INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING"

Transkript

1 Examensarbeten inom Trädgårdsingenjörsprogrammet. 2003:14 (ISSN ) INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING Entomopathogenic nematodes and their use for biological control av Sofia Gustafsson 5 poängs examensarbete Handledare och examinator: Stig Andersson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för växtvetenskap Nematologi ALNARP

2 FÖRORD Jag skulle vilja tacka min handledare Stig Andersson för all hjälp under arbetets gång. Tack för ditt tålamod när examensarbetet drog ut på tiden. Ett stort tack även till Barbro Nedstam på Jordbruksverket för all information hon hittade åt mig. Tack till alla ni som hjälpt mig, gett mig råd, läst igenom texten och uppmanat mig till att kämpa på och bli färdig!

3 SAMMANFATTNING Examensarbetet är en litteraturstudie om de viktigaste insektsparasitära nematodfamiljerna som används för biologisk bekämpning. Det finns ca 250 nematodfamiljer men det är bara ett fåtal som används. I arbetet tas familjerna Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae och Phaenopsitylenchidae upp och deras respektive livscykel beskrivs. Även faktorer som kan begränsa nematodernas verkan på skadedjuren tas upp, t ex temperatur, jordart, fuktighet, predatorer och parasiter. Nematoderna kan användas mot många olika skadegörare som trips, sorgmyggor, minerarflugor, skalbaggar och sniglar. Här tar jag upp vilka arter av skadegörare som är viktigast, vilka skadesymptom de ger och vilken insektsparasitär nematodart som kan användas vid bekämpningen. Det finns tre utspridningssätt man kan använda när man sprider ut nematoderna: tillförsel till jorden, utblandning med vatten som sedan sprutas ut med växtskyddsspruta eller utvattning genom droppbevattningen. Förvaringen av insektsparasitära nematoder är viktig att tänka på, nematoderna ställer speciella krav på sin miljö både när det gäller förvaring och utspridning. Temperatur, ljus och fuktighet är viktiga faktorer. Förökningen av insektsparasitära nematoder kan ske genom in vivo produktion eller in vitro produktion. Här tas fördelar och nackdelar upp med varje metod och processerna beskrivs. Det finns ett antal olika preparat ute på marknaden med olika användningsområden och innehållande olika organismer. Här tas de preparat som är tillåtna av kemikalieinspektionen i Sverige upp och även vilka företag som står som företrädare. SUMMARY This degree thesis is a literature study about the most important entomopathogenic nematode families that are used for biological control of insects. Out of totally about 250 nematode families just a few are used for biological control. In the thesis the families Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae and Phaenopsitylenchidae life cycles are described. Factors that can influence the nematode effect on the insects are mentioned, such as temperature, soil type, moisture, predators and parasites. Nematodes can be used against many different noxious insects like thrips, sciarids, leafminers, beetles and slugs. Here I am describing what insect species that are important, what their injuries at the plants looks like and which entomopathogenic nematode that can be used for biological control. There are three ways to spread the nematodes: mix them into the soil, mix them with water which are sprayed out on the plants or put the nematodes in the water and water them out to the plants. One important thing to think about is how you should store the nematodes, because they have special demands on the environment, both regarding storage and spreading. Temperature, light and moisture are three important factors. The propagation of entomopathogenic nematodes can be done by in vivo production or by in vitro production. The advantages and disadvantages of both methodes are discussed and the production methodes are described. There are a number of preparations with different fields of application and containing different nematodes. The preparations which are allowed in Sweden are mentioned and also which companies that produce or sell the preparations.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. ALLMÄNT OM NEMATODER BIOLOGI 1 3. PARASITÄRT VERKNINGSSÄTT HOS INSEKTS- PARASITÄRA NEMATODER INDIREKT PARASITISM DIREKT PARASITISM 2 4. FAMILJER, SLÄKTEN OCH DERAS BIOLOGI MERMITHIDAE Vattenlevande nematoders livscykel Marklevande nematoders livscykel Livsbegränsningar STEINERNEMATIDAE OCH HETERORHABDITIDAE Livscykeln Livsbegränsningar Beteende PHAENOPSITYLENCHIDAE KOMMERSIELL BEKÄMPNING SKADEGÖRARE SOM BEKÄMPAS Trips Sorgmyggor Minerarflugor Skalbaggar Sniglar UTSPRIDNING, FÖRVARING OCH BEKÄMPNINGSEFFEKT FÖRÖKNING AV NEMATODER In vivo produktion In vitro produktion FIRMOR OCH PREPARAT REFERENSER 20 Sid

5 1 INLEDNING För den biologiska bekämpningen i odlingar, både inom växthus och på friland, använder man sig av många olika organismer. I detta examensarbete tar jag upp en typ av djur som finns lite i bakgrunden och som för det mesta klassas som skadedjur, nämligen nematoder. Vad många inte tänkt på är att det finns insektsparasitära nematoder som kan användas för biologisk bekämpning. Examensarbetet utgör en litteraturstudie över de olika familjer och släkten som är användbara för biologisk bekämpning, och över vilka preparat som finns ute på marknaden. 2 ALLMÄNT OM NEMATODER Ordet nematod kommer från grekiskans nematos, som betyder tråd, och eidos, som betyder form. Nematoderna är de vanligaste flercelliga djuren på jorden och finns överallt där det finns liv. Man tror att det finns flera hundra tusen arter, men det är bara ca av dem som är beskrivna. Nematoderna bildar stammen Nematoda. De grupperas i två klasser, närmare 20-talet ordningar och över 250 familjer (Andersson & Eriksson, 2001). Nematoder kan delas in i tre grupper beroende på deras levnadssätt: frilevande, växtparasitära och djurparasitära. Djurparasiter är bl a trikin, spolmask, springmask m.fl. (Andersson & Eriksson, 2001). De flesta uppfattar nematoderna som mycket skadliga på växter och djur men insektsparasitära nematoder är nyttodjur genom att de angriper skadeinsekter som kan förstöra växterna. Insektsparasitära nematoder har olika verkningssätt och i vissa fall använder nematoderna värddjuren enbart som transportmedel. Annars rör det sig om olika former av parasitism där nematoderna behöver insekterna för att kunna fullfölja sina livscykler. Detta kan leda till utvecklingsstörningar, beteenderubbningar och sterilitet för insekterna och ibland kan det också leda till värddjurens död (Burman, 1989). 2.1 BIOLOGI Man kan beskriva nematoderna som spolformiga maskliknande djur. För att se nematoderna krävs vanligen ett mikroskop eftersom de flesta endast är millimeterstora. Djurparasiterna kan dock vara decimeterlånga, ibland upp till 1 m långa. Rekordet har en parasit i valar som kan uppnå 8 m i längd! Nematoderna är osegmenterade med en vätskefylld kroppshåla och har liknande organsystem som alla andra djur. De saknar dock speciella andningsorgan och cirkulationssystem. Kroppen är fylld av kroppsvätska som genom trycket ger ett vätskeskelett som ger kroppen stadga och form. Kroppen täcks av en kutikula av skleroproteinnatur, som kan släppa igenom vatten och salter. Ofta finns det fåror och åsar, tvärringar respektive sidolinjer på kroppen och dessa strukturer är till hjälp vid artidentifieringen. På insidan av kroppsväggen finns knippen av muskler, som gör att nematoden kan slingra sig framåt. Den kan bara förflytta sig några decimetrar om den inte får hjälp av ytvatten eller redskap. Kroppshålans dominerande organ är matspjälkningsapparaten som består av munöppningen/munhålan, matstrupen, mellantarmen, ändtarmen och anus. Mun och matstrupe och deras sätt att arbeta är anpassade efter födan och deras utformning kan vara 1

6 viktig för identifieringen. Munöppningen leder in i munhålan som kan vara försedd med tandlika bildningar hos predatorer och djurparasiter, utformad som ett rör hos bakterieätare eller bestå av en muntagg hos växtparasiter. Nematoderna har ett väl utvecklat nervsystem, och bland sinnesorganen finns papiller, borst, fria nervändar och kemoreceptorer. Nematodernas livscykel omfattar ägg, fyra ungstadier (juveniler) och den vuxna individen (adulten). Vid varje nytt stadium sker en kutikulaömsning (skinnömsning). Generationstiden varierar från några få dagar till en enda generation per år. Nematoder är anpassade till den miljö de lever i, t ex till klimatet och tillgängligheten av en värd. Potatiscystnematoden kan t ex ligga kvar som ägg i jorden i år och vissa nematoder kan bilda s.k. dauerlarver under perioder då det är torka eller näringsbrist. En del nematoder kan också vid torka göra så att de själva torkar ut, så att all fysiologisk aktivitet upphör. De väcks sedan till liv när de yttre faktorerna blir gynnsamma igen. Nematoden kan på så sätt överleva under mycket lång tid (Andersson & Eriksson, 2001). 3 PARASITÄRT VERKNINGSSÄTT HOS INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER Man kan dela in insektsparasitära nematoder i indirekta parasiter och direkta parasiter. 3.1 INDIREKT PARASITISM Det finns en del nematoder som inte själva tar död på insekterna utan verkar genom en annan organism. Familjerna Steinernematidae och Heterorhabditidae har ett symbiotiskt samarbete med en bakterie. Nematoderna kan inte föröka sig utan bakterien och bakterien kan inte komma in i insekten utan nematodens hjälp. 3.2 DIREKT PARASITISM Bland familjen Mermithidae finns det direkta parasiter som själva tar död på insekterna. De är t e x parasiter på myggor och gräshoppor. Nematoden förökar sig inuti insekten. 4 FAMILJER, SLÄKTEN OCH DERAS BIOLOGI Av mer än 30 nematodfamiljer, i vilka det förekommer insektparasitära arter, har endast nio egenskaper som gör dem lämpliga för biologisk bekämpning: Allantonematidae, Parasitylenchidae, Iotonchiidae, Tetradonematidae, Sphaerulariidae, Mermithidae, Phaenopsitylenchidae, Steinernematidae och Heterorhabditidae. De viktigaste som används inom biologisk bekämpning är Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae och Phaenopsitylenchidae (Kaya, 1993). Klasser, ordningar och familjer inom stammen Nematoda som associeras med insekter (de familjerna som tas upp är markerade i fetstil) (Kaya & Stock, 1997): 2

7 Klass Adenophorea (syn. Aphasmidia) Ordning Monochida Familj Plectidae Ordning Stichosomida Familj Mermithidae Tetradonematidae Klass Secernentea (syn. Phasmidia) Ordning Rhabditida Familj Carabonematidae Cephalobidae Chambersiellidae Heterorhabditidae Oxyuridae Panagrolaimidae Rhabditidae Steinernematidae Syrphonematidae Thelastomatidae Ordning Spirurida Familj Filariidae Onchocercidae Physalopteridae Syngamidae Spiruridae Subuluridae Thelaziidae Ordning Diplogasterida Familj Diplogasteridae Cylindrocorporidae Ordning Tylenchida Familj Allantonematidae Aphelenchidae Aphelenchoididae Entaphelenchidae Fergusobiidae Phaenopsitylenchidae Systematiken ändras ofta när nya nematodfamiljer hittas eller när forskningen får fram nya släktskapsförhållanden (Kaya & Stock, 1997). 3

8 4.1 MERMITHIDAE Det finns inom Mermithidae ungefär 32 släkten som omfattar över 200 arter. Nematoderna inom familjen har ett antal karakteristiska kännetecken som gör att de passar för biologiskt växtskydd: 1. De är värdspecifika för ett fåtal arter 2. Parasitismen är vanligtvis dödlig för insektsvärden 3. De är ganska lätta att hantera i laboratorium 4. En del av arterna kan massproduceras 5. De är lätta att sprida ut med enkla metoder 6. De finns kvar i jorden relativt långa perioder 7. De utgör ingen fara för den omgivande miljön eller andra djur Värdspecificiteten som är en fördel ur ekologisk synpunkt, kan också vara en nackdel ur bekämpningssynpunkt genom att den snäva värdkretsen gör att nematodernas användbarhet begränsas (Petersen, 1995). Nematoderna är parasiter på myggor, gräshoppor, skalbaggar, blötdjur, andra nematoder och även på urdjur, sk protozoer (Weischer & Brown, 2000). Inom familjen finns det både vattenlevande och landlevande nematoder och deras livscykel skiljer sig något åt från varandra Vattenlevande nematoders livscykel Vattenlevande nematoders utveckling framgår schematiskt av fig. 1. Det infekterande stadiet kläcks från ägget och de flesta arterna simmar fritt runt i stillastående vatten. Det finns dock arter som kläcks i rinnande vatten och som kan haka sig fast på ytor som stenar och vattenväxter. Nematoden fastnar på värden som passerar förbi och går in i insektens kroppshåla genom ett hål i värdens yttre kutikula. Arten Mesomermis flumenalis kan tränga sig igenom kutikulan på några få minuter. Medan detta sker och flera minuter efteråt verkar insekten vara paralyserad. Andra arter kan komma in i värdarna genom att nematodäggen slukas av insekten eller genom att nematoden tränger igenom deras tarmvägg. Nematoderna börjar växa så snart de kommit in i värden. Nematodarterna har olika utveckling: en del utvecklas bara i insektens larver, en del bara i den vuxna insekten, andra kan utvecklas i alla värdstadierna. Strax innan nematoden lämnar insekten bildar den en andra kutikula som gör att den tål den yttre miljön bättre. Nematoden gör sedan ett hål i värdens ytterhud och tar sig ut, för det mesta så dör insekten av skadorna men en del överlever. Nematoden gräver sedan ner sig i jorden/substratet, utvecklas till vuxet stadie, parar sig och lägger ägg. Denna period kan vara så kort som 10 dagar men hos en del arter ända upp till ett år (Petersen, 1995). En annan art som klassas som vattenlevande är Romanomermis culicivorax. Nematoden är parasit på myggor och lever hela sin livscykel i vattnet. Den lever som parasit i insektslarven och när den tar sig ut dör larven. Nematoden ömsar sedan kutikula och utvecklas till en sexuellt vuxen individ på dagar. Den adulta nematoden kan förbli aktiv i 6 månader i vattnet och äter då ingen föda, utan lever på lagrade substanser som lipider, glykogen och proteiner. Honan producerar ca 4500 ägg och den infektiva juveni 4

9 len som är ca 1,8 mm lång och en bra simmare, letar aktivt upp en mygglarv som blir dess värd. Juveniler som inte lyckas hitta en värd dör efter 3-4 dagar. När levnadsförhållandena för nematoderna försämras förblir nematodägg på bottnen av vattendraget okläckta (Weischer & Brown, 2000). Fig 1. Vattenlevande nematoders livscykel (efter Petersen, 1995) Marklevande nematoders livscykel De marklevande nematodernas livscykel liknar till stor del de vattenlevandes men skiljer sig åt på några punkter. Honor av Mermis nigrescens migrerar under fuktighetsperioder från jorden till vegetationen och lägger ägg. Äggen äts sedan upp av gräshoppor och kläcks i deras tarmar. Nematoderna tränger sedan igenom tarmväggen ut i kroppshålan. De flesta arternas ägg kläcks dock i jorden och juvenilerna migrerar till ytan i sökandet efter en lämplig värd. Migrationen sker oftast på natten eller under regniga väderperioder. Längden på de parasitiska faserna varierar hos olika arter från 7 dagar till 3 månader, varierar gör dessutom utvecklingen och äggläggandet. Det finns åtminstone två arter, Filipjevimermis leipsandra och M. nigrescens, som kan föröka sig utan befruktning Livsbegränsningar Fysiska faktorer: Temperaturen är viktig för nematodernas utveckling och parasitism men temperaturkraven varierar mycket mellan arterna. Arten Romanomermis culicivorax är endast aktiv vid temperaturer över 15 ºC. I motsats till detta så har det hittats en del arter i miljöer norr om polcirkeln! För vattenlevande nematoder kan vattenflödet ha betydelse. Om vattnet strömmar för starkt flyter nematoderna bort innan de har lyckats hitta en värd. För jordlevande nematoder är fuktigheten i jorden betydelsefull, då de inte tål för mycket torka. 5

10 Kemiska faktorer: En del arter, t ex R. culicivorax, är känsliga för höga saltmängder medan andra, t ex Octomyomermis muspratti, är mer toleranta. En del arter trivs inte i vatten som innehåller mycket organiskt material och som har låga syrenivåer. Detta kan ge en förklaring till varför nematoderna inte har kunnat användas för bekämpning i förorenade miljöer. Nematoderna har dock en hög tolerans för de flesta kemiska bekämpningsmedel. Biologiska begränsningar: Det finns ett antal predatorer och parasiter som kan begränsa nematodernas effektivitet, speciellt när det rör sig om vattenmiljöer. R. culicivorax angrips t ex av trollsländor, småkräftor, larver av jungfrusländor, hoppkräftor och dykare (skalbaggar). Patogener som svamp kan också ha effekt på nematoderna (Petersen, 1995). 4.2 STEINERNEMATIDAE OCH HETERORHABDITIDAE Inom ordningen Rhabditida finns det två familjer som innehåller insektsparasitära nematoder, nämligen Steinernematidae och Heterorhabditidae. Familjen Steinernematidae Släktena Steinernema (omfattar 24 arter) och Neosteinernema (omfattar en art) Inom Steinernema kan nämnas Steinernema kraussei, S. carpocapsae, S. feltiae och S. glaseri. Familjen Heterorhabditidae Släktet Heterorhabditis (omfattar åtta arter) Här ingår b la Heterorhabditidae bacteriophora och H. megidis (Nguyen, 2003). Nematoder inom de båda familjerna har liknande livscykler och båda lever i symbios med en bakterie. Det som gör dem lämpade för biologisk bekämpning är ett antal faktorer: 1. Insektsvärdarna dör snabbt 2. Nematoderna är lätta att föröka 3. Nematoderna har en vid värdkrets 4. De är lätta att sprida ut 5. De klarar att utsättas för de flesta kemiska bekämpningsmedel 6. De är säkra när det gäller den omgivande miljön Det finns dock en del negativa faktorer också när det gäller nematoderna inom dessa två familjer: att de behöver fukt för att överleva, att de är väldigt känsliga för UV-ljus och att de inte kan lagras en länge tid. Som nämnts ovan (avsnitt 4.1) kan en vid värdkrets också vara en nackdel vid bekämpningen, sett ur ekologisk synvinkel. Nematoderna inom familjerna finns spridda över stora geografiska områden och har visat sig vara mycket effektiva i bekämpningen av sorgmyggor och öronvivlar. De har också visat goda resultat mot olika bladbaggar (Costelytra zealandica, Leptinotarsa decemlineata, Diabrotica spp), medelhavsfruktflugan, (Ceratitis capitala), kålflugor, (släktet Delia), sädesbroddflyet (Agrotis segetum) och snytbaggen (Hylobius abietis) (Burman, 1989). 6

11 4.2.1 Livscykeln Den typiska livscykeln för nematoder av de båda familjerna visas i fig. 2. Nematoderna lever i symbios med en bakterie; hos familjen Steinernematidae heter bakterien Xenorhabdus spp och hos familjen Heterorhabditidae heter bakterien Photorhabdus spp. Båda bakteriearterna tillhör familjen Enterobacteriaceae (Gaugler, 2003). Det infektiva tredje juvenila stadiet av nematoderna bär bakterien i tarmkanalen (Kaya & Gaugler, 1993). Nematoderna lokaliserar insekterna genom att upptäcka deras exkrementer, höjda koldioxidnivåer och temperaturstigningar och de kan skilja mellan temperaturer på några hundradels o C (Georgis, 1992). När en lämplig värd hittats går juvenilen in genom naturliga öppningar (mun, anus eller andningshål) eller genom sår. Bakterien utsöndras från nematodens tarmar, förökar sig och dödar värden genom förgiftning av kroppsvätskan inom timmar, etablerar en miljö där nematoden kan föröka sig och hämmar tillväxten av andra sekundära mikroorganismer (fig. 3). Nematoden livnär sig på bakterien och värdens vävnader, genomgår två eller tre generationer och kommer ut från värden som infektiva juveniler för att leta efter nya värdar (Kaya & Gaugler, 1993). Den första generationen skiljer sig något mellan de två släktena. Hos Steinernematidae utvecklas första generationen till både hanar och honor, men hos Heterohabditidae utvecklas bara hermafroditiska honor. Den andra generationen består dock av hanar och honor hos båda släktena. När näringsämnena börjar ta slut utvecklas den andra generationens juveniler, som är infekterade med bakterien, lämnar insektskadavret och börjar leta efter nya värddjur. Vid 18-28ºC tar livscykeln mellan 6-18 dagar, antalet nya nematoder beror på insektens storlek (Georgis, 1992). De infektiva nematoderna kan överleva i upp till 3 år i jorden utan tillgång på värdinsekter (Burman, 1989). Fig 2. Livscykeln hos insektsparasitära nematodarter (efter Boff, 2001) Bakterien hjälper nematoden genom att den hindrar sekundära mikroorganismer att angripa insektskadavret. Den bryter också ner värdens vävnader till näringsämnen och fungerar som matkälla. I gengäld behöver bakterien nematoden som skydd från den yttre miljön och för att komma in i värdinsekten (Kaya & Gaugler, 1993). 7

12 Säkerheten för den yttre miljön har testats och bakterien Xenorhabdus har inte hittats någonstans utanför nematoden och infekterade insekter. Försök på råttor, möss, kycklingar, kaniner och grisar har visat att nematoderna inte kan infektera dessa. Däggdjuren har en kroppstemperatur på 37 ºC vilket hindrar nematoderna, och hos fåglar stoppar immunförsvaret nematoderna inom ett par dagar (Georgis, 1992). Fig 3. Sönderskuren puppa av Spodoptera exigua som är infekterad av Steinernema carpocapsae (efter Kaya, 1993) Livsbegränsningar Fysiska faktorer: Sökandet efter värdar påverkas av fuktigheten i marken, porstorleken och jordens innehåll av organiskt material (Burman, 1989). Leriga jordar har små porer vilket begränsar nematodernas rörlighet och nematoderna kräver också en vattenfilm som gör att de kan spridas. Temperaturberoendet varierar, heterorhabditider kan infektera en värd vid 7 C och vissa steinernematider infekterar värdar från 5 C till 25 C (Kaya & Gaugler, 1993). Kemiska faktorer: Det har inte gjorts så många undersökningar om hur ph och salthalten påverkar nematoderna men man räknar inte med att dessa faktorer medför några allvarliga begränsningar (Boff, 2001). Biologiska faktorer: Olika virus, svampar och bakterier kan ha en negativ effekt på nematodernas utveckling (Boff, 2001). Insekterna har också en del sätt att skydda sig mot nematoderna. Puppor skyddas genom den kraftiga kokongen, och sociala insekter som termiter bär bort infekterade insekter och minskar därför angreppets omfattning. Insekternas anatomiska uppbyggnad, t ex deras mundelar, kan också påverka möjligheten till infektion (Burman, 1989). En del insekter utsöndrar avskräckande ämnen, skyddar sina öppningar med hår, har tjockt skinn eller borstar helt enkelt av nematoderna med benen (Boff, 2001). Olika kvalster kan angripa nematoder och livnära sig på dem och en del bakterier kan göra att nematodernas effektivitet begränsas (Poinar, 1979). 8

13 4.2.3 Beteende Sökandet efter lämpliga värdar varierar mellan de olika arterna. En del söker på eller nära jordytan, t ex Steinernema carpocapsae, andra är mer anpassade för att söka djupare i jorden, t ex Heterorhabditis bacteriophora. Nematoderna väljer sedan mellan två sökstrategier: att ligga i bakhåll eller att ge sig ut på jakt. De som ligger i bakhåll (fig. 4) sparar energi och inväntar rörliga, ytanpassade värdar. De är inte anpassade till att attackera orörliga värdar djupare ner i jorden, medan de som ger sig ut på jakt (fig. 5) är mycket rörliga och känner av värdens luktämnen. De rörliga nematoderna har två sökfaser: en mer linjär rörelse när begränsad information är tillgänglig och ett mer lokaliserat sökande som blir mer spiralformigt och snävt när mycket information finns (Kaya & Gaugler, 1993). De rörliga nematoderna kan röra sig 3-6 meter på två månader (Weischer & Brown, 2000). Fig 4. Nematoder som ligger i bakhåll och söker i en linjär rörelse (efter Boff, 2001) 9

14 Fig 5. Nematoder som jagar och använder en cirkelrörelse i sökandet efter värdar (efter Boff, 2001) Exempel på de olika arterna: Steinernema carpocapsae Detta är den mest studerade, användbara och mångsidiga av de insektsparasitära nematoderna. Den används mot olika fjärilar som nattflyn, nattfjärilar och glasvingar. S. carpocapsae står på sin svans i en upprätt position nära jordytan och fastnar på passerande värdar. Den är mest effektiv vid en temperatur på mellan 22º till 28º C och används mest på rörliga, ytanpassade insekter. Steinernema feltiae Denna arten angriper främst små flugor som svampflugor, och fruktflugor, men också hårmyggor och kan tåla jordtemperaturer under 10ºC. Steinernema glaseri Detta är den största nematoden inom släktet och angriper olika skalbaggslarver av jordlöpare, vivlar, knäppare och bladhorningar. Passar bäst till värdar som har liten rörlighet och som förblir vid jordytan. Nematodens storlek gör att den är dyr att producera. Steinernema riobravis Arten har en vid värdkrets och är effektiv mot nattflyn, syrsor och vivlar. Den tål höga temperaturer och dödar effektivt insekter vid jordtemperaturer på över 35ºC. Heterorhabditis bacteriophora. Denna art används mot olika fjärils- och skalbaggslarver men är mest effektiv mot vivlar, särskilt öronvivlar. Kan visa minskad effektivitet när jordtemperaturen sjunker under 20ºC (Gaugler, 2003). 10

15 4.3 PHAENOPSITYLENCHIDAE Familjen Phaenopsitylenchidae tillhör ordningen Tylenchida. Arternas fördelar när det gäller biologisk bekämpning: 1. Nematoderna är enkla att producera 2. De är effektiva parasiter och infekterar lätt 3. Nematoderna sprids effektivt med hjälp av värdens äggläggning 4. De kan överleva under långa perioder utan värd (Weischer & Brown, 2000). Nematoden har två olika livscykler, en parasitisk heterorsexuell och ett frilevande heterorsexuellt svamplevande stadie. Nematoderna från de olika livscyklerna skiljer sig åt i utseende. De svampätande nematodernas honor är ca 1,9 mm långa och de parasitiska honorna är något mindre, ca 1,2 mm långa (Weischer & Brown, 2000). Nematoden Beddingia siricidicola har använts som biologisk kontroll mot stekeln Sirex noctiolio i Australien. Stekeln, som vanligen är en godartad eller sekundär skadeinsekt på stressade träd i Europa och vissa andra regioner i världen, är en primär skadeinsekt på tallar i Nya Zeeland och Australien (Kaya, 1993). Beddingia siricidicola (fig. 6) är frilevande i veden hos döda eller döende tallskogar och äter på Amylostereum areolatum, som är en svamp som lever i symbios med stekeln Sirex spp. Svampen förser stekelns larver med mat och växer i träden. Nematoderna kan leva i veden under generationer men när svampens tillväxt minskar p.g.a. ogynnsamma miljöförhållanden utvecklas de juvenila nematoderna till parasitiska honor på stekeln. Befruktade honor tränger in i stekelns larv som lever i veden. Nematoderna ökar i storlek inne i larvens kroppshåla men börjar inte producera ägg förrän insekten har börjat förpuppa sig, och detta kan ta upp till tre år. När stekelns könskörtlar har utvecklats färdigt så tränger den juvenila nematoden in i stekelns ägg och transporteras därigenom till nya områden genom stekelns äggläggning på nya platser. Beroende på hur den nya omgivningen är, så börjar de antingen en svamplevande livscykel, eller så fortsätter de den parasitiska (Weischer & Brown, 2000). 11

16 Fig 6. Livscykeln hos Beddingia siricidicola (efter Kaya, 1993) 5 KOMMERSIELL BEKÄMPNING 5.1 SKADEGÖRARE SOM BEKÄMPAS Trips Tripsen lägger ägg inne i bladen och genomgår sedan två stadier i jorden. De lever av växtens cellsaft och suger ut cellerna radvis så att det bildas långa vitaktiga strimmor. Fläckarna får ett silverglänsande utseende och djurens svarta exkrementer syns som små svarta prickar. På tjockbladiga växter kan det bildas en korkaktig beläggning. Angripna blommor får ljusa strimmor och intorkade fläckar. Störst skada gör tripsarna inomhus och i växthus, men de kan även vid varmt väder angripa köksväxter och olika prydnadsväxter utomhus (Pettersson & Åkesson, 1998). Bekämpning av trips med insektsparasitära nematoder är relativt ny i Sverige men nu har preparatet Nemasys kommit, som innehåller nematoden Steinernema feltiae (Predator, 2003) Sorgmyggor Sorgmyggor förekommer överallt i jord, främst i fuktiga områden. I växthus är de allvarliga skadegörare som särskilt angriper sticklingar och småplantor. Sorgmyggans larv äter på stambasen, och kan även angripa frösådder. Larverna hittas ofta runt rothalsen, på jordytan eller på krukors insida. Larvens gnagskador blir inkörsportar för svampsjukdomar som Pythium, Phytophtora och gråmögel. Sorgmyggan lägger sina ägg på fuktiga ställen (Pettersson & Åkesson, 1998). 12

17 För bekämpning av sorgmyggorna kan man använda nematoden Sterinernema carpocapsae (Predator, 2003) Minerarflugor Larverna av minerarflugan gör gångar i bladen, vissa gör smala gångminor, andra runda fläckar. De allvarligaste skadorna görs på örtartade växter i växthus av tomatminerarflugan (Liriomyza bryoniae) och av krysantemumflugan (Chromatomyia syngenesiae). Även serpentinminerarflugan (L. trifolii) och L. huidobrensis kan orsaka skador. Flera olika arter kan också angripa perenner. På vedartade växter är angrepp mer sällsynta (Pettersson & Åkesson, 1998). Minerarflugor kan behandlas med nematoden Steinernema feltiae (Predator, 2003) Skalbaggar Öronviveln (Otiorhynchus spp) är en vanlig skadegörare både på friland och i växthus på örtartade och vedartade växter. Under dagen ligger de vuxna djuren dolda under blad och växtrester för att krypa fram på natten och orsaka typiska kantgnag på växternas blad. Som larver gnager de även på rötterna. Växthusöronviveln (O. sulcatus) är den viktigaste skadegöraren men även liten jordgubbsöronvivel (O. ovatus), nordlig öronvivel (O. nodosus) och O. singularis kan orsaka betydande skador. Vivelns ägg läggs i jordytan nära plantorna och larverna äter sedan på rötterna i upp till 3 månader innan de förpuppas (Pettersson & Åkesson, 1998). Den biologiska bekämpningen mot vivlarna riktas mot deras larver och man använder nematoderna Steinernema carpocapsae, S. feltiae eller Heterorhabditis megidis, alla tillhörande ordningen Rhabitida (Predator, 2003) Sniglar Även om denna uppsats huvudsakligen handlar om bekämpning av insekter, kan det vara lämpligt att även ta upp en annan typ av växtparasiter, som skadar växten på samma sätt, nämligen sniglar. Sniglar och snäckor kan angripa olika växter på friland och i växthus. Skadorna kan bestå av fönstergnag på bladen, de kan göra gropar på underjordiska växtdelar och groende frön kan ätas ur helt. De viktigaste skadegörarna i Sverige är åkersnigeln (Deroceras reticulatum) och den spanska skogssnigeln (Arion lusitanicus), även kallad mördarsnigeln (Pettersson & Åkesson, 1998). Nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita, som tillhör ordningen Rhabitida, är en parasit på snigeln D. reticulatum (Glen, 1994). Phasmarhabditis hermaphrodita bildar ickeätande utvecklingshämmade juveniler (dauerlarver). Dessa är larver i tredje stadiet som behåller andra stadiets ytterhud, där mun och anus är stängda. Dauerlarven rör sig genom jorden sökandes efter sniglar och när de har lokaliserat dessa infekterar nematoden sniglarna (Wilson & Gaugler, 2003). Nematoden går in genom sniglarnas andningshål, vidare in i snigelns kroppshåla där den släpper ut en bakterie (Moraxella osloensis) som den sedan lever på. Detta sker inte förrän snigeln har dött. Infektionen i kroppshålan orsakar en karakteristisk svullnad av manteln, ett hudveck som täcker en del av kroppen hos blötdjuren. Snigelns ätande hämmas starkt efter infektionen och 7-21 dagar senare dör sni 13

18 geln. Nematoden försörjer sig sedan på bakterierna i den döda snigeln och utvecklas till en självbefruktande hermafroditisk vuxen som förökar sig genom äggläggning. När maten är slut utvecklas nematoden åter igen till dauerlarver som börjar söka efter nya sniglar. Den optimala temperaturen för infektion ligger mellan 5º C till 17º C (Glen, 1994). 5.2 UTSPRIDNING, FÖRVARING OCH BEKÄMPNINGSEFFEKT Man kan sprida ut nematoderna på tre olika sätt. I växthusodlingen kan man tillföra dem i jorden innan växterna planteras vilket är en enkel, förebyggande metod. Denna metod används t ex vid odling av julstjärnor när det gäller sorgmyggeangrepp. Man kan också spruta ut nematoderna med vatten i en växtskyddsspruta vid förekommande angrepp. Man sprutar då på växterna. Om det är tätt med blad kan det vara bra att skölja bladen med vatten så att de nematoder som eventuellt blivit kvar på bladen sköljs ner i växtmaterialet. Ett tredje sätt är att vattna ut nematoderna med droppbevattningen i växthuset. Man kan t ex vattna ut nematoderna tillsammans med gödsellösningen, om inte stamlösningen är för stark (Sundin, 1993). Nematoderna levereras ofta i en geleliknande massa eller i en vattensuspension (Burman, 1989). När man förvarar nematoder får de inte torka och de ska förvaras svalt (2-6 grader) och mörkt (Sundin, 1993). Nematoderna är känsliga för UV-ljus och därför bör behandlingen ske vid mulet väder eller på kvällen (Kaya & Gaugler, 1993). Vid utspridningen av nematoderna kan man täcka behandlade ytor med ett tunt jordlager för att minska risken för uttorkning eller för att de skadas av UV-strålning (Burman, 1989). Vid behandlingen måste jorden vara fuktig och tillblandningen skall ske i kallt vatten. Vid utspridningen är det viktigt att det är god omblandning i sprutan, annars kan nematoderna lätt sjunka till botten. Efter utspridningen får krukjorden aldrig torka upp, det kan då slå ut nematoderna men man kan gödsla som vanligt, så länge det inte är för stark, koncentrerad gödselblandning (Sundin, 1993). Vid utspridningen är det viktigt att det mest infektiva utvecklingsstadiet hos nematoderna är närvarande (Burman, 1989). Temperaturen bör ligga på o C för att nematoderna skall vara effektiva, minitemperatur är o C. Om temperaturen är över 28 o C slutar de att föröka sig. Även om nematoderna har en idealisk miljö i torv fungerar de också bra i stenull. Nya behandlingar måste dock utföras lite tätare i stenull än i torv. Nematoderna tål de flesta bekämpningsmedel som man besprutar växterna med men inte att man vattnar ut bekämpningsmedel (Vänninen, 1994). 5.3 FÖRÖKNING AV NEMATODER Det finns två sätt som man kan föröka nematoder på. Ett sätt är in vivo, med en insektsvärd som fungerar som medium för nematodbakteriens tillväxt och förökning. Detta kräver dock en konstant tillgång på friska insekter. Metoden är känslig och produktionen kostar mycket när det gäller utrustning och arbetstimmar. En mer kostnads effektiv metod är in vitro, där nematoden lever på ett substrat. Steinernema spp. produceras kommersiellt i en monoxenisk vätskekultur, av en bakterie (monoxenic liquid culture) där man använder jäsningstanktekniken. Detta är den mest ekonomiska metoden (Smith, 1994). 14

19 5.3.1 In vivo produktion The White Trap systemet utnyttjar den infektiva juvenilens naturliga migration från värdens kadaver (fig.7). Insekter inokuleras med nematoder i lådor som är klädda med ett filterpapper. Efter 2-5 dagar flyttas de infekterade insekterna över till White traps. Dessa består av en mindre låda/petriskål klädd med filterpapper och en större låda/petriskål som omger den mindre. I den större finns det vatten. Den mittersta lådan/petriskålen med insektskadavren förser nematoderna med fuktigt substrat att röra sig på. De infektiva juvenilerna migrerar till det omgivande vattnet där de infångas och skördas. Fig 7. In vivo produktion (efter Shapiro & Gaugler, 2002) Skördade nematoder måste koncentreras före formuleringen och detta kan göras genom en sedimenteringsprocedur (gravity settling). Centrifugering kan också användas men detta är en ganska dyr metod (Shapiro & Gaugler, 2002). Innan formuleringen kan insektsparasitära nematoder lagras i syresatta tankar i upp till 3 månader (detta gäller både för nematoder förökade in vivo och in vitro). Genom White trap metoden är risken för att nematoderna ska bli förorenade minimal eftersom de infektiva juvenilerna migrerar från kadavret och lämnar möjliga föroreningar. Det kan dock ändå uppstå mikrobiologiska föroreningar men dessa kan reduceras genom att man sköljer nematoderna upprepade gånger (Shapiro & Gaugler, 2002). Den vanligaste insekten som används är Galleria mellonella eftersom den är mottaglig för de flesta nematoderna. Den har också hög tillgänglighet (säljs som fiskbete) och är lätt att föda upp och förökar sig fort. En del nematoder kan dock inte odlas med G. mellonella, t ex Steinernema kushidai (Shapiro & Gaugler, 2002). Kvalitet Detta är en viktig faktor att tänka på. Vanligtvis är nematodantalet beroende på storleken på värden och mottagligheten för infektion beror på värdens storlek eller ålder. Detta är viktiga faktorer när det gäller lämpliga värdar. Nematoderna kan anpassa sig till de värdar de förökas i, vilket kan reducera effektiviteten om värden inte är släkt med skadeinsekten 15

20 som ska angripas. Kvaliteten på nematoderna verkar bli bättre när de förökas i en värd som ligger inom nematodens naturliga värdkrets. Fysiska faktorer Miljöfaktorer som temperatur, syrenivå och fuktighet kan påverka produktionen. Temperaturen varierar mellan C och hänger ihop med nematodens ursprungsklimat. God syretillgång är nödvändig för utvecklingen. Hög nivå av luftfuktighet måste hållas genom hela processen. I White trap metoden måste substratet förbli fuktigt för att förhindra att kadavret bryts ner. För mycket vatten hindrar dock nematodens rörelser och påverkar dessutom syrenivån. Inokuleringsmetoden kan påverka infektionens effektivitet. Inokuleringen kan ske genom att spruta nematoder på substratet, doppa insektsvärdarna i en lösning med nematoder, eller tillsätta nematoderna i insektens mat (detta går bara hos en del värdar). Ett problem för både in vivo och in vitro produktion är försämring av nematodstammen. När en biologisk kontrollagent isoleras och förökas i laboratorium eller massproduceras för kommersiellt bruk, kan den förlora bra egenskaper genom olika genetiska processer, som inavel eller oavsiktligt urval. Därför kan produktionen av nematoder leda till en kvalitetsminskning av nematodens giftighet, miljötolerans och förökningskapacitet (Shapiro & Gaugler, 2002). Ett försök att öka effektiviteten med in vivo produktion är genom LOTEK systemet (fig. 8). White trap metoden kräver två brickor/petriskålar, en för inokulation och en för skörd. LOTEK systemet kräver endast en perforerad bricka och ett automatiserat skördesystem där infektiva juveniler sköljs ner och pumpas till en uppsamlingstank. Systemet ökar avkastningen, minskar platsbehovet och minskar tiden som behövs till skörden (Shapiro & Gaugler, 2002). 16

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Biologisk bekämpning i skogsplantskolor

Biologisk bekämpning i skogsplantskolor Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Biologisk bekämpning i skogsplantskolor Birger Eriksson Ingela Lindkvist Arbetsrapport nr 317 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18

Läs mer

Miljövänlig trädgård. Suzanne Wesséus

Miljövänlig trädgård. Suzanne Wesséus Miljövänlig trädgård Suzanne Wesséus Böcker jag använt inför föredraget. Biologiskt växtskydd i trädgården avschmid/henggeler, 1986, Bokskogen. Författarna är två schweiziska biologiska odlare med lång

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut i samband med fältvandringen 13 maj 2009, men har kompletteras efter det. Här beskrivs skadegörare som vållat skada i odlingen tillsammans

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

L139272 SWED/10L Användningsområde Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas

L139272 SWED/10L Användningsområde Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas L139272 SWED/10L Användningsområde Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas centralt i plantskola, vid maskinell plantering eller vid efterbehandling av planterade plantor.

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Västerås Inledning Detta dokument kommer att uppdateras med de åtgärder som görs och de slutsatser som dras. Tidigare informationer av allmän natur får ligga kvar eftersom

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Produktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art 450640, 450650.

Produktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art 450640, 450650. Art 45060, 450630 Äggkläckare 4/48 ägg. Halvautomatisk äggvändning Art 450640, 450650 Äggkläckare 4/48 ägg. Helautomatisk äggvändning INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd och upplysning Agneta Sundgren Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen beviljar dispens från kravet på produktgodkännande

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

VÄRLDENS MEST SÅLDA MEDEL MOT FÄSTINGAR OCH LOPPOR PÅ HUND OCH KATT

VÄRLDENS MEST SÅLDA MEDEL MOT FÄSTINGAR OCH LOPPOR PÅ HUND OCH KATT VÄRLDENS MEST SÅLDA MEDEL MOT FÄSTINGAR OCH LOPPOR PÅ HUND OCH KATT Fipronil dödar fästingar, loppor och löss (S)-Metopren hindrar utvecklingen av loppägg, -larver och -puppor AKTIVT ÄMNE Fipronil (S)-metopren

Läs mer

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-10-25 MINERARFLUGOR I VÄXTHUS Arter och värdväxter I svenska växthus är tomatminerarflugan, Liriomyza bryoniae, numera allmänt förekommande i tomatodling

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Problemlösningar - med smarta miljöval!

Problemlösningar - med smarta miljöval! Problemlösningar - med smarta miljöval! Svampsjukdomar Skadeinsekter Bladlöss Myror Flugor Getingar Spindlar Ohyra Sniglar Katter Rådjur & Småvilt Sorkar & Mullvadar Möss & Råttor Miljöcenters snabbguide

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Manual Vattenodlingskit för PMF-M10

Manual Vattenodlingskit för PMF-M10 Manual Vattenodlingskit för PMF-M10 EcoSolu ons Innehåll Vattenodlingskit För säker användning s. 3 Medföljande delar s. 4 Förbered vatten s. 5 Tillsätt näringslösning s. 6 Plantering s. 7 Planteringsförlopp

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander 1. Den livsviktiga jorden 2. Hur bildas jord? 3. Blomsterprakt och näringsbrist 4. Livet i jorden 5. Näringens cirkulation

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Biologiska bekämpningsmetoder i hemträdgården

Bibliografiska uppgifter för Biologiska bekämpningsmetoder i hemträdgården Bibliografiska uppgifter för Biologiska bekämpningsmetoder i hemträdgården Författare Karis A., Hillström P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbeten inom trädgårdsingenjörsprogrammet - Sveriges

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus. Jordbruksinformation 15-2011

Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus. Jordbruksinformation 15-2011 Jordbruksinformation 15-2011 Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus Innehåll Biologiskt växtskydd mot skadedjur 3 Biologiska växtskyddsmedel 3 Växtskyddsmedel måste registreras 3 Historia och framtid

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Sniglars biologi. Uddevallakonferensen 2016 Regional växtodlings och växtskyddskonferens Sveriges Landbruksuniversitet

Sniglars biologi. Uddevallakonferensen 2016 Regional växtodlings och växtskyddskonferens Sveriges Landbruksuniversitet Sniglars biologi Uddevallakonferensen 2016 Regional växtodlings och växtskyddskonferens Sveriges Landbruksuniversitet Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum Vad är en snigel? Landlevande mollusker

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Lärarhandledning. Presenterat av

Lärarhandledning. Presenterat av Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland. Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene

Läs mer

Nät till hus och trädgård

Nät till hus och trädgård Nät till hus och trädgård Stängselnät Bärnät Spaljénät Hönsnät/Lathyrusnät Uppbindningsnät Skuggnät Vindskyddsnät Gnagskydd Insektsnät Takrännenät Dagvattenmagasin www.expo-net.se Stängselnät EXPO-NET

Läs mer