Sjukgymnastdagarna 2013 Torsdag 3 oktober Posters

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukgymnastdagarna 2013 Torsdag 3 oktober Posters"

Transkript

1 Sjukgymnastdagarna 2013 Torsdag 3 oktober Posters 0

2 Innehållsförteckning Torsdag den 3 oktober... 2 Posters... 2 Stroke aspekter på träning och fysisk förmåga... 2 Kvinnors hälsa... 6 Stroke utveckling av nya innovativa behandlingsmetoder Stroke- arm och handfunktion Reliabiliteten för ABILHAND - ett mått på självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter hos personer med kronisk stroke Veterinärmedicin Arbetsförmåga och arbetsmiljö Idrottsmedicin Fysisk aktivitet och träning som hälsopromotion Parkinson Smärta i ländrygg och nacke E-hälsa Psykisk hälsa Patientcentrerat fokus Barn och unga Äldres hälsa Pedagogik Aspekter på skelett, led och muskelfunktion Kvalitet och verksamhetsutveckling Andning och cirkulation Multipel Scleros Register över medverkande:

3 Torsdag den 3 oktober Posters Stroke aspekter på träning och fysisk förmåga Funktionell styrketräning efter stroke: effekter på benstyrka, balans och hälsa. Maria Boberg Aktiv Fysioterapi Södra, Ersta Sjukhus Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet Funktionell styrketräning har i flera tidigare studier visat effekt på styrka, gång och balans hos patienter minst 6 månader efter insjuknande i stroke. Det finns däremot få studier som har undersökt om funktionell styrketräning även har effekt på patienters upplevda balans och hälsa. Syftet med studien var att utvärdera effekten av funktionell styrketräning på benstyrka och balans samt på tilltro till sin balansförmåga och hälsa efter stroke. Single Subject Experimental Design (SSED) med A-B design användes med uppföljning tre månader efter avslutad intervention. Fem patienter som insjuknat i stroke två-tolv år tidigare deltog i studien. A-fasen (baslinjen) varade i två veckor med fyra mättillfällen. B-fasen (interventionen) varade i åtta veckor med ett mättillfälle respektive två träningstillfällen per vecka. Balans mättes med Timed Up and Go och Step Test, styrka med 30 s Chair Stand Test, självskattad balans med Falls Efficacy Scale (S) och självskattad hälsa med EQ VAS. Resultatet visade signifikanta förbättringar på bedömd styrka och balans på 14 av 20 variabler. Vid uppföljning presterade deltagarna bättre än medelvärdet av A-fasen på 13 av 20 variabler. Självskattad balans och hälsa förbättrades för majoriteten av deltagarna och effekten kvarstod vid uppföljning. Funktionell styrketräning kan vara effektivt för att förbättra benstyrka, balans, tillit till sin balansförmåga och självskattad hälsa för patienter med stroke. Resultatet måste dock verifieras i randomiserade kontrollerade studier Responsiveness hos Timed Up & Go och förändring av balans vid gång första året efter stroke Författare: Carina U Persson (1) Medförfattare: Anna Danielsson (1), Katharina Stibrant Sunnerhagen (2), Anna Grimby- Ekman (3), Per-Olof Hansson (4) 2

4 1) Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi 2) Inst. för Neurovetenskap och fysiologi 3) Inst. för Arbets- och miljömedicin 4) Inst. för Medicin - Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Nedsatt balans vid gång är vanligt efter stroke. Syftet med aktuell studie var att undersöka om Timed Up & Go (TUG) är känsligt för att mäta förändring över tid hos patienter de tre första månaderna efter förstagångsinsjuknande i stroke. Ytterligare syfte var att mäta förändring av balans vid gång, mätt med TUG, under första året efter stroke och om tillfrisknandet av balans vid gång skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Som en del av Postural Stroke Study in Gothenburg (POSTGOT), undersöktes 96 patienter med TUG första veckan efter stroke. Ytterligare bedömningar med TUG genomfördes tre, sex och tolv månader efter stroke. TUG är känsligt för att mäta förändring över tid, medeltiden för TUG reducerades med 5,3 sekunder, från 17,8 till 12,5 sekunder (p<0,001) från första veckan till tre månader efter stroke. Mellan tre och sex och sex och tolv månader efter stroke kunde ingen ytterligare förändring i medeltid för TUG upptäckas. I en mixad modell av linjär regression, noterades en signifikant åldersskillnad. Patienter 80 år och äldre försämrades i TUG mellan tre och tolv månader efter stroke, vilket inte kunde upptäckas för patienter år eller 65 år och yngre (p=0,011 för interaktionen mellan åldersgrupp och tid). TUG är känsligt för förändring över tid och kan användas för att mäta tillfrisknande av balans vid gång efter stroke. En signifikant förbättring av balans vid gång noterades från första veckan till tre månader efter stroke, men kunde inte upptäckas därefter. Förändring av balans vid gång över tid skiljde sig åt mellan olika åldersgrupper. Raschanalys av Den modifierade versionen av Postural Assessment Scale for Stroke Patients Författare: Carina U Persson (1) Medförfattare: Katharina Stibrant Sunnerhagen 2), Åsa Lundgren-Nilsson (2) 1) Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra, Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2) Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Nedsatt postural kontroll är vanligt efter stroke. Den modifierade versionen av Postural Assessment Scale for Stroke Patients (SwePASS) är en ny skala, designad för att bedöma postural kontroll. För korrekt hantering och tolkning av skalans resultat i kliniken, är det viktigt att ha goda kunskaper om skalans mätegenskaper. Syftet med aktuell studie var att bedöma intern konstruktionsvaliditet hos SwePASS. Mer specifikt, mätegenskaperna; 3

5 endimensionalitet, lokalt oberoende, skalstegens funktion, reliabilitet samt svårighetsgrad hos skalans delmoment i förhållande till kapaciteten hos populationen. Raschanalys användes i analysen av data, som baseras på 150 SwePASS- bedömningar gjorda på patienter med förstagångsstroke fyra till sju dagar efter insjuknandet. Den första analysen påvisade oordnade tröskelvärden. Efter justering av kategorierna (skalstegen) hos tre delmoment erhölls ordnade tröskelvärden, däremot upptäcktes lokalt beroende mellan två delmoment. Efter att slagit ihop de två delmomenten som korrelerade högt med varandra till ett delmoment, uppvisades goda indikationer på att data passade modellen utan någon skillnad i utfall oavsett kön, ålder eller strokelokalisation, baserat på lika kapacitet av postural kontroll. Efter justeringar av skalans kategorier och delmoments lokala beroende visade Raschanalysen goda indikationer på att SwePASS är endimensionell och kan användas på individnivå hos patienter med stroke, oavsett kön, ålder och strokelokalisation. Ytterligare studier med större population krävs för att konfirmera aktuella resultat och för att möjliggöra en transformeringstabell för att erhålla intervalldata för SwePASS. Lite mer aktiva, lika ensamma en jämförande observationsstudie mellan strokerehabilitering och akut strokevård i Sverige Charlie Saxin (1)PT, Anna Åstrand (1)PT, Toby Cumming (2)PhD, BBSc (Hons), Julie Bernhardt (2,3) PhD, PT, associate professor, Thomas Lindén (1,2), PhD, MD, associate professor. (1)Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademien, Göteborg. (2)Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, Melbourne, VIC, Australia. (3)LaTrobe University, Bundoora, VIC, Australia. Intensiv fysisk aktivitet vid stroke-rehabilitering har visat sig ge bättre gångförmåga, kognition och självständighet. Trots detta visar forskning att patienter inom strokevård generellt är såväl inaktiva som ensamma och tillbringar största delen av sin tid i sitt sovrum. Vårt syfte var att fastställa om rehabiliteringsenheter främjar fysisk aktivitet hos strokepatienter genom att jämföra rehabiliteringsenheter med en akut stroke-enhet gällande nivå av fysisk aktivitet under en arbetsdag. Mängden social interaktion och var patienterna befann sig, faktorer som anses bidra till att öka mängden fysisk aktivitet, observerades också. Observationer gjordes under en dag mellan klockan 8.00 och Var tionde minut registrerades patientens högsta nivå av fysisk aktivitet, placering samt interaktion. Etthundrafyra stroke-patienter inom inneliggande rehabilitering och 86 patienter inom inneliggande akut stroke-vård inkluderades i studien. Ingen signifikant skillnad i hur stor del av dagen grupperna var aktiva i moderat till hög fysisk aktivitet uppmättes (p>9). Patienterna inom rehabilitering tillbringade största delen av sin 4

6 dag sittandes med stöd (median 29% av den observerade tiden). De tillbringade mindre tid i sovrummet (p<0.001) och lika mycket tid ensamma (p>0.7) jämfört med patienterna i den akuta vården. Patienter inom stroke-rehabilitering var lika sällan involverade i moderat till hög fysisk aktivitet som patienter inom akut strokevård. De tillbringade mindre tid i sovrummet och var ensamma lika stor del av dagen som patienterna inom akut strokevård. Responsiveness hos Den modifierade versionen av Postural Assessment Scale for Stroke Patients och förändring av postural kontroll första året efter stroke Författare: Carina U Persson(1a). Medförfattare: Katharina Stibrant Sunnerhagen (1b), Anna Danielsson (1a), Anna Grimby-Ekman(2), Per-Olof Hansson (3) 1a) Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Sjukgymnastik- och arbetsterapiverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1b) Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi 2) Institutionen för Arbets- och miljömedicin 3) Institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Data på att en skala är känslig för att mäta förändring över tid garanterar att en förändring i skalans utfall representerar en verklig förändring och inte ett mätfel eller biologisk variabilitet. Syftet med aktuell studie var att bedöma om Den modifierade versionen av Postural Assessment Scale for Stroke Patients (SwePASS) är känslig för att mäta förändring över tid hos personer som drabbats av stroke. Ytterligare syfte var att mäta förändring i postural kontroll, mätt med SwePASS, under det första året efter strokeinsjuknandet. Vid första veckan samt tre, sex och tolv månader efter strokeinsjuknandet bedömdes 90 patienter med SwePASS. E Svenssons metod; relativ position, relativ koncentration och relativ rankvarians användes. Från första veckan till tre månader efter insjuknandet förbättrades patienterna i postural kontroll, mätt med SwePASS, med två till nio gånger större systematiska förändringar i relativ position. Vid jämförelse med tidigare uppmätt mätfel var nio av SwePASS tolv delmoment samt totalsumman känsliga för att mäta förändring över tid. Baserat på totalsumman noterades en signifikant förbättring i postural kontroll från tre till sex och sex till tolv månader efter stroke. Från sex till tolv månader noterades däremot en signifikant försämring. SwePASS är känslig för att mäta förändring i postural kontroll över tid och kan förespråkas att användas i rehabiliteringen efter stroke. Postural kontroll förbättrades under de första sex månaderna efter stroke, men inte därefter. 5

7 Fysisk aktivitet de första 14 dagarna på en rehabiliterande strokeenhet. En observationsstudie från Sverige. Petter Holmberg(1), Marie Halvorsen(2), Sverker Johansson(3) 1 Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 2 Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 3 Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Behandling av multidiciplinärt team på en strokeenhet har visat vara en viktig faktor vid en effektiv strokebehandling. Tidig mobilisering har visat sig resultera i lägre nivå av beroende hos strokepatienter. Syftet med denna studie är att kartlägga nivåer av fysisk aktivitet hos stroke patienter på en svensk strokeenhet och rehabiliteringsavdelning. Tio patienter med ischemisk eller hemorragisk stroke inom 14 dagar från insjuknande rekryterades från Karolinska Universitetssjukhuset i Sverige under våren Pat under palliativ vård exkluderades. Patienterna observerades var tionde minut mellan och över två dagar. Nivå av fysisk aktivitet, plats och närvarande personer observerades. Demografi och National Institutes of Health Stroke Score (NIHSS) protokollfördes. Data har samlats in men resultaten har inte sammanställts och kommer att sammanställas under mars april Tidigare studier har visat att nivån av fysisk aktivitet hos strokepatienter är låg, men att patienten sannolikt är aktiv på den nivå som kan förväntas med hänsyn till svårighetsgraden av deras stroke. Kvinnors hälsa Kartläggning av inkontinens hos förstföderskor fyra månader efter förlossning Elisabeth Arkel Sjukgymnastikavdelningen NÄL, NU-sjukvården, Trollhättan En välfungerande bäckenbottenmuskulatur hos kvinnor är av stor betydelse för att bibehålla kontinens. Symtom av urin-, gas- och avföringsinkontinens påverkar många kvinnor efter graviditet och/eller förlossning.regionala skillnader finns vad gäller kvinnors uppföljning efter större bristningar i vagina och/eller perineum såsom obstetrisk analsfinkterruptur. En låg andel kvinnor med inkontinenssymtom söker aktivt medicinsk hjälp. Syftet med studien var att kartlägga urin-, gas- och avföringsinkontinens hos förstföderskor fyra månader efter förlossning. 6

8 Konsekutivt tillfrågades 150 förstföderskor varav 111 deltog i studien. Inklusionskriterier var enkelbörd, huvudbjudning, vaginal förlossning och sectio med en graviditetslängd 38 veckor. Fyra månader efter förlossningen skickades två frågeformulär hem till kvinnorna med post, varav ett innehållande bakgrundsdata såsom förekomst av tidigare inkontinens och om de tränat sin bäckenbottenmuskulatur. Det andra frågeformuläret var ett symtomformulär avseende eventuell förekomst av inkontinenssymtom. Deskriptiva data redovisas med medelvärde och spridning. Frågeformulären redovisas med antal och andel(procent). Åttiofem procent, 111 av 130 kvinnor, besvarade enkäterna. En stor andel kvinnor angav symtom från urinblåsa och/eller tarm vid enstaka tillfällen, medan en lägre andel hade regelbundna eller dagliga symtom. Kvinnorna hade förutom inkontinenssymtom även tvingande trängningar till miktion respektive defekation. Ett fåtal kvinnor var inkontinenta för lös avföring fyra månader efter förlossning. Kvinnor med inkontinenssymtom bör identifieras och erbjudas behandling. Vid behov av konservativ behandling borde kvinnor erbjudas en individuell bäckenbottenbedömning med individanpassade träningsinstruktioner efter förlossning, vid behov under graviditet, under överinseende av specialkunnig sjukgymnast. Sjukgymnasters beslutsprocess inför beslut om diagnos- och behandlingsstrategi vid graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta Kristina Degerskär¹ ², Christina Gummesson¹ ¹Avd. för sjukgymnastik, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, ² Vårdcentralen Norra Fäladen, Primärvården, Lund Incidensen av kvinnor med graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta har ökat genom åren. Mer än 50 % av de gravida kvinnorna är i någon grad påverkade. Någon enhetlig förklaring finns inte. Möjligen kan det till viss del röra sig om skillnader i klassifikation, diagnostisk procedur och terminologi. Den europeiska kommissionen inom Back pain Europe har utarbetat riktlinjer för diagnostisering och behandling av bäckensmärta, vilka även innefattar graviditetsrelaterad bäckensmärta. Kombination med bäcken- och ländryggssmärta redovisas däremot inte. Efter att denna undersökning genomförts har även nationella riktlinjer sammanställts. Målet med enkätundersökningen var att följa erfarna sjukgymnasters beslutsprocess, inför beslut om diagnos- och behandlingsstrategi av kvinnor med graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta. Sexton sjukgymnaster genomförde enkäten. Enkäten var inspirerad av casemetodiken och bestod av tre patientfall. Symtomen som presenterades i patientfallen, representerade tänkbara tillstånd hos gravida kvinnor. Successivt gavs ytterligare information. Avsikten var att analysera händelseförloppet och processen dokumenterades. Sjukgymnasternas resonemang skiljde sig huvudsakligen beroende på patientfallens anamnes. 7

9 Ett flertal diagnosiska termer användes. Majoriteten valde att överväga bedömning av kroppshållning med flertalet anatomiska landmärken. I undersökningsdelen valde de att undersöka med P4-testet, Patric fabers test, kompressionstest för SI-leder och ASLR. Som behandling valde de hemträningsprogram, bäcken- och ländryggsstabiliserande samt transversus-övningar. Majoriteten av sjukgymnasterna valde att ordinera kvinnan fast eller elastiskt bäckenledsbälte, i de fall bäcken- eller symfyssmärta fanns beskrivet. I beslutsprocessen använde sjukgymnasterna anamnesen som en viktig grund inför fortsatt beslut om undersöknings- och behandlingsstrategi. Den selektiva processen var särskilt tydlig i den manuella sjukgymnastiska undersökningsdelen. Besluten avspeglade en samarbetsprocess mellan sjukgymnasten och den gravida kvinnan, vilket utgör en viktig faktor ur en biopsykosocial infallsvinkel. Upplevelser kring fysisk aktivitet hos assyrisk/syrianska kvinnor med långvarig smärta. Annika Svensson (1), Lena Nilsson-Wikmar (2), (1) Reagera Klinikerna, Skärholmen (2) Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska institutet. Patienter med långvarig muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande på sjukgymnastmottagningar inom primärvården. Många är utlandsfödda kvinnor, vilka har en ökad risk för ohälsa jämfört med svenskfödda. Fysisk aktivitet utgör ofta en del av den sjukgymnastiska behandlingen, vilket dock ibland stöter på motstånd, då långvarig smärta innefattar en komplex problematik. Även kulturella värderingar kan påverka tankar kring hälsa och sjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser kring fysisk aktivitet hos assyriska/syrianska kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Nio assyriska/syrianska kvinnor intervjuades individuellt i en halvstrukturerad intervjuform. Materialet analyserades genom latent innehållsanalys. Informanterna uppgav att de ägnade sig åt fysisk aktivitet genom egenaktivitet som promenader, gruppträning och hushållsarbete samt sjukgymnastisk träningsintervention. Intensitet och duration var väldigt varierande och flera informanter målade upp en bild av en relativt inaktiv livsstil med mycket stillasittande tid. Möjliggörande faktorer för fysisk aktivitet var socialt stöd, planering, förbättrad hälsa och värme/klimat. Upplevda hinder var rörelserädsla, trötthet, bristfällig ekonomi, tidsbrist, träningsovana, skam samt kyla/klimat. Informanterna framhöll särskilt att stöd från familj, vänner och vårdgivare var mycket betydelsefullt för upprätthållandet av deras fysiska aktivitet. Gruppträning angavs många gånger som en särskild källa till glädje och samhörighet. Fysisk aktivitet beskrevs ur ett brett perspektiv. Många upplevelser var gemensamma med andra smärtpatienter oavsett kulturellt ursprung, dock framkom även mer kulturspecifika aspekter. En hälsofrämjande åtgärd skulle kunna vara att fånga upp dessa kvinnor innan de 8

10 har fått fysiska besvär och försöka motivera till träning utanför sjukvårdens regi. Ett led i detta skulle kunna vara att knyta an till de faktorer som upplevs underlättande för fysisk aktivitet. Ytterligare studier kring fysisk aktivitet hos utlandsfödda patienter med smärta, kan vara värdefullt för att få ökad förståelse om vad som påverkar deras val kring aktiviteterna. Vaginism och vulvavestibulit. En studie av 82 kvinnor som genomgått sjukgymnastisk behandling Johanna Sjögren Urologiska kliniken, Bäckenbottencentrum Skånes universitetssjukhus Malmö Allt fler unga kvinnor har sedan 1990-talet börjat söka hjälp inom sjukvården för smärta vid sexuellt umgänge. Den vanligaste diagnosen hos dessa är vulvavestibulit (vestibulit) som enligt definition är ett specifikt smärttillstånd som uppkommer endast vid provokation. Att etiologin är multifaktoriell, multisystemisk med mer eller mindre komplexa samband, är de flesta insatta i ämnet eniga om. Sexologen Gianotten (2000) är en föregångare för att angripa tillståndet ur synvinkeln att det föreligger en ökad muskeltonus i bäckenbotten. Bäckenbottenträning av specialiserad sjukgymnast i syfte att uppnå normal muskeltonus är en av grundstenarna. Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av medveten överträning av bäckenbottenmuskulaturen genom en retrospektiv journalgenomgång av de patienter med diagnoserna vaginism, spasm i bäckenbottenmuskulaturen som försvårar/omöjliggör samlag samt smärta vid samlag som behandlats under åren Vaginal palaption utfördes i psoasliggande utgångstälning för att få ett status på muskeltonus, muskelfunktion och ev avvikelser. Metoden medveten överträning av bäckenbottenmuskulaturen samt minimal vila mellan kontraktionerna utfördes därefter via facilitering i de delar med ökad muskeltonus tills normal muskeltonus uppnåtts. Patienten utförde därefter övningarna funktionellt, d v s före samliv samt om muskeltonus/smärta återkom under samlivet. 73 av studiens 82 patienter som behandlats enligt metoden muskelkontraktioner till avsiktlig utmattning i bäckenbottenmuskulaturen har efter behandlingen ett fungerande samliv och normal muskeltonus i bäckenbottenmuskulaturen. Resultatet av denna studie har visat att behandlingsmetoden medveten överträning av bäckenbottenmuskulaturen är en behandling som har effekt på tillståndet vaginism och/eller vulvavestibulit hos patienter med konstaterad ökad muskeltonus i bäckenbottenmuskulaturen. 9

11 Självskattad hälsorelaterad livskvalitet och smärta hos gravida kvinnor med bäckensmärta och som behandlats med akupunktur en singel subjekt experimentell design Maria Lund (1) Lena Nilsson-Wikmar (2) (1)Tallhöjdens Rehab, Södertälje (2)Sektionen för sjukgymnastik, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet. Tidigare studier visar att kvinnor med graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta skattar hälsorelaterade livskvalitet lägre än gravida utan rygg/bäckensmärta. Akupunktur är en behandlingsmetod som rekommenderas i de europeiska riktlinjerna vid graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta. Syftet var att utvärdera självskattad hälsorelaterad livskvalitet och smärta, hos gravida kvinnor med bäckensmärta, som behandlades med akupunktur. Singel subjekt experimentell design användes, med en AB design och en telefonuppföljning efter två-tre veckor. A-fasen utgjorde baslinjen och pågick under två veckor. B-fasen utgjorde behandlingsfasen och var fyra veckor. Tre skattningar gjordes under A-fasen och sju stycken under B-fasen. Fem kvinnor med diagnostiserad bäckensmärta inkluderades och behandlades med akupunktur två gånger per vecka, totalt sju behandlingar. Självskattad hälsorelaterad livskvalitet skattades enligt Nottingham Health Profile. Smärtintensitet skattades på en visuell analog skala just nu samt de två senaste dygnen. Statistisk signifikans analyserades med två standarddeviationsband. Resultatet visade en signifikant förbättring hos en patient och en signifikant försämring hos en annan, vid skattning av livskvaliteten. Resultatet av de olika delskalorna visade positiva förändringar. Ingen signifikant förändring förekom vid skattningar av smärtintensitet. Slutsatsen är att akupunkturbehandling har viss effekt på självskattad hälsorelaterad livskvalitet, men ingen effekt på smärta, hos gravida kvinnor med bäckensmärta. Kliniskt på mottagningen har studien inneburit ett strukturerat evidensbaserat arbetssätt. Ett utökat och bra samarbete med MHV och läkare, har utvecklats rörande bland annat sjukskrivningar. Förlossningsrädsla: Kan sjukgymnastledd gruppträning i varmvattenbassäng under graviditet minska rädslan inför förlossningen? Cecilia Thulin (1) Kvinnokliniken, Skånes Universitets Sjukhus, Malmö (1) Ungefär 6 % av alla gravida kvinnor har en svår förlossningsrädsla. Denna rädsla är ett problem som kan inverka på det dagliga livet, leda till krav om kejsarsnitt eller till och med ett undvikande att bli gravid. Mycket forskning kring förekomsten och diagnostiseringen av förlossningsrädsla har bedrivits men få forskare har angripit åtgärd och behandling av detta fenomen. 10

12 Arton kvinnor deltog i studien, varav åtta (44 %) var förstföderskor och tio (56 %) väntade sitt andra barn. Deltagarna deltog i gruppträningen i varmvattenbassäng vilken inkluderade övningar inspirerade från Feldenkrais, Basal kroppskännedom och Aqua Wellness. Varje behandlingstillfälle varade i 60 minuter och kvinnorna deltog vid 4-5 tillfälle. Datainsamlingen skedde via egenproducerade enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer. Rädslan inför förlossningen skattades i genomsnitt till 8,2 på VAS- skala. Den upplevda rädslan under förlossningen skattades i genomsnitt till 3,3 på VAS-skala efter genomgången behandling, alltså en minskning med 60 % jämfört med hur deltagarna skattade sin rädsla vid inklusionstillfället. 94 % av deltagarna svarade, efter att deltagit i gruppbehandlingen 4-5 ggr, att de kände sig lugnare inför sin förlossning. Med en sjukgymnastisk gruppbehandling i varmvattenbassäng minskade rädslan hos en grupp gravida förlossningsrädda kvinnor. De förlossningsrädda kvinnorna använde delar av innehållet i gruppträningen under sina förlossningar. Kvinnors upplevelser under och efter bröstcancerbehandling - en litteraturstudie Anna-Carin Uttermalm och Helen Wersén, Hela Kroppen Sjukgymnastik, Stockholm Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och incidensen har ökat. Åtskilliga kvinnor är under behandling i flera år. Att få en bröstcancerdiagnos förändrar på många sätt hela kvinnans livssituation. Systematiska litteraturstudier gällande upplevelser i samband med bröstcancer har haft fokus på arbetsåtergång, yngre kvinnors upplevelser samt upplevelser i samband med bröstcancer med tidig upptäckt. Litteraturstudier som fokuserar på upplevelser i allmänhet och involverar kvinnor i alla åldrar har inte tidigare presenterats. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser under och efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats och sökning i databaserna PubMed, Cinahl, PeDro och Psychinfo utfördes. Tretton artiklar uppfyllde de kriterier som var uppställda för studien och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades för att finna ord och meningar relevanta för studiens syfte, dessa kategoriserades sedan till teman. Nio artiklar hade låg kvalitet och fyra hade medelhög. Följande sju teman framkom: Cancerbeskedet - en dödsdom, Familjen och kvinnans roll, Sociala och kulturella aspekter, Vårdpersonalens och andras stöd, Förändrad kropp och kroppsidentitet, Rädsla för lidande och död samt Förändrade prioriteringar i livet och ökad livsvilja. Slutsats: Denna studie indikerar att bröstcancer påverkar kvinnan starkt både fysiskt och psykiskt. Kvinnorna upplever en förändrad kropp och kroppsidentitet. Stöd från familj, 11

13 vårdpersonal och andra har stor betydelse. Kvinnans upplevelse av sjukdomen varierar bland annat utifrån vilken social och kulturell miljö hon tillhör, vid vilken ålder sjukdomen debuterar och om bröstcancern är spridd eller inte. Trots rädsla för lidande och död kan kvinnan uppleva en ökad livsvilja. Kunskaper från denna studie kan öka vårdpersonalens och sjukgymnastens förståelse för kvinnor med bröstcancer och därmed underlätta bemötande och behandling. Stroke utveckling av nya innovativa behandlingsmetoder Svensk deltagande inom det europeiska nätverket för Neurorehabilitering och robotteknik: COST Action TD1006 Margit Alt Murphy(1,2), Carin Willén(2), Katharina Stibrant Sunnerhagen (2) (1) Rehabiliteringsmedicin, Sjukgymnastik och arbetsterapi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. (2) Neurovetenskap och fysiologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Akademi, Göteborgs Universitet I takt med att antalet äldre blir allt fler i världen ökar behovet av att kunna behandla motoriska funktionsnedsättningar som t.ex. är vanliga vid stroke. Användningen av robottekniker är under stark utveckling i europeiska länder, och redan idag finns det robotar som kan förmedla instruktioner om hur patienter ska utföra specifika rörelser, underlätta genomförande av aktiviteter samt objektivt bedöma rörelseförmågan och ge feedback skapades ett nytt europeiskt forskningsnätverk, med syfte att stimulera utvecklingen av nya, innovativa, effektiva och patientanpassade robotar för neuromotorisk rehabilitering. Göteborgs Universitet, som representeras av doktorand Margit Alt Murphy och professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, har fått regeringens uppdrag att samordna den svenska insatsen i projektet. Nätverket består av en tvärvetenskaplig grupp av ledande forskare inom robotteknik, klinisk neurorehabilitering, teoretisk neurovetenskap och neurofysiologi. De specifika syftena med nätverket är att: erbjuda tydliga, evidensbaserade riktlinjer för robotstödd rehabilitering samt definiera lämpliga patientgrupper och användningsområden samordna forskningen och därmed ge ökad förståelse och kunskap om faktorer som påverkar återhämtningen och rehabiliteringsresultaten efter stroke sammanställa önskvärda, specifika egenskaper hos robotbaserade terapier inom rehabilitering, innefattande framtida tillämpningsbehov (t.ex. andra patientgrupper än stroke, hembaserad telerehabilitering) Nätverket kommer att ge en tydlig översikt över vilka robotbaserade behandlingar som är tillgängliga för klinisk verksamhet och därmed främja utvecklingen och användningen av rehabiliterande robotteknik i Europa. 12

14 Påverkar aerob cykelträning gångfunktionen hos personer med stroke i kroniskt skede? En pilotstudie. Mia Måseide sjukgymnast MSc (1), Maria Klässbo sjukgymnast MedDr forskningsledare(2) (1)Sjukgymnastmottagningen sjukhuset i Arvika (2)Centrum för klinisk forskning i Karlstad Stroke är vanligt och leder till funktionshinder. Träning kan förbättra funktion och minska risken för en ny stroke eller annan hjärtkärlsjukdom. Syftet med pilotstudien var att få ett underlag för powerberäkning gällande förbättring av gångfunktion efter cykelträning i grupp för personer med stroke i kroniskt skede. Syftet var också att testa design, intervention och mätinstrument. Studien var experimentell med kvantitativ ansats, pretest-posttest single group design. Tio försökspersoner med stroke i kroniskt skede tränade på ergometercykel i nio veckor. Före och efter träning mättes sex minuters gångtest(6mwt), Stroke Impact Scale 2,0 Swedish version(sis(s)) domänen för förflyttning och delaktighet i sociala situationer, Bergs balanstest(bbs) och Falls Efficasy Scale Swedish version(fes(s)). Gångsträcka mätt med 6MWT ökade 13 meter(4%). Det fanns skillnader i självskattad förflyttningsförmåga(sis6(s)) (p<0,05) och delaktighet i sociala situationer (SIS8(S)) (p<0,05). Det fanns ingen skillnad för statisk och dynamisk balansfunktion mätt med BBS eller självskattad säkerhet att utföra vardagliga aktiviteter mätt med FES(S), en förklaring till det kan vara takeffekt på BBS och FES(S). Pilotstudien visar att aerob träning på cykel kan vara ett sätt att påverka gångfunktionen. Resultaten är mer osäkra när det gäller balansfunktion och självskattad säkerhet att utföra dagliga aktiviteter. Key Words: Stroke, aerbic exercise, walking, participation. Stroke- arm och handfunktion Utveckling av spasticitet i övre extremitet under det första året efter stroke. En del av Stroke Arm Longitudinal study at the University of GOThenburg (SALGOT) studien. Arve Opheim (1, 2), Anna Danielsson (1), Margit Alt Murphy (1), Katharina Stibrant Sunnerhagen (1) (1) Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs Universitet (2) Sunnaas Sykehus, Nesoddtangen, Norge Syftet med studien var att beskriva förekomst och utveckling av spasticitet, sensomotorisk funktion, smärta och rörelseomfång (ROM) i övre extremitet under första året efter stroke. 13

15 Konsekutivt inkluderades 117 patienter boende i Göteborgsområdet, med förstagångsstroke och nedsatt arm och handfunktion dokumenterat tre dagar efter insjuknande. Patienterna bedömdes vid sex tillfällen under första året: vid 3, 10 dagar, 4 veckor, 3, 6 och 12 månader. Förekomst av spasticitet bedömdes med the modified Ashworth Scale (MAS), sensomotorisk funktion med Fugl-Meyer skala (FMA), smärta vid passiv rörelse och ROM bedömdes med subskala av Fugl-Meyer för smärta respektive ROM. Subgruppsanalyser genomfördes. Spasticitet dag 3 förekom hos 28 patienter (25%) och hos 46% vid ett år. Antalet personer som bedömdes till MAS 3-5 ökade under året. Medelvärdet för sensomotorisk funktion förbättrades fram till 3 månader, men inte därefter. Förekomst av smärta under studieperioden ökade från 20% till 45%. Minskat ROM bedömdes hos 40% dag 3 och vecka 4, och ökade till 55% vid 3, 6, 12 månader efter stroke. De med spasticitet hade signifikant lägre poäng på FMA, ROM och på smärta. Spasticitet i övre extremitet är vanligt efter stroke och kan vara associerat med sämre sensomotorisk funktion, minskat ROM och ökad smärta. Denna studie indikerar att en kartläggning av smärta och spasticitet är områden som bör beaktas hos patienter med förstagångsstroke. Reliabiliteten för ABILHAND - ett mått på självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter hos personer med kronisk stroke Elisabeth Ekstrand (1, 2), Ingrid Lindgren (1, 2), Jan Lexell (1, 2), Christina Brogårdh (1, 2) (1) Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus (2) Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds Universitet ABILHAND är ett instrument som mäter självskattad förmåga att utföra komplexa vardagliga handaktiviteter. Det har visat sig ha god validitet efter stroke men det saknas kunskap om dess reliabilitet. Syftet med studien var att utvärdera test-retest-reliabiliteten för ABILHAND efter stroke samt att definiera den minsta förändring som innebär en verklig förändring både för en grupp individer och för en enskild individ. 39 deltagare, 16 (6 36) månader efter insjuknandet i stroke, med mild till måttlig handfunktionsnedsättning, skattade sin förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter med ABILHAND vid två tillfällen, med 2 veckors mellanrum. ABILHAND innehåller 23 intervjufrågor där svårighetsgraden att utföra aktiviteten skattas enligt en 0-2 skala (0 = omöjligt och 2 = lätt). Instrumentet är Rasch-analyserat, vilket innebär att ordinaldata kan omvandlas till en intervallskala (logits) och att parametrisk statistik kan användas. Test-retest-reliabiliteten beräknades med intraclass correlation coefficient (ICC 2.1). Den minsta förändring som indikerar en verklig förbättring beräknades med standard error of measurement (SEM%) för en grupp individer, och med smallest real difference (SRD%) för en enskild individ. 14

16 Logits var i genomsnitt 2.14 vid testtillfälle 1 och 2.21 vid testtillfälle 2, utan någon systematisk skillnad mellan testtillfällena. Test-retest-reliabiliteten var hög, ICC 2.1 = SEM% var 15% för en grupp individer, medan SRD% var 42% för en enskild individ. ABILHAND kan anses vara reliabelt för personer med kronisk stroke. Det är särskilt lämpligt för att utvärdera förändringar av självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter hos en grupp individer efter stroke Kinematisk rörelseanalys av armfunktion efter stroke - känslighet för förändring över tid Margit Alt Murphy(1,2), Carin Willén(2), Katharina Stibrant Sunnerhagen(2) (1) Rehabiliteringsmedicin, Sjukgymnastik och arbetsterapi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2) Neurovetenskap och fysiologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Akademi, Göteborgs Universitet Kinematisk rörelseanalys är en objektiv, reliabel och en allt vanligare metod för att undersöka eller utvärdera armfunktion efter stroke. Det finns en stark korrelation mellan kinematiska mått och personens funktions- eller aktivitetsnivå. Vi saknar däremot kunskap om hur känsliga dessa kinematiska mått är för förändring över tid och vilken grad av förändring i kinematik skulle vara av betydelse för patienten när det gäller armfunktion. Deltagarna rekryterades från en större studie efter förstagångs stroke (SALGOT-Stroke Arm Longitudinal Study at Gothenburg University) där de som kunde utföra kinematisk rörelseanalys av aktiviteten dricka ur ett glas inkluderades i studien. Testning utfördes tidigt (medeltid 9 dagar) samt 3 månader efter stroke insjuknade (n=51). Armfunktionen bedömdes med Action Research Arm Test (ARAT). ROC-kurv-analys (receiver-operating characteristic curve) och linjär regressionsanalys användes för att utvärdera responsiveness för rörelsetid, smidighet och kompensatorisk bålrörelse. Samtliga tre kinematiska mått kunde identifiera personer som uppvisade en klinisk förbättring i armfunktion. Förändring i kinematiska mått var signifikant associerade med den observerade förändringen i armfunktion (R2=0.32-0,36). En förändring på ca 10% från utgångsläget hos de kinematiska måtten motsvarade en betydelsefull kliniskt förändring i armfunktion. De kinematiska rörelsemåtten: rörelsetid, smidighet och kompensatorisk bålrörelse är känsliga för förändring under de första 3 månader efter stroke och en förändring på ca 10 % motsvarade en klinisk relevant förändring i armfunktion. Resultatet från denna studie är användbar för forskare och kliniker, i synnerhet när kinematisk data ska tolkas och värderas i relation till personens funktion. 15

17 Armfunktion inom 72 timmar efter förstagångsstroke i en oselekterad patientgrupp, samt vårdförlopp och utfall vid utskrivning. En del av SALGOT-studien. Hanna C Persson (1,2), Marina Parziali (1), Anna Danielsson (1,2), Katharina Stibrant Sunnerhagen (1). (1) Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs Universitet. (2) Sjukgymnastik och Arbetsterapienheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Nedsatt funktion i övre extremitet efter stroke har rapporterats förekomma akut hos 70-80%. Akutvården förändras med fler som vårdas på strokeenhet så väl som behandlas med trombolys. Syftet var att i en oselekterad patientgrupp med förstagångsstroke, undersöka vårdförlopp och utskrivningsstatus samt förekomst av nedsatt arm och handfunktion inom 72 timmar efter insjuknande. Ett andra syfte var att undersöka faktorer som associeras med nedsatt övre extremitet och dess påverkan på utfallet. Inklusionskriterier var: förstagångsstroke, över 18 år, boende i geografiskt upptagningsområde, på strokeenheten inom 72 timmar efter insjuknade, ingen tidigare nedsatt funktion i övre extremitet. Via journalgranskning samlades bakgrundsdata, arm och handfunktion, utfall av stroke och sjukhusvård. Infarkter klassificerades enligt Bamford och med TOAST. Av screenade 969 patienter med förstagångsstroke uppfyllde 642 inklusionskriterierna. Vid ankomst bedömdes patientens funktion med NIHSS, medelvärde 6.0. Förekomst av nedsatt arm och handfunktion inom 72 timmar efter insjuknade var 48%, vilket också samvarierade med ålder (p<0.004), vårdtid (p<0.001) och dödlighet inom akutvården (p<0.001). Det var 89% av patienterna som lades in direkt på strokeenheten och 77% kom till sjukhuset på insjuknadedagen. Medelvårdtiden på strokenheten var 10 dagar och 57% utskrevs till hemmet. Dödligheten inom 72 timmar var 5%. Nedsatt arm och handfunktion inom 72 timmar efter insjuknande i förstagångsstroke förekommer hos 48% av patienterna. Nedsatt övre extremitet associerar med högre ålder, längre vårdtider inom strokeenheten och högre dödlighet i akutvården. Somatosensorisk återinlärning för arm och hand efter stroke Johanna Sander Hagfors(1) Håkan Littbrand (2) (1)Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus (2)Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet Nedsatt somatosensorik är ett vanligt problem efter stroke. Somatosensoriken är viktig för individens säkerhet och har en betydande roll för motoriken. Trots det är kliniska åtgärder för att förbättra somatosensoriken ovanliga och rehabilitering riktar sig främst på motoriska problem. Även forskning inom området är begränsad, men studier visar på positiva effekter av somatosensorisk träning. Syftet med detta projekt var att undersöka om det var möjligt 16

18 att implementera somatosensorisk återinlärning i en klinisk öppenvårdsverksamhet, samt att utvärdera effekter och upplevelse av nyttan med denna träningsmetod. Ett svenskt standardiserat träningsprogram för somatosensorisk återinlärning samt bedömningsinstrument för patienter som drabbats av stroke togs fram. Tolv patienter som rehabiliterades på en dagrehabilitering tränade beröringskänsel, proprioception och objektidentifikation. De sensoriska modaliteterna testades före och efter träningsperioden. Patienterna intervjuades även direkt efter träningsperioden om upplevelsen av denna träningsmetod och nyttan av träningsperioden. I genomsnitt deltog patienterna i projektet 15 månader efter strokeinsjuknandet. Antal träningstillfällen var i genomsnitt 10 (6-14, min-max). Resultaten på de somatosensoriska testerna för beröringskänsel, proprioception och objektidentifikation visade på genomsnittliga förbättringar. Av 11 patienter som tillfrågades upplevde 10 en förbättring av somatosensoriken, majoriteten upplevde att de hade nytta av den förbättringen i vardagen och var positiva till träningsformen. Somatosensorisk återinlärning är en träningsform som är möjlig att implementera i klinik och som kan ha positiva effekter för patienter som drabbats av stroke. Det finns ett behov av att sprida information om tester, träningsmetoder samt forskningsresultat inom detta område. Fler större randomiserade och kontrollerade studier inom området efterlyses. Patientens skattade arm och handstyrka i korrelation till objektiva mätningar 10 dagar efter en förstagångsstroke; en del av SALGOT-studien. Hanna C Persson (1,2), Anna Danielsson (1,2), Katharina Stibrant Sunnerhagen (1) (1) Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs Universitet. (2) Sjukgymnastik och Arbetsterapienheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Kunskap om patientens förståelse av funktionsnedsättning efter stroke är bristfällig. Få studier finns, varav ingen som omfattar akut skede. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevad arm och handstyrka 10 dagar efter insjunkande i stroke och hur denna korrelerar till objektiva mätningar. Etthundra patienter med förstagångsstroke och nedsatt arm och handfunktion 3 dagar efter insjuknade, boende i Göteborgsområdet, undersöktes från studien Stroke Arm Longitudinal Study at the University of Gothenburg (SALGOT). 10 dagar efter insjuknade, skattade patienten sin funktion i övre extremitet på två delmoment av Stroke Impact Scale; styrka i arm respektive i hand i afficierad sida. Övre extremitet bedömdes med greppstryka mätt med JAMAR samt med aktivitetsskalan Action Research Arm Test (ARAT). Korrelationsberäkningar genomfördes. 17

19 Hög korrelation visades mellan patientrapporterade styrka i hand och i greppstryka mätt med JAMAR; roh 0.86 and i arm; rho Hög korrelation fanns även mellan patientrapporterade styrka i hand och med ARAT; rho 0.83 och i armen; rho Samtliga korrelationer med signifikansnivå på p<0.01. Denna studie visar att 80% av de patienter som deltog, redan 10 dagar efter stroke skattar styrkan i påverkad arm och hand korrekt. Detta indikerar på att det finns god överensstämmelse mellan patientens skattade styrka och objektiva mätningar redan tidigt efter stroke. Intra- och interbedömar reliabilitet hos Action Research Arm Test för patienter med stroke Åsa Nordin, Margit Alt Murphy, Anna Danielsson Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Göteborgs Universitet En av de vanligaste följderna av en stroke är en funktionsnedsättning i övre extremiteten. Action Research Arm Test (ARAT) är ett vanligt förekommande test för att bedöma arm- och handfunktion efter stroke inom såväl forskning som klinik. Syftet med studien är att undersöka reliabiliteten inom och mellan bedömare hos de olika uppgifterna i ARAT för patienter med stroke. Två sjukgymnaster skattade samtidigt varje deltagares utförande av de 19 uppgifterna i ARAT vid två tillfällen, med cirka en timmes mellanrum. Ett tillgänglighetsurval bestående av 34 personer med hemipares deltog i studien (medelålder 60 år, medeltid sedan stroke 29 månader). En svensk översättning av ARAT användes och reliabiliteten inom och mellan bedömare testades uppgift för uppgift. Överenstämmelse mättes med Percentage Agreement (PA). Svenssons metod för parade ordinaldata användes för att identifiera och mäta systematiska skillnader i position; Relativ Position (RP) och koncentration; Relativ koncentration (RC), skiljt från skillnader orsakade av individuella variationer; Relativa rangvariansen (RV). En hög grad av överrensstämmelse inom bedömare (PA>80 %) förelåg vid 17 av de 19 uppgifterna medan hög överenstämmelse mellan bedömare noterades hos 14 av uppgifterna.en statistiskt signifikant systematisk skillnad i position inom bedömare hittades vid uppgift 11 (RP 0.12), och mellan bedömare, vid uppgift 1 (RP 0.10) och 4 (RP 0.11). När det gäller relativ koncentration noterades en skillnad mellan bedömare vid uppgift1 (RC ), 17 (RC -0.16) och 19 (RC 0.19). Inga oenigheter inom och mellan bedömare orsakades av individuella variationer. ARAT är ett reliabelt test för arm- och handfunktion efter stroke och kan rekommenderas inom såväl forskning som klinik. De små skillnader som förelåg inom och mellan bedömare var systematiska, vilket innebär att de går att justera för. 18

20 Finns det något samband mellan skuldersmärta efter stroke och förändrad känsel? Ingrid Lindgren (1, 2), Elisabeth Ekstrand (1, 2), Jan Lexell (1, 2), Hans Westergren (1, 2), Christina Brogårdh (1, 2) (1) Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund (2) Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Varje år insjuknar cirka personer i Sverige för första gången i stroke och cirka 20 % av dessa drabbas av skuldersmärta. Orsakerna till smärtan är ofta multifaktoriella, bland annat har nedsatt motorik i armen och inskränkt passiv rörlighet i axeln associerats med skuldersmärta. Nya teorier tyder på att förändrad känsel efter stroke kan ha en inverkan på skuldersmärtan, men sambandet är ännu oklart. Syftet med denna studie var att undersöka om somatosensoriska förändringar är vanligare hos personer med skuldersmärta efter stroke, jämfört med strokedrabbade utan skuldersmärta och friska kontrollpersoner. Fyrtionio personer med stroke; 24 med och 25 utan skuldersmärta (medelålder 64 år) och 11 ålders- och könsmatchade kontrollpersoner deltog i studien. Perceptions- och smärttrösklar för kyla/värme/hetta (så kallade termiska trösklar) samt trösklar för tryck och stick mättes med Quantitative Sensory Testing, QST. Passiv rörlighet, muskeltonus, ytlig och djup sensibilitet, liksom motorisk funktion mättes i övre extremiteter. Karaktäristika för skuldersmärta noterades i smärtgruppen. De båda strokegrupperna var lika förutom att inskränkt passiv abduktion var vanligare i gruppen med skuldersmärta (p=0.001). Personerna med skuldersmärta hade högre perceptionströsklar för kyla (p=0.05) och upplevde i högre grad kylsensationer i den paretiska sidan (p=0.02), jämfört med personerna utan skuldersmärta. De båda strokegrupperna hade generellt högre termiska trösklar, liksom ökad förekomst av extremt höga och låga trösklar för tryck och stick, jämfört med kontrollpersonerna. Förändrad känsel är generellt vanligt hos personer som insjuknat i stroke. Gruppen med skuldersmärta hade något förändrad känsel för kyla. Resultaten tyder på att det kan finnas ett svagt samband mellan somatosensoriska förändringar och skuldersmärta efter stroke. Veterinärmedicin Effekter av akupunkturbehandling på en tioårig schäfertik med vänstersidig höftartros -en rapport i single subject experimental design Nilsson, M., MSc, RPT1;. Steinwall, L., VMD2.: Jacobson, I., PhD, RPT1. 1Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden 2Animal Hopital Gammelstad, Luleå, Sweden 19

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI SEKTIONEN FÖR HÄLSA OCH REHABILITERING ENHETEN FYSIOTERAPI BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET ANNELIE GUTKE LEG FT, MED DR Plan för timman Smärta i ländryggen När?

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014

FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 FYSIOTERAPEUTDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 september 2014 DU FÅR MÖTA Socialstyrelsen Iréne Nilsson Carlsson Projektledare Drottninghög, primärvården Skåne Karin Winberg Leg.

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer