Kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg"

Transkript

1 Kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg

2 februari 213 Analysen är beställd av Region Gävleborg och Region Dalarna och genomförd av Oxford Research AB. Datainsamling utförd mellan november 212 och januari 213. För frågor om studien: Jan Persson Telefon: Hjalmar Eriksson Telefon:

3 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Kapitel 1: Inledning Begreppet kulturella och kreativa näringar KKN Varför insatser inom KKN? Bakgrund Projekt KKN Uppdraget Metod 1 Kapitel 2: Kartläggning av KKN KKN som helhet Delsektorerna inom KKN Personstatistik Företagsstatistik Näringslivets struktur 21 Kapitel 3: Analys Regional analys Nordisk utblick KKN och EU22-strategin KKN och resilience 31 Rekommendationer Bilaga 1. Kommunpresentationer Bilaga 2. Definition av KKN-modellen

4 Sammanfattning i studien som presenteras i den här rapporten konstateras att de kulturella och kreativa näringarna minskar i omsättning och i antal sysselsatta* mellan åren 28 och 211 i Dalarna och i Gävleborg, medan motsatta trender finns nationellt. Det har dock varit svårt att till denna utveckling dra paralleller från det allmänna konjunkturläget eller motsvarande nyckeltal för hela näringslivet eller för riket som helhet. En bättre förklaringsmodell verkar vara att det pågår strukturella förändringar inom de delsektorer som definieras utifrån den modell för näringarna som används i rapporten. Modellen som har använts i rapporten är KRUT-modellen för de kulturella och kreativa näringarna (KKN)¹. De fyra delsektorer som definieras är en delsektor som samlar verksamheter inom turism, upplevelser och sport, en delsektor med konst och design, en delsektor för mediabranschen och en delsektor som omfattar kulturarv och informationshantering. I landet som helhet domineras de kulturella och kreativa näringarna av konst, design och media, medan Dalarna och Gävleborg karaktäriseras av en större delsektor inom turism, rekreation och sport. Länen har också en lägre andel sysselsatta inom den kulturella och kreativa sektorn än vad som är snittet för landet som helhet. En delsektorsanalys visar att näringar inom områden som konst och design, med ett kraftigt växande företagande, ökade i antal sysselsatta mellan 28 och 211. Media och olika digitala branscher minskade dock, vilket kanske kan förstås med tanke på strukturförändringarna inom tidningsbranschen och inom distribution och reproduktion av digitalt material. En liknande utveckling har skett inom dessa branscher på nationell nivå, vilket till viss del förklarar att sektorn som helhet uppvisar en annorlunda struktur i länen: Skillnaden i storleksfördelning mellan delsektorerna innebär att utvecklingen för sektorn som helhet skiftar mellan länen och hela landet. Turismsektorn utvecklas dock olika för olika kommuner. Turismsektorns utveckling är dåligt i länen som helhet, medan den utvecklas i tydligt positiv riktning nationellt. Som ett led i analysen av det statistiska material som presenteras i studien har också en klassificering av länens kommuner gjorts utifrån fördelningen av sysselsatta inom de olika delsektorerna. På detta sätt har kommunerna i norra Dalarna identifierats som turismdominerade kommuner, med stora skidorter som betydande inslag i det lokala näringslivet. Detta beroende av en enskild bransch kan de kulturella och kreativa näringarna bidra till att mildra, genom samarbete mellan delsektorerna för att ta fram fler värden som kan bidra till turismen. De flesta tätortskommunerna har istället en struktur med större andel kulturverksamheter, och har därför identifierats som kulturkommuner. Dessa kommuner kan tänkas ha förutsättningen att satsa på specialisering inom specifika kulturområden och synergier med andra styrkor i det regionala näringslivet, till exempel tillverkningsindustri. Övriga kommuner är antingen mindre kommuner med en mer marginaliserad geografisk placering eller ett näringsliv dominerat av stora industriföretag. Viktigast för dessa kommuner kan tänkas vara att fokusera på att öka kunskapen och intresset för näringarna, och stödja framväxten av fler verksamheter. Klassificeringen av kommunerna visar på ännu en anledning till att valet av KRUT-modellen är värdefull i kontexten av regional utveckling. Modellens anpassningsbarhet och uppdelningen per delsektor gör det möjligt att analysera enskilda kommuners specifika förutsättningar, utöver att bidra till att förklara utvecklingen inom sektorn som helhet Den kulturella och kreativa sektorn utvecklas negativt i länen och utvecklingen av inkomster inom sektorn är inte lika stark som i inkomstutvecklingen i resten av näringslivet. Med tanke på att sektorn också är mindre i länen än vad den är nationellt kan fortsatt stöd till sektorn definitivt motiveras. Det nationella snittet för näringarnas storlek kan ses som en måttstock för vad näringarna kan bidra med i termer av sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Detta är av vikt speciellt för Dalarna och Gävleborg som fortfarande arbetar med att anpassa det regionala näringslivet till strukturomvandlingen från ett industrisamhälle till ett mer kunskapsbetonat samhälle. Dessutom kan den kulturella och kreativa sektorn bidra med alternativa värden som utifrån ett perspektiv av motståndskraft är lika viktiga som de rent ekonomiska bidragen. Den kulturella och kreativa sektorns projektbaserade arbetsmetoder, de modulära nätverken, de unika värden som skapas och den öppenhet som kreativiteten bidrar med är alla värden som inte nödvändigtvis bidrar till en kortsiktig effektivitet, i termer av produktionsförmåga. Men de bidrar istället till anpassningsförmåga och långsiktig överlevnad. Denna aspekt av sektorn är också en utmaning för det konventionella systemet för företagsstöd då projektbaserade och innovativa arbetsmodeller jämförs med strukturerade affärsplaner, varför fortsatt stöd till stödsystemet också är högst motiverat. * Antalet sysselsatta inom de kulturella och kreativa näringarna definieras i denna rapport endast utifrån svensk näringslivsindelning (SNI-kod). Antalet faktiskt sysselsatta inom kulturella och kreativa yrken underskattas därför eftersom sådana yrkesgrupper inom näringar som inte klassificeras som kulturella och kreativa inte inkluderas i materialet. För närmare förklaring, se diskussionen om kulturnäringstridenten i avsnitt

5 KAPITEL 1: Inledning regionförbunden i dalarna och gävleborg har under flera år arbetat med att främja de kulturella och kreativa näringarna som ett element i den regionala utvecklingen. Den första fasen av Projekt KKN, som projektet heter, pågick från sommaren 29 till sommaren 211. Den innefattade en statistisk kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i regionerna. Kartläggningen användes i kommunturnéer för att sprida kunskap om möjligheter och förutsättningar för sektorn. Denna studie syftar till att upprepa den statistiska kartläggningen från första fasen av Projekt KKN. Ett mer omfattande material har beställts och bearbetats utifrån samma modell som tidigare. Tyvärr innebär uppdatering till en ny näringslivsindelning, från SNI 22 till SNI 27, att materialet ändå inte är helt jämförbart med den förra studien. Däremot ingår data från både år 28 och år 211 i det nya materialet, varför det ändå har varit möjligt att göra en analys av sektorns utveckling över tiden. I inledningen nedan presenteras först de kulturella och kreativa näringarna med avseende på begrepp och definitioner. Modellen som har använts beskrivs och motiveras och en bakgrund ges till varför det är viktigt med insatser för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Vidare presenteras också uppdraget, med tillhörande bakgrund, och en beskrivning ges av metoden för studiens genomförande. 1.1 Begreppet kulturella och kreativa näringar KKN Intresset för de kulturella och kreativa näringarna har varit stort under de senaste åren. Sakta har en förståelse för dessa näringars betydelse för tillväxt, innovation och livskvalitet växt fram. Ett centralt problem i denna process har varit att ringa in vad som ingår i begreppet kulturella och kreativa näringar.2,3,4,5,6,7,8,9 Begreppet kulturella och kreativa näringar skapar genast associationer och idéer. Nyckelord som används för att beskriva de kulturella och kreativa näringarna är nytänkande, nyskapande och unikitet. Karaktäristiskt är också att de producerar värden snarare än funktioner. Det finns många olika åsikter om vilka faktiska verksamheter som ska ingå inom ramarna för en sådan beskrivning och det har visat sig vara svårt att på ett självklart sätt dra gränsen. Med tiden har det växt fram en tendens att associera olika saker till de två olika delarna av samlingsnamnet, kultur och kreativitet. Begreppet kulturella näringar, eller kulturnäringar, avser vanligtvis en mindre grupp. Där ingår bland annat etablerade konstformer som teater, dans, film, och musik, och senast även datorspel och massmedier som TV och press. Vidare brukar också kulturarv och museer ingå. De kreativa näringarna används för att beteckna en bredare grupp av verksamheter inom vilka kreativa värden har stor betydelse. Exempel på kreativa näringar är design och arkitektur, men också turism och sport kan klassificeras som kreativa näringar, speciellt om de är starkt förankrade i ett lokalt och historiskt sammanhang.¹, 11 Kulturnäringar, det smalare perspektivet, har fördelen att det utgörs av en väletablerad kärna av kulturella aktiviteter. Detta innebär att de är lättare att jämföra både över tid och mellan olika platser, eftersom det finns ett samförstånd kring vad som är kärnan i kulturen. Det finns liknande strukturer inom dessa områden på olika platser och det hämtas redan in statistik som är klassificerad enligt etablerade branscher. Ett stort arbete har gjorts de senaste tio åren för att skapa en definition för kulturella och kreativa näringar. Det breda perspektivet har också sina fördelar. Dels får man med många aktiviteter som faktiskt bär stora kulturvärden och som annars skulle hamnat utanför. Dels ger det bättre möjligheter att förstå betydelsen av dessa värden i en lokal ekonomi. De kreativa näringarna utgör ju en stor del av det som ger en region dess unika karaktär Definitioner Ett stort arbete har gjorts de senaste tio åren för att skapa en definition för kulturella och kreativa näringar. Förslag till olika definitioner är bland annat: Upplevelseindutri, KK-stiftelsen (23)12 Cultural & Creative Sector, KEA European Affairs (26)13 Kreativa sektorn, KRUT-projektet (29)14 Kulturnäringar, Tillväxtanalys (29)15 UNESCO Culture Sector, UNESCO (29)16 Cultural activities, ESSnet Culture (212)17 5

6 KAPITEL 1: INLEDNING Från att ha varit väldigt breda har definitionerna gått mot att vara mer specifika och avgränsade. Senast har en ny definition kommit från European Statistical System Network, ESSnet. Där definieras Cultural activities, kulturella aktiviteter, som aktiviteter inom tio kulturella domäner: kulturarv, arkiv, bibliotek, böcker och press, bildkonst, scenkonst, audiovisuell och multimedia, arkitektur, reklam, och konsthantverk. Förutom reklam utgörs listan av traditionella och väletablerade verksamheter, vilka brukar räknas som kulturyttringar. Denna och andra liknande definitioner motiveras med att de ringar in kärnan av just etablerade aktiviteter, vilket gör det lättare både att hitta statistik, eftersom de ingående delarna redan kartläggs, och att jämföra mellan olika länder och platser. Definitionen från ESSnet liknar i hög grad vad Tillväxtanalys har definierat som kulturnäringar. En annan betydelsefull definition som getts under senare år är UNESCO Culture Sector, från UNESCO, FN:s organ för vetenskap, utbildning, och kultur. Det är en bredare definition som gör det möjligt att inkludera till exempel sport och turism som besläktade domäner till de rent kulturella. Skälet till att UNESCO:s definition är bredare är att organisationen har ett fokus på internationell mångfald.18, 19 Syftet med detta är att det ska vara möjligt att fånga olika regioners specifika karaktär. I den här rapporten används samma modell som när de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg kartlades senast, Kreativa sektorn enligt KRUT-modellen från KRUT-projektet. I den här rapporten kallar vi denna definition för KKN, de kulturella och kreativa näringarna, och använder termerna sektorn och näringarna som synonymer KRUT-modellen Definitionen av den kreativa sektorn som används i den här rapporten, KRUT-modellen, kommer från projektet KRUT, Kreativ utveckling i sex län,2 och har sitt ursprung i regionförbundet Östsams utvecklingsarbete. Modellen liknar UNESCO:s utökade definition, både till innehåll och till syfte. KRUT-modellen över de kulturella och kreativa näringarna är uppdelad i fyra delsektorer, Turism/Rekreation/Sport, Media/Digital, Konst/Design och Kulturarv/Informationshantering. En uppdelning finns också efter vilket värdesystem som näringen utgör, det vill säga inom vilken del av värdekedjan den är aktiv. Dessa värdesystem är Material, Kreatörer, Reproduktion, Distribution och Utbildning. Alla värdesystem finns inte representerade inom alla delsektorer. Den exakta definitionen av modellen i form av SNI-koder finns i Bilaga 2. En betydande del av delsektorn Turism/ Rekreation/Sport utgörs av företag inom besöksnäringen, som förmedlare av logi och reseföretag. Inom sport ingår idrottsklubbar, föreningar och professionella idrottare, men där ingår också exempelvis producenter och distributörer av sportutrustning. Rekreation innebär bland annat anläggningar som skidorter och nöjes- och djurparker. Media/Digital omfattar alla olika typer av media, tidningar, böcker, radio, tv, ljudinspelningar m.m. Där ingår också foto och vissa delar av reklambranschen samt digitala branscher som utgivare av dataspel. Konst/Design samlar enskilda konstnärer och artister. Delsektorn omfattar också olika typer av designverksamhet som arkitektur och industridesign samt delar av reklambranschen. Inom distributionen ingår handel med konstnärliga produkter som bokhandel, skivbutiker och gallerier. Den minsta sektorn är Kulturarv/Informationshantering som sedan uppdateringen till SNI 27 endast innehåller fyra näringsgrenar, alla inom värdesystemet Utbildning. Dessa är bibliotek, arkiv, museer och kulturminnesinstitutioner. FIGUR 1. KRUT-modellen över uppdelningen i delsektorer av de kulturella och kreativa näringarna, KKN. Turism/ Rekreation/Sport Media/digital Konst/Design Kulturarv/ Information Sport Djur/Natur/Friluftsliv Turism Andlighet Själsliv Tidningar/Tidsskrifter Mjukvara/Spel/ Datorservice TV/Radio Reklam Film/Video Foto Musik Mode/Design Konst/Konsthantverk Litteratur Artister/Dans/Teater Arkitektur Museum Bibliotek/Informationshantering Historiska platser/hus Arkiv 6

7 KAPITEL 1: INLEDNING KRUT-modellen inkluderar turism och sport i definitionen av den kreativa sektorn, precis som UNESCO:s definition. I fallet med regionförbundet Östsams projekt togs näringsgrenar inom färjetrafik och sjöfart med under rubriken turism, eftersom en stor del av aktiviteterna inom dessa områden sker antingen längs Göta kanal eller i skärgården.2¹ Genom att ta med vattentrafiken i modellen inkluderades de starka kulturella värden som präglar just dessa miljöer. För Dalarna och Gävleborg har dessa näringsgrenar uteslutits. Just anpassningsförmågan är styrkan med KRUT-modellen. Syftet med KRUT modellen var att utforma ett flexibelt analysverktyg som är möjligt att förändra beroende på vilket geografiskt område eller verksamhetsfält som undersöks. 22 Detta har regionerna Dalarna och Gävleborg tagit fasta på genom att välja att inkludera större delar av besöksnäringen, i form av hotell- och logiverksamheten, jämfört med originalmodellen. Speciellt Dalarnas besöksnäring är ekonomiskt viktig, och starkt beroende av regionens kulturella identitet. Det är också värdefullt att sport ingår i definitionen eftersom det fångar betydelsen av storlag som Brynäs IF och Leksands IF i ishockey, Gefle IF i fotboll, och SAIK och Edsbyns IF i bandy. Att använda en anpassad modell för de kulturella och kreativa näringarna på en regional nivå på det sätt som beskrivs ovan stöds också av Tillväxtanalys rapporter. Definitionen av kulturnäringar från Tillväxtanalys är statisk och bestämd, och lämpar sig därför för jämförelser. Men av samma anledning är [d]efinitionen på kulturnäringar [ ] mindre lämplig som en resultatvariabel för regional utveckling inom näringarna.23 FIGUR 2. Kulturtridenten med exempel på yrkesgrupper. Kulturnäringar Övriga näringar Kulturyrken Skådespelare på teater Industridesigner Övriga yrken Snickare på teater Både UNESCO och ESSnet beskriver kulturtridenten som en del av arbetet med att ta fram en ny definition av KKN. Under rubriken cultural employment förklaras kulturtridenten och det poängteras att den är ett viktigt verktyg för att ge en rättvisande bild av kreativa yrkens bidrag till sysselsättningen. Tyvärr är kulturtridenten ursprungligen definierad enligt en äldre modell för yrkesklassificering.24 Rapporten från ESSnet ger en uppdaterad version men i Sverige har den nya standarden för yrkesklassificering SSYK 212 inte implementerats än för statistiska ändamål.25 För ett framtida projekt skulle det vara önskvärt att uppdatera kulturtridenten till SSYK 212 och ta del av statistiken när den nya klassificeringen har implementerats. 1.2 Varför insatser inom KKN? Skälen till att det har gjorts betydande ansträngningar för att definiera den kulturella och kreativa sektorn är många, men en nyckelinsikt i sammanhanget är att deras betydelse för ekonomin länge har underskattats. Rapporten The economy of culture in Europe kom 26 och kvantifierade kulturens betydelse som en del av den bredare ekonomin. I rapporten konstaterades det att i storleksordningen 3% av befolkningen arbetade inom den kulturella och kreativa sektorn år 23, och att den bidrog med 2,6% av EU:s BNP. Därtill hade sektorn växt snabbare än den övriga ekonomin under åren Sedan denna rapport kom ut har det publicerats flera undersökningar och strategier för kulturella och kreativa näringar. Inom denna litteratur identifieras ett antal olika nyckelkaraktärer hos de kulturella och kreativa näringarna vilka presenteras nedan Speciella behov stödsystemet saknar erfarenhet Såväl i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar27 som i ITPS rapport28 om kreativ tillväxt presenteras bilden att det saknas kunskap om de kulturella och kreativa näringarnas specifika behov. Den lilla kunskap som finns är också fragmenterad och har inte samordnats till en nationell helhetssyn. Bristen på kunskap finns dels hos stödjande aktörer, både offentliga, som exempelvis företagsrådgivare, som privata, exempelvis privata finansiärer. Dels finns en kunskapsbrist hos entreprenörerna i branschen. Till exempel är det många som saknar kunskaper om vilka möjligheter som finns inom det offentliga stödsystemet för företagare.29 Sammantaget innebär dessa brister att det saknas finansiering till företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta är speciellt uttalat i utvecklingsskeden som uppstart och expansion till nya marknader.3 Svårigheterna att få kapital är knutet till de låga kunskaperna i stödsystemen. Det har visat sig vara speciellt svårt att värdera de immateriella tillgångar som utgör en stor del av de kulturella och kreativa företagens kapital.3¹,32 Det talas till exempel om att riskkapital och affärsänglar är starkt underanvända som finansieringsform Ett mer diversifierat och därför mindre konjunkturberoende näringsliv Den kulturella och kreativa sektorn har en struktur med en utpräglad övervikt av små- och mikroföretag.34 Man kan anta att den mångfald som detta innebär bidrar till att sektorn blir mer motståndskraftig mot svängningar i konjunkturen. Det stämmer också att sysselsättningen i 7

8 KAPITEL 1: INLEDNING de kulturella och kreativa näringarna var mer hållbar än i ekonomin i allmänhet i EU mellan 28 och I den nyligen publicerade rapporten från Volante bekräftas detta förhållande inte för Sveriges del och åren mellan 27 och I föreliggande rapport konstateras dock att sektorns utveckling inte tydligt följer konjunkturen. Vidare har det i flera studier visat sig att sysselsättningen i den kulturella och kreativa sektorn har ökat snabbare än den totala sysselsättningen. Anställningar i sektorn är också ofta okonventionella, i den meningen att de är flexibla och projektorienterade. Det kan ses som ett tidigt uttryck av den strukturomvandling som förväntas få genomslag på framtidens arbetsmarknad Ökat entreprenörskapet och förändrade attityder till entreprenörskap Pier Luigi Sacco, professor i kulturekonomi i Milano och rådgivare till offentliga aktörer både på nationell nivå och inom EU, har skrivit om begreppet Kultur 3.. Med Kultur 3. avses ett nytt paradigm för kulturaktiviteter som kännetecknas av att antalet kulturproducenter och deltagare ökar dramatiskt. Denna strukturomvandling är en del av den större strukturomvandlingen av ekonomin som helhet till en kunskapsekonomi.38 I detta sammanhang menar Sacco att de kulturella och kreativa näringarna kan utgöra en viktig motor för framväxten av nya former av entreprenörskap. Som exempel tar han de kulturindustrier som arbetar med internet som plattform. Förutom att omvandla modellerna för entreprenörskap kan utvecklingen i sektorn också märkbart påverka anställningsbarheten av humanister i och med att deras kompetens synliggörs.39 Att de kulturella och kreativa näringarna är en drivkraft för företagande och entreprenörskap stöds av rapporten Kulturella och kreativa näringarna 212 från Volante.4 Antalet företag har växt snabbare inom den kulturella och kreativa sektorn än i näringslivet i stort. Kulturföretagen har blivit runt 6% fler per år de senaste åren, medan det totala antalet företag endast har växt med 3,6% per år.4¹ Resultatet med många nya företag bekräftas av studien som presenteras i den här rapporten, speciellt vad gäller nya företag inom delsektorn Konst/Design. En utvärdering av strukturfondsprogrammen som Tillväxtverket genomfört42 pekar också på den allt viktigare rollen som entreprenörskap i de kulturella och kreativa näringarna spelar. En av rapportens slutsatser är att sektorn får en allt större betydelse för regional utveckling, tillväxt och sysselsättning.43 FIGUR 3. Årlig tillväxt av företag inom de kulturella och kreativa näringarna ECO och ESSnet är två olika definitioner av de kulturella och kreativa näringarna. 1% 8% 6% 4% 5,4% 6,3% 3,% 3,8% 4,3% 6,9% 7,8% 6,3% 2% 1,6% % ECO ESSnet Hela näringslivet Källa: Volante (212). Kulturella och kreativa näringarna 212: statistik och jämförelser. Creative Commons 212. Framväxten av ett tydligare fokus på entreprenörskap illustreras av att ett brukar och resursperspektiv börjar växa fram. Rapporten framhåller dock att mycket mer skulle kunna göras för att öka entreprenörskapet och poängterar att detta inte behöver betyda att kulturens egenvärde försvinner eller minskar Bidrag till BRP, tillväxt och sysselsättning Den redan nämnda undersökningen The economy of culture in Europe kom fram till att de kulturella och kreativa näringarna bidrog mer till ekonomin än vad som tidigare trotts. Den konstaterade att sektorn bidrog med 2,6% av EU:s BNP 23 och att tillväxten hade varit 12,3% högre än i den totala ekonomin under åren Bilden är förstås mer nyanserad och Tillväxtanalys poängterar att det har varit svårt att empiriskt bekräfta de kulturella och kreativa näringarnas betydelse. Detta beror delvis på att sektorn är så svår att definiera. Men de konstaterar ändå att kulturella värden har ökat i betydelse i ekonomin.45 De studier som trots allt har försökt belägga de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för ekonomin är flera. En vanlig slutsats är att kulturens betydelse för ekonomin ökar och att den generellt är underskat- 8

9 KAPITEL 1: INLEDNING tad. Till exempel når sektorn uppemot 1 procent av den totala ekonomin i vissa mer avancerade regioner.46 Det finns också exempel på att festivaler och andra kulturella evenemang har bidragit till ekonomin med tio gånger så mycket investeringen.47 I Sverige har uppskattningar gjort gällande att den kulturella och kreativa sektorn står för 5 procent av BNP och att den sysselsätter minst 2 personer.48 I den här studien med tillhörande definition konstateras att de kulturella och kreativa näringarna står för 5 procent av näringslivets totala omsättning och att de har 28 anställda. Den ökade potentialen hos kulturen som exportvara lyfts också av regeringen i handlingsplanen för sektorn från Ökad attraktionskraft och värden som lockar en välutbildad befolkning Sambandet mellan å ena sidan ett kreativt, öppet och tolerant samhälle och tillväxt och attraktivitet å andra sidan har under det senaste decenniet uppmärksammats av bland annat Richard Florida, professor i samhällsplanering.5 Betydelsen av detta samband har blivit mer och mer accepterat, och numer gör rika tillväxtländer som Kina, Taiwan och Sydkorea investeringar i kultur för att öka sin ekonomiska potential och mjuka makt.51 Just den mjuka makten är något som Pier Luigi Sacco också tar fasta på. Han menar att en kulturell och kreativ produktion kan bidra starkt till att öka en regions synlighet, anseende och inflytande. Detta i sin tur lockar fler turister, talanger och investeringar, och öppnar nya marknader.52 I den första rapporten till regeringens framtidkommission konstateras att finns ett samband mellan ett rikt kulturutbud, ökad attraktivitet och förbättrade tillväxtförutsättningar.53 Detta bekräftas till exempel av lyckade regionalfondsprojekt där en kraftsamling kring en kulturell knutpunkt har kunnat ändra attityder och uppfattningar. Sådana projekt kan vara viktiga inte mist för omställningen i regioner som tidigare varit starkt präglade av tillverkningsindustri Ökad kreativitet, och i förlängningen innovation Kopplingen mellan kreativitet och innovation är något som också har poängterats av Richard Florida. Det finns dock färre empiriska resultat på området. En konkret studie kring kopplingen mellan kulturella och kreativa näringar och innovation är sammanfattad i rapporten Creative Innovation som det brittiska NESTA, National Endowment for Science, Technology and the Arts, författade 28. Där konstaterades att företag med starkare kopplingar till kreativa näringar hade presterat bättre på innovationsområdet. Bland annat fann studien att företag som spenderar dubbelt så mycket som medelföretaget på kreativa produkter hade 25% större sannolikhet att introducera nya, innovativa produkter.55 En liknande analys har gjorts av Teknikföretagen där det konstaterades att skillnaden i lönsamhet mellan företag som satsar på design och sådana som inte gör det kan vara så hög som 5 procent.56 Pier Luigi Sacco har också diskuterat sambandet mellan kulturutövning och innovation. Han pekar på att det finns ett samband mellan kulturellt deltagande och endogen tillväxt på nationsnivå i EU. Det är möjligt att detta tyder på att kopplingen mellan kultur och innovation är tydligare än vad man tidigare har väntat sig Bakgrund Projekt KKN Den första delen av Projekt KKN genomfördes mellan 29 och 211 och var ett samarbete mellan regionförbund och landsting i Dalarna och Gävleborg och regionförbundet i Värmland. I den andra delen av projektet, som löper mellan 211 och 213, har Värmland valt att inte delta. Projektets syfte har varit att ta fram och kommunicera information om näringarna och på så sätt sprida kunskap och öka förståelse för dem och att etablera stödjande processer för ett långsiktigt, hållbart entreprenörskap inom kulturella och kreativa näringar. Projektet finansieras med pengar från EU:s regionala utvecklingsfonder. Projektets handlingsplan har följande åtgärdsområden: Tillgång till kapital- och företagsrådgivning Ökad kunskap om kulturella och kreativa näringar för dem som arbetar med tillväxtfrågor och kultur Anpassning och skapande av modeller för tillväxt så att dessa kan tillämpas på kulturella och kreativa näringar; t.ex. kluster och innovation I Sverige har uppskattningar gjort gällande att den kulturella och kreativa sektorn står för 5 procent av BNP och att den sysselsätter minst 2 personer Ökat samarbete mellan kulturella och kreativa näringar, offentlig sektor och övrigt näringsliv Ökad kunskap om entreprenörskap hos kulturverksamma Nätverk för kreatörer/entreprenörer Verka för att skapa utbildningar inom områden som kan främja entreprenörskap inom kulturella och kreativa näring Den första delen av projektet arbetade med bred kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar. Projektet inleddes med en statistisk översikt över de kulturella och kreativa näringarna som kommunicerades till beslutsfattare och tjänstemän inom företagsstödjande strukturer. Det utvecklades modeller och metoder för att främja näringarna som till exempel klusterbildning, samverkan mellan offentlig sektor, övrigt näringsliv och kulturella och kreativa näringar och produkt- och marknadsutveckling med främsta fokus på event. Projektet har också fungerat som stöd för processer som initierats av andra. Ett parallellt spår har varit att specifikt undersöka kreatörers behov. 9

10 KAPITEL 1: INLEDNING Den andra delen av projektet implementerar de erfarenheter som dragits och metoder som tagits fram i den första delen. Detta har innefattat insatser riktade mot nuvarande och blivande företagare för att öka och stärka deras företagande samt mot företagande på en strukturell nivå. Den strukturella påverkan har syftat till att inlemma sektorn som en del av hela näringslivet med samma möjligheter och förutsättningar, men med hänsyn till sektorns speciella villkor. Ett exempel på en aktivitet som har genomförts inom ramarna för projektet är Affärsdesign KKN/Almi som syftade till att skapa en modell för att utveckla företag och företagare inom KKN. Andra exempel är kursen Affärsutveckling: Slöjd & Konsthantverk och seminarieserien Socialt företagande/kulturkooperativ som syftade till att öka företagssamverkan inom KKN. 1.4 Uppdraget Målet med denna studie är att ta fram och presentera samma typ av statistiska underlag som låg till grund för arbetet i den första delen av projekt KKN. Uppdraget är uppdelat i tre delar, att ta fram det statistiska råmaterialet, att analysera materialet, exempelvis genom att jämföra med andra regioner och områden, och att sedan presentera statistik och analys på ett pedagogiskt sätt Statistiskt underlag Det statistiska råmaterialet utgörs av två olika sorters statistik. En del består av företagsstatistik över sektorns struktur i form av branschfördelning och företagsformer. Enligt motsvarande uppdelning presenteras också sektorns omfattning, både i termer av antal anställda och i pengar. Den andra delen utgörs av personstatistik över fördelningen av antal sysselsatta inom sektorn uppdelad efter kön, ålder och utrikes födda, och också över inkomstfördelning efter kön. Statistiken ska vara jämförbar över tid och förhålla sig till tidigare studier och till den grad det är möjligt också till material från andra regioner, nationellt och internationellt. Målet med denna studie är att ta fram och presentera samma typ av statistiska underlag som låg till grund för arbetet i den första delen av projekt KKN Analys Statistiken ska analyseras genom jämförelser över tid och mellan regioner, och med tidigare data och nationell statistik. Den jämförande analysen omfattar också sociala hållbarhetsfaktorer. Utöver denna jämförande analys görs två analyser till med utgångspunkt dels i den nya EU-strategin, Europa 22, dels i teorin om resilience Presentation Det statistiska råmaterialet levereras tillsammans med en pedagogisk powerpointpresentation. Syftet är att sprida förståelse för näringarnas betydelse och struktur inom den egna administrationen och till beslutsfattare på lokal regional och nationell nivå. Rapporten ska fungera som underlag för politiska beslut och strategisk planering men också vara användbar som kommunikationsmaterial utåt. 1.5 Metod Studien inleds med en kort litteraturgenomgång som fyller det dubbla syftet att informera valet av statistisk modell för näringarna och att sammanfatta kunskapsläget i inledningen till rapporten. Det finns en spretig produktion av undersökningar, rapporter och definitioner som samlas i detta moment. Valet av den uppdaterade KRUT-modellen som bas för studien motiveras av dess tydliga förhållande till det tidigare materialet och av att den, i och med sin anpassningsbarhet, har som främsta syfte att fungera som underlag för regional utveckling. Jämförbarhet med andra modeller säkerställs genom att den uppdaterade KRUT-modellens speciella egenskaper tydliggörs och genom att definitionen ges i sin helhet i Bilaga 2. Det statistiska råmaterialet är framtaget i samråd med SCB ur deras register. Sekretessbestämmelser gör att det inte är möjligt att beställa alltför detaljerad statistik. I uppdragsbeskrivningen ingick exempelvis ambitionen att beskriva den export som genereras av sektorn. Det är dock generellt inte möjligt att presentera exportstatistik efter finare näringsbeskrivningar och mindre administrativa enheter till följd av de sekretessbestämmelser som finns. I övrigt har sekretessproblematiken lösts genom att analysera större aggregat efter branschindelning eller administrativt område. Det statistiska råmaterialet sammanfattas i en powerpointpresentation som levereras så snart materialet är sammanställt. Underlaget visualiseras i tabeller och diagram, vilka organiseras i relevanta grupper och sätts i sammanhang med det tidigare materialet och den nationella statistiken. Statistiken analyseras i en jämförande analys som syftar till att ge en bild av hur de kulturella och kreativa näringarna har utvecklats över tiden. Jämförelser görs också mellan regioner och kommuner och med rikssnittet. Denna grundläggande deskriptiva analys utgör en syntes av många av de variabler som rådatan innehåller vad gäller förändringar och skillnader i antal sysselsatta, antal företag, antal arbetsställen, sektorns omsättning, antal nyföretagare osv. I den jämförande analysen kommer även de sociala hållbarhetsfaktorerna in, med främsta fokus på jämställdhet i de kulturella och kreativa näringarna men också med ett intersektionellt perspektiv på sektorns jämlikhet i allmänhet. Snittinkomster i sektorn analyseras, utifrån deras ökning eller minskning, också ur ett jämställdhetsperspektiv. Den jämförande analysen avslutas med en nordisk utblick över en studie av stöd till kulturnäringarna som Oxford Research har genomfört i Norge. 1

11 KAPITEL 1: INLEDNING Utöver den jämförande analysen genomförs ytterligare två analyser. Dels sätts utvecklingen i Dalarnas och Gävleborgs län i relation till den nya europeiska strategin Europa 22. Det analyseras vilka förutsättningar och möjligheter regionerna har för att bidra till och delta i arbetet med kultur i Europa 22. Dels görs en analys av de kulturella och kreativa näringarnas roll i regionerna utifrån begreppet resilience som teoretisk grund Statistikens källor och definitioner Det statistiska råmaterialet är levererat av SCB. Företagsstatistiken kommer från företagsregistret och personstatistiken från RAMS, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. I företagsregistret ingår alla företag som är antingen momsregistrerade, F-skatteregistrerade eller ingår i arbetsgivarregistret. Regeln att det räcker att ett företag har F-skattesedel för att det ska upptas i registret tillkom 21, varför det finns ett tidsseriebrott i statistiken mellan år 21 och 211. Reglerna för vilka företag som anses som aktiva och tas upp i registret innebär att vissa verksamheter hamnar utanför. Momsbefriade verksamheter utan anställda som små ideella föreningar ingår alltså inte i statistiken. Företagsstatistiken redovisar dels antal arbetsställen, dels antal företag i regionerna. För att ett företag ska ingå i statistiken måste bokföringsadressen vara registrerad inom regionen. Antalet och storleken av arbetsställena motsvarar alltså bättre sektorns omfattning. Omsättning redovisas dock på företagsnivå, varför omsättningssiffrorna endast är baserade på lokalt bokförda företag. Omsättningen är beräknad utifrån företagets registrerade momsbetalningar. Alltså innebär beteckningen ingen uppgift i statistiken över företagens omsättning att företaget antingen är momsbefriat eller inte har redovisat någon moms. Företagsstatistiken har korrigerats med avseende på en avvikande uppgift. Företaget Haglöfs Scandinavia Aktiebolag är registrerat i Avesta men har mellan år 28 och 211 bytt näringsgren och därmed fallit utanför ramarna för KKN-modellen. Baserat på andra uppgifter har företagets omsättning och antal anställda subtraherats från materialet från 28. RAMS samlar personstatistik över alla sysselsatta i Sverige. Statistiken som presenteras här är över dagbefolkningen, alltså personer är registrerade efter vilken ort arbetet ligger på, istället för bostadsorten. Vad gäller siffrorna över medelinkomst är dessa beräknade endast utifrån inkomster som personerna har från näringsgrenar inom KKN. Negativa inkomster har inte räknats med i beräkningen av medelinkomsterna. 11

12 KAPITEL 2: Kartläggning av KKN Detta kapitel innehåller presentationen av det statistiska materialet. Först ges en översikt av sektorns omfattning, både som helhet och efter delsektorer, i de olika regionerna. Efter det följer personstatistik med inkomster och sociala hållbarhetsfaktorer. Sist ligger ett avsnitt med företagsstatistik som fångar näringslivets struktur inom KKN. 2.1 KKN som helhet KKN omfattar 6 procent av de sysselsatta i Dalarna, 7 6 personer, och 4,6 procent av de sysselsatta i Gävleborg, 5 8 personer. Omsättningen för företagen inom KKN utgör 4,7 procent av hela näringslivets omsättning, motsvarande 6,8 miljarder, medan samma siffra i Gävleborg är 3,9 procent, motsvarande 5 miljarder. Dessa siffror kan jämföras med trä och trävaruindustrin (SNI-kod 16) som år 21 hade 2 1 anställda och omsatte 6,4 miljarder i Dalarna medan den i Gävleborg hade 2 4 anställda och omsatte 7,6 miljarder. FIGUR 4. Totalt antal sysselsatta och omsättning inom KKN i Dalarnas och Gävleborgs län år 28 och 211. Procentsatserna över staplarna anger andelen sysselsatta inom KKN jämfört med inom alla näringar, respektive anger omsättningen för KKN som andel av alla näringar. Sysselsatta Omsättning (Mkr) ,7 % 4,6 % 6,2 % 6 % ,2% 3,9% 4,2% 4,7% Gävleborg Dalarna Gävleborg Dalarna Antalet sysselsatta inom KKN som helhet i Dalarnas och Gävleborgs län minskade mellan 28 och 211, till skillnad från i hela landet där sysselsättningen ökade något. Förändringen i sysselsatta för alla näringar var en marginell ökning i Dalarna och en marginell minskning i Gävleborg. Vad gäller tillväxten i regionerna hade Dalarnas län en negativ tillväxt med 1,5 procent per år medan Gävleborg och landet som helhet hade en positiv tillväxt med 1,6 procent per år under åren Något mönster är svårt att skönja mellan dessa samlade nyckeltal och de har ur en översiktlig synvinkel låg förklaringspotential av sysselsättningens förändring inom sektorn. Vad gäller antalet sysselsatta är det värt att hålla i minnet kulturtridenten som presenterades i inledningen. Alla kreativa yrken ingår inte i de kreativa näringarna. Därför underskattar sysselsättningsstatistiken efter näringsgren de kreativa yrkena som andel av den totala arbetskraften. Precis som för sysselsättningen så minskade den totala omsättningen för KKN i både Dalarna och Gävleborg, medan den ökade för hela landet. Förändringen av omsättningen inom alla näringar var också negativ. Speciellt i Dalarnas län var minskningen mycket stor. En möjlig förklaring till detta förhållande är att företag omlokaliseras eller köps upp och därmed registreras på annan ort, vilket gör att de faller ur statistiken. Sammantaget är det återigen svårt att se samband mellan aggregerade nyckeltal, konjunktur och förändringar av den totala omsättningen. Nedan görs istället en delsektorsanalys av den ekonomiska utvecklingen som bättre förklarar förändringarna. 2.2 Delsektorerna inom KKN I detta avsnitt presenteras statistiken över hur sektorn fördelar sig mellan de olika delsektorerna samt i de olika kommunerna i länen. I diagram och figurer anges de olika delsektorerna i kortform som Turism/ 12

13 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN Rekreation/Sport T/R/S, Media/Digital M/Di, Konst/Design Ko/De och Kulturarv/Informationshantering Ku/I. När statistik presenteras för KKN som helhet anges detta med KKN och statistik som inkluderar alla näringsgrenar anges med Alla. Generellt är Turism/Rekreation/Sport största delsektor i Dalarna och Gävleborg. I de allra flesta mindre kommuner är den helt dominerande. Flera av de större kommunerna har däremot en struktur som är mer lik strukturen på KKN nationellt, där delsektorerna Media/Digital och Konst/ Design är av samma storleksordning. Inom delsektorn Turism/Rekreation/Sport är omsättningen i stort oförändrad medan sysselsättningen har gått ner i Dalarna och upp i Gävleborg. Flera mindre kommuner har spektakulära fall i omsättningen mellan åren 28 och 211, vilket genom det statistiska råmaterialet kan härledas till att enstaka företag inom handel, som har dominerat sektorn i kommunen, har försvunnit ur registret. Dessa nedgångar vägs upp av generella ökningar i andra kommuner, exempelvis i de turismdominerade kommunerna i norra Dalarna. Att sysselsättningen minskar i Dalarna är dock mer generellt. I Gävleborg ökar sysselsättningen mycket tack vare en ökning i kommunerna med större tätorter. Delsektorn Media/Digital är den sektor som har utvecklats sämst. Både omsättning och sysselsättning minskar generellt. Motsvarande förändrangar har skett också nationellt, om än inte lika kraftiga. I Gävleborg syns en ökning i omsättning, men den kan härledas till endast ett medieföretag lokaliserat i Gävle som växer med cirka 1 miljoner i omsättning mellan åren 28 och 211. I övrigt minskar omsättningen. Kanske är det krisen i tidningsbranschen, med resulterande effekter på anknytande branscher, eller svårigheterna inom distribution och reproduktion av medieprodukter som film och musik, som slår igenom i statistiken över delsektorn Media/ Digital. Ett exempel står Borlänge för, där ett tidningstryckeri med stor omsättning ser ut att ha bytt näringsgren till boktryckeri mellan 28 och 211. Detta innebär en omfördelning från Media/Digital till Konst/ Design. Det är intressant att notera att inte heller nyföretagandet inom Media/Digital är så starkt som inom Konst/Design. Konst/Design växer i termer av omsättning och sysselsättning. Den minskning i omsättning som syns i Gävleborg kan återigen härledas till ett enda företag. Det är en del av Sandviks verksamhet i Sandviken som är registrerad som industridesign. Eftersom stora delar av Sandviks marknad och produktion inte är lokal döljer alltså denna information den allmänna utvecklingen, som då är positiv. Förutom den utliggande observationen i Sandviken ökar både sysselsättning och omsättning i de flesta typer av kommuner som klassificeras i den avslutande analysen. Som sagt är nyföretagandet också stort inom Konst/Design. Delsektorn Kulturarv/Informationshantering är mycket liten men har också en positiv utveckling, speciellt i antal nya företag. Omsättningen på länsnivå ökar också. Underlaget är dock för litet för att det ska vara möjligt att uttala sig om sektorn generellt. I många kommuner finns inga företag alls eller så få att SCB:s sekretess inte tillåter att omsättningen redovisas Delsektorernas fördelning i Dalarna KKN-sektorn i statistiken över Dalarnas län är tydligt dominerad av delsektorn Turism/Rekreation/Sport. Den omfattar nästan två tredjedelar av alla anställda och drygt två tredjedelar av omsättningen. Det är främst besöksnäringen, med skidorterna i täten, som är ansvarig för det förhållandet. Omsättningen inom Kulturarv/Informationshantering är mycket mindre som andel av sektorn än antalet sysselsatta. FIGUR 5. Antal sysselsatta per kön inom delsektorerna i KKN i Dalarnas län år 28 och T/ R/S M/ Di Ko/ De Ku/ I Kvinnor Män Totalt var 7 6 personer sysselsatta inom KKN år 211. Turism/ Rekreation/ Sport var överlägset största sektor med nästan två tredjedelar av alla anställda. Den domineras av skidorter i Dalarna som Sälen, Idre, Orsa Grönklitt och Romme. 13

14 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 6. Omsättning per delsektor inom KKN i Dalarnas län åren 28 och T/R/S M/Di Ko/De Ku/I Totalt omsatte KKN 6,8 miljarder år 211. Turism/Rekreation/Sport är överlägset största sektor också efter omsättning med drygt två tredjedelar av omsättningen. Även vad gäller omsättning dominerar skidorter som Sälen, Idre, Orsa Grönklitt och Romme Fördelning inom kommunerna i Dalarna Statistiken över kommunerna i Dalarna uppvisar överlag liten variation mot strukturen på länsnivå. I några kommuner med extra stor besöksnäring, exempelvis Malung Sälen, Orsa och Älvdalen, utgör delsektorn Turism/Rekreation/Sport en betydande del av kommunens ekonomi. Den enda kommun i Dalarna som har en tydligt annorlunda struktur på sektorn är Falun som har större delsektorer inom Media/ Digital och Konst/Design. FIGUR 7. Andel sysselsatta inom de olika delsektorerna i KKN i kommunerna i Dalarnas län år % 2% 15% 1% 5% % Ku/I Ko/De M/Di T/R/S Andelen sysselsatta inom KKN per kommun var som högst i Malung Sälen där Turism/Rekreation/Sport var en mycket viktig sektor. Turism/Rekreation/Sport var största delsektor i alla kommuner och endast i Falun och Säter fanns andra delsektorerna av motsvarande storlek. Fördelningen med Turism/Rekreation/Sport som största sektor upprepar sig i statistiken över Gävleborg och på riksnivå, men är som mest utpräglad i statistiken över Dalarna. I länet som helhet utgjorde KKN 6 procent av de sysselsatta Delsektorernas fördelning i Gävleborg Precis som i Dalarna dominerar Turism/ Rekreation/Sport KKN statistiken över Gävleborg, om än inte lika utpräglat. Den är dock relativt sett mer omfattande i Gävleborg än i landet som helhet. Delsektorn omfattar bara knappt hälften av alla sysselsatta och knappt halva den totala omsättningen. Media/Digital är näst största delsektor och Konst/Design är något mindre. Omsättningen inom Kulturarv/Informationshantering är mycket mindre som andel av sektorn än antalet sysselsatta. 14

15 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 8. Antal sysselsatta per kön inom delsektorerna i KKN i Gävleborgs län år 28 och T/ R/S M/ Di Ko/ De Ku/ I Kvinnor Män Totalt var 5 8 personer sysselsatta inom KKN år 211. Turism/ Rekreation/ Sport var största delsektor med hälften av de sysselsatta. I Gävleborg har stora företag i Gävle, Sandviken och Hofors stor inverkan på statistiken. FIGUR 9. Omsättning per delsektor inom KKN i Gävleborgs län åren 28 och T/R/S M/Di Ko/De Ku/I Totalt omsatte KKN 5 miljarder år 211. Turism/Rekreation/ Sport var inte lika dominerande omsättningsmässigt som i antal sysselsatta. Stora företag i Gävle och Sandviken har stor inverkan på förändringen i omsättning inom Media/ Digital och Konst/Design Fördelning inom kommunerna i Gävleborg Variationen mellan kommunerna i Gävleborg är större än i Dalaranas län. Några mindre kommuner samt Sandviken uppvisar en struktur liknande den i Dalarna medan Kommuner som Gävle, Söderhamn och Ljusdal har mer jämnstora delsektorer. Hofors sticker ut som den enda kommun som domineras av en annan delsektor än Turism/Rekreation/Sport, nämligen av Media/Digital. Det beror på ett enda företag med anställda som är registrerat i kommunen. 15

16 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 1. Andel sysselsatta inom de olika delsektorerna i KKN i kommunerna i Gävleborgs län år % 6% 4% 2% % Ku/I Ko/De M/Di T/R/S Andelen sysselsatta inom KKN per kommun var som högst i Ljusdal som hade en relativt jämn fördelning mellan de tre största delsektorerna. Turism/Rekreation/Sport var dock, precis som i Dalarna, största delsektor i alla kommuner förutom i Hofors. Fördelningen med Turism/Rekreation/ Sport som största delsektor återfanns också på riksnivå där den var av ungefär samma relativa storlek som i Gävleborg. De andra sektorerna var dock mindre än rikssnittet. I länet sysselsatte KKN 4,6 procent av de sysselsatta inom alla näringar. 2.3 Personstatistik Enligt statistiken är KKN som helhet jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Den enda delsektorn med en tydlig skevhet i könsfördelningen är Kulturarv/Informationshantering, med en övervikt på över 7 procent kvinnor. Sektorn består dock av typiskt kvinnodominerade arbetsplatser som bibliotek och museer. Sysselsatta inom KKN är generellt något yngre och har något lägre sannolikhet att vara utrikes födda än snittet i länen. Utbildningsgraden är lägre än snittet nationellt för KKN och är också lägre än utbildningsgraden för alla näringar nationellt. I detta avsnitt presenteras statistik över de sysselsatta inom KKN med avseende på kön, födelseregion, ålder och utbildningsgrad. Sist presenteras också inkomststatistik för sektorn Sociala hållbarhetsaspekter Statistiken visar att för KKN som helhet är fördelningen mellan män och kvinnor jämn. Män utgör cirka 52 procent och kvinnor cirka 48 procent i såväl Dalarnas och Gävleborgs län som nationellt. På samma sätt är fördelningen inom delsektorerna inom spannet 6/4 för alla delsektorer förutom för Kultur/Informationshantering, som har en tydlig övervikt av kvinnor. När statistiken över sysselsatta delas upp enligt värdesystem visar det sig dock att även om KKN med delsektorerna som helheter är jämnt fördelade mellan män och kvinnor verkar det som att det finns en yrkesmässig segregering. Ett mönster som upprepar sig mellan delsektorerna är att yrkesgrupper inom Kreatörer, Material och Reproduktion är mansdominerade och inom Turism/Rekreation/Sport var värdesystemet Distribution med verksamheter som logi och annan service kvinnodominerad. Samma mönster upprepar sig också på riksnivå, om än inte lika tydligt som i länsstatistiken. Detta är inte förvånande eftersom den svenska arbetsmarknaden uppvisar stark yrkesmässig segregering.58 Flera av värdesystemen ligger nära den statistiskt jämställda fördelningen 4/6 procent, vilket innebär att sektorn ändå är relativt jämställd ur ett svenskt perspektiv. Det är även intressant att fråga hur fördelningen mellan könen utvecklas. Sedan 28 har andelen män totalt inom KKN ökat såväl i länen som nationellt. Yrkessegregeringen har dock minskat marginellt i landet och i Dalarnas län medan den har ökat något i Gävleborgs län. 16

17 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 11. Fördelningen mellan könen efter värdesystem inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 28 och 211. Distribution mm Dalarna % 2% 4% 6% 8% 1% Gävleborg % 2% 4% 6% 8% 1% Kreatörer Material Reproduktion Utbildning mm Män 28 Kvinnor 28 Män 211 Kvinnor 211 KKN Vad gäller andra sociala hållbarhetsfaktorer ökar andelen utrikes födda inom delsektorerna Turism/Rekreation/Sport och Kulturarv/Informationshantering. Samtidigt minskar andelen utrikes födda i både delsektorerna Media/Digital och Konst/Design. Tillbakagången inom Media/Digital sammanfaller med en nedgång i sysselsättningen, kanske är det turordningsregler som får genomslag i statistiken över utrikes födda. Samma resonemang går dock inte att applicera på delsektorn Konst/Design, eftersom antalet sysselsatta har ökat. Den sammantagna förändringen inom KKN blir dock en ökning av andelen utrikes födda, om än mindre än ökningen i näringslivet som helhet. Totalt är cirka 6 procent av de sysselsatta inom KKN födda utanför Sveriges gränser. Siffran för hela näringslivet är något högre, närmare 7 procent. Fördelningen mellan delsektorerna är snarlik mellan länen och liknar också fördelningen på riksnivå. Generellt har Turism/Rekreation/Sport en andel utrikes födda i nivå med hela näringslivet medan övriga delsektorer har lägre andelar. Av dessa ligger dock Konst/ Design högst. FIGUR 12. Andel utrikes födda bland de sysselsatta inom delsektorerna i KKN i Dalarnas län år 28 och % 8% 6% 4% 2% Endast delsektorn Turism/Rekreation/ Sport hade lika stor andel utrikes födda som näringslivet som helhet. Andelen utrikes födda inom Media/ Digital och Konst/ Design minskade mellan 28 och 211. % T/R/S M/Di Ko/De Ku/I KKN Alla Bef. 17

18 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 13. Andel utrikes födda bland de sysselsatta inom delsektorerna i KKN i Gävleborgs län år 28 och % 8% 6% 4% 2% % T/R/S M/Di Ko/De Ku/I KKN Alla Bef Endast delsektorn Turism/ Rekreation/Sport hade lika stor andel utrikes födda som näringslivet som helhet. Andelen utrikes födda inom Media/Digital och Konst/ Design minskade mellan 28 och 211, om än från en hög nivå inom Konst/ Design. Enligt statistiken över KKN som helhet är de sysselsatta inom KKN något yngre än snittet för arbetskraften i både Dalarnas och Gävleborgs län. Olika delsektorer visar dock upp olika åldersfördelning. Yngst är de sysselsatta inom Turism/Rekreation/ Sport. Samma förhållanden som finns mellan delsektorerna inom länen upprepas också nationellt. Det enda undantaget är delsektorn Media/Digital i Gävleborg, som är delsektorn med yngst arbetskraft i Gävleborgs län. Generellt har arbetskraftens ålder ökat mellan åren 28 och 211. I jämförelse ökade snittåldern med endast,1 år, en förändring för liten för att synas i den här statistiken. FIGUR 14. Åldersfördelningen per delsektor inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 211. Dalarna % 2% 4% 6% 8% 1% T/R/S M/Di Ko/De Ku/I KKN Alla Gävleborg % 2% 4% 6% 8% 1%

19 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 15. Utbildningsgraden per delsektor inom KKN i Gävleborg och Dalarnas län år 211. Dalarna % 2% 4% 6% 8% 1% T/R/S M/Di Ko/De Ku/I Alla (riket) Gävleborg % 2% 4% 6% 8% 1% Förgymn 28 Förgymn 211 Gymn 28 Gymn 211 Eftergymn 28 Eftergymn 211 Sysselsatta inom KKN som helhet är något yngre än snittet, både i länen och nationellt. Arbetskraftens utbildningsgrad speglar åldersfördelningen inom delsektorerna. Återigen finns största skillnaden mellan länen inom Media/Digital, där de sysselsatta i Gävleborg i snitt har kortare utbildning än de i Dalarnas län. På riksnivå är de sysselsatta inom KKN som helhet mer välutbildade än snittet för alla näringar. I länen är dock de anställa inom KKN som helhet mindre välutbildade än det nationella snittet för alla näringar. Detta kan delvis härledas till att det är delsektorn Turism/Rekreation/Sport som dominerar i länen medan Konst/Design, med välutbildade sysselsatta även i länen, dominerar nationellt. Ur ett intersektionellt perspektiv framstår Turism/Rekreation/Sport som den mest likvärda delsektorn. Den yrkesmässiga segregationen är närvarande men sektorn har en hög andel utlandsfödda, en andel som därtill ökar. Åldersspridningen inom sektorn är generellt också stor, med störst andel unga sysselsatta. Utifrån samma perspektiv framgår att de andra delsektorerna är mindre jämlika. Media/Digital har en större åldersspridning men en liten andel utrikes födda, vilken också minskar, och yrkessegregeringen växer i länen. Konst/Design har en högre andel utrikes födda men andelen minskar och yrkessegregeringen är något högre. Kulturarv/ Informationshantering är väldigt könsmässigt segregerad och har små andelar både utrikes födda och unga Inkomster Inkomsterna inom KKN är generellt låga och har utvecklats sämre än för hela näringslivet mellan år 28 och 211. De ökade med 7 procent nationellt, 8 procent i Dalarna och 11 procent i Gävleborg, medan motsvarande förändringar för näringslivet som helhet låg flera procentenheter högre. År 211 var årsmedelinkomsten inom KKN 218 kr i Dalarnas län, 225 kr i Gävleborgs län och 262 kr i landet som helhet, att jämföra med årsmedelinkomster i näringslivet som helhet på 258 kr i Dalarna, 263 kr i Gävleborg och 37 kr i hela landet. Inom KKN, såväl i länen som nationellt, utgör kvinnors inkomster cirka 8 procent av mäns inkomster. Denna andel är något högre (cirka 1 procentenhet) än för näringslivet som helhet i länen, medan inkomstskillnaden är större nationellt. Där är kvinnors inkomster i näringslivet som helhet bara 76 procent av mäns. Kvinnors inkomster ökar mer än mäns inkomster. Inkomstskillnaderna mellan könen minskar alltså i relativa tal under perioden, med flera procentenheter. Detta gäller i princip inom alla delsektorer, både i länen och nationellt. Motsvarande förändringar observeras också för näringslivet som helhet. Media/Digital är den delsektor som har högst inkomster, speciellt för män. Kulturarv/Informationshantering har mest jämställda inkomster, vilket innebär att kvinnor inom delsektorn har höga inkomster i relation till vad som är fallet i KKN som helhet. Delsektorn är dock starkt kvinnodominerad och inkomsterna är låga med tanke på de sysselsattas höga ålder och utbildningsgrad. Inom övriga delsektorer är inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor mer i paritet med snittet. Lägst inkomster finns inom delsektorn Turism/ Rekreation/Sport. 19

20 KAPITEL 2: KARTLÄGGNING AV KKN FIGUR 16. Medelinkomst per kön och delsektor i KKN i Dalarnas län år 28 och T/R/S M/Di Ko/De Ku/I T/R/S M/Di Ko/De Ku/I 28 Kvinnor 28 Män 211 Kvinnor 211 Män 28 Alla när. 211 Alla när. I Dalarnas län hade inkomsterna ökat inom alla delsektorer. Män hade genomgående högre inkomster än kvinnor men inkomstskillnaderna hade minskat. Media/Digital utmärker sig genom mindre inkomstskillnader mellan män och kvinnor än vad som är fallet nationellt. FIGUR 17. Medelinkomst per kön och delsektor i KKN i Gävleborgs län år 28 och T/R/S M/Di Ko/De Ku/I T/R/S M/Di Ko/De Ku/I 28 Kvinnor 28 Män 211 Kvinnor 211 Män 28 Alla när. 211 Alla när. I Gävleborgs län hade inkomsterna ökat inom alla delsektorer. Män hade genomgående högre inkomster än kvinnor men inkomstskillnaderna hade minskat. Konst/Design utmärker sig genom mindre inkomstskillnader mellan män och kvinnor än vad som är fallet nationellt. 2

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

En översikt i siffror av Kulturella och Kreativa Näringar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län

En översikt i siffror av Kulturella och Kreativa Näringar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län En översikt i siffror av Kulturella och Kreativa Näringar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord:... 3 Sammanfattning... 3 Summary in English... 3 Det var en gång en kommunal

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Gävleborgs län. Företagsamheten 2015. Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen Gävleborgs mest företagsamma människa 2014.

Gävleborgs län. Företagsamheten 2015. Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen Gävleborgs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna-Sofia Winroth, Gefle Chocolaterie Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL-JULI 2015 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV UTVECKLING GÄVLEBORG - en rapport över hur befolkning-, arbetsmarknad-, kompetens-, näringsliv- och konjunkturläget

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden)

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) Where is Östergötland? Östergötland, Fourth largest county in Sweden What are Östergötland?

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer