DFM1-tentamen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DFM1-tentamen 081127"

Transkript

1 DFM1-tentamen Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller namnge) - sammansatt nivå (till exempel redogöra för, beskriva) - relaterad (till exempel analysera, relatera eller varför -frågor) - utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera) Största andelen av frågorna är på de två första nivåerna. Läs noga frågorna innan du börjar svara. Du måste få 60 % av tentamens 80 poäng för att bli godkänd på tentamen. Frågor i anslutning till artikeln: 5 -AMP-activated protein kinase activity and protein expression are regulated by endurance training in human skeletal muscle, AM. J. Physiol. Endocrinol. Metab.; 286: E411-E417, (2004) [11p] 1 (2p) Baserat på information i artikelns introduktion beskriv med bild och text uppbyggnaden av AMPK och hur dess aktivitet regleras på olika sätt och av olika regulatoriska molekyler. Svar: Av skissen skall framgå att AMPK är uppbyggt av tre olika subenheter (, och ) och att -subenheten är katalytisk aktiv medan är regulatoriska. Att AMP och kreatin fungerar som positiva allostera regulatorer medan ATP och kreatinfosfat på motsvarande sätt fungerar som negativa allostera regulatorer. Vidare skall det framgå att AMPK aktiveras genom kovalent modifiering (fosforylering) medierad av enzymet AMPKK, medan det inhiberas av proteinfosfataser, samt att de båda kovalenta modifieringarna potentieras av AMP. 2 (2p) AMPK kan aktiveras kroniskt av den experimentella drogen AICAR. Beskriv 5 -AMP principiella uppbyggnad med en skiss (strukturformel) samt ange hur AICARs uppbyggnad skiljer sig från AMP. Svar: Skissen av AMP skall innehålla basen adenin (sexring+femring) adderade till C1 i ribos via en -N-glykosidbindning och en fosfatgrupp adderad till C5 via en fosfoesterbindning samt två OH - grupper under ringens plan på C2 resp. C3. AICAR (5-aminoimidazole-4-carboxamide-1-ß-D-ribofuranoside) kan för den oerfarna tolkas som om att föreningen skiljer sig från AMP genom att basen adenin liksom fosfatgruppen saknas och att ribosmolekylen är substituerad på C4 med en carboamidgrupp och på C5 med en aminoimidazolgrupp samt att det på C1 sitter en hydroxylgrupp i -orientering, d.v.s. ovanför ringens plan. OBS I verkligheten skiljer sig dock AMP och AICAR endast åt på kol 1. I AICAR sitter det i stället för adenin, 5-aminoimidazole (en ring) till vilken det är bunden en 4-carboxamide-grupp. Både det rätta svaret rörande AICARs struktur, samt de svar som är rimliga baserat på nomenklaturkunskaper som man erhållit under DFM1, ger poäng. 1

2 3 (2p) Vid ett adrenergt påslag, såsom under ett Vasalopp, hur påverkas antagligen aktiviteten av AMPK om kaffe/te (hämmar enzymet fosfodiesteras) intas under loppet. Motivera genom att beskriva adrenalins signaltransduktion via -receptorer (från receptorprotein till och med första intracellulärt aktiverade enzym) och genom att beskriva hur de två signaltransduktionsvägarna kan tänkas påverka varandra! Svar: Adrenalin (A) binder i muskulatur till en 7-TM receptor som kopplar vidare till ett G-proteinkomplex bestående av tre subenheter (, och ) [där G binder GDP]. Vid inbindning av A [sker ett utbyte av GDP mot GTP] dissocierar G från de övriga två subenheterna och aktiverar enzymet adenylatcyklas. Adenylatcyklas katalyserar bildningen av camp från ATP [under samtidig bildning av pyrofosfat]. camp aktiverar sedan camp-beroende-proteinkinas (PKA). camp inaktiveras av det i frågan angivna fosfodiesteraset under bildning av 5 -AMP. 5 -AMP aktiverar AMPK. Om fosfodiesteras hämmas av kaffein ökar förmodligen aktiviteten av PKA medan aktiviteten av AMPK antagligen minskar. 4 (3p) I artikeln analyseras bland annat fosforyleringen av ACC (Ser 221 ) och mängden ACC -protein efter uthållighetsträning. Vilken reaktion katalyserar ACC i levern (ange samtliga substrat och produkter)? Vid vilket metabolt tillstånd aktiveras ACC i levern och vilka olika faktorer påverkar aktiviteten av ACC och på vilket sätt? Hur påverkas fosforyleringen av ACC respektive aktiviteten av citratsyntas i muskulatur vid uthållighetsträning? Om ACC i muskulaturen katalyserar samma reaktion som ACC i levern och regleras på samma sätt vad kommer antagligen det metabola konsekvensen att bli av uthållighetsträningen? Motivera! Svar: I levern katalyserar acteylcoa-karboxylas (ACC) det hastighetsreglerade steget i fettsyrasyntesen acetylcoa+co 2 malonylcoa. I levern regleras ACC allostert genom "feed forward" stimulering av citrat och "feed back" inhibering av bl.a. palmitoyl-coa. Insulin stimulerar ACC genom en defosforylering av ACC medan glukagon/adrenalin via fosforylering av PKA inhiberar ACC. [Reglering kan också ske på gennivå.] Enligt artikeln stimulerar uthållighetsträning aktiviteten av citratsyntas, d.v.s. bildningen av citrat, men också fosforyleringen av ACC. Om ACC i muskulaturen regleras på samma sätt som ACC i levern skulle detta innebära att mindre citrat metaboliseras via ACC (minskad lipogenes) och mer av det citrat som bildas i TCA-cykeln, p.g.a. den ökade aktiviteten av citratsyntas, leder till en ökad bildning av reducerade coenzymer och i slutändan av ATP. 5 (2p) Uthållighetsträning har visat sig öka känsligheten för insulin och data som presenteras i artikeln antyder att AMPK skulle kunna vara involverat i denna process. Ange två proteiner/enzymer omnämnda i artikeln vars expression ökar vid aktivering av AMPK och som därför kan vara involverad i en ökad känslighet för insulin och ett ökat glukosupptag. Motivera för vardera enzym/protein hur det kan leda till ökad insulinkänslighet genom att ange hur det verkar! Svar: GLUT4 - insulinberoende glukostransportör som rekryteras från en vesikelpool till plasmamembranet. Hexokinas fosforylerar glukos till glukos-6-fosfat varigenom det innestängs i cellen för fortsatt intracellulär processning 2

3 Allmänna frågor och flervalsfrågor (20p) OBS!! När det gäller flervalsfrågorna nedan kan du EJ ringa/kryssa eller på annat sätt markera ditt svar direkt i frågan - du måste skriva bokstaven för rätt svar. 6 (2p) AZT (3'-azido-2'3'-dideoxytymidin, Zidovudine) är den nukleosidanalog som var det första antivirala medlet som lanserades mot HIV. Rita principiell struktur för AZT och beskriv hur det kan hämma HIV s replikation. Svar: Se fig , sid. 406 Champe, Harvey & Ferrier. AZT är en dideoxynukleosid med azidogrupp på 3'-kolet och tymin som bas. Efter cellulärt upptag omvandlas AZT till AZTTP som hämmar HIVs omvända transkriptas via inkorporering i en växande DNAsträng och fungerar då som en "chain terminator" eftersom en 3'OH - grupp saknas och nästa nukleotid därmed ej kan inkorporeras. 7 (1p) Vilken av nedanstående molekyler bidrar genom metabolismen EJ till en eller flera av de atomära komponenter som ingår i någon av de vanliga nukleosiderna. Motivera kortfattat ditt svar. a) glukos b) glycin c) glutamin d) fosfatjonen e) aspartat f) N 10 -formyl-tetrahydrofolsyra g) koldioxid Svar: D eftersom nukleosiderna bara består av en kolhydratdel och en bas medan de olika nukleotiderna däremot innehåller fosfatgrupper. 8 (2p) Beskriv kort den genetiska koden på DNA-nivå och på proteinnivå. Vad menas med att koden har redundans? Svar: De fyra DNA baserna ACGT kan bilda totalt 64 olika triplett-kodoner varav 3 utgör stop-kodoner som resulterar i terminering av translation och de övriga 61 kodar för 20 olika aminosyror. Således kodar flera olika kodon ofta för en och samma aminosyra (redundans). 9 (2p) Det finns en organell som konceptuellt kan jämföras med matsmältningssystemet (lysosomen). Redogör för lysosomens funktion i kroppen. Svar: Lysosomen är den organell i cellen där nedbrytningen av olika makromolekyler sker. Utan en sådan nedbrytning skulle avfallsprodukter ansamlas i cellen. I denna del behandlas lysosomens uppbyggnad och de olika transportvägar som för material till lysosomen. En av dessa vägar är den endocytotiska vesikeltransportvägen som för material från plasmamembranet och cellens utsida in i cellen. Lysosomen har ett lågt ph eftersom enzymerna kräver detta för sin aktivitet. 3

4 10 (2p) a) Var någonstans utefter magtarmkanalen finns det under embryonalperioden ett ventralt mesenterium? Ange namnen på tre peritoneala strukturer som bildas från det ventrala mesenteriet och som finns hos en vuxen person! Svar: a) I framtarmen, den del som kommer att ge upphov till gaster och (delar av) duodenum. b) Lig. falciforme hepatis, lig. hepatoduodenale, lig. hepatogastricum. 11 (1p) Var någonstans utefter magtarmkanalen finns Z-linjen? Svar: I slemhinnan vid övergången mellan esophagus och gaster. 12 (1p) Hur identifierar du lämpligen gränsen mellan colon sigmoideum och rectum? Svar: Vid övergången från colon till rectum försvinner taenia coli och blir istället ett kontinuerligt yttre longitudinellt muskelskikt. 13 (2p) Magsäcken (ventrikeln) innehåller flera olika celltyper. Namnge minst två celler och deras respektive sekretionsprodukter. Svar: 1. Mukösa halsceller - producerar slem. 2. Parietalceller producerar HCl och intrinsic factor (IF). 3. Huvudceller producerar pepsinogen. 4. Endokrina celler producerar hormoner som ghrelin, gastrin, 5-HT, somatostatin. 14 (1p) Utöver mikrovilli som finns på epitelet så finns det andra ytförstorande strukturer i ventrikeln. Namnge en av dessa. Svar: 1. Rugae (plicae gastrica). Längsgående veck som omfattar mukosa och submukosa. 2. Area gastrica. Mindre (1-6 mm) olikformade utbuktningar av mukosan. 3. Foveolae gastricae (gastric pits) är fåror i mukosan, i vilkas botten magsäckens slemhinnekörtlar mynnar. 15 (1p) Från vilket organ som deltar i matsmältningen är bifogade bilder (A-D) hämtade (se färgbilagan)? Vad kallas den struktur markerad med pil och frågetecken i bilden D? Svar: Tunntarmens ileum. Peyers plaque. 16 (1p) I samband med behandling av ventrikel- eller duodenalsår går behandlingen ut på att bland annat minska HCl-sekretionen. Ange två skäl till varför du INTE skulle vilja helt undertrycka HCl-sekretionen? 4

5 Svar: Bakteriostatisk, denaturera protein/pepsins aktivitet, aktivering av pepsinogen. Flervalsfrågor 17 (1p) Vilka av följande påståenden avseende reglering av magsaftsekretion och motilitet är SANNA? Svar: a. 1. Syn, lukt, smak eller tanken på föda kan initiera den cephala fasen och därmed aktivitet i ventrikeln. 2. Den gastriska fasen börjar när föda kommer in i tunntarmen. 3. När de väl är aktiverade kommer sträckreceptorer och kemoreceptorer i ventrikeln att öka bildningen av magsaft och öka peristaltiken. 4. Den intestinala fasen hämmar ventrikelns aktivitet via en reflex. 5. Den enterogastriska reflexen stimulerar magsäckens tömning. a) 1, 3 och 4 b) 2, 4 och 5 c) 1, 3, 4 och 5 d) 1, 2 och 5 e) 1, 2, 3 och 4 18 (1p) ETT av följande påståenden gäller för peristaltisk reflex: Svar: c. a) Går i retrograd riktning i tunntarmen i samband med kräkning. b) Enteriska nervsystemet kan omprogrammeras i ett kort tarmsegment som kopplats loss och sytts fast igen, och där riktningen på tarmen kastats om 180 grader. c) Inbegriper en preparativ relaxerande komponent i distal riktning och en propulsiv kontraherande del proximalt om bolus. d) Sker framförallt genom kontraktion i cirkulära muskellagret, utan större medverkan av det longitudinella muskellagret. e) Kan ej påverkas via signalering från det sympatiska nervsystemet. 5

6 19 (1p) Följande gäller för pendel- och segmenteringsrörelser, utom ETT alternativ som är FEL: Svar: c. a) Pendelrörelser uppstår genom spontan aktivitet i det longitudinella muskellagret. b) Segmenteringsrörelser uppstår genom spontan aktivitet i det cirkulära muskellagret. c) Uppstår och sprids med "slow waves" under medverkan av Cajal-celler. d) Är en del av peristaltisk reflex. e) Kan bidra till transport av föda genom skapande av en tryckgradient från oral till anal riktning i tunntarmen. 20 (1p) Om defekationen kan sägas allt utom ETT alternativ: Svar: a. a) Hindras genom att den interna analsfinktern har en grundtonus som ökar vid trängning till defekation, så att man hinner uppsöka lämplig plats. b) Hindras genom att trängningskänsla leder till kontraktion i den externa analsfinktermuskulaturen, så att man hinner uppsöka lämplig plats. c) Kräver medverkan av det enteriska nervsystemet så att en lokal reflex i enlighet med mönstret för peristaltisk reflex leder till relaxation av den interna analsfinktern. d) Den interna analsfinktern kan relaxera även hos medvetandesänkta eller medvetslösa personer, och defekation kan ske, men är försvårad eftersom bukpressen vanligtvis inte aktiveras vid dessa tillstånd, och förstoppning därför lätt kan uppkomma hos dessa patienter. e) En västerländsk kost leder både till kortare tid från födointag till tarmtömning av intagen föda, så väl som till längre tid innan resterna av maten kommer ut. 6

7 PASS 2 Tema I: Från ägg till embryo (24p) Herr och Fru Smith bestämde sig för att de ville utöka familjen. Redan innan Fru Smith hade fått rekommendationen av läkare eller barnmorska, började hon äta vitamintabletter som innehåller bland annat folsyra. Fru Smith kom (liksom Herr Smith) till Sverige från Amerikas Förenta Stater, och där tillsätter man folsyra i vissa matprodukter. Det gör man dock inte i Sverige och därför hade Fru Smith börjat äta dessa vitamintabletter. Dock blev inte Fru Smith gravid riktigt så lätt som förväntat. Först fick de rådet av läkaren att ta reda på Fru Smiths lutealfas för att på så sätt försöka pricka in de runt nio dagar i månaden när Fru Smith är fertil. Trots detta gav graviditetstesterna fortsatt negativa resultat. De använde sig av ett graviditetstest som de köpte i ett kiosketablissemang vid tunnelbanestationen. Herr Smith hade drabbats av testikelcancer i yngre år men var friskförklarad sedan flera år efter kemoterapi och kirurgisk behandling. Dock undrade han om det kunde vara så att hans spermieproduktion hade påverkats av sjukdomen eller den behandling han hade fått. Efter läkarbesök visade det sig att hans spermieantal var relativt normalt. Så efter ytterligare en tid visade graviditetstestet positivt resultat, och mycket riktigt var Fru Smith gravid. Graviditeten fortgick utan större komplikationer, men Fru Smith drabbades av en depression under senare delen. I slutändan var dock alla mycket nöjda, och efter cirka nio månader nedkom Fru Smith med tvillingar, en flicka och en pojke. 21 (2p) Könscellerna färdigbildas genom en serie speciella celldelningar. Könscellsproduktionen skiljer sig i några avseenden mellan kvinnor och män. Beskriv kortfattat, gärna med figur, celldelningarna under meios I & II hos kvinnor och män, det slutliga resultatet av dessa celldelningar samt i vilka livsstadier dessa celldelningar sker. Svar: Diploid 4N (Primär spermatocyt/oocyt) MEIOS I Haploid 2N (Sekundär spermatocyt/oocyt) MEIOS II Haploid 1N (Spermatid/oocyt). Meiosen hos män resulterar i fyra definitiva könsceller, och den hos kvinnorna resulterar i en definitiv oocyt och tre polkroppar. Hos män pågår Meios I & II ständigt efter puberteten. Hos kvinnorna sker meios I efter puberteten och meios II avslutas först efter befruktning. 22 (1p) Herr Smiths spermier använder sig av fruktos som primär energikälla. Beskriv med reaktionsformler hur spermier och många andra celltyper vid hyperglykemi (till exempel vid diabetes) kan bilda fruktos från glukos. Ange substrat, produkter, och enzym för samtliga steg. Som svarsalternativ till enzymnamn kan strukturförändring beskrivas. Svar: Glukos aldosreduktas sorbitol sorbitoldehydrogenas fruktos. 7

8 23 (5p) Intracellulärt fruktos som bildas via mekanismen ovan (fråga 18), eller som nått en cell via cellulärt upptag från blodbanan, kan metaboliseras till ATP, som i spermien kan användas för att driva rörelsemaskineriet. Vilka katabola och/eller anabola huvudprocesser är involverade i omvandlingen av fruktos till ATP? Redovisa energiutbytet (ekvivalenter ATP/molekyl fruktos), som erhålles vid fullständig aerob metabolism av fruktos till CO 2 och H 2 O, genom att beskriva (substrat, produkt och eventuella coenzymer) de metabola steg där det åtgår eller avges energi i form av trifosfatnukleotider eller reducerade coenzymer. Beskriv hur de olika reducerade coenzymerna i mitokondrien kan omvandlas till ATP. Svar: Glykolysen, citronsyracykeln samt andningskedjan (elektrontransportkedjan+atpsyntas). Fruktos+ATP Fruktos-1-fosfat DHAP + glyceraldehyd; DHAP glyceraldehyd-3-fosfat (glyceraldehyd+atp glyceraldehyd- 3-fosfat); glyceraldehyd-3-fosfat 1,3bisfosfoglycerat+NADH 3- fosfoglycerat+atp PEP pyruvat+atp; pyruvat acetylcoa+nadh isocitrat -ketoglutarat+nadh; -KG succinylcoa+nadh succinat+gtp fumarat+fadh 2 malat oxaloacetat + NADH. I mitokondrien omvandlas varje molekyl NADH i elektrontransportkedjans komplex och ATPsyntas till ca 2,5-3 ATP molekyler och FADH 2 på motsvarande sätt till 1,5-2 ATP molekyler. Det totala energiutbytet [Champe, Harvey and Ferrier: 3 ATP/NADH och 2ATP/FADH 2 ] för fruktos blir approximativt detsamma som för glukos d.v.s. 8 i glykolysen, 6 i pyruvatdehydrogenaskomplexet, 24 i citronsyracykeln = 38/36* ATP; *beror på vilken skyttel som användes för mitokondriellt upptag av cytosolärt NADH. 24 (2p) De allra flesta och vanligaste graviditetstesterna mäter nivåerna av så kallad human chorionic gonadotropin, hcg, som kan avläsas i blod eller urin efter lyckad implantation. Beskriv principiellt den första veckan för ägget från befruktning till blastocyststadie och sedan implantation. Svar: Ägget delar sig med ungefär en delning per dag. Eftersom det omges av zona pellucida ( äggskalet ) så kommer cellerna bli mindre för varje delning. Efter c:a 4-5 dagar, i cellstadiet, kallas embryot för morula. Efter nästa delning (c:a celler) nås blastocyststadiet och embryot polariseras i en inre och yttre cellmassa. Innan implantation rupterar zona pellucida ( ägget kläcks ) och blastocysten kan implanteras i livmoderväggen/endometriet. 25 (2p) Det rekommenderas att mödrar och kvinnor i fertil ålder äter folsyra eftersom det reducerar risken för ryggmärgsbråck signifikant. Beskriv neuralrörets slutning, var (i kraniell-kaudal axel) och när (vilka dagar) den processen börjar och slutar, och ange den medicinska generella termen för ryggmärgsbråck. Svar: Neuralplattan tjocknar (lateralt) p.g.a. proliferation och migration, och bildar snart en u- formad struktur. Denna sluter sig sedan med start något kranialt om mitten (mitten är godkänt) och fortsätter sluta sig i både kranial och kaudal riktning i en blixtlås-liknande process. Slutningen börjar dag 22 och kranialt sluts röret dag 24, kaudalt 26 (det är därför mycket vanligare med ryggmärgsbråck kaudalt). Spina bifida är det medicinska samlingsnamnet för olika grader av ryggmärgsbråck. 8

9 26 (2p) Folsyrabrist kan leda till anemi hos den vuxna individen och missbildningar hos ett foster. Ange a) hur folsyran modifierats för att den skall vara aktiv hos människa och b) vilken övergripande molekylär funktion folsyra har i kroppen. Redogör också kortfattat för det molekylära underlaget till varför folsyrabrist kan förorsaka megaloblastanemi och ha effekter på andra delande celler. Svar: I kroppen eller i mikroorganismer reduceras folsyran [dihydrofolatreduktas+2nadph] till tetrahydrofolsyra (THF). Olika former av THF fungerar som bärare av s.k. enkolsfragment. Enkolsfragment behövs bl.a. vid syntesen av tymidin och puriner. Brist på folsyra kommer därför primärt att uppmärksammas i delande celler, som blodceller, och under olika faser av fostertillväxt. Under den tidiga embryoutvecklingen spelar omlagringar av celler och cellförband en viktig och central roll. Detta inbegriper både förflyttning av enskilda celler, till exempel vid gastrulering, och förändring av form av epiteliala cellskikt, till exempel vid neurulering. Vissa celler släpper taget till sina grannceller och etablerar nya kontakter med andra celler, när de har uppsökt nya platser. Förutsättningen för dessa processer är att embryots celler kan känna igen och binda sig till andra celler, att de är förankrade till en extracellulär matrix, och att de kan röra sig och förändra form. 27 (2p) Då enskilda celler förflyttar sig krävs samverkan mellan cytoskelett, plasmamembranproteiner och extracellulär matrix. Beskriv hur det går till när en cell förflyttar sig (migrerar), gärna med en figur. I svaret ska anges a) vilken del av cytoskelettet som deltar och vilka strukturer det bildar, b) vilka plasmamembranproteiner som är involverade och i vilka strukturer de organiseras, samt c) vilka extracellulära matrixproteiner som cellerna utnyttjar för sin vandring. Svar: a) Aktin, aktinpolymerisering till filament, filopodier, lamellipodier. b) Integriner, focal adhesion sites. c) Fibronektin, kollagen. 28 (2p) Vid invagination av ett epitel, till exempel vid bildning av neuralröret, veckas epitelet. Hur går det till? (Ledtråd: Det har att göra med cell-cell adhesionsmolekyler, cell junctions och en speciell del av cytoskelettet). Illustrera gärna med en figur. Svar: I den apikala delen av epitelet (neuroektodermet) är epitelcellerna fästade i varandra med adherens junctions. Cell-cellkontakterna i adherens junctions förmedlas av E- cadherin. På den cytoplasmatiska sidan är E-cadherinmolekylerna (via ett proteinkomplex bestående av bl.a. cateniner) förankrade i buntar av aktinfilament, som löper som ett band runt hela cellen. Dessa aktinfilamentbuntar är kontraktila, dvs. de kan dra ihop sig. Då aktinfilamentbuntarna drar ihop sig på ett ställe i epitelet blir de apikala ytorna av cellerna mindre i detta område. Det leder till inbuktning (invagination) av epitelet i detta område. 9

10 De proteinkodande generna spelar naturligtvis en mycket avgörande roll för fostrets utveckling, och tvillingarna Smiths gener kommer förstås från Herr Smiths spermie och från Fru Smiths ägg. Dock har forskare och läkare som studerar stamceller börjat förstå att de gensekvenser som kodar för proteiner är bara en del av utvecklingsprogrammet. Det är också mycket viktigt att förstå bland annat hur DNA är förpackat för att förstå hur en omogen cell svarar på signaler från omgivningen. 29 (4p) I äggcellen är DNA förpackat på i princip samma sätt som i alla andra eukaryota celler medan spermien har en speciell mycket tätare packning av DNA som sker med hjälp av protaminsulfat. Beskriv hur DNA är förpackat i cellkärnan i en vanlig eukaryot cell (således ej i spermien). Rita gärna en teckning och förklarar strukturen, vad de ingående komponenterna kallas och beskriv deras funktion i cellen. Svar: DNA är packat i kromatin vars packningsenhet är nukleosomen. En nukleosom består av en histonoktamer med två komponenter av vardera histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4 samt ett linkerhiston H1, därutöver ingår c:a två varv DNA som är lindat i en negativ supercoil, denna är således vänstervriden, d.v.s. spiralen är vriden i motsatt riktning mot den högervridna DNA dubbelspiralen. En nukleosomenhet organiserar c:a 200 bp DNA varav 147 bp är i direkt kontakt med histonoktameren och resten ingår i mera rörligt länk (linker) DNA. Varje histonprotein i oktameren har en N-terminal svans som utgör c:a en tredjedel av hela proteinets längd och som radierar ut från nukleosomen och kan kontakta DNA eller närliggande nukleosomer. Sidokedjorna på aminosyrorna som bygger upp dessa N- terminala histonsvansar modifieras med olika kemiska grupper såsom metyl- acetyloch fosfatgrupper vilka utgör signaler som i vissa fall styr packningsgraden och i andra fall rekryteringen av andra proteiner till kromatinet. Genom denna modifiering kan genomet programmeras epigenetiskt under fosterutvecklingen så att olika celler får olika vävnadsspecifika genuttrycksmönster. Vidare deltar dessa modifieringar i den reversibla genregleringen samt förmodligen i alla kända reaktioner som involverar DNA i cellen. En ytterligare funktion av kromatinet är att förpacka och organisera genomet i cellens alla olika faser i cellcykeln. (För full poäng: Redogör för struktur, ingående komponenter, samt funktionen) 10

11 En graviditet innebär stora hormonella omställningar för kvinnan och ibland är kvinnans humör inte alltid på topp som i Fru Smiths fall. Fru Smiths depression behandlades med selektiva serotoninupptagshämmare (SSRI). Dessa medel har dock nyligen uppmärksammats då de kan stoppa syretillförseln vid födseln på grund av att de kan påverka omställningen av blodcirkulationen vid födseln. 30 (2p) Serotonin bildas från en aminosyra på ett principiellt likartat sätt som när dopamin bildas från tyrosin. Beskriv kortfattat hur serotonin (5-HT, 5- hydroxytryptamin) bildas. Ange substrat, produkter och eventuellt deltagande coenzymer i de reaktioner som leder fram till bildningen av 5-HT. Ange också vilka modifieringar som sker i de olika reaktionsstegen. Svar: När aminosyran tryptofan hydroxyleras på sexringen, m.h.a. molekylärt syre och coenzymet tetrahydrobiopterin, bildas 5-hydroxytryptofan och vatten. När 5- hydroxytryptofan därefter dekarboxyleras bildas serotonin (5-HT). Se fig (sid. 287) Champe, Harvey & Ferrier. 11

12 Pass 3 Tema II: Gåsmiddag med tråkiga följder (13p) Kraftigt överviktiga Mårten, 56, inkommer efter intagen gåsmiddag till kirurgakuten med uttalade smärtor i högra övre delen av buken. Mårten upplever också smärtor i ryggen och upp mot höger skulderblad. Efter några timmar släpper smärtorna och Mårten skickas hem med en återbesökstid och beskedet att han troligen lider av gallsten. När han senare kommer tillbaka till kirurgmottagningen visar det sig att diagnosen var riktig och operation planeras. 31 (5p) Gallstenar kan bildas beroende på ökade nivåer av kolesterol i gallan. Detta ses speciellt hos feta personer och kan således ha varit orsaken i Mårtens fall. Vilken effekt har ett högt kolesterolintag på kroppens egen syntes av kolesterol (vilket enzymatiskt steg påverkas och på vilka två principiellt olika sätt sker denna påverkan)? Redogör för kolesterolbiosyntesen från acetyl-coa (i detalj till och med mevalonsyra, därefter schematiskt, formler erfordras inte). Hur regleras processen hormonellt? Svar: Höga kolesterolnivåer leder dels till alloster hämning av det hastighetsreglerande enzymet HMG-CoA-reduktas. Dessutom hämmar kolesterol transkriptionen av genen för detta enzym. Syntes av mevalonsyra: 2 acetyl CoA acetoacetyl CoA + CoA; acetoacetyl CoA + acetyl CoA HMG CoA + CoA; HMG-CoA + 2 NADPH + 2 H + mevalonsyra + CoA + 2 NADP +. Den fortsatta syntesen av kolesterol (schematiskt): mevalonsyra (+3 ATP) IPP (isopentenylpyrofosfat, 5-kolfragment ) + CO2 (+ 3 ADP) + Pi; IPP DPP (dimetylallyl pyrofosfat, isomerisering); DPP + IPP GPP (geranyl-pyrofosfat, 10- kolfragment ) + PPi; GPP + IPP FPP (farnesyl-pyrofosfat, 15-kolfragment ) + PPi; FPP + FPP (+NADPH) skvalen (+NADP + ) + 2 PPi; skvalen lanosterol kolesterol. HMG-CoA-reduktas hämmas av glukagon och stimuleras av insulin. 32 (2p) Beskriv gallsyrors och gallsalters principiella uppbyggnad samt ge ett exempel på en gallsyra eller gallsalt (Rita gärna!). Svar: Homocyklisk förening bestående av tre sexringar, en femring och en sidokedja utgående från kol 17. På kol 4 sitter en OH-grupp (den ursprungliga från kolesterol), på kol 7 sitter i gallsyrorna ytterligare en OH-grupp och ibland också en på kol 12 (cholsyra). Sidokedjan utgående från kol 17 är i gallsyrornas trunkerad jämfört med den i kolesterol, och dessutom avslutas den med en karboxylgrupp. I gallsalterna har aminsyraresterna glycin eller taurin adderats/konjugerats till gallsyrornas karboxylgrupper genom en amidbindning. Cholsyra eller chenodexycholsyra är exempel på gallsyror. 12

13 33 (2p) En annan komponent i gallan är bland annat fosfo(glycero)lipiden fosfatidylkolin (PC). Beskriv fosfo(glycero)lipiders principiella uppbyggnad (illustrera med en enkel skiss!). Beskriv också hur fosfatidyletanolamin (PE) kan omvandlas till fosfatidylkolin (PC) i levern (samtliga substrat och produkter skall anges). Svar: Fosfoglycerolipider består av en glycerolmolekyl som på kol 1 ofta är substituerad med en mättad fettsyra via en esterbindning. På kol 2 sitter på motsvarande sätt vanligen en omättad fettsyra och på kol 3 en fosfatgrupp medelst en fosfoesterbindning. På denna fosfatgrupp sitter sedan olika alkoholer (se CHF fig. 17.1). PC kan i levern bildas från PE genom trimetylering (3 x SAM) varvid det bildas 3 stycken SAH (S-adenosylhomocystein; se CHF fig. 17.6). 34 (4p) Mårten har alltid tyckt om mat. Dessutom tycker han det är mysigt att ha något att tugga på, till exempel när han tittar på TV. Då blir det ofta chips eller ostbågar. Redogör för transporten av dietära triacylglyceroler (triglycerider) från mukosan i Mårtens tunntarm till lagring av dessa lipider i fettväven (ange alla intermediärer: namn eller formler) samt ange de faktorer (apolipoprotein, enzymer, hormoner) som behövs för att lipiderna ska kunna tas upp och lagras. Svar: De dietära triacylglyceroler transporteras från mukosan i chylomikroner via lymfsystemet och ut i blodet. Chylomikronerna kommer så småningom till de små kapillärerna i fettväven. Där finns enzymet lipoproteinlipas på endotelcellernas yta. Enzymet stimuleras av insulin och av apoc-ii på chylomikronernas yta. Apo CII tas upp av chylomikronerna från cirkulerande HDL-partiklar. Lipoproteinlipaset spjälkar chylomikronernas triacylglyceroler till fria fettsyror och glycerol. De fria fettsyrorna tas upp av fettcellerna och lagras i form av triacylglyceroler. Syntes av triacylglyceroler: Fri fettsyra + ATP +CoA acyl CoA + AMP + PPi; 2 acyl CoA + glycerol-3-fosfat fosfatidsyra + 2 CoA; fosfatidsyra diacylglycerol (diglycerid) + Pi; acyl CoA + diacylglycerol triacylglycerol (triglycerid) + CoA. 13

14 Tema III: Från en blodig biff till hemoglobin (12 p) ************************************************************************** Häromkvällen när du som bäst satt åt en lätt blodig biff kom du att tänka på att det är en massa saker som antagligen måste ske för att du skall kunna bilda det syrgastransporterande proteinet hemoglobin från den blodiga biffen, men att det mesta om inte allt faktiskt fanns i denna biff. När proteinerna digererats till fria aminosyror upptas de till blodbanan med hjälp av olika "transportörer" för vidare transport ut till blodbanan och till olika vävnader. Du funderar nu på vad som händer med blodet och proteinet hemoglobin under digestionsprocessen. Järnjonerna upptas också med hjälp av ett specifikt transportprotein - transferrin - medan intakt hem upptas med hjälp av faciliterad transport - intracellulärt frisätts sedan detta järn. ************************************************************************** 35 (1p) Upptaget av järnjoner ökar vid samtidig tillförsel av vitamin C. Varför? Ge en kortfattad förklaring. (Ledtråd: tänk på hur vitamin C verkar i samband med kollagensyntesen.) Svar: Tvåvärt järn absorberas bättre än trevärt järn - vitamin C reducerar Fe 3+ till Fe 2+ [precis som när vitamin C fungerar som cofaktor till enzymerna lysyl- och prolylhydroxylas som är involverade i kollagensyntesen]. ************************************************************************** Mängden av proteinet transferrin i plasma och det cellulära upptaget i tarmens epitelceller och övriga celler påverkas av den intracellulära järnkoncentrationen. Närmare bestämt styrs det cellulära upptaget av järn av mängden av transferrinreceptorer - ett cellmembranbundet protein vars mängd i sin tur bestäms av den intracellulära järnkoncentrationen. ************************************************************************** 36 (2p) Redogör för hur järn specifikt kan reglera halten av transferrinreceptorn, samt ange två principiellt olika sätt varigenom proteinuttrycket kan regleras. Svar: Genom reglering av mrna-stabilitet (-nedbrytning). Transferrinreceptorns mrna har en s.k. IRE ("Iron Response Element") -sekvens i sin 3'-flank. Vid låga intracellulära järnnivåer binder ett specifikt protein till denna sekvens och skyddar mrna't ifrån nukleas-medierad nedbrytning. Vid normala eller höga intracellulära järnkoncentrationer kan detta protein ej binda till IRE-sekvensen i transferrinreceptorns mrna, varvid mrna-molekylen bryts ned hastigare. Modifiera svaret baserat på frågetillägget samt ange två principiellt olika sätt varigenom proteinuttrycket kan regleras. 37 (3p) Transferrin utsöndras till blodet från leverceller. Redogör för transportvägen från ER till blodbana vid konstitutiv exocytos. Svar: Transporten från ER-lumen till cellytan går via vesiklar, först med coatomer-klädda (COP II) vesiklar till ERGIC ("ER-golgi-intermediate-compartment") och cis- 14

15 golginätverket, sedan vidare genom cis-, mediala- och trans-golgi till transgolginätverket där sortering till olika slutmål sker. Transferrin, som skall utsöndras genom konstitutiv sekretion, ansamlas i klatrin-klädda vesiklar som knoppar av från trans-golginätverket. Vesiklarna släpper sitt clathrin-hölje och fuserar med cellmembranet. Ingen speciell signal behövs för denna transportväg. (Speciella proteiner vsnare i vesikeln och tsnare i målmembranet ser till att vesiklarna fuserar med rätt membran.) ************************************************************************** Hemoglobin (Hb) syntetiseras av benmärgsceller och är ett av de dominerande proteinerna i erytrocyten. ************************************************************************** 38 (3p) Redogör för hemoglobins byggnad (både proteindel och prostetisk grupp) med hjälp av proteinkemiska begrepp samt hur och varför strukturen påverkas vid inbindning av syre. Svar: HbA - består av fyra subenheter (2 och 2ß), som parvis ( +ß) hålls hårt ihop i form av dimerer. Varje subenhet är uppbyggd av åtta -helixar. I en hydrofob ficka i vardera subenheten finns en hemgrupp som är komplexbunden till en proximal histidin m.h.a. Fe 2+ som sitter centralt i hem. Denna järnjon ligger litet utanför det plan som protoporfyrinskelettet bildar och till vilken Fe 2+ -jonen också är komplexbunden via fyra kväven. Då syre binds till järnatomen i en hem-grupp dras denna in i planet, varvid det samtidigt dras i den proximala histidinresten och därmed i hela subenhetens primärstruktur på sådant sätt att hela dess 3D-struktur påverkas. Denna påverkan leder till att vissa bindningar mellan dimererna bryts varvid det successivt blir lättare och lättare att binda in ytterligare syremolekyler - ett fenomen som kallas kooperativitet. 39 (3p) Redogör kortfattat för syntesen av hem (till exempel var i kroppen och i cellen, enkla byggstenar) och hur den regleras. Svar: En hemmolekyl (protoporfyrinskelett med en Fe 2+ -jon centralt) syntetiseras från 8 st. succinyl-coa, 8 st. glycin, och en Fe 2+. Åtta enzymer behövs för denna syntes som huvudsakligen sker i lever- och benmärgsceller. Det första enzymet samt de tre sista enzymerna är lokaliserade mitokondriellt, medan övriga enzymer finns i cytoplasman. Om det vid syntesen av hem uppstår ett överskott av hem som inte tas upp av globinmolekyler, oxideras järnet i hem till Fe 3+ - hemin bildas och verkar feedbackinhiberande på ALA-syntas ( -aminoleuvulinatsyntas), som katalyserar det första steget i biosyntesen nämligen kondensationen av glycin och succinyl-coa. 15

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

DFM1-tentamen 10 05 31

DFM1-tentamen 10 05 31 DFM1-tentamen 10 05 31 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

DFM1-TENTAMEN 12 01 09

DFM1-TENTAMEN 12 01 09 DFM1-TENTAMEN 12 01 09 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

DFM1-tentamen 10 03 30

DFM1-tentamen 10 03 30 DFM1-tentamen 10 03 30 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

DFM 1-TENTAMEN 08 03 03

DFM 1-TENTAMEN 08 03 03 DFM 1-TENTAMEN 08 03 03 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

DFM1-tentamen 09 01 12

DFM1-tentamen 09 01 12 DFM1-tentamen 09 01 12 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

DFM1-TENTAMEN 12 02 22

DFM1-TENTAMEN 12 02 22 DFM1-TENTAMEN 12 02 22 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl 9.00 20 Grupp 2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS (Marieb: s. 1114-1128, s. 430-433) FRAM TILL BEFRUKTNING Vid utlösning avges miljontals spermier, men endast ett tusental kommer fram till oocyten. Detta p.g.a.

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer