Det är en sjö mellan BUP och VPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är en sjö mellan BUP och VPS"

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-rapport 2010:9 Det är en sjö mellan BUP och VPS Ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin i Växjö, Landstinget Kronoberg Emma Wallin

2 1

3 SAMMANFATTNING Föreliggande arbete utfördes inom ramen av PTP-programmet i Landstinget Kronoberg. Syftet var att utarbeta ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) och en affektiv enhet inom Vuxenpsykiatrin (VPS). Delsyften var att beskriva flödet av patienter mellan verksamheterna, hur övergången upplevdes ur ett patientperspektiv, samt hur yrkesverksamma inom VPS och BUP upplevde samverkan. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Danemarks modell kring samverkan (2003) med grundläggande förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer. Data samlades in från journalföringssystem och riktade öppna intervjuer med tre unga patienter, tre yrkesverksamma inom BUP och tre inom VPS. Upplevelserna analyserades kvalitativt genom innehållsanalys. Studien kan ses som ett underlag till vidare diskussion kring utvecklingsmöjligheter i samverkansprocessen mellan BUP och VPS. Nyckelord: Innehållsanalys, kvalitetssäkring, intervjuer, organisationspsykologi. 2

4 3

5 INNEHÅLL BAKGRUND... 6 Aktuell organisation... 6 Åtgärder för att motverka ökad psykisk ohälsa bland unga... 7 Behovet av samverkan... 8 Förväntade positiva effekter av samverkan... 8 Nackdelar och svårigheter med samverkan... 9 Kopplingar mellan kontakt med BUP och senare psykisk ohälsa... 9 Teoretiska utgångspunkter... 9 Samverkan som begrepp... 9 Grundläggande faktorer...10 Framgångsfaktorer Hinder Avgränsningar Syfte och frågeställningar METOD Design Urval Deltagare Procedur Formulering av frågeställningar Rekrytering Metod för datainsamling Etiska ställningstaganden Databearbetning RESULTAT Överförda patienter från BUP till VPS Beskrivning av intervjuer med patienter Upplevelser av övergången mellan BUP och VPS Upplevelse och syn på samverkan Delaktighet Förslag på förbättring Beskrivning av intervjuer med yrkesverksamma Syfte och upplevt behov...17 Återkoppling Hinder Framgångsfaktorer DISKUSSION Metod Resultat Implikationer för vidare utvecklingsarbete REFERENSER BILAGOR

6 5

7 BAKGRUND Föreliggande arbete utfördes inom ramen av PTP-programmet i Landstinget Kronoberg. Syftet var att tillämpa kunskaper i organisationspsykologi för att bidra till förslag kring hur verksamheten kan utvecklas. Aktuell organisation Psykiatrin i Sverige har varit föremål för en politisk och ekonomisk debatt under de senaste åren. I samband med en omfattande besparingsåtgärd omorganiserades psykiatrin i Landstinget Kronoberg år Nya enheter skapades med syfte att erbjuda hjälp till olika patientgrupper. En enhet med uppdrag att erbjuda patienter med affektiv sjukdom vård och behandling bildades, Enhet 53 och Enhet 11 i Växjö respektive Ljungby. För att förbättra den affektiva enhetens verksamhet genomfördes ett organisationsförändringsarbete under I samarbete med Ardevo AB (2009) formulerades en verksamhetsidé samt en verksamhetsplan för användning av enhetens resurser (se Figur 1): Med respektfullt bemötande i en lugn, välkomnande och hälsofrämjande miljö erbjuder vi dig med affektiv sjukdom ett tvärprofessionellt och väl beprövat behandlingsutbud. Med individuellt anpassad vård, god tillgänglighet, ömsesidig delaktighet och i nära samarbete med våra vårdgrannar arbetar vi för att du ska känna trygghet, hopp och få en ökad livskvalitet. Med respektfullt bemötande menar vi respekt för och tar hänsyn till patientens integritet. Att vi i största mån tillmötesgår patientens vilja. Att vi lyssnar till och försöker förstå och återkopplar till patienten. Att vi är trovärdiga och pedagogiska när vi kommunicerar med patienten i samband med val av vårdinsatser. Att vi stimulerar och inviterar patienten till delaktighet och betraktar patienten som expert på sig själv. Med lugn, välkomnande och hälsofrämjande miljö menar vi att vi har ett bra informationsutbyte och ger tydlig information. Att alla medarbetare och patienter är välinformerade. Att personalen är lugn, trygg och tillgänglig och att miljön präglas av tillit. Patienterna är delaktiga i vården, att vården är väl planerad och att det finns tillgång till aktiverande program. Att såväl inre som yttre miljö är välplanerade och att det finns tillgång till ljus, frisk luft, motion och bra kost. Med affektiv sjukdom menar vi bipolär sjukdom, svåra depressioner samt recidiverande depressioner från och med tredje sjukdomstillfället. Med tvärprofessionellt behandlingsutbud menar vi ett multimodalt angreppssätt där alla relevanta kompetenser samverkar i ett helhetsperspektiv för patientens, individuellt anpassade, behandlingsprogram. Med väl beprövat behandlingsutbud menar vi att vetenskap och beprövad erfarenhet ska vara vår utgångspunkt. 6

8 Med individuellt anpassad vård menar vi att behandlingsinsatserna ska bygga på en noggrant, utifrån professionen utförd analys, av patientens behov, önskemål och förmåga. Det skall även finnas en dokumenterad behandlingsplan. Med god tillgänglighet menar vi att vi ger rätt vård vid rätt tidpunkt och att tillgängligheten ska möta interna riktlinjer och minst svara upp mot nationella riktlinjer. Vi har en god intern behandlingstillgänglighet. Vidare ska en känd patient alltid kunna få kontakt med personalen samma dag. Med nära samarbete med våra vårdgrannar menar vi att vi känner och förstår varandras verksamheter, att vi har upparbetade och etablerade samarbetsformer med en adekvat arbetsfördelning inom hela processen samt tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning inom överenskomna ramar. Vi har vidare en bra handlednings- och konsultverksamhet. Med livskvalitet menar vi att en person har livskvalitet när han/hon som helhet, ur sitt eget perspektiv, fungerar väl i sitt sociala och kulturella sammanhang och kan realisera sina grundläggande individuella mål. Figur 1. Den affektiva enhetens verksamhetsidé (Ardevo 2009) I den organisationsanalys som genomfördes lyftes en ökande ohälsa i åldersgruppen år fram som ett externt hot och murar mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Vuxenpsykiatrin (VPS) som en intern svaghet. Ett långsiktigt mål var att utforma ett väl utvecklat omhändertagande av gruppen unga vuxna med affektiv sjukdom. På kort sikt formulerades målet att hitta överenskommelser avseende övergångar mellan BUP och VPS för patienter med affektiv sjukdom då rutiner kring övergången mellan BUP och VPS saknades. Den samverkansstrategi som formulerades beskrev samverkan som väl kommunicerad, förankrad och etablerad hos berörda parter med god tillgänglighet, aktivt kunskapsutbyte och tydliga ansvarsområden. I samtal med enhetens avdelningschef framkom ett intresse och upplevt behov av att tydliggöra patientflödet mellan BUP och VPS och undersöka hur övergången mellan BUP och VPS upplevs ur ett patientperspektiv (personlig kommunikation, 3 feb 2010). Vikten av att lyfta fram olika erfarenheter och åsikter bland yrkesverksamma inom både VPS och BUP diskuterades även. Att genomföra systematiskt utvecklingsarbete och rutiner ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag att tillhandahålla god vård på lika villkor, patientsäkerhet och effektivitet (SOSFS, 2005:12). Utarbetandet av policies och rutiner kring bemötande av patienter och närstående samt medarbetare framhålls som en viktig del, där förslag och klagomål ses som en möjlighet för att förbättra vården och säkerställa att patientens värdighet och integritet respekteras oavsett kön, funktionshinder, etnisk/religiös tillhörighet, sexuell läggning och inte minst ålder. Åtgärder för att motverka ökad psykisk ohälsa bland unga Under de senaste åren har den psykiska hälsan bland unga uppmärksammats alltmer. Flera studier visar att den psykiska ohälsan är betydande och ökande. Enligt Socialstyrelsens folkhälsoundersökning 2009 har det psykiska välbefinnandet generellt minskat där unga mellan år rapporterar ökad psykisk ohälsa i form av ängslan, oro och ångest där allt fler unga vårdas på sjukhus för depressions- och ångesttillstånd (Folkhälsorapport 2009). 7

9 För att motverka psykisk ohälsa bland unga har olika åtgärder vidtagits. I Socialstyrelsens skrivelse Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (2004) antas förebyggande arbete och tidigare insatser i samverkan medverka till mindre omfattande och kostsamma insatser både ur ett ekonomiskt och individuellt perspektiv. Under 2003 tillsatte regeringen en nationell samordningsgrupp med särskild uppgift att lämna förslag avseende insatser till unga som riskerar allvarlig psykisk sjukdom och/eller funktionshinder. I den efterföljande rapporten Ambition och ansvar (SOU 2006:100) lyfts även där behovet av förebyggande arbete och samverkan fram som ett sätt att nå riskgrupper. Enligt rapporten bör övergången mellan BUP och VPS bli mer flexibel och kontinuitetsbrott förhindras. När det kommer till unga med mer komplicerad problematik framhålls behov av en sammanhållen planering tillsammans med den unge och dennes familj. Det bör finnas dokumenterat vilka mål som formulerats, vilka insatser som planeras och vem som har ansvaret för vad och när uppföljning sker. Vidare betonas vikten av att insatser riktade mot unga med lättare och svårare psykisk ohälsa är lättillgängliga. Behovet av samverkan Det västerländska industrisamhällets produktionsförhållanden har nödvändiggjort en arbetsdelning och rollspecialisering med krav på rationalitet och effektivitet, vilket märks genom den specialisering av psykiatrin som skett under de senaste åren. Eliasson (1994) lyfter fram att denna utveckling riskerar leda till en fragmentering där människan delas upp i olika delar som behandlas var för sig. Boklund (1995) menar att den högre specialiseringen har lett till ett ineffektivt utnyttjande av begränsade gemensamma resurser där parallella system som gör samma saker samtidigt som enskilda människor riskerar att falla mellan stolarna. Mot denna bakgrund har behovet av samverkan och helhetssyn ökat. Förväntade positiva effekter av samverkan I sin avhandling om möjligheter och hinder kring samarbete framhåller Boklund (1995) att det finns en allmän föreställning om att samarbete är bra. Socialstyrelsen (2004) menar att det finns en stark övertygelse om att samverkan ökar kompetensen och helhetssynen, samt att samverkan frigör resurser. Även om det saknas forskningsstöd för samverkans gynnsamma effekter är det en utbredd uppfattning bland professionella att samverkan har positiva effekter när den fungerar (Socialstyrelsen 2004). Det finns även många studier som visar att arbete i grupp mot ett gemensamt mål kan öka lärande, arbetstillfredsställelse och effektivitet (Campion, Medsker & Higgs 1993; Kozlowski & Bell 2003; Morgeson & Campion 2003). I en intervjustudie av kommittén mot barnmisshandel lyfts tidsbesparing, bättre och tidigare hjälpinsatser, ökad kunskap och att arbetat blir mindre psykiskt påfrestande fram som positiva effekter av samverkan. Boklund (1995) ifrågasätter antagandet om att samarbete är eftersträvansvärt per se och fokuserar istället på frågan om samarbete kan tillföra någonting värdefullt och i så fall när och hur detta ska ske. Socialstyrelsen framhåller att samtycke från den som berörs av samverkan är en förutsättning (Socialstyrelsen 2004). Huruvida patienterna generellt upplever en ökad vårdkvalitet i samband med ökad samverkan är oklart då de flesta studier fokuserar de samverkande parterna (Socialstyrelsen 2004). Samtidigt finns det studier som visar att patienters förväntningar och preferenser kring erbjuden behandling ökar möjligheterna till ett lyckosamt utfall. Ett sätt att förklara svårigheter att hitta signifikanta skillnader mellan olika typer av psykoterapi är att det finns gemensamma faktorer som är verksamma i alla typer av psykologisk behandling. Den terapeutiska alliansen har 8

10 ringats in som en faktor, där alliansbegreppet avser den ömsesidiga överenskommelsen mellan klient och terapeut om mål och uppgifter i terapin, samt kvaliteten i de känslomässiga band som växer fram mellan parterna (t.ex. Malminen 2003). Nackdelar och svårigheter med samverkan Samtidigt som samverkan mellan BUP och VPS framställs som eftersträvansvärt finns det få studier kring utfall. De flesta uppföljningsstudierna kring svenska samverkansprojekt fokuserar i regel på de samverkande parterna (Socialstyrelsen 2004). I en av dessa studier framstår samverkan som någonting som tar tid och resurser och som endast undantagsvis fungerar (Sundell & Colbiörnsen 1996). Resultatet från en studie av Persson och Lundgren (2003) påvisar svårigheter att realisera målsättningarna kring samverkan även om hög grad av samstämmighet funnits på formuleringsplanet. En annan svårighet som Socialstyrelsen (2004) påtalar är ett etiskt dilemma som rör samverkan ur ett patientperspektiv då unga och föräldrar befinner sig i ett beroendeförhållande till vården, även inom ramen för frivillig vård. Vidare menar Lind m.fl. (1999) att samverkan kan medföra att den sociala kontrollen ökar och att individer kan känna sig övervakade och kontrollerade. Kopplingar mellan kontakt med BUP och senare psykisk ohälsa Enquist och Rydelius (2000) framhåller gemensamma beröringspunkterna mellan BUP och VPS, samtidigt som kunskap och intresse för samarbetsfrågor saknas. I deras longitudinella studie framgår att drygt var fjärde patient som har haft kontakt med BUP senare sökte vård inom VPS. Samtidigt utgjorde tidigare BUP-patienterna endast åtta procent av de vuxenpsykiatriska patienterna från samma årskullar. Bristande samverkansformer för fortsatt omhändertagande av de tidigare BUP-patienterna och ett effektivt omhändertagande inom BUP framhölls som anledningar till att så få unga behöver senare vuxenpsykiatrisk vård. Författarna spekulerar om det viktigaste samarbetet mellan BUP och VPS avser de beröringspunkter som gemensamma familjer där barn riskerar att fara illa pga. psykisk sjukdom eller missbruk hos föräldrarna utgör, istället för en liten andel gemensamma patienter. I de nya bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS 1998:531) som trädde i kraft i januari 2010 framgår det tydligt att hälso- och sjukvård särskilt ska beakta barnens behov av information, hjälp och stöd när det finns en vuxen med bl.a. psykisk sjukdom i barnets närhet, detta då att växa upp med en psykiskt sjuk förälder innebär en stor risk för att senare i livet drabbas av psykisk ohälsa. Teoretiska utgångspunkter I följande avsnitt kommer viktiga begrepp kring samverkan att presenteras. Därefter följer en förklaring av grundläggande förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Samverkan som begrepp Begreppet samverkan och samarbete används ofta synonymt, samtidigt som olika definitioner och uppdelningar finns (Socialstyrelsen 2004). I detta arbete avser begreppen samverkan och samarbete samma sak där varje yrkesgrupp upprätthåller sitt ansvarsområde och kompetenser där arbetet blir komplementär först i den konkreta samarbetssituationen. Konsultation ingår i denna uppdelning som en särskild form av samverkan. 9

11 Grundläggande faktorer För att genomföra samverkan krävs styrning, struktur och samsyn (Socialstyrelsen 2004). Styrning syftar på tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Struktur riktlinjer, samordnade funktioner och strukturer för sektorövergripande möte. Samsyn syftar på goda relationer mellan de professionella för att överbrygga eventuella hinder och olikheter. Danermark (2000) lyfter fram ett antal grundläggande förutsättningar för samverkan (se Figur 2). Mål Ledning Finns det tydlighet gällande målet, målgruppen och de behov man vill tillfredsställa genom samverkan? Finns en tydlig ledning för samverkan? Kunskap Finns tillräcklig kunskap om varandras verksamheter, regelverk, kompetens och yrkesroll? Samsyn Finns en gemensam kunskap och en samsyn om vad som är verksamt för att nå målet? Mandat Finns mandat från den övergripande ledningsnivån och tillräckliga resurser för det gemensamma samverkansuppdraget? Figur 2. Modell för samverkan utifrån Danermark (2000) Framgångsfaktorer Enligt Boklund (1995) är de viktigaste faktorerna för lyckad samverkan att yrkesgrupperna vet varför de samarbetar, tydliga mål samt möjlighet att se konkreta resultat av samarbetet. Socialstyrelsen (2004) lyfter även fram tydlighet kring målgrupp, ett upplevt behov, rimliga resurser och legitimitet, kunskap om varandras verksamheter och regelverk samt tydliga samverkansrutiner. Hinder Danermark (2003) menar att olikheter mellan verksamheter kan utgöra hinder om de inte identifieras och diskuteras. Förutom motsatsen till de framgångsfaktorer som beskrivits ovan, lyfter Socialstyrelsen (2004) fram personalomsättning, oklar ansvarfördelning och mandat, samt olika ansvar, regelverk och organisationsideologier fram som hinder. Danermark (2003) lyfter särskilt fram skillnader i makt mellan olika yrkesgrupper. Avgränsningar Föreliggande studie fokuserar den affektiva verksamheten i Växjö och kommer inte att inkludera BUP Ljungby eller VPS Ljungby, förutom vid övergripande statistik. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med rapporten var att utarbeta ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan BUP och den affektiva enheten 53, VPS, Landstinget Kronoberg. Ett delsyfte var att beskriva flödet av patienter mellan verksamheterna. Ett andra delsyfte var att undersöka hur övergången upplevs ur ett patientperspektiv. Det tredje delsyftet var att beskriva olika erfarenheter och åsikter bland yrkesverksamma inom BUP och VPS. Följande frågeställningar formulerades: 10

12 1) Hur många patienter överfördes från BUP till VPS mellan tidsperioden ? 2) Hur beskriver unga patienter övergången mellan BUP och VPS utifrån upplevelse av och syn på samverkan, delaktighet samt förslag på förbättring? 3) Hur beskriver yrkesverksamma inom BUP och VPS syftet med samverkan, hur samverkan fungerat samt hinder och framgångsfaktorer för en fungerande samverkan? 11

13 METOD Design Kvalitativ design med öppna riktade intervjuer (Lantz 2007). Urval För att få variation i insamlat data ställdes tillfrågan om deltagande till olika yrkesgrupper inom Enhet 53 och Team 5 och 6, BUP. Urvalet av yrkesverksamma innefattade Team 5 och 6 då dessa avdelningar ligger närmaste den affektiva målgruppen Enhet 53 riktar sig mot. Urvalet av patienter innefattade unga som vårdades inom Enhet 53 och/eller Psykoterapienheten, VPS Växjö. Deltagare Studien innefattade tre yrkesverksamma från VPS och tre från BUP. Informanterna var män och kvinnor med 5-28 års erfarenhet av arbete inom psykiatrin. En socionom med psykoterapeutbildning, en psykolog, två psykiatrisjuksköterskor, en arbetsterapeut samt en specialistläkare intervjuades. Samtliga arbetade kliniskt. Tre patienter mellan år från Enhet 53 och/eller Psykoterapienheten intervjuades. Samtliga hade initierat kontakt med BUP under högstadiet/gymnasiet. En av patienterna överfördes från BUP till VPS genom remiss från annan vårdgivare, en patient överfördes vid 18 års ålder och en efter 18 års ålder. En av patienterna anmälde sitt intresse för att det var ett intressant tema. Två av patienterna uppgav att de inte varit nöjda med hur övergången mellan BUP och VPS gått till som orsak och ville berätta om detta i samband med intervju. Procedur Formulering av frågeställningar Frågeställningarna formulerades tillsammans med enhetschef på Enhet 53. Vidare diskuterades arbetet i en arbetsgrupp för unga patienter på Psykoterapienheten, VPS Växjö. Rekrytering De yrkesverksamma rekryterades genom muntliga förfrågningar vid enhetsspecifika möten. Patienterna rekryterades genom behandlare inom Enhet 53 och Psykoterapienheten, VPS Växjö. Patienterna fick muntlig och skriftlig information om studien (Bilaga 1) och gav skriftligt samtycke (Bilaga 2) till att kontaktas inför en intervju. Ingen arvodering utgick. Metod för datainsamling Information kring överföringsflöden har samlats in från journalsystemet Cambio Cosmic. Eftersom studien avsåg belysa individers subjektiva upplevelser av samverkan utifrån ett antal teman som intervjuaren definierade användes öppna riktade intervjuer (Lantz 2007). En av 12

14 intervjuerna avsåg belysa unga patienters upplevelser av övergången, upplevelse av och syn på samverkan, delaktighet samt förslag på förbättring (Bilaga 3). Den andra avsåg upplevt syfte, hur samverkan har fungerat, hinder och framgångsfaktorer för samverkan hos yrkesverksamma inom BUP och VPS (Bilaga 4). Svaren fördjupades genom följdfrågor. En provintervju genomfördes med en psykolog inom landstinget för att undersöka intervjuplanernas förståelighet. Intervjuerna genomfördes hos respektive yrkesverksam samt i intervjuarens rum när det kom till patientintervjuerna. Intervjuerna tog ungefär en timme och genomfördes individuellt med en intervjuare. Etiska ställningstaganden Patientintervjuerna har förankrats och godkänts av medicinskt ledningsansvariga (MLA) och avdelningschefer på Enhet 53 och Psykoterapienheten. Hänsyn togs till de etiska grundkraven nyttjandekravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och informationskravet (Vetenskapsrådet 2002). Muntligt informerat samtycke inhämtades från samtliga informanter. Patienterna informerades och gav sitt skriftliga samtycke till att deras medverkan var frivillig, att de när som helst kunde avbryta, att konfidentialitet garanterades och att deras kontakt med psykiatrin inte skulle påverkas. Samtliga deltagare ville ta del av resultatet. Informations- och samtyckesformuläret utarbetades i samarbete med FoU Kronoberg. Databearbetning En intervjuare genomförde och skrev ut samtliga intervjuer i punktform. Datareduktion genomfördes stegvis och systematiskt utifrån kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Graneheim 2009). Vid analysarbetet var målsättningen att förhålla sig textnära till data och vara beskrivande. Analysen genomfördes med extern handledning Birgitta Gunnarsson och Pamela Massoudi från FoU Kronoberg. Texten som utgjorde studiens analysenhet, delades in i domäner som avspeglade de olika frågeområdena. Därefter identifierades meningsenheter som kondenserades och benämndes med en kod. Koderna jämfördes utifrån likhet och skillnader och sorterades i ömsesidigt uteslutande kategorier. För att öka studiens trovärdighet diskuterades kodning och kategorisering med handledarna under fyra tillfällen. 13

15 RESULTAT Inledningsvis presenteras statistik kring antal överförda patienter från BUP till VPS mellan tidsperioden Därefter presenteras erfarenheterna från de patienter som intervjuats utifrån de kategorier som identifierats inom respektive domän. Avslutningsvis beskrivs erfarenheterna från yrkesverksamma på samma sätt. Överförda patienter från BUP till VPS Utifrån data från Cambio Cosmic överfördes sammanlagt 121 patienter mellan BUP och VPS under tidsperioden (Tabell 1). Totalt överfördes 41 patienter under 2007, 46 patienter under 2008 och 34 patienter under Tabell 1. Antal remisser från BUP till VPS Kronoberg mellan Enhet Antal remisser 2007 Antal remisser 2008 Antal remisser 2009 VPS Ljungby VPS Växjö Allmänpsykiatrin Enhet Psykosmottagningen Psykoterapienheten Remiss och bedömning Akutmottagningen Akut och remissenheten Akutpsykiatriska mottagningen Beroendemottagningen Enhet Enhet Kronoberg (ej fördelade) Psykosmottagningen Psykoterapienheten Psykoterapienhetens utred Totalt antal remisser Beskrivning av intervjuer med patienter Nedan följer en beskrivning av de upplevelser som framkom i intervjuer med patienter utifrån domänerna upplevelse och syn på samverkan, delaktighet och förslag på förbättring. De kategorier som framkom är markerade med kursivering. Upplevelser av övergången mellan BUP och VPS De allra flesta patienter upplevde att resan mellan BUP och VPS kännetecknades av brist på delaktighet med få möjligheter att påverka behandlingen och brist på tydlig planering inom VPS, vilket kunde uttryckas som att KBT var inte min grej så jag slutade, och sen fick jag inga andra behandlingsalternativ. Angående tydlighet uttryckte en patient att det var tydligare inom BUP. Nu gör vi det här. Är du införstådd med vad det innebär?. 14

16 Att etablera en ny arbetsallians framhölls som tidskrävande och jobbigt, det tar ett tag att känna förtroende. Svårt att öppna upp och berätta det som behöver berättas. Upplevelser av att gå från trygghet till ökad otrygghet framkom. Saknad efter den lugnare miljön på BUP kunde uttryckas som det är jobbigt att vara inlagd och vara tio år yngre än äldre tungt belastade medpatienter i en stimmig miljö. Kände mig liten, fick mer ångest och svårare att sova. Det var tryggare att vara inlagd inom BUP på en avdelning med samma kön och ålder. Upplevelsen av att glömmas bort bidrog till minskad trygghet inom VPS, vilket kunde beskrivas som jag är besviken att de inte hörde av sig, hade ingen kontakt med VPS på över ett år och jag fick trappa ner min medicin på egen hand. Mer medicin och mindre läkartillgång inom VPS framhålls som en skillnad mellan BUP och VPS. Upplevelse och syn på samverkan Samtliga patienter upplevde att det var bra att personer de träffade inom psykiatrin kommunicerade och arbetade tillsammans. Ökad känsla av trygghet genom samverkan samt ökad kontinuitet och helhetssyn i behandlingen framhölls som anledningar. Utifrån det sistnämnda upplevde en patient att överlämningar är viktigt för att läkaren ska få en egen bild och vad som tidigare hänt, vad som har fungerat och inte fungerat, vad läkare och psykologer på BUP har sett, så att jag inte är ensam om att överföra allt. Det förekom upplevelser av att brist på kommunikation och intern samverkan inom VPS ledde till att yrkesverksamma inom VPS inte pratade med utan runt varandra, vilket kunde uttryckas som inom BUP ifrågasatte aldrig yrkesverksamma varandra inför mig. Inom VPS ifrågasätter de varandra. Jag får svara på varför min läkare har ändrat mediciner. Bra att de frågar varandra och inte mig kring varför mediciner har satts in eller ut eller kring diagnoser. Ett antal nackdelar med samverkan framkom. Utifrån minskad integritet beskrev en patient farhågor om att fel uppfattningar om en själv kan föras vidare. En annan nackdel var att möten mellan yrkesverksamma och patienter kan upplevas som obehagliga och att samverkan upplevdes som ett försök att lägga över ansvaret på andra yrkesverksamma. Delaktighet De flesta patienterna framhöll upplevelser av att inte vara delaktiga i beslut som rör behandling inom VPS, vilket kunde uttryckas som att det är svårt att komma med synpunkter och önskemål för att man är i en offer-sitution och rädd att såra behandlaren. Man är ju tacksam för den vård man får, det är långa väntetider och många som behöver vård. Det kunde också beskrivas som svårt att vara delaktig när man lämnas utanför sin egen behandling, att det var konstigt när läkaren inte vågar säga vilken diagnos de tror jag hade förrän mamma följde med. Upplevelse av delaktighet i form av att säga ja eller nej till färdiga behandlingsförslag framkom, men även upplevelsen av avsaknad av delaktighet då jag fick ingen behandling utan glömdes bort. Samtliga patienter efterfrågade mer delaktighet inom VPS. För att bli mer delaktig framhölls önskan om mer information och diskussion om olika behandlingsmöjligheter inom VPS. Det framom att patienter upplevde att de inte den hjälp de ville ha inom VPS; de ryckte i många trådar och jag fick många insatser, men jag skulle helst vilja få någon form av terapi och det fick jag inte och jag fick stöd, men jag hade hellre lärt mig verktyg istället för mediciner. 15

17 Upplevelser av att inte bli tagen på allvar som ung framhölls utifrån att när min mamma var med fick jag tydliga svar och läkarna tog tag i saker, annars gled det ut på is [ ] Någon annan måste vara med för att man ska få raka svar och förklaringar. Det förekom även önskemål om att behandlaren skulle vara mer aktiv. Förslag på förbättring Förutom ökad delaktighet lyfte patienterna fram ett antal viktiga utvecklingsområden kring bemötande och behandling. Utifrån bemötande framhölls arbetsalliansen som viktig, däribland att känna sig trygg, komma överens med den man träffar, att behandlaren är engagerad, ställer frågor och ringer upp. Brist på detta kunde uttryckas som samtidigt som jag träffar läkaren pratar denna i telefon eller gör andra saker. Att anpassa vården till att man är yngre framhölls och kunde beskrivas som man orkar inte tjata när man är liten, vet inte vilka rättigheter och möjligheter man har inom vården, har inte den kunskapen som krävs. Respektfull och relevant dokumentation lyftes fram som ett förbättringsområde då patienten begärt ut sin journal och reagerat över vissa formuleringar kring utseendet det var konstigt att läsa om sig själv, hur de skrev att jag var. Kommer ihåg att de skrev lite överviktig, jag kan inte se vad det har med saken att göra. Ökad tillgänglighet till läkare efterfrågades och kontinuitet lyftes fram utifrån att gå till samma person och inte bara sätta in och ut medicin. Några patienter lyfte fram upplevelsen av att glömmas bort och rädsla inför att glömmas bort som utvecklingsområden, vilket kan beskrivas som det var jobbigt att vänta två månader istället för en månad som de hade sagt. Jag var rädd för att jag inte skulle få kontakt, att remissen kommit bort. Många förbättringsförslag kopplat till behandling framkom, däribland att få hjälp som hjälper istället för hjälp man inte behöver, vilket kan uttryckas som det är bra med resurser runt om, men det var inte det jag behövde i första hand. Ett annat område som lyftes fram var flexibla lösningar och individanpassade insatser. Flera patienter hade velat gå kvar på BUP; hade jag fått vara kvar inom BUP och slutfört min behandling hade jag kanske fixat det på ett halvår. Synpunkter om att vården inte borde delas upp efter ålder utan efter var den lämpligaste behandlingen för just den här patienten framkom. En synpunkt som kam fram var att man är inte redo för vuxenpsykiatrin när man är 18 år. Att utforma och kommunicera en tydlig behandlingsplan framhölls utifrån upplevelser av otydlighet kring vilka planerades insatser; Först måste man klargöra vad det är vi behandlar. Sen göra en plan som vi sedan följer upp. Inte bara skriva ut mediciner hur som helst. En konstig turordning mellan utredning och behandling påtalades: det hade kanske varit bra med en utredning först. Då hade man kanske kommit fram till någonting annat och andra insatser. Att bli erbjuden fler behandlingsalternativ än bara medicinering lyftes fram liksom vikten av kombinationer av olika behandlingar såsom medicinering och kognitiv beteendeterapi. 16

18 Beskrivning av intervjuer med yrkesverksamma Nedan följer en beskrivning av de upplevelser som framkom i intervjuer med yrkesverksamma utifrån domänerna syfte och upplevt behov, återkoppling, hinder och framgångsfaktorer. För att underlätta för läsaren kommer kategorier där det förelåg en samsyn att presenteras först inom respektive domän. Därefter följer kategorier där det förelåg väsentliga skillnader mellan BUP och VPS. Syfte och upplevt behov De flesta yrkesverksamma inom både VPS och BUP framhöll att samverkan tillför en kvalitetshöjning gällande bemötandet av unga patienter utifrån ökad trygghet och kontinuitet i behandling. Att vården talar samma språk och att det finns strukturer kring belastade individer och familjer framhölls som viktigt. Att överbrygga organisatoriska uppdelningar och olikheter mellan BUP och VPS framhölls som ett syfte av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Flexiblare övergångar mellan BUP och VPS insatser för patienter runt 18 år ansågs skapa mjukare övergångar, samt förhindra kontinuitetsbrott och kortvariga kontakter för patienter inom BUP innan de överflyttas till VPS. Övergången mellan BUP och VPS beskrevs som en stor förändring där familjens roll är mindre och patienterna förväntas ta större initiativ inom VPS. Flexiblare övergångar framhölls som särskilt viktigt kring patienter med omfattande psykisk ohälsa. Förslagsvis kan patienter med anknytningsproblematik etablera en samtalskontakt inom VPS och utredas inom BUP. Kunskapsöverföring inom organisationen genom ökad kommunikation framhålls av yrkesverksamma inom BUP vilka framförde ett upplevt behov av konsultation kring behandlingsinsatser och arbetsmetoder kring svåra patienter. Både yrkesverksamma inom BUP och VPS framhöll att samverkan kan tillföra mer kunskap om barns utveckling och familjearbete inom VPS. Olika perspektiv och kompetenser kan berika, främjar lärande och kritisk granskning utifrån att fyra ögon ser mer än två och att det är bra med olika glasögon Både yrkesverksamma inom BUP och VPS beskrev att samverkan tillförde en effektivisering av arbetet genom att motverka dubbelarbete. Om VPS vet vad BUP har gjort utrednings- och behandlingsmässigt sparar man resurser inom VPS, vilket kan uttryckas som ibland upptäcker vi att BUP har funderat på precis samma frågor. Dialogen med andra yrkesverksamma och utvidgade överlämnanden beskrevs även som roligare. Samverkan framhölls av yrkesverksamma inom BUP och VPS som viktigt för att samordna olika insatser mot en gemensam värdegrund och mål. Samverka beskrevs som relevant när det fanns ett gemensamt mål. Att samverka kring att samverka framhölls som viktigt för att begripliggöra skillnader i organisationstänk. Yrkesverksamma inom BUP framhöll samverkan som ett sätt att motverka organisatoriska brister genom att hitta kreativa lösningar, motverka att en sårbar patientgrupp hamnar mellan stolarna eller bollas omkring i psykiatrin. Inom BUP lyftes behov av ett utökat barnperspektiv inom psykiatrin fram där samverkan kring preventiva insatser riktade mot barn till föräldrar med psykisk ohälsa, personlighetsstörningar och suicidalitet framhölls som viktigt. 17

19 Gällande nackdelar framhöll både yrkesverksamma inom BUP och VPS att samverkan dels kan vara tidsödande. Dels genom risken att frånta patienten ansvar och initiativförmåga genom att hjälpa för mycket, att vissa patienter klara sig bättre utanför psykiatrin, och farhågor inför att unga patienter kommer i kontakt med äldre. Inom VPS framkom att jag fasar inför att lägga in unga patienter på avdelningen, den unga kan utnyttjas, influeras eller skapa vänskaps- och kärleksrelationer med äldre patienter. Några yrkesverksamma inom BUP upplevde inga nackdelar med samverkan. Samverkan i överföringsärenden, konsultation och dialog, samt kring barn till psykiskt sjuka föräldrar beskrevs sammanfattningsvis som mycket viktigt, dock inte som avgörande. Ett exempel var att jag kan jobba ensam men det skulle fungera bättre med samverkan. Andra synpunkter var att vikten av samverkan beror på patientens behov, att gruppen unga som överförs från BUP var numerärt liten och att det ibland var viktigt att inte samverka för att förhindra att unga patienter lär känna äldre patienter inom VPS. Återkoppling Både positiva och negativa erfarenheter av samverkan framkom. Inom VPS beskrevs svårigheter att få ihop tider, att det fungerade bra i början, sen rann det ut i sanden. Andra upplevde att det fungerat bra de fåtal gånger man samverkat. Avsaknad av återkoppling beskrevs genomgående. Förutom otillfredsställande kommunikation lyftes frånvaron av metoder att mäta kvalitativa aspekter av samverkan fram, vilket ansågs flytta fokus från de kvalitativa aspekter som samverkan antogs tillföra. Hinder Yrkesverksamma inom både BUP och VPS lyfte fram olikheter gällande regelverk och uppdrag som ett hinder främst utifrån att ett familjeperspektiv ingår i BUP:s uppdrag. Utifrån tidigare negativa erfarenheter beskrevs en föreställning om två olika världar med en osäkerhet kring ömsesidigt behov Brist på kunskap och rutiner framkom som ett annat hinder. Både yrkesverksamma inom både BUP och VPS uttryckte att det är svårt att veta vem man ska ringa eller fråga, vi känner inte varandra, vad vi sysslar med. Bristen på rutiner framhölls även som en risk att individuella lösningar blir beroende av personbundna lösningar. Otydlig ansvarsfördelning inom respektive verksamhet framkom, där organisatorisk otydlighet, oklara roller och omorganiseringar lyftes fram som hinder av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Det kunde beskrivas som att det är svårt att samverka externt när den interna samverkan inte fungerar eller en osäkerhet kring vems ansvar barn till psykiskt sjuka föräldrar är. Olikheter gällande kunskap och arbetsmetoder beskrev av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Olikheter kring synsätt på psykisk ohälsa framhölls, där VPS har en mer intern förklaringsmodell och BUP tar mer hänsyn till miljön runt barnet. Olika traditioner kring diagnostik mellan BUP och VPS upplevdes som ett hinder då diagnoserna styr rutinerna inom VPS. En ovana att förhålla sig till flera personer inom VPS nämndes som ett hinder inom VPS. 18

20 Fragmentering av insatser beskrevs av yrkesverksamma inom både BUP och VPS utifrån ökad specialisering och minskade resurser som bidragande till ett mitt och ditt tänkande och upplevelser av att yrkesverksamma vill göra sig av med patienter. Makt och tolkningsföreträde beskrevs som ett hinder av yrkesverksamma inom BUP och VPS utifrån hierarkiska strukturer där läkarkåren motsätter sig flexiblare övergångar. Bristande kommunikation beskrevs som ett hinder av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Skriftlig information genom internremisser är lätt att missförstå och se som någon annans ansvar. Kommunikationen försvåras av det fysiska avståndet mellan BUP och VPS, då det är en sjö mellan BUP och VPS. Avslutningsvis nämndes sekretessfrågor som ett hinder då patienten kan motsätta sig samverkansinsatser inom VPS. Framgångsfaktorer Yrkesverksamma inom BUP och VPS lyfte fram patienten i fokus som en viktig framgångsfaktor med ett ömsesidigt intresse samt helhetssyn kring gemensamma mål, att få ihop delarna till en helhet och att gemensamma aktiviteter harmonierar där huvudprocessen är patientens vård. Kunskap om organisationerna framhålls som viktigt för att veta vem man kan vända sig till inom BUP respektive VPS. Tydliga vårdstrukturer och överlämningsrutiner beskrevs som en framgångsfaktor av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Tydliga roller och överlämningsrutiner beskrevs som nödvändiga för att genomföra samverkan rent praktiskt, att klargöra vem som gör vad, kring vilka patienter och vem man tar kontakt med. Tydligare skriftlig kommunikation och diagnoser från BUP framhölls inom VPS, då diagnoser möjliggör tidiga insatser och det kan vara lättare att prioritera. Både tydligare muntlig och skriftlig kommunikation efterfrågades. Tydliga remisser och journalkopior framhålls då det är viktigt att veta hur det har fungerat tidigare och för att slippa ställa samma frågor. Mandat uppifrån och tillräckliga resurser framhölls som viktigt för personal både inom BUP och VPS. Att samverkan är förankrad på ledningsnivå såg som en förutsättning, samt att det inte bara är ok att ni samverkar utan att det är viktigt att ni gör det för då kan ingen slingra sig. Utvärdering och återkoppling beskrevs som viktigt för att synliggöra vad samverkan kan tillföra och därigenom påverka motivationen att samverka, ska vi göra om det och i så fall hur. Att mäta kvalitet istället för att enbart mäta kvantitet framhölls som ett sätt. Vikten av personer och/eller grupp som arbetar med övergripande samverkansfrågor och rutiner framhölls av både yrkesverksamma inom BUP och VPS. Att involvera läkare i det fortsatta arbetet mot ökad samverkan mellan BUP och VPS framhölls som vikigt. 19

Det är en sjö mellan BUP och VPS

Det är en sjö mellan BUP och VPS FoU Kronoberg FoU-rapport 2010:9 Det är en sjö mellan BUP och VPS Ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin i Växjö, Landstinget Kronoberg

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning. sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv

Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning. sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv Före 1994 Barnmed Barnhab BUP Varför förändra och Integrera tre verksamheter

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 6 0- / Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse omfattar skopsykolgemas verksamhet i Sollentuna kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150430 Leg psykolog Annika Ehnsiö MLA - (medicinskt

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer