DFM1-tentamen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DFM1-tentamen 081127"

Transkript

1 DFM1-tentamen Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller namnge) - sammansatt nivå (till exempel redogöra för, beskriva) - relaterad (till exempel analysera, relatera eller varför -frågor) - utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera) Största andelen av frågorna är på de två första nivåerna. Läs noga frågorna innan du börjar svara. Du måste få 60 % av tentamens 80 poäng för att bli godkänd på tentamen. Frågor i anslutning till artikeln: 5 -AMP-activated protein kinase activity and protein expression are regulated by endurance training in human skeletal muscle, AM. J. Physiol. Endocrinol. Metab.; 286: E411-E417, (2004) [11p] 1 (2p) Baserat på information i artikelns introduktion beskriv med bild och text uppbyggnaden av AMPK och hur dess aktivitet regleras på olika sätt och av olika regulatoriska molekyler. Svar: Av skissen skall framgå att AMPK är uppbyggt av tre olika subenheter (, och ) och att -subenheten är katalytisk aktiv medan är regulatoriska. Att AMP och kreatin fungerar som positiva allostera regulatorer medan ATP och kreatinfosfat på motsvarande sätt fungerar som negativa allostera regulatorer. Vidare skall det framgå att AMPK aktiveras genom kovalent modifiering (fosforylering) medierad av enzymet AMPKK, medan det inhiberas av proteinfosfataser, samt att de båda kovalenta modifieringarna potentieras av AMP. 2 (2p) AMPK kan aktiveras kroniskt av den experimentella drogen AICAR. Beskriv 5 -AMP principiella uppbyggnad med en skiss (strukturformel) samt ange hur AICARs uppbyggnad skiljer sig från AMP. Svar: Skissen av AMP skall innehålla basen adenin (sexring+femring) adderade till C1 i ribos via en -N-glykosidbindning och en fosfatgrupp adderad till C5 via en fosfoesterbindning samt två OH - grupper under ringens plan på C2 resp. C3. AICAR (5-aminoimidazole-4-carboxamide-1-ß-D-ribofuranoside) kan för den oerfarna tolkas som om att föreningen skiljer sig från AMP genom att basen adenin liksom fosfatgruppen saknas och att ribosmolekylen är substituerad på C4 med en carboamidgrupp och på C5 med en aminoimidazolgrupp samt att det på C1 sitter en hydroxylgrupp i -orientering, d.v.s. ovanför ringens plan. OBS I verkligheten skiljer sig dock AMP och AICAR endast åt på kol 1. I AICAR sitter det i stället för adenin, 5-aminoimidazole (en ring) till vilken det är bunden en 4-carboxamide-grupp. Både det rätta svaret rörande AICARs struktur, samt de svar som är rimliga baserat på nomenklaturkunskaper som man erhållit under DFM1, ger poäng. 1

2 3 (2p) Vid ett adrenergt påslag, såsom under ett Vasalopp, hur påverkas antagligen aktiviteten av AMPK om kaffe/te (hämmar enzymet fosfodiesteras) intas under loppet. Motivera genom att beskriva adrenalins signaltransduktion via -receptorer (från receptorprotein till och med första intracellulärt aktiverade enzym) och genom att beskriva hur de två signaltransduktionsvägarna kan tänkas påverka varandra! Svar: Adrenalin (A) binder i muskulatur till en 7-TM receptor som kopplar vidare till ett G-proteinkomplex bestående av tre subenheter (, och ) [där G binder GDP]. Vid inbindning av A [sker ett utbyte av GDP mot GTP] dissocierar G från de övriga två subenheterna och aktiverar enzymet adenylatcyklas. Adenylatcyklas katalyserar bildningen av camp från ATP [under samtidig bildning av pyrofosfat]. camp aktiverar sedan camp-beroende-proteinkinas (PKA). camp inaktiveras av det i frågan angivna fosfodiesteraset under bildning av 5 -AMP. 5 -AMP aktiverar AMPK. Om fosfodiesteras hämmas av kaffein ökar förmodligen aktiviteten av PKA medan aktiviteten av AMPK antagligen minskar. 4 (3p) I artikeln analyseras bland annat fosforyleringen av ACC (Ser 221 ) och mängden ACC -protein efter uthållighetsträning. Vilken reaktion katalyserar ACC i levern (ange samtliga substrat och produkter)? Vid vilket metabolt tillstånd aktiveras ACC i levern och vilka olika faktorer påverkar aktiviteten av ACC och på vilket sätt? Hur påverkas fosforyleringen av ACC respektive aktiviteten av citratsyntas i muskulatur vid uthållighetsträning? Om ACC i muskulaturen katalyserar samma reaktion som ACC i levern och regleras på samma sätt vad kommer antagligen det metabola konsekvensen att bli av uthållighetsträningen? Motivera! Svar: I levern katalyserar acteylcoa-karboxylas (ACC) det hastighetsreglerade steget i fettsyrasyntesen acetylcoa+co 2 malonylcoa. I levern regleras ACC allostert genom "feed forward" stimulering av citrat och "feed back" inhibering av bl.a. palmitoyl-coa. Insulin stimulerar ACC genom en defosforylering av ACC medan glukagon/adrenalin via fosforylering av PKA inhiberar ACC. [Reglering kan också ske på gennivå.] Enligt artikeln stimulerar uthållighetsträning aktiviteten av citratsyntas, d.v.s. bildningen av citrat, men också fosforyleringen av ACC. Om ACC i muskulaturen regleras på samma sätt som ACC i levern skulle detta innebära att mindre citrat metaboliseras via ACC (minskad lipogenes) och mer av det citrat som bildas i TCA-cykeln, p.g.a. den ökade aktiviteten av citratsyntas, leder till en ökad bildning av reducerade coenzymer och i slutändan av ATP. 5 (2p) Uthållighetsträning har visat sig öka känsligheten för insulin och data som presenteras i artikeln antyder att AMPK skulle kunna vara involverat i denna process. Ange två proteiner/enzymer omnämnda i artikeln vars expression ökar vid aktivering av AMPK och som därför kan vara involverad i en ökad känslighet för insulin och ett ökat glukosupptag. Motivera för vardera enzym/protein hur det kan leda till ökad insulinkänslighet genom att ange hur det verkar! Svar: GLUT4 - insulinberoende glukostransportör som rekryteras från en vesikelpool till plasmamembranet. Hexokinas fosforylerar glukos till glukos-6-fosfat varigenom det innestängs i cellen för fortsatt intracellulär processning 2

3 Allmänna frågor och flervalsfrågor (20p) OBS!! När det gäller flervalsfrågorna nedan kan du EJ ringa/kryssa eller på annat sätt markera ditt svar direkt i frågan - du måste skriva bokstaven för rätt svar. 6 (2p) AZT (3'-azido-2'3'-dideoxytymidin, Zidovudine) är den nukleosidanalog som var det första antivirala medlet som lanserades mot HIV. Rita principiell struktur för AZT och beskriv hur det kan hämma HIV s replikation. Svar: Se fig , sid. 406 Champe, Harvey & Ferrier. AZT är en dideoxynukleosid med azidogrupp på 3'-kolet och tymin som bas. Efter cellulärt upptag omvandlas AZT till AZTTP som hämmar HIVs omvända transkriptas via inkorporering i en växande DNAsträng och fungerar då som en "chain terminator" eftersom en 3'OH - grupp saknas och nästa nukleotid därmed ej kan inkorporeras. 7 (1p) Vilken av nedanstående molekyler bidrar genom metabolismen EJ till en eller flera av de atomära komponenter som ingår i någon av de vanliga nukleosiderna. Motivera kortfattat ditt svar. a) glukos b) glycin c) glutamin d) fosfatjonen e) aspartat f) N 10 -formyl-tetrahydrofolsyra g) koldioxid Svar: D eftersom nukleosiderna bara består av en kolhydratdel och en bas medan de olika nukleotiderna däremot innehåller fosfatgrupper. 8 (2p) Beskriv kort den genetiska koden på DNA-nivå och på proteinnivå. Vad menas med att koden har redundans? Svar: De fyra DNA baserna ACGT kan bilda totalt 64 olika triplett-kodoner varav 3 utgör stop-kodoner som resulterar i terminering av translation och de övriga 61 kodar för 20 olika aminosyror. Således kodar flera olika kodon ofta för en och samma aminosyra (redundans). 9 (2p) Det finns en organell som konceptuellt kan jämföras med matsmältningssystemet (lysosomen). Redogör för lysosomens funktion i kroppen. Svar: Lysosomen är den organell i cellen där nedbrytningen av olika makromolekyler sker. Utan en sådan nedbrytning skulle avfallsprodukter ansamlas i cellen. I denna del behandlas lysosomens uppbyggnad och de olika transportvägar som för material till lysosomen. En av dessa vägar är den endocytotiska vesikeltransportvägen som för material från plasmamembranet och cellens utsida in i cellen. Lysosomen har ett lågt ph eftersom enzymerna kräver detta för sin aktivitet. 3

4 10 (2p) a) Var någonstans utefter magtarmkanalen finns det under embryonalperioden ett ventralt mesenterium? Ange namnen på tre peritoneala strukturer som bildas från det ventrala mesenteriet och som finns hos en vuxen person! Svar: a) I framtarmen, den del som kommer att ge upphov till gaster och (delar av) duodenum. b) Lig. falciforme hepatis, lig. hepatoduodenale, lig. hepatogastricum. 11 (1p) Var någonstans utefter magtarmkanalen finns Z-linjen? Svar: I slemhinnan vid övergången mellan esophagus och gaster. 12 (1p) Hur identifierar du lämpligen gränsen mellan colon sigmoideum och rectum? Svar: Vid övergången från colon till rectum försvinner taenia coli och blir istället ett kontinuerligt yttre longitudinellt muskelskikt. 13 (2p) Magsäcken (ventrikeln) innehåller flera olika celltyper. Namnge minst två celler och deras respektive sekretionsprodukter. Svar: 1. Mukösa halsceller - producerar slem. 2. Parietalceller producerar HCl och intrinsic factor (IF). 3. Huvudceller producerar pepsinogen. 4. Endokrina celler producerar hormoner som ghrelin, gastrin, 5-HT, somatostatin. 14 (1p) Utöver mikrovilli som finns på epitelet så finns det andra ytförstorande strukturer i ventrikeln. Namnge en av dessa. Svar: 1. Rugae (plicae gastrica). Längsgående veck som omfattar mukosa och submukosa. 2. Area gastrica. Mindre (1-6 mm) olikformade utbuktningar av mukosan. 3. Foveolae gastricae (gastric pits) är fåror i mukosan, i vilkas botten magsäckens slemhinnekörtlar mynnar. 15 (1p) Från vilket organ som deltar i matsmältningen är bifogade bilder (A-D) hämtade (se färgbilagan)? Vad kallas den struktur markerad med pil och frågetecken i bilden D? Svar: Tunntarmens ileum. Peyers plaque. 16 (1p) I samband med behandling av ventrikel- eller duodenalsår går behandlingen ut på att bland annat minska HCl-sekretionen. Ange två skäl till varför du INTE skulle vilja helt undertrycka HCl-sekretionen? 4

5 Svar: Bakteriostatisk, denaturera protein/pepsins aktivitet, aktivering av pepsinogen. Flervalsfrågor 17 (1p) Vilka av följande påståenden avseende reglering av magsaftsekretion och motilitet är SANNA? Svar: a. 1. Syn, lukt, smak eller tanken på föda kan initiera den cephala fasen och därmed aktivitet i ventrikeln. 2. Den gastriska fasen börjar när föda kommer in i tunntarmen. 3. När de väl är aktiverade kommer sträckreceptorer och kemoreceptorer i ventrikeln att öka bildningen av magsaft och öka peristaltiken. 4. Den intestinala fasen hämmar ventrikelns aktivitet via en reflex. 5. Den enterogastriska reflexen stimulerar magsäckens tömning. a) 1, 3 och 4 b) 2, 4 och 5 c) 1, 3, 4 och 5 d) 1, 2 och 5 e) 1, 2, 3 och 4 18 (1p) ETT av följande påståenden gäller för peristaltisk reflex: Svar: c. a) Går i retrograd riktning i tunntarmen i samband med kräkning. b) Enteriska nervsystemet kan omprogrammeras i ett kort tarmsegment som kopplats loss och sytts fast igen, och där riktningen på tarmen kastats om 180 grader. c) Inbegriper en preparativ relaxerande komponent i distal riktning och en propulsiv kontraherande del proximalt om bolus. d) Sker framförallt genom kontraktion i cirkulära muskellagret, utan större medverkan av det longitudinella muskellagret. e) Kan ej påverkas via signalering från det sympatiska nervsystemet. 5

6 19 (1p) Följande gäller för pendel- och segmenteringsrörelser, utom ETT alternativ som är FEL: Svar: c. a) Pendelrörelser uppstår genom spontan aktivitet i det longitudinella muskellagret. b) Segmenteringsrörelser uppstår genom spontan aktivitet i det cirkulära muskellagret. c) Uppstår och sprids med "slow waves" under medverkan av Cajal-celler. d) Är en del av peristaltisk reflex. e) Kan bidra till transport av föda genom skapande av en tryckgradient från oral till anal riktning i tunntarmen. 20 (1p) Om defekationen kan sägas allt utom ETT alternativ: Svar: a. a) Hindras genom att den interna analsfinktern har en grundtonus som ökar vid trängning till defekation, så att man hinner uppsöka lämplig plats. b) Hindras genom att trängningskänsla leder till kontraktion i den externa analsfinktermuskulaturen, så att man hinner uppsöka lämplig plats. c) Kräver medverkan av det enteriska nervsystemet så att en lokal reflex i enlighet med mönstret för peristaltisk reflex leder till relaxation av den interna analsfinktern. d) Den interna analsfinktern kan relaxera även hos medvetandesänkta eller medvetslösa personer, och defekation kan ske, men är försvårad eftersom bukpressen vanligtvis inte aktiveras vid dessa tillstånd, och förstoppning därför lätt kan uppkomma hos dessa patienter. e) En västerländsk kost leder både till kortare tid från födointag till tarmtömning av intagen föda, så väl som till längre tid innan resterna av maten kommer ut. 6

7 PASS 2 Tema I: Från ägg till embryo (24p) Herr och Fru Smith bestämde sig för att de ville utöka familjen. Redan innan Fru Smith hade fått rekommendationen av läkare eller barnmorska, började hon äta vitamintabletter som innehåller bland annat folsyra. Fru Smith kom (liksom Herr Smith) till Sverige från Amerikas Förenta Stater, och där tillsätter man folsyra i vissa matprodukter. Det gör man dock inte i Sverige och därför hade Fru Smith börjat äta dessa vitamintabletter. Dock blev inte Fru Smith gravid riktigt så lätt som förväntat. Först fick de rådet av läkaren att ta reda på Fru Smiths lutealfas för att på så sätt försöka pricka in de runt nio dagar i månaden när Fru Smith är fertil. Trots detta gav graviditetstesterna fortsatt negativa resultat. De använde sig av ett graviditetstest som de köpte i ett kiosketablissemang vid tunnelbanestationen. Herr Smith hade drabbats av testikelcancer i yngre år men var friskförklarad sedan flera år efter kemoterapi och kirurgisk behandling. Dock undrade han om det kunde vara så att hans spermieproduktion hade påverkats av sjukdomen eller den behandling han hade fått. Efter läkarbesök visade det sig att hans spermieantal var relativt normalt. Så efter ytterligare en tid visade graviditetstestet positivt resultat, och mycket riktigt var Fru Smith gravid. Graviditeten fortgick utan större komplikationer, men Fru Smith drabbades av en depression under senare delen. I slutändan var dock alla mycket nöjda, och efter cirka nio månader nedkom Fru Smith med tvillingar, en flicka och en pojke. 21 (2p) Könscellerna färdigbildas genom en serie speciella celldelningar. Könscellsproduktionen skiljer sig i några avseenden mellan kvinnor och män. Beskriv kortfattat, gärna med figur, celldelningarna under meios I & II hos kvinnor och män, det slutliga resultatet av dessa celldelningar samt i vilka livsstadier dessa celldelningar sker. Svar: Diploid 4N (Primär spermatocyt/oocyt) MEIOS I Haploid 2N (Sekundär spermatocyt/oocyt) MEIOS II Haploid 1N (Spermatid/oocyt). Meiosen hos män resulterar i fyra definitiva könsceller, och den hos kvinnorna resulterar i en definitiv oocyt och tre polkroppar. Hos män pågår Meios I & II ständigt efter puberteten. Hos kvinnorna sker meios I efter puberteten och meios II avslutas först efter befruktning. 22 (1p) Herr Smiths spermier använder sig av fruktos som primär energikälla. Beskriv med reaktionsformler hur spermier och många andra celltyper vid hyperglykemi (till exempel vid diabetes) kan bilda fruktos från glukos. Ange substrat, produkter, och enzym för samtliga steg. Som svarsalternativ till enzymnamn kan strukturförändring beskrivas. Svar: Glukos aldosreduktas sorbitol sorbitoldehydrogenas fruktos. 7

8 23 (5p) Intracellulärt fruktos som bildas via mekanismen ovan (fråga 18), eller som nått en cell via cellulärt upptag från blodbanan, kan metaboliseras till ATP, som i spermien kan användas för att driva rörelsemaskineriet. Vilka katabola och/eller anabola huvudprocesser är involverade i omvandlingen av fruktos till ATP? Redovisa energiutbytet (ekvivalenter ATP/molekyl fruktos), som erhålles vid fullständig aerob metabolism av fruktos till CO 2 och H 2 O, genom att beskriva (substrat, produkt och eventuella coenzymer) de metabola steg där det åtgår eller avges energi i form av trifosfatnukleotider eller reducerade coenzymer. Beskriv hur de olika reducerade coenzymerna i mitokondrien kan omvandlas till ATP. Svar: Glykolysen, citronsyracykeln samt andningskedjan (elektrontransportkedjan+atpsyntas). Fruktos+ATP Fruktos-1-fosfat DHAP + glyceraldehyd; DHAP glyceraldehyd-3-fosfat (glyceraldehyd+atp glyceraldehyd- 3-fosfat); glyceraldehyd-3-fosfat 1,3bisfosfoglycerat+NADH 3- fosfoglycerat+atp PEP pyruvat+atp; pyruvat acetylcoa+nadh isocitrat -ketoglutarat+nadh; -KG succinylcoa+nadh succinat+gtp fumarat+fadh 2 malat oxaloacetat + NADH. I mitokondrien omvandlas varje molekyl NADH i elektrontransportkedjans komplex och ATPsyntas till ca 2,5-3 ATP molekyler och FADH 2 på motsvarande sätt till 1,5-2 ATP molekyler. Det totala energiutbytet [Champe, Harvey and Ferrier: 3 ATP/NADH och 2ATP/FADH 2 ] för fruktos blir approximativt detsamma som för glukos d.v.s. 8 i glykolysen, 6 i pyruvatdehydrogenaskomplexet, 24 i citronsyracykeln = 38/36* ATP; *beror på vilken skyttel som användes för mitokondriellt upptag av cytosolärt NADH. 24 (2p) De allra flesta och vanligaste graviditetstesterna mäter nivåerna av så kallad human chorionic gonadotropin, hcg, som kan avläsas i blod eller urin efter lyckad implantation. Beskriv principiellt den första veckan för ägget från befruktning till blastocyststadie och sedan implantation. Svar: Ägget delar sig med ungefär en delning per dag. Eftersom det omges av zona pellucida ( äggskalet ) så kommer cellerna bli mindre för varje delning. Efter c:a 4-5 dagar, i cellstadiet, kallas embryot för morula. Efter nästa delning (c:a celler) nås blastocyststadiet och embryot polariseras i en inre och yttre cellmassa. Innan implantation rupterar zona pellucida ( ägget kläcks ) och blastocysten kan implanteras i livmoderväggen/endometriet. 25 (2p) Det rekommenderas att mödrar och kvinnor i fertil ålder äter folsyra eftersom det reducerar risken för ryggmärgsbråck signifikant. Beskriv neuralrörets slutning, var (i kraniell-kaudal axel) och när (vilka dagar) den processen börjar och slutar, och ange den medicinska generella termen för ryggmärgsbråck. Svar: Neuralplattan tjocknar (lateralt) p.g.a. proliferation och migration, och bildar snart en u- formad struktur. Denna sluter sig sedan med start något kranialt om mitten (mitten är godkänt) och fortsätter sluta sig i både kranial och kaudal riktning i en blixtlås-liknande process. Slutningen börjar dag 22 och kranialt sluts röret dag 24, kaudalt 26 (det är därför mycket vanligare med ryggmärgsbråck kaudalt). Spina bifida är det medicinska samlingsnamnet för olika grader av ryggmärgsbråck. 8

9 26 (2p) Folsyrabrist kan leda till anemi hos den vuxna individen och missbildningar hos ett foster. Ange a) hur folsyran modifierats för att den skall vara aktiv hos människa och b) vilken övergripande molekylär funktion folsyra har i kroppen. Redogör också kortfattat för det molekylära underlaget till varför folsyrabrist kan förorsaka megaloblastanemi och ha effekter på andra delande celler. Svar: I kroppen eller i mikroorganismer reduceras folsyran [dihydrofolatreduktas+2nadph] till tetrahydrofolsyra (THF). Olika former av THF fungerar som bärare av s.k. enkolsfragment. Enkolsfragment behövs bl.a. vid syntesen av tymidin och puriner. Brist på folsyra kommer därför primärt att uppmärksammas i delande celler, som blodceller, och under olika faser av fostertillväxt. Under den tidiga embryoutvecklingen spelar omlagringar av celler och cellförband en viktig och central roll. Detta inbegriper både förflyttning av enskilda celler, till exempel vid gastrulering, och förändring av form av epiteliala cellskikt, till exempel vid neurulering. Vissa celler släpper taget till sina grannceller och etablerar nya kontakter med andra celler, när de har uppsökt nya platser. Förutsättningen för dessa processer är att embryots celler kan känna igen och binda sig till andra celler, att de är förankrade till en extracellulär matrix, och att de kan röra sig och förändra form. 27 (2p) Då enskilda celler förflyttar sig krävs samverkan mellan cytoskelett, plasmamembranproteiner och extracellulär matrix. Beskriv hur det går till när en cell förflyttar sig (migrerar), gärna med en figur. I svaret ska anges a) vilken del av cytoskelettet som deltar och vilka strukturer det bildar, b) vilka plasmamembranproteiner som är involverade och i vilka strukturer de organiseras, samt c) vilka extracellulära matrixproteiner som cellerna utnyttjar för sin vandring. Svar: a) Aktin, aktinpolymerisering till filament, filopodier, lamellipodier. b) Integriner, focal adhesion sites. c) Fibronektin, kollagen. 28 (2p) Vid invagination av ett epitel, till exempel vid bildning av neuralröret, veckas epitelet. Hur går det till? (Ledtråd: Det har att göra med cell-cell adhesionsmolekyler, cell junctions och en speciell del av cytoskelettet). Illustrera gärna med en figur. Svar: I den apikala delen av epitelet (neuroektodermet) är epitelcellerna fästade i varandra med adherens junctions. Cell-cellkontakterna i adherens junctions förmedlas av E- cadherin. På den cytoplasmatiska sidan är E-cadherinmolekylerna (via ett proteinkomplex bestående av bl.a. cateniner) förankrade i buntar av aktinfilament, som löper som ett band runt hela cellen. Dessa aktinfilamentbuntar är kontraktila, dvs. de kan dra ihop sig. Då aktinfilamentbuntarna drar ihop sig på ett ställe i epitelet blir de apikala ytorna av cellerna mindre i detta område. Det leder till inbuktning (invagination) av epitelet i detta område. 9

10 De proteinkodande generna spelar naturligtvis en mycket avgörande roll för fostrets utveckling, och tvillingarna Smiths gener kommer förstås från Herr Smiths spermie och från Fru Smiths ägg. Dock har forskare och läkare som studerar stamceller börjat förstå att de gensekvenser som kodar för proteiner är bara en del av utvecklingsprogrammet. Det är också mycket viktigt att förstå bland annat hur DNA är förpackat för att förstå hur en omogen cell svarar på signaler från omgivningen. 29 (4p) I äggcellen är DNA förpackat på i princip samma sätt som i alla andra eukaryota celler medan spermien har en speciell mycket tätare packning av DNA som sker med hjälp av protaminsulfat. Beskriv hur DNA är förpackat i cellkärnan i en vanlig eukaryot cell (således ej i spermien). Rita gärna en teckning och förklarar strukturen, vad de ingående komponenterna kallas och beskriv deras funktion i cellen. Svar: DNA är packat i kromatin vars packningsenhet är nukleosomen. En nukleosom består av en histonoktamer med två komponenter av vardera histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4 samt ett linkerhiston H1, därutöver ingår c:a två varv DNA som är lindat i en negativ supercoil, denna är således vänstervriden, d.v.s. spiralen är vriden i motsatt riktning mot den högervridna DNA dubbelspiralen. En nukleosomenhet organiserar c:a 200 bp DNA varav 147 bp är i direkt kontakt med histonoktameren och resten ingår i mera rörligt länk (linker) DNA. Varje histonprotein i oktameren har en N-terminal svans som utgör c:a en tredjedel av hela proteinets längd och som radierar ut från nukleosomen och kan kontakta DNA eller närliggande nukleosomer. Sidokedjorna på aminosyrorna som bygger upp dessa N- terminala histonsvansar modifieras med olika kemiska grupper såsom metyl- acetyloch fosfatgrupper vilka utgör signaler som i vissa fall styr packningsgraden och i andra fall rekryteringen av andra proteiner till kromatinet. Genom denna modifiering kan genomet programmeras epigenetiskt under fosterutvecklingen så att olika celler får olika vävnadsspecifika genuttrycksmönster. Vidare deltar dessa modifieringar i den reversibla genregleringen samt förmodligen i alla kända reaktioner som involverar DNA i cellen. En ytterligare funktion av kromatinet är att förpacka och organisera genomet i cellens alla olika faser i cellcykeln. (För full poäng: Redogör för struktur, ingående komponenter, samt funktionen) 10

11 En graviditet innebär stora hormonella omställningar för kvinnan och ibland är kvinnans humör inte alltid på topp som i Fru Smiths fall. Fru Smiths depression behandlades med selektiva serotoninupptagshämmare (SSRI). Dessa medel har dock nyligen uppmärksammats då de kan stoppa syretillförseln vid födseln på grund av att de kan påverka omställningen av blodcirkulationen vid födseln. 30 (2p) Serotonin bildas från en aminosyra på ett principiellt likartat sätt som när dopamin bildas från tyrosin. Beskriv kortfattat hur serotonin (5-HT, 5- hydroxytryptamin) bildas. Ange substrat, produkter och eventuellt deltagande coenzymer i de reaktioner som leder fram till bildningen av 5-HT. Ange också vilka modifieringar som sker i de olika reaktionsstegen. Svar: När aminosyran tryptofan hydroxyleras på sexringen, m.h.a. molekylärt syre och coenzymet tetrahydrobiopterin, bildas 5-hydroxytryptofan och vatten. När 5- hydroxytryptofan därefter dekarboxyleras bildas serotonin (5-HT). Se fig (sid. 287) Champe, Harvey & Ferrier. 11

12 Pass 3 Tema II: Gåsmiddag med tråkiga följder (13p) Kraftigt överviktiga Mårten, 56, inkommer efter intagen gåsmiddag till kirurgakuten med uttalade smärtor i högra övre delen av buken. Mårten upplever också smärtor i ryggen och upp mot höger skulderblad. Efter några timmar släpper smärtorna och Mårten skickas hem med en återbesökstid och beskedet att han troligen lider av gallsten. När han senare kommer tillbaka till kirurgmottagningen visar det sig att diagnosen var riktig och operation planeras. 31 (5p) Gallstenar kan bildas beroende på ökade nivåer av kolesterol i gallan. Detta ses speciellt hos feta personer och kan således ha varit orsaken i Mårtens fall. Vilken effekt har ett högt kolesterolintag på kroppens egen syntes av kolesterol (vilket enzymatiskt steg påverkas och på vilka två principiellt olika sätt sker denna påverkan)? Redogör för kolesterolbiosyntesen från acetyl-coa (i detalj till och med mevalonsyra, därefter schematiskt, formler erfordras inte). Hur regleras processen hormonellt? Svar: Höga kolesterolnivåer leder dels till alloster hämning av det hastighetsreglerande enzymet HMG-CoA-reduktas. Dessutom hämmar kolesterol transkriptionen av genen för detta enzym. Syntes av mevalonsyra: 2 acetyl CoA acetoacetyl CoA + CoA; acetoacetyl CoA + acetyl CoA HMG CoA + CoA; HMG-CoA + 2 NADPH + 2 H + mevalonsyra + CoA + 2 NADP +. Den fortsatta syntesen av kolesterol (schematiskt): mevalonsyra (+3 ATP) IPP (isopentenylpyrofosfat, 5-kolfragment ) + CO2 (+ 3 ADP) + Pi; IPP DPP (dimetylallyl pyrofosfat, isomerisering); DPP + IPP GPP (geranyl-pyrofosfat, 10- kolfragment ) + PPi; GPP + IPP FPP (farnesyl-pyrofosfat, 15-kolfragment ) + PPi; FPP + FPP (+NADPH) skvalen (+NADP + ) + 2 PPi; skvalen lanosterol kolesterol. HMG-CoA-reduktas hämmas av glukagon och stimuleras av insulin. 32 (2p) Beskriv gallsyrors och gallsalters principiella uppbyggnad samt ge ett exempel på en gallsyra eller gallsalt (Rita gärna!). Svar: Homocyklisk förening bestående av tre sexringar, en femring och en sidokedja utgående från kol 17. På kol 4 sitter en OH-grupp (den ursprungliga från kolesterol), på kol 7 sitter i gallsyrorna ytterligare en OH-grupp och ibland också en på kol 12 (cholsyra). Sidokedjan utgående från kol 17 är i gallsyrornas trunkerad jämfört med den i kolesterol, och dessutom avslutas den med en karboxylgrupp. I gallsalterna har aminsyraresterna glycin eller taurin adderats/konjugerats till gallsyrornas karboxylgrupper genom en amidbindning. Cholsyra eller chenodexycholsyra är exempel på gallsyror. 12

13 33 (2p) En annan komponent i gallan är bland annat fosfo(glycero)lipiden fosfatidylkolin (PC). Beskriv fosfo(glycero)lipiders principiella uppbyggnad (illustrera med en enkel skiss!). Beskriv också hur fosfatidyletanolamin (PE) kan omvandlas till fosfatidylkolin (PC) i levern (samtliga substrat och produkter skall anges). Svar: Fosfoglycerolipider består av en glycerolmolekyl som på kol 1 ofta är substituerad med en mättad fettsyra via en esterbindning. På kol 2 sitter på motsvarande sätt vanligen en omättad fettsyra och på kol 3 en fosfatgrupp medelst en fosfoesterbindning. På denna fosfatgrupp sitter sedan olika alkoholer (se CHF fig. 17.1). PC kan i levern bildas från PE genom trimetylering (3 x SAM) varvid det bildas 3 stycken SAH (S-adenosylhomocystein; se CHF fig. 17.6). 34 (4p) Mårten har alltid tyckt om mat. Dessutom tycker han det är mysigt att ha något att tugga på, till exempel när han tittar på TV. Då blir det ofta chips eller ostbågar. Redogör för transporten av dietära triacylglyceroler (triglycerider) från mukosan i Mårtens tunntarm till lagring av dessa lipider i fettväven (ange alla intermediärer: namn eller formler) samt ange de faktorer (apolipoprotein, enzymer, hormoner) som behövs för att lipiderna ska kunna tas upp och lagras. Svar: De dietära triacylglyceroler transporteras från mukosan i chylomikroner via lymfsystemet och ut i blodet. Chylomikronerna kommer så småningom till de små kapillärerna i fettväven. Där finns enzymet lipoproteinlipas på endotelcellernas yta. Enzymet stimuleras av insulin och av apoc-ii på chylomikronernas yta. Apo CII tas upp av chylomikronerna från cirkulerande HDL-partiklar. Lipoproteinlipaset spjälkar chylomikronernas triacylglyceroler till fria fettsyror och glycerol. De fria fettsyrorna tas upp av fettcellerna och lagras i form av triacylglyceroler. Syntes av triacylglyceroler: Fri fettsyra + ATP +CoA acyl CoA + AMP + PPi; 2 acyl CoA + glycerol-3-fosfat fosfatidsyra + 2 CoA; fosfatidsyra diacylglycerol (diglycerid) + Pi; acyl CoA + diacylglycerol triacylglycerol (triglycerid) + CoA. 13

14 Tema III: Från en blodig biff till hemoglobin (12 p) ************************************************************************** Häromkvällen när du som bäst satt åt en lätt blodig biff kom du att tänka på att det är en massa saker som antagligen måste ske för att du skall kunna bilda det syrgastransporterande proteinet hemoglobin från den blodiga biffen, men att det mesta om inte allt faktiskt fanns i denna biff. När proteinerna digererats till fria aminosyror upptas de till blodbanan med hjälp av olika "transportörer" för vidare transport ut till blodbanan och till olika vävnader. Du funderar nu på vad som händer med blodet och proteinet hemoglobin under digestionsprocessen. Järnjonerna upptas också med hjälp av ett specifikt transportprotein - transferrin - medan intakt hem upptas med hjälp av faciliterad transport - intracellulärt frisätts sedan detta järn. ************************************************************************** 35 (1p) Upptaget av järnjoner ökar vid samtidig tillförsel av vitamin C. Varför? Ge en kortfattad förklaring. (Ledtråd: tänk på hur vitamin C verkar i samband med kollagensyntesen.) Svar: Tvåvärt järn absorberas bättre än trevärt järn - vitamin C reducerar Fe 3+ till Fe 2+ [precis som när vitamin C fungerar som cofaktor till enzymerna lysyl- och prolylhydroxylas som är involverade i kollagensyntesen]. ************************************************************************** Mängden av proteinet transferrin i plasma och det cellulära upptaget i tarmens epitelceller och övriga celler påverkas av den intracellulära järnkoncentrationen. Närmare bestämt styrs det cellulära upptaget av järn av mängden av transferrinreceptorer - ett cellmembranbundet protein vars mängd i sin tur bestäms av den intracellulära järnkoncentrationen. ************************************************************************** 36 (2p) Redogör för hur järn specifikt kan reglera halten av transferrinreceptorn, samt ange två principiellt olika sätt varigenom proteinuttrycket kan regleras. Svar: Genom reglering av mrna-stabilitet (-nedbrytning). Transferrinreceptorns mrna har en s.k. IRE ("Iron Response Element") -sekvens i sin 3'-flank. Vid låga intracellulära järnnivåer binder ett specifikt protein till denna sekvens och skyddar mrna't ifrån nukleas-medierad nedbrytning. Vid normala eller höga intracellulära järnkoncentrationer kan detta protein ej binda till IRE-sekvensen i transferrinreceptorns mrna, varvid mrna-molekylen bryts ned hastigare. Modifiera svaret baserat på frågetillägget samt ange två principiellt olika sätt varigenom proteinuttrycket kan regleras. 37 (3p) Transferrin utsöndras till blodet från leverceller. Redogör för transportvägen från ER till blodbana vid konstitutiv exocytos. Svar: Transporten från ER-lumen till cellytan går via vesiklar, först med coatomer-klädda (COP II) vesiklar till ERGIC ("ER-golgi-intermediate-compartment") och cis- 14

15 golginätverket, sedan vidare genom cis-, mediala- och trans-golgi till transgolginätverket där sortering till olika slutmål sker. Transferrin, som skall utsöndras genom konstitutiv sekretion, ansamlas i klatrin-klädda vesiklar som knoppar av från trans-golginätverket. Vesiklarna släpper sitt clathrin-hölje och fuserar med cellmembranet. Ingen speciell signal behövs för denna transportväg. (Speciella proteiner vsnare i vesikeln och tsnare i målmembranet ser till att vesiklarna fuserar med rätt membran.) ************************************************************************** Hemoglobin (Hb) syntetiseras av benmärgsceller och är ett av de dominerande proteinerna i erytrocyten. ************************************************************************** 38 (3p) Redogör för hemoglobins byggnad (både proteindel och prostetisk grupp) med hjälp av proteinkemiska begrepp samt hur och varför strukturen påverkas vid inbindning av syre. Svar: HbA - består av fyra subenheter (2 och 2ß), som parvis ( +ß) hålls hårt ihop i form av dimerer. Varje subenhet är uppbyggd av åtta -helixar. I en hydrofob ficka i vardera subenheten finns en hemgrupp som är komplexbunden till en proximal histidin m.h.a. Fe 2+ som sitter centralt i hem. Denna järnjon ligger litet utanför det plan som protoporfyrinskelettet bildar och till vilken Fe 2+ -jonen också är komplexbunden via fyra kväven. Då syre binds till järnatomen i en hem-grupp dras denna in i planet, varvid det samtidigt dras i den proximala histidinresten och därmed i hela subenhetens primärstruktur på sådant sätt att hela dess 3D-struktur påverkas. Denna påverkan leder till att vissa bindningar mellan dimererna bryts varvid det successivt blir lättare och lättare att binda in ytterligare syremolekyler - ett fenomen som kallas kooperativitet. 39 (3p) Redogör kortfattat för syntesen av hem (till exempel var i kroppen och i cellen, enkla byggstenar) och hur den regleras. Svar: En hemmolekyl (protoporfyrinskelett med en Fe 2+ -jon centralt) syntetiseras från 8 st. succinyl-coa, 8 st. glycin, och en Fe 2+. Åtta enzymer behövs för denna syntes som huvudsakligen sker i lever- och benmärgsceller. Det första enzymet samt de tre sista enzymerna är lokaliserade mitokondriellt, medan övriga enzymer finns i cytoplasman. Om det vid syntesen av hem uppstår ett överskott av hem som inte tas upp av globinmolekyler, oxideras järnet i hem till Fe 3+ - hemin bildas och verkar feedbackinhiberande på ALA-syntas ( -aminoleuvulinatsyntas), som katalyserar det första steget i biosyntesen nämligen kondensationen av glycin och succinyl-coa. 15

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

DFM1-TENTAMEN 11 02 22

DFM1-TENTAMEN 11 02 22 DFM1-TENTAMEN 11 02 22 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

DFM1-tentamen 10 05 31

DFM1-tentamen 10 05 31 DFM1-tentamen 10 05 31 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(16) Anders och Lisa har just fyllt 33. Båda arbetar mycket och har hittills inte tyckt att de haft tid med barn. Med tanke på åldern inser båda dock att

Läs mer