Det är en sjö mellan BUP och VPS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är en sjö mellan BUP och VPS"

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-rapport 2010:9 Det är en sjö mellan BUP och VPS Ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin i Växjö, Landstinget Kronoberg Emma Wallin

2 1

3 SAMMANFATTNING Föreliggande arbete utfördes inom ramen av PTP-programmet i Landstinget Kronoberg. Syftet var att utarbeta ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) och en affektiv enhet inom Vuxenpsykiatrin (VPS). Delsyften var att beskriva flödet av patienter mellan verksamheterna, hur övergången upplevdes ur ett patientperspektiv, samt hur yrkesverksamma inom VPS och BUP upplevde samverkan. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Danemarks modell kring samverkan (2003) med grundläggande förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer. Data samlades in från journalföringssystem och riktade öppna intervjuer med tre unga patienter, tre yrkesverksamma inom BUP och tre inom VPS. Upplevelserna analyserades kvalitativt genom innehållsanalys. Studien kan ses som ett underlag till vidare diskussion kring utvecklingsmöjligheter i samverkansprocessen mellan BUP och VPS. Nyckelord: Innehållsanalys, kvalitetssäkring, intervjuer, organisationspsykologi. 2

4 3

5 INNEHÅLL BAKGRUND... 6 Aktuell organisation... 6 Åtgärder för att motverka ökad psykisk ohälsa bland unga... 7 Behovet av samverkan... 8 Förväntade positiva effekter av samverkan... 8 Nackdelar och svårigheter med samverkan... 9 Kopplingar mellan kontakt med BUP och senare psykisk ohälsa... 9 Teoretiska utgångspunkter... 9 Samverkan som begrepp... 9 Grundläggande faktorer...10 Framgångsfaktorer Hinder Avgränsningar Syfte och frågeställningar METOD Design Urval Deltagare Procedur Formulering av frågeställningar Rekrytering Metod för datainsamling Etiska ställningstaganden Databearbetning RESULTAT Överförda patienter från BUP till VPS Beskrivning av intervjuer med patienter Upplevelser av övergången mellan BUP och VPS Upplevelse och syn på samverkan Delaktighet Förslag på förbättring Beskrivning av intervjuer med yrkesverksamma Syfte och upplevt behov...17 Återkoppling Hinder Framgångsfaktorer DISKUSSION Metod Resultat Implikationer för vidare utvecklingsarbete REFERENSER BILAGOR

6 5

7 BAKGRUND Föreliggande arbete utfördes inom ramen av PTP-programmet i Landstinget Kronoberg. Syftet var att tillämpa kunskaper i organisationspsykologi för att bidra till förslag kring hur verksamheten kan utvecklas. Aktuell organisation Psykiatrin i Sverige har varit föremål för en politisk och ekonomisk debatt under de senaste åren. I samband med en omfattande besparingsåtgärd omorganiserades psykiatrin i Landstinget Kronoberg år Nya enheter skapades med syfte att erbjuda hjälp till olika patientgrupper. En enhet med uppdrag att erbjuda patienter med affektiv sjukdom vård och behandling bildades, Enhet 53 och Enhet 11 i Växjö respektive Ljungby. För att förbättra den affektiva enhetens verksamhet genomfördes ett organisationsförändringsarbete under I samarbete med Ardevo AB (2009) formulerades en verksamhetsidé samt en verksamhetsplan för användning av enhetens resurser (se Figur 1): Med respektfullt bemötande i en lugn, välkomnande och hälsofrämjande miljö erbjuder vi dig med affektiv sjukdom ett tvärprofessionellt och väl beprövat behandlingsutbud. Med individuellt anpassad vård, god tillgänglighet, ömsesidig delaktighet och i nära samarbete med våra vårdgrannar arbetar vi för att du ska känna trygghet, hopp och få en ökad livskvalitet. Med respektfullt bemötande menar vi respekt för och tar hänsyn till patientens integritet. Att vi i största mån tillmötesgår patientens vilja. Att vi lyssnar till och försöker förstå och återkopplar till patienten. Att vi är trovärdiga och pedagogiska när vi kommunicerar med patienten i samband med val av vårdinsatser. Att vi stimulerar och inviterar patienten till delaktighet och betraktar patienten som expert på sig själv. Med lugn, välkomnande och hälsofrämjande miljö menar vi att vi har ett bra informationsutbyte och ger tydlig information. Att alla medarbetare och patienter är välinformerade. Att personalen är lugn, trygg och tillgänglig och att miljön präglas av tillit. Patienterna är delaktiga i vården, att vården är väl planerad och att det finns tillgång till aktiverande program. Att såväl inre som yttre miljö är välplanerade och att det finns tillgång till ljus, frisk luft, motion och bra kost. Med affektiv sjukdom menar vi bipolär sjukdom, svåra depressioner samt recidiverande depressioner från och med tredje sjukdomstillfället. Med tvärprofessionellt behandlingsutbud menar vi ett multimodalt angreppssätt där alla relevanta kompetenser samverkar i ett helhetsperspektiv för patientens, individuellt anpassade, behandlingsprogram. Med väl beprövat behandlingsutbud menar vi att vetenskap och beprövad erfarenhet ska vara vår utgångspunkt. 6

8 Med individuellt anpassad vård menar vi att behandlingsinsatserna ska bygga på en noggrant, utifrån professionen utförd analys, av patientens behov, önskemål och förmåga. Det skall även finnas en dokumenterad behandlingsplan. Med god tillgänglighet menar vi att vi ger rätt vård vid rätt tidpunkt och att tillgängligheten ska möta interna riktlinjer och minst svara upp mot nationella riktlinjer. Vi har en god intern behandlingstillgänglighet. Vidare ska en känd patient alltid kunna få kontakt med personalen samma dag. Med nära samarbete med våra vårdgrannar menar vi att vi känner och förstår varandras verksamheter, att vi har upparbetade och etablerade samarbetsformer med en adekvat arbetsfördelning inom hela processen samt tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning inom överenskomna ramar. Vi har vidare en bra handlednings- och konsultverksamhet. Med livskvalitet menar vi att en person har livskvalitet när han/hon som helhet, ur sitt eget perspektiv, fungerar väl i sitt sociala och kulturella sammanhang och kan realisera sina grundläggande individuella mål. Figur 1. Den affektiva enhetens verksamhetsidé (Ardevo 2009) I den organisationsanalys som genomfördes lyftes en ökande ohälsa i åldersgruppen år fram som ett externt hot och murar mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Vuxenpsykiatrin (VPS) som en intern svaghet. Ett långsiktigt mål var att utforma ett väl utvecklat omhändertagande av gruppen unga vuxna med affektiv sjukdom. På kort sikt formulerades målet att hitta överenskommelser avseende övergångar mellan BUP och VPS för patienter med affektiv sjukdom då rutiner kring övergången mellan BUP och VPS saknades. Den samverkansstrategi som formulerades beskrev samverkan som väl kommunicerad, förankrad och etablerad hos berörda parter med god tillgänglighet, aktivt kunskapsutbyte och tydliga ansvarsområden. I samtal med enhetens avdelningschef framkom ett intresse och upplevt behov av att tydliggöra patientflödet mellan BUP och VPS och undersöka hur övergången mellan BUP och VPS upplevs ur ett patientperspektiv (personlig kommunikation, 3 feb 2010). Vikten av att lyfta fram olika erfarenheter och åsikter bland yrkesverksamma inom både VPS och BUP diskuterades även. Att genomföra systematiskt utvecklingsarbete och rutiner ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag att tillhandahålla god vård på lika villkor, patientsäkerhet och effektivitet (SOSFS, 2005:12). Utarbetandet av policies och rutiner kring bemötande av patienter och närstående samt medarbetare framhålls som en viktig del, där förslag och klagomål ses som en möjlighet för att förbättra vården och säkerställa att patientens värdighet och integritet respekteras oavsett kön, funktionshinder, etnisk/religiös tillhörighet, sexuell läggning och inte minst ålder. Åtgärder för att motverka ökad psykisk ohälsa bland unga Under de senaste åren har den psykiska hälsan bland unga uppmärksammats alltmer. Flera studier visar att den psykiska ohälsan är betydande och ökande. Enligt Socialstyrelsens folkhälsoundersökning 2009 har det psykiska välbefinnandet generellt minskat där unga mellan år rapporterar ökad psykisk ohälsa i form av ängslan, oro och ångest där allt fler unga vårdas på sjukhus för depressions- och ångesttillstånd (Folkhälsorapport 2009). 7

9 För att motverka psykisk ohälsa bland unga har olika åtgärder vidtagits. I Socialstyrelsens skrivelse Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (2004) antas förebyggande arbete och tidigare insatser i samverkan medverka till mindre omfattande och kostsamma insatser både ur ett ekonomiskt och individuellt perspektiv. Under 2003 tillsatte regeringen en nationell samordningsgrupp med särskild uppgift att lämna förslag avseende insatser till unga som riskerar allvarlig psykisk sjukdom och/eller funktionshinder. I den efterföljande rapporten Ambition och ansvar (SOU 2006:100) lyfts även där behovet av förebyggande arbete och samverkan fram som ett sätt att nå riskgrupper. Enligt rapporten bör övergången mellan BUP och VPS bli mer flexibel och kontinuitetsbrott förhindras. När det kommer till unga med mer komplicerad problematik framhålls behov av en sammanhållen planering tillsammans med den unge och dennes familj. Det bör finnas dokumenterat vilka mål som formulerats, vilka insatser som planeras och vem som har ansvaret för vad och när uppföljning sker. Vidare betonas vikten av att insatser riktade mot unga med lättare och svårare psykisk ohälsa är lättillgängliga. Behovet av samverkan Det västerländska industrisamhällets produktionsförhållanden har nödvändiggjort en arbetsdelning och rollspecialisering med krav på rationalitet och effektivitet, vilket märks genom den specialisering av psykiatrin som skett under de senaste åren. Eliasson (1994) lyfter fram att denna utveckling riskerar leda till en fragmentering där människan delas upp i olika delar som behandlas var för sig. Boklund (1995) menar att den högre specialiseringen har lett till ett ineffektivt utnyttjande av begränsade gemensamma resurser där parallella system som gör samma saker samtidigt som enskilda människor riskerar att falla mellan stolarna. Mot denna bakgrund har behovet av samverkan och helhetssyn ökat. Förväntade positiva effekter av samverkan I sin avhandling om möjligheter och hinder kring samarbete framhåller Boklund (1995) att det finns en allmän föreställning om att samarbete är bra. Socialstyrelsen (2004) menar att det finns en stark övertygelse om att samverkan ökar kompetensen och helhetssynen, samt att samverkan frigör resurser. Även om det saknas forskningsstöd för samverkans gynnsamma effekter är det en utbredd uppfattning bland professionella att samverkan har positiva effekter när den fungerar (Socialstyrelsen 2004). Det finns även många studier som visar att arbete i grupp mot ett gemensamt mål kan öka lärande, arbetstillfredsställelse och effektivitet (Campion, Medsker & Higgs 1993; Kozlowski & Bell 2003; Morgeson & Campion 2003). I en intervjustudie av kommittén mot barnmisshandel lyfts tidsbesparing, bättre och tidigare hjälpinsatser, ökad kunskap och att arbetat blir mindre psykiskt påfrestande fram som positiva effekter av samverkan. Boklund (1995) ifrågasätter antagandet om att samarbete är eftersträvansvärt per se och fokuserar istället på frågan om samarbete kan tillföra någonting värdefullt och i så fall när och hur detta ska ske. Socialstyrelsen framhåller att samtycke från den som berörs av samverkan är en förutsättning (Socialstyrelsen 2004). Huruvida patienterna generellt upplever en ökad vårdkvalitet i samband med ökad samverkan är oklart då de flesta studier fokuserar de samverkande parterna (Socialstyrelsen 2004). Samtidigt finns det studier som visar att patienters förväntningar och preferenser kring erbjuden behandling ökar möjligheterna till ett lyckosamt utfall. Ett sätt att förklara svårigheter att hitta signifikanta skillnader mellan olika typer av psykoterapi är att det finns gemensamma faktorer som är verksamma i alla typer av psykologisk behandling. Den terapeutiska alliansen har 8

10 ringats in som en faktor, där alliansbegreppet avser den ömsesidiga överenskommelsen mellan klient och terapeut om mål och uppgifter i terapin, samt kvaliteten i de känslomässiga band som växer fram mellan parterna (t.ex. Malminen 2003). Nackdelar och svårigheter med samverkan Samtidigt som samverkan mellan BUP och VPS framställs som eftersträvansvärt finns det få studier kring utfall. De flesta uppföljningsstudierna kring svenska samverkansprojekt fokuserar i regel på de samverkande parterna (Socialstyrelsen 2004). I en av dessa studier framstår samverkan som någonting som tar tid och resurser och som endast undantagsvis fungerar (Sundell & Colbiörnsen 1996). Resultatet från en studie av Persson och Lundgren (2003) påvisar svårigheter att realisera målsättningarna kring samverkan även om hög grad av samstämmighet funnits på formuleringsplanet. En annan svårighet som Socialstyrelsen (2004) påtalar är ett etiskt dilemma som rör samverkan ur ett patientperspektiv då unga och föräldrar befinner sig i ett beroendeförhållande till vården, även inom ramen för frivillig vård. Vidare menar Lind m.fl. (1999) att samverkan kan medföra att den sociala kontrollen ökar och att individer kan känna sig övervakade och kontrollerade. Kopplingar mellan kontakt med BUP och senare psykisk ohälsa Enquist och Rydelius (2000) framhåller gemensamma beröringspunkterna mellan BUP och VPS, samtidigt som kunskap och intresse för samarbetsfrågor saknas. I deras longitudinella studie framgår att drygt var fjärde patient som har haft kontakt med BUP senare sökte vård inom VPS. Samtidigt utgjorde tidigare BUP-patienterna endast åtta procent av de vuxenpsykiatriska patienterna från samma årskullar. Bristande samverkansformer för fortsatt omhändertagande av de tidigare BUP-patienterna och ett effektivt omhändertagande inom BUP framhölls som anledningar till att så få unga behöver senare vuxenpsykiatrisk vård. Författarna spekulerar om det viktigaste samarbetet mellan BUP och VPS avser de beröringspunkter som gemensamma familjer där barn riskerar att fara illa pga. psykisk sjukdom eller missbruk hos föräldrarna utgör, istället för en liten andel gemensamma patienter. I de nya bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS 1998:531) som trädde i kraft i januari 2010 framgår det tydligt att hälso- och sjukvård särskilt ska beakta barnens behov av information, hjälp och stöd när det finns en vuxen med bl.a. psykisk sjukdom i barnets närhet, detta då att växa upp med en psykiskt sjuk förälder innebär en stor risk för att senare i livet drabbas av psykisk ohälsa. Teoretiska utgångspunkter I följande avsnitt kommer viktiga begrepp kring samverkan att presenteras. Därefter följer en förklaring av grundläggande förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Samverkan som begrepp Begreppet samverkan och samarbete används ofta synonymt, samtidigt som olika definitioner och uppdelningar finns (Socialstyrelsen 2004). I detta arbete avser begreppen samverkan och samarbete samma sak där varje yrkesgrupp upprätthåller sitt ansvarsområde och kompetenser där arbetet blir komplementär först i den konkreta samarbetssituationen. Konsultation ingår i denna uppdelning som en särskild form av samverkan. 9

11 Grundläggande faktorer För att genomföra samverkan krävs styrning, struktur och samsyn (Socialstyrelsen 2004). Styrning syftar på tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Struktur riktlinjer, samordnade funktioner och strukturer för sektorövergripande möte. Samsyn syftar på goda relationer mellan de professionella för att överbrygga eventuella hinder och olikheter. Danermark (2000) lyfter fram ett antal grundläggande förutsättningar för samverkan (se Figur 2). Mål Ledning Finns det tydlighet gällande målet, målgruppen och de behov man vill tillfredsställa genom samverkan? Finns en tydlig ledning för samverkan? Kunskap Finns tillräcklig kunskap om varandras verksamheter, regelverk, kompetens och yrkesroll? Samsyn Finns en gemensam kunskap och en samsyn om vad som är verksamt för att nå målet? Mandat Finns mandat från den övergripande ledningsnivån och tillräckliga resurser för det gemensamma samverkansuppdraget? Figur 2. Modell för samverkan utifrån Danermark (2000) Framgångsfaktorer Enligt Boklund (1995) är de viktigaste faktorerna för lyckad samverkan att yrkesgrupperna vet varför de samarbetar, tydliga mål samt möjlighet att se konkreta resultat av samarbetet. Socialstyrelsen (2004) lyfter även fram tydlighet kring målgrupp, ett upplevt behov, rimliga resurser och legitimitet, kunskap om varandras verksamheter och regelverk samt tydliga samverkansrutiner. Hinder Danermark (2003) menar att olikheter mellan verksamheter kan utgöra hinder om de inte identifieras och diskuteras. Förutom motsatsen till de framgångsfaktorer som beskrivits ovan, lyfter Socialstyrelsen (2004) fram personalomsättning, oklar ansvarfördelning och mandat, samt olika ansvar, regelverk och organisationsideologier fram som hinder. Danermark (2003) lyfter särskilt fram skillnader i makt mellan olika yrkesgrupper. Avgränsningar Föreliggande studie fokuserar den affektiva verksamheten i Växjö och kommer inte att inkludera BUP Ljungby eller VPS Ljungby, förutom vid övergripande statistik. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med rapporten var att utarbeta ett underlag för vidare utvecklingsarbete kring samverkan mellan BUP och den affektiva enheten 53, VPS, Landstinget Kronoberg. Ett delsyfte var att beskriva flödet av patienter mellan verksamheterna. Ett andra delsyfte var att undersöka hur övergången upplevs ur ett patientperspektiv. Det tredje delsyftet var att beskriva olika erfarenheter och åsikter bland yrkesverksamma inom BUP och VPS. Följande frågeställningar formulerades: 10

12 1) Hur många patienter överfördes från BUP till VPS mellan tidsperioden ? 2) Hur beskriver unga patienter övergången mellan BUP och VPS utifrån upplevelse av och syn på samverkan, delaktighet samt förslag på förbättring? 3) Hur beskriver yrkesverksamma inom BUP och VPS syftet med samverkan, hur samverkan fungerat samt hinder och framgångsfaktorer för en fungerande samverkan? 11

13 METOD Design Kvalitativ design med öppna riktade intervjuer (Lantz 2007). Urval För att få variation i insamlat data ställdes tillfrågan om deltagande till olika yrkesgrupper inom Enhet 53 och Team 5 och 6, BUP. Urvalet av yrkesverksamma innefattade Team 5 och 6 då dessa avdelningar ligger närmaste den affektiva målgruppen Enhet 53 riktar sig mot. Urvalet av patienter innefattade unga som vårdades inom Enhet 53 och/eller Psykoterapienheten, VPS Växjö. Deltagare Studien innefattade tre yrkesverksamma från VPS och tre från BUP. Informanterna var män och kvinnor med 5-28 års erfarenhet av arbete inom psykiatrin. En socionom med psykoterapeutbildning, en psykolog, två psykiatrisjuksköterskor, en arbetsterapeut samt en specialistläkare intervjuades. Samtliga arbetade kliniskt. Tre patienter mellan år från Enhet 53 och/eller Psykoterapienheten intervjuades. Samtliga hade initierat kontakt med BUP under högstadiet/gymnasiet. En av patienterna överfördes från BUP till VPS genom remiss från annan vårdgivare, en patient överfördes vid 18 års ålder och en efter 18 års ålder. En av patienterna anmälde sitt intresse för att det var ett intressant tema. Två av patienterna uppgav att de inte varit nöjda med hur övergången mellan BUP och VPS gått till som orsak och ville berätta om detta i samband med intervju. Procedur Formulering av frågeställningar Frågeställningarna formulerades tillsammans med enhetschef på Enhet 53. Vidare diskuterades arbetet i en arbetsgrupp för unga patienter på Psykoterapienheten, VPS Växjö. Rekrytering De yrkesverksamma rekryterades genom muntliga förfrågningar vid enhetsspecifika möten. Patienterna rekryterades genom behandlare inom Enhet 53 och Psykoterapienheten, VPS Växjö. Patienterna fick muntlig och skriftlig information om studien (Bilaga 1) och gav skriftligt samtycke (Bilaga 2) till att kontaktas inför en intervju. Ingen arvodering utgick. Metod för datainsamling Information kring överföringsflöden har samlats in från journalsystemet Cambio Cosmic. Eftersom studien avsåg belysa individers subjektiva upplevelser av samverkan utifrån ett antal teman som intervjuaren definierade användes öppna riktade intervjuer (Lantz 2007). En av 12

14 intervjuerna avsåg belysa unga patienters upplevelser av övergången, upplevelse av och syn på samverkan, delaktighet samt förslag på förbättring (Bilaga 3). Den andra avsåg upplevt syfte, hur samverkan har fungerat, hinder och framgångsfaktorer för samverkan hos yrkesverksamma inom BUP och VPS (Bilaga 4). Svaren fördjupades genom följdfrågor. En provintervju genomfördes med en psykolog inom landstinget för att undersöka intervjuplanernas förståelighet. Intervjuerna genomfördes hos respektive yrkesverksam samt i intervjuarens rum när det kom till patientintervjuerna. Intervjuerna tog ungefär en timme och genomfördes individuellt med en intervjuare. Etiska ställningstaganden Patientintervjuerna har förankrats och godkänts av medicinskt ledningsansvariga (MLA) och avdelningschefer på Enhet 53 och Psykoterapienheten. Hänsyn togs till de etiska grundkraven nyttjandekravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och informationskravet (Vetenskapsrådet 2002). Muntligt informerat samtycke inhämtades från samtliga informanter. Patienterna informerades och gav sitt skriftliga samtycke till att deras medverkan var frivillig, att de när som helst kunde avbryta, att konfidentialitet garanterades och att deras kontakt med psykiatrin inte skulle påverkas. Samtliga deltagare ville ta del av resultatet. Informations- och samtyckesformuläret utarbetades i samarbete med FoU Kronoberg. Databearbetning En intervjuare genomförde och skrev ut samtliga intervjuer i punktform. Datareduktion genomfördes stegvis och systematiskt utifrån kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Graneheim 2009). Vid analysarbetet var målsättningen att förhålla sig textnära till data och vara beskrivande. Analysen genomfördes med extern handledning Birgitta Gunnarsson och Pamela Massoudi från FoU Kronoberg. Texten som utgjorde studiens analysenhet, delades in i domäner som avspeglade de olika frågeområdena. Därefter identifierades meningsenheter som kondenserades och benämndes med en kod. Koderna jämfördes utifrån likhet och skillnader och sorterades i ömsesidigt uteslutande kategorier. För att öka studiens trovärdighet diskuterades kodning och kategorisering med handledarna under fyra tillfällen. 13

15 RESULTAT Inledningsvis presenteras statistik kring antal överförda patienter från BUP till VPS mellan tidsperioden Därefter presenteras erfarenheterna från de patienter som intervjuats utifrån de kategorier som identifierats inom respektive domän. Avslutningsvis beskrivs erfarenheterna från yrkesverksamma på samma sätt. Överförda patienter från BUP till VPS Utifrån data från Cambio Cosmic överfördes sammanlagt 121 patienter mellan BUP och VPS under tidsperioden (Tabell 1). Totalt överfördes 41 patienter under 2007, 46 patienter under 2008 och 34 patienter under Tabell 1. Antal remisser från BUP till VPS Kronoberg mellan Enhet Antal remisser 2007 Antal remisser 2008 Antal remisser 2009 VPS Ljungby VPS Växjö Allmänpsykiatrin Enhet Psykosmottagningen Psykoterapienheten Remiss och bedömning Akutmottagningen Akut och remissenheten Akutpsykiatriska mottagningen Beroendemottagningen Enhet Enhet Kronoberg (ej fördelade) Psykosmottagningen Psykoterapienheten Psykoterapienhetens utred Totalt antal remisser Beskrivning av intervjuer med patienter Nedan följer en beskrivning av de upplevelser som framkom i intervjuer med patienter utifrån domänerna upplevelse och syn på samverkan, delaktighet och förslag på förbättring. De kategorier som framkom är markerade med kursivering. Upplevelser av övergången mellan BUP och VPS De allra flesta patienter upplevde att resan mellan BUP och VPS kännetecknades av brist på delaktighet med få möjligheter att påverka behandlingen och brist på tydlig planering inom VPS, vilket kunde uttryckas som att KBT var inte min grej så jag slutade, och sen fick jag inga andra behandlingsalternativ. Angående tydlighet uttryckte en patient att det var tydligare inom BUP. Nu gör vi det här. Är du införstådd med vad det innebär?. 14

16 Att etablera en ny arbetsallians framhölls som tidskrävande och jobbigt, det tar ett tag att känna förtroende. Svårt att öppna upp och berätta det som behöver berättas. Upplevelser av att gå från trygghet till ökad otrygghet framkom. Saknad efter den lugnare miljön på BUP kunde uttryckas som det är jobbigt att vara inlagd och vara tio år yngre än äldre tungt belastade medpatienter i en stimmig miljö. Kände mig liten, fick mer ångest och svårare att sova. Det var tryggare att vara inlagd inom BUP på en avdelning med samma kön och ålder. Upplevelsen av att glömmas bort bidrog till minskad trygghet inom VPS, vilket kunde beskrivas som jag är besviken att de inte hörde av sig, hade ingen kontakt med VPS på över ett år och jag fick trappa ner min medicin på egen hand. Mer medicin och mindre läkartillgång inom VPS framhålls som en skillnad mellan BUP och VPS. Upplevelse och syn på samverkan Samtliga patienter upplevde att det var bra att personer de träffade inom psykiatrin kommunicerade och arbetade tillsammans. Ökad känsla av trygghet genom samverkan samt ökad kontinuitet och helhetssyn i behandlingen framhölls som anledningar. Utifrån det sistnämnda upplevde en patient att överlämningar är viktigt för att läkaren ska få en egen bild och vad som tidigare hänt, vad som har fungerat och inte fungerat, vad läkare och psykologer på BUP har sett, så att jag inte är ensam om att överföra allt. Det förekom upplevelser av att brist på kommunikation och intern samverkan inom VPS ledde till att yrkesverksamma inom VPS inte pratade med utan runt varandra, vilket kunde uttryckas som inom BUP ifrågasatte aldrig yrkesverksamma varandra inför mig. Inom VPS ifrågasätter de varandra. Jag får svara på varför min läkare har ändrat mediciner. Bra att de frågar varandra och inte mig kring varför mediciner har satts in eller ut eller kring diagnoser. Ett antal nackdelar med samverkan framkom. Utifrån minskad integritet beskrev en patient farhågor om att fel uppfattningar om en själv kan föras vidare. En annan nackdel var att möten mellan yrkesverksamma och patienter kan upplevas som obehagliga och att samverkan upplevdes som ett försök att lägga över ansvaret på andra yrkesverksamma. Delaktighet De flesta patienterna framhöll upplevelser av att inte vara delaktiga i beslut som rör behandling inom VPS, vilket kunde uttryckas som att det är svårt att komma med synpunkter och önskemål för att man är i en offer-sitution och rädd att såra behandlaren. Man är ju tacksam för den vård man får, det är långa väntetider och många som behöver vård. Det kunde också beskrivas som svårt att vara delaktig när man lämnas utanför sin egen behandling, att det var konstigt när läkaren inte vågar säga vilken diagnos de tror jag hade förrän mamma följde med. Upplevelse av delaktighet i form av att säga ja eller nej till färdiga behandlingsförslag framkom, men även upplevelsen av avsaknad av delaktighet då jag fick ingen behandling utan glömdes bort. Samtliga patienter efterfrågade mer delaktighet inom VPS. För att bli mer delaktig framhölls önskan om mer information och diskussion om olika behandlingsmöjligheter inom VPS. Det framom att patienter upplevde att de inte den hjälp de ville ha inom VPS; de ryckte i många trådar och jag fick många insatser, men jag skulle helst vilja få någon form av terapi och det fick jag inte och jag fick stöd, men jag hade hellre lärt mig verktyg istället för mediciner. 15

17 Upplevelser av att inte bli tagen på allvar som ung framhölls utifrån att när min mamma var med fick jag tydliga svar och läkarna tog tag i saker, annars gled det ut på is [ ] Någon annan måste vara med för att man ska få raka svar och förklaringar. Det förekom även önskemål om att behandlaren skulle vara mer aktiv. Förslag på förbättring Förutom ökad delaktighet lyfte patienterna fram ett antal viktiga utvecklingsområden kring bemötande och behandling. Utifrån bemötande framhölls arbetsalliansen som viktig, däribland att känna sig trygg, komma överens med den man träffar, att behandlaren är engagerad, ställer frågor och ringer upp. Brist på detta kunde uttryckas som samtidigt som jag träffar läkaren pratar denna i telefon eller gör andra saker. Att anpassa vården till att man är yngre framhölls och kunde beskrivas som man orkar inte tjata när man är liten, vet inte vilka rättigheter och möjligheter man har inom vården, har inte den kunskapen som krävs. Respektfull och relevant dokumentation lyftes fram som ett förbättringsområde då patienten begärt ut sin journal och reagerat över vissa formuleringar kring utseendet det var konstigt att läsa om sig själv, hur de skrev att jag var. Kommer ihåg att de skrev lite överviktig, jag kan inte se vad det har med saken att göra. Ökad tillgänglighet till läkare efterfrågades och kontinuitet lyftes fram utifrån att gå till samma person och inte bara sätta in och ut medicin. Några patienter lyfte fram upplevelsen av att glömmas bort och rädsla inför att glömmas bort som utvecklingsområden, vilket kan beskrivas som det var jobbigt att vänta två månader istället för en månad som de hade sagt. Jag var rädd för att jag inte skulle få kontakt, att remissen kommit bort. Många förbättringsförslag kopplat till behandling framkom, däribland att få hjälp som hjälper istället för hjälp man inte behöver, vilket kan uttryckas som det är bra med resurser runt om, men det var inte det jag behövde i första hand. Ett annat område som lyftes fram var flexibla lösningar och individanpassade insatser. Flera patienter hade velat gå kvar på BUP; hade jag fått vara kvar inom BUP och slutfört min behandling hade jag kanske fixat det på ett halvår. Synpunkter om att vården inte borde delas upp efter ålder utan efter var den lämpligaste behandlingen för just den här patienten framkom. En synpunkt som kam fram var att man är inte redo för vuxenpsykiatrin när man är 18 år. Att utforma och kommunicera en tydlig behandlingsplan framhölls utifrån upplevelser av otydlighet kring vilka planerades insatser; Först måste man klargöra vad det är vi behandlar. Sen göra en plan som vi sedan följer upp. Inte bara skriva ut mediciner hur som helst. En konstig turordning mellan utredning och behandling påtalades: det hade kanske varit bra med en utredning först. Då hade man kanske kommit fram till någonting annat och andra insatser. Att bli erbjuden fler behandlingsalternativ än bara medicinering lyftes fram liksom vikten av kombinationer av olika behandlingar såsom medicinering och kognitiv beteendeterapi. 16

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barnrättskonsekvensanalys

Barnrättskonsekvensanalys Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Etiska Regler för klientarbete. För elever under utbildning till : Diplomerad samtalsterapeut

Etiska Regler för klientarbete. För elever under utbildning till : Diplomerad samtalsterapeut Etiska Regler för klientarbete För elever under utbildning till : Diplomerad samtalsterapeut HumaNova Utbildning AB 2012 1 Våra Etiska Regler För elever under utbildning till samtalsterapeut HumaNovas

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer