TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter. Högskoleverkets rapportserie 2004:31 R

Transkript

1 TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter... FRAM TILL 22 Högskoleverkets rapportserie 24:31 R

2 TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter... FRAM TILL 22 Högskoleverket 24

3 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post hsv@hsv.se Tillgången på läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter fram till 22 Utgiven av Högskoleverket 24 Högskoleverkets rapportserie 24:31 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, avdelningen för statistik och analys, Stig Forneng, Statistiska centralbyrån, Prognosinstitutet, Hans Erikssom Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, november 24 Tryckt på miljömärkt papper

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Dimensioneringen av vårdutbildningarna 9 Läkarna 11 Tandläkarna 12 Beräkningsmetod och antaganden 15 Resultat av beräkningarna 17 Vårdutbildning utomlands 27 Framtida efterfrågan på vårdpersonal 29 Vilken dimensionering krävs för att Sverige ska bli självförsörjande? 31 Bilaga 35

5

6 Förord Beräkningarna i denna rapport har utförts av Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån på uppdrag av Högskoleverket. För det inledande avsnittet i rapporten, där dimensioneringen av vårdutbild ningarna diskuteras, svarar Högskoleverket ensamt. Sigbrit Franke universitetskansler Stig Forneng utredare 5

7

8 Sammanfattning Beräkningar av tillgången på utbildade med arbetsterapeutexamen, läkarexamen, sjukgymnastexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen visar att fram till år 22 kommer antalet yrkesaktiva arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor att öka med mellan 2 och 4 procent med nuvarande dimensionering av dessa utbildningar. När det gäller läkare och tandläkare däremot kommer de stora pensionsavgångarna under det kommande de cenniet medföra att antalet förvärvsaktiva i dessa grupper minskar om inte antalet utbildnings platser utökas. I rapporten analyseras också den internationella rörlighetens betydelse för tillgången på utbildade i Sverige. För närvarande löser Sverige en del av behovet av tillskott av läkare på den svenska arbetsmarknaden genom import av läkare som utbildats i andra länder. Beräkningarna utgår från att Sverige ska vara självförsörjande när det gäller läkare lika väl som när det gäller övriga utbildningsgrupper. Beräkningarna har utförts av Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån på uppdrag av Högskoleverket. Utgångspunkt är dagens dimensionering och examensfrekvens för respektive utbildning, likaväl som förvärvsfrekvenser och dödlighet. I framskrivningen av hela tillgången av utbildade inom de olika grupperna presenteras också uppgifter om ålders sammansättningen och den totala tillgången redovisas dels för åldrar upp till 65 år, dels för åldrar upp till 74 år. 7

9

10 Dimensioneringen av vårdutbildningarna För de fem stora vårdutbildningarna har Högskoleverket tagit fram nya uppgifter om utveck lingen av tillgången fram till år 22 genom ett uppdrag till Prognos institutet vid Statistiska centralbyrån. Det gäller läkarutbild ningen, tandläkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen, arbetsterapeut utbildningen och sjukgymnastutbildningen. Anledningen till att beräk ningarna har genomförts just nu är det regeringsuppdrag Högskoleverket har att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet (regeringsbeslut ). Motivet till att genomföra detaljerade beräkningar för dessa grupper är lätt att se. Här handlar det om legitimationsyrken, vilket betyder att tillgången på personer med rätt utbildning är helt avgörande för möjligheterna att rekrytera personal. Den framtida tillgången är dessutom (eller har i varje fall hittills varit) relativt lätt att förutse efter som de som har utbildningen i stor utsträckning också är verksamma inom yrket. Beträffande utvecklingen av tillgången för tre av grupperna läkare, tandläkare och sjukskö terskor (med särskild redovisning för barnmorskorna) finns också en framskrivning av till gången till 22 som helt nyligen har publicerats av Socialstyrelsen, Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, Socialstyrelsen 24. Resultaten av den fram skrivningen överensstämmer i allt väsentligt med de uppgifter rörande tillgången som presenteras här. Om framskrivningar av tillgången på utbildade kan göras med relativt stor precision, så är det desto svårare att göra bedömningar av det framtida behovet av vård och vårdutbildade. Inte minst därför att efterfrågan så mycket handlar om hur högt kostnaderna för den enskilde sätts i ett finansierings system där stora delar av kostnaderna betalas av andra än de som utnyttjar vården. Efterfrågan bestäms snarare av tillgängliga resurser än behov även om det för framtiden synes rimligt att anta att det kommer att finnas en växande efterfrågan på vård och vårdtjänster även utanför de offentligfinansierade systemen. I det här sammanhanget kommer vi att utgå från den framtida utvecklingen av tillgången på de olika utbild nings grupperna och begränsa oss till en diskussion kring några olika alternativ när det gäller hur utvecklingen av behovet påverkar dimensioneringen. Migrationens betydelse för tillgången diskuteras i ett särskilt avsnitt. I beräkningarna tas ingen hänsyn till migrationens effekter. För de fem grupper som vi studerat närmare skiljer sig utvecklingen mellan läkare och tandläkare å ena sidan och sjuksköterskor (inklusive barnmorskor), arbetsterapeuter och sjukgymnaster å den andra på så sätt att antalet i de båda första utbildningsgrupperna kommer att minska i framtiden med nuvarande 9

11 antal nybörjare i utbildningarna. För de tre senare grupperna sker en tillväxt över hela perioden fram till år 22. När det gäller sjuksköterskor (inklusive barnmorskor) beräknas antalet förvärvsarbetande öka från 14 år 22 till 125 år 22, dvs. en ökning med cirka tjugo procent. Om beräkningen begränsas till dem som är i åldrar upp till 65 år blir ökningen något mindre. För sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan antalet förvärvsarbetande med nuvarande antal ny börjarplatser på respektive utbildning beräknas öka med 25 respektive 35 procent fram till år Läkare Sjukgymnaster Tandläkare Arbetsterapeuter Sjuksköterskor Antalet förvärvsarbetande i åldrar upp till 65 år bland läkare, tandläkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor (inklusive barnmorskor) fram till år 22 med oförändrat antal nybörjare i respektive utbildning och nuvarande genomströmning och förvärvsfrekvenser. Observera, att i dessa beräkningar har ingen hänsyn tagits till migrationens effekter på till gången och inte heller till effekten av att svenskar skaffar sig vårdutbildning utomlands. 1

12 I ett långt perspektiv är det svårt att bedöma om den fortsatta tillväxt som sker när det gäller antalet förvärvsarbetande med rehabili terings u tbild ning respektive sjuksköterskeutbildning är tillräcklig för att täcka den framtida efterfrågan på dessa utbildningsgrupper är svårt att bedöma i ett långt perspektiv. För närvarande är det tämligen god balans på arbetsmarknaden mellan tillgång och efterfrågan på dessa grupper. Efterfrågan på rehabiliteringstjänster kommer sannolikt att öka framöver, särskilt inom äldreomsorgen, och efterfrågan kan komma att överstiga nytillskotten från hög skolan. Det på kort sikt starkaste skälet till att öka antalet platser är i så fall sökandeintresset, och det gäller framför allt sjukgymnastutbildningen som är en av de mest eftersökta utbild ningarna i högskolan. Inför hösten 24 gick det nästan tio förstahandssökande på varje nybörjarplats. Med hänsyn till arbetsmarknaden torde dock dimensioneringen kunna hållas oförändrad under de närmaste åren. Sjuksköterskeutbildningen har byggts ut kraftigt de senaste åren från mellan 3 5 och 4 nybörjar platser under en stor del av nittiotalet till drygt 5 nybörjarplatser från och med läsåret 21/2. Med dessa nya platser på sjuksköterskeutbildningen kommer antalet aktiva sjuksköterskor att fortsätta att öka under hela perioden fram till och med år 22. Om det är tillräckligt beror bland annat på utvecklingen inom den kommunala äldreomsorgen. Enligt de planer som finns ska antalet sjuksköterskor öka kraftigt inom detta område. I så fall behöver antalet utbildnings platser antagligen öka ytterligare. Utbildningen är mycket eftersökt, men den är också stor. Med den könsfördelning som råder för närvarande innebär 5 nybörjarplatser och nästan lika många examinerade att tio procent av alla kvinnor utbildar sig till sjuksköterskor. Återstår två utbildningar inom vårdområdet för vilka det finns skäl för omedelbara beslut om nya utbildningsplatser läkarutbildningen och tandläkarutbildningen. Läkarna Läkarutbildningen startade läsåret 22/3 med 1 8 nybörjare. Det är ungefär lika många som tio år tidigare, men under tioårsperioden har först antalet nybörjarplatser minskats med cirka 2 för att sedan utökas med ungefär lika många så att antalet är ungefär detsamma som tio år tidigare. Med nuvarande dimensionering kan antalet förvärvsaktiva läkare beräknas öka marginellt ytterligare 6 7 år för att sedan minska långsamt när pensionsavgångarna ökar. För att vända denna utveckling och år 22 ha lika många förvärvsarbetande läkare i åldrar under 65 års ålder som år 22 behöver antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen öka med drygt 3. För att nå samma läkartäthet med en växande befolkning krävs ytterligare flera platser. Beräkningarna utgår då ifrån att Sverige ska klara sin egen försörjning när det gäller läkare och inte förlita sig på import av färdiga läkare på det sätt som skett de senaste åren. 11

13 En utökning med 32 nybörjarplatser till 1 4 innebär att antalet läkare i åldrar under 65 år i ett fortvarighetstillstånd blir 38, dvs. ungefär 8 fler än för närvarande. Även en sådan förhållandevis kraftig expansion av utbildningen innebär att antalet läkare per invånare kommer att minska de närmaste tjugo åren. Därefter sker dock en förbättring i kvoten. Problemet här är naturligtvis att det tar lång tid att utbilda läkare, och att den marginella förändringen i hela kåren av ett ökat tillskott under ett år är litet. Sett till dagens situation på läkarnas arbetsmarknad och utvecklingen av läkartätheten framöver är det uppenbart att det behövs en utökning av utbildningen. Hur stor den ska vara och hur snabbt utökningen kan gå är snarast en fråga om vad som är möjligt, bland annat med hänsyn till den kliniska delen av utbildningen. Sett till sökandeintresset finns också starka skäl att tillhandhålla fler utbildningsplatser. Utbildningen har högt söktryck och är mycket svår att komma in på. Dessutom fanns läsåret 23/4 över 8 svenska studenter på läkarutbildning i andra länder (därav hälften i Danmark, som i för hållande till folkmängden har mycket fler utbildningsplatser än Sverige). Både det framtida arbetsmarknadsbehovet och studenternas intresse talar således för en kraftig utökning. Riskerna för att få för många läkare torde vara liten. Dels finns ett stort internationellt arbets fält med stora behov, dels finns den enkla regulator som tillåts verka inom de flesta andra yrkesom råden. Arbetsuppgifterna inom ett område kan omfördelas mellan olika yrkes kategorier inom området. Inom nästan alla yrkesområden har utbildningspolitikens ambitioner under lång tid varit att höja kompetensnivån bland annat genom att öka antalet med den mest kvalificerade utbildningen. I detta avseende har läkarutbildningen hittills varit ett undantag. Efter den stora expansionen på sextiotalet har utbildningen varit i stort sett oförändrad till sin dimensionering, trots växande efterfrågan på läkartjänster och växande befolkning. Under samma 3-årsperiod har civilingenjörs utbild ningen fördubblats, trots en krympande industri sektor. Tandläkarna Tandläkarutbildningen startade läsåret 22/3 med drygt 2 nybörjare. Med den genom strömning som gäller för närvarande betyder det ungefär 15 examinerade. Det betyder att hela antalet tandläkare minskar ner mot knappt 5 i ett fortvarighetstillstånd. Även inom detta område är efterfrågan avhängig hur tjänsterna finansieras. Dessutom är fördelningen av arbetsuppgifterna mellan tandläkare och tandhygienister avgörande. Mycket talar för att en ökande del av arbetsuppgifterna inom den framtida tandvården kommer att skötas av tandhygienister. Om omfördelningen av arbetsuppgifter går tillräckligt långt och snabbt kan nuvarande dimen sione ring vara tillräcklig. En försiktigare strategi är att välja ett mer avvaktande mellanalternativ med en viss ökning av utbildningskapaciteten, till exempel till- 12

14 baka till de nybörjartal som gällde under åttiotalet på cirka 25 nybörjare. Det skulle i så fall innebära en kår på uppemot 6 tandläkare verksamma på den svenska arbetsmark naden med de förvärvsfrekvenser som gäller för närvarande och om inte alltför många med tandläkarutbildning lämnar Sverige. Ett sådant alternativ har också fördelen att det medger större flexibilitet genom att tandläkare kan utföra flertalet arbetsuppgifter som utförs att tandhygienister medan det omvända inte gäller. 13

15

16 Beräkningsmetod och antaganden Beräkningarna av den framtida tillgången utgår från tillgången år 22, totalt och därav förvärvsarbetande, enligt SCB:s register över befolkningens utbildning (Ureg) respektive sysselsättning (RAMS). Tillgången startåret fördelas på kön och ålder (i ettårsklasser) och skrivs fram ett år i taget med hänsyn tagen till överlevnadssannolikheter och antalet nyexaminerade läggs till. Beräkningsmetoden beskrivs schematiskt i skissen nedan. Överlevnadssannolikhet kön ålder Tillgång 22 utbildning kön ålder Kvarvarande 23 utbildning kön ålder Antal nybörjare utbildning kön Antal examinerade utbildning kön Examensfrekvens utbildning kön Ålder vid examen utbildning kön Upprepas Antal examinerade utbildning kön ålder Tillgång 23 utbildning kön ålder Förvärvsfrekvens utbildning kön ålder Förvärvsarbetande utbildning kön ålder Antagandena om överlevnadssannolikheten i olika åldrar har satts lika med den som gäller för män respektive kvinnor i befolkningen i sin helhet. Uppgifterna har skattas utifrån livslängdstabeller för åren Antagandena om förvärvsfrekvensen i olika åldrar grundar sig på uppgifter från SCB:s sysselsättningsregister för åren Antalet nybörjare på de olika utbildningarna har antagits ligga kvar på samma nivå och med samma fördelning på män och kvinnor som läsåret 22/3 enligt SCB:s statistik, vilket innebär följande (m + kv =totalt): Läkarutbildning = 1 8 Tandläkarutbildning = 214 Sjuksköterskeutbildning =

17 Sjukgymnastutbildning = 67 Arbetsterapeututbildning = 519 Antagandena om andelen examinerade examensfrekvensen har satts med ledning av dels uppföljningar av inskrivningsårgångar, dels beräkning av kvoten mellan antalet examinerade och antalet nybörjare ett lämpligt antal år tidigare. Antagandena innebär i sammanfattning följande: Läkarutbildning män 85 %, kvinnor 9 % Tandläkarutbildning män 8 %, kvinnor 8 % Sjuksköterskeutbildning män 8 %, kvinnor 85 % Sjukgymnastutbildning män 75 %, kvinnor 8 % Arbetsterapeututbildning män 6 %, kvinnor 8 % Antagandena om ålder vid examen grundar sig på uppgifter om examinerade åren 2, 21 och 22. I denna beräkning tas ingen hänsyn till in- och utvandringens betydelse för tillgången. Utvandringen (och återinvandringen) av personer som utbildats i Sverige finns väl kartlagd för åren Bilden är däremot oklar vad gäller invandringen av personer med utländsk vårdutbildning. Som nämnts tidigare har dock Socialstyrelsen tagit fram sådana uppgifter för vissa av de aktuella kategorierna för tiden från 1995 och framåt. En annan faktor som vi har mindre bra kontroll över är hur många av de svenskar som skaffar sig vårdutbildning utomlands som återvänder hem. Antalet som har studiemedel för utlandsstudier har vuxit mycket snabbt under de senaste tio åren. Av de utbildningar som är aktuella i denna rapport gäller detta särskilt för läkarna. 16

18 Resultat av beräkningarna Genomsnittsåldern kommer att stiga under prognosperioden hos alla de utbildningskategorier som ingår i dessa beräkningar. Det innebär bl.a. att antalet förvärvsarbetande inte kommer att öka lika mycket som den totala tillgången på utbildade och dessutom att en allt större andel av de förvärvsarbetande kommer att vara över pensionsåldern. Eftersom en stor del av de senare kan förmodas arbeta deltid får man en överdriven bild av den reella tillgången genom att studera hur antalet förvärvsarbetande totalt kommer att utvecklas. Därför redovisas även antalet förvärvsarbetande upp t.o.m. 64 år i tidsseriediagrammen på de följande sidorna. Antalet läkare i åldern upp till och med 74 år ökar från drygt 34 år 22 till 39 år 22. Genom att genomsnittsåldern stiger kommer emellertid antalet förvärvsarbetande att ligga på ungefär samma nivå som nu under hela prognosperioden, Antalet förvärvsarbetande under pensionsåldern kommer däremot att sjunka med cirka 2 personer fram till 22. Antalet tandläkare i åldrarna upp till och med 74 år minskar från 11 år 22 till 9 5 år 22. P.g.a. stigande genomsnittsålder kommer antalet förvärvsarbetande att minska än starkare, från 8 4 år 22 till 6 år 22. Antalet förvärvsarbetande under pensionsåldern kommer att minska ännu något mer, från 8 år 22 till 5 5 år 22. Här har ändå ingen hänsyn tagits till att vi p.g.a. migrationen kan riskera att förlora tandläkare till utlandet (se nedan). Beträffande tandläkarna ska tilläggas att andelen förvärvsarbetande åren 2 22 var betydligt lägre än för de övriga kategorierna i rapporten, i synnerhet bland dem under 4 år. Detta strider mot det faktum att det enligt SCB:s årliga Arbetskraftsbarometer var svårt att rekrytera tandläkare under dessa år. Till stor del torde detta bero på att många som flyttat utomlands fortfarande var folkbokförda i Sverige. För att bli avförd ur folkbokföringen krävs att den som utvandrar anmäler utflyttning, vilket inte alltid sker. Antalet sjuksköterskor i åldern upp till och med 74 år ökar från 124 år 22 till 167 år 22. Genom att genomsnittsåldern stiger kommer antalet förvärvsarbetande inte att öka lika mycket. År 22 var det totala antalet förvärvsarbetande 14 och antalet beräknas stiga till 125 år 22. Ökningen av antalet förvärvsarbetande under 65 års ålder blir inte riktigt lika stor, från 13 till 122. Antalet sjukgymnaster i åldrarna upp till och med 74 år ökar från 13 år 22 till 18 6 år 22. P.g.a. stigande genomsnittsålder kommer antalet förvärvsarbetande inte att öka lika mycket, från 11 3 år 22 till 14 2 år 22, dvs. med 2 8. Bara ett fåtal sjukgymnaster förvärvsarbetar efter pensioneringen. Antalet arbetsterapeuter i åldrarna upp till och med 74 år ökar från 9 6 år 22 till 14 7 år 22, dvs. med drygt 5. P.g.a. stigande medelålder 17

19 kommer det totala antalet förvärvsarbetande inte att öka lika mycket, från 8 4 år 22 till 11 3 år 22. Även bland arbetsterapeuterna är det relativt få som förvärvsarbetar sedan man nått pensionsåldern. Resultaten av beräkningarna presenteras mer ingående i diagrammen på de följande sidorna. 18

20 Läkare Totalt antal samt antal förvärvsarbetande Samtliga år Samtliga år Förvärvsarbetande år Förvärvsarbetande år Anmärkning: Uppgifterna för åren 2 och 21 är justerade med hänsyn till att personer med doktorsexamen i medicin som inte har läkarutbildning räknas som läkare i den ordinarie statistiken. Åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande Beräknad åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande 19

21 Tandläkare Totalt antal samt antal förvärvsarbetande Samtliga år Samtliga år Förvärvsarbetande år Förvärvsarbetande år Åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande Beräknad åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande 2

22 Sjuksköterskor (inklusive röntgensjuksköterskor och barnmorskor) Totalt antal samt antal förvärvsarbetande Samtliga år Samtliga år Förvärvsarbetande år Förvärvsarbetande år Åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande Beräknad åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande 21

23 Sjukgymnaster Totalt antal samt antal förvärvsarbetande Samtliga år Samtliga år Förvärvsarbetande år Förvärvsarbetande år Åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande Beräknad åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande 22

24 Arbetsterapeuter Totalt antal samt antal förvärvsarbetande Samtliga år Samtliga år Förvärvsarbetande år Förvärvsarbetande år Åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande Beräknad åldersfördelning Samtliga Förvärvsarbetande 23

25 In- och utvandring av personer med vårdutbildning Under en stor del av 199-talet hade vi en utvandring av läkare, tandläkare och sjuksköterskor utbildade i Sverige, men under senare år har så många återvänt att nettot av in- och utvandring blivit positivt beträffande läkare och sjuksköterskor. Däremot är det fortfarande fler tandläkare som utvandrar än som invandrar. Detta förklaras bland annat av att inemot hälften av studenterna på tandläkarutbildningen har utländsk bakgrund (antingen att de själva är födda utomlands eller att båda deras föräldrar är det), vilket kan jämföras med 15 procent för samtliga högskolenybörjare läsåret 22/3. Hur många som kommit hit just för att utbilda sig till tandläkare finns dock inga uppgifter om. Nettoinvandring av vissa kategorier av vårdutbildade Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Källa: Befolkningens utbildning. Ut- och invandrares utbildning (Statistiska meddelanden UF37 SM 21. SCB 22) samt senare bearbetningar. Anmärkning: Med utbildning avses för utvandrare högsta utbildning utvandringsåret och för invandrare högsta utbildning året efter invandringsåret. Antalet personer med utländsk läkar utbildning som fått svensk legitimation har ökat kraftigt under senare år. I Socialstyrelsens publikation Årsrapport NPS 24. Barnmorskor, sjuk sköterskor, läkare redovisas uppgifter om antalet läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning som givits svensk legitimation under åren och hur många av dem som sedan arbetat inom hälso- och sjukvården enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknads statistik (Rams), se tabell. Antalet utfärdade legitimationer ökade starkt åren och ökningen har fortsatt därefter. Åren 22 och 23 legitimerades 658 respektive 891 personer med utländsk läkarutbildning. Motsvarande antal för sjuksköterskor var 53 respektive 522. Den kraftiga ökning av antalet utfärdade legitimationer för sjuksköterskor som skett de senaste fem sex åren består helt och hållet av personer med finsk utbildning. Beträffande läkarna finner man att andelen som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige successivt har stigit. Uppgifterna i tabellen tyder också 24

26 på att de som väl börjat arbeta här också stannar kvar. Uppgifter för tidigare legitimationsårgångar visar att cirka 8 procent av de läkarlegitimerade börjat arbeta i Sverige och även blivit kvar. Motsvarande andel för sjuk sköterskorna var runt 7 procent. Hur många av de senaste legitimationsårgångarna som de facto börjar arbeta i Sverige vet vi inte ännu, men troligen är det fler än tidigare som sökt och fått svensk legitimation utan att för den skull ha konkreta planer på att flytta hit och börja arbeta här. Personer som fått sin läkarutbildning i ett annat EU-land får svensk legitimation per automatik om de söker. Som framgår av tabellen nedan har antalet personer med utländsk läkar- respektive sjuksköterskeutbildning och som har ett fullständigt personnummer varit i det närmaste oförändrat under de senast åren. Ökningen ligger på dem med ofullständigt personnummer, vilket förklaras av att ett stort och ökande antal av dem som fått legitimation inte hade någon adress i Sverige vid söktillfället. De sökte alltså legitimation medan de (ännu) befann sig i hemlandet. Antalet läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning som fått svensk legitimation åren och därav förvärvsarbetande inom hälso- och sjukvård År för legitimation Läkare Antal legitimerade Därav förvärvsarbetande inom hälso- och sjukvård, år Totalt därav , % med pnr , , , , , , , Sjuksköterskor , , , , , , , Källor: Årsrapport NPS 24. Barnmorskor, sjuksköterskor och läkare (Socialstyrelsen) samt Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal. Anmärkning 1: Därav förvärvsarbetande avser endast dem med (fullständiga) personnummer. Som framgår av tabellen är det ett relativt stort och ökande antal av de legitimerade som saknar fullständiga personnummer. Detta tyder på att alltfl er söker legitimation för att ha möjlighet att arbeta i Sverige, men att planerna på att göra det inte är så konkreta. Ett tecken på detta är att antalet legitimerade som inte hade svensk adress vid ansökningstillfället har ökat kraftigt under de senaste fem åren. Anmärking 2: Till skillnad från i denna PM i övrigt ingår inte barnmorskor och röntgensjuksköterskor i gruppen sjuksköterskor i detta avsnitt. Man kan dock inte utgå från att det bara är de med fullständigt person nummer som bosatt sig och börjat arbeta i Sverige. Om en person först så småningom 25

27 flyttar till Sverige och får ett personnummer, så finns få möjligheter att koppla ihop vederbörande med rätt person med ofullständigt personnummer i legitimationsregistret. Det är egentligen först när och om personen i fråga söker specialistlegitimation, dvs. normalt efter minst fem års arbete, som han/hon kommer med som läkare i statistiken över boende och förvärvsarbetande i Sverige. Antalet personer med utländsk tandläkar-, sjukgymnast- eller arbetsterapeututbildning som skaffar sig svensk legitimation är jämförelsevis blygsamt. Under 23 legitimerades 67, 74 respektive 8 personer med dessa utbildningar. I relation till den totala tillgången i landet ligger dock antalet utfärdade legitimationer för personer med utländsk tandläkar- eller sjukgymnastutbildning i paritet med den för sjuksköterskor, som ju totalt sett är ungefär tio gånger fler än tandläkarna och sjukgymnasterna. Däremot är 8 utfärdade legitimationer för arbetsterapeuter med utländsk utbildning få även relativt sett. Sammanfattning om in- och utvandringen av vårdutbildade Fram till och med 1998 visar den statistik som SCB tagit fram egentligen endast in- och utvandring av personer som fått sin utbildning i Sverige. De enkäter som gjorts till invandrare för att komplettera SCB:s register över befolkningens utbildning ger endast en grov bild av vilken utbildning de har. Fr.o.m. år 2 utnyttjas emellertid Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid den årliga uppdateringen av SCB:s utbildningsregister, vilket gör att invandrare med vårdutbildning från annat land kommer med i statistiken även på detaljerad nivå. Som nämnts ovan finns dock oklarheter om hur komplett statistiken är. Trots den nämnda oklarheten om brister i täckningsgraden torde statistiken om in- och utvandringen ge en tämligen korrekt bild av verkligheten fr.o.m Som framgår av diagrammet har vi alltså under de senaste åren vunnit på migrationen vad gäller läkare och sjuksköterskor medan vi förlorat beträffande tandläkare. Migrationen har däremot haft mycket liten betydelse för tillgången på sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under en stor del av 199-talet hade vi en betydande nettoutvandring av svenskutbildade läkare, sjuksköterskor och tandläkare. För läkarna uppvägdes detta och mer därtill av invandring av läkare med utländsk utbildning. Trots en betydande invandring av sjuksköterskor med utländsk utbildning förlorade Sverige på migrationen åtminstone fram till och med Under åren fick totalt cirka 1 personer med utländsk tandläkarutbildning svensk legitimation, vilket långt ifrån uppväger nettoförlusten av svenskutbildade tandläkare under samma period. Under de senaste har emellertid antalet personer med utländsk tandläkarutbildning som fått svensk legitimation ökat betydligt. Sammanlagt under perioden 2 23 uppgick deras antal till över 2. Hur många som de facto invandrat och börjat arbeta i Sverige finns ännu inga uppgifter om. 26

28 Vårdutbildning utomlands Antalet personer som har studiemedel för studier utomlands på högskolenivå har ökat markant under senare år. Det gäller inte minst de som studerar till läkare, där ökningen har gått från 247 läsåret 1995/96 till 868 innevarande läsår. Hälften av läkarstudenterna finns i Danmark (se tabell nedan). Här ska observeras att antalet avser samtliga som är under utbildning. Hur många som årligen påbörjar läkarutbildning finns inga uppgifter om, men ökningen mellan de två senaste läsåren tyder på att antalet nybörjare läsåret 23/4 är minst 152 ( =152). Eftersom en del rimligen har slutat sedan förra läsåret är nybörjarna fler än så, men hur många fler finns inga uppgifter om. Hur många som fullföljer utbildning vet vi inte och hur många som sedan återvänder och bidrar till den framtida läkartillgången i Sverige vet vi inte heller. Antal personer med studiemedel för studier vid vårdutbildningar utomlands 1995/96 23/4 Läsår Läkare Tandläkare Sjuksköterska Sjukgymnast Totalt därav i Danmark 1995/ / / / / / / / / Källa: Centrala studiestödsnämnden. I de fall uppgift saknas har den inte varit tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. Som framgår av tabellen är det egentligen bara för läkarna som man behöver ta hänsyn till ett framtida tillskott av svenskar som utbildat sig utomlands. Enligt Centrala studiestödsnämndens statistik finns det ingen som studerar till arbetsterapeut utomlands och som framgår av tabellen bara enstaka personer som utbildar sig till sjuksköterska eller sjukgymnast. Inte heller de som studerar till tandläkare utomlands är så många att de utgör någon större osäkerhetsfaktor i en framtidsbedömning. 27