INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING"

Transkript

1 Examensarbeten inom Trädgårdsingenjörsprogrammet. 2003:14 (ISSN ) INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER OCH DERAS ANVÄNDNING FÖR BIOLOGISK BEKÄMPNING Entomopathogenic nematodes and their use for biological control av Sofia Gustafsson 5 poängs examensarbete Handledare och examinator: Stig Andersson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för växtvetenskap Nematologi ALNARP

2 FÖRORD Jag skulle vilja tacka min handledare Stig Andersson för all hjälp under arbetets gång. Tack för ditt tålamod när examensarbetet drog ut på tiden. Ett stort tack även till Barbro Nedstam på Jordbruksverket för all information hon hittade åt mig. Tack till alla ni som hjälpt mig, gett mig råd, läst igenom texten och uppmanat mig till att kämpa på och bli färdig!

3 SAMMANFATTNING Examensarbetet är en litteraturstudie om de viktigaste insektsparasitära nematodfamiljerna som används för biologisk bekämpning. Det finns ca 250 nematodfamiljer men det är bara ett fåtal som används. I arbetet tas familjerna Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae och Phaenopsitylenchidae upp och deras respektive livscykel beskrivs. Även faktorer som kan begränsa nematodernas verkan på skadedjuren tas upp, t ex temperatur, jordart, fuktighet, predatorer och parasiter. Nematoderna kan användas mot många olika skadegörare som trips, sorgmyggor, minerarflugor, skalbaggar och sniglar. Här tar jag upp vilka arter av skadegörare som är viktigast, vilka skadesymptom de ger och vilken insektsparasitär nematodart som kan användas vid bekämpningen. Det finns tre utspridningssätt man kan använda när man sprider ut nematoderna: tillförsel till jorden, utblandning med vatten som sedan sprutas ut med växtskyddsspruta eller utvattning genom droppbevattningen. Förvaringen av insektsparasitära nematoder är viktig att tänka på, nematoderna ställer speciella krav på sin miljö både när det gäller förvaring och utspridning. Temperatur, ljus och fuktighet är viktiga faktorer. Förökningen av insektsparasitära nematoder kan ske genom in vivo produktion eller in vitro produktion. Här tas fördelar och nackdelar upp med varje metod och processerna beskrivs. Det finns ett antal olika preparat ute på marknaden med olika användningsområden och innehållande olika organismer. Här tas de preparat som är tillåtna av kemikalieinspektionen i Sverige upp och även vilka företag som står som företrädare. SUMMARY This degree thesis is a literature study about the most important entomopathogenic nematode families that are used for biological control of insects. Out of totally about 250 nematode families just a few are used for biological control. In the thesis the families Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae and Phaenopsitylenchidae life cycles are described. Factors that can influence the nematode effect on the insects are mentioned, such as temperature, soil type, moisture, predators and parasites. Nematodes can be used against many different noxious insects like thrips, sciarids, leafminers, beetles and slugs. Here I am describing what insect species that are important, what their injuries at the plants looks like and which entomopathogenic nematode that can be used for biological control. There are three ways to spread the nematodes: mix them into the soil, mix them with water which are sprayed out on the plants or put the nematodes in the water and water them out to the plants. One important thing to think about is how you should store the nematodes, because they have special demands on the environment, both regarding storage and spreading. Temperature, light and moisture are three important factors. The propagation of entomopathogenic nematodes can be done by in vivo production or by in vitro production. The advantages and disadvantages of both methodes are discussed and the production methodes are described. There are a number of preparations with different fields of application and containing different nematodes. The preparations which are allowed in Sweden are mentioned and also which companies that produce or sell the preparations.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. ALLMÄNT OM NEMATODER BIOLOGI 1 3. PARASITÄRT VERKNINGSSÄTT HOS INSEKTS- PARASITÄRA NEMATODER INDIREKT PARASITISM DIREKT PARASITISM 2 4. FAMILJER, SLÄKTEN OCH DERAS BIOLOGI MERMITHIDAE Vattenlevande nematoders livscykel Marklevande nematoders livscykel Livsbegränsningar STEINERNEMATIDAE OCH HETERORHABDITIDAE Livscykeln Livsbegränsningar Beteende PHAENOPSITYLENCHIDAE KOMMERSIELL BEKÄMPNING SKADEGÖRARE SOM BEKÄMPAS Trips Sorgmyggor Minerarflugor Skalbaggar Sniglar UTSPRIDNING, FÖRVARING OCH BEKÄMPNINGSEFFEKT FÖRÖKNING AV NEMATODER In vivo produktion In vitro produktion FIRMOR OCH PREPARAT REFERENSER 20 Sid

5 1 INLEDNING För den biologiska bekämpningen i odlingar, både inom växthus och på friland, använder man sig av många olika organismer. I detta examensarbete tar jag upp en typ av djur som finns lite i bakgrunden och som för det mesta klassas som skadedjur, nämligen nematoder. Vad många inte tänkt på är att det finns insektsparasitära nematoder som kan användas för biologisk bekämpning. Examensarbetet utgör en litteraturstudie över de olika familjer och släkten som är användbara för biologisk bekämpning, och över vilka preparat som finns ute på marknaden. 2 ALLMÄNT OM NEMATODER Ordet nematod kommer från grekiskans nematos, som betyder tråd, och eidos, som betyder form. Nematoderna är de vanligaste flercelliga djuren på jorden och finns överallt där det finns liv. Man tror att det finns flera hundra tusen arter, men det är bara ca av dem som är beskrivna. Nematoderna bildar stammen Nematoda. De grupperas i två klasser, närmare 20-talet ordningar och över 250 familjer (Andersson & Eriksson, 2001). Nematoder kan delas in i tre grupper beroende på deras levnadssätt: frilevande, växtparasitära och djurparasitära. Djurparasiter är bl a trikin, spolmask, springmask m.fl. (Andersson & Eriksson, 2001). De flesta uppfattar nematoderna som mycket skadliga på växter och djur men insektsparasitära nematoder är nyttodjur genom att de angriper skadeinsekter som kan förstöra växterna. Insektsparasitära nematoder har olika verkningssätt och i vissa fall använder nematoderna värddjuren enbart som transportmedel. Annars rör det sig om olika former av parasitism där nematoderna behöver insekterna för att kunna fullfölja sina livscykler. Detta kan leda till utvecklingsstörningar, beteenderubbningar och sterilitet för insekterna och ibland kan det också leda till värddjurens död (Burman, 1989). 2.1 BIOLOGI Man kan beskriva nematoderna som spolformiga maskliknande djur. För att se nematoderna krävs vanligen ett mikroskop eftersom de flesta endast är millimeterstora. Djurparasiterna kan dock vara decimeterlånga, ibland upp till 1 m långa. Rekordet har en parasit i valar som kan uppnå 8 m i längd! Nematoderna är osegmenterade med en vätskefylld kroppshåla och har liknande organsystem som alla andra djur. De saknar dock speciella andningsorgan och cirkulationssystem. Kroppen är fylld av kroppsvätska som genom trycket ger ett vätskeskelett som ger kroppen stadga och form. Kroppen täcks av en kutikula av skleroproteinnatur, som kan släppa igenom vatten och salter. Ofta finns det fåror och åsar, tvärringar respektive sidolinjer på kroppen och dessa strukturer är till hjälp vid artidentifieringen. På insidan av kroppsväggen finns knippen av muskler, som gör att nematoden kan slingra sig framåt. Den kan bara förflytta sig några decimetrar om den inte får hjälp av ytvatten eller redskap. Kroppshålans dominerande organ är matspjälkningsapparaten som består av munöppningen/munhålan, matstrupen, mellantarmen, ändtarmen och anus. Mun och matstrupe och deras sätt att arbeta är anpassade efter födan och deras utformning kan vara 1

6 viktig för identifieringen. Munöppningen leder in i munhålan som kan vara försedd med tandlika bildningar hos predatorer och djurparasiter, utformad som ett rör hos bakterieätare eller bestå av en muntagg hos växtparasiter. Nematoderna har ett väl utvecklat nervsystem, och bland sinnesorganen finns papiller, borst, fria nervändar och kemoreceptorer. Nematodernas livscykel omfattar ägg, fyra ungstadier (juveniler) och den vuxna individen (adulten). Vid varje nytt stadium sker en kutikulaömsning (skinnömsning). Generationstiden varierar från några få dagar till en enda generation per år. Nematoder är anpassade till den miljö de lever i, t ex till klimatet och tillgängligheten av en värd. Potatiscystnematoden kan t ex ligga kvar som ägg i jorden i år och vissa nematoder kan bilda s.k. dauerlarver under perioder då det är torka eller näringsbrist. En del nematoder kan också vid torka göra så att de själva torkar ut, så att all fysiologisk aktivitet upphör. De väcks sedan till liv när de yttre faktorerna blir gynnsamma igen. Nematoden kan på så sätt överleva under mycket lång tid (Andersson & Eriksson, 2001). 3 PARASITÄRT VERKNINGSSÄTT HOS INSEKTSPARASITÄRA NEMATODER Man kan dela in insektsparasitära nematoder i indirekta parasiter och direkta parasiter. 3.1 INDIREKT PARASITISM Det finns en del nematoder som inte själva tar död på insekterna utan verkar genom en annan organism. Familjerna Steinernematidae och Heterorhabditidae har ett symbiotiskt samarbete med en bakterie. Nematoderna kan inte föröka sig utan bakterien och bakterien kan inte komma in i insekten utan nematodens hjälp. 3.2 DIREKT PARASITISM Bland familjen Mermithidae finns det direkta parasiter som själva tar död på insekterna. De är t e x parasiter på myggor och gräshoppor. Nematoden förökar sig inuti insekten. 4 FAMILJER, SLÄKTEN OCH DERAS BIOLOGI Av mer än 30 nematodfamiljer, i vilka det förekommer insektparasitära arter, har endast nio egenskaper som gör dem lämpliga för biologisk bekämpning: Allantonematidae, Parasitylenchidae, Iotonchiidae, Tetradonematidae, Sphaerulariidae, Mermithidae, Phaenopsitylenchidae, Steinernematidae och Heterorhabditidae. De viktigaste som används inom biologisk bekämpning är Steinernematidae, Heterorhabditidae, Mermithidae och Phaenopsitylenchidae (Kaya, 1993). Klasser, ordningar och familjer inom stammen Nematoda som associeras med insekter (de familjerna som tas upp är markerade i fetstil) (Kaya & Stock, 1997): 2

7 Klass Adenophorea (syn. Aphasmidia) Ordning Monochida Familj Plectidae Ordning Stichosomida Familj Mermithidae Tetradonematidae Klass Secernentea (syn. Phasmidia) Ordning Rhabditida Familj Carabonematidae Cephalobidae Chambersiellidae Heterorhabditidae Oxyuridae Panagrolaimidae Rhabditidae Steinernematidae Syrphonematidae Thelastomatidae Ordning Spirurida Familj Filariidae Onchocercidae Physalopteridae Syngamidae Spiruridae Subuluridae Thelaziidae Ordning Diplogasterida Familj Diplogasteridae Cylindrocorporidae Ordning Tylenchida Familj Allantonematidae Aphelenchidae Aphelenchoididae Entaphelenchidae Fergusobiidae Phaenopsitylenchidae Systematiken ändras ofta när nya nematodfamiljer hittas eller när forskningen får fram nya släktskapsförhållanden (Kaya & Stock, 1997). 3

8 4.1 MERMITHIDAE Det finns inom Mermithidae ungefär 32 släkten som omfattar över 200 arter. Nematoderna inom familjen har ett antal karakteristiska kännetecken som gör att de passar för biologiskt växtskydd: 1. De är värdspecifika för ett fåtal arter 2. Parasitismen är vanligtvis dödlig för insektsvärden 3. De är ganska lätta att hantera i laboratorium 4. En del av arterna kan massproduceras 5. De är lätta att sprida ut med enkla metoder 6. De finns kvar i jorden relativt långa perioder 7. De utgör ingen fara för den omgivande miljön eller andra djur Värdspecificiteten som är en fördel ur ekologisk synpunkt, kan också vara en nackdel ur bekämpningssynpunkt genom att den snäva värdkretsen gör att nematodernas användbarhet begränsas (Petersen, 1995). Nematoderna är parasiter på myggor, gräshoppor, skalbaggar, blötdjur, andra nematoder och även på urdjur, sk protozoer (Weischer & Brown, 2000). Inom familjen finns det både vattenlevande och landlevande nematoder och deras livscykel skiljer sig något åt från varandra Vattenlevande nematoders livscykel Vattenlevande nematoders utveckling framgår schematiskt av fig. 1. Det infekterande stadiet kläcks från ägget och de flesta arterna simmar fritt runt i stillastående vatten. Det finns dock arter som kläcks i rinnande vatten och som kan haka sig fast på ytor som stenar och vattenväxter. Nematoden fastnar på värden som passerar förbi och går in i insektens kroppshåla genom ett hål i värdens yttre kutikula. Arten Mesomermis flumenalis kan tränga sig igenom kutikulan på några få minuter. Medan detta sker och flera minuter efteråt verkar insekten vara paralyserad. Andra arter kan komma in i värdarna genom att nematodäggen slukas av insekten eller genom att nematoden tränger igenom deras tarmvägg. Nematoderna börjar växa så snart de kommit in i värden. Nematodarterna har olika utveckling: en del utvecklas bara i insektens larver, en del bara i den vuxna insekten, andra kan utvecklas i alla värdstadierna. Strax innan nematoden lämnar insekten bildar den en andra kutikula som gör att den tål den yttre miljön bättre. Nematoden gör sedan ett hål i värdens ytterhud och tar sig ut, för det mesta så dör insekten av skadorna men en del överlever. Nematoden gräver sedan ner sig i jorden/substratet, utvecklas till vuxet stadie, parar sig och lägger ägg. Denna period kan vara så kort som 10 dagar men hos en del arter ända upp till ett år (Petersen, 1995). En annan art som klassas som vattenlevande är Romanomermis culicivorax. Nematoden är parasit på myggor och lever hela sin livscykel i vattnet. Den lever som parasit i insektslarven och när den tar sig ut dör larven. Nematoden ömsar sedan kutikula och utvecklas till en sexuellt vuxen individ på dagar. Den adulta nematoden kan förbli aktiv i 6 månader i vattnet och äter då ingen föda, utan lever på lagrade substanser som lipider, glykogen och proteiner. Honan producerar ca 4500 ägg och den infektiva juveni 4

9 len som är ca 1,8 mm lång och en bra simmare, letar aktivt upp en mygglarv som blir dess värd. Juveniler som inte lyckas hitta en värd dör efter 3-4 dagar. När levnadsförhållandena för nematoderna försämras förblir nematodägg på bottnen av vattendraget okläckta (Weischer & Brown, 2000). Fig 1. Vattenlevande nematoders livscykel (efter Petersen, 1995) Marklevande nematoders livscykel De marklevande nematodernas livscykel liknar till stor del de vattenlevandes men skiljer sig åt på några punkter. Honor av Mermis nigrescens migrerar under fuktighetsperioder från jorden till vegetationen och lägger ägg. Äggen äts sedan upp av gräshoppor och kläcks i deras tarmar. Nematoderna tränger sedan igenom tarmväggen ut i kroppshålan. De flesta arternas ägg kläcks dock i jorden och juvenilerna migrerar till ytan i sökandet efter en lämplig värd. Migrationen sker oftast på natten eller under regniga väderperioder. Längden på de parasitiska faserna varierar hos olika arter från 7 dagar till 3 månader, varierar gör dessutom utvecklingen och äggläggandet. Det finns åtminstone två arter, Filipjevimermis leipsandra och M. nigrescens, som kan föröka sig utan befruktning Livsbegränsningar Fysiska faktorer: Temperaturen är viktig för nematodernas utveckling och parasitism men temperaturkraven varierar mycket mellan arterna. Arten Romanomermis culicivorax är endast aktiv vid temperaturer över 15 ºC. I motsats till detta så har det hittats en del arter i miljöer norr om polcirkeln! För vattenlevande nematoder kan vattenflödet ha betydelse. Om vattnet strömmar för starkt flyter nematoderna bort innan de har lyckats hitta en värd. För jordlevande nematoder är fuktigheten i jorden betydelsefull, då de inte tål för mycket torka. 5

10 Kemiska faktorer: En del arter, t ex R. culicivorax, är känsliga för höga saltmängder medan andra, t ex Octomyomermis muspratti, är mer toleranta. En del arter trivs inte i vatten som innehåller mycket organiskt material och som har låga syrenivåer. Detta kan ge en förklaring till varför nematoderna inte har kunnat användas för bekämpning i förorenade miljöer. Nematoderna har dock en hög tolerans för de flesta kemiska bekämpningsmedel. Biologiska begränsningar: Det finns ett antal predatorer och parasiter som kan begränsa nematodernas effektivitet, speciellt när det rör sig om vattenmiljöer. R. culicivorax angrips t ex av trollsländor, småkräftor, larver av jungfrusländor, hoppkräftor och dykare (skalbaggar). Patogener som svamp kan också ha effekt på nematoderna (Petersen, 1995). 4.2 STEINERNEMATIDAE OCH HETERORHABDITIDAE Inom ordningen Rhabditida finns det två familjer som innehåller insektsparasitära nematoder, nämligen Steinernematidae och Heterorhabditidae. Familjen Steinernematidae Släktena Steinernema (omfattar 24 arter) och Neosteinernema (omfattar en art) Inom Steinernema kan nämnas Steinernema kraussei, S. carpocapsae, S. feltiae och S. glaseri. Familjen Heterorhabditidae Släktet Heterorhabditis (omfattar åtta arter) Här ingår b la Heterorhabditidae bacteriophora och H. megidis (Nguyen, 2003). Nematoder inom de båda familjerna har liknande livscykler och båda lever i symbios med en bakterie. Det som gör dem lämpade för biologisk bekämpning är ett antal faktorer: 1. Insektsvärdarna dör snabbt 2. Nematoderna är lätta att föröka 3. Nematoderna har en vid värdkrets 4. De är lätta att sprida ut 5. De klarar att utsättas för de flesta kemiska bekämpningsmedel 6. De är säkra när det gäller den omgivande miljön Det finns dock en del negativa faktorer också när det gäller nematoderna inom dessa två familjer: att de behöver fukt för att överleva, att de är väldigt känsliga för UV-ljus och att de inte kan lagras en länge tid. Som nämnts ovan (avsnitt 4.1) kan en vid värdkrets också vara en nackdel vid bekämpningen, sett ur ekologisk synvinkel. Nematoderna inom familjerna finns spridda över stora geografiska områden och har visat sig vara mycket effektiva i bekämpningen av sorgmyggor och öronvivlar. De har också visat goda resultat mot olika bladbaggar (Costelytra zealandica, Leptinotarsa decemlineata, Diabrotica spp), medelhavsfruktflugan, (Ceratitis capitala), kålflugor, (släktet Delia), sädesbroddflyet (Agrotis segetum) och snytbaggen (Hylobius abietis) (Burman, 1989). 6

11 4.2.1 Livscykeln Den typiska livscykeln för nematoder av de båda familjerna visas i fig. 2. Nematoderna lever i symbios med en bakterie; hos familjen Steinernematidae heter bakterien Xenorhabdus spp och hos familjen Heterorhabditidae heter bakterien Photorhabdus spp. Båda bakteriearterna tillhör familjen Enterobacteriaceae (Gaugler, 2003). Det infektiva tredje juvenila stadiet av nematoderna bär bakterien i tarmkanalen (Kaya & Gaugler, 1993). Nematoderna lokaliserar insekterna genom att upptäcka deras exkrementer, höjda koldioxidnivåer och temperaturstigningar och de kan skilja mellan temperaturer på några hundradels o C (Georgis, 1992). När en lämplig värd hittats går juvenilen in genom naturliga öppningar (mun, anus eller andningshål) eller genom sår. Bakterien utsöndras från nematodens tarmar, förökar sig och dödar värden genom förgiftning av kroppsvätskan inom timmar, etablerar en miljö där nematoden kan föröka sig och hämmar tillväxten av andra sekundära mikroorganismer (fig. 3). Nematoden livnär sig på bakterien och värdens vävnader, genomgår två eller tre generationer och kommer ut från värden som infektiva juveniler för att leta efter nya värdar (Kaya & Gaugler, 1993). Den första generationen skiljer sig något mellan de två släktena. Hos Steinernematidae utvecklas första generationen till både hanar och honor, men hos Heterohabditidae utvecklas bara hermafroditiska honor. Den andra generationen består dock av hanar och honor hos båda släktena. När näringsämnena börjar ta slut utvecklas den andra generationens juveniler, som är infekterade med bakterien, lämnar insektskadavret och börjar leta efter nya värddjur. Vid 18-28ºC tar livscykeln mellan 6-18 dagar, antalet nya nematoder beror på insektens storlek (Georgis, 1992). De infektiva nematoderna kan överleva i upp till 3 år i jorden utan tillgång på värdinsekter (Burman, 1989). Fig 2. Livscykeln hos insektsparasitära nematodarter (efter Boff, 2001) Bakterien hjälper nematoden genom att den hindrar sekundära mikroorganismer att angripa insektskadavret. Den bryter också ner värdens vävnader till näringsämnen och fungerar som matkälla. I gengäld behöver bakterien nematoden som skydd från den yttre miljön och för att komma in i värdinsekten (Kaya & Gaugler, 1993). 7

12 Säkerheten för den yttre miljön har testats och bakterien Xenorhabdus har inte hittats någonstans utanför nematoden och infekterade insekter. Försök på råttor, möss, kycklingar, kaniner och grisar har visat att nematoderna inte kan infektera dessa. Däggdjuren har en kroppstemperatur på 37 ºC vilket hindrar nematoderna, och hos fåglar stoppar immunförsvaret nematoderna inom ett par dagar (Georgis, 1992). Fig 3. Sönderskuren puppa av Spodoptera exigua som är infekterad av Steinernema carpocapsae (efter Kaya, 1993) Livsbegränsningar Fysiska faktorer: Sökandet efter värdar påverkas av fuktigheten i marken, porstorleken och jordens innehåll av organiskt material (Burman, 1989). Leriga jordar har små porer vilket begränsar nematodernas rörlighet och nematoderna kräver också en vattenfilm som gör att de kan spridas. Temperaturberoendet varierar, heterorhabditider kan infektera en värd vid 7 C och vissa steinernematider infekterar värdar från 5 C till 25 C (Kaya & Gaugler, 1993). Kemiska faktorer: Det har inte gjorts så många undersökningar om hur ph och salthalten påverkar nematoderna men man räknar inte med att dessa faktorer medför några allvarliga begränsningar (Boff, 2001). Biologiska faktorer: Olika virus, svampar och bakterier kan ha en negativ effekt på nematodernas utveckling (Boff, 2001). Insekterna har också en del sätt att skydda sig mot nematoderna. Puppor skyddas genom den kraftiga kokongen, och sociala insekter som termiter bär bort infekterade insekter och minskar därför angreppets omfattning. Insekternas anatomiska uppbyggnad, t ex deras mundelar, kan också påverka möjligheten till infektion (Burman, 1989). En del insekter utsöndrar avskräckande ämnen, skyddar sina öppningar med hår, har tjockt skinn eller borstar helt enkelt av nematoderna med benen (Boff, 2001). Olika kvalster kan angripa nematoder och livnära sig på dem och en del bakterier kan göra att nematodernas effektivitet begränsas (Poinar, 1979). 8

13 4.2.3 Beteende Sökandet efter lämpliga värdar varierar mellan de olika arterna. En del söker på eller nära jordytan, t ex Steinernema carpocapsae, andra är mer anpassade för att söka djupare i jorden, t ex Heterorhabditis bacteriophora. Nematoderna väljer sedan mellan två sökstrategier: att ligga i bakhåll eller att ge sig ut på jakt. De som ligger i bakhåll (fig. 4) sparar energi och inväntar rörliga, ytanpassade värdar. De är inte anpassade till att attackera orörliga värdar djupare ner i jorden, medan de som ger sig ut på jakt (fig. 5) är mycket rörliga och känner av värdens luktämnen. De rörliga nematoderna har två sökfaser: en mer linjär rörelse när begränsad information är tillgänglig och ett mer lokaliserat sökande som blir mer spiralformigt och snävt när mycket information finns (Kaya & Gaugler, 1993). De rörliga nematoderna kan röra sig 3-6 meter på två månader (Weischer & Brown, 2000). Fig 4. Nematoder som ligger i bakhåll och söker i en linjär rörelse (efter Boff, 2001) 9

14 Fig 5. Nematoder som jagar och använder en cirkelrörelse i sökandet efter värdar (efter Boff, 2001) Exempel på de olika arterna: Steinernema carpocapsae Detta är den mest studerade, användbara och mångsidiga av de insektsparasitära nematoderna. Den används mot olika fjärilar som nattflyn, nattfjärilar och glasvingar. S. carpocapsae står på sin svans i en upprätt position nära jordytan och fastnar på passerande värdar. Den är mest effektiv vid en temperatur på mellan 22º till 28º C och används mest på rörliga, ytanpassade insekter. Steinernema feltiae Denna arten angriper främst små flugor som svampflugor, och fruktflugor, men också hårmyggor och kan tåla jordtemperaturer under 10ºC. Steinernema glaseri Detta är den största nematoden inom släktet och angriper olika skalbaggslarver av jordlöpare, vivlar, knäppare och bladhorningar. Passar bäst till värdar som har liten rörlighet och som förblir vid jordytan. Nematodens storlek gör att den är dyr att producera. Steinernema riobravis Arten har en vid värdkrets och är effektiv mot nattflyn, syrsor och vivlar. Den tål höga temperaturer och dödar effektivt insekter vid jordtemperaturer på över 35ºC. Heterorhabditis bacteriophora. Denna art används mot olika fjärils- och skalbaggslarver men är mest effektiv mot vivlar, särskilt öronvivlar. Kan visa minskad effektivitet när jordtemperaturen sjunker under 20ºC (Gaugler, 2003). 10

15 4.3 PHAENOPSITYLENCHIDAE Familjen Phaenopsitylenchidae tillhör ordningen Tylenchida. Arternas fördelar när det gäller biologisk bekämpning: 1. Nematoderna är enkla att producera 2. De är effektiva parasiter och infekterar lätt 3. Nematoderna sprids effektivt med hjälp av värdens äggläggning 4. De kan överleva under långa perioder utan värd (Weischer & Brown, 2000). Nematoden har två olika livscykler, en parasitisk heterorsexuell och ett frilevande heterorsexuellt svamplevande stadie. Nematoderna från de olika livscyklerna skiljer sig åt i utseende. De svampätande nematodernas honor är ca 1,9 mm långa och de parasitiska honorna är något mindre, ca 1,2 mm långa (Weischer & Brown, 2000). Nematoden Beddingia siricidicola har använts som biologisk kontroll mot stekeln Sirex noctiolio i Australien. Stekeln, som vanligen är en godartad eller sekundär skadeinsekt på stressade träd i Europa och vissa andra regioner i världen, är en primär skadeinsekt på tallar i Nya Zeeland och Australien (Kaya, 1993). Beddingia siricidicola (fig. 6) är frilevande i veden hos döda eller döende tallskogar och äter på Amylostereum areolatum, som är en svamp som lever i symbios med stekeln Sirex spp. Svampen förser stekelns larver med mat och växer i träden. Nematoderna kan leva i veden under generationer men när svampens tillväxt minskar p.g.a. ogynnsamma miljöförhållanden utvecklas de juvenila nematoderna till parasitiska honor på stekeln. Befruktade honor tränger in i stekelns larv som lever i veden. Nematoderna ökar i storlek inne i larvens kroppshåla men börjar inte producera ägg förrän insekten har börjat förpuppa sig, och detta kan ta upp till tre år. När stekelns könskörtlar har utvecklats färdigt så tränger den juvenila nematoden in i stekelns ägg och transporteras därigenom till nya områden genom stekelns äggläggning på nya platser. Beroende på hur den nya omgivningen är, så börjar de antingen en svamplevande livscykel, eller så fortsätter de den parasitiska (Weischer & Brown, 2000). 11

16 Fig 6. Livscykeln hos Beddingia siricidicola (efter Kaya, 1993) 5 KOMMERSIELL BEKÄMPNING 5.1 SKADEGÖRARE SOM BEKÄMPAS Trips Tripsen lägger ägg inne i bladen och genomgår sedan två stadier i jorden. De lever av växtens cellsaft och suger ut cellerna radvis så att det bildas långa vitaktiga strimmor. Fläckarna får ett silverglänsande utseende och djurens svarta exkrementer syns som små svarta prickar. På tjockbladiga växter kan det bildas en korkaktig beläggning. Angripna blommor får ljusa strimmor och intorkade fläckar. Störst skada gör tripsarna inomhus och i växthus, men de kan även vid varmt väder angripa köksväxter och olika prydnadsväxter utomhus (Pettersson & Åkesson, 1998). Bekämpning av trips med insektsparasitära nematoder är relativt ny i Sverige men nu har preparatet Nemasys kommit, som innehåller nematoden Steinernema feltiae (Predator, 2003) Sorgmyggor Sorgmyggor förekommer överallt i jord, främst i fuktiga områden. I växthus är de allvarliga skadegörare som särskilt angriper sticklingar och småplantor. Sorgmyggans larv äter på stambasen, och kan även angripa frösådder. Larverna hittas ofta runt rothalsen, på jordytan eller på krukors insida. Larvens gnagskador blir inkörsportar för svampsjukdomar som Pythium, Phytophtora och gråmögel. Sorgmyggan lägger sina ägg på fuktiga ställen (Pettersson & Åkesson, 1998). 12

17 För bekämpning av sorgmyggorna kan man använda nematoden Sterinernema carpocapsae (Predator, 2003) Minerarflugor Larverna av minerarflugan gör gångar i bladen, vissa gör smala gångminor, andra runda fläckar. De allvarligaste skadorna görs på örtartade växter i växthus av tomatminerarflugan (Liriomyza bryoniae) och av krysantemumflugan (Chromatomyia syngenesiae). Även serpentinminerarflugan (L. trifolii) och L. huidobrensis kan orsaka skador. Flera olika arter kan också angripa perenner. På vedartade växter är angrepp mer sällsynta (Pettersson & Åkesson, 1998). Minerarflugor kan behandlas med nematoden Steinernema feltiae (Predator, 2003) Skalbaggar Öronviveln (Otiorhynchus spp) är en vanlig skadegörare både på friland och i växthus på örtartade och vedartade växter. Under dagen ligger de vuxna djuren dolda under blad och växtrester för att krypa fram på natten och orsaka typiska kantgnag på växternas blad. Som larver gnager de även på rötterna. Växthusöronviveln (O. sulcatus) är den viktigaste skadegöraren men även liten jordgubbsöronvivel (O. ovatus), nordlig öronvivel (O. nodosus) och O. singularis kan orsaka betydande skador. Vivelns ägg läggs i jordytan nära plantorna och larverna äter sedan på rötterna i upp till 3 månader innan de förpuppas (Pettersson & Åkesson, 1998). Den biologiska bekämpningen mot vivlarna riktas mot deras larver och man använder nematoderna Steinernema carpocapsae, S. feltiae eller Heterorhabditis megidis, alla tillhörande ordningen Rhabitida (Predator, 2003) Sniglar Även om denna uppsats huvudsakligen handlar om bekämpning av insekter, kan det vara lämpligt att även ta upp en annan typ av växtparasiter, som skadar växten på samma sätt, nämligen sniglar. Sniglar och snäckor kan angripa olika växter på friland och i växthus. Skadorna kan bestå av fönstergnag på bladen, de kan göra gropar på underjordiska växtdelar och groende frön kan ätas ur helt. De viktigaste skadegörarna i Sverige är åkersnigeln (Deroceras reticulatum) och den spanska skogssnigeln (Arion lusitanicus), även kallad mördarsnigeln (Pettersson & Åkesson, 1998). Nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita, som tillhör ordningen Rhabitida, är en parasit på snigeln D. reticulatum (Glen, 1994). Phasmarhabditis hermaphrodita bildar ickeätande utvecklingshämmade juveniler (dauerlarver). Dessa är larver i tredje stadiet som behåller andra stadiets ytterhud, där mun och anus är stängda. Dauerlarven rör sig genom jorden sökandes efter sniglar och när de har lokaliserat dessa infekterar nematoden sniglarna (Wilson & Gaugler, 2003). Nematoden går in genom sniglarnas andningshål, vidare in i snigelns kroppshåla där den släpper ut en bakterie (Moraxella osloensis) som den sedan lever på. Detta sker inte förrän snigeln har dött. Infektionen i kroppshålan orsakar en karakteristisk svullnad av manteln, ett hudveck som täcker en del av kroppen hos blötdjuren. Snigelns ätande hämmas starkt efter infektionen och 7-21 dagar senare dör sni 13

18 geln. Nematoden försörjer sig sedan på bakterierna i den döda snigeln och utvecklas till en självbefruktande hermafroditisk vuxen som förökar sig genom äggläggning. När maten är slut utvecklas nematoden åter igen till dauerlarver som börjar söka efter nya sniglar. Den optimala temperaturen för infektion ligger mellan 5º C till 17º C (Glen, 1994). 5.2 UTSPRIDNING, FÖRVARING OCH BEKÄMPNINGSEFFEKT Man kan sprida ut nematoderna på tre olika sätt. I växthusodlingen kan man tillföra dem i jorden innan växterna planteras vilket är en enkel, förebyggande metod. Denna metod används t ex vid odling av julstjärnor när det gäller sorgmyggeangrepp. Man kan också spruta ut nematoderna med vatten i en växtskyddsspruta vid förekommande angrepp. Man sprutar då på växterna. Om det är tätt med blad kan det vara bra att skölja bladen med vatten så att de nematoder som eventuellt blivit kvar på bladen sköljs ner i växtmaterialet. Ett tredje sätt är att vattna ut nematoderna med droppbevattningen i växthuset. Man kan t ex vattna ut nematoderna tillsammans med gödsellösningen, om inte stamlösningen är för stark (Sundin, 1993). Nematoderna levereras ofta i en geleliknande massa eller i en vattensuspension (Burman, 1989). När man förvarar nematoder får de inte torka och de ska förvaras svalt (2-6 grader) och mörkt (Sundin, 1993). Nematoderna är känsliga för UV-ljus och därför bör behandlingen ske vid mulet väder eller på kvällen (Kaya & Gaugler, 1993). Vid utspridningen av nematoderna kan man täcka behandlade ytor med ett tunt jordlager för att minska risken för uttorkning eller för att de skadas av UV-strålning (Burman, 1989). Vid behandlingen måste jorden vara fuktig och tillblandningen skall ske i kallt vatten. Vid utspridningen är det viktigt att det är god omblandning i sprutan, annars kan nematoderna lätt sjunka till botten. Efter utspridningen får krukjorden aldrig torka upp, det kan då slå ut nematoderna men man kan gödsla som vanligt, så länge det inte är för stark, koncentrerad gödselblandning (Sundin, 1993). Vid utspridningen är det viktigt att det mest infektiva utvecklingsstadiet hos nematoderna är närvarande (Burman, 1989). Temperaturen bör ligga på o C för att nematoderna skall vara effektiva, minitemperatur är o C. Om temperaturen är över 28 o C slutar de att föröka sig. Även om nematoderna har en idealisk miljö i torv fungerar de också bra i stenull. Nya behandlingar måste dock utföras lite tätare i stenull än i torv. Nematoderna tål de flesta bekämpningsmedel som man besprutar växterna med men inte att man vattnar ut bekämpningsmedel (Vänninen, 1994). 5.3 FÖRÖKNING AV NEMATODER Det finns två sätt som man kan föröka nematoder på. Ett sätt är in vivo, med en insektsvärd som fungerar som medium för nematodbakteriens tillväxt och förökning. Detta kräver dock en konstant tillgång på friska insekter. Metoden är känslig och produktionen kostar mycket när det gäller utrustning och arbetstimmar. En mer kostnads effektiv metod är in vitro, där nematoden lever på ett substrat. Steinernema spp. produceras kommersiellt i en monoxenisk vätskekultur, av en bakterie (monoxenic liquid culture) där man använder jäsningstanktekniken. Detta är den mest ekonomiska metoden (Smith, 1994). 14

19 5.3.1 In vivo produktion The White Trap systemet utnyttjar den infektiva juvenilens naturliga migration från värdens kadaver (fig.7). Insekter inokuleras med nematoder i lådor som är klädda med ett filterpapper. Efter 2-5 dagar flyttas de infekterade insekterna över till White traps. Dessa består av en mindre låda/petriskål klädd med filterpapper och en större låda/petriskål som omger den mindre. I den större finns det vatten. Den mittersta lådan/petriskålen med insektskadavren förser nematoderna med fuktigt substrat att röra sig på. De infektiva juvenilerna migrerar till det omgivande vattnet där de infångas och skördas. Fig 7. In vivo produktion (efter Shapiro & Gaugler, 2002) Skördade nematoder måste koncentreras före formuleringen och detta kan göras genom en sedimenteringsprocedur (gravity settling). Centrifugering kan också användas men detta är en ganska dyr metod (Shapiro & Gaugler, 2002). Innan formuleringen kan insektsparasitära nematoder lagras i syresatta tankar i upp till 3 månader (detta gäller både för nematoder förökade in vivo och in vitro). Genom White trap metoden är risken för att nematoderna ska bli förorenade minimal eftersom de infektiva juvenilerna migrerar från kadavret och lämnar möjliga föroreningar. Det kan dock ändå uppstå mikrobiologiska föroreningar men dessa kan reduceras genom att man sköljer nematoderna upprepade gånger (Shapiro & Gaugler, 2002). Den vanligaste insekten som används är Galleria mellonella eftersom den är mottaglig för de flesta nematoderna. Den har också hög tillgänglighet (säljs som fiskbete) och är lätt att föda upp och förökar sig fort. En del nematoder kan dock inte odlas med G. mellonella, t ex Steinernema kushidai (Shapiro & Gaugler, 2002). Kvalitet Detta är en viktig faktor att tänka på. Vanligtvis är nematodantalet beroende på storleken på värden och mottagligheten för infektion beror på värdens storlek eller ålder. Detta är viktiga faktorer när det gäller lämpliga värdar. Nematoderna kan anpassa sig till de värdar de förökas i, vilket kan reducera effektiviteten om värden inte är släkt med skadeinsekten 15

20 som ska angripas. Kvaliteten på nematoderna verkar bli bättre när de förökas i en värd som ligger inom nematodens naturliga värdkrets. Fysiska faktorer Miljöfaktorer som temperatur, syrenivå och fuktighet kan påverka produktionen. Temperaturen varierar mellan C och hänger ihop med nematodens ursprungsklimat. God syretillgång är nödvändig för utvecklingen. Hög nivå av luftfuktighet måste hållas genom hela processen. I White trap metoden måste substratet förbli fuktigt för att förhindra att kadavret bryts ner. För mycket vatten hindrar dock nematodens rörelser och påverkar dessutom syrenivån. Inokuleringsmetoden kan påverka infektionens effektivitet. Inokuleringen kan ske genom att spruta nematoder på substratet, doppa insektsvärdarna i en lösning med nematoder, eller tillsätta nematoderna i insektens mat (detta går bara hos en del värdar). Ett problem för både in vivo och in vitro produktion är försämring av nematodstammen. När en biologisk kontrollagent isoleras och förökas i laboratorium eller massproduceras för kommersiellt bruk, kan den förlora bra egenskaper genom olika genetiska processer, som inavel eller oavsiktligt urval. Därför kan produktionen av nematoder leda till en kvalitetsminskning av nematodens giftighet, miljötolerans och förökningskapacitet (Shapiro & Gaugler, 2002). Ett försök att öka effektiviteten med in vivo produktion är genom LOTEK systemet (fig. 8). White trap metoden kräver två brickor/petriskålar, en för inokulation och en för skörd. LOTEK systemet kräver endast en perforerad bricka och ett automatiserat skördesystem där infektiva juveniler sköljs ner och pumpas till en uppsamlingstank. Systemet ökar avkastningen, minskar platsbehovet och minskar tiden som behövs till skörden (Shapiro & Gaugler, 2002). 16

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland. Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus. Jordbruksinformation 15-2011

Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus. Jordbruksinformation 15-2011 Jordbruksinformation 15-2011 Biologiskt växtskydd mot skadedjur i växthus Innehåll Biologiskt växtskydd mot skadedjur 3 Biologiska växtskyddsmedel 3 Växtskyddsmedel måste registreras 3 Historia och framtid

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

www.jordbruksverket.se Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare 2012/2013

www.jordbruksverket.se Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare 2012/2013 www.jordbruksverket.se Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare 2012/2013 Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare Detta informationsmaterial är en sammanfattning av de viktigaste växtskadegörarna

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Hus utan lus. Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel. www.kemikalieinspektionen.se

Hus utan lus. Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel. www.kemikalieinspektionen.se Hus utan lus Tips och råd om både ohyra och bekämpningsmedel www.kemikalieinspektionen.se Skadedjuren ökar i samhället Skadedjur blir ett allt större problem i Sverige. Det kan leda till ökad användning

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre Behandling med Ferramol i slåttervall för att förebygga skador Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall HS Skaraborg rapport nr 1/11 Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von

Läs mer

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Även i ekologisk odling måste man hålla undan ogräs, insekter och svampangrepp, som till exempel skorv. Ogräs bekämpas mekaniskt, insekter tar

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

Miljökontoret Dnr 2009-0341 2009-05-05 Dpl 4251 TILLSYN VÄXTHUS. Projekt april 2009

Miljökontoret Dnr 2009-0341 2009-05-05 Dpl 4251 TILLSYN VÄXTHUS. Projekt april 2009 Miljökontoret Dnr 2009-0341 2009-05-05 Dpl 4251 TILLSYN VÄXTHUS Projekt april 2009 Projektet utfört och sammanställt av: Anette Stångmyr Miljöinspektör Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 2 Genomförande

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt!

ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt! ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt! Art. 103/104 All Purpose Cream normal/torr hud Verkar mjukgörande, binder fuktigheten ihuden och stärker vävnaden.

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Masterprogram i biologi 2015/2016

Masterprogram i biologi 2015/2016 Masterprogram i biologi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% På masterprogrammet i biologi får du en förstklassig utbildning med stor valfrihet att skapa din egen profil. Genom det stora kursutbudet inom

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN Text: Eva-Lena Larsson 1988 Reviderad: Anders Nilsson 2007 INNEHÅLL MASKAR...5 Iglar...5 Virvelmaskar...5 Rundmaskar/nematoder...6 Tagelmaskar...6 Glattmaskar...7 BLÖTDJUR...8

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde - Varför beskär vi fruktträd? Är det enbart ett måste eller för att trädet tar för stor plats i trädgården. Svaret är självklart, nej. Målet med beskärningen kan vara många men den viktigaste orsaken till

Läs mer

Biologisk bekämpnings praktikan. Klara Löfkvist och Anna Karin Johansson

Biologisk bekämpnings praktikan. Klara Löfkvist och Anna Karin Johansson Biologiskbekämpningspraktikan KlaraLöfkvistochAnna KarinJohansson 1 Innehållsförteckning Biologisk bekämpning idag... 3 Så här använder du praktikan... 3 Att jobba med biologisk bekämpning... 3 Innan odlingssäsongen...

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GRON-FRI Effektivt mot alger och lav. För alla ytor utomhus. Fasader, tak, staket, marksten, trätrall, murar, markiser m.m. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Grön-Fri.

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Skötsel och rengöringsanvisning

Skötsel och rengöringsanvisning Skötsel och rengöringsanvisning Innehållsförteckning Allmänt om skötsel av textila golv i offentlig miljö... 2 Förebyggande åtgärder... 2 Rekommenderade rengöringsmetoder... 3 Rengöringsmetoder... 3 Daglig

Läs mer

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening

Svenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening Svenska GENIE Kitchen Garden Effortless Indoor Gardening Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. GENIE Kitchen Garden design by sebastian jansson Genie köksträdgård har utvecklats

Läs mer

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment FREDRIK PERSSON F ör över hundra år sedan upptäcktes att temperaturchocker sent i larvstadiet kan orsaka tydliga förändringar i färg och mönster hos flera

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer