Vi äter mindre och mindre fett, men blir mer och mer feta.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi äter mindre och mindre fett, men blir mer och mer feta."

Transkript

1 Haninge Vi äter mindre och mindre fett, men blir mer och mer feta. Johan Hedbrant, LiU. Följande material är från en föreläsning för lärare och lärarutbildare i Haninge. Johan Hedbrant Linköpings universitet

2 Överviktiga och feta i USA Ca 1985 CDC - Center for Disease Control. Health, United States, Statistiken över andelen feta och överviktiga i USA visar att fram till 1980 ökade inte fetma och övervikt. Visserligen var ungefär hälften av amerikanerna feta och överviktiga, men andelen var konstant över tiden. Efter 1988 kunde man konstatera att andelen feta och överviktiga hade ökat, och ökningen har fortsatt sedan dess. 2

3 Ohälsa i Sverige SCB, Pliktverket, Diabetolognytt, Apoteket I Sverige finns en liknande knyck i kurvan över olika sorters kostrelaterad ohälsa. Den kommer några år senare, ca

4 USA, kosten och hälsan... Låt oss titta på hur det gick till när kostfrågan hittade in i hälsodebatten. 4

5 Kostrådens historia. 1950: Ökande antal 50-åriga män dör i hjärtinfarkter. Kunde fettet vara boven...? Taubes G. The Soft Science of Dietary Fat. Science. 2001; 291(5513): I efterkrigstidens USA noterade man att 50 åriga män började dö i hjärtinfarkt på ett iögonfallande sätt. Vid obduktion såg man att kranskärlen i hjärtat hade rikliga inlagringar av fett. Man började då att fråga sig om fettet i kosten kunde vara orsak till detta. 5

6 Ancel Keys Ravnskov U. The Cholesterol Myths. New Trends Publishing En biokemist vid namn Ancel Keys hittade data från ett antal länder som antydde att ju mer fett befolkningen i ett land åt, desto högre var förekomsten av koronär hjärtsjukdom. Ancel Keys blev oerhört central i forskningen. Han reste runt på nästan alla större konferenser, och träffade många andra forskare och politiker. 6

7 Ravnskov U. The Cholesterol Myths. New Trends Publishing Vid samma tid fanns emellertid data från fler länder. Om data från alla dessa länder beaktas, blir sambandet mellan fettintag och hjärtsjukdom betydligt mer osäkert. Det är oklart om Keys missat detta, eller om han medvetet uteslutit data som inte passade hans antaganden. 7

8 Kostrådens historia. 1950: Ökande antal 50-åriga män dör i hjärtinfarkter. Kunde fettet vara boven...? 1977: En senatsgrupp mot undernäring rekommenderade fettsnål mat mot övernäring : Dietary goals for the United States sent Vetenskapen fick i uppdrag att visa att fettsnål kost 70-tal: befrämjade hälsan Fem studier gjordes för $ 300 miljoner. Ingen av 84: dessa visade att fettsnål kost gav bättre hälsa. 1984: En sjätte studie på läkemedel, på män med högt blodkolesterol visade på en liten fördel med sänkt kolesterol. Taubes G. The Soft Science of Dietary Fat. Science. 2001; 291(5513): På 60-talet blev hippierörelsen stark, och kritiserade USAs växande konsumtion i form av stora bilar, hus, mm. Till denna överkonsumtion räknades även viss mat -- stora stekar, biffar, kött och liknande. En senatsgrupp som gjorde ett framgångrikt åtgärdsprogram mot undernäring i USA tog sig för att rekommendera fettsnål mat för amerikaner med omfångsrik midja. Dessa råd skrevs 1977, och blev starkt ifrågasatta. National Academy of Science försökte bekräfta ett samband mellan fettintag och ohälsa, men fann inget. Det enda man fann var att överviktiga amerikaner hade en ökad risk för ohälsa. De råd man kunde ge rörde därför inte kosten, utan endast att hålla ett öga på vågen och se till att inte öka för mycket i vikt. När nu politiker hade bestämt kostråden, fick vetenskapen i uppdrag att visa att kostråden befrämjade hälsan. Ett antal stora studier som gjordes kunde dock inte visa detta. Vid varje misslyckande skyllde man på brister i metodologin. Till slut gjordes en läkemedelsstudie på män med en ärftlig benägenhet till högt kolesterol, vilken visade en liten fördel av att sänka kolesterolet. 8

9 Kostrådens historia. Wallis C. Hold the eggs and butter. TIME Media missade helt att det var en läkemedelsstudie, och att ett läkemedel kan påverka processer i kroppen på helt andra sätt än kost. Men denna gång ifrågasattes inte metodologin; t.ex. om läkemedel kunde generaliseras till kost, eller om den aktuella försöksgruppen kunde generaliseras till hela befolkningen. 9

10 Kostrådens historia. Risken för hjärtinfarkt under sju år minskade från 8.6% till 7.0%. Risken att dö i hjärtinfarkt under sju år sjönk från 2.0% till 1.6%. Wallis C. Hold the eggs and butter. TIME Rapporteringen i TIME var saklig, men ställde kanske inte de kritiska frågorna. 10

11 Kostrådens historia Konsensuskonferens där man beslöt att dietråden dec: skulle rekommendera fettsnål kost. Lowering Blood Cholesterol To Prevent Heart Disease. NIH Consens Statement 1984 Dec 10-12; 5(7):1-11. Kritiken från vetenskapssamhället blev massiv. Till sist anordnade man en konsensuskonferens, där man lyssnade till olika experter och till sist fattade beslutet att fastställa kostråd som rekommenderade ett sänkt fettintag till 30% av energin. Kritikerna menade att konferensen var riggad. På varje plats där beslut skulle fattas satte man en ordförande som kunde förväntas styra besluten i den önskade riktningen mot fettsnålare kost. Notera ordet persuaded i texten ovan. Det betyder övertalad. Ett ord som hade känts bättre i detta sammanhang är convinced som betyder övertygad. Den som är lite konspiratotiskt lagd tänker möjligen att detta ord kan vara en s.k. brasklapp, kanske ett meddelande till läsarna att man var utsatt för påtryckningar av något slag. 11

12 Kolesterol -- mer än hjärtkärlrisk? Jacobs D, Blackburn H, Higgins M Report of the Conference on Low Blood Cholesterol: Mortality Associations. Circulation 1992; 86: Några år efter konsensuskonferensen gjordes en ny stor studie om kolesterolet, MRFIT. Forskarna där diskuterade vid något tillfälle med japanska forskare, som blev mycket förvånade att USA ville sänka kolesterolet. I Japan ville man höja kolesterolet, då lågt kolesterol misstänktes hänga samman med ökad dödlighet. Fler studier hade sett samma sak som i Japan, och när forskarna från USA tittade lite vidare i materialet från MRFIT, såg de i stort sett samma sak. Bland män med högt kolesterol sågs en fördel av att sänka kolesterolet just för hjärtkärlsjukdomar, men för kvinnor var fördelarna mer begränsade. För både män och kvinnor tycktes riskerna för många andra sjukdomar tvärtom öka vid lägre kolesterolnivåer. Man höll en konferens om detta Den fick fokusera på vad den ökade dödligheten kunde bero på, och inte på några samband med kostrekommendationer mm. 12

13 USA och kostråden Kvinnor Män Center for Disease Control. Trends in Intake of Energy and Macronutrients - United States, MMWR Weekly 2004; 53(04): Ett antal undersökningar i USA kartlade vad folk åt. Dessa visade ett tydligt och önskat mönster - fettintaget minskade och kolhydratintaget ökade efter konsensuskonferensen. 13

14 USA och kostråden kcal per dygn och person De största kolhydratkällorna i USA Spannmålsprodukter Vete Majs Ris Socker, raffinerad ekv Sötningsmedel övr Socker och sötningsmedel Potatis Food and Agricultural Organisation. FAOSTAT Nutrition. De kolhydrater som ersatte fettet var främst spannmålsprodukter, helt enligt rekommendationerna. Socker och andra sötningsmedel (främst fruktossirap) ökade visserligen något, men det var spannmål som gjorde det största skuttet efter år

15 USA och kostråden 1985 CDC - Center for Disease Control. Health, United States, Statistiken över övervikten i USA har vi tidigare stött på. Kostråden som förespråkade fettsnål kost sjösattes 1985, ungefär ovanför ordet Year längst ner i diagrammet. 15

16 Fettlagringens fysiologi... Man kan nu undra hur det kommer sig att man kan öka i vikt trots att man äter mindre fett. För att fördjupa oss något i detta, lämnar vi samhällsnivån med sin statistik och dyker ner den del av människans fysiologi som rör ämnesomsättningen. 16

17 Insulinet styr fettomsättningen. Kolhydrat: Protein: Fett:!! Kolhydrat frisätter insulin + Insulin lagrar fett = Kolhydrat lagrar fett Tortora GJ, Derrickson B. Principles of Anatomy and Physiology. 11 Ed. Wiley Människan kan använda såväl kolhydrat, fett som protein som energikällor. Den största energikällan är kolhydrat. Denna bryts ner till glukos, som förs med blodet till kroppens celler. Där bryts den vidare ner till ett enhetsbränsle, Acetyl-Coenzym-A. Även fett bryts ner till detta ämne, liksom vissa aminosyror i protein. Men, och här finns en intressant mekanism, vid höga halter av insulin ombildas överskott av Ac-CoA till fettsyror, som tillsammans med glycerol bildar triglycerider, dvs det fettämne som våra fettlager består av. Och även om vi inte nybildar fettsyror från Ac-CoA, kommer det fett vi får i oss med kosten att lagras effektivare vid höga insulinnivåer. Insulin frisätts då vi äter kolhydrat och i viss mån även protein, men inte fett. Insulin är nödvändigt för att kroppens celler, främst muskler, ska kunna ta upp glukos ur blodet. Men insulinet styr alltså även fettlagringen. Den underliga situationen uppstår alltså att ju mer kolhydrat vi äter, desto lättare bildar- och lagrar vi fett. 17

18 Vetenskaplig studie. Kekwick & Pawan 1956: 1000 kcal/dygn fett: g/dygn 1000 kcal/dygn protein: g/dygn 1000 kcal/dygn kolhydrat: 0 g/dygn Kekwick A, Pawan GLS. Caloric intake in relation to body-weight changes in the obese. The Lancet. 1956; July 28: Det finns en klassisk studie från The Lancet 1956 som illustrerar betydelsen av detta. En grupp kraftigt överviktiga försökspersoner fick 1000 kcal per dygn av nästan bara fett. De minskade 450 g per dygn. En annan grupp fick 1000 kcal per dygn av nästan bara protein. De minskade 280 g per dygn. En tredje grupp fick 1000 kcal per dygn av nästan bara kolhydrat. De minskade inte alls. En näraliggande tolkning av vad som hände är att kolhydratintaget på 1000 kcal/dygn frisatte tillräckligt mycket insulin för att blockera fettförbränningen. Istället minskade kroppen ämnesomsättningen. Fettintaget på 1000 kcal/dygn frisatte inte något insulin, utan kroppen tog av sina egna fettlager för att kompensera för det låga energiintaget. Detta ledde till en viktreduktion. Anm kcal per dygn är ett mycket lågt energiintag. En grov tumregel är att en vuxen människa behöver ca sin kroppsvikt x 30 kcal per dygn. Väger man 70 kg behöver man alltså 70 x 30 = 2100 kcal/dygn. 18

19 Blir vi feta av fett? Body Mass Index Studie på europeiska kvinnor MONICA (WHO) Andel fett Willett WC. Is dietary fat a major determinant of body fat? Am J Clin Nutr 1998; 67(suppl): 556S-62S. Det går att hitta studier som väcker frågor om fettintag och kroppsvikt. En undersökning som ingick i WHO-studien MONICA visade ett omvänt samband mellan fettintag och BMI såtillvida att de kvinnor som åt större andel fett hade lägre BMI. Studier som denna hamnar inte alltid i debatten, utan glöms liksom bort. Och det går alltid att kritisera studier som denna. Invändningarna här var att kvinnorna med högst BMI var från öststaterna, och att man där hade ett annat kvinnoideal. 19

20 Att äta tvärtemot kostråden

21 Sverige: Ljus i mörkret? 2003 Energi % Kostens sammansättning och energiinnehåll per person och dygn kcal Kolhydrat Fett kcal per dygn Statistiska Centralbyrån, SCB. Statistisk årsbok. Tabell: Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag. Svensk statistiken från de senaste åren visar ett intressant förlopp. Svenskarna har börjat äta tvärtemot kostråden. Vi äter mer fett och mindre kolhydrat. Och vi äter färre kalorier. 21

22 Sverige: Ljus i mörkret? kcal Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Bröd och spannmålsprod Andra livsmedel Köksväxter, frukter och bär Alkoholh-, malt- och läskedr Potatis och potatisprod Socker och sirap 400 Mjölk, grädde och mjölkpulver Matfett Ost 200 Kött, köttvaror Fisk, kräftdjur och blötdjur Ägg Statistiska Centralbyrån, SCB. Statistisk årsbok. Tabell: Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag. Den livsmedelsgrupp som minskat mest är Bröd och spannmålsprodukter. Det är den grupp som står först i raden av kolhydrater i kostråden. Matfett har ökat något. Andra livsmedel (här ingår godis, snacks, mellanmål mm) har minskat något. Godis, snacks, mellanmål mm tar vi till när en måltid inte ger oss mättnad ända fram till nästa måltid. 22

23 Sverige: Ljus i mörkret? % Kvinnor Män Andel överviktiga eller feta i Sverige Statistiska Centralbyrån, SCB. Statistisk årsbok. Tabell: Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar. Statistiken över svenskarnas vikt visar att för män har viktökningen stannat upp, och kvinnor har t.o.m. minskat något i vikt. Det är en händelse som ser ut som en tanke att när svenskarna gör tvärtemot kostråden belönas de omedelbart med en bättre hälsa! 23

24 Sverige: Ljus i mörkret? Incidens per (inv 0-18 år) Diabetes typ Barndiabetesregistret Swediabkids Dahlqvist G. Diabetolognytt 2003; (16)2-3. Swediabkids Årsrapport Alldeles nyligen publicerades Årsrapport 2008 från Swediabkids, f.d. Barndiabetesregistret. Den antyder också en minskande trend efter Detaljstuderar man insjuknandet ser man att dippen år 2006 är störst i de lägre åldrarna, 0-5 år, och 5-10 år. 24

25 Pseudoreferenser Pseudo From Wikipedia, the free encyclopedia: The prefix pseudo (from Greek; "lying, false") is used to mark something as false, fraudulent, or pretending to be something it is not. 25

26 Vetenskapen bakom 30% fett Nordic Nutrition Recommendations 2004 I Nordiska Näringsrekommendationer 2004, som nordiska ministerrådet och livsmedelsverken i de nordiska länderna givit ut, rekommenderas ett intag av 30 energiprocent fett. Den nyfikne undrar förstås vad det finns för vetenskap bakom detta. (Notera gärna...from 2 years of age i rekommendationen. Det finns förstås inga studier på 2-åringar som grund för detta, utan det är troligen en kvarleva från koncensuskonferensen.) 26

27 Vetenskapen bakom 30% fett Det går att läsa i diskussionstexten att populationsstudier indikerar ett klart samband mellan fettintag och fetma, och att studier visat att fettreducerade dieter bidrar till viktreduktion, om än i begränsad omfattning, ca 2.5 kg. (Om man väger 100 kg och reducerar fettintaget till 30% kan man alltså förvänta sig att väga 97.5 kg när allt är klart. Astrups översiktsstudie omfattande dessutom inte försökspersoner som hade behov av att gå ner i vikt, men det är en annan historia...) Avslutningsvis slår man fast att en måttlig reduktion av det totala fettintaget till 30 energiprocent verkar förnuftigt, och här hänvisar man till referens 38. Referens 38 är en text som heter Consensus views of the role of diatary fat and obesity. Consensus view betyder nåt i stil med samsyn. 27

28 Foreyt JP, Carlos Poston WS. Consensus view on the role of dietary fat and obesity. Am J Med 2002; 113: 60S 62S. Texten noterar först att vissa forskare menar att fettsnål kost är bra, och att de har övertygande argument. Sen noterar man att andra forskare inte håller med om detta, bl.a. därför att övervikten har ökat när USA har minskat sitt fettintag. Finns det då inget man är överens om, frågas i slutet av inledningen. Jovisst, samsynen rör livsstilens roll, som leder till ett överdrivet intag av kalorier, samt en minskande fysisk aktivitet. Sen följer två textstycken enligt sina underrubriker, Increased och Decreased... I sammanfattningen noteras återigen att samsynen rör ett överdrivet energiintag och för låg fysisk aktivitet. Slutligen föreslås att minska på totala kaloriintaget genom att minska fettintaget, speciellt mättat fett, samt kost med högt kolhydratinnehåll. Texten har enligt min mening fått fel rubrik. Den borde hetat Consensus view on the role of lifestyle eller nåt sånt. Den handlar inte om en samsyn på fett och fetma, den handlar inte om ett minskat fettintag, och den handlar framför allt inte om några 30 energiprocent. Hur har denna text fått sin rubrik? Och varför har den citerats i NNR2004?? 28

29 Går det alls att påverka fettintaget i en befolkning? Energibalansen är en central modell i överviktsdebatten: Om man äter mer än man förbränner går man upp i vikt. Om man äter mindre än man förbränner, går man ner i vikt. Denna modell gäller för s.k. öppna system men inte självklart för människan, som ju är full med regleringar och återkopplingar. Att uppmana till att äta mindre kan därför vara att våldföra sig på överlevnadsmekanismer. Jämför med motsvarande balans från kemin: Om man förbränner mer energi, går det åt mer syre. Om man förbränner mindre energi går det åt mindre syre. Med samma logik som utifrån energibalansen kan man hävda att om man bara andras mer, borde man gå ner i vikt. Åt andra hållet gäller naturlagarna: * Om man har gått ner i vikt, har man förbränt mer än man ätit. * Och om man har förbränt mer energi, har det gått åt mer syre. Man får se upp med hur systemen styrs: vad som är orsak, och vad som är verkan. Vad man kan påverka, och vad som blir en följd av denna påverkan. 29

30 Går det alls att minska på fettintaget...? Fett och protein -- livsnödvändiga byggstenar i vår kropp. Intag av sådana ämnen är reglerade...? (jfr homeostas ) Obs! kcal, inte energi% Näringsämnen kcal 1500 Kostens sammansättning och energiinnehåll per person och dygn Totalt kcal Fettintaget ligger mellan 122 ±4 g oavsett kostråd etc Kalorierna följer kolhydraterna Här kan vi välja! En reflektion: Om man tittar på vilken mängd fett vi konsumerat från 1980 tills nu, ser vi att vårt fettintag har varit nästan konstant under decennierna: 122 g fett per dygn med små variationer. Statistiken beräknas ur konsumtionen: Landets produktion + import - export och dividerat med antalet invånare. Fett och protein är nödvändiga byggstenar i vår kropp, och kanske finns därför mekanismer som ser till att vi får i oss dessa ämnen, precis som syre (andning), vatten (törst) mm. Kanske går det inte att minska på fettintaget under längre tid -- kroppen försöker då att få i sig mer fett genom att vilja äta mer mat. Ätbeteendet är inte ett tecken på dålig karaktär, utan en ren överlevnadsreflex. Kolhydrat är främst energi, och där kan vi lättare välja själva? Överskottet av energi (ger högt insulin) lagras som fett, och vid underskott tas energin från fettförråden (vid lågt insulin). I så fall skulle en klok framtida koststrategi vara att se till att kroppen fick tillräckligt med fett och protein för att må väl, och därutöver skulle kolhydrat kunna tillföras så att det passar med ens fysiska aktivitet och ens midjemått...? 30

31 Går det alls att minska på fettintaget...? Även USA: Intaget av fett ganska konstant. Intaget av kalorier följer intaget av kolhydrat. Kvinnor Män Marantz PR, Bird ED, Alderman MH. A call for higher standards of evidence for dietary guidelines. Am J Prev Med Mar;34(3): Samma samband ses f.ö. även i USA: Fettintaget har varit i stort sett konstant. Det som ökat är kolhydratintaget, och med detta kaloriintaget. I USA har man mätt hur mycket fett försökspersonerna faktiskt ätit. I USA blir siffrorna därför något lägre, ca 70 g fett per dygn för kvinnor, och 100 g per dygn för män. Fettintaget är alltså troligen reglerat. Man kan isåfall inte minska fettintaget hur mycket som helst utan att riskera hälsan. Försöker man ändå väcks kroppens försvarsreflexer till liv som försöker säkerställa tillgången på fett genom att vilja äta mer mat. 31

32 Är västvärldens kostråd ett jättestort misstag...? Vilken kunskap behövs för att vi ska kunna diskutera detta...? Människans kostvanor är fundamentala för hälsan. Är våra kostråd ett jättestort misstag sprunget ur den bästa välvilja, t.ex. att minska hjärtkärlsjukdomarna? Kunskap kring kost och livsmedelsproduktion är relevant i samhället. Stor ansträngning läggs på att få fram bra och säkra livsmedel till låga priser, och sprida tillgången till hela jordens befolkning. Verklig utbildning handlar om att socialisera in kommande generationer i centrala civilisationsuppgifter, och det är alltså denna relevans som ska utgöra ryggraden för utbildningssystemets socialisationsinnehåll. Vilket innehåll blir då relevant i skolan; vilket innehåll ska socialisationen handla om? Hur undervisar vi om detta när sammanhangen blir komplexa, när våra gamla ideala beskrivningar av vetenskapens processer inte framstår som trovärdiga, och när människor kan hämta kunskap från alla möjliga håll? Ett sätt är att bortse från allt som skapar komplexitet, fortsätta göra enkla modeller och fokusera på begreppsundervisning. Ett annat är att istället försöka beskriva och hantera komplexiteten. Vilken väg ska vi gå? 32

33 Vem bestämmer vilken kunskap vi ska ha...? Var kan vi diskutera källorna och kunskapen...? Kostdebatten handlar om en livsfråga och rör sammanhang som kost och hälsa. Den handlar om ett innehåll som fetter, kolhydrater och proteiner, men utgår inte enbart ifrån vetenskapliga studier och konsensus. Objektiva beskrivningar av detta innehåll skulle kunna fokusera på bindningar mellan atomer, hur molekylerna är vinklade eller hur man namnsätter olika strukturer. Men när innehållet används för en viktig samhällsfråga sker det utifrån olika intressen och syften. Innehållet färgas, och de bilder som hålls upp av olika aktörer kan komma att innehålla delvis motsägande budskap. Vilka kunskapskällor ska man då vända sig till för att bilda sig en egen åsikt? Kan skolan bli en miljö där man får diskutera sådana förhållanden? Syftet med skolans undervisning kan alltså förskjutas åt olika håll, vilket får konsekvenser för hur den upplevs. Hur kan vi hjälpa lärare att hantera dessa nya utmaningar? 33

34 Ska skolans undervisning utgå ifrån en vetenskaplig grund, så krävs att lärare regelbundet får komma i kontakt med forskning och få hjälp med att förstå hur den vetenskapliga grunden utvecklas inom olika områden. I frånvaro av sådana mötesplatser är det lätt att börja undervisa utifrån mediabilder, som inte blir jämförda med den vetenskapliga utvecklingen på området. När elever lätt kan få tag i information kan de ifrågasätta innehållet och lärares kunskapsuppdrag blir betydligt svårare i och med samhällsutvecklingen. Hur ska då syftet med skolämnena uttryckas? För vilka ändamål ska innehållet hanteras i skolan och hur kan lärare få hjälp med att omsätta uppdraget i lärandemiljöer? 34

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

6. Invändningar du bör vara beredd

6. Invändningar du bör vara beredd 6. Invändningar du bör vara beredd på Om du skulle få för dig att börja äta en kolhydratfattig kost så kommer två saker att hända. Om du hör till dem som väger för mycket kommer du med den allra största

Läs mer

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Författad av Fähstorkh mån, 20/08/2012-15:17 I förra artikeln tittade vi lite närmare på den del av Gary

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Danisco Sugar Myter och fakta om socker Danisco Sugar Myter och fakta om socker Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

KONSUMENT-FORUM. Har sammanställt det viktigaste ur debatten och du kan läsa det du vill.

KONSUMENT-FORUM. Har sammanställt det viktigaste ur debatten och du kan läsa det du vill. FETT FRÅGAN NU IGEN KONSUMENT-FORUM Länk i pdf: http://www.konsument-forum.se/ti/fettfragan_nu_igen.pdf Lagom till sommarhettan hettade det till igen om matfetterna! 1 augusti publicerade DN en debattartikel

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Hur bemöter vi patienter som står på olika dieter? Olika dieter! GI 5:2 Stenålderskost Atkins Ät efter din blodgrupp LCHF mfl Vad kännetecknar ofta

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer