Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Transkript

1 Dnr 2014/3-4 Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar Slutrapport

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /35 ERT DATUM ER BETECKNING A2014/558/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar Regeringen gav den 6 februari 2014 Statskontoret i uppdrag att medverka i utvärderingen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Statskontoret lämnade den 25 november 2014 en muntlig lägesbeskrivning och den 1 oktober 2015 respektive den 29 april 2016 delrapporter till Regeringskansliet. Statskontoret ska senast den 30 juni 2016 lämna en slutrapport med en övergripande bedömning av om stödet når sitt syfte. Statskontoret överlämnar härmed promemorian Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar slutrapport. Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Anna Pauloff och utredare Andreas Hagström, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Andreas Hagström POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: registrator@statskontoret.se

4

5 PM 1 (34) Innehåll 1 Inledning Kortfattat om stödet för yrkesintroduktionsanställningar Statskontorets tolkning av uppdraget Genomförande av uppdraget Avgränsningar Promemorians disposition 5 2 Anställningar på yrkesintroduktion En alltjämt svag volymutveckling Resultat efter slutförd yrkesintroduktion 9 3 Statskontorets utvärdering Slutsatser i Statskontorets första delrapport Slutsatser i Statskontorets andra delrapport 13 4 IFAU:s utvärdering Slutsatser i IFAU:s promemoria 17 5 Konjunkturinstitutets utvärdering Slutsatser i Konjunkturinstitutets rapport 19 6 Konkurrensverkets utvärdering Slutsatser i Konkurrensverkets rapport 21 7 Når stöd för yrkesintroduktionsanställningar sitt syfte? Ungas övergångar och arbetsgivarnas kompetensförsörjning Stödets effekter på ungdomsarbetslösheten Genomförandet och kvaliteten i utbildning och handledning Stödets effekt på arbetsgivarnas konkurrenssituation 28 Referenser 29 Bilaga Regeringsuppdraget 31

6 PM 2 (34)

7 PM 3 (34) 1 Inledning Statskontoret fick i februari 2014 i uppdrag av regeringen att utvärdera stödet för yrkesintroduktionsanställningar. I samband med detta fick ytterligare tre myndigheter i uppdrag att i olika avseenden utvärdera stödet. Dessa myndigheter är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet och Konkurrensverket. Samtliga fyra myndigheter har i april 2016 slutrapporterat sina respektive uppdrag till regeringen. För Statskontoret återstår att lämna en övergripande bedömning av om stödet för yrkesintroduktionsanställningar når sitt syfte. Statskontorets övergripande bedömning utgår från de fyra myndigheternas utvärderingar och redovisas i föreliggande promemoria. 1.1 Kortfattat om stödet för yrkesintroduktionsanställningar Statligt stöd för yrkesintroduktionsanställningar har funnits sedan början av Stödet kom till mot bakgrund av att arbetsmarknadens parter hade tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalens konstruktion påminner om de lärlingsavtal som sedan tidigare finns i vissa branscher. Målgruppen för anställningarna är främst arbetslösa ungdomar och ungdomar som inte tidigare har någon relevant erfarenhet i yrket. Anställningsformen innebär att en viss del av arbetstiden utgörs av oavlönad utbildning och handledning. Det statliga stödet, som regleras i förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, består av dels en lönesubvention motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift, dels ett handledarstöd som ersättning för förlorad arbetstid för den personal som handleder de som anställs. Enligt förordningen måste de yrkesintroduktionsanställdas utbildning och handledning uppgå till minst 15 procent av arbetstiden för att stödet ska betalas ut. För stöd krävs också att arbetsgivaren har kollektivavtal samt att det finns ett yrkeintroduktionsavtal inom branschen. Stödet har tidigare endast varit möjligt att få för anställda som är år. Den 1 juni 2016 trädde en förordningsändring i kraft som bland annat innebär att stödet även kan beviljas nyanlända och långtidsarbetslösa oavsett ålder.

8 PM 4 (34) 1.2 Statskontorets tolkning av uppdraget Statskontoret gör i denna slutrapport en övergripande bedömning av om det ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar når sitt syfte. Stödet och parternas yrkesintroduktionsavtal syftar i första hand till att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och säkerställa arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Inför införandet bedömde regeringen att yrkesintroduktionsanställningar därigenom har potential att väsentligt bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga och således minska ungdomsarbetslösheten. Regeringens syfte med det ekonomiska stödet är, med andra ord, att stimulera till anställning av unga. Statskontoret bedömer att detta förutsätter att också arbetsmarknadens parters syfte med yrkesintroduktionsavtalen i någon mån uppfylls. För parterna syftar avtalen till att möta rekryteringsbehov och att ge individer möjlighet till introduktion inom ett yrke. I vår övergripande bedömning beaktar vi såväl regeringens syfte med det ekonomiska stödet som parternas syfte med yrkesintroduktionsavtalen. I de utvärderande myndigheternas uppdragsbeskrivningar framgår vidare att det, om syftet ska uppnås, är centralt att systemet för stöd för yrkesintroduktionsanställningar byggs upp i god ordning, med kvalitet i handledning och lärande på arbetsplatsen, och i fortsatt dialog med parterna. Av myndigheternas utvärderingsuppdrag framgår också att reformen inte får leda till konkurrenssnedvridning mellan arbetsgivare som kan respektive inte kan beviljas stöd. Mot bakgrund av detta notifierade regeringen i maj 2013 stödet hos Europeiska kommissionen för en period om tre år. Under dessa år har endast arbetsgivare som är bundna till kollektivavtal omfattats av systemet. I samband med notifieringen meddelade regeringen att stödet skulle utvärderas och därefter notifieras för ytterligare två år, förutsatt att systemet fungerade väl och att sund konkurrens upprätthölls. Med utgångspunkt i det ovanstående hanterar Statskontoret i denna promemoria följande frågeställningar: 1. Underlättar stödet för yrkesintroduktionsanställningar ungas arbetsmarknadsinträde och arbetsgivares långsiktiga kompetensförsörjning? 2. Leder stödet till minskad ungdomsarbetslöshet? 3. Har systemet för stödet byggts upp i god ordning och är utbildningen och handledningen på arbetsplatserna kvalitetssäkrad? 4. Påverkar stödsystemet konkurrensförhållandet mellan kollektivavtalsbundna och icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare?

9 PM 5 (34) 1.3 Genomförande av uppdraget Fråga 1 och 3 ovan besvaras huvudsakligen utifrån Statskontorets och Konjunkturinstitutets utvärderingar. Svaret på fråga 2 bygger på IFAU:s och Konjunkturinstitutets utvärderingar och svaret på fråga 4 utgår från Konkurrensverkets utvärdering. Som en ytterligare komponent i Statskontorets övergripande bedömning av om stödet når sitt syfte redovisar och analyserar vi statistik från Arbetsförmedlingen över hur antalet yrkesintroduktionsanställningar har utvecklats och resultatet av anställningarna. 1.4 Avgränsningar I arbetet med denna promemoria har vi inte beaktat den förordningsändring som trädde i kraft den 1 juni 2016 och som bland annat innebär att målgruppen för stödet utökats till att också omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa oavsett ålder. 1.5 Promemorians disposition I kapitel 2 redogör vi för utvecklingen av antalet yrkesintroduktionsanställningar, stödets kostnader för staten och resultatet av de anställningar som hittills har kunnat följas upp. Uppgifterna har hämtats från Arbetsförmedlingen. I kapitel 3 6 redogör vi för Statskontorets och de övriga tre utvärderande myndigheternas slutsatser i slutrapporterna till regeringen. I kapitel 7 redovisar vi Statskontorets analys och slutsatser av om stödet för yrkesintroduktionsanställningar når sitt syfte. Analysen bygger på de fyra utvärderande myndigheternas resultat samt Arbetsförmedlingens statistik och uppföljning.

10 PM 6 (34)

11 PM 7 (34) 2 Anställningar på yrkesintroduktion I detta kapitel redovisar vi statistik över de yrkesintroduktionsanställningar som kommit till stånd mellan januari 2014 och maj 2016 och resultatet av anställningarna. Vidare beskriver vi kortfattat kostnadsutfallet för stödet. För en mer omfattande statistisk beskrivning av de anställda, resultatet av anställningarna samt kostnader hänvisar vi läsaren till Statskontorets tidigare delrapporter. 2.1 En alltjämt svag volymutveckling Till och med maj 2016 har sammanlagt ungdomar påbörjat en yrkesintroduktionsanställning med stöd. I diagram 1 visas inflödet och stocken per månad. Inflödet har varit i genomsnitt cirka 80 anställda per månad. Genomsnittet drivs emellertid upp av två händelser som tydligt syns i diagrammet. I november 2014 beviljades Volvo stöd för närmare 400 deltagare i företagets årliga introduktionssatsning Volvosteget och i juni 2015 anställdes ett stort antal ungdomar på elbranschens lärlingsavtal. Om man exkluderar dessa två månader blir det genomsnittliga inflödet för resterande 27 månader cirka 60 anställningar per månad. Statskontoret noterar att könsfördelningen är skev. Av dem som hittills har anställts med stöd utgör kvinnor 25 procent och män 75 procent. Detta beror främst på att anställningarna har kommit till stånd i mansdominerade branscher. I maj 2016 hade 834 personer en yrkesintroduktionsanställning med stöd, vilket innebär en märkbar nedgång jämfört med toppnoteringen i augusti 2015 (1 168 personer). Minskningen beror på att ett stort antal anställningar inom ramen för Volvosteget löpte ut under hösten Som framgår av diagrammet har antalet kvarstående under den efterföljande tiden varit stabilt.

12 PM 8 (34) Diagram 1 Antal nya (inflöde) respektive kvarstående (stock) med stöd för yrkesintroduktionsanställningar per månad Kvarstående Inflöde Källa: Arbetsförmedlingen 2016 Regeringens långsiktiga ambition var att stödet skulle omfatta yrkesintroduktionsanställda i genomsnitt per månad. Regeringen tillstod redan vid införandet att det var svårt att avgöra hur lång tid det skulle ta att nå full volym. Enligt prognosen skulle dock stödet efter tre år omfatta omkring anställda i genomsnitt per månad. Statskontoret konstaterar att volymen under det tredje året (2016) är betydligt lägre än vad som prognostiserats. Statskontoret har också tidigare gjort bedömningen att det långsiktiga målet om anställda troligtvis aldrig kommer att nås. De regelförändringar som trädde i kraft den 1 juni 2016 och som breddar målgruppen kan dock innebära ett stort tillskott nya yrkesintroduktionsanställningar. En förutsättning för detta är dock att arbetsmarknadens parter sluter nya yrkesintroduktionsavtal som omfattar de nya målgrupperna. Yrkesintroduktionsanställningarna är i slutändan en fråga som ägs av parterna och inte av regeringen Stödets kostnader lägre än beräknat Som en följd av den svaga volymutvecklingen har kostnaderna för stödet blivit avsevärt lägre än beräknat. I budgetpropositionen för 2014 beräknade regeringen kostnaderna för lönesubventionen (skattekrediteringen) och handledarstödet under 2014 och 2015 till sammanlagt 465 miljoner kronor. Enligt Arbetsförmedlingens återrapportering kom dock statens totalkostnad under dessa år att uppgå till endast 96 miljoner kronor. Av detta utgjorde kostnaden för lönesubventionen knappt 64 miljoner kronor och kostnaden för handledarstödet drygt 32 miljoner kronor.

13 PM 9 (34) 2.2 Resultat efter slutförd yrkesintroduktion Arbetsförmedlingen följer regelbundet upp vad deltagare i olika program och insatser gör 90 dagar efter programslut. I detta avsnitt redovisar vi resultatet för yrkesintroduktionsanställningarna så här långt Mer än hälften har arbete utan stöd efter tre månader Det har i fall gått så pass lång tid sedan anställningen avslutades att Arbetsförmedlingen har kunnat genomföra sin uppföljning efter tre månader. De som hittills omfattas av uppföljningen har avslutat sina yrkesintroduktionsanställningar senast i februari Uppföljningen visar att 15 procent av dem har fått fortsatt anställning hos samma arbetsgivare, medan 44 procent har annat arbete utan stöd (se tabell 1). Sex av tio deltagare har alltså någon form av reguljär sysselsättning tre månader efteråt, men majoriteten är inte kvar på samma arbetsplats som under yrkesintroduktionsanställningen. Tabell 1 Uppföljning 90 dagar efter avslutad yrkesintroduktionsanställning Status Antal Andel Fortsatt anställning hos samma arbetsgivare % Annat arbete utan stöd % Yrkesintroduktion 26 2 % Nystartsjobb 3 0 % Annat arbete med stöd 2 0 % Program med aktivitetsstöd 73 6 % Öppet arbetslösa % Reguljära studier 50 4 % Övriga avaktualiserade 99 8 % Övriga inskrivna 19 2 % Totalt % Källa: Arbetsförmedlingen 2016 Resultaten skiljer sig åt mellan branscher och mest utmärkande är elbranschen. Av de yrkesintroduktionsanställda som anställts på elavtalet har åtta av tio arbete utan stöd 90 dagar efter avslut, vilket kan jämföras med drygt fem av tio bland dem som anställts på de övriga avtalen. Det är vidare noterbart att nästan var tredje tidigare yrkesintroduktionsanställd i elbranschen är kvar hos samma arbetsgivare. Motsvarande andel inom övriga branscher är knappt en av tio. Statskontoret bedömer att en viktig anledning till att elbranschen sticker ut är att branschen har en lång tradition av arbetsplatsförlagt lärande som en naturlig del av kompetensförsörjningen.

14 PM 10 (34) Större utflöde till arbete jämfört med arbetsmarknadspolitiska program Stöd för yrkesintroduktionsanställningar är inget arbetsmarknadspolitiskt program. Bland annat är målgruppen delvis en annan, eftersom de yrkesintroduktionsanställda inte nödvändigtvis behöver ha någon arbetslöshetsperiod bakom sig. Resultatet ska därför inte jämföras rakt av med arbetsmarknadspolitiska program och insatser. På ett övergripande plan kan vi dock konstatera att det procentuella utflödet till jobb hittills varit större från yrkesintroduktion än från arbetsmarknadspolitiska anställningsstöd, nystartsjobb, praktikinsatser och liknande. 1 Med tanke på skillnaderna mellan insatsernas målgrupper och konstruktion går det dock inte att dra några närmare slutsatser av denna skillnad. 1 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014.

15 PM 11 (34) 3 Statskontorets utvärdering I detta kapitel sammanfattar vi de slutsatser som Statskontoret tidigare har redovisat till regeringen inom ramen för vårt uppdrag. Uppdraget har i dessa delar handlat om att utvärdera genomförandet av stödet, innehållet och kvaliteten i den utbildning och handledning som ges under anställningarna samt att undersöka om stödet har lett till att arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande har förbättrats inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna. Statskontoret har lämnat två delrapporter till regeringen. 2 Nedan redogör vi för de viktigaste slutsatserna i respektive delrapport. 3.1 Slutsatser i Statskontorets första delrapport Införandet på rätt väg, men kräver ytterligare tid Statskontoret bedömde i sin första delrapport i oktober 2015 att införandet av yrkesintroduktionsanställningar i stora delar var på rätt väg, men att den fortsatta utbyggnaden skulle kräva ytterligare tid. Statskontoret bedömde att ett viktigt skäl till att anställningarna inte har blivit fler var att de flesta arbetsgivare som skulle kunna anställa har låg eller obefintlig kunskap om yrkesintroduktionsavtalen. Det beror i sin tur på att parternas arbete med att sprida information om avtalen har visat sig vara tidskrävande. Statskontoret bedömde att uppbyggnaden av systemet också har försvårats av att yrkesintroduktionsmodellen är komplex och att det är mycket som arbetsgivaren behöver sätta sig in i Den primära målgruppen har inte nåtts Yrkesintroduktionsavtalen riktar sig till de arbetsgivare som behöver ett nytt verktyg för att säkra sin långsiktiga kompetensförsörjning. Enligt Statskontorets utvärdering var dock de arbetsgivare som anställt främst sådana som sedan tidigare är vana att ta emot unga för lärande på arbetsplatsen. Därtill föreföll många arbetsgivare som anställt ha sett anställningen som en samhällsinsats, snarare än som ett verktyg för den egna kompetensförsörjningen Uppbyggnaden av stödstrukturer kommer att kräva ytterligare tid Statskontoret bedömde att det arbete med att utveckla stödstrukturer som arbetsmarknadens parter gör har rätt inriktning. Parterna har bland annat upprättat yrkesnämnder som tar fram utbildningsplaner och handledarutbildningar. De framväxande stödstrukturerna kan på sikt bidra till att en bredare 2 Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2015:22) och Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar delrapport 2 (2016:12).

16 PM 12 (34) grupp av arbetsgivare tar steget att anställa med yrkesintroduktion. Uppbyggnaden har dock kommit olika långt i olika branscher och det kommer att krävas ytterligare tid innan de olika branschernas modeller är etablerade och resultaten kan bedömas Regelverkets utformning försvårar för Arbetsförmedlingen Enligt Statskontorets bedömning har Arbetsförmedlingen genomfört stödet på ett tillfredsställande sätt utifrån rådande förutsättningar. Det faktum att Arbetsförmedlingen handlägger stödet riskerar dock att skymma yrkesintroduktionsmodellens lärlingsliknande syfte och att det är parterna som har huvudansvaret för anställningarna. Arbetsförmedlingens stöd och insatser förknippas normalt sett inte med partsdrivna lärlingsliknande initiativ. Upplägget innebär även att den enskilda arbetsförmedlaren måste hålla reda på villkoren i de olika avtalen och försöka bedöma om anställningen uppfyller dem. På grund av den något oklara ansvarsfördelningen mellan parterna och staten har förmedlarna dessutom små möjligheter att aktivt matcha sökande mot yrkesintroduktionsanställningar Ingen uppenbar åtgärd för att snabbt nå fler arbetsgivare Statskontoret bedömde att den viktigaste frågan för effektiviteten i en fortsatt satsning på yrkesintroduktion avser möjligheterna att få en bredare grupp av arbetsgivare att anställa. Om stödet ska fylla ett reellt mervärde behöver yrkesintroduktionsanställningarna nå fler arbetsgivare som vanligtvis inte tar emot unga för lärande på arbetsplatsen. Statskontoret såg dock ingen uppenbar åtgärd som staten skulle kunna vidta för att snabbt åstadkomma detta, utan bedömde att det snarare är parternas långsiktiga utvecklingsarbete som ger de bästa förutsättningarna att lyckas, i kombination med fortsatta informationsinsatser Regeringen bör stärka parternas roll Om regeringen har långsiktiga ambitioner med att öka inslaget av arbetsplatsförlagd utbildning på arbetsmarknaden menade Statskontoret att insatsens syfte behöver bli tydligare, och att arbetsmarknadens parter bör få möjlighet att ta mer ansvar för det fortsatta utvecklingsarbetet. Dessutom finns flera praktiska problem i ansökningsprocessen som behöver lösas.

17 PM 13 (34) I den första delrapporten lämnade Statskontoret följande rekommendationer till regeringen: Ta initiativ till att förändra ansökningsprocessen på så sätt att arbetsgivaren först skickar ansökan om stöd till partsorganisationerna i branschen, för en första bedömning av om anställningsvillkoren är uppfyllda. Denna roll kan fyllas av exempelvis en yrkesnämnd. Om villkoren är uppfyllda skickar parterna ansökan vidare till Arbetsförmedlingen. Lämna åt parterna att definiera vad som är relevant yrkeserfarenhet. Vidare lämnade Statskontoret följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: Centralisera handläggningen av ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Utred möjligheterna att frångå kravet på att den som anställs ska vara inskriven som arbetssökande. 3.2 Slutsatser i Statskontorets andra delrapport Utbildningen och handledningen fungerar överlag bra Statskontorets andra delrapport i april 2016 visade att de anställda till övervägande del var nöjda med utbildningen och handledningen. Handledarna är ofta erfarna inom yrket och de anställda uppfattar dem som kompetenta. Bland de anställda finns det därtill en utbredd uppfattning om att yrkesintroduktionen ger tillräckligt goda yrkeskunskaper för en fortsatt anställning. Statskontorets samlade bedömning var att utbildningen och handledningen i yrkesintroduktionsanställningarna i stort sett fungerar bra. Utvärderingen visade även att det ekonomiska stödet har varit viktigt för arbetsgivarnas beslut om att anställa samt att det särskilda handledarstödet har en positiv effekt på arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. Vidare kunde Statskontoret konstatera att andelen arbetsgivare som anställer för att säkra sin långsiktiga kompetensförsörjning tycks öka Utbildningen kan bli mer strukturerad och kvalitetssäkrad Enligt Statskontorets bedömning skulle de anställdas utbildningsplaner tjäna på att vara mer informativa och tydliga. I utbildningsplanerna saknas ofta information om när olika moment eller delar av utbildningen ska vara avklarade. De är dessutom sällan individuellt anpassade. Det råder stor variation i uppföljningen av vad de anställda har lärt sig. Det är vanligt att uppföljningen sker löpande under arbetets gång och arbetsgivarna avsätter sällan särskild tid för detta. Det finns också ofta brister i

18 PM 14 (34) dokumentationen av lärandet. Statskontoret bedömde att en mer strukturerad uppföljning och mer dokumentation är viktigt för att säkerställa att målen i utbildningsplanen nås. En mer strukturerad uppföljning kan åstadkommas om arbetsmarknadens parter fortsätter arbetet med att ta fram rekommendationer och riktlinjer om uppföljningens form och innehåll Det ekonomiska stödet har sannolikt haft betydelse för beslut om anställning och lärandet Enligt utvärderingen har möjligheten till stöd, det vill säga både lönesubventionen och det särskilda handledarstödet, haft en positiv effekt på arbetsgivarnas benägenhet att anställa. I en enkätundersökning uppgav var tredje arbetsgivare att stödet varit helt avgörande i detta sammanhang. Samtidigt har de flesta arbetsgivare som anställer stor erfarenhet av att anställa och lära upp unga på arbetsplatsen. Det finns därmed anledning att anta att många anställningar hade kommit till stånd även utan stödet. Det särskilda handledarstödet har, enligt Statskontorets bedömning, en positiv effekt på arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande, eftersom det tydliggör att resurser ska avsättas för handledning. Denna stödform är också uppskattad av arbetsgivarna, trots att medlen inte alltid täcker kostnaderna för handledning och utbildning Ökad användning av stödstrukturer skulle stärka yrkesintroduktionsanställningarna Statskontoret bedömde att en ökad användning av de stödstrukturer som parterna och den statligt finansierade YA-delegationen 3 erbjuder skulle kunna höja kvaliteten i utbildningen och handledningen samt förbättra förutsättningarna för lärandet på arbetsplatserna. De flesta arbetsgivare upplever att de inte har behov av stöd och hjälp från till exempel partsgemensamma organisationer. Detta beror delvis på att de inte känner till vad som erbjuds, vilket i sin tur handlar om att parterna inte når fram med information till arbetsgivarna. En större insikt om behoven skulle enligt Statskontoret leda till ett ökat användande av det stöd som finns Regeringen bör förbättra förutsättningarna för YAdelegationen Ungdomar som anställs med stöd för yrkesintroduktion skrivs automatiskt in på Arbetsförmedlingen. Med detta följer att de sekretessbestämmelser som gäller för ungdomarna även omfattar de arbetsgivare som anställer. Externa aktörer, såsom YA-delegationen, får därmed inte tillgång till uppgifter om vilka arbetsgivare som har anställt med stöd. Sekretessen utgör ett hinder för 3 Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) består av representanter för arbetsmarknadens parter och har i uppdrag att på olika sätt främja reformen. Ett sekretariat sköter det operativa, dagliga arbetet.

19 PM 15 (34) YA-delegationens arbete med främjandeinsatser som bland annat syftar till att ge arbetsgivare stöd och information om utbildning och handledning. I den andra delrapporten lämnade Statskontoret följande rekommendation till regeringen: Regeringen bör se över möjligheten att låta YA-delegationen ta del av information om arbetsgivare som beviljas stöd för yrkesintroduktionsanställningar av Arbetsförmedlingen.

20 PM 16 (34)

21 PM 17 (34) 4 IFAU:s utvärdering Regeringens uppdrag till IFAU har handlat om att analysera stödets inverkan på arbetsgivarnas rekryteringsbeteende och dess effekter på lönestrukturen. Uppdraget har syftat till att öka kunskapen om hur stödet påverkar chanserna att få arbete för olika grupper inom de berörda avtalsområdena. IFAU har avrapporterat uppdraget till regeringen i promemorian Yrkesintroduktionsavtalen, lönerna och sysselsättningen ( ). I det ursprungliga uppdraget var tanken att IFAU skulle studera frågorna empiriskt med utgångspunkt i individdata. IFAU har emellertid gjort bedömningen att antalet anställningar som kommit till stånd är för litet för att studera ett eventuellt avtryck i data för löner och anställningar. I samråd med uppdragsgivaren har IFAU därför i stället valt att undersöka frågorna utifrån information om de olika avtalen och tidigare forskning om lönebildningen inom olika avtalsområden. IFAU har på så sätt gjort en grov bedömning av de förväntade effekterna av ett utbyggt system med yrkesintroduktionsanställningar inom avtalsområden där sådana slutits. 4.1 Slutsatser i IFAU:s promemoria Små effekter på löner och sysselsättning även i ett utbyggt system Enligt IFAU:s analys blir de förväntade effekterna på löner och sysselsättning bland andra anställda sannolikt begränsade i ett utbyggt system. Detta beror i första hand på att avtalen inte innebär tillräckligt kraftigt sänkta lönekostnader för arbetsgivarna. Därtill är genomslaget av sänkta centralt avtalade lägstalöner på löner i allmänhet inte fullständigt. Med stöd i tidigare lönebildningsforskning beräknar IFAU genomslaget till 50 procent i tjänstebranscher, vilket betyder att en sänkning av lägstalönerna med en krona leder till en sänkning av övriga löner med femtio öre. I tillverkningsbranscher bedöms genomslaget vara nära noll. Tidigare forskning visar dessutom att genomslaget av centralt avtalade löneförändringar på jobbseparationer är litet för tjänstebranscher eller frånvarande när det gäller tillverkningsbranscher. Med jobbseparationer avses sannolikheten för att anställningen ska upphöra på grund av centrala överenskommelser.

22 PM 18 (34)

23 PM 19 (34) 5 Konjunkturinstitutets utvärdering Regeringens uppdrag till Konjunkturinstitutet har handlat om att ur ett aggregerat perspektiv utvärdera effekter på sysselsättning och lönebildning av det ekonomiska stödet till yrkesintroduktionsanställningar. Vad gäller sysselsättningen har här även ingått att beakta undanträngningen av ordinarie anställningar. Konjunkturinstitutets uppdrag har avrapporterats till regeringen i rapporten Yrkesintroduktionsanställningar Slutrapport om effekter på sysselsättning och lönebildning ( ). 5.1 Slutsatser i Konjunkturinstitutets rapport Olika förklaringar bakom den svaga volymutvecklingen I likhet med övriga utvärderande myndigheter noterar Konjunkturinstitutet att volymutvecklingen har varit svag. Konjunkturinstitutet bedömer att detta har olika orsaker, bland annat att anställningsformen av olika skäl inte är attraktiv för arbetsgivarna. Därutöver lanserades stödet för yrkesintroduktionsanställningar i ett läge då resursutnyttjandet i den svenska ekonomin var lägre än normalt, vilket kan ha påverkat volymutvecklingen. Konjunkturinstitutet menar att det kan dröja innan anställningar kommer till stånd på bred front, eftersom arbetsgivare behöver utforma utbildnings- och handledningsplaner och parterna kan behöva utveckla rutiner för att godkänna anställningarna Stödet kan öka sysselsättningen på sikt Konjunkturinstitutet bedömer att stödet på sikt kan påverka sysselsättningen positivt eftersom subventionerade anställningar innebär sänkta arbetskostnader och därmed ökad efterfrågan på arbetskraft. Om yrkesintroduktionsanställningarna även höjer deltagarnas produktivitet kan fler anställas till ordinarie arbetskostnad, vilket i förlängningen kan öka sysselsättningen. Enligt Konjunkturinstitutet kan sysselsättningsökningen förväntas bli större om lägstalönerna inte höjs till följd av subventionerna. En ytterligare effekt som Konjunkturinstitutet lyfter är att yrkesintroduktionsanställningarna ökar utbudet av yrkeskunnig personal och således ökar konkurrensen om befintliga arbetstillfällen. Det kan medföra en dämpad löneutveckling och potentiellt ökad sysselsättning Risk för konkurrenssnedvridning Konjunkturinstitutet framhåller att stödet kan missgynna företag som saknar kollektivavtal. Med hjälp av stödet kan företag med kollektivavtal öka sina vinster eller sänka sina priser. I relativa termer får företag utan kollektivavtal då försämrad konkurrenskraft, vilket kan leda till att arbetstillfällen flyttas från dem till företag med kollektivavtal. Konjunkturinstitutet bedömer att

24 PM 20 (34) problemet med konkurrenssnedvridning i dagsläget är begränsat, men att det skulle öka om fler arbetsgivare använde sig av stödet Undanträngningen är sannolikt hög Med underlag i en enkätundersökning finner Konjunkturinstitutet att det stora flertalet som anställs med stöd för yrkesintroduktion troligen hade anställts i vilket fall som helst. Konjunkturinstitutet skattar preliminärt denna andel till 66 procent. De så kallade dödviktseffekterna bedöms därmed vara betydande. Också de så kallade substitutionseffekterna förefaller vara förhållandevis stora. Substitutionseffekter uppstår till följd av att arbetsgivare är benägna att byta osubventionerad personal mot subventionerad vid anställningar. Vad gäller stödet för yrkesintroduktionsanställningar skattar Konjunkturinstitutet att detta gäller för procent av anställningarna. Sammantaget bedömer Konjunkturinstitutet att stödet innebär en omfattande undanträngning av ordinarie anställningar (mellan 80 och 90 procent). Undanträngningen är i detta fall en konsekvens av att stödet i hög utsträckning riktas till ungdomar med gymnasieutbildning, en grupp med överlag goda jobbchanser. Konjunkturinstitutet framhåller emellertid att den stora undanträngningen inte betyder att stödet för yrkesintroduktionsanställningar nödvändigtvis är verkningslöst som metod för att öka sysselsättningen. Den del av undanträngningen som består av substitution ökar sannolikt utbudet av arbetskraft som kan arbeta till ordinarie arbetskostnad. Fler vakanser kan därmed fyllas. Det ökade utbudet kan även ge lägre löneökningstakt och därmed ytterligare höja sysselsättningen Sannolikt liten sysselsättningseffekt för grupper med låg jobbchans Konjunkturinstitutet bedömer att yrkesintroduktionsanställningarna på sikt kan uppfylla det primära syftet att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Yrkesintroduktionsanställningarna bedöms dock vara en lösning endast för unga med relativt goda jobbchanser. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning innebär stödet i sin nuvarande form inte någon nämnvärd ökning av sysselsättningen i grupper med låg jobbchans. För att antalet yrkesintroduktionsanställda i dessa grupper ska kunna öka bör sannolikt olika förbehåll vad gäller ålder och utbildning i de enskilda yrkesintroduktionsavtalen minska. Förbehållen missgynnar personer med lägre utbildning och de som faller utanför den övre åldersgränsen.

25 PM 21 (34) 6 Konkurrensverkets utvärdering Konkurrensverket har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera konkurrenseffekter av stödet för yrkesintroduktionsanställningar i ljuset av att endast arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal om yrkesintroduktion kan få ta del av stödet. Konkurrensverket har avrapporterat uppdraget i rapporten Utvärdering av yrkesintroduktionsanställningar (2016:3). I utvärderingen har Konkurrensverket jämfört ekonomisk utveckling mellan företag som fått utbetalningar av lönesubvention för yrkesintroduktion och företag som inte haft motsvarande stöd. Eftersom uppgifter för samtliga företags resultat för 2015 inte funnits tillgängliga har det enbart varit möjligt att utvärdera ekonomiska effekter för Konkurrensverket har saknat förutsättningar för att undersöka om stödet haft effekter för företag utan kollektivavtal, eftersom uppgifter om vilka företag som har kollektivavtal inte är offentliga. 6.1 Slutsatser i Konkurrensverkets rapport Andra stödformer har troligen haft större ekonomisk betydelse Av de 191 arbetsgivare som ingår i Konkurrensverkets utvärdering och som fått utbetalt stöd för yrkesintroduktion hade cirka 60 procent även andra anställningsstöd. Stödet för yrkesintroduktion utgjorde omkring 10 procent av totalt utbetalt anställningsstöd för dessa företag under För de företag som hade stöd för yrkesintroduktion såväl som något annat anställningsstöd har alltså andra anställningsstöd troligen haft en större ekonomisk betydelse. Konkurrensverkets analys visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan stödet för yrkesintroduktion och företagens resultat respektive rörelseresultat per anställd Stödet har hittills inte lett till snedvriden konkurrens Konkurrensverket har sammantaget funnit att stödet för yrkesintroduktionsanställningar under 2014 inte var av sådan ekonomisk betydelse att det skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan företag som har stöd för yrkesintroduktion och företag som inte har motsvarande stöd. Konkurrensverket framhåller emellertid att man inte kan uttala sig om vilka effekter stödet kan medföra vid väsentligt högre volymer, såsom ursprungligen prognostiserades. Eftersom analysen omfattar relativt få företag och enbart ett räkenskapsår bedömer Konkurrensverket att det inte är möjligt att dra några generella slutsatser av stödets effekter på konkurrensen.

26 PM 22 (34)

27 PM 23 (34) 7 Når stöd för yrkesintroduktionsanställningar sitt syfte? I detta kapitel gör Statskontoret en övergripande bedömning av om stödet för yrkesintroduktionsanställningar uppfyller sitt syfte. Vår analys utgår från de fyra frågeställningar som presenterades i avsnitt Ungas övergångar och arbetsgivarnas kompetensförsörjning I detta avsnitt besvarar vi frågan om stödet når sitt syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och säkerställa arbetsgivarnas kompetensförsörjning. Analysen bygger på Statskontorets och Konjunkturinstitutets utvärderingar och Arbetsförmedlingens löpande uppföljning av yrkesintroduktionsanställda Få anställningar och inget som tyder på en snabb ökning Statskontoret bedömer att frågan om reformen i en bredare bemärkelse har underlättat ungas arbetsmarknadsinträde i nuläget inte entydigt kan besvaras. Det har endast gått två och ett halvt år sedan införandet av stödet och volymutvecklingen har varit svag. Utifrån det underlag som finns tillgängligt kan vi inte uttala oss om stödets långsiktiga betydelse för ungas övergång från skola till arbetsliv och arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Den svaga volymutvecklingen kan dock i sig vara en indikator på att anställningsformen inte har den potential som regeringen initialt hoppades på. Samtliga utvärderande myndigheter konstaterar att reformen inte har fått det fotfäste som på förhand förväntades. Efter tre år, det vill säga vid ingången av 2017, beräknades stödet omfatta i genomsnitt yrkesintroduktionsanställda per månad. Under de första fem månaderna av 2016 var genomsnittet dock endast cirka 850 anställda. Statskontoret kan därmed konstatera att det uppsatta delmålet troligtvis inte kommer att uppnås, åtminstone inte utifrån de ursprungliga kriterierna för stöd och anställning. Antalet yrkesintroduktionsanställda kommer troligtvis att öka till följd av att målgruppen den 1 juni 2016 utökades till att även omfatta utrikes födda och långtidsarbetslösa, oavsett ålder. För att uppnå denna effekt krävs dock att avtalsslutande parter tar fram nya yrkesintroduktionsavtal som inbegriper de nya grupperna. Det är mycket svårt att bedöma i vilken utsträckning som detta kommer att ske och i vilken takt.

28 PM 24 (34) Stor övergång till reguljär sysselsättning Arbetsförmedlingens uppföljning visar till viss del på goda resultat för de ungdomar som har haft en yrkesintroduktionsanställning med stöd. Av de individer som i maj 2016 har kunnat följas upp har 59 procent arbete utan stöd 90 dagar efter att stödperioden avslutats. Utflödet till reguljär sysselsättning är större än från de arbetsmarknadspolitiska programmen. Resultatet ska dock ställas mot att målgruppen för stödet är jämförelsevis stark eftersom flertalet avtal kräver gymnasiekompetens för anställning. Resultatet är därmed positivt för de ungdomar som har omfattats av stödet. De flesta har fått in en fot på arbetsmarknaden. Samtidigt saknas förutsättningar för att skatta hur det hade gått för dem om de inte hade haft yrkesintroduktionsanställning med stöd, vilket medför att Statskontoret inte kan bedöma reformens nettoeffekt Liten efterfrågan från arbetsgivarhåll Statskontorets utvärdering har visat att arbetsgivarna endast i liten utsträckning har tagit till sig avtalen, vilket bland annat beror på att anställningsformen uppfattas som krånglig och innefattar ansvar för utbildning och handledning. De arbetsgivare som har tagit emot unga för en stödperiod är i stor utsträckning sådana som har tidigare erfarenhet av att lära upp unga på arbetsplatsen. I den meningen har den primära målgruppen arbetsgivare ännu inte nåtts. Också Konjunkturinstitutet bedömer att komplexiteten i upplägget gör anställningsformen mindre attraktiv för arbetsgivare. Enligt Konjunkturinstitutet kan den svaga utvecklingen av antalet yrkesintroduktionsanställningar dock även bero på yttre omständigheter, såsom att stödet lanserades i ett läge då efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden var relativt låg Få anställda blir kvar hos samma arbetsgivare Statskontoret bedömer att övergången från yrkesintroduktionsanställningar till ordinarie anställningar hos samma arbetsgivare sker i liten utsträckning endast 15 procent är kvar 90 dagar efter avslutad stödperiod. Därmed har reformen hittills inte uppfyllt syftet att säkerställa enskilda arbetsgivares långsiktiga kompetensförsörjning. Enligt vad Statskontoret erfar är dock många av de cirka 60 procent som efter tre månader har anställning utan stöd kvar i samma bransch, till exempel hos en underleverantör till företaget som ansvarat för yrkesintroduktionen. Stödets och avtalens betydelse för kompetensförsörjningen har således varit större på branschnivå än för enskilda arbetsgivare. Statskontoret bedömer att det finns indikationer på att enskilda arbetsgivares kompetensförsörjning på sikt kan stärkas genom yrkesintroduktionsanställningar. Inom till exempel elbranschen leder de relativt ofta vidare till ordinarie anställning hos samma arbetsgivare, vilket till stor del kan tillskrivas

29 PM 25 (34) branschens mångåriga lärlingstradition. Upparbetade rutiner av det slag som finns i elbranschen har sannolikt betydelse för hur övergången från yrkesintroduktion till vanlig anställning hanteras. Det är möjligt att samma utveckling mognad kommer att kunna skönjas i övriga branscher när yrkesintroduktionsanställningarna blir mer etablerade. Vidare kan Statskontoret konstatera att alltfler arbetsgivare anför den långsiktiga kompetensförsörjningen som skäl för att anställa med stöd för yrkesintroduktionsanställning. Om arbetsgivarnas medvetenhet om reformens syfte fortsätter att öka kan det på sikt leda till att fler yrkesintroduktionsanställda övergår till ordinarie anställning hos samma arbetsgivare Skev könsfördelning bland de yrkesintroduktionsanställda Statskontoret noterar att könsfördelningen är skev endast var fjärde yrkesintroduktionsanställd är kvinna. Det finns flera förklaringar till detta, varav den sannolikt viktigaste är att de flesta som anställs finns inom mansdominerade avtalsområden såsom elbranschen och industrin. Uppbyggnaden har inte kommit lika långt inom kvinnodominerade branscher som offentligt finansierad vård och omsorg. Enligt Statskontorets bedömning är det inte troligt att en helt jämn könsfördelning skulle uppnås i ett fullt utbyggt system, eftersom kvinnor i större utsträckning än män genomgår högre utbildning till yrken som inte omfattas av yrkesintroduktionsavtalen. 4 Men även om detta beaktas får dagens könsfördelning anses vara ojämn. Eftersom det är arbetsmarknadens parter som tecknar avtal och beslutar om anställningar bedömer Statskontoret att det i första hand är upp till dem att åtgärda detta. Enligt Statskontoret vore det positivt om fler yrkesintroduktionsanställningar kom till på kvinnodominerade avtalsområden och om en jämnare könsfördelning kunde åstadkommas inom de avtalsområden som de flesta anställningarna sker. 7.2 Stödets effekter på ungdomsarbetslösheten I detta avsnitt gör Statskontoret, i den mån det är möjligt, en övergripande bedömning av om stödet leder till minskad ungdomsarbetslöshet. Eftersom relativt få yrkesintroduktionsanställningar kommit till stånd har IFAU och Konjunkturinstitutet inte kunnat skatta den effekt som stödet hittills har haft på ungdomsarbetslösheten. Båda myndigheterna har dock redogjort 4 Kvinnor har högre utbildningsnivå än män och detta är särskilt tydligt i åldrarna år. Enligt uppgifter från SCB har hälften av kvinnorna i den åldern läst vidare efter gymnasiet. Andelen högutbildade, dvs. de som har läst minst tre år vid universitet eller högskola, är 36 procent. Bland män i samma åldersgrupp är det endast 23 procent som har samma utbildningsnivå. Det är ungefär 50 procent fler kvinnor än män som är registrerade vid svenska universitet och högskolor.

30 PM 26 (34) för vilka sysselsättningseffekter som kan förväntas i ett utbyggt system som omfattar betydligt fler yrkesintroduktionsanställda Liten effekt på sysselsättningen även i ett utbyggt system Statskontorets övergripande bedömning är att stöd för yrkesintroduktionsanställningar har en förhållandevis liten, men inte obetydlig, potential att öka sysselsättningen. IFAU:s skattningar av hur stödet, i ett utbyggt system, skulle påverka löner och sysselsättning bland andra anställda tyder på små effekter. Denna bedömning baseras på att avtalen inte innebär kraftigt sänkta lönekostnader för arbetsgivare samt att genomslaget av sänkta centralt avtalade lägstalöner på löner i allmänhet inte är fullständigt. Också Konjunkturinstitutet räknar med små sysselsättningseffekter framöver, främst beroende på undanträngningseffekter. Konjunkturinstitutets beräkningar visar att reformens undanträngning av ordinarie anställningar är betydande, mellan 80 och 90 procent. Detta förklaras av att målgruppen, oftast ungdomar med gymnasiekompetens, är förhållandevis stark på den svenska arbetsmarknaden. Flertalet skulle troligtvis ha fått jobb även utan stöd. Enligt Konjunkturinstitutet kan yrkesintroduktionsanställningarna dock på sikt påverka sysselsättningen positivt, eftersom anställningsformen höjer ungdomarnas produktivitet. Fler kan då anställas till ordinarie löner, vilket kan påverka sysselsättningen positivt. Ett ökat utbud av anställningsbara ungdomar leder potentiellt till ökad konkurrens om jobben och lägre löneanspråk, vilket kan höja sysselsättningen ytterligare. Konjunkturinstitutet bedömer vidare att stödet i dess ursprungliga form inte innebär någon nämnvärd sysselsättningseffekt för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Om volymerna i dessa grupper ska öka så måste kraven för anställning vad gäller ålder och utbildning sänkas. Den ändring i förordningen som trädde i kraft i den 1 juni 2016 innebär förändringar i den riktningen vad gäller ålder i vissa grupper (nyanlända och långtidsarbetslösa). Förordningsändringen avser dock endast en breddning av målgruppen som genom Arbetsförmedlingen kan beviljas stöd för en yrkesintroduktionsanställning. För att personer i dessa grupper, som ofta har låg jobbchans, ska kunna få en yrkesintroduktionsanställning krävs att arbetsmarknadens parter tecknar nya yrkesintroduktionsavtal med sänkta krav på ålder och utbildning.

31 PM 27 (34) 7.3 Genomförandet och kvaliteten i utbildning och handledning I detta avsnitt besvarar Statskontoret frågeställningen om stödet har implementerats i god ordning samt frågan om den utbildning och handledning som de anställda får är kvalitetssäkrad Genomförandet har skett i god ordning Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingen på ett tillfredsställande sätt har implementerat av stödet. Ansökningsprocessens utformning skapar emellertid en otydlig ansvarsfördelning mellan parterna och staten. Det är en utmaning för enskilda handläggare på Arbetsförmedlingen att hålla reda på de olika avtalen och utifrån dessa bedöma om stöd för en anställning ska godkännas. Arbetsförmedlingen har i praktiken små förutsättningar för att matcha sökande mot lämpliga erbjudanden. Med anledning av bland annat detta har Statskontoret lämnat ett förslag som syftar till en mer effektiv ansökningsprocess. Om yrkesintroduktionsanställningarna ska bli fler krävs av allt att döma ytterligare tid för parterna att sprida information om avtalen. Eftersom anställningsformen är komplex behöver parterna också utveckla eller vidareutveckla stödstrukturer som arbetsgivarna kan ta del av Utbildningen och handledningen är överlag bra men kan stärkas ytterligare Statskontoret bedömer att den utbildning och handledning som de anställda får oftast fungerar bra. De anställa upplever i stor utsträckning att yrkesintroduktionen ger dem fullgoda yrkeskunskaper. De är överlag nöjda med utbildningsdelen och anser att handledarna är kompetenta. Därtill ger det särskilda handledarstödet arbetsgivarna bättre förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. Det finns dock en förbättringspotential i handledningen och utbildningen. Utbildningsplanerna kan många gånger göras mer informativa och tydliga, vilket skulle ge bättre struktur i utbildningen och även underlätta vid uppföljning av vad den anställde har lärt sig. Det råder i dag stor variation i hur arbetsgivarna hanterar uppföljning och dokumentation. För att säkerställa att målen i utbildningsplanen nås behöver dessa delar bli mer strukturerade. Statskontoret har därför pekat på vikten av att parterna fortsätter arbetet med att utveckla rekommendationer och riktlinjer för uppföljning och dokumentation. Utbildning och handledning skulle även kunna stärkas om fler arbetsgivare tog del av det stöd som YA-delegationen erbjuder. På grund av sekretessbestämmelser når delegationen emellertid inte ut och det stora flertalet arbetsgivare som har anställt med stöd känner följaktligen inte till delegationens

32 PM 28 (34) verksamhet. Mot bakgrund av detta har Statskontoret rekommenderat regeringen att se över YA-delegationens förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag i den del som avser att stödja arbetsgivare i systemet. 7.4 Stödets effekt på arbetsgivarnas konkurrenssituation I detta avsnitt gör Statskontoret en bedömning av om stödet har påverkat konkurrenssituationen mellan arbetsgivare. Som framgått tidigare har Konkurrensverket mött svårigheter i utvärderingen av om stödet leder till konkurrenssnedvridning. Konkurrensverkets huvudsakliga uppgift har varit att utröna om selektionen, det vill säga att endast kollektivavtalsbundna arbetsgivare kan få stöd, har missgynnat arbetsgivare som saknar kollektivavtal Hittills ingen snedvridning av konkurrensen Utifrån underlaget från Konkurrensverket bedömer Statskontoret att stödet hittills inte har lett till någon snedvridning av konkurrensen. Konkurrensverket understryker dock att deras underlag är begränsat och bedömningen kan komma att förändras om stödet på sikt medför väsentligt fler anställningar. Också Konjunkturinstitutet flaggar för att det i ett utbyggt system kan uppstå en snedvridning till fördel för arbetsgivare med kollektivavtal. Regeringen utreder för närvarande frågan om att även icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare ska kunna få stöd för yrkesintroduktionsanställningar. I det nuvarande upplägget är det arbetsmarknadens parter som ska säkerställa att arbetsgivare som anställer är seriösa och att de inom ramen för anställningarna erbjuder ungdomarna en tillfredsställande utbildning och handledning. I händelse av att regeringen öppnar stödet för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal bedömer Statskontoret att någon form av kontrollmekanism bör finnas även för dem.

33 PM 29 (34) Referenser Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport Arbetsförmedlingen (2016), Arbetsförmedlingens återrapportering 2015 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Yrkesintroduktionsavtalen, lönerna och sysselsättningen (PM ). Konjunkturinstitutet, Yrkesintroduktionsanställningar Slutrapport om effekter på sysselsättning och lönebildning ( ). Konkurrensverket, Utvärdering av yrkesintroduktionsanställningar (Rapport 2016:3). Proposition 2013/2014:1 Budgetpropositionen för Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet), Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20). Statistiska centralbyrån (SCB), Sverige i siffror/befolkningens utbildning, myndighetens hemsida ( ). Statskontoret, Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar delrapport (2015:22). Statskontoret, Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar delrapport 2 (2016:12).