Skötselplan för Molkomsjön. Molkomsjöns Fiskevårdsområdesförening - MFVOF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötselplan för Molkomsjön. Molkomsjöns Fiskevårdsområdesförening - MFVOF"

Transkript

1 Skötselplan för Mlkmsjön Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening - MFVOF MFVOF har tagit fram denna skötselplan för att skapa ett hållbart fiske i Mlkmsjön ch utveckla de stra rekreatinsmöjligheter sm sjön ch dess mgivningar erbjuder.

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Åtgärder för utveckling av Mlkmsjöns fvf (MFVOF) Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening (MFVOF) Verksamhet ch åtgärder Regler ch regelverk Fisketurism Beskrivning av Mlkmsjöns fiskvårdsmråde Avrinningsmrådet Mlkmsjön Fisk ch fiske Utsättning av fisk ch kräftr Fiskbeståndets status idag ch förändring under årens lpp Avkastning i Mlkmsjön Enkätundersökning ch antaganden m avkastning Kmmentar ch förslag från fiskare m lika åtgärder Fiskeinventering Prvfiske efter kräftr Kvicksilver i fisk Vattnets status Djurliv vid Mlkmsjön Fåglar vid Mlkmsjön Växter I Mlkmsjön Övrigt Referenslista Finansiering Cpyright Versinshantering /42

3 5.5 Bilagr Bilaga 1: Fiskerättsförteckning Bilaga 2: Vattenfångstmråde (Mlkmsjöns fiskevårdsmråde nr 102) Bilaga 3: Avrinningsmrådet Bilaga 4: Djupkarta Bilaga 5: Verksamhetsberättelse från Bilaga 6: Vidtagna åtgärder (resumé) Bilaga 7: Fiskeenkät /42

4 Karta över Mlkmsjön 4/42

5 1. Inledning Mlkmsjön är en tillgång för Mlkm för sitt läge, vilket bjuder bende, besökande ch förbiresande naturupplevelser av strt värde. Lika viktig är Mlkmsjön för fiske ch fiskare, både från rten ch för besökare. Men för att Mlkmsjön ska kunna erbjuda hållbart ch attraktivt fiske, så måste fisket ch fiskbestånden förvaltas på ett förnuftigt sätt där balanserade ch livskraftiga fiskebestånd är en förutsättning. Mlkmsjön mår relativt bra men är liksm alla andra sjöar under uppsikt av både kmmunen ch Länsstyrelsen men mer för kntrll ch förbättring av vattenkvalitet än för bevarande ch utveckling av fiskebestånd ch bilgisk mångfald. MFVOF ansvarar för skötsel av fiskeaspekten av Mlkmsjön ch har så här långt på traditinellt sätt skött sina uppgifter under senaste årtindena, vilket har inkluderat att: Sätta ut ch underhålla risvasar Bekämpa vass Utplantering av fisk Erbjuda möjligheter för bende på rten ch besökare att fiska genm försäljning av fiskekrt Kntrllera att fiskare har fiskekrt ch följer regler för fiske Arrangera fisketävlingar Ett nytt tänkande är nu under utveckling vad gäller vattenvård ch fiskevård i allmänhet, vilket kräver mer engagemang av föreningar men ckså av stat ch kmmun. Fiskevatten ses nu sm en resurs likställd skg ch åkermark, vilken ska vårdas ch förvaltas för ett uthålligt bruk. Detta kräver förbättringar såsm: Kntinuerlig kntrll av lika aspekter av vattenkvalitet Balansering av fördelning av sjöyta mellan öppet vatten ch vassar Kntinuerlig kntrll av att det finns stabila ch livskraftiga fiskebestånd, sm attraherar bsatta ch turister till fiske ch naturupplevelser Grunden för ett sådant arbete är förvaltningsplaner, vilka är resultat av samarbete mellan fiskevårdsmrådesföreningar, kmmuner, länsstyrelser, hushållningssällskap, privat sektr ch ideella föreningar. En förvaltningsplan är ett verktyg, för hur en fiskevårdsmrådesförening ska sköta ch utveckla sitt fiskevatten bilgiskt ch eknmiskt uthålligt ch på ett prfessinellt sätt. Planen främjar ett aktivt ch lkalt anpassat fiskevårds- ch utvecklingsarbete sm leder till att framtida insatser inm fiskevårdsmrådet blir kstnadseffektiva, fiskeribilgiskt riktiga ch ger ett större utbyte. Dessutm skapas genm planen förutsättningar att erbjuda ett sprtfiske med förbättrad service ch kvalitét, vilket ckså kan leda till utveckling av denna näringsverksamhet för rten. 5/42

6 Exempel på knkreta användningsmråden för planen är: Kunskapsbank för styrelse ch föreningens medlemmar Underlag för dialg med myndigheter vid tillståndsansökningar (ex fiskeutplanteringar, bitpvård, anläggning av bryggr ch andra service anläggningar) Underlag för sökande av eknmiskt stöd ch till förbättrad rådgivning för åtgärder (kmmunala åtgärder, fiskevårdsmedel m.m.) Histriskt dkument över fiskevattnet ch dess förvaltning Referensdkument m miljöpåverkan ch/eller allvarlig skada av sjön inträffar (skadeståndskrav) Bas för uppföljning av villkr ch skyldigheter i vattendmar Underlag för prduktin av infrmatinstavlr, brschyrer ch hemsidr Kunskapskälla för fisketuristentreprenörer ch sprtfiskare Underlag för ch förankring av utveckling av fisketurism m.fl. näringar kring vattnet Denna plan är resultat av samarbete mellan Fiskevårdsmrådesföreningen, Mera Mlkm, privat sektr, representanter från Hushållningssällskapet samt dialg med Karlstad kmmun ch Länsstyrelsen i Värmland. Leader Närheten har stöttat arbetet genm en idécheck (se sektin 5.2). Av intresse är ckså att förstärka kpplingar mellan vattenbruk ch naturvårdsbruk. I planen ges därför en översikt över fågel, djur ch växtliv runt Mlkmsjön. Karlstad kmmun gjrde 1996 en naturinventering täckande hela kmmunen, där lika naturbjekt klassades utifrån naturvården ch beskrevs. I anslutning till Mlkmsjön finns 2 sådana mråden, sm 6/42

7 har klassats sm med högt naturvärde för lkala intressen. Det ena mrådet är Ås i sjöns sydöstra hörn ch klassas sm Öppen hagmark, sm bör bevaras. Det andra m är Rastensbergen från vilket sjön ch sjösystemet kan överblickas sydväst m Mlkmsjön. Detta klassas sm naturskg av tall. 2. Åtgärder för utveckling av Mlkmsjöns fvf (MFVOF) Det långsiktiga målet för vattenbruk I Mlkmsjön är att säkerställa ch förbättra vattenkvalitet, samtidigt sm fiskeresurserna förvaltas så att det finns livskraftiga bestånd av gös, abbrre ch gädda till glädje för rtens beflkning ch turister samt att m förutsättningar knstateras inplantera fldkräfta. För att nå dit har följande 9 punkts åtgärdsprgram gdkänts av sjöns fiskerättsägare Upprepa fiskeinventering enligt mdell använd 2010 Det är uppenbart att förändringar i strlek ch sammansättning av fiskebestånd skett under senaste 10- årsperiden ch det är betydelsefullt att förstå anledningarna, för att möjliggöra för föreningen att bestämma relevanta åtgärder Den inventering sm gjrdes 2010 ger gd vägledning men kmmer att bli riktigt intressant först när den upprepas ch det kan knstateras hur fiskarnas artsammansättning förändrats på ett eller annat sätt. Resultat kmmer att bli utgångspunkt för åtgärder av förening, kmmun etc. Det föreslås sm rimligt att upprepa fiskeinventeringarna vart 3:e till 4:e år. Det föreslås ckså kmpletterande fiskeinventeringar med limnlgiska undersökningar för att få en bild av sjöns hela eksystem Frshaga Akademin är kntaktade ch de kmmer att genmföra nästa prvfiske i augusti - september 2014, sm ett led i utbildningen av studenter. Det är i utbildingssyfte men ckså väldigt värdefullt för dem att kunna jämföra ch analysera skillnader mellan fiskförekmsten 2010 ch Förutm att mäta ch väga alla fiskar så kmmer de att undersöka maginnehållet i gösarna, vilket kmmer att ge ss värdefull insikt i deras matvanr. 2. Kntinuerlig dialg för att förbättra vattenkvalitén Det har knstaterats av Länsstyrelsen ch kmmun att vattenkvalitén i Mlkmsjön inte är fullgd ch att åtgärder i linje med EUs direktiv bör vidtas före år Det är idag klart vad sm planeras. Föreningen kmmer därför att intensifiera dialgen med de aktuella myndigheterna för att kntrllera ch förbättra vattenkvalitén, ch vi kmmer att infrmera medlemmarna m vad sm planeras. 3. Kntrllera vattennivån i sjön bättre En sänkning av vattennivån under våren trrlägger grunda vattenytr med gräs/vass vilka är lekmråden för gädda. Gäddstammen har under senaste åren minskat ch förekmsten är nu måttlig sm framgår av prvfisket sm länsstyrelsen utförde smmaren Arbete pågår med att genm inmntering av mderna turbiner i sjöinlppet få en jämnare reglering av vatteninflöde i sjön, framförallt under periden 1 april 15 maj. På mtsvarande sätt bör nu liknande åtgärder genmföras i sjöutlppet. 7/42

8 4. Aktivera föreningens webbsida Föreningen har en hemsida sm beskriver sjön ch möjligt fiske. Hemsidan ska nu användas mer aktivt för dialg med fiskare ch allmänhet. Det ska vara enkelt för föreningen att lägga in nyheter ch annan infrmatin, t.ex. m fisketävlingar, resultat av prvfisken, fångst av stra fiskar, tips till sprtfiskare etc. Dialg ska i detta sammanhang föras med Havs ch Vatten Myndigheten. 5. Restaurera några av de tidigare vassmrådena (säv/vass) Det är uppenbart att bytesfisk sm mört ch löja idag har mindre möjligheter till bete ch gömslen, samt att gäddr saknar lekängar ch gömslen för sina nrmala fångstmetder. Föreningen ska göra en plan för hur alla vassmråden bör skötas för att bäst tillgdse beflkningen t.ex. genm utsikt ch båtplatser ch för fiskebestånd. 6. Förstärk ch vårda fldkräftstammen När förekmst av ål nu minskar generellt ch så ckså i Mlkmsjön, så ökar möjligheterna för utveckling av en livskraftig stam av fldkräfta. Prvfiske utfördes smmaren 2012, med nll kräftr sm resultat. Enligt Hushållningssällskapet var prvfisket för begränsat ch bör upprepas. Genm repeterat ch utökat prvfiske smmaren 2013 kmmer att klarläggas m det finns en kräftstam i sjön nu ch-eller m det finns illegalt utplanterad signalkräfta vilket i så fall skulle förhindra uppbyggnad av en fldkräftstam. Hösten 2013 så kan styrelsen på basis av prvfiske resultat ha ett underlag för att kunna bestämma m fldkräftr ska utplanteras, vilket i så fall skulle kunna påbörjas smmaren Kräftr i sjön skulle bli en tillgång för både medlemmar ch för bfasta i Mlkm, sm skulle kunna erbjudas att köpa kräftfiskekrt. 7. Frtsatt utsättning ch underhåll av ris vasar Under senaste årtindena har fiskevården varit fkuserad på utsättning ch underhåll av risvasar. Detta arbete kmmer att frtsätta, eftersm vasar både ger skydd ch bete åt småfisk ch lckar rvfisk. Risvasarna blir därmed ckså viktiga tillhåll för fiskare. Till detta så kmmer nu mindre vasar i frm av t.ex. enbuskar eller risbalar ch liknande att sänkas på gösens lekplatser för att skydda ch förbättra gösens lekmöjligheter. Mlkmsjön har en självreprducerande gös, vilket är en värdefull tillgång. 8. Förstärkt fisketillsyn Föreningens fisketillsyningsmän har så här långt haft fulltidsarbeten ch har därmed bara haft möjlighet att inspektera fisket under helger ch kvällar etc. Infrmatin m felaktigt fiske från iakttagare runt sjön har därför ibland lämnats utan åtgärd. Detta leder till reducerad respekt för de regler sm gäller nätfiske ch spöfiske till förtrytelse för fiskare sm följer reglerna. Det finns alltså behv att kmplettera med fisketillsyningsmän sm mer flexibelt är tillgängliga för inspektin. 8/42

9 9. Intrducera uppföljningar av hur mycket fisk sm fångas i sjön Upp till idag har föreningen haft dåligt grepp m hur mycket fisk sm fångas, vilket ckså gjrt det svårt att argumentera för vilket fiske sm kan tillåtas. Bättre infrmatin skulle kunna leda till att lätta på restriktiner eller att införa ytterligare restriktiner av fiske sm t.ex. förbud av nätfiske, fredande av fiskelekplatser, intrduktin av fönsteruttag av fisk. (d.v.s. kmplettera minimimått för upptag av fisk med maximi mått, eftersm stra hnfiskar högre kvalitet på rm ch hjälper till att begränsa utveckling av tusenbrödrabestånd) Ett steg i riktning för bättre kunskap m fiskeuttag är att genmföra fiskeenkätundersökningar bland fiskerättsägare ch krtköpare. En första enkätundersökning har genmförts våren 2013 ch resultaten redvisas i denna plan. 3. Mlkmsjöns Fiskevårdsmrådesförening (MFVOF) Fisket i Mlkmsjön har varit samfällt I Mlkmsjön sedan tidigare delen av 1900-talet bildades Mlkmsjöns ch Brssjöns fiskevårdsförening ch denna verkade fram till 1967, varefter de två sjöarna haft egna fiskevårdsmråden bildades Mlkmsjöns fiskevårdsmrådesförening, vilken är frmellt gdkänd av Länsstyrelsen. Idag har 24 fastigheter fiskerätt I Mlkmsjön. Största fiskerättsandelen för en fastighet är 18.19% ch minsta 0.01% (se Bilaga 1 - Fiskrättsförteckning upprättad februari 2012) Det ska nteras att Lantmäteriet just nu genmför en utredning för att fastställa m rätt fiskeandel är tilldelad fastigheten Nrra Nrum 3:1. Sannlikt ska fiskeandelar tillföras Nrra Nrum 1:32 då denna fastighet inte är mnämnd i den nuvarande fiskrättsförteckningen från /42

10 MFVOF:s styrelse 2013 Uppdrag Namn Telefn Mailadress Ordförande Carl Gustav Mssberg Vice Ordförande Bengt Mssberg Kassör Dick Bergström Ordinarie Anders Perssn Ordinarie Bengt Jhanssn Ordinarie Stefan Erikssn Verksamhet ch åtgärder Föreningen har under senaste åren framförallt arbetat med att underhålla vasar samt att underlätta för sprtfiske genm irdningställande ch skötsel av brygga ch ramp för sjösättning av båtar. Några år tillbaka var vassbekämpning ckså del av arbetet detta är nu övertaget av kmmunen. Längre tillbaka har i lika mgångar fiskyngel av lika arter satts ut (se nedan) Föreningen har ckså hjälpt till med: Fångst av gäddr för kvicksilveranalys (Karlstad kmmun) Prvfiske (Länsstyrelsen) Årligen, I månadsskiftet juni juli anrdnar föreningen en fisketävling. Tävlingen är kstnadsfri ch syftar till att stimulera intresse för fiske bland lkalbeflkningen. Priser bekstas av föreningen. Vitfisk av lika arter samt abbrre är den vanligaste fångsten. Denna fisketävling firade 2013 sitt 20års jubileum med 74 deltagare ch med en ttalfångst av 17 kg fisk. Under 1990 talet rdnade föreningen pimpeltävlingar, ibland i samarbete med Frshaga sprtfiskeklubb under 2000 talet har inga sådana tävlingar anrdnats. En anledning till detta är betydligt mindre tillgång på abbrre (se bilaga 6) Fiskevårdsföreningen har en hemsida sm beskriver mrådet, tillgången på fisk etc. med följande dmännamn: Antal sålda fiskekrt/år Nätkrt Årskrt Revkrt Dagkrt Antalet sålda krt har under åren varit tämligen stabilt, vilket indikerar att fisk finns sm attraherat fiskare från rten ch turister. Nedgången kan möjligen vara kpplat till en minskad fisktillgång även m frtsatt gd tillgång på gös kan frtsätta att lcka både nätfiskare ch sprtfiskare. En annan rsak till nedgång i försäljning av nätkrt är att äldre fiskare slutar att fiske ch inte ersatts av yngre. 10/42

11 3.2 Regler ch regelverk I Mlkmsjöns fiskevårdsmrådesförening fattas beslut enligt stadgarna på årsmötet ch under året genm styrelsemöten. Alla fiskerättsägare får fiskerättsbevis utfärdade från föreningen, där fiskerättsägare med str andel av fiskerätt har flera fiskerättsbevis, d.v.s. de kan ge någn släkting eller vän rätt att fiska. Fiskekrt säljs hs följande privatpersner ch företag: Bengt Mssberg eller Time - Preem i Mlkm Victry Butik i Mlkm Priser för fiskekrt (2013): Årskrt - nätfiske mm. Årskrt - handredskap Dagkrt 700 kr 200 kr 40 kr Fiskekrtspriserna är i ett natinellt perspektiv låga, men billigare fiske kan idag bedrivas i angränsande sjöar. Priserna ska ckså kpplas till kvalitet på fiske, där Mlkmsjön rankas högt. I framtiden kan det bli aktuellt att erbjuda flera alternativ till fiskekrt, t.ex. helg eller veckkrt. Dessutm undersöks nu möjligheterna att intrducera köp av fiskekrt via internet ch SMS. 3.3 Fisketurism Olika åtgärder för att få sprtfisketurister att välja Mlkmsjön har prvats. Karlstads kmmun har i samarbete med föreningen försökt att få till ett fungerande turistfiskekrt med relativt högt pris för krtare tid ch med möjlighet att då fiska i flera sjöar. Detta har dck inte fallit så väl ut ch ligger för närvarande nu i malpåse. Föreningen skulle m detta fungerat få prvisin på sålda kmmunfiskekrt i förhållandet fisktillgång/sjöyta. Om vi i allmänhet sköter fiskevården väl ch har vettiga regler ch en bra tillsyn så trr vi att turister väljer att fiska här, vilket i så fall ckså skulle gynna Mlkm i allmänhet. 11/42

12 4. Beskrivning av Mlkmsjöns fiskvårdsmråde 4.1 Avrinningsmrådet Mlkmsjöns vattenfångstmråde är sm framgår av bilaga 2 en del av det vattenavrinningsmråde sm illustreras i bilaga 3, d.v.s. Alsterälvens sjösystem, vilket mynnar i Vänern. Det kan nteras att en av de övre grenarna i systemet utgörs av ett antal småtjärnar rakt nrr m Acksjön ch Mlkmsjön, en annan övre gren har sina källr i Böckelnsjöarna ch Mangen. Brssjön är närmaste övre grannsjö, det är i denna sjö sm Blmbacka ch Lindfrs har reningsverk med relaterade utsläpp, varav Blmbacka bruk histriskt stått för mycket av de farliga utsläpp (tungmetaller) sm nått Mlkmsjön. 4.2 Mlkmsjön Mlkmsjön ch dess status beskrivs i en av Karlstad Kmmun upprättad Vattenplan, vilken frmellt gdkändes 20/ Denna plan gäller tills vidare ch täcker alla kmmunens vatten. En ny plan kan kmma att upprättas på basis av data under insamling av Länsstyrelsen, men det är säkert när en ny plan färdigställas, på grund av brist på anslag. Följande uppgifter står att läsa m Mlkmsjön i vattenplanen. Vattenyta 5,1 Km2, Max djup 12 meter, Höjd över havet 65.4 meter. Utökat strandskydd till 200 meter gäller. I vattenplanen beskrivs sjön på följande sätt: Sjön sm ligger direkt söder m Mlkm samhälle är en mväxlande sjö med tätbebyggelse i nrr, fritidsbebyggelse I väster, öppet landskap i sydst ch tät skg i öster. De öppna markerna I anslutning till sjön är väldigt viktiga för en varierad landskapsbild runt sjön. I Nrumsälven finns en damm sm reglerar sjöytan med amplitud 0.8 meter. Nära Mlkms samhälle ligger en kmmunal badplats där ckså simskla bedrivs. En lång kantled börjar I Mlkmsjön ch möjliggör vid rätt vattenstånd paddling ända ner till Vänern. Sjösättningsmöjligheter för kanter ch andra fritidsbåtar finns vid sjöns nrra strand. Ett fiskevårdsmråde finns i sjön ch här fiskas gös, abbrre, gädda, lake, ruda, vitfisk ch ål. Även fldkräfta finns i sjön. Sjön är recipient för Mlkms kmmunala avlppsreningsverk. I anspråksanalysen nteras: Att sjön utmed en längre sträcka är synlig från riksväg 63 ch därmed bidrar till att landskapsbilden värderas högt. Vid badplatsen har det varit en hel del prblem med både nedskräpning av Kanadagäss ch algblmning. Sjön är reglerad vilket skapar knflikt med fiskeintresse ch fågelliv, då lågt vattenstånd inträffar under lek- ch häckningstid på våren. Områdesmålet anges sm: En sjö med gd vattenkvalitet ch höga värden för friluftslivet 12/42

13 Följande åtgärdsförslag anges: Vassröjning i sjöns nrra delar har utförts av kmmunen för att förbättra landskapsbilden. Detta kmmer vid behv att upprepas En källfördelningsanalys upprättas för Mlkmsjön för att utreda rsakerna till algblmningarna ch därefter vidtas lämpliga åtgärder Det kan nteras att kmmunens vattenplan inte kmmenterar status av Mlkmsjön från fisketillgångsynpunkt utan bara nämner några av de arter sm förekmmer. I bilaga 4 finns en djupkarta, vilken visar att Mlkmsjön I huvudsak är en sjö med grunt vatten ch med ett största djup på meter. I vattenundersökningar sm genmförts har under senaste årtindet nterats att de djupare delarna inte regelbundet har tillräcklig syresättning huruvida detta är ett nytt ch expanderande fenmen är inte utrett. Ett intressant material för att följa hur Mlkmsjön förvaltats av fiskevårdsförening ch förändrats under årens lpp är verksamhetsberättelser ch styrelseprtkll. I bilaga 6 ges en resumé av vidtagna åtgärder under periden Sm bilaga 5 finns ckså sm kurisa föreningens första verksamhetsberättelse (för 1936). Det kan bserveras att verksamheten ändrat karaktär under årens lpp. Första årtindena var fkus på utplantering av fisk ch utsättning/underhåll av vasar så avrådde den dåvarande fiskeriknsulenten frtsatt utsättning av fiskyngel. Redan 1943 började föreningen bekymra sig för utsläppen från Blmbacka bruk ch att dessa farhågr återupprepades under följande årtinden. Igenväxning ch igenslamning av grunda vikar ch inte minst mrådena kring reningsverket i Mlkm blev andra frågr sm föreningen engagerade sig i, med krav på undersökningar av skäl till förreningar (algblmning inte minst) samt aktiv vassbekämpning denna typ av aktiviteter påbörjades på 1960 talet ch vass/reningsverksfrågr med kppling till detta är frtsatt viktiga frågr tillsammans med balansering av vassbestånd, då nu prblemet snarare är för lite vass än för mycket. Klnier med Kanadagäss är ett fenmen sm både påverkat vassbeståndutveckling samt även blivit ett nedsmutsningsprblem t.ex. vid badplatsen, där badvattenprverna tas. Anläggning ch underhåll av risvasar har under alla år varit pririterade aktiviteter. Fiskebeståndens strlek ch sammansättning har varierat en hel del under årens lpp säkert är detta kpplat till både vattenkvalitet/algblmning ch gda eller dåliga smrar d.v.s. klimat relaterat. Under 1990 talet var vattenkvalitén under smmar halvåret påtagligt försämrat med fta mycket riklig algblmning. Detta tillstånd kan trligen till str del kpplas till utsläpp från reningsverket i Mlkm, där man år 2000 bytte fällningsmedel från släkt kalk till aluminiumföreningar. Senaste åren har algblmningarna varit begränsade ch vattenkvalitén i allmänhet bättre än under 1990 talet då även fiskdöd förekm sm följd av algblmning (t.ex. stensimpr dg i str mängd i strandlinjen). Byte av fällningsmedel föregicks av intensiv dialg mellan kmmun ch vattenägare. 13/42

14 Mlkms reningsverk är idag gammalt (tidigt 1970tal) ch kanske i behv av renvering etc., någt sm behöver diskuteras med kmmunen. 4.3 Fisk ch fiske Utsättning av fisk ch kräftr Under årens lpp har lika arter av fisk planterats ut både fiskarter sm naturligt funnits I Mlkmsjön ch sannlikt nya arter sm laxöring, siklöja. Fiskeriknsulten sm gav stöd till föreningen under 1950 talet knstaterade 1959 att utsättning av fisk är meningslös, men efter detta så har utsättning av kräftr, laxöring ch ål gjrts. 14/42

15 4.3.2 Fiskbeståndets status idag ch förändring under årens lpp Nedan analyseras tillgång av lika fiskarter i Mlkmsjön ch hur den har förändrats, samt ges en sammanfattande analys Fiskart Gös Gädda Abbrre Lake Ål Nrs Fldkräfta Kmmentarer Tillgången på gös har ökat rdentligt under den senaste 10 års periden. Anledningar skulle kunna vara, gynnsamma leksmrar ch generellt högre vattentemperatur under smmarmånaderna. Gösen är nu sjöns vanligaste rvfiskart. Ett rsmln för framtiden är möjlig minskad tillgång på bytesfisk, vilket varit en anledning till intensifierat arbete med utsättning ch underhåll av vasar. Tillgången på gädda har minskat under den senaste 10 års periden ch tillgången är nu måttlig. Det kan finnas flera rsaker. Bland dem kan nämnas sämre tillgång på bra lekmråden samt vattensänkning under den perid då rmmen kläcks, mindre tillgång på vass (sm är viktig för gäddrnas sätt att jaga) samt ökad knkurrens m bytesfisk från gös. Tillgången av abbrre var under talen mycket riklig. Abbrren drabbades under 1990 talet fensjukdmar sm möjligen kunde kpplas till vattenkvalité eller stress ch abbrrppulatinen gick sm resultat ner, återhämtning sker nu ch abbrrarnas hälsa är åter gd. Sannlikt så är dck abbrren nu utknkurerad av gösen i vissa delar av sjön. Tillgången på lake har blivit mycket mindre under senaste årtindena. Under talet brukade lake fångas I lakstrutar under lekperiden i januari sådan fångst bedrivs inte nu ch fångst är mycket begränsad till fångst på nät ch långrev i enstaka exemplar. Tillgången på ål var fram till mitten av 2000 talet gd ch bra fångster kunde fås på långrev, därefter har tillgången minskat nedgången är kpplad till den markanta minskningen av ål generellt i Sverige. Mlkmsjön är annars ett lämpligt uppvandringsmråde för ål från Vänern ch sjöns kmpsitin lämpar sig väl för ål. Föreningen ch kraftblagen har tidigare planterat in ål för att öka tillgången. Nrs (eller slm, sm fiskarten nrmalt kallas i trakten) har under långa tider varit föremål för fångst med håv under lektiden i Mlkmsjöns inlpp - men har även varit möjlig att fånga I andra delar av sjön under lektiden. Sannlikt har tillgången minskat. Under talen var måsslag efter jagad nrs på grundmrådena mitt i sjön vanliga. 100tals måsfåglar deltg i jakten, då framförallt abbrre drev upp nrsen till ytan. Under senare år har inte dessa måsslag förekmmit, vilket antingen kan kpplas till att nrs ch/eller abbrre minskat. Fldkräfta har funnits sparsamt I Mlkmsjön under årens lpp, vilket knstaterats genm framförallt prvfisken. Kräftr har även utplanterats. Låg förekmst kan kpplas till riklig tillgång på ål ch sannlikt ckså till förekmst av mink. Det är ckså sannlikt att kräftan slgs ut av kräftpest ett tital år tillbaka. Det finns en risk för att signalkräfta därefter utplanterats illegalt I sjön. Förekmst av fld ch signalkräfta ska undersökas genm prvfiske smmaren Både ål ch mink förekmmer nu i betydligt mindre mfattning vilket skulle kunna öppna för återkmst av fldkräfta. 15/42

16 Andra fiskarter Andra fiskarter i sjön är laxöring, mört, braxen, björkna, benlöja, ruda, snrgers, stensimpa. Vid prvfisket 2010 så registrerades fångst av alla dessa arter utm laxöring, ruda ch stensimpa. Fiskart Laxöring Mört Braxen Björkna Benlöja Ruda Snrgers Stensimpa Siklöja Kmmentarer Laxöringens hemvist är nrmalt älven mellan Mlkmsjön ch Brssjön, så tillgången är sannlikt mer kpplad till temprärt enstaka fiskar i själva sjön Mört har upp till 5-10 år sedan förekmmit rikligt i sjön, vilket inte minst varit uppenbart under lekperiden. Senare år har förekmsten minskat någt. Förekmst har under periden varit mycket riklig med individer på upp till 2 3 kg. Det tycks nu sm m tillgången är betydligt mindre vilket kunnat bserveras under lekperiden men ckså genm mete Tillgången har varit ch är måttlig Tillgången var under periden mycket riklig, vilket var påtagligt under lekperiden vid grunda stenland där vattnet kkade av sprattlande fiskar. Förekmsten är nu svag, vilket bekräftades genm prvfisket Under kunde enstaka exemplar fångas i nät fta I strlek kg tillgången tycks ha minskat Förekmst är måttlig ch har inte varierat mycket Förekmmer i strandlinjen - förekmst tycks ha minskat ch stra mängder stensimpa slgs ut på grund av syrebrist under perid med riklig algblmning under 1990 talet -då strandlinjer var fyllda med smetiga ansamlingar av alger Det har tidigare rapprterats att siklöja finns i sjön men det är sannlikt att siklöja finns nu utplantering har skett vid ett tillfälle utan påtagligt resultat Sammanfattning av fisktillgång Brtsett från gd tillgång på gös, så tycks fisktillgången ha minskat under de senaste 5-10 åren. Det ar trligt att tillgång ch sammansättning av fiskebestånden har påverkats av byte av fällningsmedel i Mlkms reningsverk samt att sjön utvecklats i riktning mt mer näringsfattig eftersm antalet aktiva jrdbruk i sjöns vattenfångstmråde minskat. Inrapprtering av mer sällsynta samt stra fiskar tas tacksamt emt på adress eller senare på föreningens hemsida 4.4 Avkastning i Mlkmsjön Enkätundersökning ch antaganden m avkastning För att få en uppfattning m Mlkmsjöns avkastning ch hur mycket fisk sm tas upp ch tas tillvara av fiskare, så genmfördes en enkätundersökning i Maj 2013 (se bilaga 6). 16/42

17 Enkäten var enkelt utfrmad 1. Hur många fiskar bedömer du att tg du upp vid fiske under 2012 fördelat på fiskarter (gös, gädda, abbrre, lake ch ål) 2. Har du synpunkter på hur Mlkmsjön ch fisk i Mlkmsjön sköts ch vad föreningen ska jbba med Enkäten skickades ut enligt följande: Kategri av fiskare Ttalt antal/år Antal mttagare Antal svar Fiskerättsägare Nätkrtköpare Årskrtköpare Dagkrtköpare Ttalt Alla i kategrin fiskerättsägare har svarat ch alla utm en i kategrin nätkrtköpare har inkmmit med svar. För att under årskrtkategrin bedöma hur mycket fisk sm ttalt fångats så antgs att de sm svarat sm medeltal var representativa för sin kategri. De tillfrågade utvaldes på följande sätt. På fiskekrten de köpt finns bara namn ch rt nterade, av de 123 fiskare sm köpt årskrt var det bara möjligt att identifiera 48 persner med adress etc., till dessa skickades enkäten, m de inte svarade, så ringdes de upp ch fick svara per telefn i den mån de var möjliga att få kntakt med. På så sätt fick vi slutligen in 34 svar. Den genmsnittliga fångsten för dessa 34 svarande multiplicerades med ttala antalet årskrtköpare. Ttalt så har vi fått in 70 svar av 85 utskickade enkäter. Vi har inga indikatiner på att fiskare undvikit att svara eller att de sm svarat medvetet har underrapprterat antal fiskar de tagit upp. Inga försök gjrdes att få in svar från dagkrtköpare. För dessa 138 har istället antagits att de i medeltal under en dags fiske fått 0.5 gösar, d.v.s. att varannan fiskare fick en gös. Samma antagande gällde gädda medan det antgs att man i genmsnitt tg upp 5 abbrrar per persn. Det antgs att de inte fick vare sig lake eller ål. Det antgs ckså att det fanns ett antal icke rapprterade fångster genm strfiskare, tjuvfiske etc. i frm av ttalt 150 gösar, 50 gäddr ch 500 abbrrar Det ska nteras att minimimått på fångst av gös är 40 cm, men att uppenbart ett antal gösar med lägre vikt-längd ändå tagits upp därför att de är krkade illa eller att de dött på nät, där minimimått på tillåten maska är 50mm. 17/42

18 På vanstående sätt har vi kunnat räkna fram att följande antal fiskar tagits upp ur Mlkmsjön av fiskare under 2012: Kategri fiskare Gös Gädda Abbrre Lake Ål Fiskerättsägare Nätkrtköpare Årskrtköpare nät ej tillåtna Dagkrtköpare Övrigt Ttalt Av van kan knstateras att det är årskrtköpare sm står för det mesta av uttagen. Av enkätsvar från fiskerättsägare framkmmer att bara 8 av 23 fiskat under 2012 ch av 12 nätkrtköpare är det 5 sm nästan inte fiskat alls. Ttalt innebär detta att trycker på fiskbestånden genm nätfiske sm är vanligast bland fiskerättsägare ch nätkrtköpare år 2012 är lågt. I analysen har vi gått ett steg vidare genm att anta medelvikten för upptagen fisk. Fiskart Gös Gädda Abbrre Lake Ål Medelvikt i kg Med detta antagande så har följande antal kg fisk ttalt tagits upp av fiskare under 2012 Fisk art Gös Gädda Abbrre Lake Ål Kg Ttalt Ttalt fiskeuttag i kg räknat är då 1,486 kg eller ca 1,5 tn fisk. Om det antas att medelvikten på upptagen gös istället är 1 kg så är kg uttaget av gös 220 kg mer ch ttaluttaget nyttfisk 1706 eller ca 1,7 tn fisk. Enligt fiskeexperter är nettprduktin av fisk i en mellansvensk sjö någnstans mellan kg per ha ch år. Om vi antar att Mlkmsjöns nettprduktin ligger i mitten av detta intervall eller 15 kg per ha ch år, så är nettprduktinen i Mlkmsjöns 510 ha stra yta 7650 kg eller ungefär 7,500 tn. Detta nettuttag ska fördelas mellan vad mänskliga fiskare tar upp ch vad andra fiskare sm lika fågelarter ch djur fångar. Fåglar tar mestadels vitfisk (mört, löja, braxen, björkna) Anta att nettfångsten delas lika mellan mänskliga fiskare ch fåglar-djur i så fall brde fiskare kunna ta upp 3,825 kg eller knappt 4 tn fisk under att år. Detta indikerar att fisketrycket i allmänhet är lågt på sjön. När uttaget är för litet så fördelas sannlikt tillväxt på ett strt antal individer (ungefär sm när skgsbestånd inte gallras) d.v.s. mer fiske skulle kunna leda till snabbare tillväxt på ett färre antal individer m rimliga regler för fiske tillämpas. Föreningen ska i samarbete med utmstående fiskeexperter fundera över m ökat fiske ska tillåtas ch hur. 18/42

19 4.4.2 Kmmentar ch förslag från fiskare m lika åtgärder Vi har delat in kmmentarerna i lika kategrier sm sammanfattats i nedanstående tabell. Åtgärdskategri Vilken åtgärd Samarbete med kmmun Kntrllera utsläpp från reningsverket bättre ch undersök m reningsverket brde renveras (byggt på 1970 talet). Ibland finns det knstiga ansamlingar av avskräde i vattnet ch det luktar illa Kntrllera vattenkvalitén i sjön regelbundet Gör vattenkntrll i alla vatten tillflöden till sjön för kntrll av behöriga utsläpp Undersök m det finns behv av kalkning av sjön Utrusta ett antal rastplatser runt sjön med brdstlar, grillplats ch skräptunnr Utöka samarbete med fritidsgård ch sklr m friluftsaktiviteter med sjön ch fiske sm tema Reglera strlek av kanadagåsstammen Frtsatt att bekämpa vass på vissa ställen i sjön Samarbete med privatsektr Anlägg en båthamn Ordna uthyrning av båtar Bevaka reglering av vattennivån så att inte lekängar trrläggs ch att medelvattenståndsnivån är rimlig Samarbete med andra föreningar Rapprtera ch sammanställ förekmst av fåglar, djur ch växter i Mlkmsjön Frtsätt med anläggning av skidspår runt sjön Anlägg parallella spår för långfärdskridsk åkning Ordna mera fisketävlingar Förbättrad tillsyn ch kntrll Se till att det finns bra skyltning av regler för fiske ch vart man kan köpa fiskekrt på strategiska ställen runt sjön Se till att det blir mer frekvent närvar av fisketillsyningsmän på sjön, inte minst på tider då vanliga människr inte har tid med fiske Kntrllera stra trllingbåtar speciellt så att regeln en fiskare ett spö tillämpas Uppmuntra regelföljande fiskare att tipsa m lagligt fiske genm infrmatin att genm att förse dem med telefnnummer till tillsyningsmännen. 19/42

20 Att fundera över ch priritera Frtsätt att lägga ut ch underhålla vasar Se till att alla vasar är tydligt utmärkta så att inte trllingfiskare fastnar i dem Genmför prvfisken med jämna mellanrum Undersök m det går att plantera ut kräftr i sjön i så fall gör detta ch sälj kräftfiskekrt Spendera inte en massa energi på att vårda gäddbeståndet ingen vill ändå ha gäddr ch de kmmer ändå att finnas kvar i sjön Fundera över vilken typ av fiskekrt sm ska finnas, ch vad sm tillåts på lika krttyper ch vilka priser sm ska gälla. Är ex. 700 kr/år för dyrt för nätkrt, ska det vara tillåtet att ha nät i sjön dygnet runt - d.v.s. byta ut nät mrgn/kväll, ska angeldnfiske tillåtas på årskrt, ska agnnät tillåtas på års ch dag krt, är tiderna för nätfiske under året relevanta, ska veckfiskekrt intrduceras Bör det planteras ut fisk i sjön t.ex. gös eller ädelfisk Inför förbud för fiske i Mlkmsälven - det finns en öringstam där nu Inför förbud för fiske efter gös under lek t.ex. under periden 15-5 till så görs i andra sjösystem Infrmera allmänheten m vad föreningen gör (inkl. intäkter från krtförsäljning) under ett år (t.ex. genm att sprida verksamhetsberättelserna) Prducera en mer detaljerad djupkarta så att fiskare med ekld lättare kan identifiera var de är på sjön Övergripande av föreningen Genmför de 9 punkterna i det åtgärdsprgram sm presenterades ch gdkändes på årsmötet Det kan knstateras att en hel del av det sm vi själva föreslagit i åtgärdsprgrammet finns med bland åsikter vi fått in men inte allt. Enkäten har tillfört relevanta kmpletterande förslag Det har dessutm inkmmit ett antal synpunkter ch bservatiner sm nterats ch där det kan finnas delade meningar m vad sm är rätt ch fel enligt följande punktlista. 20/42

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun

VA-plan. Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024. Karlshamns kommun VA-plan Åtgärdsplan 2013-2021 Utbyggnadsplan 2014-2024 Karlshamns kmmun Bakgrund VA-planen i Karlshamns kmmun är den tredje delen av VA-plansarbetet innan den fjärde ch sista delen, implementering ch uppföljning

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014

Miljömålsprogram Bjuvs kommun 2011-2014 Miljömålsprgram Bjuvs kmmun 2011-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Natinella miljökvalitetsmål... 3 De 16 natinella miljömålen ch dess definitiner... 3 Reginala miljömål... 4 Lkala miljömål för

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013 Lägesrapprt från Smålands Shanghaikntr juni till september 2013 2013-10-08 After ett längre smmaruppehåll är vi nu tillbaka med lägesrapprter från Smålands Shanghaikntr. Uppehållet betyder inte att månaderna

Läs mer

El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO

El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO El KOMMlJNSTYRELSENS KONTO SÖDERTALJE KO S~8NJ.Ö~E U Tjänsteskrivelse MUN Kmll'unstyrelsen 2uD7 -'i 1- Oj Emma Fagerstrand J R Tf chef Demkrati ch mångfald \Dnr() ril/tjlj _11_' --" 08-550 224 06 Emma.Fagerstrand@sdertalje.se

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp

EBITS 2008-11-20 Energibranschens Informations- & IT-säkerhetsgrupp 2008-11-20 Energibranschens Infrmatins- & IT-säkerhetsgrupp Samtrafik i gemensam utrustning Syfte EBITS har sett ett behv av ett klargörande dkument när frågan m samtrafik i egen ptfiber blivit allt vanligare.

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshotellet, Åmål

Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshotellet, Åmål Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshtellet, Åmål Närvarande: Gunnar Erlandssn (rdf.), Anna-Karin Lindblm, Stina Leander, Christina Olssn, Carina Jhanssn, Gunilla Bengtsdtter,

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer