Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten,

Transkript

1 LANTMÄTERIET 1 (7) YTTRANDE Dnr /3959 Regeringskansliet Miljödepartementet STOCKHOLM Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, sou 2014:50 Regeringskansliets dnr M2014/1595/Nm Sammanfattning Lantmäteriet kommenterar förslaget om utökning av instruktionen, där vi anser att den myndighetsstyrning som behöver ske i klimatanpassningen bör lösas utan att det skrivs in i vår instruktion. Vi belyser i yttrandet några av de föreslagna åtgärderna kopplat till fastighetsindelning och fastighetsbildning. Efter en inledande del disponeras yttrandet utifrån betänkandets uppdelning i huvudavsnitt. Om Lantmäteriets uppgifter för geografisk information Lantmäteriet är tilldelat ett nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet), se Lantmäteriets instruktion 2010:1771, punkt 4. Lantmäteriet har även ett samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 Inspire utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Lantmäteriet har inom miljömålssystemet och för klimatanpassning inte eget ansvar att ta initiativ eller utföra uppföljning. Lantmäteriets roll inom miljömålssystemet avser att tillsammans med ytterligare Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl)

2 2(7) myndigheter stödja Naturvårdsverket. Detta Lantmäteriets stöd baseras på uppgiften som expertorgan för geodata och utifrån den geodataproduktion som Lantmäteriet idag ansvarar för. Naturvårdsverket har ansvar för miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" och SMHI har i sin instruktion i uppgift att" samordna berörda myndigheters arbete med att ta fram underlag om klimatanpassning". Lantmäteriet ingår i denna krets av berörda myndigheter. Lanhnäteriet har under senare år fått flera uppgifter med koppling till miljökvalitetsmål och klimat. Viktiga insatser med koppling till miljöarbetet är bl.a. övergång till nya enhetliga referenssystem i plan och höjd samt uppbyggandet av en nationell höjdmodell. Hit hör arbetet att tillsammans med SMHI bygga upp en databas med hydrografi i nätverk liksom projektet Digitalisering av Analoga Flygbilder (DAF) som syftar till att skapa nationellt täckande omgångar med decennievisa ortofoton ur äldre flygbilder. Nu pågående utredningar kring att anpassa geografiska data till visualisering i 3D har även kopplingar till miljöarbetet.. Andra viktiga arbeten med betydelse för miljö och klimatanpassning, men som har sina huvudsakliga motiv utanför dessa, är att tillsammans med kommunerna hålla ett nationellt byggnadsregister, övriga delar i fastighetsregish et liksom plamegistret. Ytterligare ett viktigt arbete är Lantmäteriets förvalh1ing av grundläggande geografiska data (GGD), där markslagsredovisning ingår. Normalt övergår sådana insatser efter uppbyggnad till ajourhållning och förvaltning och förutsätter långsiktig finansiering. Idag påverkas flera av de närrmda uppbyggnadsprojekten negativt av osäkerheter om den långsiktiga finansieringen. Finansieringsproblem finns idag för färdigställandet och ajourhållning av höjdmodellen och för arbetet med hydrografi i nätverk och för projektet DAF. Lantmäteriet medverkar nu även i dialoger kring öppna data, där olika förutsättningar och konsekvenser behöver belysas. Denna fråga är kopplad till samhällets miljöarbete. Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vx l)

3 3(7) Beredningens förslag till instruktionsändring Beredningen föreslår, avsn , att regeringen ser över och förtydligar 16 myndigheters ansvar, uppgifter och särskilda funktioner i arbetet med klimatanpassning. Förslaget är att det görs tillägg i myndigheternas instruktioner så att dessa ska "inom sitt ansvarsområde ta initiativ till, stödja och följa upp arbetet med anpassning till ett förändrat klimat och samverka med andra berörda myndigheter i detta arbete". Lantmäteriet bedömer att miljömålsberedningens förslag till ytterligare etappmål och insatser för klimatanpassning inte ändrar Lantmäteriets nuvarande ansvar. En förändrad instruktion enligt förslaget i avsnitt 1.6 innebär däremot en utökning av Lantmäteriets uppgifter. Eftersom Lantmäteriet inom informationsförsörjningen inte ~gerar självt kring klimatanpassning, bör enligt Lantmäteriets mening i stället eventuella behov av mer direkta uppdrag till Lantmäteriet kopplat till informationsförsörjning ges i myndighetens regleringsbrev eller i särskilt regeringsuppdrag. Dessa uppdrag bör då anpassas till Lantmäteriets roll och kompetens. Lantmäteriet föreslår därför att regeringen i sin instruktion inte går denna väg för att styra upp myndighetens arbete. I avsnitt föreslår även beredningen att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till mål för arbetet med klimatanpassning inom sina respektive arbetsområden. Lantmäteriet bedömer att vi inte är en berörd myndighet i sådant målarbete. SGI föreslås i sin insh uktion få i uppdrag att, i samverkan med bl.a. Lanhnäteriet, upprätta en "kartdatabas över risken för ras, skred och stranderosion inom bebyggda områden, potentiella exploateringsområden och orru åden som är viktiga för nationell och regional infrastruktur". Vad Lantmäteriet erfar innebär detta uppdrag att SGI ska fortsätta arbetet med den skredriskkartering som startade med uppdraget att kartera Göta Älvdalen (förslag i prop. 2008/2009:162). Lantmäteriets grundläggande information används som grund i delar av SGI:s arbete, men Lantmäteriet deltar inte i "upprättandet av en kartdatabas". Lantmäteriet stödjer att ett sådant uppdrag lämnas till SGI men menar att det inte bör ske i form av en instruktionsändring utan lämnas som ett särskilt regeringsuppdrag. Bengt Kjel lson Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl) E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET

4 4(7) Del A. Strategier om mark och vatten för att nå miljömålen Lantmäteriet avstår från att yttra sig i beredningens redovisning av sfrategier. Dock vill vi ge en kommentar kring Lantmäteriets uppdrag kopplat till att genom fastighetsbildningsåtgärder medverka i att genomföra en del av beredningens föreslagna åtgärder. Lantmäteriet roll inom fastighetsbildning innebär att vara expertorgan för fastighetsrättsliga frågor och att adminish era och på begäran successivt anpassa fastighetssh ukturen till nya behov. Genom fastighetsbildning anpassas fastighetsindelningen och härmed markutnyttjandet successivt, där hänsyn till miljö och förändrat klimat ingår i ställningstagandena. Arbetet sker ärendevis och förutsätter oftast ansökan om en åtgärd, där finansiering sker från berörda sakägare. Förrättningsverksamheten sker med ett uttalat lokalt fokus. På verklig lokal nivå - fastighetsägarnivå - behöver integreras frågor om markanvändningens ekonomiska långsiktighet, sociala frågor, miljömässiga belastningar av markanvändningen etc. Inom förrättningsverksamheten ses de avvägningar som behöver göras till stor del ur ett perspektiv av nerifrån och upp. Jämfört med detta lokala fokus sker tillämpningarna av miljöbalken till stora delar i ett perspektiv av uppifrån - ner. Många miljöfrågor somt.ex. klimatförändringar är globala problem. De lösningsförslag som har tagits fram inom betänkandet och även inom stora delar av miljömålsarbetet präglas därför av ett perspektiv av uppifrån och ner. Vilken betydelse som fastighetsbildningen korruner att kum1a få i det framtida miljöarbetet beror av lagstifh1ingens utformning och i vilken omfattning som dessa verktyg kommer att nyttjas av förrättningslantmätaren i dennes lämplighetsprövning kopplat till fastighetsägaren och andras ansökan om åtgärd. Del B. Hållbar användning av jordbruksmark I betänkandet redovisas på s. 98 nya regler om en förenklad planprocess. Till frågeställningen hör förutom de aspekter som närrn1s i texten även lantmäterimyndighetens förutsättningar för att fastig- Bengt Kjell son Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl) E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET

5 5(7) hetsbilda i situationer där tidigare en detaljplanering har skett men planprocessen efter förenkling går direkt över från översiktsplan till bygglovprövning. Det betyder att prövningen av brukningsvärd jordbruksmark i större omfathi.ing kan behöva ske direkt i förhandsbesked till bygglov och i fastighetsbildningen utan stöd av detaljplan. Hur beaktande av brukningsvärd jordbruksmark påverkar myndighetens handläggning i fastighetsbildningen är en fråga som behöver belysas. Del C. Grön infrastruktur Regeringens har redan i regeringsbeslut uppdragit till Naturvårdsverket m.fl. myndigheter att ta fram riktlinjer och en genomförandeplan avseende regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Synpunkter ska under arbetets gång inhämtas bl.a. från Lantmäteriet. I betänkandet anges att PBL idag är tillräcklig för kommunernas hänsyn till den gröna infrastrukturen. Den gröna infrastrukturen ska redovisas i översiktsplanen baserat på framtaget underlag. En fråga som har betydelse för Lantmäteriet beträffande fastighetsbildning är vilken tillåtlighet som kommer att råda t.ex. vid bygglovansökan inom ett stråk med betydelse för den gröna infrastrukturen. Om verktyget för värnande av grön infrastruktur ska ha något egentligt genomslag bör t.ex. ett bygglov kunna nekas baserat på kommunens redovisning av grön infrastruktur i sin översiktsplan. Hur rättspraxis kring sådana ställningstaganden kommer att utvecklas är av intresse bl.a. för lantmäterimyndigheterna. Lantmäteriet noterar även att den lagstiftning som idag har starkast koppling till begreppet grön infrastruktur inte omnämns av beredningen. Detta gäller dagens lagregler i miljöbalken kring strandskydd, med det skydd som ges åt vattendrag och stränder. Del D Stärkt klimatanpassning I avsnitt 14.1 föreslås en utredning som ska se över hur lagstiftningen rörande mark- och vattenanvändning bör utformas för att möta behovet av klimatanpassning. En annan utredning föreslås i 14.2, vilken syftar till att se över lagstiftningen med fokus på dagvatten för Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl)

6 Lantmäteri et 6(7) att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker. I motiveringen nämns den i juni 2014 avslutade Vattenverksamhetsutredningens arbete med liknande lagstiftningsfrågor och vikten av att hantera frågorna samlat i fortsatt beredning. Lantmäteriet bör kunna engageras i båda dessa nu föreslagna utredningar. I avsnitt 14.2 föreslås en översiktlig kartläggning av befintliga anläggningar för markavvath1ing i jordbruks- och skogsmark, under ledning av Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Även Vattenverksamhetsuh edningen har diskuterat en ide om en kartläggning, men den ledde inte till något förslag i dess slutbetänkande I vått och torrt (SOU 2014:35). Lantmäteriet har yttrat sig över Vattenverksamhetsutredningens förslag och förordade där att en kartläggning bör ske. Dem1a Lantmäteriets uppfattning kvarstfu oförändrad. Det vore även lämpligt att Lantmäteriet låts vara med aktivt i ett sådant kartläggningsarbete, vilket kan komma att kräva flera slags arkivutredningar och redovisning i kartskikt som kan knytas till den digitala registerkartan.. Del E Hållbar förvaltning av vattenresurserna Lantmäteriet avstår från att yttra sig i frågan. Del F Effektiv styrning inom havs- och vattenmiljöområdet Lantmäteriet avstår från att yttra sig i frågan. Del G Samlad konsekvensbedömning Betänkandet tar under upp frågan om statens möjlighet att ekonomiskt stödja frivilliga insatser. Lantmäteriet stödjer beredningens tankar på sid om att ekonomiskt stöd kan underlätta för fastighetsägare att på frivillig basis åtgärda brister i vattenförvaltningen. Särskilt kan enligt Lantmäteriet ett sådant stöd vara verkningsfullt för att underlätta för markägare att ansöka om anläggningsförrättning för omprövning av markavvattningssamfälligheter. Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl)

7 7(7) Lanhnäteriets beslut har fattats av generaldirektören. I handläggningen av detta yttrande har medverkat Tekn. Dr. Kristin Land om fastighetsbildning, sektionscheferna Malin Klintborg och Cecilia Strang om geodata samt senior advisor Margareta Lindquist, och centrala miljösamordnaren Torsten Allvar, föredragande. ~ ~~ Lantmäteriet, GÄVLE, telefon (vxl)

8