Barn som anhöriga Sammanställning av stöd till barn som anhöriga februari

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som anhöriga Sammanställning av stöd till barn som anhöriga februari 2014 1"

Transkript

1 Barn som anhöriga Sammanställning av stöd till barn som anhöriga februari

2 Barndialogen i Jönköpings läns Landsting är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget, kommunerna i länet och externa organisationer med utgångspunkt från FN s barnkonvention. Nationellt utvecklingsarbete kring Barn som anhöriga Jönköpings län har valts ut som ett av fyra län som ska ta fram modeller för hur man bemöter och arbetar med barn och ungdomar i familjer med allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbruk, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning eller där en förälder oväntat dör. Att just Jönköpings valts ut beror på den samverkan som är etablerad sedan många år, bl. a genom Barndialogen. Samordning av projektarbetet med sammanställning och spridning sker kontinuerligt med kontaktperson för projektet Lena Lück, Fritid Jönköping och beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU). Materialet bör uppdateras årligen i samverkan. Projektledare: Jenny Rylner, Fritid Jönköping Lena Lück, Fritid Jönköping

3 Syfte Att sprida information och ge råd till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Att sprida information till all personal som arbetar med barn och ungdomar om hur man kan ge råd (och stöd) till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Att ge en ökad och fördjupad kunskap om hur man kan ge råd (och stöd) till barn och ungdomar, vars vårdnadshavare är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Övergripande mål och delmål Övergripande mål Minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar vars förälder är allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Ta fram en modell för information, råd (och stöd) till barn vars förälder är allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider som kan spridas till övriga kommuner i länet. Delmål Alla barn och ungdomar ska veta var man hittar information om och vem man kan vända sig till om man har vårdnadshavare som är allvarligt sjuk/ sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Alla som arbetar med barn och ungdomar ska tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som har vårdnadshavare som är allvarligt sjuk/sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider och kunna ge barnet/ungdomen den information, de råd och det stöd som denne behöver (simple rules). 3

4 Samverkan Modellområdet Landstinget Jönköpings län och Jönköpings kommun Ur Fördjupningsdokument till Psykisk hälsa barn och unga handlingsplan Modellområdesprojektets ambition är att öka kunskaperna om; samverkan, synkronisering och betydelsen av rutiner för att på så vis underlätta medarbetarnas arbetstillvaro och ge möjlighet att utföra ett ännu bättre arbete för barn och unga. Medarbetarna inom verksamheterna har själva medverkat till vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. Det finns många aktörer som arbetar med barn och unga, från hälsofrämjande arbete till omfattande insatser för de med svår problematik. Det framkom i projektets kartläggningsrapport att det kan vara svårt för de professionella att veta vart de ska vända sig när barn och unga behöver mer hjälp än vad den egna verksamheten kan erbjuda. Om inte de professionella har klart för sig var hjälpen finns att få, hur är det då för familjerna att hitta rätt. Samtidigt som modellområdesprojektet tog beslut om att Barnkonventionens stadgar måste ha starkare kraft över barn och ungdomsarbetet, kom regeringskansliet ut med ett förslag om strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad det innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin lyder: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 4

5 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 g År 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälsooch Sjukvårdslagen som ger verksamheter och personal skyldighet att särskilt beakta barnets behov : Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning Hur når vi resultat? Kartläggning gällande verksamheter riktade till barn vars förälder är allvarligt sjuk, missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Personliga möten med tjänstemän som möter de anhöriga barnen. Fortbildning i syfte att fördjupa kunskaperna och skapa förståelse och sammanhang avseende de anhöriga barnen. Förmedling till övriga kollegor. Deltagande i nätverk, information om Fritid Jönköpings insatser och verksamheter, samt mottagning av information om insatser och slussar för barnen. Framtagande av skrift/folder där kommunens insatser är samlade. En folder som riktar sig till barn/ungdom med placering och utlämning t. ex via yrkesverksamma inom skola, kultur, fritid samt i föreningar. Framtagande även av en skrift/folder som riktar sig till personal samt ideella som möter dessa barn på olika arenor. Genomförande av temadag med föreläsningar i ämnet och presentationer av verksamheter för personal samt ideella inom målgruppen under våren

6 Riktade insatser/verksamheter i Jönköpings kommun Under projekttidens gång har information sökts när det gäller de verksamheter i Jönköpings kommun som erbjuder riktad verksamhet för barn som är anhöriga. Jönköpings kommun arbetar i nära samverkan med Jönköpings läns Landsting. Inom Jönköpings kommun arbetar man utvecklande med att involvera ett barnperspektiv i de verksamheter som drivs. Personal utbildas i Barnkonventionen, Barnstrategtjänst har tillsatts och samverkan prioriteras. Flera nätverk inom kommunen vänder sig till målgruppen exempelvis De glömda barnen med representanter från bl. a socialtjänst, skola, fritid och landsting. Exempel på riktade verksamheter: Barn- och ungdomshälsan Hos barn- och ungdomshälsan, som är ett samarbete mellan Jönköpings, Habos och Mullsjös kommuner och Landstinget, finns socionomer, psykologer, barnsjuksköterska och barnläkare. De erbjuder rådgivning och information, stödsamtal, individuell behandling samt föräldragrupper. De vänder sig till barn och ungdom mellan 6 17 års ålder, samt till föräldrar till barn i denna åldersgrupp. För föräldrar kan det röra sig om att få komma och samtala med någon om sitt barn och få hjälp med att stärka sin föräldraroll. För barn och ungdomar kan det vara att få tala med någon utomstående om sina funderingar och problem. Barn- och ungdomshälsan tätar det glapp som tidigare fanns mellan skola och barnpsykiatri. När elevhälsan inte räcker till finns hjälp att få här. Oftast är det föräldrar som söker hjälpen. Vanligt är också remiss från skola eller barnklinik. Under de två första åren (projekttid) har 780 st. sökt sig till Barn- och Ungdomshälsan och fått hjälp där eller slussats vidare till Socialtjänsten (ex. Musslan), Vårsol, BUP eller liknande. Generellt så gäller de flesta ansökningarna: Ängsliga, deprimerade flickor Utåtagerande pojkar Aktuella utbildningar som hålls inom barn- och ungdomshälsans verksamhet: Cool Kids för ängsliga barn 9 13 år Disa stärkande tjejgruppsutbildning Komet föräldrautbildning i bl.a. positiv uppmärksamhet, kommunikation och gränssättning Arbete med Barn-i-sorg, kosthållning, sjukgymnastik görs också. Barn- och ungdomshälsan finns för den som är orolig för sig själv eller som förälder; orolig för sitt barn. Musslan I Jönköpings kommun finns stödgruppsverksamheten Musslan. Musslan finns till för barn och ungdomar 4-18 år som har en nära anhörig som är eller har varit beroende av alkohol, narkotika och mediciner eller barn som upplevt våld i familjen. Det finns möjlighet att delta i åldersanpassade barn- och tonårsgrupper samt grupper för vuxna anhöriga eller få individuella stödsamtal. Gruppverksamheten syftar bland annat till att ge barn och ungdomar: förklaringar som kan hjälpa dem att förstå sin livssituation få sätta ord på känslor och tankar få kunskap om att det aldrig är barns fel att någon har ett beroende eller har utövat våld i familjen få hopp om att det kan bli bättre få träffa andra som har det likadant få prata om sina upplevelser ha roligt tillsammans 6

7 Utgångspunkten för verksamheten är att barn alltid påverkas om deras föräldrar har bekymmer och inte mår bra. Barn i en familj med svårigheter ska därför ha rätt till sitt eget stöd. Det är viktigt att giltiggöra barns upplevelser av det som har hänt och att göra allt pratbart. Musslan använder sig av metoden Trappan för att ge barn och ungdomar bearbetning då de upplevt våld i familjen. I samtalen arbetar man utifrån tre olika steg: Kontakt Rekonstruktion Kunskap Samtalen bygger på 6-8 träffar. Efter den individuella bearbetningen genom Trappan kan barn erbjudas att gå i grupp 10-12gånger. Parallellt med barngruppen genomförs även föräldragrupper. Stödet till hela familjen är oerhört viktigt och Musslan arbetar även med föräldrar eller samarbetar med andra verksamheter där föräldrar och anhöriga kan få stöd och behandling. Till Musslan kan man vända sig direkt som privatperson. Då förs det ingen dokumentation och man kan vara anonym. Som personal inom kommun och landstinget kan man också vända sig till Musslan om man kommer i kontakt med en familj med dessa svårigheter. Från verksamhetens sida ser man att det är viktigt att alla professionella i olika sammanhang vågar uppmärksamma barnens situation. Musslans insatser kan också fås via biståndsbeslut av en socialsekreterare inom socialtjänstens individoch familjeomsorg. Vårsols Familjecenter Bedriver stödgrupper (från 6 år) och individuella samtal (från 4 år) med barn och ungdomar som har en bekymmersam tillvaro för att någon i familjen inte mår bra. Det kan till exempel vara: Barn till förälder med psykisk ohälsa med fysisk ohälsa med beroende som är skilda Barn som upplevt våld i hemmet Barn som mist en förälder eller ett syskon Barn i väntan/ Barn i start Föräldra- och anhörigstöd Verksamheten marknadsförs bl.a. viafamiljecentraler, skolor, socialtjänst, landsting och hemsida. Stödgrupperna är anpassade efter ålder och målgrupp. Både i de individuella samtalen och stödgrupperna använder vi olika arbetsmetoder och pedagogiska uttrycksätt som drama, bild och lek. Genom samtal får barnen möjlighet att bearbeta erfarenheter. De får också kunskap om olika handlingsstrategier för att hantera sin vardag, och ges tillfälle att uttrycka sina känslor och tankar. En annan betydelsefull aspekt i stödverksamheten är att barn och ungdomar får träffa andra i liknande livssituationer och ser att de inte är ensamma. Det är också viktigt att de blir avlastade skuld och ansvar som de ofta bär på. Familjecentrets verksamhet är länstäckande och kostnadsfri för personer inom Jönköpings kommun. Nära samarbete sker med stödverksamheten Musslan. Utbildningsförvaltningen Inom skolan sker arbetet med barn som anhöriga genom t.ex. elevhälsan, skolfritidsledare, lärare samt övrig skolpersonal. Arbetet sker utifrån läroplan och likabehandlingsplan. I Förskoleklass genomförs hälsobesök tillsammans med barn och föräldrar. I år 4, 7 och 1:an på gymnasiet genomförs hälsobesöken utan förälder. Hälsokurvan används som verktyg och vid behov görs slussning till kurator. Kontinuerlig uppföljning sker med samtal inom elevhälsoteamet. Med hjälp av VITS - Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan kan tidiga upptäckter av behov av hjälp och stöd göras, exempelvis genom att eleven har koncentrationssvårigheter. Skolpersonalen arbetar ofta med hjälp av nätverk, exempelvis med övrig skolpersonal, fältsekreterare på socialtjänsten, fritidsassistenter, skolkyrkan samt polisen. Vid behov sker vidare kontakter med barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), habiliteringsenheten, familjebehandling osv. Inom utbildningsförvaltningen arbetas det i nätverk för skolsköterskor och skolkuratorer med 7

8 regelbundna träffar och löpande kompetensutveckling. Kompetensutveckling för personal genom föreläsningar och utbildningar i exempelvis: Barn som anhöriga Barn i sorg Familjecentralen Familjecentralen är en mötesplats där landstingets och kommunens service till småbarnsfamiljer finns under samma tak. Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Här finns socionomer som kan erbjuda stöd i form av enskilda samtal eller i grupp, t.ex. samtal enligt arbetsmodellen Trappan. Vid en förlust av förälder eller annan nära anhörig arbetar familjecentralen med att stötta förälder och nätverket runt barnen för att genom det stötta barnet/barnen. BVC tar kontakt med familjen, bedömer situationen och erbjuder stöd och hjälp, både genom hembesök och träffar på familjecentralen. Socionomerna finns med i sorgehanteringen och verkar för att aktivt erbjuda hjälp och stöd. På mottagningen arbetar kuratorer, psykologer, sjuksköterska samt barnmorskor. Det finns tillgång till gynekolog några gånger i månaden. Ungdomsmottagningen är öppen måndagar till fredagar. Ungdomar kan komma till mottagningen eller ringa på mottagningens telefontid för kontakt. Under 2013 genomfördes journalförda besök. Ungdomsmottagningen Jönköping Ungdomsmottagningen drivs av landstinget och kommunen gemensamt och vänder sig till ungdomar mellan 13 och 21 år. Ungdomar söker främst själva. Besöken utgår från ungdomars frågeställningar och behov. Målet är att stärka ungdomars fysiska, psykiska och sexuella hälsa utifrån en helhetssyn. Frågor om hur ungdomen har det och mår ställs till alla, oavsett kontaktorsak. Många ungdomar som uppsöker ungdomsmottagningen har närstående med psykisk eller fysisk ohälsa. Det kan också handla om missbruk samt annan utsatthet i familjen. Många har förlorat en förälder eller annan betydelsefull person. Via individuella samtalskontakter kan ungdomar få hjälp att sätta ord på sina upplevelser och formulera sina behov. Ungdomsmottagningen kan erbjuda rådgivande, stödjande, bearbetande och motiverande samtal. För en del ungdomar behövs enstaka samtal och för andra handlar det om en mer långvarig kontakt. Om ungdomsmottagningens insatser inte är tillräckliga slussar vi vidare till annan instans, exempelvis barn- och ungdomshälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin eller socialtjänsten. 8

9 Övrigt stöd till barn som anhöriga Orosanmälan Du är skyldig att anmäla till socialtjänsten när du i ditt arbete får misstanke om att barn och ungdomar lever i utsatta situationer och du har även uppgiftsskyldighet när socialtjänsten begär in uppgifter kring det aktuella barnet. Ur Anmälnings- &uppgiftsskyldighet för dig som arbetar med barn (Socialtjänstlagen Kap 14 1) Du kan göra en orosanmälan om du känner att du inte har något konkret att gå på. Det du anmäler är din oro och det är också din oro du är skyldig att lämna över. Anmälan kan göras via telefon eller vid ett samtal på Mottagningsfunktionen. Du behöver inte ha bevis för hur något faktiskt är, den bedömningen görs av socialtjänsten. Du kan också få återkoppling på ditt ärende om du vill. Anmälningsskyldigheten är personlig och du kan därmed inte hänvisa till chef eller att du tror att någon annan redan gjort en anmälan. Mottagningsfunktionen finns tillgänglig varje dag mellan 8-17 för rådgivning och mottagning av anmälningar eller slussning av familjens ansökan på telefon och Om du inte uppger namn på personen du är orolig för kan du få samtal och stöd av mottagningssekreterarna som en rådgivning/ handledning i ditt bemötande av barnet/ ungdomen och hur du kan gå vidare. I detta samtal kan du uppmanas att göra en anmälan då det du beskriver faller under ramen för din anmälningsskyldighet, men det är fortfarande du som äger ansvaret i ärendet fram till dess att socialtjänsten får namn på personen i fråga. Mottagningsfunktionen tar emot ärenden för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. På mottagningsenheten arbetar 10 mottagningssekreterare. De tar emot ca 300 anmälningar/ ansökningar per månad. Familjerätten Familjerättens uppdrag är att med utgångspunkt i barns behov stödja barn och föräldrar i familjerättsliga frågor. I familjerättens regi genomförs frivilliga samtal med föräldrar för att förenkla vårdnadstvister, separationskomplikationer m.m. Försiktighet råder med att ta med barn i samtalen, delvis för att de ibland kan användas som motpart av föräldrarna. Det kan gälla vårdnadskap, boende eller umgängesfrågor. Familjerätten hänvisar oftast istället barnen till Musslan eller Vårsol. Familjerätten ringer ibland och bokar in samtal åt föräldrarna. Utredning görs av situationen och sedan tillämpas samarbetssamtal. Stödprogrammet Skilda världar i Vårsols regi finns för de barn som är med om svåra separationer. Dessa samtal har visat ett bra resultat från föräldrar både efter individuella samtal och i grupp. Familjerätten arbetar med att tidigt upptäcka barnen som har behov av stöd och hjälp och sedan slussa dem vidare till för dem passande verksamhet. Krisstöd De som finns runt omkring den som drabbas av en olycka eller annan kris är absolut viktigast. Det kan vara vänner, arbetskamrater och familj. I vissa situationer kan det krävas en samordning av krisstödsinsatser från samhället för att förebygga psykisk ohälsa. Då används kommunens så kallade POSOM-organisation. POSOM står för Psykiskt och socialt omhändertagande och i den gruppen ingår primärt personal från socialtjänsten, räddningstjänsten och utbildningsförvaltningen. Nära samverkan mellan sjukvård, polis, kommun och kyrkor sker vid krisstödsamordning. 9

10 Polismyndigheten Jönköping Familjevåldsgruppen inom Polismyndigheten hanterar alla brott mot barn och den som genomför förhör med barn är specialutbildad för det. 80 % av fallen slussas från socialtjänsten och oftast är det skolan som initierar ärendet. Ärendet bedöms och rubriceras som brott om så är fallet. Skyddet för barnet är viktigast och anmälan görs efter att barnet berättat. En anmälan kan göras utan att barnet har berättat. Det kan räcka med att barnet har skador som tyder på att misshandel eller övergrepp förekommit, alternativt att ett vittne har sett brottet. Om barnet har fysiska skador blir barnet läkarundersökt och skador dokumenteras. Det är av stor vikt att det första förhöret görs av polisen och inom 1 vecka efter händelsen. Barnet tröttnar annars lätt på alla samtal det behöver vara orört för att få ett så tydligt förhör som möjligt. Enligt lag har polisen bara en chans = ett förhör, men det finns utrymme i lagen för att ha fler förhör med ett barn, exempelvis om det varit många övergrepp, eller att barnet är mycket litet och har svårt att prata någon längre stund. Grunden är alltid ett förhör. Vid förhör finns endast förhörsledare och barn på plats i ett för ändamålet specialinrett rum. Miljön ska vara lugn och barnet ska inte kunna påverkas av andra åhörare. Samtalet spelas in och visas på monitor i ett närliggande rum, där ex. åklagare och advokat sitter. I monitorrummet sitter även en representant från socialtjänsten och gör sin bedömning. Representant från socialtjänsten följer efter förhöret med barnet hem eller till skolan för möte med föräldrar. Socialtjänsten sköter uppföljningen i hemmet. För de drabbade barnens skull tas byggandet av ett Barnahus - där alla vuxna som arbetar med utredningen kring ett barn kan sluta upp på en plats väl emot. Svenska Kyrkan Jönköping Präster och annan personal inom Svenska Kyrkan möter barn och ungdomar i olika verksamheter, på skolor etc. Stor del av arbetet sker i samtal med unga, där livssituationerna kan vara mycket svåra. Inom Svenska Kyrkans verksamhet i Jönköping finns en referensgrupp där ca 10 personer med olika yrkesprofiler finns med. Inom gruppen delar man erfarenheter och inventerar behov för att kunna bli bättre på att stödja barn i utsatta situationer. Deltagande sker i föreläsningar kring Barn som anhöriga bl.a. med hjälp av medel från Landstinget i ett av delprojekten. Under hösten 2013 hölls ett konvent i Svenska Kyrkans regi för att öka beredskapen att samverka för barnens bästa med möten med företrädare från polis, socialtjänst, ungdomsmottagning. Samverkan sker kring gruppverksamheter exempelvis sorgegrupper för barn och unga som mist föräldrar, samtalsgrupper för unga med föräldrar som är sjuka eller missbrukar. Svenska kyrkan har i varje församling barn och ungdomsgrupper där alla barn och ungdomar är välkomna att delta. De är anpassade för olika åldrar och intresse. Se hemsidan www. svenskakyrkanjonkoping.se/kyrkan-for-dig/ ungdom eller kyrkan-for-dig/samtal-och-stod eller din närmsta församlings hemsida. Om du som ungdom eller vuxen vill prata med någon kan du alltid ta kontakt med en präst eller en diakon i din församling, de har möjlighet att ta emot dig i samtal och vid behov hjälpa dig vidare. Svenska kyrkan har också skolpräster i Jönköping. De känner väl till skolans miljö och de finns för dig som vistas på skolorna i Jönköping. De finns för samtal, både för elever samt personal. Hör av dig till Svenska Kyrkans kansli i Jönköping tfn eller Skolpräster kan också medverka i lektioner eller temadagar eller finnas till när det uppstår kriser på skolan eller hemmet. På sjukhuset Ryhov i Jönköping finns två sjukhuspräster. Du kan ta kontakt med dem när din anhörig vårdas på sjukhus, om du eller din anhörig vill prata med någon. Du kan också be sjukhusprästen om hjälp om du har funderingar kring t.ex. begravning, barn och sorg osv. Kontakta sjukhusets växel Svenska kyrkan i Jönköping erbjuder också familjerådgivning. Hit kan du vända dig när du behöver stöd och hjälp i nära relationer. Här arbetar en socionom och en präst, båda med vidareutbildning. Hör av dig till eller

11 Jönköpings Kristna Samarbetsråd för ungdomar (JKSU) är ett nätverk med präster, pastorer och ungdomsledare från olika kyrkor och samfund som möter ungdomar. Svenska Kyrkan kan slussa dig dit för kontakter med andra kyrkor. Kontakt kan tas med Islamiska Församlingen Jönköping på tfn för stöd och hjälp. Ekhagens gästhem Ekhagens gästhem är en verksamhet som ingår i kommunens palliativa vård. På gästhemmet arbetar man för att göra den sista tiden så ljus som möjligt för de som befinner sig i livets slutskede och dess anhöriga. Barnperspektiv : Lekrum finns, dit barnen kan gå undan en stund, leka och rita. Barnen kan hämta saker att ta med in på den sjukes rum. Låter barnen ställa frågor. Uppmuntrar barns delaktighet och närvaro så långt det känns bra. Barn får vara med efter dödsfall om det känns bra. Utbildning för personal om barn som anhöriga, ta bort myter om döden. Hänvisning till ungdomsmottagning, skolsköterska, kurator. Uppmuntran att använda kontaktnät. Uppmuntran att prata om det som hänt frågor Junepol Junepol riktar sig till vuxna över 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, och spel. De erbjuder stöd till de anhöriga som har närstående som är inskrivna på Junepol. I verksamhetens familjeperspektiv ingår familjesamtal där lägsta åldern på barnen bör vara år. Psykosvården Buster (Barn- och UngdomsStöd En Rättighet) - en verksamhet som riktar sig främst till barn och ungdomar vars föräldrar har en psykossjukdom, men även till syskon och andra anhöriga. Syftet med Busters arbete är att erbjuda information om psykisk sjukdom, erbjuda stöd i kris och att ge anhöriga strategier att hantera svårigheter som barn kan möta med en sjuk förälder. Psykosmottagningen stödjer anhöriga genom patient- och anhörigutbildning och enskilt familjestöd. 11

12 Länkar En mötesplats för de som lever med en förälder med psykisk sjukdom. Det är också en informationssida där man kan hämta information om vad psykisk sjukdom är, vad det kan bero på, behandling och hur det kan vara att leva med en mamma/pappa som är psykiskt sjuk. Texterna är lättlästa och är skrivna för barn och ungdomar. Hemsidan ägs och drivs av närpsykiatrin. - ungdomsmottagning på nätet - forum för anhöriga En ideell förening som arbetar med att stödja ungdomar runt om i Sverige som har en förälder med missbruksproblematik och/eller psykiskt sjuka föräldrar i form av bl.a. lägerverksamhet, chatt, strukturerade stödsamtal och ungdomsgård. - ett nätverk för personer som mist någon mitt i livet Islamiska Församlingen Jönköping 12

13 Kontaktuppgifter Sjukvårdsupplysningen, 1177 Jönköpings kommun, kontaktcenter, Jönköpings kommun, socialtjänstens ungdomsbehandlingteam - råd och rervice, Musslan, barn , vuxna , Vårsol, , Barn- och ungdomshälsan, , BRIS, Familjerätten, Familjecentraler, Landstingets växel Orosanmälan - mottagningsenheten socialtjänsten, , Ungdomsmottagningen, Svenska Kyrkan, Resursgruppen: Barn som anhöriga, Islamiska Föreningen Jönköping, , Tjejjouren , Bli kontaktperson/kontaktfamilj? , , , Utbildningsförvaltningen, barn- och elevhälsoenheten (BOE) kuratorssamordnare, Skolsköterska med Medicinskt ledningsansvar, Barn- och elevombud , Fritidsförvaltningen ; Barn och ungdom, , Slottsgruppens anhörigstöd för de med anhöriga i behandling, Junepol, , Buster, Psykosmottagningen, Beroendemottagningen, Nationella hjälplinjen - för personer i psykiskt påfrestande situationer och/eller kris, Socialjouren 112 Litteraturlista Barn som anhöriga, Socialstyrelsens publikationsservice 2013 Barn som sörjer, Marie Rehnstam 2012 Sorgboken, Maria Farm 2012 Dödsviktigt, Mia Berg 2012 Hur hjälper jag mitt barn?, Tytti Solantaus 2007 I taket lyser stjärnorna, Johanna Thydell 2003 Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta, Grete Rottböll 2013 Möta barn i sorg, Per Boge, Jes Dige 2005 Sorgens änglar, Hanna Johnselius 2011 Visst får du gråta, Michaelene Mundy

14 14 Anteckningar

15 15

16 16

Garantinivå Vad menar vi med det?

Garantinivå Vad menar vi med det? Garantinivå Vad menar vi med det? Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 2011-09-23, Reviderat 2013-07-01

Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 2011-09-23, Reviderat 2013-07-01 Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 2011-09-23, Reviderat 2013-07-01 Innehållsförteckning SAMVERKAN KRING BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA... 3 INLEDNING...

Läs mer

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Nya perspektiv. För värmlänningarnas bästa. Vägledning för föräldrastöd. Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa

Nya perspektiv. För värmlänningarnas bästa. Vägledning för föräldrastöd. Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Vägledning för föräldrastöd Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa För värmlänningarnas bästa Gemensamma mål i kommunerna och landstinget 2 NYA PERSPEKTIV

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor f Mäns våld mot kvinnor Strategi 2012-2014 VÄSTMANLAND bilaga Dnr: 801-2961-12 1. Inledning... 4 2. Strategins utgångspunkter... 5 2.1 Syfte... 5 2.2 Mål... 5 2.3 Länsstrategins tre målgrupper... 6 3

Läs mer

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Gift mot sin vilja. Slutrapport

Gift mot sin vilja. Slutrapport Gift mot sin vilja Slutrapport LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Förord Den första juli 2014 trädde en ny lag i kraft - stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Den stärker barns och ungas förutsättningar

Läs mer

Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan

Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdels nämndernas verksamheter och skolan Utgåva: Augusti 2013 Dnr UtbN 13-003/5209 Dnr SoN 3.2-399-2013 Sida 1 (56) 2013-06-28 Bilaga Beslutat

Läs mer

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Stöd för rättstillämpning och handläggning. Det innebär

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro. guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner

Vänd frånvaro till närvaro. guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner Vänd frånvaro till närvaro guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner Vänd frånvaro till närvaro guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner Upplysningar om innehållet: Åsa Ernestam,

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

I mötet med en våldsutsatt person... 1

I mötet med en våldsutsatt person... 1 I mötet med en våldsutsatt person... 1 Att möta en våldsutsatt flicka/kvinna första gången... 3 Handlingsplan och samarbete med andra aktörer... 4 Att möta människor i en krissituation... 4 Vilken hjälp

Läs mer

Vi har också barn! Riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland

Vi har också barn! Riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland Vi har också barn! Riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland Del I - kartläggning av behov och möjligheter Lizette Larsson Högfeldt

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Har ej prioriterat frågan En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 7 mars 2005 Inledning...3 Amnesty Internationals undersökning...5 Kontakten med kommunerna...

Läs mer

Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa

Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa Kompletterande praktiska anvisningar till Socialstyrelsens handbok: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

Läs mer