Att förbereda en tävlingsbana Course Set-Up

Transkript

1 Att förbereda en tävlingsbana Course Set-Up Materialet framställt av SGF:s VO för Spel- & Tävling Bakgrundstext finns i Spel- och Tävlingshandboken kapitel 15.9, och 15.11

2 Course Set-Up handlar om ett arbete från tee till green

3 Golf är ett strategiskt spel Hur strategiskt vill vi då att spelet skall vara: För slaget från tee För transportslaget För inspelet mot green För putten på green Förberedelser och uppsättning av banan blir då en viktig del för detta

4 Överväganden i förberedelserna Är förberedelserna för en längre tid eller bara för en enskild tävling Vad är det för typ av tävling och vilken spelarkategori planerar vi för Är bansidan gränssättande personaltillgång, maskintillgång etcetera Har vi väderproblem eller kommer vi att få detta

5 Vägledning beträffande slaglängder Spelarkategori Driver Trä-3 Järn-5 Järn-9 Manlig scratchspelare Kvinnlig scratchspelare Manlig bogeyspelare Kvinnlig bogeyspelare

6 Låt oss påbörjar arbetet från tee till green

7 Tee här börjar spelet Pilarna visar den teeyta som kommer att användas i aktuell tävling Många spelare vill veta längden max och min

8 Vi starta från tee Klipphöjd c:a 8mm. välj samma höjd och klipprutin hela tävlingen Teemarkeringar 6-8 meter isär tänk även på spel från vänster Efter tävlingen fyll uppslagna torvor med gräsblandad sand

9 Fler tankar kring tee Tänk efter hur hålet kommer att spelas öppet eller stängt tee Sätt teemarkeringarna längst bak under inspelet Variera inte längden på tee alltför mycket låt väder och vind styra

10 Teemarkeringarna Sikta mot mitten av fairway En prick för varje rond då går det att återplacera en rubbad markering

11 Fairway Klipp som hålet är designat höjd c:a mm. Klipp på morgon eller eftermiddag avdaggning kan vara ett komplement Rekommenderade bredder på FW lång par 4 och 5 upp till 30 m. kort par 4 och par 5 efter andra slaget upp till 25 m.

12 Fairway, semiruff och klippt ruff Rekommendation för semiruff: bredd 3-4 m. höjd mm. för damtävlingar höjd mm. för herrtävlingar Fairway Rekommendation för klippta ruffen: hålets design bestämmer bredd höjd mm. för damtävlingar höjd mm. för herrtävlingar Semiruff Klippt ruff

13 Golf ett strategiskt spel värdering av slag Straffar Belönar

14 Avståndsmarkeringar en bukett exempel

15 Avståndsmarkeringar regelfrågan Dessa typer av markeringar täcks av: Regel 24-2b (lättnad för oflyttbart hindrande föremål)

16 Avståndsmarkeringar regelfrågan För dessa typer av markeringar bör det finnas en lokal regel som beskriver om de är flyttbara eller oflyttbara hindrande föremål

17 Bunkrar Inte allt för mycket sand i botten Ingen lös sand i bunkerväggarna en boll får inte fastna där Bra definierade bunkerkanter klipphöjd som semiruff Bunkerkrattning är viktig särskilt varvet mot bunkerkanten

18 Green och greenområden Hur ser det ut framifrån: fairway foregreen green Hur ser det ut från sida och bakifrån: semiruff foregreen green Klipphöjder och rutiner: foregreen c:a 8 mm. när klipps den green 3-4 mm. när och hur klipps och vältas green

19 Ruff runt green kan verkligen bli utslagsgivande

20 Intressanta lägen runt green kullar och svackor samt snabba kanter

21 Flaggplaceringar Undvik sämre områden och områden som är känsliga för regn Värdera val av inspelsklubba Avstånd från greenkant 3-4 m. Missade inspel bör inte vara alltför svåra att reparera

22 Detaljer i greenytan Undvik hålplaceringar nära gamla hålpluggar och nedslagsmärken Om två tänkta hålplaceringar ligger i linje så använd den främre först

23 Platåer och lutningar påverkar Det bör vara minst 3 m. från kraftig sluttning vid platågreen Plant område på c:a 1 m. runt hålet lutar hela green kan det plana området vara något mindre Hålet skärs vertikalt och inte jäms med en lutning

24 Principer för Flaggplaceringar Green i sektorer a. Man delar in green i sektorer oftast fyra b. Och markerar en flaggplacering i dess ungefärliga läge i en sektor c. Här anges inga avstånd d. Spelarna får en avbild av green som flaggplacering

25 Principer för Flaggplaceringar Green avbildad som cirkel a. Spelarna får ett ark med 18 cirklar som markerar respektive green b. Varje cirkel (green) har ett djupmått plus en markering med koordinater som anger djup och sida se exempel nedan Djup 36 Front 18 Sida C

26 Grundprincipen för längdlinje & hålets läge Längdlinjen anger en greens djup Hålets läge anges med två mått front och sida Front steg eller meter från T längs eller parallellt med längdlinjen Sida steg eller meter vinkelrätt till närmaste greenkant (höger/vänster)

27 Principer för Flaggplaceringar Mått från front och sida Se green som omgärdad av en fyrkant Fyrkanten läggs ut i förhållande till den idealiska inspelslinjen Den idealiska inspelslinjen ser man enklast från baksidan av green vänd mot inspelet Idealisk inspelslinje

28 Principer för Flaggplaceringar Mått från front och sida Den blå linjen är centrumlinjen (den delar green 50/50) som dessutom anger greenens djup här 36 Idealisk inspelslinje

29 Principer för Flaggplaceringar Mått från front och sida Den blå linjen är centrumlinjen (den delar green 50/50) som dessutom anger greenens djup här 36 T anger var den ideala inspelslinjen möter en kant av green beroende på greenform kan T hamna vid sidan av själva green Idealisk inspelslinje

30 Greenen T - markeringen T möter greenkant, här markerad på foregreen till följd av layout på green T anger riktningen för en idealisk inspelslinje En idealisk inspelslinjer ser man bäst bakifrån green mot spellinjen

31 Greenen T samt bakre referenspunkt Röd burk: T möter greenkant Gul burk: Bakre referenspunkt Linjen mellan burkarna delar green i två lika delar (50/50)

32 Sett från bakre del av green Linjen mellan burkarna pekar mot den ideala inspelslinjen En spelare som förbereder sitt inspel rätt tittar var T och bakre referenspunkt finns T och bakre referenspunkt styr arbetet med flaggplaceringar

33 Principer för Flaggplaceringar Mått från front och sida Röd: front 25 (parallellt med c-linje) och sida höger 6 Lila: front 11 (parallellt med c-linje) och sida vänster 4 Måtten är stegade eller mätta och anges sedan på en karta för flaggplaceringar Idealisk inspelslinje

34

35 Banmarkeringar

36 Markeringar Out of Bounds: vita pinnar, linjer, plattor, staket, murar Vattenhinder: gula pinnar, linjer eller plattor Sidovattenhinder: röda pinnar, linjer eller plattor Mark under Arbete: blå pinnar eller vitmarkerade områden

37 Regel 27 markering av banans gräns

38 Regel 27 markering av banans gräns Banans yttre gräns kan förstärkas med linje Dubbelpinne avslutar pil kan visa riktningen Målning av linjen från pinne till pinne

39 Regel 27 markering av banans gräns Intern Out of Bounds mellan två hål Måste kompletteras med en lokal regel Här används ett staket som banans gräns Bör förtydligas i de lokala reglerna

40 Regel 26 markering av vattenhinder och sidovattenhinder

41 Hindrets naturliga gräns där marken bryter mot hindret

42 Vattenhinder hur bör markeringarna göras

43 Vad är regelrätt och vad är lämpligt

44 En målad linje med referenspinne Pinnen visar hindret Linjen definierar hindrets gräns linjen är i hindret Hur definierar vi stockarna som oflyttbart hindrande föremål eller organisk del av banan

45 Delar av bron i hindret och delar utanför Läget för boll och lösa naturföremål styr ett regelbeslut Ofullständigt markerat vattenhinder Delar kan inte vara i och utanför samma hinder Se Dec. 26/2

46 Dra linjen så att busken är i hindret Viktigt att kunna fastställa sista skärningspunkten Undvik tveksamheter om bollen är i hindret eller i busken Referenspinne bortanför busken Välmarkerad och väldefinierad hindermarkering Varken referenspinne eller andra pinnar behövs här

47 Övergång från VH till SVH måste vara tydlig Placeringen i förhållandet till spelet är viktigt Där bollen skar in i hindret styr alternativen för droppning vid lättnad Pallisad vid green, var skall den finnas Som del av hindret eller inte Vilken statusen har en pallisad Detta påverkar beslut vid situationer som rör lättnad

48 Exempel på förlängning av markering En pil visar gränslinjens förlängning Används oftast där hindrets naturliga gräns är tydlig Den omarkerade delen av hindret bör normalt inte vara i spel

49 Droppruta Tydlighet vid markering av Dropprutan hindret kvar mellan rutan och hålet En lokal regel måste finnas som beskriver vad som gäller för dropprutan

50 Regel 25 mark under arbete Gå först igenom hela banan gör bedömningar innan du börjar markeringsarbetet Områden som liknar redan markerade kan inte lämnas omarkerade Småplottra inte markera hellre ett större område än en massa små öar

51 Bunker som mark under arbete Decision 25/13 Decision 33-8/27

52 Organiska delar av banan

53 Planteringsgropar med träflis organisk del av banan Exempel på formulering av Lokal Regel : Organisk del av banan: Planteringsgropar runt träd fyllda med träflis träflis definieras som lösa naturföremål

54 Waste area sandyta som inte är bunker Exempel på information som bör finnas: Allmän information: Sandytan mellan hål 18 och 9 är så kallad waste area. Lösa naturföremål får flyttas och klubban får grundas

55 Skyddande nät oflyttbart hindrande föremål Exempel på formulering av Lokal Regel : Nätet vid röd tee på hål 17: Vid lättnad skall närmaste punkt för lättnad fastställas utan att mäta över, genom eller under nätet

56 Vägslut och utvidgningar HVitmarkerade avslut och utvidgningar av belagda vägar och stigar är en del av det oflyttbara hindrande föremålet och inte mark under arbete ej jag heter lina

57 Hur mycket markerar vi Gör en väl underbyggt helhetssyn innan arbetet påbörjas x x Lättnad eller inte Hej Lättnad jag heter lina Om markering skall göras var generös Värdera var närmaste punkt för lättnad hamnar

58 Vägslut och utvidgningar Områden som gränsar till varandra: Linjer måste dras kloss mot varandra vid den gemensamma gränslinjen vägslutet Utvidgningen måste ha en gräns mot vattenhindret Värdera utvidgningens storlek och området för droppning vid lättnad

59 Stimpmätning vad är det Ett mått i fot eller meter på hur långt en boll rullar över en greenyta Man mäter på en plan yta helst på två greener per nio hål för att få en bra jämförelse

60 Stimpmätning detta behöver man Stimpskena med given längd Tumstock att mäta med vissa skenor har mätskala Peg för markering av lägen Tre golfbollar för att få ett bra medelvärde

61 Stimpmätning så här gör man Markera det stället där du skall starta att rulla bollarna från Lägg en boll i jacket som finns i skenan Lyft skenan tills det att bollen rulla fritt Rulla ut tre bollar på samma sätt

62 Stimpmätning så här gör man Markera medelläget för de tre bollarna som du rullat ut Mät avståndet från detta medelläge till ditt startläge detta avstånd är stimp- värdet i fot för hastigheten på green Gör samma mätproceduren tillbaka från medelläget till det gamla startläget Detta för att få ett medelvärde på stimpen

63 Stimpmetervärden riktvärden Vardagsbana Tävlingsbana Hastighet Fot Meter Fot Meter Snabb 8,5 2,6 10,5 3,2 Halvsnabb 7,5 2,3 9,5 2,9 Medelsnabb 6,5 2,0 8,5 2,6 Halvtrög 5,5 1,7 7,5 2,3 Trög 4,5 1,4 6,5 2,0

64 Snabbhet i green faktorer som kan påverka Väder och allmän kondition på green årstid och grässort Klipprutiner och klipphöjder greenklippare, singelklippare Enkelklippning, korsklippning eller klippning och rollning Rollning/vältning vibration eller med strykjärnet

65 Att förbereda en tävlingsbana underlättas av banskisser

66 Samt av hålskisser