INSYN I EU POLITIKEN. Säkra livsmedel. Från jord till bord säker och nyttig mat för alla. Folkhälsan och konsumentintresset i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSYN I EU POLITIKEN. Säkra livsmedel. Från jord till bord säker och nyttig mat för alla. Folkhälsan och konsumentintresset i fokus"

Transkript

1 INSYN I EU POLITIKEN Säkra livsmedel Från jord till bord säker och nyttig mat för alla Folkhälsan och konsumentintresset i fokus

2 INNEHÅLL Varför behöver EU en livsmedelspolitik?... 3 Vad kan EU göra?... 5 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Broschyrerna hittar du här: Vad går politiken ut på? Framtiden Läs mer...16 Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken Säkra livsmedel Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: istockphoto.com/oliver Hoffmann 16 s ,7 cm ISBN doi: /78983 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

3 S Ä K R A L I V S M E D E L 3 Varför behöver EU en livsmedelspolitik? Att skydda människors, djurs och växters hälsa i varje steg i livsmedelsproduktionen är viktigt för folkhälsan och ekonomin. EU:s politik för säkra livsmedel ska se till att människor har tillgång till säker och näringsrik mat från friska växter och djur. Vi vill också skapa bästa möjliga förutsättningar för livsmedelsindustrin, som är Europas största tillverkningsindustri med flest sysselsatta. Politiken gäller hela livsmedelskedjan från jordbruket till konsumenterna och ska förebygga livsmedelsföroreningar och förbättra livsmedelshygien, märkning, växtskydd, djurhälsa och djurskydd. Insatserna ska bidra till säkra och näringsrika livsmedel och foder, hög nivå på djurhälsa, djurskydd och växtskydd, tydlig information om var maten kommer ifrån, vad den innehåller och hur den ska användas. Eftersom mycket av den mat vi äter kommer från andra länder krävs en livsmedelspolitik på EU nivå. EU är en gemensam marknad och varor kan fritt säljas i hela EU. Det gäller även mat. Tack vare ökad konkurrens får konsumenterna ett mycket större utbud och lägre priser än om de bara hade kunnat köpa mat från sitt eget land. Men det betyder också att de viktigaste kvalitetsoch säkerhetsreglerna måste fastställas på EU nivå. Om alla produkter måste kontrolleras i varje land enligt olika regler skulle handeln inte vara fri. Olika regler kan också ge producenterna i vissa länder orättvisa konkurrensfördelar. EU kan dessutom påverka matens kvalitet och säkerhet genom sin jordbrukspolitik, dvs. de regler och bidrag som gäller för lantbrukare. Tack vare EU har vi några av världens strängaste regler för livsmedelssäkerhet. Obligatoriska kontroller görs längs hela livsmedelskedjan för att se till att växter och djur mår bra och att livsmedel och foder är säkra, håller hög kvalitet, är korrekt märkta och uppfyller EU:s stränga normer. På dagens globala marknad kan det vara svårt att upprätthålla dessa normer, som ska förhindra att djur- och växtsjukdomar sprids i EU, förhindra att sjukdomar sprids från djur till människor det finns för närvarande över 200 sjukdomar som kan överföras från djur till människor via maten, som salmonella, se till att samma regler gäller i hela EU för att skydda konsumenterna och förhindra orättvis konkurrens, skydda djuren, se till att konsumenterna får tydlig information om var maten kommer ifrån och vad den innehåller, istockphoto/morganl EU reglerna bidrar till säker mat.

4 4 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N bidra till den globala livsmedelsförsörjningen så att människor har tillräckligt med säker mat av hög kvalitet: År 2030 ska maten räcka till 8 miljarder människor, och allt fler kommer att vilja äta kött. Världens livsmedelsproduktion måste öka med minst 40 procent för att vi ska nå detta mål och 80 procent av ökningen måste komma från ökad jordbruksproduktion. Fem fakta om EU:s livsmedelspolitik Jordbruket och livsmedelsindustrin är EU:s näst största ekonomiska sektor. Den sysselsätter över 48 miljoner människor och bidrar till den europeiska ekonomin med ungefär 750 miljarder euro per år. Hälsopåståenden om livsmedel måste vara vetenskapligt bevisade och ha godkänts av EU kommissionen. EU arbetar för att utrota djursjukdomar och har lyckats minska antalet BSE fall från till 18 fall det senaste årtiondet. Tack vare EU:s salmonellaprogram för fjäderfäbesättningar minskade antalet fall av S. Enteritidis hos människor med 60 procent mellan 2007 och EU är världsledande på utsäde: 60 procent av världens export av utsäde och förökningsmaterial kommer från EU.

5 S Ä K R A L I V S M E D E L 5 Vad kan EU göra? EU:s politik för säkra livsmedel bygger på den allmänna livsmedelslagen från Det övergripande målet är att underlätta fri handel med livsmedel i alla EU länder genom att garantera samma höga konsumentskydd i alla medlemsländer. EU:s livsmedelslagstiftning gäller framför allt säkra livsmedel, märkningsregler och djurskydd. Den omfattar alla led i livsmedelskedjan, från foder- och livsmedelsproduktion till förädling, lagring, transport, import, export och försäljning. Detta helhetsgrepp innebär att alla livsmedel och foder som tillverkas och säljs i EU kan spåras från jord till bord och att konsumenterna får veta vad maten innehåller. Livsmedelslagen innehåller också principer för riskbedömning. Där beskrivs hur, när och av vem vetenskapliga och tekniska bedömningar ska göras för att skydda människor, djur och miljön. Tack vare dessa principer gäller samma miniminormer i hela EU. EU-länderna kan därför förebygga och kontrollera sjukdomar och hantera säkerhetsrisker på ett samordnat, effektivt och kostnadseffektivt sätt. Grundprinciper EU:s livsmedelslagstiftning bygger på följande principer som ska tillämpas i alla EU länder: Folkhälsoskydd, växtskydd, djurhälsa och djurskydd. Riskbedömning och oberoende vetenskaplig rådgivning. Försiktighetsåtgärder. Alla produkter måste gå att spåra. Öppen och tydlig information om livsmedel och foder. Tydligt definierade ansvarsområden för alla aktörer i livsmedelskedjan att släppa ut säkra livsmedel på marknaden är alla livsmedelsaktörers främsta ansvar. Sträng tillsyn och regelbundna kontroller. Utbildning.

6 6 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Vad går politiken ut på? Konsumenterna ska kunna lita på att maten de köper är säker. EU:s första regler om livsmedelshygien är från Man har sedan dess utvecklat ett enhetligt och omfattande regelverk som ska skydda människors, djurs och växters hälsa och miljön. Reglerna bidrar även till att handeln med livsmedel och foder fungerar smidigt. Försiktighet och vetenskapliga råd EU:s politik bygger på vetenskapliga belägg och grundlig riskbedömning. EU institutionerna får hjälp av olika vetenskapliga kommittéer och EU organ som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Efsa inrättades 2002 och finns i Parma i Italien. Myndigheten gör riskbedömningar av vissa livsmedel innan de får säljas i EU. Den ger också kommissionen och EU länderna vetenskapliga råd för att hjälpa dem att fatta beslut som skyddar konsumenterna. Efsa spelar också en viktig roll för att hjälpa EU att snabbt hantera säkerhetshot. Kontroller Enligt EU reglerna görs stränga kontroller för att se till att alla produkter som kommer in i livsmedelskedjan uppfyller gällande normer. Det gäller bland annat tester för att se om det finns rester av läkemedel, bekämpningsmedel och föroreningar som dioxiner. istockphoto/pushlama EU:s inspektörer besöker också gårdar och företag som sysslar med livsmedelsproduktion. Nationella myndigheter gör kontroller vid EU:s gränser för att se till att livsmedel och djur som kommer hit uppfyller EU normerna. Tillsatser och smakämnen Livsmedelstillsatser och smakämnen är kemiska ämnen som tillsätts i livsmedel för att förbättra smak, konsistens och utseende eller för att förlänga hållbarheten. Det finns särskilda regler för dessa ämnen så att de inte ska utgöra någon hälsorisk. Alla livsmedelstillsatser som används i EU som konserveringsmedel, färgämnen och sötningsmedel kontrolleras vetenskapligt innan de får användas för att garantera att de inte skadar vår hälsa. Detta avgörs från fall till fall. När ämnena har godkänts anger man för det mesta gränsvärden för olika livsmedel. EU reglerna innebär också att alla livsmedelstillsatser som används måste anges tydligt på förpackningen. Smakämnen får användas i livsmedel bara om det är vetenskapligt bevisat att de inte utgör någon hälsorisk. I EU finns det över godkända smakämnen, och Efsa håller på att analysera ytterligare 400. Material som kommer i kontakt med livsmedel Material som kommer i kontakt med livsmedel är till exempel förpackningar, maskiner, bestick och tallrikar. EU reglerna innehåller krav som ska se till att dessa material är säkra. Alla ämnen som används vid tillverkningen av plastförpackningar måste till exempel säkerhetsbedömas av Efsa innan de kan godkännas i EU. Material som kommer i kontakt med livsmedel får inte ge några kemiska reaktioner som kan ändra livsmedlets smak, utseende, konsistens, lukt eller kemiska sammansättning. EU:s regler för att skydda människor, djur och miljö bygger på vetenskapliga bedömningar.

7 S Ä K R A L I V S M E D E L 7 Fodertillsatser, bekämpningsmedel och veterinärläkemedel REGISTRERADE FALL OCH UTBROTT AV SALMONELLA I EU Fodertillsatser, veterinärläkemedel och växtskyddsmedel måste utvärderas vetenskapligt och bevisas vara ofarliga för människor, djur och miljö innan de får användas. Om de inte är säkra förbjuds de. I vissa fall finns det gränsvärden för hur höga resthalter foder får innehålla. Bättre livsmedelshygien Om man inte följer stränga hygienkrav kan det komma in bakterier, virus och parasiter i maten. Några kända exempel är salmonella hos fågel, listeria i mejeri-, köttoch fiskprodukter och BSE hos nötkreatur. Fall av S. Enteritidis/ invånare S. Enteritidis/ Utbrott av s. underarter orsakade av ägg och äggprodukter Antal utbrott För att skydda allmänheten från dessa risker krävs en övergripande och samordnad strategi för livsmedelshygien genom hela livsmedelskedjan i alla EU:s medlemsländer. Huvudansvaret har förstås de som tillverkar och säljer livsmedel. De måste ha ett system för egna kontroller. År 2003 införde EU kontrollprogram för salmonella i fjäderfäbesättningar i alla medlemsländer. Syftet är att det ska finnas effektiva åtgärder för att upptäcka och bekämpa salmonella och andra bakterier i alla steg i produktionskedjan. Förebyggande åtgärder vidtas främst i primärproduktionen för att minska förekomsten och hälsoriskerna. Utöver dessa kontrollprogram görs även andra kontroller i hela livsmedelskedjan vid slakt, bearbetning, distribution, försäljning och tillagning av mat. Tack vare kontrollerna minskade antalet salmonellafall hos människor med 60,5 procent mellan 2007 och 2011, medan antalet fall av salmonella i ägg och äggprodukter sjönk med 42,3 procent under samma period (från 248 till 143 utbrott). istockphoto/simplycreativephotography 0 Mindre föroreningar i maten EU:s regler om främmande ämnen bygger på principen att halten bör hållas så låg som det rimligen går med hjälp av bra rutiner. Högsta tillåtna halter har fastställts för bland annat dioxiner, tungmetaller och nitrater för att skydda folkhälsan. Gränsvärdena bygger på vetenskapliga råd. Bättre kost I dag är fem av de sju största riskfaktorerna för att dö i förtid kopplade till kosten. Högt blodtryck, högt kolesterol och fetma beror ofta på för lite frukt och grönt och för mycket alkohol. De enskilda EU länderna ansvarar själva för sina folkhälsoåtgärder, men en del initiativ samordnas inom EU. Det finns till exempel en handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa och en högnivågrupp för kost och fysisk aktivitet. Här samlas företrädare från hela EU för att diskutera livsstilsrelaterade hälsoproblem som fetma och diabetes. 0 EU reglerna bidrar till ett helhetsgrepp för bättre livsmedelshygien.

8 8 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Livsmedel för särskilda grupper För vissa livsmedel avsedda för till exempel spädbarn och småbarn finns särskilda regler så att lämplig näringssammansättning och information garanteras. istockphoto/brosa Bättre kost ger bättre hälsa. Stöd till innovation Nya livsmedel är livsmedel och livsmedelsingredienser som tidigare inte använts till mat i någon större omfattning. I EU är den juridiska definitionen att de inte användes före Två exempel är sucromalt, ett sötningsmedel som innehåller mycket maltos, och guarkärnmjöl som görs av guarbönor. Båda godkändes för försäljning i EU under Alla nya livsmedel eller ingredienser som är godkända för försäljning i EU har genomgått en vetenskaplig säkerhetsbedömning. När myndigheterna godkänner nya livsmedel anger de särskilda villkor för hur de kan användas och hur de ska märkas. Tydlig märkning Tack vare EU:s märkningsregler för livsmedel får kunderna noggrann information om vad maten innehåller, så att de lättare kan bestämma sig i affären. Alla livsmedel ska vara tydligt märkta med information om allergiframkallande ämnen och näringsvärde, bland annat energi, fett, kolhydrater, protein och salt. Det ska också finnas uppgifter om tillverkare, försäljare, importör, lagringsvillkor och eventuella tillagningsanvisningar. Märkningen ska sitta fast ordentligt och vara lätt att läsa och förstå. Korrekta hälsopåståenden EU:s regler om näringspåståenden och hälsopåståenden gäller när producenterna vill marknadsföra livsmedel som bra för hälsan, i till exempel märkning eller reklam. Påståenden som bidrar till normal hjärtfunktion eller sänker kolesterolet är några exempel. Sådana påståenden är tillåtna bara om det är vetenskapligt bevisat och en bedömning av EU:s livsmedelsmyndighet har bekräftat detta. Utöver de 31 tillåtna näringspåståendena godkände EU i maj 2012 också 222 hälsopåståenden efter över ansökningar. Att främja hög kvalitet och traditionella livsmedel Märkningsreglerna gör det också lättare för oss att se vad som är ekologiska varor, kvalitetsvaror eller livsmedel tillverkade på ett visst sätt. Det finns särskilda EU logotyper för produkter som är kopplade till en specifik geografisk plats skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och skyddad geografisk beteckning (SGB) och för produkter som beretts eller produceras på ett traditionellt sätt garanterad traditionell specialitet (GTS). EU:s logotyp för ekologiskt jordbruk får användas på alla färdigförpackade ekologiska varor som producerats i EU och som uppfyller EU:s krav på ekologisk produktion. I slutet av 2012 fanns det produkter med SUB-, SGB- och GTS märkning, bland annat champagne (SUB), parmaskinka (SGB) och falukorv (GTS). istockphoto/dlewis33 Livsmedel i EU ska vara tydligt märkta med näringsinnehåll och produktionsinformation.

9 S Ä K R A L I V S M E D E L 9 Bättre djurhälsa och färre djursjukdomar EU:s djurhälsolagstiftning bygger på principen att det är bättre att förebygga än att bota. Om en djursjukdom bryter ut finns det beredskapsplaner för att begränsa spridningen, skydda djur som riskerar att smittas och begränsa konsekvenserna för bönderna, ekonomin och samhället. Varje år ger EU ekonomiskt bidrag för att förebygga, kontrollera och övervaka olika djursjukdomar. Det kan vara vaccinationsprogram, provtagning på djur, behandling och kompensation för slakt. Sådana program har bidragit till att minska förekomsten av flera sjukdomar i EU, bland annat rabies, BSE och salmonella. Under 2012 inledde EU studier om förluster av bisamhällen och om Schmallenbergviruset, ett nytt virus som drabbar nötkreatur, får och getter och som upptäcktes första gången Vid misstanke om sjukdomsutbrott måste EU:s obligatoriska skyddsåtgärder tillämpas. De omfattar restriktioner för förflyttning av djur, vaccination och obligatorisk slakt för att förhindra att sjukdomen sprids. EU har också byggt upp lager av vaccin mot vissa djursjukdomar som kan få betydande konsekvenser. ANTAL FALL AV BSE I EU 2500 ANTAL FALL AV SALMONELLA I EU Att förhindra smittspridning mellan djur och människor Zoonoser är sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor, som salmonella och tuberkulos. De är ett stort folkhälsoproblem. EU reglerna ser till att djursjukdomar övervakas och att endast friska djur och djurprodukter kommer in i livsmedelskedjan. EU finansierar även forskning om zoonoser. Så mycket kostar säker mat för EU EU har de senaste tio åren satsat 3,3 miljarder euro på säkra livsmedel, bland annat 2,2 miljarder euro för att utrota djursjukdomar Den planerade budgeten för är 2,2 miljarder euro som ska gå till utrotning av djursjukdomar, EU:s veterinärfond som stöder bl.a. EU:s referenslaboratorier, utbildningsprogram och vaccinbanker.

10 10 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N istockphoto/lillisphotography Djurskydd är en viktig del i god lantbrukssed. Det innebär att lantbrukarna måste leva upp till vissa minimikrav för att få jordbruksstöd från EU. För vissa djur finns det ytterligare krav. Till exempel måste värphönsen ha tillräckligt med utrymme i reden och på sittpinnar, och burarnas golv ska vara täckta med strö. Effektivt spårningssystem för djur och djurprodukter Värphönsen har fått det bättre med EU:s djurskyddslagstiftning. Ett starkt djurskydd EU:s djurskyddspolitik utgår från att djur är kännande varelser en princip som erkänns i EU fördraget. När EU och medlemsländerna utformar och genomför EU politiken för jordbruk, fiske, transport, inre marknaden, forskning och rymden ska de ta hänsyn till djurens välfärd. De ska också respektera de olika ländernas lagar och regler och deras religiösa och kulturella traditioner och regionala arv (artikel 13 i EUF fördraget). EU:s djurskyddsregler är bland de strängaste i världen. De bygger på följande grundläggande friheter: frihet från obehag, hunger och törst, rädsla och stress, smärta, skador och sjukdomar och frihet att leva ut sitt naturliga beteende. Sedan de första djurskyddsreglerna infördes 1974 har EU:s politik utvecklats för att ta itu med en rad frågor. Varje dag importeras och säljs en mängd levande djur och djurprodukter i EU. För att de ska transporteras på ett säkert sätt måste stränga rutiner följas. EU:s veterinärdatasystem Traces (Trade Control and Expert System) är ett system för att spåra levande djur och livsmedel och foder av animaliskt ursprung när de förs in i EU och säljs här. Systemet kopplar samman veterinärmyndigheterna i och utanför EU, så att veterinärer och företag kan agera snabbt när en hälsorisk upptäcks. Om det behövs dras produkterna snabbt tillbaka från butikshyllorna. Ett av EU:s krav på spårbarhet är att nötkreatur, grisar, får och getter måste märkas med ett permanent id nummer. Det hjälper myndigheterna att spåra djuren vid eventuella sjukdomsutbrott. Alla sändningar med levande djur och större mängder djurprodukter som förs in i EU måste också ha ett hälsointyg från en officiell veterinär som intygar att EU:s grundläggande djurhälsokrav är uppfyllda. Det gäller bland annat förbud mot att testa kosmetika på djur och särskilda regler för hur djuren ska behandlas vid slakt. Det finns också strikta regler för djurtransporter. Transporter över åtta timmar får endast göras med godkända fordon där temperaturen kan kontrolleras och djuren har tillgång till vatten. istockphoto/brianajackson Boskap i EU måste vara märkta så att man kan se varifrån de kommer.

11 S Ä K R A L I V S M E D E L 11 Lättare att resa med sällskapsdjur Tack vare EU:s regler får du ta med dig din katt, hund eller iller till andra EU länder. År 2004 infördes ett pass för sällskapsdjur i EU. Det är en handling som innehåller all nödvändig information om djurets identitet och hälsostatus, med uppgift om vaccinationer, tester och behandling mot parasiter. Det bidrar till att förhindra att rabies och andra sjukdomar sprids. Systemet omfattar även Andorra, Monaco, Norge och Schweiz. istockphoto/andreasreh Främjande av internationellt djurskydd EU samarbetar nära med internationella organ som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) för att öka kunskapen och sprida internationellt erkända djurskyddsnormer. EU främjar även djurskydd vid handelsavtal med andra länder i världen. Och EU sätter alltid djurskydd på dagordningen vid förhandlingar om nya avtal. Stopp för skadegörare Med skördar värda 205 miljarder euro per år i EU är växtskydd en förutsättning för hållbara och konkurrenskraftiga jordbruk, trädgårdsnäringar och skogsbruk. Utan växtskyddsreglerna skulle EU:s jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk utsättas för många olika skadegörare med betydande ekonomiska konsekvenser. Om till exempel citruskräftan kom in i EU skulle citrusproduktionen (värd 4 miljarder euro) lida allvarlig skada. Sjukdomen upptäcktes nyligen i USA, där den kostat över 800 miljoner euro i ersättningar och utrotningsåtgärder. EU reglerna skyddar mot skadedjur genom stränga im port krav och transportregler inom EU. Det görs också regelbundna inspektioner under odlingssäsongen och omedelbart efter skörd. EU reglerna ser också till att bekämpningsmedel inte skadar människors hälsa eller miljön. Skydd för växtförökningsmaterial Förökningsmaterial, dvs. utsäde och unga plantor, är grunden för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Som den första länken i livsmedels- och foderkedjan har de stor betydelse för grödornas mångfald, kvalitet och Växtskydd är nödvändigt för att vi ska ha säker mat i EU. hälsa. År 2012 var sorter av jordbruksgrödor och grönsakssorter registrerade för saluföring i EU. Under samma år värderades EU:s utsädesmarknad till ungefär 6,8 miljarder euro dvs. mer än en femtedel av världsmarknaden. 60 procent av världens export av utsäde kommer från EU. Dessutom är förökningsmaterial en mycket innovativ sektor där man investerar mycket i forskning. EU har infört en växtförädlarrätt som ger upphovsrättsligt skydd för nya växtsorter. Det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk reglerar tillgången till växtgenetiska resurser och har ratificerats av EU och alla EU länder. En viktig del i fördraget är standardavtalet för överföring av material. Det är en modell för ett avtal mellan två privata parter, där den första parten ger den andra rätt att använda vissa genetiska resurser och de enas om att dela vinsten om produkter från materialet kommersialiseras. Fördraget omfattar över 1,5 miljoner prover av växtgenetiskt material och varje år beslutas om överföringar enligt standardavtal.

12 12 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Ett strikt system för att godkänna och sälja genmodifierade organismer Genetiskt modifierade organismer (GMO) är organismer vars genetiska egenskaper har ändrats på konstgjord väg för att de ska få nya egenskaper. Det kan till exempel vara växter eller grödor som bättre klarar torka, bekämpningsmedel eller vissa insekter, eller som har ett högre näringsvärde. Det finns strikta regler för vilka genmodifierade organismer som får släppas ut på marknaden i EU, och de måste godkännas i förväg. För att godkännas måste de anses vara säkra för människor, djur och miljö, och sedan måste man dessutom följa upp eventuella oförutsedda effekter. Genmodifierade organismer får godkännas för livsmedel och foder och för odling. Ansökningarna handläggs på EU nivå enligt EU lagstiftningen. Det omfattar en bedömning gjord av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och av myndigheter i EU länderna. Kommissionen får föreslå att en genmodifierad organism godkänns bara om Efsas riskbedömning visar att den är säker. Medlemsländerna röstar sedan om kommissionens förslag i en kommitté. När en genmodifierad organism har godkänts på EU nivå får länderna emellertid anta egna skyddsåtgärder om de upptäcker allvarliga hälso- eller miljörisker. Produkter som innehåller, består av eller har framställts av godkända genmodifierade organismer ska märkas med detta, utom om det finns en oundviklig och oavsiktlig förekomst under 0,9 procent. Märkningsregeln gäller inte produkter från djur som har utfodrats med genmodifierat foder. Kommissionen undersöker olika märkningssystem för GMO fria produkter för att se om det behövs ett enhetligt system. En lista med genmodifierade organismer som godkänts för användning i EU finns på vår webbplats: Säker användning av bekämpningsmedel Växtskyddsmedel, eller bekämpningsmedel, används främst för att skydda grödor mot skadedjur och sjukdomar. Användningen är strängt reglerad i EU för att kemikalierna inte ska ge några oönskade effekter för människor eller miljön. Inga växtskyddsmedel får användas eller säljas i EU innan deras säkerhet har bedömts enligt de föreskrivna användningsvillkoren. EU fastställer gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder. Efsa gör en grundlig genomgång av hur de verksamma ämnena påverkar människors och djurs hälsa och miljön. På grundval av Efsas utvärdering beslutar EU kommissionen om ett ämne kan godkännas för användning i EU. Men eftersom det finns så många olika typer av jordbruk och klimat- och miljöförhållanden är det i slutändan de enskilda länderna som ansvarar för att godkänna om växtskyddsmedel som innehåller godkända verksamma ämnen verkligen ska få släppas ut på marknaden. I vissa fall kan EU kommissionen begränsa användningsområdena för ett verksamt ämne, om det anses nödvändigt för att hantera vissa hälso- och miljörisker på ett enhetligt sätt. I EU:s regler för bekämpningsmedel finns också gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedelsrester livsmedel och foder får innehålla. Effektiva system för snabb varning EU:s system för snabb varning för livsmedel och foder (Rasff) tillkom 1979 och ser till att information om livsmedel och foder snabbt och effektivt sprids till alla berörda organ i EU och medlemsländerna. Myndigheterna kan därför agera snabbt och samordnat för att avvärja riskerna innan konsumenterna kommer till skada, till exempel genom att dra tillbaka produkter. Under 2012 gjordes anmälningar i systemet. I över hälften av fallen hade myndigheterna stoppat importsändningar vid en yttre gräns, eftersom varorna inte uppfyllde EU:s normer för livsmedelssäkerhet. Tack vare Rasff kan EU snabbt gripa in och skydda allmänheten, som vid ehec utbrottet 2011 och hästköttskandalen Samma dag varningarna kom började man spåra källan. EU har nu också föreslagit istockphoto/stoykosabotanov

13 S Ä K R A L I V S M E D E L 13 en ny handlingsplan för att ta itu med matfusket. Man ska bland annat se över kontrollerna och skärpa de ekonomiska sanktionerna. Europhyt är EU:s system för snabb varning för växtprodukter som förs in och säljs i EU. Europhyt bidrar till att förhindra att växtsjukdomar och skadegörare kommer in i EU och sprids här. Regelbundna kontroller för säkra produkter Företagen har det primära ansvaret för att garantera att deras produkter är säkra. EU ländernas myndigheter gör regelbundet noggranna kontroller hos företagare i hela livsmedelskedjan för att se till att EU:s höga standarder för livsmedel och foder uppfylls. Kontrollerna utförs av oberoende, opartisk och kunnig personal som ska använda sig av de senaste teknikerna och metoderna. För de tester och analyser som behövs har de ett stort nätverk av officiella laboratorier till sitt förfogande. EU:s inspektörer från kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) granskar de nationella myndigheterna och kontrollerar att EU reglerna följs i hela EU. De arbetar även i länder som är på väg att gå med i EU och länder som exporterar djur, växter, livsmedel och foder till EU. Kontroller vid EU:s gränser EU:s gränskontroller för import av växter, djur, livsmedel och foder behövs för att skydda djur, växter och folkhälsa och för att se till att all import motsvarar EU normerna och kan släppas ut på EU marknaden på ett säkert sätt. Gränskontrollerna är anpassade efter olika produkter och varor och efter hälsoriskerna. Sändningar av levande djur eller växter får endast föras in i EU vid särskilda införselställen och efter särskilda kontroller. Strikta hanterings- och kontrollkrav gäller även vissa livsmedel och foder och djurprodukter, som ull, skinn, embryon och animaliska biprodukter. De flesta av dessa produkter måste åtföljas av särskilda garantier för deras hälsostatus, till exempel veterinärintyg eller sundhetscertifiering. Utbildning för inspektörer Bättre utbildning för säkrare livsmedel är en satsning som ska öka kunskapen om EU:s lagar om livsmedel, växtskydd och djurskydd. Utbildningen vänder sig till personer som ansvarar för offentliga kontroller i hela livsmedelskedjan, både i och utanför EU. Sedan starten 2006 har över inspektörer från 180 olika länder fått utbildning i mer än 30 olika ämnen. Forskning Det görs regelbundet kontroller i EU för att se till att maten är säker. Sedan 2002 har EU satsat mycket på forskning om säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd. Det gäller allt från sjukdomar kopplade till födoämnesallergier till djurfodrets påverkan på människors hälsa och miljökonsekvenserna av vissa produktionsmetoder. istockphoto/marcopasqualini

14 14 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Internationellt samarbete EU arbetar med sina främsta handelspartner och internationella organisationer för att sprida EU:s politik för livsmedelssäkerhet och se till att all import från länder utanför EU uppfyller samma krav. En sådan organisation är Världshälsoorganisationen WHO som EU samarbetar med i varningsnätverket Infosan International Food Safety Authorities Network. Nätverket består av nationella kontaktpunkter i över 160 länder som tar emot information från WHO om frågor som rör livsmedelssäkerhet och sprider den i sina respektive länder. Global livsmedelstrygghet, utveckling och humanitärt bistånd EU spelar dessutom en viktig roll för den globala livsmedelsförsörjningen. Kommissionen försöker framför allt se till att frågor om mat är en del av utvecklings-, utbildnings- och hälso- och sjukvårdspolitiken. EU samarbetar med utvecklingsländerna för att bygga upp effektiva system som kan förbättra livsmedelsförsörjningen för de fattigaste och mest utsatta människorna i världen. Veterinärexperter, utbildningsprogram och bidrag till bekämpning av sjukdomar och utrotningsprogram är andra exempel på EU insatser inom utveckling och humanitärt bistånd. Kommissionen driver också utbildningsinitiativet Bättre utbildning för säkrare livsmedel där en särskild del gäller länder utanför EU. För närvarande genomförs ett projekt på 8 miljoner euro för att hjälpa utvecklingsländerna att förstå sanitära och fytosanitära åtgärder så att de bättre kan utnyttja möjligheterna till regional och internationell handel. Ehec utbrottet Vad händer vid en matförgiftning i EU? Mellan maj och juli 2011 inträffade ett sjukdomsutbrott som orsakades av en elakartad stam av E. coli. Utbrottet ledde till 55 dödsfall, 850 allvarligt sjuka och ytterligare sjuka i EU. E. coli är en vanlig bakterie som finns i människors och djurs matsmältningsorgan. Så här agerade EU: Utbrottet startade i Tyskland, så de tyska myndigheterna anmälde omedelbart utbrottet till EU kommissionen via varningssystemet Rasff. EU:s varningssystem och nätverk aktiverades. Forskare identifierade snabbt vilken E. coli stam som orsakat utbrottet. Källan till utbrottet identifierades frö av bockhornsklöver från Egypten som användes för groddar och EU beordrade att alla frön från en viss exportör skulle förstöras. Importen av andra riskprodukter förbjöds tillfälligt. EU kommissionen höll dagliga möten med nationella folkhälso- och livsmedelsmyndigheter för att följa utbrottet. Varje dag uppdaterade man sin webbplats för att hålla allmänheten underrättad. Kommissionen inledde ett samarbete med nationella myndigheter, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och EU:s smittskyddsmyndighet för att kartlägga områden där samarbetet kunde förbättras och för att lära av det inträffade (http://ec.europa. eu/food/food/rapidalert/index_en.htm). Den mat vi köper från länder utanför EU måste också genomgå stränga kontroller. istockphoto/kulicki

15 S Ä K R A L I V S M E D E L 15 Framtiden Säkra livsmedel kommer alltid att vara en viktig fråga i EU. Kommissionen lade i maj 2013 fram flera förslag som ska stärka, modernisera och förenkla EU reglerna för djurhälsa, växtskydd och växtförökningsmaterial. Förslagen gäller också regler för offentlig kontroll för att säkerställa effektiv tillsyn. De ska bidra till att bättre förebygga och bekämpa djur- och växtsjukdomar, stärka EU:s insatser vid hälsohot, tillämpa ny teknik och se till att reglerna tillämpas bättre. Minska matsvinnet Varje år slänger vi över 100 miljoner ton mat i EU och då är jordbrukssvinnet och all fisk som slängs överbord inte medräknat. Slöseriet förekommer i hela livsmedelskedjan: vid primärproduktion, livsmedelstillverkning, i detaljist- eller grossistledet, matserveringar och i hushållen. Det får både miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser. EU vill halvera mängden ätbara livsmedel som slängs fram till 2020 som en del av sin strategi för resurseffektivitet. Under 2012 startade kommissionen därför en informationskampanj för att öka konsumenternas medvetenhet om matavfall food/sustainability/index_en.htm. Kampanjen ger tips på hur man kan minska slöseriet och förklarar vad bäst före och sista förbrukningsdag innebär. Dessutom arbetar alla berörda aktörer med att ta fram EU åtgärder mot matsvinnet, utan att äventyra livsmedelssäkerheten, som komplement till de många nationella och lokala initiativ som finns. istockphoto/asiseeit EU:s livsmedelssäkerhetspolitik fortsätter att utvecklas för att skydda folkhälsan och konsumenterna.

16 16 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N NA SV-C Läs mer XX XX XX EU kommissionens webbplats om säkra livsmedel: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa): Frågor om EU? Ring Europa direkt: ISBN doi: /78983

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281]

Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281] Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 av den 11 december 2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden samt import till eller export

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna

Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna utkast 8.12.2016 Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven pä god jordbrukshävd

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2006:1032 Utkom från trycket den 18 juli 2006 beslutat den 6 juli 2006. Regeringen

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2009R0124 SV 30.07.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 124/2009 av den 10 februari

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Konkurrens Bättre marknader EU:s konkurrenspolitik garanterar att företagen konkurrerar på lika och rättvisa villkor på den inre marknaden. INNEHÅLL Varför behöver EU en konkurrenspolitik?

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08

Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Livsmedelslagstiftning Ingela Marklinder, Kost B,VT 08 Varför livsmedelslagstiftning Hur är lagstiftningen uppbyggd? Vem har ansvar för att reglerna följs? Vad händer om de inte följs? Ändrade konsumtionsvanor

Läs mer

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur Frågor och svar Nya regler för att resa med sällskapsdjur i och utanför EU Inledning Den 29 december 2014 infördes nya EU-regler för att resa med sällskapsdjur och nya pass för djuren. Här kan du läsa

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) 23.10.2015 L 278/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1905 av den 22 oktober 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 vad gäller kontroll av dioxin i

Läs mer

Information. Ni ansvarar för era kosttillskott

Information. Ni ansvarar för era kosttillskott Information Ni ansvarar för era kosttillskott BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här broschyren

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet. Kjell Wejdemar. Agronomexamen 1990 AgrD 1996. Jordbruksverket >1996

Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet. Kjell Wejdemar. Agronomexamen 1990 AgrD 1996. Jordbruksverket >1996 Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för CITES, foder och djurprodukter Foderregelverket, ett hinder eller en möjlighet Kjell Wejdemar Agronomexamen 1990 AgrD 1996 The Role of growth Factors in

Läs mer

EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?

EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-03 1 = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Livsmedelshygien inom växtproduktionen Livsmedelshygien inom växtproduktionen Neuvo 2020 Seinäjoki 3.12 / Vasa (sv) 5.12 / Träskända 10.12 Evira / Enheten för livsmedelshygien 1 Överinspektör Noora Tolin Presentationens innehåll Tvärvillkorskrav

Läs mer

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. i enlighet med artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. i enlighet med artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13.1.2006 KOM(2006) 2 slutlig 2003/0165 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET i enlighet med artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande

Utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande 15.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 81 E/25 65. Europaparlamentet föreslår att det ordnas en offentlig anbudsinfordran för att så effektivt som möjligt samordna administrationen av Europeana,

Läs mer

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn är mat som skulle kunna ha ätits om maten behandlats annorlunda och

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Information om utförsel av nötkreatur

Information om utförsel av nötkreatur Version: 2015-06-08 Information om utförsel av nötkreatur Utförsel av nötkreatur till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett stöd vid planerad utförsel. Föreskrifterna

Läs mer

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskadegörare som omfattas

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011 16.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 334/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 2013-12-19 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen

Läs mer

NORM FFV-35 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av JORDGUBBAR

NORM FFV-35 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av JORDGUBBAR NORM FFV-35 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av JORDGUBBAR Det här dokumentet avser den reviderade UNECE-normen för jordgubbar såsom den antagits av arbetsgruppen. En del rättelser har

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Frågor och svar om livsmedelstillsatser

Frågor och svar om livsmedelstillsatser MEMO/11/783 Bryssel den 14 november 2011 Frågor och svar om livsmedelstillsatser Vad är livsmedelstillsatser? Tillsatser är ett slags ämnen som av olika skäl används vid beredningen av livsmedel till exempel

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2 Så kan du kvalitetssäkra både ekologisk odling och vidareförädling av havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda Kvalitetssäkring vid odling ger konkurrensfördelar Vid odling av råvara fram

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Information om utförsel av gris

Information om utförsel av gris Version: 2015-06-08 Information om utförsel av gris Utförsel av gris till länder inom Europeiska unionen (EU) Följande information är tänkt som ett stöd vid planerad utförsel. Föreskrifterna (se nedan)

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera/föra in livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera eller föra in och sälja färdigförpackade

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en) 8540/16 DENLEG 34 AGRI 222 SAN 162 FÖLJENOT från: inkom den: 29 april 2016 till: Komm. dok. nr: D043783/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets

Läs mer

Förordning (2006:817) om växtskydd m.m.

Förordning (2006:817) om växtskydd m.m. Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Syfte m.m. 1 [9111] Bestämmelserna i denna förordning har till syfte att kontrollera och hindra spridning av växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling,

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder

Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder 1 Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder Revisioner 2011 Områden för revision Öppningsmöte 14 januari

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 av den 28 juni 2013 om förlagan till identitetshandlingar för förflyttning av hundar, katter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

L 189. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Lagstiftningsakter. femtiosjunde årgången 27 juni 2014.

L 189. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Lagstiftningsakter. femtiosjunde årgången 27 juni 2014. Europeiska unionens officiella tidning L 189 Svensk utgåva Lagstiftning femtiosjunde årgången 27 juni 2014 Innehållsförteckning I Lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer