Råd och riktlinjer Skyltning

Transkript

1 Råd och riktlinjer Skyltning Skyltning riktlinjer antagna av stadsbyggnadsnämnden juni 2016

2 Omslagsbild: Reklammålningar vid Stortorget från 1900-talets början. INNEHÅLL Inledning 3 Regelverket i korthet 3 ALLMÄNT OM SKYLTAR Placering och utformning 4 Tydlighet Anpassning till betraktaren Anpassning till omgivningen Skyltprogram Ljussättning av skyltar Miljömål Montage och underhåll Syften med skyltar 5 Verksamhetsskyltar Informationsskyltar Allmänna reklambudskap Hänvisningsskyltar Skyltar i olika miljöer 6 Innerstaden Handels- och verksamhetsområden Trafikmiljöer Bostadsområden Skolor, förskolor och lekplatser Parker och naturomrpden Landsbygden OLIKA SKYLTTYPER Fasadskyltar 8 Friliggande bokstäver Neonskyltar Fasadmålning Skivskyltar Lådskyltar Skyltplatser för utbytbara budskap Skyltar som visar fastighetsägande Flagg- och pendelskyltar Volymbildande skyltar Högt placerade skyltar Skyltar på och i fönster 11 Andra åtgärder som påverkar fasaden 11 Täckning av fönster Markiser Jalusier Varusk yltning Projektioner, fasadbelysning och ljuseffekter Fristående skyltar 13 Fristående verksamhetsskyltar Gatupratare Informations- och orienteringstavlor Affischpelare och anslagstavlor Stadspelare Mindre reklamvitriner Stora pelartavlor Stolptavlor Stortavlor Tillfälliga skyltar Elektroniska skyltar 16 Lokalisering Elektroniska skyltar på fasad Elektroniska skyltar bakom glas Fristående elektroniska skyltar Elektroniska skyltar i trafikmiljö Tekniska riktlinjer Mjuka skyltar 19 Flaggor och flaggstänger Vepor Banderoller Banér Byggplatsskyltar 21 Ersättningsskyltar Undantag från lovplikten 22 Lagstiftning 22 Så söker du bygglov 23 Så söker du tillstånd hos polismyndigheten 23 Att tänka på! 24 Riktlinjerna är antagna av stadsbyggnadsnämnden juni Riktlinjerna ersätter Fasadskyltning i centrum råd och riktlinjer, antagna av stadsbyggnadsnämnden nov 1993, Vepor riktlinjer för tillfälliga vepor, antagna av stadsbyggnadsnämnden okt 2013 samt Riktlinjer för skyltar på allmän plats, antagna av stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden maj Skriften är framtagen av Malmö stadsbyggnadskontor i samarbete med gatukontoret Projektgrupp: Anna Modin, Lotta Swahn, Ingegärd Svensson, Mats Niwhede, Johan Moritz, Henrik Gunée Styrgrupp elektroniska skyltar: Ingemar Gråhamn, Ola Melin Foton: Malmö stad om inget annat anges

3 Råd och riktlinjer Skyltning Inledning Skyltar är ett välkommet inslag i stadsmiljön. De ger möjlighet för näringsidkare att annonsera sin närvaro och vägleder förbipasserande. Informativ, tydlig och vacker skyltning berikar Malmö. I den täta staden ska många anspråk tillgodoses på en begränsad yta. Olika inslag behöver balanseras och samordnas för att stadsmiljön ska fungera väl och vara tilltalande. Malmö stads ambition är att skyltar ska berika stadsmiljön och öka stadsbildens läsbarhet. Verksamhetsutövare ska ges utrymme att synas, samtidigt som skyltningen tar hänsyn till och stärker olika platsers karaktär. Med känsla för form, färg och typografi går det att göra skyltar som blir en del av helheten och ger mervärden till platsen. För att uppnå detta behöver skyltningen i staden samordnas. De här riktlinjerna vänder sig i första hand till dig som vill sätta upp en skylt. Syftet är att underlätta genom att förtydliga vad som gäller och vad som förväntas av dig. Med aktuella och tydliga riktlinjer förenklas också bygglovs- och tillståndshanteringen. Därutöver vill Malmö stad inspirera till en medveten och välgjord skyltning som kan bli ett positivt tillskott till stadsbilden. Regelverket i korthet bygglov Inom ett detaljplanelagt område krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar. Utgå ifrån att alla skyltar, vepor och motsvarande samt ändringar av desamma behöver bygglov, även skyltar av tillfällig karaktär. Ta kontakt med stadsbyggnadskontoret i god tid innan du beställer eller sätter upp din skylt för att få veta vad som gäller i ditt fall. All bygglovprövning sker utifrån Plan- och bygglagen (se även sidan 22). En bedömning görs av det enskilda fallet. Genom att följa riktlinjerna underlättas bygglovhanteringen och ditt bygglov kan beviljas snabbare. polistillstånd och markupplåtelse För att sätta upp en skylt på allmän plats krävs polistillstånd samt markupplåtelse från gatukontoret. Polistillstånd krävs även för affischer, annonser och liknande med allmän reklam som riktas mot allmän plats. Det kan således krävas polistillstånd för skyltar som inte behöver bygglov. Viktiga mått Skyltar, markiser och flaggor ska placeras enligt de mått som finns angivna i den lokala ordningsstadgan, så att inte framkomligheten för trafikanter av olika slag och renhållningen hindras (se illustration nedan). fastighetsägaren är ansvarig Fastighetsägaren är ansvarig för vad som händer på en fastighet, t.ex. att skyltar har de lov och tillstånd som behövs. Fastighetsägarens tillstånd krävs alltid för att sätta upp en skylt. För skyltar på allmän plats behövs markupplåtelse från gatukontoret. 2,5 m 1,0 m 4,6 m Lokala ordningsstadgan Fasta markiser, skärmtak, skyltar och dylikt ska sättas upp så att det finns fri höjd om 2,5 meter över gångyta och cykelbana. De får inte vara närmare körbanekant än 1,0 meter. Anordningar av nämnda slag ska ha en fri höjd av minst 4,6 meter över körbana. Det samma gäller för banderoller och flaggor. Uppfällbara markiser och liknande anordningar ska sättas upp så att en fri höjd om 2,3 meter erhålles över gångbana, och får aldrig vara närmare körbanekant än 0,6 meter. 3

4 Utformning och placering av skyltar En bra skylt är tydlig och lättläst Budskapet bör vara kortfattat och tydligt. En kort text eller inarbetad symbol är vanligtvis lätt att uppfatta. Utöver budskapet berättar skyltens utformning och utförande om verksamheten och den kvalitet som erbjuds. En väl utformad skylt ger en positiv estetisk upplevelse och stärker verksamhetens varumärke. AnpassA skylten till betraktaren Skyltar ska anpassas till betraktaren till den hastighet i vilken denne färdas samt det avstånd på vilken skylten ska läsas. Skyltar som vänder sig till fotgängare kan oftast vara små medan skyltar som vänder sig till människor som färdas i bil behöver vara större. Skyltar som sitter lågt bör vara mindre än skyltar högre upp. ANPASSa skylten TILL omgivningen Skyltar ska alltid placeras och utformas med hänsyn till omgivningen. De ska inordnas i helheten och underordnas stadsmiljön och de byggnader de sitter på. Ingen skylt får dominera över helheten och onödig upprepning av budskap ska undvikas. Skyltar bör inte vara fler eller större än nödvändigt. SKYLTPROGRAM underlättar När det finns flera hyresgäster i en fastighet eller ett område ser stadsbyggnadsnämnden gärna att fastighetsägare tar fram ett skyltprogram så att skyltningen samordnas. Skyltprogrammet visar hur skyltar ska placeras och kan innehålla principer för skyltarnas utformning. Skyltprogrammet ligger till grund för bygglovsansökan för de enskilda skyltarna och förenklar och reducerar kostnaderna för bygglovsprövningen av dessa. ljussättning - en viktig del av utformningen Väl ljussatta skyltar bidrar till att staden känns välkomnande och är attraktiv även under dygnets mörka timmar. Men ljussatta skyltar riskerar även att uppfattas som störande av t.ex. närboende eller personer med nedsatt syn och de kan utgöra en trafikfara om de bländar. Ljussättning behöver därför utföras med stor omsorg. Ljus från skyltar tillåts inte dominera över allmänbelysning, skyltfönster eller andra skyltar. Det får inte vara störande eller blända. Av såväl stadsmiljöskäl som energiskäl bör ljusstyrkan hållas dämpad. Ljusstyrkan på en skylts yta ska inte överstiga 300 candela/m 2 efter solens nedgång (mätning sker 90 mot skyltytan på tre meters avstånd). En reglerbar dimmer bör monteras så att ljusstyrkan enkelt kan justeras. Vid stora skyltar kan en dimmer som automatiskt ställer in ljusstyrkan efter omgivande ljusförhållanden komma att krävas. Ett varmt och välbalanserat ljus bör eftersträvas, särskilt i innerstaden och bostadsområden. Blinkande och flimrande skyltar ska undvikas. Om en skylt eller ljusanordning kan medföra fara eller olägenhet kan miljönämnden kräva att skylten eller ljusanordningen ändras eller tas bort. En bra dialog med grannarna kan förebygga konflikter och klagomål. AMBITIÖSA miljömål Malmö stad har högt ställda miljömål, inte minst när det kommer till stadsmiljöns attraktiviet och energifrågor. Enligt stadens miljöprogram ska energianvändningen ha minskat med minst 20% per person år 2020 jämfört med den genomsnittliga användningen år Stadsbyggnadsnämnden förväntar i allmänhet att energieffektiv teknik används samt att skyltar inte lyser starkare eller är tända mer än nödvändigt. skyltar ska hållas i vårdat skick Vid uppsättning av skyltar ska åverkan på byggnaders fasader och stadsmiljön minimeras. Fasadmaterialet påverkar valet av skylt och upphängning. Infästningar kan innebära irreversibla ingrepp, t.ex. genom borrning i natursten. Gör om möjligt infästningar i fogar eller på andra ytor. Skyltar och tillhörande anordningar ska utföras i material och med en konstruktion som åldras väl och kan hållas i vårdat skick. Bärande konstruktioner ska synas minst möjligt och tas ned om de inte används. Eventuell belysning, kabeldragningar och övrig teknik ska utföras med hänsyn till byggnadens eller stadsmiljöns utformning och färgsättning och vara så diskret som möjligt. Det förutsätts att installationer, montage och el utförs fackmannamässigt. Flaggor, vepor och andra mjuka skyltar är särskilt känsliga för slitage och ska bytas ut om de blir smutsiga eller trasiga. 4

5 Skyltar har olika syften Alla verksamhetsutövare har rätt att synas Verksamhetsskyltar är skyltar med namn och logotyper som visar vilka verksamheter som finns på en plats. Skyltarnas annonserande funktion är viktig för den enskilde näringsidkaren och alla har, i mån av plats, samma rätt att synas. Verksamhetsskyltar ökar stadens läsbarhet och är på så vis till gagn för människor i allmänhet. Vid verksamhetsskyltning är det viktigt att undvika onödig upprepning av budskap och skyltarna bör inte vara fler eller större än nödvändigt. Väl placerade och vackra verksamhetsskyltar bidrar till att stärka platsens särart. Informationsskyltar upplyser människor i malmö Informationsskyltar upplyser och underlättar för människor i Malmö. Budskapen är av intresse för människor i allmänhet och omfattar samhällsnyttiga upplysningar, orienteringskartor, turistinformation, information om kultur- och idrottsevenemang eller särskilt intressanta händelser i Malmö och liknande. Informationsskyltar kan ha en direkt anknytning till platsen där de återfinns, men kan också vara lämpliga vid noder i staden och där många människor passerar. allmän reklam medges restriktivit Skyltar för allmän reklam (reklam för produkter, verksamheter, tjänster, sponsorer och liknande, utan eller med svag anknytning till platsen) sätts vanligtvis upp i syftet att generera intäkter åt t.ex. fastighetsägare och reklambolag. Reklamskyltar sätts upp för att de ska synas och läsas av så många som möjligt. Syftet är att de ska dra uppmärksamheten till sig, vilket många gånger står i konflikt med kravet på att skyltar ska inordna sig i helheten. Ju mer dominerande och uppmärksamhetskrävande rekalmskyltar blir desto mer riskerar t.ex. stadsbilden och kulturmiljövärden att påverkas negativt. Allmänna reklambudskap saknar som regel anknytning till platsen och är ofta repetetiva, vilket kan motverka målsättningen att stärka stadens lokala karaktärer. Allmänna reklambudskap medges med restriktivitet och gör sig bäst i kommersiella miljöer. I ickekommersiella miljöer kan reklamen att bli ett främmande och störande inslag. Hänvisningsskyltar tillåts inte Skyltar som hänvisar från en plats till en näraliggande verksamhet, tillåts som regel inte då mängden skyltar i stadsmiljön behöver begränsas. Vägvisning till platser av allmänt intresse är tillåtet och sköts av gatukontoret. 1 Vacker och väl ljussatt verksamhetsskylt som är lätt att uppfatta. Skylten speglar verksamheten och berikar stadsmiljön. 2 Realtidsinformationen underlättar för resenärerna att planera sin resa genom att upplysa om t.ex. hållplatslägen och eventuella trafikstörningar. 3 Allmän reklam kan stärka kommersiella platsers karaktär men kan upplevas främmande i t.ex. parker och bostadsområden. 4 Gatukontoret sköter vägvisning till platser av allmänt intresse. De Malmögröna skyltarna harmonierar med övriga inventarier i stadsmiljön. 1 foto: Accus

6 Skyltar i olika miljöer Olika miljöer har olika förutsättningar. Vissa miljöer är känsliga, andra tål mer. På byggnader och i miljöer med kulturhistoriskt värde, t.ex. i innerstaden, ställs mycket höga krav på anpassning, liksom när skyltar placeras högt upp. All bygglovprövning utgår från det enskilda fallet och skyltning som har godkänts på en plats kan inte nödvändigtvis godkännas på en annan. Det kan innebära att rikstäckande affärskedjors skyltprogram inte accepteras utan bearbetning. Höga krav på anpassning i innerstaden I innerstaden finns många olika verksamheter inom korta avstånd. Väl utformade skyltar är ett välkommet inslag som bidrar till stadsbildens läsbarhet, upplevelsen av liv och en kommersiell karaktär. I innerstadens kommersiella delar kan såväl verksamhetsskyltar som skyltar med allmän reklam förekomma. I mer renodlade bostadsmiljöer i innerstaden bör skyltningen vara återhållsam. För en tilltalande helhetsupplevelse ställs mycket höga krav på samordning, estetisk och teknisk kvalitet, inte minst då Malmö innerstad är riksintresse för kulturmiljövården. Många människor rör sig till fots i innerstaden. Skyltar upplevs på nära håll och kan vara små. I första hand ska skyltar placeras på byggnadernas fasader, i anslutning till verksamheten och i gatuplan. På kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska skyltningen vara återhållsam och kraven på anpassning är mycket höga. Fristående skyltar placeras företrädesvis i zoner där andra stadsinventarier, t.ex. bänkar och cykelställ finns så att stadsrummens framkomlighet och användbarhet inte begränsas. På stadens torg ska eventuella skyltar placeras och utformas i enlighet med torgets användning och karaktär samt med hänsyn till var övriga stadsinventarier är avsedda att placeras. få och tydliga skyltar i handels- och verksamhetsområden I externa områden med handel, industri och andra verksamheter är bebyggelsen lägre och avstånden mellan byggnaderna större än i innerstaden. De flesta människor färdas i bil och områdena är många gånger svårorienterade. Skyltningen behöver vara tydlig och kunna uppfattas på avstånd. Det är särskilt viktigt att trafiksäkerheten säkerställs. Skyltar ska i första hand placeras inom verksamhetsområdena, inte längs tillfartsvägarna. Vid infarter förespråkas samordnad skyltning och information som kan underlätta för besökare att hitta i området. I övrigt placeras skyltar i anslutning till verksamheterna, på byggnad eller fristående på kvartersmark. Stadsrummens storskalighet gör att skyltarna kan vara större än i innerstaden och fristående skylttyper t.ex. pyloner, skyltmaster och flaggstänger kan medges. Skyltar med ljus och rörelse kan accepteras i större utsträckning än i innerstaden då inga boende kan störas, men det förutsätter att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. Stadsbyggnadsnämnden ser gärna att lokala skyltprogram, där skyltningen samordnas, upprättas för sammanhållna områden. Ingen onödig skyltning i trafikmiljöer I trafikmiljöer kan skyltar behövas för vägledning och information. Trafikskyltar regleras enligt vägmärkesförordningen och behandlas inte i denna skrift. I övrigt bör skyltningen vara återhållsam, då det är viktigt att trafikanterna inte distraheras och att sikten för vägmärken och trafiksignaler inte skyms. Restriktivitet råder mot skyltar som inte är av allmänt intresse och trafiksäkerheten får aldrig äventyras. Vägbanan bör hållas fri från skyltar som inte har med trafiken att göra och övriga skyltar placeras som regel till höger om körbanan. Skyltar som är störande, bländande eller kan utgöra fara vid påkörning tillåts inte. Bildväxlande skyltar och skyltar med rörliga budskap, t.ex. elektroniska och scrollande skyltar medges som regel inte i trafikmiljöer I innerstaden anpassas skyltningen till att många rör sig till fots och stor hänsyn stas till kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Skyltar placeras som regel i gatuplan. 6 I stadens ytterområden rör sig människor i huvudsak med bil. Skyltarna behöver kunna uppfattas snabbt och på avstånd. Här eftersträvas få men tydliga skyltar.

7 Markanvändning enl. Översiktsplan för Malmö, 2014 handel och centrumfunktioner bef/ny blandad stadsbebyggelse bef/nya verksamhetsområden bef/nya park- och naturområden odlingslandskap d iskret skyltnin g i B OS TADS O M R ÅD E N respektfull skyltnin g på lan dsbyg d en I bostadsområden riskerar skyltar att bli ett främmande och störande inslag. Eventuell verksamhetsskyltning bör vara diskret och allmän reklam bör enbart förekomma i begränsad utsträckning längs huvudgator t.ex. på väderskydd vid busshållplatser. Utanför kommunens tätorter är marken i regel inte detaljplanerad och det är Länsstyrelsen eller Trafikverket som lämnar tillstånd för skyltar. Det är viktigt att trafikssäkerheten säkerställs och att landskapsbilden, kulturhistoriska värden och växt- och djurliv värnas. Allmän reklam, bildväxlande och starkt lysande skyltar är som regel inte lämpliga. un dv ik allmän reklam i barnens mil j öer Allmänna reklambudskap ska inte förkomma vid skolor, förskolor, lekplatser eller andra miljöer där barn vistas dagligen. återhållsam skyltnin g i PAR ker o ch naturområd en adskontoret, Malmö stad Malmös parker och naturområden är avsedda för rekreation. Skyltningen ska var återhållsam och endast nödvändiga informationsskyltar bör förekomma. Verksamheter belägna inom park- och naturområden kan ha mindre verksamhetsskyltar. Allmän reklam, bildväxlande och starkt lysande skyltar medges som regel inte. På samma vis bör skyltningen vara återhållsam vid stadens vattennära områden t.ex. kanaler och kust

8 foto: Daniel Modig foto: Accus Fasadskyltar Fasadskyltar sitter plant eller vinkelrätt mot en byggnads fasad och visar som regel vilka verksamheter som finns i byggnaden. Genom placering, form och färg, ska fasadskyltar anpassas till och underordnas byggnaden de sitter på. De ska i första hand placeras i direkt anslutning till verksamheten, vanligtvis vid entréer eller skyltfönster på byggnadens bottenvåning. Önskar hyresgästerna större exponering än så bör skyltningen samordnas till en skylt eller skyltyta. Fasaden ger oftast skyltens placering och utformning. Dekorativa eller karaktäristiska fasadelement eller detaljer får inte döljas. I allmänhet förespråkas lösningar som inte är täckande t.ex. friliggande bokstäder, målade bokstäver, neonskyltar och flagg- eller pendelskyltar. Vid ljussättning av fasadskyltar är det i de flesta fall att föredra att enbart budskapet, inte bakgrunden, lyser i mörkret. Stora lysande ytor ska undvikas. Eventuella belysningsarmaturer ska vara diskreta och placeras så att de inte bländar. På byggnader med kulturhistoriska och arkitektoniska värden ska skyltningen stilmässigt anpassas till byggnaden. När det finns flera hyresgäster i samma byggnad bör skyltningen samordnas. Skyltarna placeras enligt skyltprogram eller på anvisade skyltplatser om sådana finns. friliggande bokstäver I de flesta sammanhang förespråkas friliggande bokstäver och symboler på fasad. Fasadens detaljer syns bakom bokstäverna och skylten blir inte så dominerande. Vid ljussättning framträder budskapet väl och skylten blir sällan bländande. För att begränsa antalet infästningshål kan bokstäverna fästas på en balk, skena eller platta i fasadens kulör. Neonskyltar Neonskyltar erbjuder stora utformningsmöjligheter och är i de flesta fall ett vackert inslag i stadsmiljön. De tidiga ljusreklamskyltarna gjordes av böjda neonrör, men idag används även diodteknik för att göra liknande skyltar. fasadmålning Att måla direkt på fasaden är enkelt och oftast en vacker lösning som kan användas på t.ex. putsade och målade fasader. Tekniken förutsätter att fasaden lätt kan återställas, i annat fall bör andra tekniker väljas. Placering, stil och kulör ska harmoniera med byggnaden och spegla verksamheten. 8 10

9 Skivskyltar Den enklaste fasadskyltarna är skivor med text och symboler. Uttrycket kan varieras och olika material kan användas. Skivskyltar täcker fasaden och bör inte vara för stora. Tänk på att även menyskyltar och liknande ska placeras och utföras med respekt för byggnaden och dess detaljer så att de inte blir för täckande. lådskyltar Lådskyltar är belysta inifrån. Med dagens belysningsteknik kan de göras tunna, men de har tidigare haft en påtaglig tjocklek. Lådskyltar täcker fasaden och dess detaljer och bör inte vara för stora. Lådskyltar där hela skyltytan lyser ska undvikas då de lätt blir dominerande och riskerar att blända betraktaren. Istället bör de utformas så att enbart bokstäver och symboler, inte bakgrunden, lyser i mörkret. Tjocka lådskyltar och lådskyltar med stora lysande ytor är inte lämpliga i känsliga miljöer. 11 skyltplatser för utbytbara budskap Det går att få bygglov för fasta skyltplatser där budskapet byts ut regelbundet. I innerstaden kan det handla om mindre skyltplatser för t.ex. löpsedlar eller erbjudanden. I verksamhets-, handels- och industriområden kan det vara fråga om större skyltplatser t.ex. stortavlor (billboards) eller plats för vepor. En lämplig placering och utformning är liksom en prydlig och tålig inramning viktiga förutsättningar för att få bygglov. 12 skyltar som visar fastighetsägande Skyltar som visar vem som äger en fastighet bör vara diskreta och underordnas hyresgästernas skyltning. Skyltar som visar fastighetsägande ska som regel vara små och placeras lågt, i första hand på byggnadens bottenvåning. De bör inte ljussättas. flagg- och pendelskyltar Flagg- och pendelskyltar är dubbelsidiga skyltar som sitter vinkelrätt mot fasaden. Flaggskyltar fästs in i fasaden medan pendelskyltar hänger ner från en stång eller ett undertak. Vinkelställda skyltar syns väl i gatumiljöer och lämpar sig väl i innerstaden. Vinkelställda skyltar täcker inte fasaden och passar i de flesta miljöer om de inte blir för stora Friliggande bokstäver som följer och förstärker entréns välvda form. 8 Dekorativ neonskylt som för tankarna till svunna tider. 9 En s.k. coronaeffekt uppstår när ljuskäglan placerats bakom skylten och riktats mot fasaden. 10 Välplacerade målade bokstäver i harmoni med byggnaden. 11 Skivskyltar erbjuder stora variationsmöjligheter. Exempelvis kan bokstäver och symboler sågas ut eller läggas i relief mot skivan. 12 Vacker och välanpassad menyskylt. Fasadens vackra detaljer skymtar igenom. 13 Lådskylt där enbart budskapet syns i mörkret. Texten sticker utanför den dekaperade skyltlådan så att en reliefverkan uppstår. 9

10 14 Som regel placeras vinkelställda skyltar på byggnadens bottenvåning, vid entréerna. Fri höjd ska säkerställas över gångbanor och körbanor enligt lokala ordningsstadgan (se s. 3). Det är olämpligt att placera flagg- och pendelskyltar på gathörn och fästa dem i ornament eller dekorationer. Små och tunna skyltar ska eftersträvas. Om de blir för stora eller placeras för tätt finns en risk att de skymmer varandra. Då det finns flera vinkelställda skyltar bör de samordnas avseende placering, storlek och utformning. VOLYMBILDANDE SKYLTAR Volymbildande skyltar, t.ex. plogskyltar och plåtmarkiser, sticker ut från byggnaden och bildar en slags skärmtak. De blir lätt ett främmande element i stadsbilden och riskerar att dominera över byggnaden. Volymbildande skyltar medges som regel inte. Istället ska plana eller vinkelrätta fasadskyltar användas. 15 Högt placerade skyltar Det är svårare att få bygglov för skyltar som sitter på fasader över gatuplan eller på tak än skyltar med en lägre placering eftersom de får stor exponering och påverkar omgivningen mer. Högt placerade skyltar passar bäst i kommersiella miljöer och bör inte förekomma i bostadsområden. I innerstaden medges takskyltar endast i undantagsfall. Det ställs mycket höga krav på teknisk och estetisk kvalitet samt anpassning till stadsbild och byggnad för högt placerade skyltar. Friliggande bokstäver bör användas, så att tak eller fasad syns igenom. Täckande skyltar är olämpliga. Takskyltar bör hållas under taklinjen, betraktat från gatuplan på lite avstånd. Undantag kan göras för byggnader med platta tak. Ställningar ska vara diskreta och tas ner om de inte används En mycket tunn och smäcker flaggskylt med belysning inuti. 15 Pendelskylt med diskret belysningsarmatur som en del av skyltens utformning. 16 Samordnade, välplacerade och lysande verksamhetsskyltar. Friliggande bokstäver har placerats antingen i fasadbandet ovan skyltfönstren eller på den plana fasadytan. 17 Vacker takskylt som håller sig precis under taklinjen

11 Skyltar på och i fönster Det kan ibland vara svårt eller olämpligt att sätta skyltar på en fasad. Då kan de placeras på eller i ett fönster. På fönsterglas förespråkas friliggande bokstäver då genomsiktligheten bibehålls. Det krävs bygglov för skyltar som placeras på utsidan av ett fönster. Däremot behövs inte bygglov för verksamhetsnamn och liknande som utförs i plastfilm och klistras på glaset förutsatt att fönstret förblir väl genomsiktligt. Som regel behövs bygglov för lysande skyltar som placeras bakom fönsterglas och riktas mot allmän plats. I skyltfönster i gatuplan kan lysande skyltar som är mindre än 0,6 m 2 sättas upp utan bygglov, förutsatt att budskapet speglar verksamheten, att skylten sitter minst 30 cm in från glaset och att skylten inte lyser starkare än 300 cd/m 2 efter solens nedgång. 18 Andra åtgärder som påverkar fasaden täckning av fönster Täckta fönsterytor ger ett slutet och avvisande intryck. När 50% eller mer av en avgränsad fönsteryta täcks förändras en byggnads uttryck så mycket att det räknas som en fasadändring och bygglov behövs. Kontakta stadsbyggnadskontoret vid delvis täckning av stora glaspartier för en bedömning om bygglov krävs. 19 ombyggnadsskyltning Vid tillfällig igensättsättning av skyltfönster på en tom butikslokal, s.k. ombyggnadsskyltning, behövs inte bygglov. Markiser Markiser används i första hand för solavskärmning, men kan också förses med t.ex. verksamhetsnamn. De ska anpassas till och underordnas byggnaden de sitter på. Markiser bör följa fönsterindelningen, ha en kulör som passar till byggnaden och eventuella tryck bör vara diskreta. Stora tryck och allmänna reklambudskap är olämpliga. Markiser ska hållas rena och snygga Plastfilm på fönster är inte bygglovpliktigt när fönstret förblir väl genomsiktligt. 19 När 50% eller mer av en fönsteryta täcks behövs bygglov för fasadändring, även om det utförs med plastfilm. 20 Verksamhetsskyltar i begränsad storlek och med begränsad ljusstyrka kan placeras bakom fönsterglas utan bygglov. 21 Tillfällig täckning av tomma lokaler, s.k. ombyggnadsskyltning är inte bygglovspliktig

12 Uppfällbara markiser behöver inte bygglov. Däremot krävs bygglov för markiser som är fast monterade, har stödben eller som fälls in i en låda som monteras på fasaden. Fri höjd ska säkerställas över gång- och körbanor enligt lokala ordningsstadgan (se s. 3). 22 JALUSIER Rulljalusier och liknande stöldskydd ska vara väl genomsiktliga och av gallertyp. De bör inte skymma skyltningen i fönstret. Utanpåliggande och täckande varianter är som regel mindre lämpliga och en likvärdig säkerhet kan uppnås med transparenta varianter som placeras innanför fönsterglaset. Väl genomsiktliga stöldskydd av gallertyp innanför fönsterglaset är bygglovsbefriade. Täckande och utanpåliggande varianter kräver bygglov då de utgör en fasadändring. 23 Varuskyltning Varuskyltning är butikernas exponering av varor i stadsrummet, i marknadsföringssyfte eller för utsmyckning. Varuskyltning tillåts under butikens öppethållande. Varuskyltning placeras som regel intill byggnaden, men kan också fästas på fasaden eller placeras i en möbleringszon. Skyltningen får inte begränsa framkomligheten. Varorna ska presenteras på ett tilltalande sätt och får inte vara övertäckta. Fasta hyllor på fasaden är inte lämpliga på grund av utseendet utan varor efter stängningsdags. För varuskyltning behövs polistillstånd och markupplåtelse. Fast varuskyltning på fasaden kräver bygglov då det utgör en fasadändring. Projektioner, fasadbelysning och ljuseffekter Budskap som stadigvarande projiceras på fasader eller marken är liksom fasadbelysning och andra ljuseffekter bygglovpliktiga Markis i diskret färg som följer fönsterindelningen. Verksamhetsnamnet har placerats på markisens nedre kant och syns även när den är infälld. 23 Genomsiktligt stöldskydd innanför fönsterglaset. Uppfällbara galler som placeras bakom skyltningen förespråkas. 24 Vackert komponerad varuskyltning som berikar stadsmiljön. 25 Fasta hyllor för varuskyltning på fasaden förändrar byggnadens uttryck i sådan grad att bygglov för fasadändring behövs

13 Fristående skyltar Fristående skyltar monteras i eller står på marken. Såväl fristående verksamhetsskyltar, informationsskyltar och reklamskyltar av olika typ, storlek och utförande förekommer. Fristående skyltar placeras så att de inte begränsar stadsmiljöns framkomlighet, tillgänglighet och användbarhet. Gångtrafikanter och funktionshindrade får inte hindras. Ledstråk ska hållas fria och skyltar får inte utgöra fara för synskadade. De får inte riskera att blända, distrahera, skymma sikten eller på annat vis påverka trafiksäkerheten negativt. Fristående skyltar placeras företrädesvis på kvartersmark eller i zoner där andra stadsinventarier, te.x. bänkar och cykelställ finns. Skyltarnas placering, liksom storlek ska anpassas så att de inte blir dominerande eller skymmer siktlinjer som gör staden läsbar och attraktiv. Mycket stora skyltar ska undvikas. En enhetlig utformning där den malmögröna färgen används förespråkas för skylttyper som återkommer i stadsmiljön t.ex. reklamskyltar. Vid ljussättning förespråkas att enbart budskapet lyser förespråkas. Men vid reklamskyltar behöver hela skyltytan belysas. Det är då särskilt viktigt ljusstyrkan anpassas till miljön i vilken skylten placeras fristående verksamhetsskyltar Fristående verksamhetsskyltar, t.ex. skyltmaster och pyloner har en orienterande och ibland samlande funktion och vänder sig vanligtvis till bilister. De placeras i direkt anslutning till den verksamhet de avser, i första hand på kvartersmark. I områden med många verksamheter bör skyltningen samordnas till en eller ett fåtal enheter. Fristående verksamhetsskyltar kan medges i industri-, handels- och verksamhetsområden, samt vid bensinmackar, hotell och vägmatställen. I innerstaden placeras verksamhetsskyltar i första hand på byggnaderna. Gatupratare Gatupratare är lösa skyltar som placeras direkt utanför verksamheter under verksamhetens öppettider. En gatupratare, som är högst en meter hög, kan medges per verksamhet. Av hänsyn till synskadade bör gatupratare med runt stativ användas, men även skyltar av bocktyp tilllåts. Gatupratare placeras invid fasaden eller i möbleringszoner. Gångbanor får inte blockeras och ledstråk ska hållas fria. Gatupratare, är inte bygglovspliktiga. Däremot krävs polistillstånd och markupplåtelse när de placeras på allmän plats Skyltmast med samlande och orienterande funktion. 27 Pylonen annonserar verksamheterna kring torget. 28 Gatupratare placeras nära inpå fasaden eller i möbleringsszoner så att stadsmiljöns framkomlighet och tillgänglighet bibehålls. Gatupratare med runt stativ försepråkas. 13

14 29 informations- och Orienteringstavlor Informations- och orienteringstavlor underlättar för människor genom att upplysa om t.ex. ett område. På allmän plats sätts tavlor med kommun- eller stadsdelsinformation upp av gatukontoret. Andra informations- och orienteringstavlor, med t.ex. orienteringskartor och företagsinformation, placeras i första hand på kvartersmark. Taktil text eller kompletterande skyltar kan behövas för synskadade. Affischpelare och Anslagstavlor Affischpelare, anslagstavlor och andra tavlor för utbytbar information är avsedda för föreningar, icke-kommersiella företag, klubbar och arrangörer som vill sätta upp anslag. På allmän plats sätts de upp av gatukontoret. Det krävs inte tillstånd för att affischera. På malmo.se hittar du information om var affischpelarna står. 30 Stadspelare Stadspelare är större fristående tavlor avsedda för allmän reklam. Idag förekommer en typ som är cylinderformad, malmögrön och detaljrik. Tack vare den omsorgsfulla utformningen kan denna cylinderpelare placeras i många olika miljöer, även i innerstaden. På grund av storleken kan de vara svårplacerade i småskaliga miljöer. Även trekantspelare förekommer i Malmö men håller på att ersättas av andra skylttyper. Mindre Reklamvitriner Mindre reklamvitriner (även kallade mindre pelartavlor) är vanligen dubbelsidiga, och inifrån belysta vitriner avsedda för affischer med allmän reklam i formatet Euro-size, 1185x1750 mm. Mindre reklamvitriner placeras fristående eller som en del av t.ex. väderskydd eller hyrcykelanläggningar. 31 Skyltar för allmän reklam passar bäst i kommersiella miljöer, men kan placeras även i andra miljöer förutsatt att de inte står för tätt, blir dominerande eller skymmer sikten. Skyltarna bör inte vara större än affischeringsytan och foten bör vara smal så att förbipasserande kan se vad finns bakom skylten. En enhetlig utformning med den malmögröna färgen ska eftersträvas. Bildväxling, s.k. scrollning, medges med restriktivitet och är som regel inte lämpligt i trafikmiljöer eller på platser avsedda för längre vistelse, t.ex. torg. 29 Orienteringstavlor bör placeras vid entréer och spegla områdets karaktär. 30 Affischpelare där arrangörer och föreningar kan annonsera finns i varje stadsdel. 31 Dagens cylinderpelare har en hög detaljeringsgrad och passar på de flesta ställen. 32 Fristående reklamvitriner passar bäst i kommersiella miljöer. Flera olika utfomningar förekommer i dagsläget och en mer enhetlig utformning ska eftersträvas framöver. Tillfällig informationsskylt till höger i bilden

15 Stora pelartavlor Stora pelartavlor, även kallade seniortavlor, är oftast dubbelsidiga och inifrån belysta skyltar på stolpe avsedda för allmän reklam. Oftast placeras de i trafikmiljöer. Tavlans storlek gör den svårplacerad i stadsmiljö. Stora pelartavlor ska inte förekomma i innerstaden, vid parker, rekreationsområden, skolor, kanalzoner eller bostadsområden. De kan accepteras utmed infartsvägar i stadens ytterområden samt i storskaliga områden såsom industri-, handels- och verksamhetsområden. Trafiksäkerheten behöver beaktas noga när skyltar placeras invid vägar och gator. Bildväxling, s.k. scrollning är som regel inte lämpligt i trafikmiljöer. 33 STOLPTAVLOR Stolptavlor är mindre dubbelsidiga och obelysta skyltar för reklamaffischer som fästs på lyktstolpar. De används vanligtvis för allmän reklam och kampanjer. Ofta sitter flera skyltar med samma budskap i rad. Stolptavlor är inte lämpliga i innerstadsmiljö. Fri höjd ska säkerställas över gångbanor och körbanor enligt lokala ordningsstadgan (se s. 3). Det krävs inte bygglov för att byta budskapet. STORTAVLOR Stortavlor, även kallade billboards, är stora skyltar med enkel utformning som oftast används för allmän reklam. De är oftast fristående på ben eller sitter på plank. På grund av storleken är tavlan är svårplacerad. Stortavlor kan placeras i storskaliga miljöer, i första hand på kvartersmark. 34 tillfälliga skyltar Tillfälliga reklamskyltar och reklamflaggor, s.k. beachflaggor, tillåts bara vid tillfälliga arrangemang eller kampanjer. Polistillstånd och markupplåtelse krävs vid uppställning på allmän plats. Vid uppställning längre än en månad, samt vid återkommande kampanjer behövs bygglov. Det är inte tillåtet att ställa upp fordon med reklamskyltar på allmän plats Reklamvitriner i väderskydd förekommer i hela staden. 34 Stora pelartavlor är svårplacerade. I trafikmiljö behöver trafiksäkerheten beaktas noggrant. Bildväxling är olämpligt. 35 Stolptavlor uppfattas, p.g.a. den ringa storleken bäst av de som färdas i låg hastighet. Trots detta placeras de vanligtvis längs vägar. 36 Stortavlor blir lätt dominerande

16 Elektroniska skyltar Elektroniska skyltar erbjuder möjlighet att på ett enkelt sätt förmedla flera olika budskap genom t.ex. bildväxling eller filmsekvenser. De kan även vara interaktiva. Elektroniska skyltar lyser, även under dygnets ljusa timmar. De innehåller elektronik och kräver energitillförsel för att ett budskap ska synas. Följande riktlinjer avser diodskyltar, bildskärmar för inom- och utomhusbruk, LED-nät, digitala flaggor och vepor samt tekniker med likvärdig omgivningspåverkan. Elektroniska skyltar är att betrakta som både skyltar och ljusanordningar. De har en större påverkan på stadsmiljö, trafiksäkerhet, människor och miljö än traditionella skyltar och ljusvitriner. Forskning och studier pekar på att ljuset, bildväxlingen samt material och tillverkning kan ha en negativ påverkan på hälsa, miljö, trafiksäkerhet och ekosystemet, varför försiktighetsprincipen tillämpas. Ett ökat antal elektroniska skyltar riskerar att leda till en upptrappning av skyltlandskapet som i dagsläget bedöms påverka stadsmiljön, miljön och människors hälsa negativt. Stadsbyggnadsnämnden är därför mycket restriktiv till elektroniska skyltar, för vilka bygglov enbart medges undantagsvis. För elektroniska skyltar krävs bygglov. Polistillstånd och markupplåtelse behövs för elektroniska skyltar som står på allmän plats och kan komma att krävas om de visar allmän reklam och riktas mot allmän plats. Bygglov kan medges för elektroniska verksamhetsskyltar, byggplatsskyltar, och skyltar samhälls-, turist- och besöksinformation samt information om händelser i Malmö av stort allmänt intresse. Däremot accepteras inte elektronisk skyltning för allmän reklam. lokalisering För elektroniska skyltar kan enbart lägen där de inte riskerar att störa boende eller kan påverka trafiksäkerheten negativt komma ifråga. De passar bäst i kommersiella miljöer. I innerstaden, där kulturmiljövärdena är höga och boende riskerar att störas, medges elektroniska skyltar endast undantagsvis. I handels-, industri- och verksamhetsområden, där ingen bor, kan skyltar med ljus och rörelse accepteras i större utsträckning. Elektroniska skyltar tillåts som regel inte vid parker, vattenområden, skolor, broar och bostadsområden. Det är inte lämpligt att placera stora elektroniska skyltar ut mot landsbygd och naturområden. elektroniska skyltar på fasad Få fasader lämpar sig för elektroniska skyltar, då skylttypen som regel har begränsningar i den fyrkantiga formen. De är därtill ofta ljusstarka samt växlar i innehåll, färg och ljusintensitet. En högt placerad skylt ger en större omgivningspåverkan än en lågt placerad varför kraven på anpassning är mycket höga vid placering över bottenvåningen. Det är som regel olämpligt att placera elektroniska skyltar på tak. Skyltar på fasad och likvärdigt (t.ex. skyltar som placeras bakom glas och riktas mot allmän plats) ska spegla de verksamheter som finns i byggnaden och gäller även budskapen på elektroniska skyltar. Reklam utan anknytning till platsen accepteras inte. Verksamheters huvudskyltar, namn eller logotyper, bör vara analoga. I innerstaden medges högt sittande (> ca 3 m över marknivå) elektroniska skyltar på fasad endast undantagsvis. Som regel medges bygglov bara för viktiga målpunkter t.ex. kulturbyggnader, idrottsbyggnader och köpcentrum. Detsamma gäller högt sittande skyltar som placeras bakom glas och riktas mot allmän plats. I handels-, verksamhets- och industriområden kan elektroniska skyltar på fasad medges i större utsträckning än i innerstaden, då kulturmiljövärdena oftast är lägre och inga boende kan störas. För att få bygglov är det en förutsättning att trafiksäkerheten inte påverkas negativt samt att skylten är väl anpassad till byggnaden. elektroniska skyltar bakom glas Elektroniska skyltar kan medges i skyltfönster förutsatt att syftet är att annonsera verksamheten i lokalen. Allmän reklam accepteras inte. Elektroniska skyltar i skyltfönster ska framstå som en del av skyltningen och placeras tillbakadragna från fönsterglaset. Det behövs bygglov för elektroniska skyltar, som placeras nära bakom fönsterglas och riktas mot allmän plats. I skyltfönster kan lysande skyltar som är mindre än 0,6 m 2, sättas upp utan bygglov, förutsatt att samtliga budskap speglar verksamheten, att skylten sitter minst 30 cm in från glaset, att skylten inte lyser starkare än 300 cd/m 2 efter solens nedgång samt att fönsterytan inte täcks 50% eller mer. För att få bygglov är det alltid en förutsättning att skylten på ett naturligt sätt kan passas in i i stadsmiljön eller samspelar med byggnadens arkitektur samt att de tekniska kraven uppfylls (se s ). 16

17 Fristående elektroniska skyltar I Innerstaden kan fristående elektroniska skyltar med samhälls-, turist- eller besöksinformation eller information om händelser i Malmö av stort intresse för allmänheten medges undantagsvis vid noder i staden t.ex. kollektivtrafikknutpunkter, viktiga målpunkter och infarter. Elektroniska skyltar med allmän reklam accepteras inte. I handels-, verksamhets- och industriområden kan fristående elektroniska verksamhetsskyltar accepteras under förutsättning att trafiksäkerheten inte påverkas negativt samt att skylten är väl anpassad till platsen. Fristående skyltar placeras i första hand på kvartersmark. Elektroniska skyltar i trafikmiljö Tät bildväxling och rörliga bilder ger som regel upphov till distraktion som kan öka risken för olyckor, varpå trafiksäkerheten måste beaktas särskilt. Elektroniska och scrollande skyltar medges som regel inte i trafikmiljöer. Bildväxlande skyltar tillåts inte i komplexa trafikmiljöer så som korsningar, vid övergångsställen, rondeller eller före tunnlar. I undantagsfall kan de accepteras längs raksträckor, förutsatt att Trafikverkets rekommendationer (Juni 2014 rev mars 2016 ) och stadsbyggnadsnämndens tekniska riktlinjer följs Trafikverket rekommenderar att bildväxlande skyltar inte placeras där de konkurrerar med annat som fordonsförare måste kunna uppfatta. De får inte skymma sikten eller riskera att blända förarna. Förare ska enbart hinna se en bildväxling när de kör sträckan där bilden är. En minut mellan bildväxlingarna kan vara ett riktmärke. Varje budskap ska vara kort och enkelt så att det uppfattas snabbt. Rörlighet i bilderna tillåts inte. Telefonnummer och webadresser ska undvikas. Tekniska riktlinjer För att minska risken för olägenheter och negativ inverkan på stadsmiljön, ska samtliga elektroniska skyltar följa nedanstående tekniska riktlinjer. Elektroniska skyltar ska förses med automatisk reglerbar ljussensor, som mäter det omgivande ljuset och justerar ljusstyrkan automatiskt därefter. För mindre elektroniska skyltar som placeras i skyltfönster kan det räcka att de förses med reglerbar dimmer, så att ljusstyrkan enkelt kan justeras. Ljusstyrkan ska vara inställd så att bländning eller olägenhet inte uppstår. I normalfallet tillåts en maximal ljusstyrka på 300 candela/m 2 efter mörkrets infall (mätning sker 90 mot skyltytan på tre meters avstånd) , 38 Högt placerade elektroniska skyltar kan medges vid viktiga målpunkter i staden. Skyltarna ska passa med arkitekturen och budskapen spegla verksamheten. Skyltar bakom glas som riktas mot allmän plats likställs med fasadskyltar. 39 Elektroniska skyltar i skyltfönster blir allt vanligare. Skyltarna och dess budskap ska spegla verksamheterna och placeras i samklang med övrig skyltning. 17

18 Elektroniska skyltar får inte flimra och blinka. Vid fel ska skylten stängas av. Elektroniska skyltar med stor omgivningspåverkan ska vara försedda med automatisk feldiagnostisering som automatiskt stänger av skylten vid fel För att minska risken för störningar och stressande inslag i stadsmiljön bör varje bildsekvens vara minst 15 sekunder lång. Byte mellan bilder bör ske med mjuka övergångar, där efterföljande bilder tonas in i varandra (s.k. dissolve). Ljud tillåts som regel inte. Bilderna som visas bör utformas med mörk bakgrund. Genom att undvika ljusa bakgrunder minskar risken för bländning och störning samt skyltens energianvändning. Med dagens teknik är elektroniska skyltar betydligt mer energikrävande än analoga, traditionellt belysta skyltar. Det beror främst på att en elektronisk skylt består av tusentals lysdioder och att skylten behöver vara tänd även när det är ljust ute. Med stadens ambitiösa miljömål i åtanke förväntar sig stadsbyggnadsnämnden att erforderliga åtgärder vidtas för att begränsa energianvändningen i de fall skylttypen används. Åtgärder bör innefatta val av energieffektiv teknik, att skylten inte lyser starkare eller är tänd mer än nödvändigt samt att mörka bakgrunder används i bilderna som visas. Teknik med lång livslängd bör användas för att minska mängden elektronikskrot. Om det anses nödvändigt ur t.ex. stadsmiljösynpunkt, med hänsyn till trafiksäkerheten eller risk för att olägenheter uppstår, kan ytterligare inskränkningar komma att fastläggas i bygglovet Skylt med begränsad omgivningspåverkan. Stillbilder skiftar med mjuka övergångar och ljusstyrkan är behaglig. Skylten är bygglovpliktig då den täcker hela fönsterytan. 41 Lysande skyltar i skyltfönster som är större än 0,6 m 2 behöver bygglov. 42 Elektroniska skyltar kan medges för samhällsnyttiga upplysningar, besöksinformation och information om lokala arrangemang och händelser. 43 I trafikmiljö ska Trafikverkets rekommendationer följas. Avsteg från dessa kan äventyra trafiksäkerheten och accepteras inte

19 Mjuka skyltar flaggor och flaggstänger Flaggor med verksamhetsnamn, logotyper och liknande är informationsbärare att likställa med skyltar och vepor. För fasadflaggor som placeras över byggnadens bottenvåning (>ca 3 m över markplan) behövs bygglov, då de kräver en särskilt genomtänkt utformning och placering. På bottenvåningen kan flaggor och vimplar upp till 0,5 m 2 användas utan bygglov. För flaggstänger som står på marken, behövs bygglov när antalet överstiger tre. Nationsflaggor och motsvarande behöver inte bygglov. 44 Fasadflaggor placeras i första hand i anslutning till byggnadens entré. De bör inte placeras på hörn. Fri höjd ska säkerställas över gångbanor och körbanor enligt lokala ordningsstadgan (se s. 3). Fristående flaggstänger ska i första hand placeras på kvartersmark. vepor Vepor är vävskyltar med tryckta, oftast tillfälliga budskap. De placeras oftast på fasader eller byggnadsställningar. Vepor medges restriktivt, då de lätt blir dominerande i stadsmiljön. Storleksmässigt ska vepor anpassas till byggnadens och stadsrummets skala. De bör placeras på rena fasadytor fria från fönster och dekorationer. Infästningen ska vara säker och prydlig. På särskilt utpekade platser, främst utmed de kommersiella stråken, tillåts återkommande vepkampanjer med allmän reklam. Vepor bör inte förekomma i stadsmiljöer och på byggnader med kulturhistoriska värden, i bostadsområden, vid parker och vattenområden eller på gångbroar över allmän platsmark. Som regel kan endast tidsbegränsade bygglov ges för vepor, eftersom såväl material som budskap ofta har en kort livslängd. För vepor med information kopplad till en plats eller byggnad, t.ex. kulturevenemang, ges bygglov motsvarande evenemangets tidsram. Vid t.ex. invigningsevenemang, ges bygglov som regel för en upphägningstid på två veckor. Vepor med budskapet lokal uthyres kan medges för en begränsad period. Bygglov kan ges för enstaka kampanjer Fasadflaggor som placeras över gatuplan behöver bygglov då de påverkar stadsbilden och byggnadens fasad påtagligt. 45 Tygskyltar behöver bygglov precis som andra skyltar. 46 Vepor placeras på rena fasadytor så att de inte döljer fönster eller andra karaktäristiska byggnadselement. 47 Det är vanligt att vepor placeras på byggnadsställningar. Det kan göras lustfyllt och informativt som i fallet t.v. där man visar vad som komma skall i verklig storlek

20 eller för skyltplatser avsedda för återkommande kampanjer. Som regel har varje reklamtillfälle en upphängningstid på två veckor per två månader. En kampanj får inte avlösa en annan. För att sätta upp vepor med allmän reklam behövs polistillstånd banderoller Banderoller är långsmala vävskyltar som placeras mellan byggnader över en gata. De sätts upp på utvalda förutbestämda platser i innerstaden för att annonsera kultur- och idrottsevenemang och särskilt intressanta händelser i Malmö. Allmän reklam medges inte. För enstaka kampanjer som är kortare än 14 dagar behövs inte bygglov, däremot krävs polistillstånd och markupplåtelse. För längre kampanjer eller upprepade kampanjer behövs bygglov. banér Banér är mindre, långsmala skyltar i tyg eller väv som placeras på lyktstolpar längs förutbestämda stråk i t.ex. innerstaden. Banér sätts upp av Malmö stad och används enbart vid evenemang av mycket stor betydelse för Malmö i samband med evenemangets genomförande. För enstaka kampanjer som är kortare än 14 dagar behövs inte bygglov, däremot krävs polistillstånd och markupplåtelse. För längre kampanjer eller upprepade kampanjer behövs bygglov. foto: Mikael Hellman Bygglov kan ges för permanenta vepplatser där budskapet kan varieras. 49 Banderoller används för att informera om evenemang och händelser i Malmö. Utmed gågatorna i centrum finns utpekade platser för återkommande kampanjer med banderoller. 50 Vid evenemang av särskild betydelse för staden kan banér sättas upp längs förutbestämda stråk, t.ex. längs gågatan och i Hyllie, i samband med evenemangets genomförande. 20

21 Byggplatsskyltar Byggplatsskyltar sätts upp i anslutning till en om- eller nybyggnation. De upplyser om vad som pågår, vem som bygger och visar vägen för leverantörer till bygget. Reklam utan anknytning till bygget är inte tillåtet. Byggplatsskyltar placeras oftast på fristående master, byggställningar eller inhägnader. De kan vara belysta eller obelysta. Byggplatsskyltar ska utformas så att de inte blir ett störande inslag i miljön med hänsyn till storlek, estetik, framkomlighet och sikt samt eventuell belysning. Elektroniska byggplatsskyltar kan accepteras, förutsatt att boende inte störs, att trafiksäkerheten inte påverkas negativt samt att de tekniska riktlinjerna för elektroniska skyltar (s 17-18) efterlevs. Bygglov för byggplatsskyltar är tidsbegränsade och hanteras vanligtvis inom ramen för byggprojektet. I första hand ska byggplatsskyltar placeras på kvartersmark, men kan i brist på utrymme placeras på allmän plats, i direkt anslutning till byggarbetsplatsen. Detta kräver polistillstånd och markupplåtelse. För byggplatsskyltar som är 15 m 2 eller mindre och placeras på den egna fastigheten tas ingen avgift ut. ersättningsskyltar Om en butik eller verksamhet inte längre syns på grund av pågående förändringsarbete av fastigheten kan en ersättningsskylt behövas. Ersättningsskyltar placeras på plank eller byggställning som avgränsar byggarbetsplatsen och behöver inte bygglov Exempel på belyst byggplatsskylt. 53 Exempel på ersättningsskyltning vid fasadarbete. 52 Byggplatsavskärmningar kan användas för att informera om vad som komma skall och vem som bygger. De får gärna utformas så att bygget blir intressant att passera. 21