efter 1 år? Hur ser behandlingsresultatet ut efter 1 år? Behandlingsprofil Buprenorfinbehandlingen syftar till att ge patienten möjlighet både till förbättrad social funktion och till att tillgodogöra sig överenskomna behandlingsinsatser. För att möta den ofta komplicerade och sammansatta problembild som opiatmissbrukaren uppvisar är grundsynen tvärvetenskaplig. Behandlingen vid rehabenheten bygger på en samverkan mellan patientens respektive hemkommun och avgiftnings- och rehabenheten 1 E. Behandlingen består av fyra grundförutsättningar, tillgång på ett drogfritt boende, strukturerad sysselsättning, regelbunden psykosocial kontakt och den medicinska behandlingen. Samtliga förutsättningar skall vara klara innan behandlingen påbörjas. Patienten söker frivilligt behandlingen genom anmälan vid enheten. Efter bedömning, kallas patienten till ett informations-och/bedömningssamtal. Om patienten bedöms lämplig för buprenorfinbehandling kallas patienten tillsammans med viktiga myndighetspersoner och/eller andra inblandade till ett första nätverksmöte. Vid påföljande nätverksmöten medverkar under hela behandlingen för patienten viktiga samarbetspartners från exempelvis socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa, företag, utbildningsinstitutioner och anhöriga. Nätverksgruppens sammansättning kan/kommer att kunna förändras över tid utifrån ett individuellt behov. När patienten meddelas tid för inskrivning till erbjuden buprenorfinbehandling påbörjas avgiftning och inställning av buprenorfin i Avgiftningsenheten 1 E:s dagvårdsbehandling under fyra veckor. Efter fyra veckor skrivs patienten över till Rehab 1 E. Under första månaden efter inställning av buprenorfin kommer patienten tre gånger i veckan för att lämna urinanalys och smälta sin ordinerade medicin. Andra månaden övergår patienten till att komma två gånger i veckan och om allt fungerar bra vid månad tre övergår kontakten med Rehab 1 E till en gång per vecka. Smältning av medicinen är obligatorisk under första året och efter 1 år i behandling lämnas enbart urinanalys. Nätverksmöten återkommer regelbundet under hela behandlingen. Rehab garanterar under behandlingen drogfrihet via droganalyser gentemot patienten och deltagande nätverksdeltagare. 6

7 Figur 1. Patientens väg från intresseanmälan till behandling augusti augusti Nej Nej Intresse anmälan n=119 Ja Rondbeslut Kontaktpar utses Ja Information/ bedömnings samtal n=115 Nej Nej Teambeslut Nätverks möte n=102 Ja Avd 1 E Inskrivning Avgiftning/ buprenorfin inställning n=99 Rehab 1 E Sysselsättning och psykosocial insats n=91 Nätverksmöte/kvartal Figur 1. Författaren Villkor under behandlingen: Medverka i planering och delta i det psykosociala behandlingsprogrammet (samtalskontakter, sysselsättning och eftervårdskontakter som ingår i den planerade behandlingen). Medverka till att krav på undersökningar knutna till behandlingen respekteras och genomförs. Exempelvis droganalyser. Hot eller hot om våld mot medpatienter och/eller personal liksom kriminalitet medför omedelbar utskrivning ur behandlingen. Användning av illegala droger, lugnande eller sömngivande medel, missbruk av alkohol samt illegalt användande av buprenorfin får inte förekomma samtidigt med buprenorfinbehandlingen. Vid utskrivning från behandlingen gäller 3 månaders spärrtid och krav på ny återansökan med förnyad bedömning. Metod Ingen undersökningsmetod är bättre eller sämre endast bättre eller sämre i relation till det man vill ta reda på (Holme och Solvang, 1997). Min ambition har varit att ta fram en bred och objektiv bild av en behandlingsprocess som beskrivs nedan. I studien användes en deskriptiv forskningsmetod som är longitudinell med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Valet av kvantitativ metod är ett val utifrån den problemformulering som finns. Fördelarna med kvantitativ metod är dess systematik och förklaringar som prövar empirin och teorier, och kan ligga till grund för generaliseringar (a.a). Följande standardiserade test och självskattningsformulär har använts: Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 1996) som beskriver i vilken utsträckning en person upplever sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. KASAM 7

8 har använts from dag 2 och därefter återkommande vid 3, 6, 9 och 12 månader. Symtom Check List (SCL-90) (Fridell, Cesarec, Johansson, & Malling Andersen, S. 2001) som mäter psykiska och kroppsliga symtom har använts parallellt med KASAM. Alcohol Use Disorder (AUDIT) (Bergman, 1994) bedömer hur hög konsumtion alkohol är och har mätts första gången under vecka 2 och därefter vid 9 och 12 månader. Standard Swedish Version 1.0 (SF-36) (Sullivan, Karlsson, & Ware, 1995) som mäter psykisk och fysisks hälsa har mäts under vecka 2 och efter 9 månader. Under vecka 3 används Swedish universities Scales of Personality (SSP) (Gustavsson, Bergman, Edman, Ekselius, Knorring, Linder, 2000) som mäter stabila personlighetsdrag, som ångestbenägenhet, impulsivitet, monotoniundvikande, aggressionsbenägenhet och socialistion och Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID-II) (First, Gibbon, Spitzer, Williams & Benjamin, 1999) för indikation på personlighetsstörning. Slutligen används Wender Utah Rating Scale (WURS) (Ward, Wender, & Reimherr, 1993) och Test Of Variables of Attention (TOVA) (Greenberg & Kindschi, 1996) för att bedöma eventuell kognitiv funktionsproblematik. WURS avspeglar förhållanden under barndomen. Diagnosen ADHD förutsätter att störningen funnits sedan barndomen. TOVA är ett datoriserat test som mäter uppmärksamhet, impulsivitet, reaktionstider och reaktionstidens variabilitet. Ifyllandet av självskattningarna hade ingen tidsbegränsning. Syftet med intervjuerna var att försöka förstå världen ur den intervjuades synvinkel (Kvale, 1997). Den kvalitativa metoden skapar förståelse för empirin och leder fram till nya teorier, men går i princip aldrig att generalisera (aa). Däremot intressant för att fånga patienternas egen upplevelse av behandlingen Patienterna intervjuades under vecka 4 enligt ett formulär om frågor som berör sju halvstrukturerade temaområden. Intervjuerna varade mellan minuter och spelades in på ljudband. Intervjufrågornas utformning har likheter med ASI och IKM-DOK. De bandande intervjuerna transkriberades sedan ordagrant. Suckar, pauser etcetera togs inte med. Avsikten var att låta respondenterna med egna ord beskriva sin bakgrund och sin syn på betydelsefulla faktorer vid avgiftning i öppenvård. Intervjun var dock så strukturerad att respondenternas svar kunde kvantifieras som ja eller nej på bestämda frågor. Temaområdena omfattade bakgrund, drogrelaterad information, hälsa, myndighets- och samhällskontakter, tidigare avgiftning på avgiftningsenheten 1 E, öppna frågor och frågor om framtiden. Behandlingen utvärderades efter tolv månader med en uppföljningsintervju. Patienterna har dokumenterad drogfrihet vid testtillfällena och en individuell ordinerad buprenorfindos. Etiska överväganden Patienterna har tillfrågats om deltagande i studien och informerats av författaren i samband med bedömningssamtal och informationen har följts upp vid första nätverksmötet. Informationen har varit såväl muntlig som skriftlig via informationsbroschyr. Frivilligheten har betonats. Medverkande patienter har samtyckt till deltagande genom skriftligt undertecknande. Patienter som tackat nej till deltagande i studien har självklart erbjudits fortsatt deltagande i behandlingen. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien. Dnr 847/2004. Universitetssjukhuset i Lund har bidragit med projektmedel för vårdutveckling. 8

9 Statistisk analys Alla statistiska beräkningar utfördes i SPSS 16. Inga ofullständiga formulär inlämnades. För statistiska jämförelser av skillnader mellan grupper och variabler har variansanalys (ANOVA) och t-test genomgående använts. För variabel på nominal och ordinalnivå har statistiska jämförelser gjorts med Chi -test. Signifikansnivån är satt till p<0,05 och statistisk tendens p<0,1. Patienter vid inskrivning Antalet konsekutivt intagna patienter på Rehabenheten 1 E för substitutionsbehandling under perioden 16 augusti augusti 2008 var 99. Könsfördelningen var 80 män (80,8 %), 19 kvinnor (19,2 %) och patienterna var i genomsnitt 33,87 (22-59) år gamla. Åtta (8,1 %) patienter (6 män och 2 kvinnor, i genomsnitt 36 år gamla) påbörjade avgiftning och inställning av buprenorfin men avbröt själva behandlingen eller blev utskrivna pga missbruk under de första fyra veckorna. Av dessa åtta patienter har en patient sedan påbörjat avgiftning och buprenorfininställning vid ytterliggare två tillfällen som avbrutits pga missbruk. Samtliga åtta har samtyckt till deltagande i studien. Sju patienter har genomfört test och självskattningar och fyra har deltagit i första intervjun. Av 99 patienter fullföljde 91 (91,9 %) planerad avgiftning och inställning av buprenorfinbehandlingen. Samtliga har medgett samtycke till deltagande i studien. Könsfördelningen var 74 män (81,3%), 17 kvinnor (18,7%) och genomsnitts ålder var 33,63. För tjugutre (25,3%) patienter (20 män, 27,0% och 3 kvinnor, 17,6%) har behandlingen avslutats och påbörjats igen efter 3 månaders spärrtid vid flera tillfällen pga missbruk. Fem (män) patienter har avböjt fortsatt deltagande i studien. En patient meddelade sitt beslut efter 2 månader, två efter tre månader och två slutligen efter sex månader. Samtliga fem är kvar i behandlingen. Alla patienter är diagnostiserade enligt DSM-IV vid inskrivning i buprenorfinbehandlingen. Enligt internationella överenskommelser inom Världshälsoorganisationen (WHO) har Sverige förpliktat sig att följa den internationella sjukdomsklassifikationen, International Classification of Diseases (ICD). Men inom psykiatrin har man alltmer kommit att använda sig av DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disordes, 1994), p g a att detta system anses innehålla mer klara kriterier för dessa sjukdomar och störningar. Samtliga patienter är missbrukare av heroin. I och med att patienten godkänts för behandling och har ett 2-årigt dokumenterat opiatmissbruk, krävs det inte att patienten uppvisar positiv urinanalys vid inskrivning. I de fall patienten är positiv på opiater krävs det att han är abstinent för fullgod behandling med buprenorfin. Vid nätverksmöte inför poliklinisk avgiftningsbehandling uppmanas patienterna att själva påbörja avgiftning genom att försöka upphöra med framförallt missbruk av bensodiazepiner, cannabis och metadon pga preparatens metabolisering. Vid ordination av buprenorfin (partiell agonist) till en patient som nyligen missbrukat metadon (antagonist) föreligger interaktion och risk för betydande abstinensbesvär. 9

10 När patienten skrivits in i behandlingen tas först urinanalys, så kallat inkomstprov, för att säkerställa aktuell missbruksanamnes, se tabell 1, och därefter tas kontinuerliga urinprover för att följa respektive preparat under avgiftningen. Urinprov kan också tas vid misstanke om missbruk under behandlingen. Urinprovtagningen sker under övervakning av personal. Vidare genomförs efter medicinsk bedömning relevanta blodprover (blodstatus, leverfunktion, hormontester och immunologiskt status som Hepatit A, B, C samt HIV). När patienten har lämnat tre negativa urinanalyser och varit ordinerad buprenorfin en dygnsdos på 12 mg under minst en vecka tas läkemedelskoncentration på buprenorfin/serum. Remissvaret tillsammans med klinisk bedömning och samtal med patienten avgör individuell buprenorfindos. Urinanalyserna vid inskrivningen första dagen visar att patienterna har ett mycket utbrett blandmissbruk. Såväl bensodiazepiner, buprenorfin och cannabis används av 49,5, 40,0 respektive 32,6 %. Se Tabell 1. Kvinnliga missbrukare erbjuds undersökning hos barnmorska. Tabell 1. Aktuell missbruksanamnes sk inkomstprov, första dagen. I absoluta tal och procent. Alla (N=95) Män (N=77) Kvinnor (N=18) Bensodiazepiner 47 49, , ,6 Cannabis 31 32, ,1 4 22,2 Amfetamin 14 14, ,6 2 11,1 Dextropropoxifen 5 5,3 3 3,9 2 11,1 Kokain 1 1,1 1 1,3 0 Metadon 6 6,3 4 5,2 2 11,1 Opiater 52 55, ,1 9 50,0 Buprenorfin 38 40, ,6 6 35,3 Resultat Resultatavsnittet inleds med en beskrivning av behandlingsförloppet av samtliga vårdtillfällen under 1 år. Sedan följer bakgrundsdata för de olika områden som presenterades i syfte och i de mer specifika frågeställningarna som baserat på både, intervju- och testdata av patienternas deltagande under 1 år. I slutet av resultatavsnittet redovisas patienternas bedömning av behandlingsåret. Behandlingsförloppet Analysen av behandlingsförloppet inkluderar både patienter som inte fullföljde och fullföljde planerad substitutionsbehandling. Se Figur 2. Av 91 patienter har 16 (17,6 %) patienter efter utskrivning pga missbruk aldrig anmält intresse att påbörja ny behandling. 30 (33,0 %) patienter har efter missbruk och utskrivning med påföljande spärrtid på 3 månader anmält intresse och återgått i ny behandling. 45 (49,5 %) patienter har aldrig avslutat sin behandling. 38 (41,8 %) patienter har kvarstannat 1 år eller mer i behandling utan avbrott. Se Tabell 2. 10

11 Tabell 2 återger behandlingsförloppet för samtliga patienter och vårdtillfällen (vtf) följt under 12 månader. Tabell 2. Åter i behandling. Absoluta tal och procent. Åter i behandling Alla (N=91) Män (N=74) Kvinnor (N=17) Nej 16 17, ,9 2 11,8 Ja 30 33, ,8 5 29,4 Aldrig avslutat 45 49, , ,8 Figur 2. Behandlingsförlopp i samtliga vårdtillfällen (vtf) och åter i behandling (vtf åter) Procent vtf vtf åter Månad Figur 2. Författaren. Trettioåtta (41,75 %) patienter har kvarstannat mer än 1 år i behandling utan avbrott. Av 91 patienter är 58 (63,7%), 48 män (64,9%) och 10 kvinnor (58,8%) kvar i behandlingen. 11

12 Patienternas bakgrundsvariabler Redovisningen av bakgrundsvariablerna baseras på intervjuundersökningen teman vecka fyra under patienternas avgiftning och inställning av buprenorfin. Av 99 patienter har således 94 patienter grundligt blivit intervjuade och data belyser deras totala livs- och missbrukssituation. Se tabell 3. Tabell 3. Bakgrundsvariabler vecka 4 (n=94). Absoluta tal och procent. Alla (n=94) Män (n=77) Kvinnor (n=17) Ålder 33,47 (22-59) 34,09 (22-59) 30,17 (22-45) Sociala förhållanden Singel 24 25, ,3 9 52,9 Gifta/sambo 67 71, ,1 7 41,2 Skilda 3 3,2 2 2,6 1 5,9 Födelseland Sverige 81 86, , Norden 3 3,2 3 3,9 0 Östeuropa 9 9,6 9 11,7 0 Övriga världen 1 1,1 1 1,3 0 Sysselsättning Arbete 19 20, ,8 3 23,1 Studier 1 1, ,7 Sjukskrivning 4 4,3 4 5,2 0 Sjukbidrag 11 11,7 9 11,7 2 11,8 Reg. arbetslös 59 62, , ,7 Utbildning Grundskola Ej slutfört gymnasium 29 30, ,3 8 47,1 Gymnasium 30 31, ,2 6 35,3 Yrkesutbildning 28 29,8* 26 33,8 2 11,8 Kom vux 9 9,6 4 5,2 5 29,4 Högskola 4 4,3 3 3,9 1 5,9 Boende Eget hyreskontrakt 28 29, ,0 8 47,1 Föräldrar 20 21, ,7 1 5,9 Stödlägenhet 23 24, ,3 2 11,8 Inneboende/sambo 23 24, ,1 6 35,3 Debutålder Tobak 11, , , Alkohol 12, , , Narkotiska preparat 14, , , Aktuellt antal droger ,1 2 2, ,6 8 10,4 2 11, , ,4 5 29, , ,3 8 47, , ,0 2 11, ,4 7 9, ,1 1 1,3 0 Sekundära droger Cannabis 53 56, ,7 7 41,2 Centralstimulantia 30 31, ,1 3 17,6 Andra opioider än heroin 28 29, ,5 3 17,6 Buprenorfin 58 61, , ,5 Hallucinogener 3 3,2 3 3,9 0 Läkemedel 61 64, , ,8 Alkohol 18 19, ,8 2 11,8 12

13 Alla (n=94) Män (n=77) Kvinnor (n=17) Finansiering av missbruk Arbete 26 27, ,0 6 35,3 Lån 7 7,4 3 3,9 4 23,5 Kriminalitet 85 90, , ,6 Sjukpenning, -ersättning 9 9,6 8 10,4 1 5,9 Annat 8 8,5 2 2,6 6 35,3 Hiv och Hepatit Hiv 0 Hepatit C-positiv 65 69, , ,7 Hepatit B-positiv 2 2,1 2 2,6 0 Testad ej hepatit 29 30, ,9 6 35,3 Erbjudits vaccinering 65 69, , ,4 Kontakt psykiatri Kontakt psykiatri 50 53, , ,5 Erbjudits medicin 59 62, , ,1 Erbjudits antidep , , ,5 Erbjudits anxiolytika 22 23, ,2 8 47,1 Erbjudits neuroleptika 9 9,6 5 6,5 4 23,5 Myndighetskontakt Socialvården Arbetsförmedling 39 41, ,3 8 47,1 Försäkringskassan 42 44, ,2 8 47,1 Polisen 60 63, , ,8 Kronofogden 81 86, , ,5 Kriminalitet Dömd till fängelse 52 55, ,7 6 35,2 Tidigare skyddstillsyn 68 72, , ,8 Aktuell frivården 38 40, ,0 8 47,1 Medeltal, SD och range i månader Frihetsberövad 14,5±24, ,1±26, ,1±15, Egen måls. med behand. Att bli drogfri Behandling 64 68, , ,5 Att minska missbruket Information om behand. Själv 11 11,7 9 11,9 2 11,8 Familj 2 2,1 1 1,3 1 5,9 Vänner 68 72, , ,7 Socialförvaltningen 7 7,4 4 5,2 3 17,6 Sjukvården 6 6,4 6 7,8 0 * Både yrkesutbildning utöver fullbordade gymnasiestudier. 13

14 Behandlingsresultatet för de patienter som deltagit 1 år Inledningsvis redovisas utfallet av i studien använda test och självskattningsskalor, de flesta normerade och standardiserade för svenska förhållanden. Valet av nedan test och självskattningsskalor möjliggör att studera med god precision psykologiska dimensioner över tid och med andra jämförbara material. Vidare var ambitionen att återspegla patienternas sammanhang av upplevelse, symtommått, funktionsproblematik, personlighetsdimensioner och personlighetsstörningar inverkan på behandlingsutfallet. Känsla av sammanhang (KASAM) KASAM innehåller frågor som berör tre olika dimensioner: förmågan att förstå vad som händer i omgivningen, i vilken utsträckning individen kan hantera en situation själv eller med hjälp av närstående, samt förmågan att finna mening i tillvaron. Den salutogenetiska innebörden innebär att människor inte betecknas som antigen friska eller sjuka utan istället ser var de befinner sig i en skala från ohälsa till hälsa, fysisk eller psykisk hälsa. En totalpoäng mellan 120 och 150 anses befinna sig inom normalvärdet. Figur 3 visar att patienternas totala medelvärde på KASAM ligger inom normalvärdet från första testtillfället, utom patienterna med avbrott i behandlingen som ligger något under medelvärdet, och att det sker en signifikant förbättring med stabil upplevelse av mening vid testtillfällen. Kvinnorna visar ett signifikant sämre mående vid första testtillfället som förbättras signifikant vid följande testtillfällen. Gruppen utan avbrott mår och fungerar bättre än gruppen med avbrott. Gruppen med avbrott visar inga signifikanta försämringar vid ny behandling. Figur 3. Jämförelse av medelvärden på KASAM vid fem testtillfällen för patienterna (n=ej avbrott) som varit med i behandling i 1 år utan avbrott jämfört med patienter med avbrott under behandlingen (n=avbrott) Rå-poäng n=ej avbrott n=avbrott 0 Dag 2 n=51 n=47 Mån 3 n=48 n=32 Mån 6 n=40 n=25 Mån 9 n=32 n=18 Mån 12 n=29 n=12 KASAM och tid Figur 3. Författaren. 14

15 Psykiska symtom enligt Symptom Checklist SCL-90 Symtom Checklist är ett självskattningsformulär som avser att mäta aktuell psykisk status utifrån hur man själv tycker sig mått senaste veckan. Poängen summeras och omräknas till T-poäng, där t-poäng på den aktuella skalan tyder på förekomst av symtom på psykiskt lidande och värden över 70 utgör klinisk nivå av kvarstående psykiska besvär. Förutom de kliniska subskalorna, finns tre globala mått på generellt obehag. Se Figur 4 och Tabell 4. Resultaten från SCL-90 visar signifikanta värden mellan grupperna ej avbrott och avbrott vid första testtillfället (dag 2) för somatisering och totala antalet symtom (pst). Signifikant tendens när det gäller obsessiv kompulsivitet, vrede, paranoidt tänkande och globalt svårighetsindex (gsi). Vid andra testtillfället (mån 3) signifikant skillnad för somatisering, ångest och totala antalet positiva symtom (pst). Signifikant tendens för obsessiv kompulsivitet, depression och globalt svårighetsindex (gsi). Tredje testtillfället (mån 6) signifikant skillnad för somatisering, depression och totala antalet positiva symtom (pst). Signifikant tendens för globalt svårighetsindex (gsi). Vid fjärde testtillfället (mån 9) signifikant skillnad visar depression, ångest, vrede och totala antalet positiva symtom (pst). Signifikant tendens visar globalt svårighetsindex (gsi). Vid sista och femte testtillfället (mån 12) visar somatisering, depression, vrede, fobisk ångest, paranoidt tänkande, psykotism och globalt svårighetsindex (gsi) och totala antalet positiva symtom (pst) signifikant skillnad. Signifikant tendens visar obsessiv kompulsivitet och positivt symtomstörningsindex (psdi). Övriga skalor med över 60 t-poäng för båda grupperna kan betraktas som en indikation på psykiskt lidande. De skalor som visar kliniks nivå, över 70 t-poäng, för båda grupperna vid första testtillfället (dag 2) är fobiskt tänkande. Depression visar också klinisk nivå i gruppen avbrott. Klinisk nivå kvarstår för gruppen avbrott vid andra testtillfället när det gäller fobiskt tänkande och även så för ångest. Övriga medelvärden för samtliga skalor runt medelvärden för normalpopulationen vid fjärde och femte testtillfället. 15

16 Figur 4. Jämförelse av medelvärden för de tre totala sammanvägda måtten, globalt svårighetsindex (GSI), positivt symtomstörningsindex (psdi) och totala antalet positiva symtom (pst), i SCL-90 vid fem testtillfällen Linjära T-poäng Gsi Psdi Pst Norm= Dag 2 n=98 Månad 3 n=80 Månad 6 n=64 Månad 9 n=49 Månad12 n=41 Scl-90 variabler och tid Figur 4, Författaren. Tabell 4. Gruppmedelvärden i t-poäng för de tre sammanvägda måtten i SCL-90 vid respektive testtillfälle för (n=nej avbrott) och (n=ja avbrott). Tid och SCL variabel N Medelvärde Std t-värde Df p Vecka 2 GSI Nej 51 78,16 27,992-1, p<.084 Ja 47 86,87 20,579 PSDI Nej 51 65,92 17,036-0, p<.705 Ja 47 67,09 12,789 PST Nej 51 67,47 13,822-3, p<.002 Ja 47 75,81 12,100 Månad 3 GSI Nej 48 60,42 22,562-1, p<.097 Ja 32 69,31 24,175 PSDI Nej 48 54,48 14,252-0, p<.354 Ja 32 57,31 11,718 PST Nej 48 56,17 15,309-2, p<.017 Ja 32 64,81 15,747 Månad 9 GSI Nej 39 56,95 18,134-1, p<.107 Ja 25 64,88 20,165 PSDI Nej 39 51,03 12, p<.225 Ja 25 54,96 11,946 PST Nej 39 54,38 15,697-2, p<.050 Ja 25 62,28 14,949 Månad 12 GSI Nej 32 51,45 14,136-2, p<.007 Ja 17 69,83 27,089 PSDI Nej 32 49,86 15,231-1, p<.050 Ja 17 57,08 12,795 PST Nej 32 49,14 13,624-3, p<.050 Ja 17 64,50 17,101 16

17 The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) Figur 5 visar AUDIT medelvärden för patienter med kategorier ej avbrott i behandling och de som haft avbrott i behandlingen. Båda gruppernas medelvärde ligger inom normalpopulationens genomsnittliga värde, vilket innebär att deras alkoholkonsumtion på gruppnivå liknar befolkningen i stort. Testtillfälle vid månad 9 visar en signifikant skillnad mellan grupperna. Medelvärden för båda grupperna sjunker vid testtillfällena. Se figur 5. Figur 5. Jämförelse av medelvärden på AUDIT vid tre testtillfällen för patienterna (n=ej avbrott) som varit med i behandling i 1 år utan avbrott jämfört med patienter med avbrott under behandlingen (n=avbrott) Linjära T-poäng Ej avbrott Avbrott 10 0 Vecka 2 n=51n=45 Mån 9 n=35n=30 Mån 12 n=28n=24 Tid Figur 5. Författaren. Vid första testtillfället framkommer det att 20 patienter (21 %) vars alkoholvanor på en individnivå överstiger 70 t-poäng, vilket visar klinisk nivå och utgör en indikation på alkoholproblem. Medelvärden för båda grupperna normaliseras vid andra och tredje testtillfället och överstigande 70 t-poäng sjunkit till fem (8 %) respektive tre patienter (6 %). I den kliniska vardagen visar sig alkoholen utgöra en mycket stor risk till återfall i missbruk. 17

18 Psykisk och fysiks hälsa enligt Hälsoformulär SF-36 WHO har utvecklat Hälsoformuläret SF-36 för att kunna kartlägga psykisk och somatisk sjuklighet i en normalgrupp såväl som i olika kliniska grupper. I denna redovisning går jag inte igenom samtliga delskalor som finns i formuläret. Vid första testtillfället visar i stort sett samtliga delskalor låga medelvärden för båda patienterna som inte haft avbrott i behandlingen och för de som haft avbrott. Statistisk tendens för fysisk rollfunktion, smärta och emotionell rollfunktion. Andra testtillfället visar statistisk tendens när det gäller fysisk funktion och smärta. Statistiskt signifikant skillnad visar delskalorna fysisk rollfunktion, allmän hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Patienterna i båda grupperna visar vid andra testillfället förbättrade medelvärden och är statistiskt signifikant. Se figur 6. Figur 6. Jämförelse av medelvärden på SF-36 vid två testtillfällen för patienterna (n=ej avbrott) som varit med i behandling i 1 år utan avbrott jämfört med patienter med avbrott under behandlingen (n=avbrott). 100 Råpoäng och linjära T-poäng Vecka 2 Ej avbrott Vecka 2 Avbrott Månad 9 Ej avbrott Månad 9 Avbrott Månad 9 Norm Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Rollfunktion emotionell Psykiskt välbefinnande SF-variabler Somatisk hälsa Psykisk hälsa Figur 6. Författaren. 18

19 Personlighetsdimensioner enligt Swedish universities Scales of Personality SSP Swedish universities Scales of Personality SSP är modifierad och utvecklad från Karolinska Scales of Personality (KSP). SSP omfattar 91 items. I Swedish universities Scales of Personality (SSP) självrapporteringsformulär av påståenden om den egna personen visar inga statistiskt signifikanta skillnader mellan patienterna utan avbrott i behandling och de med avbrott. Statistisk tendens när det gäller verbal och fysisk aggressionsbenägenhet. Inga kliniska 70 t- poäng visas i medelvärden. Mellan könen visar t-poäng statistiska signifikanta skillnader när det gäller undergivenhet, social konformitet, verbal och fysisk aggressionsbenägenhet. Statistisk tendens visas i interpersonell distans och misstroende. Se figur 7. Figur 7. Jämförelse av medelvärden på SSP för patienterna (n=ej avbrott) som varit med i behandling i 1 år utan avbrott jämfört med patienter med avbrott under behandlingen (n=avbrott) Linjära T-poäng Somatisk ångestbenägenhet Psykisk ångestbenägenhet Stresskänslighet Undergivenhet Impulsivitet Äventyrslystnad Interpersonell Distans Social Konformitet Bitterhet Irritaionsbenägenhet Misstroende Verbal aggresssionsbenägenhet Fysisk aggressionsbenägenhet SSP-variabler Ej avbrott Avbrott Norm Figur 7. Författaren. 19

20 Personlighetsstörningar enligt Structured Clinical Interview for DSM-IV SCID-II Ett av de mest internationellt använda intervjuerna för personlighetsdiagnostik är Structured Clinical for DSM-IV Axis II Disorders (SCID-II). SCID-II är ett strukturerat intervjumaterial som används för att kartlägga eventuella personlighetsstörningar. SCID-II omfattar 120 items. Den finns översatt till svenska och används såväl kliniskt som i forskning. Till SCID-II hör ett personlighetsformulär som patienten själv besvarar. Formuläret är konstruerat som ett screeninginstrument som föregår själva intervjun. Intervjun har varit begränsad till de diagnoser som kriterierna kräver för diagnos. Intervjun har prövat huruvida kriterierna är uppfyllda. Av 95 patienter uppfyller 11 patienter inte kriterierna för personlighetsstörning. Övriga patienter har ofta mer än en diagnos varför summan alltid blir mer än 100 %. Antisocial personlighetsstörning är högt framträdande, 74,7 respektive 75,3 %, i båda grupperna och därefter följer narcissistisk personlighetsstörning, 61,1 respektive 62,3 %. Könsmässigt har kvinnorna högre värden när det borderline och tvångsmässig personlighetsstörning. För övrigt någorlunda jämna könsfördelningar på resterade personlighetsstörningar. Se Figur 8 och Tabell 4. Figur 8. Jämförelse av resultaten på SCID-II för alla (n=95) patienterna och skillnad mellan kön, kvinnor (n=18) och män (n=77) Procent Alla n=95 Kvinnor n=18 Män n= Ej personlighetsstörd Paranoid Schizoid Schizotyp Antisocial Borderline Histrionisk Narcissistisk Fobisk Osjälvständig Tvångssmässig SCID-II - variabler Figur 8. Författaren. 20

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING

ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING Hälsa och samhälle ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING Narkomanvårdens klienter och deras värderingar LEIF ÖHLIN Magisteruppsats Socialt arbete Mars 2006 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Missbruksutredning FAMILJEBEHANDLING. Maria Ungdom. Behandling på Maria Ungdomsenhet Utgår från klienternas/familjernas behov MARIA UNGDOM

Missbruksutredning FAMILJEBEHANDLING. Maria Ungdom. Behandling på Maria Ungdomsenhet Utgår från klienternas/familjernas behov MARIA UNGDOM MARIA UNGDOM Maria Ungdom Akutmottagn Avdelning Öppenvård Behandling Inform. Utbildn. Forskning Öppenvård Utred/behand Program Inform. Utbildn. Ungdomsjouren Stödcentrum -unga brottsoffer och medling Birgitta

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer