VÅRDKATALOG Högspecialiserad vård av rikskaraktär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDKATALOG 2002 2003. Högspecialiserad vård av rikskaraktär"

Transkript

1 VÅRDKATALOG Högspecialiserad vård av rikskaraktär

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material ger underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. ISBN: X Artikelnr: Tryck: Ekonomi-Print AB, Stockholm, september 2002

3 Förord Den medicinska utvecklingen gör det möjligt att med allt större framgång behandla patienter med svåra och mindre vanliga sjukdomstillstånd. En förutsättning för ett fortsatt utvecklingsarbete och hög kompetens i omhändertagandet av patienter med sällsynta sjukdomar och medfödda missbildningar är att så mycket erfarenhet som möjligt av vården av lågfrekventa sjukdomstillstånd kan koncentreras. Det främsta syftet med en sådan koncentration är att uppnå högsta möjliga medicinska kvalitet och säkerhet i vården samtidigt som optimal hushållning med resurserna eftersträvas. Vårdkatalogen, som givits ut sedan 1992, är en förteckning över sådana medicinska verksamheter som av nämnda skäl koncentreras till en eller ett fåtal enheter i landet, så kallad högspecialiserad vård av rikskaraktär. Respektive klinik/enhet svarar själv för innehållet i den information som lämnas om den egna verksamheten. Redovisningen av resultat, som är en viktig del av denna information, har som syfte att bidra till att stimulera klinikerna/enheterna till fortsatt och utökad kvalitetsgranskning av sina verksamheter. Informationen om verksamhetens resultat värderas inte av Socialstyrelsen. Ett av Vårdkatalogens syften är att tjäna som ett kunskapsunderlag för beställarna/remittenterna av högspecialiserad vård och därigenom koncentrera patientströmmarna till enheter med bäst förutsättningar att bedriva sådan vård. Informationen i katalogen kan också vara av värde för sjukvårdshuvudmännen som ett beslutsunderlag samt för de regionala samverkansnämndernas arbete. Avsikten är att även handikapporganisationer och patientföreningar och deras medlemmar skall kunna ha nytta av informationen i Vårdkatalogen. Arbetet med Vårdkatalogen har bedrivits vid enheten för medicinsk kvalitetsutveckling inom Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning. Byrådirektör Christer Fagerlund har varit huvudansvarig för arbetet. I bedömningsarbetet har vetenskapliga råd vid Socialstyrelsen och annan medicinsk expertis medverkat. Socialstyrelsen i september 2002 Bo Lindblom Avdelningschef 1

4 2

5 Innehåll Bakgrund 5 Kriterier för högspecialiserad vård av rikskaraktär 5 Små och mindre kända handikappgrupper 6 Process 8 Vårdkatalogens innehåll 9 Målgrupper 9 Verksamheter i Vårdkatalog Klinikernas/enheternas verksamhetsredovisning 21 Vissa andra specifika resurser för habilitering/rehabilitering m.m. 305 Ekeskolans resurscenter (ERC) 307 Furuboda 309 Mun-H-Center 311 Nationellt Expertteam för diagnostisering av dövblinda 314 Resurscenter syn Stockholm 317 Syndromcentrum 321 Ågrenska 323 Diagnosregister för små och mindre kända handikappgrupper med sidhänvisning till aktuell verksamhet 327 Bilaga: Diagnoser i Socialstyrelsens kunskapsdatabas för små och mindre kända handikappgrupper t.o.m. juni

6 4

7 Bakgrund Vårdkatalogen grundar sig på en överenskommelse som Socialstyrelsen och Landstingsförbundet träffade i november Enligt denna avvecklades det dittills gällande systemet med central planering och styrning av den högspecialiserade vården av rikskaraktär (den s.k. R-listan) från och med I stället fick sjukvårdshuvudmännen rätt att "fritt sälja och köpa" högspecialiserad vård av rikskaraktär samt själva avgöra eventuell etablering av även sådan vård. I och med detta upphörde Landstingsförbundets samordningsansvar för denna vård. För att värna om patientsäkerheten skulle Socialstyrelsen enligt denna överenskommelse utveckla ett system för information, uppföljning och utvärdering, som även skulle innehålla vissa grundläggande kvalitetskrav. I detta system skulle ingå en katalog över högspecialiserad vård av rikskaraktär, benämnd Vårdkatalog. Enligt överenskommelsen förutsattes att redovisning av kvalitet och kostnader skulle leda till att patientströmmarna koncentrerades till de enheter som uppvisade de bästa resultaten. Eftersom det varit förhållandevis svårt att jämföra olika sjukhus kostnadsredovisningar har denna del uteslutits i senare versioner av Vårdkatalogen. För att bibehålla denna redovisning skulle det krävas en centralt samordnad information. Något underlag för en centralt organiserad eller avtalad styrning av patientströmmarna fanns däremot inte i överenskommelsen. Kriterier för högspecialiserad vård av rikskaraktär Den högspecialiserade vården av rikskaraktär omfattar sådana medicinska verksamheter som bör koncentreras till en eller ett fåtal enheter i landet. Det främsta syftet med en sådan koncentration är att uppnå högsta möjliga medicinska kvalitet och säkerhet i vården under optimal hushållning med resurserna. Socialstyrelsen tillämpar följande kriterier för högspecialiserad vård av rikskaraktär: Verksamheten är inriktad på diagnostik och/eller behandling av relativt sällsynta sjukdomar, sjukdomsproblem eller skador och kräver därför ett stort upptagningsområde för att säkra ett tillräckligt patientunderlag och därigenom göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonalen att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Verksamhetens upptagningsområde omfattar minst två sjukvårdsregioner utöver den egna. En väsentlig andel av patienterna kommer från andra än den egna sjukvårdsregionen. Verksamheten kräver speciell kompetens och/eller specialutbildad personal. Verksamheten kräver resurser som med hänsyn till verksamhetens begränsade omfattning inte bör dimensioneras utifrån ett enskilt sjukvårdsområde eller en enskild sjukvårdsregions förutsättningar. Verksamheten skall vara i kliniskt bruk och inte av karaktären forskning och utveckling eller på annat sätt vara tidsbegränsad. 5

8 Små och mindre kända handikappgrupper Kunskapsdatabasen I samband med att en ny handikappreform trädde i kraft den 1 januari 1994 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att förbättra informationen om små och mindre kända handikappgrupper, bl.a. genom att bygga upp en kunskapsdatabas. Med små och mindre kända handikappgrupper avses ovanliga sjukdomar/skador som leder till omfattande funktionshinder och som finns hos högst 100 personer per miljon invånare. Det rör sig om en mängd olika sjukdomar och syndrom. Syftet med kunskapsdatabasen är att ge aktuell information om små och mindre kända handikappgrupper och om det stöd och den service som dessa grupper behöver. Till och med juni 2002 har informationsmaterial om 157 diagnoser tagits fram. Informationsmaterialet publiceras dels som mer utförliga databastexter, dels som kortfattade informationsfoldrar. Databastexterna finns på Internet Foldrarna kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax , e-post webbutik En förteckning över hittills (juni 2002) publicerat informationsmaterial finns i bilagan på sidan 331. Målgrupper för informationsmaterialet är framför allt personal inom landsting, kommuner, försäkringskassor och medlemmar i handikapporganisationer och patientföreningar samt enskilda med funktionshinder och deras anhöriga. SmågruppsCentrum Sedan 1999 har SmågruppsCentrum i uppdrag att med stöd av landets främsta experter ta fram underlag till Socialstyrelsens kunskapsdatabas för små och mindre kända handikappgrupper. Verksamheten finansieras av Socialstyrelsen. SmågruppsCentrum är ett nationellt informationscentrum för små och mindre kända handikappgrupper. Verksamheten omfattar både barn och vuxna. Det är en ren informationsverksamhet. Diagnostik, behandling, rehabiliterings- och habiliteringsinsatser ingår inte i verksamheten. SmågruppsCentrums uppgifter är att samla in, sammanställa och sprida information om små och mindre kända handikappgrupper genom att: svara på frågor producera informationsmaterial hjälpa till med informationssökning förmedla kontakt med landets experter, föreningar och patientorganisationer medverka vid utbildningstillfällen, konferenser, mässor m.m. Adress: SmågruppsCentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg Tel: Fax: E-post: Hemsida: 6

9 Regeringsuppdraget Regeringen och Landstingsförbundet har i överenskommelsen om ersättningar under år 1999 för insatser för att stärka patientens ställning m.m. enats om att landstingen skall se till att de patienter med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador som önskar vård i annat landsting också skall få det. För att underlätta detta arbete fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen (beslut ) att successivt bygga ut Vårdkatalogen i relevanta delar, bl.a. med utgångspunkt i arbetet med små och mindre kända handikappgrupper samt följa hur vårdbehoven tillgodoses för dessa grupper. Socialstyrelsen har i lägesrapporter till regeringen i december 1999 och juni 2001 redovisat arbetet dittills med Vårdkatalogen och slutredovisat uppdraget i februari I slutrapporten redovisas resultatet av den uppföljning av Vårdkatalogen som Socialstyrelsen genomförde under hösten Uppföljningen genomfördes som en enkätundersökning med verksamhetschefer samt handikapporganisationer och patientföreningar som målgrupper. Uppföljningens syfte var att spegla de eventuella effekter katalogen kan ha haft på tillgängligheten till högspecialiserad vård av rikskaraktär för små och mindre kända handikappgrupper. Cirka 60 procent av tillskrivna handikapporganisationer och patientföreningar besvarade enkäten. Att drygt hälften av dessa hade använt katalogen som en informationskälla talar för att organisationerna/föreningarna och deras medlemmar kan ha en viss nytta av informationen i Vårdkatalogen. Av några enkätsvar framgick det också att tillgängligheten till högspecialiserad vård hade förbättrats och patientens ställning stärkts för aktuella patientgrupper och att detta var Vårdkatalogens förtjänst. Den låga svarsfrekvensen hos verksamhetscheferna (25 procent), särskilt på läns- och länsdelssjukhus, torde åtminstone delvis kunna förklaras med att de patientgrupper som berörs av verksamheter som beskrivs i Vårdkatalogen är små, och att det därför är möjligt att många av mottagarna av enkäten mycket sällan eller ens någonsin möter patienter som tillhör någon av de små och mindre kända handikappgrupperna, varför incitamentet att besvara enkäten kan förmodas ha varit svagt. På grund av den låga svarsfrekvensen har det varit svårt att dra några generella slutsatser huruvida tillgängligheten till högspecialiserad vård har förbättrats för de små och mindre kända handikappgrupperna. En viss ökning av antalet remitteringar till framför allt riks/regionnivån har dock rapporterats. Vårdkatalogen i sin nya utformning är en av flera informationskällor för de patientgrupper och vårdgivare som berörs, vilket gjort det svårt att isolera dess betydelse för tillgängligheten. Dessutom låg uppföljningen nära i tiden efter att information om små och mindre kända handikappgrupper tagits in i Vårdkatalogen, vilket ytterligare försvårat mätning av eventuella effekter. Slutrapporten finns på Internet, 7

10 Process I slutet av mars 2001 skickade Socialstyrelsen en skrivelse till universitetssjukhusen och vissa andra berörda sjukhus samt alla kliniker/enheter som finns med i Vårdkatalogen för för att samla in underlag till Vårdkatalog Sammanlagt har 112 verksamheter anmälts, varav 36 var nyanmälda, dvs. verksamheter som inte finns med i Vårdkatalogen för Flertalet av de omanmälda och en del av de nyanmälda verksamheterna uppfyllde kriterierna för högspecialiserad vård av rikskaraktär och kunde därför tillstyrkas preliminärt. Drygt hälften av de nyanmälda verksamheterna visade sig däremot vara av övervägande regional karaktär eller FoU-verksamheter och avstyrktes därför preliminärt. Även andra skäl till avstyrkan har förekommit. När det gäller bedömningen enligt kriterierna kan dessa ha uppfyllts i varierande grad i det enskilda fallet. En sammanvägande bedömning har då gjorts. Förutom att verksamheterna skall uppfylla ovannämnda kriterier skall alla verksamheter som förtecknas i Vårdkatalogen ha en godtagbar resultat- och kvalitetsredovisning. Kriterierna för en sådan redovisning har successivt skärpts, allteftersom enheternas kvalitetsarbete utvecklas. Ett förslag till verksamheter som skall ingå i Vårdkatalog remitterades i mars innevarande år till sjukhusledningarna vid universitetssjukhusen och vissa andra sjukhus, som anmält verksamheter till Vårdkatalogen samt Landstingsförbundet, samverkansnämnderna och Svenska Läkaresällskapet. Sjukvårdshuvudmännen fick remissen för kännedom. I en bilaga till remisskrivelsen hade alla verksamheter som preliminärt avstyrkts förtecknats och försetts med en kort kommentar om skälet till avstyrkan. Efter remissbehandlingen har underlaget på nytt bedömts inför Socialstyrelsens slutliga ställningstagande. Verksamhet med cystisk fibros har anmälts av fem enheter i landet (Lunds Barn CF-center, Stockholms CF Center, Västsvenska CF-mottagningen, Uppsala Center för Cystisk Fibros/- Primär Ciliär Dyskinesi samt Cystisk fibros Vuxenvård vid Universitetssjukhuset i Lund). Enheterna behandlar i huvudsak patienter från egen sjukvårdregion och uppfyller därigenom inte kriterierna för högspecialiserad vård av rikskaraktär. Men med tanke på regeringsuppdraget att bygga ut Vårdkatalogen med små och mindre kända handikappgrupper, till vilka cystisk fibros hör, ansåg Socialstyrelsen att det från informationssynpunkt ändå kunde vara motiverat att ta med dessa enheter i Vårdkatalogen för Socialstyrelsen bedömer emellertid att kunskapen kring omhändertagandet av patienter med cystisk fibros i dag är så spridd över landet att verksamheten kan utgå ur Vårdkatalogen. Den har därför inte tagits med i denna utgåva. När det gäller små och mindre kända handikappgrupper finns det även vissa andra specifika resurser på riksnivå för habilitering/rehabilitering m.m. Det rör sig om olika slags kunskapscenter och resurscenter m.m. Kriterierna för högspecialiserad vård av rikskaraktär har inte gått att strikt tillämpa på dessa verksamheter. Det har inte heller varit möjligt att anpassa strukturen på det material som samlas in från sjukvårdshuvudmännen till att gälla även för dessa verksamheter. Därför erbjöd Socialstyrelsen i en särskild skrivelse de centrer m.m. som Socialstyrelsen fått kännedom om genom arbetet med små och mindre kända handikappgrupper att presentera sina verksamheter efter en i skrivelsen föreslagen egen struktur. 8

11 Vårdkatalogens innehåll Vårdkatalogen omfattar huvudsakligen verksamheter inom den somatiska korttidsvården. I förteckningen har verksamheterna grupperats i huvudområdena, Barnaålderns sjukdomar, Invärtes m.fl. sjukdomar, Kirurgiska m.fl. sjukdomar samt Övriga verksamheter med angivande av remissmottagande klinik/motsvarande. Inom huvudområdena har verksamheterna förtecknats i bokstavsordning efter ett sökord vanligtvis en diagnos/diagnosgrupp eller en behandlingsmetod som markerats med fetstil. I ett särskilt avsnitt redovisas vissa andra specifika resurser på riksnivå för habilitering/rehabilitering m.m. Vårdkatalogen har försetts med ett diagnosregister, som skall underlätta för den som söker information om en viss diagnos att hitta till den verksamhet som är aktuell för diagnosen i fråga. Registret baseras helt och hållet på de diagnoskoder (ICD-10) som verksamhetsföreträdarna angivit i sitt underlag. Endast sådana diagnoser som Socialstyrelsen har tagit fram informationsmaterial om inom ramen för arbetet med små och mindre kända handikappgrupper finns med i registret. Detta byggs successivt ut i kommande Vårdkataloger, efter hand som informationsmaterial om nya diagnoser publiceras. Målgrupper Med den utformning Vårdkatalogen har kan den vara ett kunskapsunderlag för köparna/remittenterna av högspecialiserad vård. Informationen i katalogen kan också vara värdefull som beslutsunderlag för sjukvårdshuvudmännen genom att visa på skillnader i kvalitet, resultat, vårdutnyttjande, efterfrågan och tillgänglighet samt för samverkansnämndernas arbete. Avsikten är också att handikapporganisationer och patientföreningar och deras medlemmar skall ha nytta av informationen i Vårdkatalogen. 9

12 10

13 Verksamheter i Vårdkatalog Barnaålderns sjukdomar Utredning av autism och autismliknande tillstånd Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnneuropsykiatri Speciell barnendokrinologi särskilt könsdifferentieringsrubbningar, adrenogenitala syndrom, skelettdysplasier, Prader-Willis syndrom och könskromosomrubbningar Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Barnendokrinologiska enheten Karolinska Sjukhuset, Stockholm Avdelningen för klinisk genetik Speciell barnendokrinologi: hormonella tillväxtrubbningar hos barn särskilt komplicerade hypofysrubbningar och barn med Noonans syndrom, Silver Russells syndrom, Turners syndrom och Septo-Optisk Dysplasi (SOD) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnmedicinska kliniken, Barnendokrinologiska enheten Barnhjärtkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnhjärtcentrum Universitetssjukhuset i Lund Barnhjärtsjukvården i Lund CATCH22 (22q11-deletionssyndrom) helhetsbedömning av funktionspåverkan och stödbehov Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg VO2, Sektionen för immunologi Behandling av döva barn med cochleaimplantat Huddinge Universitetssjukhus Kliniken för Cochleaimplantat Universitetssjukhuset i Lund Hörselvårdsavdelningen, Öron-, Näs- och Halskliniken 11

14 Downs syndrom medicinsk utredning och behandling vid multipel organproblematik Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala Avdelning för klinisk genetik Barnmedicinska kliniken Barnkirurgiska kliniken ECMO extracorporeal membranoxygenering Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm ECMO centrum KS Behandling av svår fetma hos barn och ungdomar Huddinge Universitetssjukhus Rikscentrum för överviktiga barn, Barnens Sjukhus Diagnostik och behandling av vissa typer av gendermatoser (monogenetiskt ärftliga hudsjukdomar). Se under rubriken Övriga verksamheter. Utredning och behandling av kongenitala och juvenila glaukom Akademiska sjukhuset, Uppsala Ögonkliniken Utredning och behandling av barn med progredierande hjärnsjukdom Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering Utredning och behandling av primära immundefekter hos barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Verksamhetsområde Onkologi/immunologi Utredning och behandling av blödnings- och koagulationssjukdomar hos barn Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Koagulationsmottagningen för barn, Barnmedicinska kliniken Universitetssjukhuset MAS, Malmö Koagulationsmottagningen, Barnmedicinska kliniken Ovanliga autosomala kromosomala syndrom utredning, behandling och föräldrainformation Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala Avdelningen för klinisk genetik Barnmedicinska kliniken Barnkirurgiska kliniken 12

15 Utredning och behandling av akut och kronisk leversvikt. Progressiv leversjukdom hos barn Huddinge Universitetssjukhus Barnens Sjukhus Utredning och behandling av progressiv leversjukdom och leversvikt, inklusive metabolisk leversjukdom, hos barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Utredning och behandling av lymfangiom (lymfatisk missbildning) med streptokocktoxin (OK-432) Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Barnkirurgiska Sektionen, Program 1 Utredning och behandling av neuromuskulära sjukdomar hos barn Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Utredning och uppföljning av vissa neuromuskulära sjukdomstillstånd hos barn Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering Utredning och behandling av barn med akut och kronisk njurinsufficiens Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Pediatrisk nefrologi Huddinge Universitetssjukhus Barnens sjukhus Utredning och behandling av obstetriska plexus brachialisskador Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Neuropediatriska mottagningen Södersjukhuset, Stockholm Handkirurgiska kliniken Utredning och behandling av osteogenesis imperfecta (OI) och annan skelettskörhet hos barn och ungdomar Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Dagvård Q 82, barnneurologen Nationellt center för Retts syndrom multidisciplinär referensinstans för diagnostik och behandling Östersunds sjukhus Rett Center 13

16 Högspecialiserad vård av barn och ungdomar med juvenila artritsjukdomar och reumatiska systemsjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Barn- och ungdomssjukhuset Barnreumatologiska enheten Utredning och behandling av missbildningssyndrom och skelettdysplasier Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala Avdelning för klinisk genetik Barnortopediska kliniken Barnkirurgiska kliniken Neuropsykiatriskt och neuropediatriskt team för vissa små och mindre kända handikappgrupper Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering Team för behandling vid spasticitet/dystoni hos barn och ungdomar Universitetssjukhuset i Lund Barn- och ungdomssjukhuset Neurokirurgiska kliniken Ortopediska kliniken Medfödda ämnesomsättningssjukdomar Huddinge Universitetssjukhus Barnens sjukhus/demo-sektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Barnmedicin, Sektionen för metabola sjukdomar Invärtes m fl sjukdomar Utredning och diagnostik av refraktär angina pectoris samt behandling med ryggmärgsstimulering Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg Multidisciplinärt smärtcentrum Utredning av patienter med familjär amyloidos Norrlands Universitetssjukhus Medicinkliniken Kateterbaserad slutning av förmaksseptumdefekter/öppetstående foramen ovale och öppetstående ductus arteriosus Karolinska Sjukhuset, Stockholm Kardiologiska kliniken Karolinska Sjukhuset/Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barnkardiologiska enheten 14

17 Vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg GUCH-enheten, Med Klin CK Pl 2 Utredning och behandling av primär immunbrist hos vuxna Huddinge Universitetssjukhus Immunbristenheten/Klinisk Immunologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Immunbristenheten, Lungmedicin och allergologi Utredning och behandling av blödnings- och koagulationssjukdomar hos vuxna Karolinska Sjukhuset, Stockholm Koagulationsmottagningen, Centrum för Hematologi Universitetssjukhuset MAS, Malmö Koagulationsmottagningen, Medicinska kliniken Utredning av malign hypertermi Universitetssjukhuset i Lund MH-enheten, Anestesikliniken Utredning och behandling av neuroendokrina tumörer Akademiska sjukhuset, Uppsala Kliniken för onkologisk endokrinologi Utredning och behandling av hereditära neuromuskulära sjukdomar Universitetssjukhuset i Linköping Neuromuskulära enheten Utredning och behandling av systemisk skleros (SSc, sklerodermi) Universitetssjukhuset i Lund Reumatologiska kliniken Utredning och behandling av kronisk underventilation. Utprovning och konstruktion av individuellt anpassat kanylsystem alternativt näsmasksystem Danderyds sjukhus AB Andningsdispensären, Anestesi- och intensivvårdskliniken Utredning och behandling av Wilsons sjukdom Akademiska sjukhuset, Uppsala Medicincentrum 15

18 Kirurgiska m fl sjukdomar Perkutan transvenös ballongvalvulotomi av mitralisstenos Universitetssjukhuset i Linköping Hjärtcentrum Behandling av svåra brännskador Akademiska sjukhuset, Uppsala Brännskadeenheten, Hand-, plastik- och öroncentrum Universitetssjukhuset i Linköping Brännskadeavdelningen, Hand- och plastikkirurgiska kliniken Behandling av dövhet hos vuxna med cochleaimplantat Huddinge Universitetssjukhus Kliniken för Cochleaimplantat Kirurgisk och skleroserande behandling av hemangiom (kärlmissbildningar) lokaliserade i rörelseapparaten Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Ortopedkliniken, Sektionen för Ortopedisk onkologi Kraniofacial kirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Verksamheten för Plastikkirurgi Armlymfödem efter bröstcancerbehandling utredning och behandling med liposuction Universitetssjukhuset MAS, Malmö Plastikkirurgiska kliniken Isolerad hyperterm cytostatikaperfusion vid metastaserande malignt melanom och mjukdelssarkom Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Kirurgkliniken Kirurgisk behandling av paroxysmalt och kroniskt förmaksflimmer (mazeoperation) Akademiska sjukhuset, Uppsala Arytmisektionen, Kardiologkliniken Thoraxkirurgiska kliniken, Thoraxcentrum Ytterörerekonstruktion med autologt revbensbrosk vid mikrotia Universitetssjukhuset MAS, Malmö Plastikkirurgiska kliniken 16

19 Interventionell neuroradiologi embolisering i centrala nervsystemet samt kärlmissbildningar annorstädes Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Radiologiska kliniken, Emboliseringsenheten Utredning av ärftliga näthinnesjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Ögonkliniken Translabyrintär kirurgi av ponsvinkeltumörer Akademiska sjukhuset, Uppsala Öronkliniken Neurokirurgiska kliniken Specialiserad ryggmärgsskadevård med inriktning mot infertilitetsbehandling och intratekal spasticitetsbehandling Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Ryggmärgsskadeenheten, Neurosjukvården Reproduktionsenheten, Kvinnokliniken Skelettförankrade amputationsproteser Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Centrum för Ortopedisk Osseointegration, Ortopedkliniken Avancerad kirurgisk behandling av skelett- och mjukdelstumörer i kotpelare, bäcken och bröstkorg Karolinska Sjukhuset, Stockholm Centrum för rörelseorganens tumörer, Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Ortopedkliniken Behandling av paralytisk skolios Universitetssjukhuset i Linköping Ortopedkliniken Rekonstruktiv handkirurgi vid tetraplegi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Ryggmärgsskadeenheten Handkirurgiska kliniken Behandling med benförankrade titanimplantat vid kraniofaciala defekter Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Öronkliniken 17

20 Hjärttransplantation Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Verksamhetsområde för Kärl/Thoraxkirurgi Universitetssjukhuset i Lund Hjärt- och Lungdivisionen Verksamhetsområdet för thoraxkirurgi Verksamhetsområdet för kardiologi Hjärtlung/lungtransplantation Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Verksamhetsområde för Kärl/Thoraxkirurgi Levertransplantation Huddinge Universitetssjukhus Transplantationskirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Enheten för Transplantation och Leverkirurgi Lungtransplantation Universitetssjukhuset i Lund Hjärt- och Lungdivisionen Behandling av transsexualism Karolinska Sjukhuset, Stockholm Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi Utredning av ärftliga degenerativa ögonbottensjukdomar samt oklar synnedsättning Universitetssjukhuset i Linköping Ögonkliniken Ögononkologi S:t Eriks Ögonsjukhus AB, Stockholm Sektionen för ögononkologi och ögonpatologi Ögonplastikkirurgi kirurgi av ögonlock, tårvägar och ögonhåla Akademiska sjukhuset, Uppsala Ögonkliniken Övriga verksamheter Vuxen- och neonatalintensivvård inklusive ECMO-behandling i ambulanshelikopter Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik och behandling av vissa typer av gendermatoser (monogenetiskt ärftliga hudsjukdomar) Akademiska sjukhuset, Uppsala Hudkliniken 18

21 Vård av patienter med mycket smittsamma allvarliga infektionssjukdomar Universitetssjukhuset i Linköping Infektionskliniken Metadonbehandling enligt Ulleråkermodellen Akademiska sjukhuset, Uppsala Metadonprogrammet/Beroendekliniken Utredning och konsultativ service när det gäller sjukdomar som berör porfyrinmetabolismen. Register över patienter och släkter med porfyri. Läkemedelsbiverkningar vid porfyri Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm Porfyricentrum Sverige, LabMedicin CMMS LabMedicin CMMS Särskild enhet för omhändertagande enligt smittskyddslagen Norra länets produktionsområde inom Stockholms läns landsting Särskild enhet för omhändertagande enligt smittskyddslagen Intensiv stamningsterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg Öronkliniken, Mottagningen för logopedi och foniatri 19

22 20

23 Klinikernas/enheternas verksamhetsredovisning 21

24 22

25 UTREDNING AV AUTISM OCH AUTISMLIKNANDE TILLSTÅND Klinik Barnneuropsykiatri Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Kontaktperson Telefon Fax E-post Christopher Gillberg Peder Rasmussen Diagnoskod F 84.0, F 84.3, F 84.5, F 84.9, F 80.3 Åtgärdskod -- Verksamhetens omfattning Sluten vård Öppen vård Patienter Vårdtillfällen Vårddagar Patienter Besök Patientens hemsjukvårdsregion Stockholm Uppsala-Örebro Linköping Lund/Malmö Göteborg Umeå Utlandet Summa Därav eget landsting Förekomst Prevalens för typisk autism uppskattas i dag till något över 1/ Därutöver beräknas mellan 3 och 4/1 000 ha ett autismliknande tillstånd, oftast i form av Aspergers syndrom. Detta innebär att minst 0,5 %, enligt vissa forskare nära 1 %, har en autismbesläktad problematik. Dessa funktionsavvikelser är oftast medfödda och finns i princip kvar livet ut. Bland förskolebarn nydiagnostiseras varje år omkring 100 fall av autism. Särskilt när det gäller lindriga former, t.ex. Aspergers syndrom, ställs diagnosen ofta betydligt senare och ibland inte förrän i vuxen ålder. Från andra hälften av år 2000 har en del vuxna med autismspektrumproblem kunnat hänvisas för utredning till det s.k. vuxenprojektet, som är anslutet till kliniken. Indikationer/kontraindikationer Vid enheten finns en för landet unik tvärfacklig kompetens inom hela det neuropsykiatriska området. Det gäller inte minst utredning, diagnostik, behandling och habilitering vid autism- 23

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 1 Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 Den nationella GH-rådsgruppen för vuxna bildades på 1990 talet för att främja vetenskaplig forskning och kunskapsutveckling inom området tillväxthormon och tillväxtfaktorer

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling. Rapport 2007. Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion

Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling. Rapport 2007. Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion 2007-10-24 Nationellt kvalitetsregister för barn på tillväxthormonbehandling Rapport 2007 Svenska Barnläkarföreningens BarnEndokrinologi & Diabetes Sektion ISBN: 978-91-633-1001-0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning/ Intellektuell funktionsnedsättning

Psykisk utvecklingsstörning/ Intellektuell funktionsnedsättning Psykisk utvecklingsstörning/ Intellektuell funktionsnedsättning Ulrika Wester Oxelgren, överläkare Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala 2015-04-20 Sv. Neuropediatrisk

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12 REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Version 2012-11-12 1 År 2000 gjorde RMPG Ögon en genomgång av den högspecialiserade ögonsjukvården i den sydöstra

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg

VO Barnkirurgi. Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Erik Sköldenberg VO Barnkirurgi Utbildningar Kliniskt nätverk Regionsdag högspec. Kirurgi Förslag forskningssamarbete Kirurgisk utveckling: Gastrostomier VO Barnkirurgi: Utbildningsinsatser

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

På Länssjukhuset i Kalmar har vi kompetens att utbilda ST-läkare inom ett 25-tal olika specialitetet, inklusive gren- och tilläggsspecialiteter.

På Länssjukhuset i Kalmar har vi kompetens att utbilda ST-läkare inom ett 25-tal olika specialitetet, inklusive gren- och tilläggsspecialiteter. Kliniker i Kalmar På Länssjukhuset i Kalmar har vi kompetens att utbilda ST-läkare inom ett 25-tal olika specialitetet, inklusive gren- och tilläggsspecialiteter. Medicinkliniken Medicinkliniken är länssjukhusets

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330 Prislista 2015 Prislistan tillämpas för utomlänspatienter i enlighet med riksavtalet och gäller tills ny prislista utkommer. Priserna gäller oavsett om patientavgift erlagts eller ej. All sluten somatisk

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar Barn i primärvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 oktober 2011 TALARE Sachsska Barnsjukhuset Natalia Ballardini Astrid Lindgrens Barnsjukhus Lena Grahnquist Vårdcentralen Mariefred Carina

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Pubertet normal och onormal

Pubertet normal och onormal Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Noonan Nytt. nr. 2, 2012. Innehåll. Ordförandespalten Hemsidan Fakta Sällsynta Diagnoser Korsord Kontaktpersoner Resurspersoner Styrelsen

Noonan Nytt. nr. 2, 2012. Innehåll. Ordförandespalten Hemsidan Fakta Sällsynta Diagnoser Korsord Kontaktpersoner Resurspersoner Styrelsen Noonan Nytt Innehåll Ordförandespalten Hemsidan Fakta Sällsynta Diagnoser Korsord Kontaktpersoner Resurspersoner Styrelsen nr. 2, 2012 Ordförandespalten Noonan Nytt nr 2, 2012 Våren är här eller jo, vissa

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD

Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD Bilaga 2. AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OM SJUKVÅRD 2008-11-14 1 AVROPSAVTAL FÖR 2009 2011 MELLAN NORRLANDSTINGENS REGIONFÖRBUND OCH

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Noonans syndrom medicinska riktlinjer. Centrum för Sällsynta Diagnoser Uppsala-Örebro 2014-10-16

Noonans syndrom medicinska riktlinjer. Centrum för Sällsynta Diagnoser Uppsala-Örebro 2014-10-16 Noonans syndrom medicinska riktlinjer Centrum för Sällsynta Diagnoser Uppsala-Örebro 2014-10-16 1 Innehållsförteckning Introduktion Noonans syndrom (NS)- medicinska riktlinjer Kliniska kännetecken Diagnoskriterier

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37 Del 1. Vidtagna åtgärder i denna ansökan utifrån den kritik som lämnades av Högskoleverket... 7 vid bedömningen 2007 2008 Programmets grundläggande struktur... 7 Pedagogisk modell för integration av teori

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer