Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne"

Transkript

1 Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne Lovisa Lundgren BIOR52 Tillämpad ekotoxikologi, Lunds Universitet Uppdragsgivare Olle Nordell, Ekolog, Miljöförvaltningen, Landskrona stad Pardis Pirzadeh, Vattenhandläggare, Miljö- och vattenstrategiska enheten, Länsstyrelsen Skåne Foton: Olle Nordell

2 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning, litteratursökning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. The following report is part of the education on the course BIOR52 Applied Ecotoxicology. The main purpose is training in problem solving, literature search and methodology. The conclusions and results have not been scientifically reviewed to the extent needed for quality assurance. The report should therefore be used with caution. Citing of the report in any forum is done on own responsibility.

3 Summary In order to follow and monitor the environmental objective Non-toxic Environment, Landskrona town and the County Administrative Board of Scania collected Cormorant eggs and analyzed them for various pollutants. This report aims to investigate whether found perfluorooctanesulfonic acid, PFOS, concentrations from Landskrona harbour exceeds those from other locations, and also whether found levels may cause any harm to the Cormorant embryo. Data was retrieved from external stakeholders, databases and literature search. PFOS have been manufactured for many applications due to its special properties for over 60 years. It is known as a compound with PBT properties and is nowadays restricted for usage to a few products. The high stability of the C-F bound in PFOS prevents it from being degraded in the environment and our sewage treatment plants. The median value of the found PFOS-levels was 0,145 µg/g ww. Found levels of PFOS were within the frame of levels found in other sites in Sweden or in the Baltic Sea. Considering PFOS effect on cormorant embryo, negative impact cannot be rules out since they exceed a Lowest Observed Adverse Effects Limit value (LOAEL-value) for domestic chicken (Gallus gallus). The source of PFOS to Landskrona harbour seem to be diffuse rather than a point source since found levels do not exceed levels from reference sites and also because of PFOS high stability, continuing global usage, the possibility to be transported. By continuing the monitoring of PFOS in Cormorant eggs one can achieve result similar to other monitoring programmes showing possible variations in PFOS-levels and to verify that they are not exceeding found levels from 2013.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Avgränsning och syfte Metodik Landskrona hamn Utveckling Ön Gråen Storskarv Kännetecken och föda Insamling och analys av ägg Perfluoroktansulfonat (PFOS) Egenskaper Tillverkning och användning Miljöpåverkan och reglering Förekomst och spridning Referensvärden PFOS effekt på organismer Generellt Embryonalöverlevnad Embryonalutveckling Artskillnader Diskussion och slutsats PFOS i Landskrona hamn Effekt på Skarvembryo Slutsats... 9 Referenser... 10

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund För att följa upp miljömålet Giftfri miljö och med syfte att följa utvecklingen och variationen av miljögifter, har miljöövervakningsprogram skapats. Ett sådant program är Naturvårdsverkets övervakning av organiska miljögifter och metaller i ägg från sillgrissla (Uria aalge). Att använda fågelägg som bioindikator är en väl använd metod då sjöfåglar som toppkonsumenter exponeras för och ackumulerar en mängd olika ämnen. Äggen kan spegla ackumuleringen av gifterna i honan på grund av en korrelation mellan ackumuleringen i hona och ägg. (Klein et al., 2012) Resultatet av sådan övervakning har gjort det möjligt att följa variationen över tiden för perfluoroktansulfonat, PFOS, i sillgrissleägg från Stora Karlsö, Gotland, östra Östersjön. (Naturvårdsverket, 2008) Det har därför uppkommit intresse ifrån Länsstyrelsen i Skåne och Landskrona stad att följa utvecklingen av miljögifter associerade med belastningen från Landskrona hamn och utreda huruvida utsläpp till Landskrona omnejd påverkar miljön. Våren 2013 samlades det därför in och analyserades skarvägg från en skarvkoloni på ön Gråen utanför Landskrona. Skarven, en toppkonsument, som äter fisk från sin omnejd skulle kunna spegla tillståndet av metaller och organiska miljögifter i Landskrona hamn (Olle Nordell och Pardis Pirzadeh, personlig kontakt) Avgränsning och syfte Vid analys av skarväggen påträffades över 25 olika miljögifter. Efter kontakt med uppdragsgivare och genom övervägande av tidsramen för arbetet bestämdes att fokus lades på en utredning av perfluoroktansulfonat, PFOS, ett ämne som fått stor uppmärksamhet de senaste femton åren och blivit föremål för offentlig debatt. Syftet med denna studie var därför att utreda om Landskrona hamn är mer belastat än andra områden sett utifrån funna PFOS-halter. Det fanns även intresse för utredning huruvida funna halter kan skada skarvembryon och om använd metod är värd att fortsätta med. Uppdragsgivarna ville även ha en beskrivande översikt av PFOS över användningsområden, varifrån det kan tänkas komma och dess miljöpåverkan. 2. Metodik Resultatet från miljögiftsanalysen och däribland PFOS-halterna i skarväggen erhölls från uppdragsgivarna. Dessa data jämfördes med data för PFOS-halter i fågelägg från referensplatser. Lokaler som referensplatser valdes främst från vilken data som fanns tillgängligt om skarvägg från Östersjön. I andra hand valdes lokaler som var så nära Sverige och Östersjön som möjligt med övervakning av skarvägg eller andra havs- eller sjöfåglars ägg. För undersökning av PFOS effekt på skarvembryo erhölls effektdata från annan forskning att jämföra med. Information erhölls från uppdragsgivare samt genom egen sökning i litteratur och databaser. Vid litteratursökning användes till viss del sökning i Web of Knowledge och Google scholar med olika kombinationer av följande sökord: PFOS, perfluorinated, pollution, Baltic Sea, Phalacrocorax carbo, Phalacrocorax carbo sinensis, Uria aalge, herring gull, Landskrona hamn/harbour, chemical properties, properties, embryo, avian, bird, embryo, effect, gränsvärde. Många referenser erhölls genom sökning i funna artiklars referenser och användning av funktionen related topics eller liknande. Vid sökning av screeningdata om PFOS i fågelägg från andra lokaler användes IVL s databaser [http://dvss.ivl.se/dataselect.aspx] samt [http://www3.ivl.se/db/plsql/dvsb_pfos$.startup] med sökning på PFOS, biota, marin, vatten, olika fågelarter. 1

6 3. Landskrona hamn 3.1. Utveckling Landskrona hamn har genomgått stora förändringar sedan 1800-talet fram till 2010-talet. Med hjälp av kartor och flygbilder kan man enkelt se hur mycket både staden och framförallt hamnen har utökats något enormt och det gamla utseendet av hamnen är nästan oigenkännligt (Figur 1). Figur 1. Karta samt flybild av Landskrona hamn sett uppifrån från 1853, till vänster, och 2012, till höger. Ön Gråen är utmärkt på karta från 1853 och dess ihopbyggnad med den konstgjorda Gipsön till söder om Gråen är synligt på flygbild från Ön Gråen Gråen är en drygt 80 hektar stor konstgjord ö utanför Landskrona hamn i Skåne (Figur1). Ursprungligen anlades den som en del i befästningen av Sverige under 1740-talet för att skydda Landskronas djuphamn mot angrepp. Ön är idag sammanbyggd med den då lika stora ( 40 ha) konstgjorda ön Gipsön som återfinns söder om Gråen (Figur 1, t.h.). Här har ett fågelreservat blivit upprättat vilket lockar till sig många häckande fåglar som bland annat Storskarv (Phalacrocorax carbo). (Landskrona historia, 2014; Ekeby Fritids. 2007) 4. Storskarv 4.1. Kännetecken och föda Storskarven, Phalacrocorax carbo, kännetecknas av en långsmal kropp täckt av svart och ibland något vit fjäderdräkt samt med rak näbb med en liten krok längst ut (Figur 2). Den kan bli upp till 1 meter hög med ett vingspann på upp till 1,6 meter. (Jägarförbundet, 2013) Storskarven är en flyttfågel och migrerar till södra Europa och ibland så långt som till Nordafrikas Medelhavskust (Nordén et al., 2013). Den art som häckar på Gråen utanför Landskrona och från vilka äggen plockades är den något mindre underarten Mellanskarv, Phalacrocorax carbo sinensis. (Pardis Pirzadeh, personlig kontakt). Vid vidare benämning av skarv från Gråen kommer Figur 2: Storskarv, Phalacrocorax carbo sp. Foto: Kenneth Johansson. Källa: Storskarv, Phalacrocorax carbo sp. användas såvida inte innehållet kräver en diskussion kring underarter. Storkarven livnär sig på fisk och äter vad som finns tillgängligt i dess närhet i störst 2

7 mängd. (Nordén et al., 2013; Jägarförbundet, 2013). Den kan alltså benämnas som både toppredator och generalist Insamling och analys av ägg Våren 2013 samlade Länsstyrelsen i Skåne och Landskrona stad in 18 storskarvsägg på ön Gråen som skickades till labb för analys. Äggen delades upp i sex analysgrupper med tre ägg i varje. Ett ägg användes för analys av metaller och tennorganiska parametrar och två avvarades för analys av övriga organiska ämnen. Då det visade sig räcka med ett ägg för analys av det sistnämnda fanns ett ägg kvar per grupp. Analysen utfördes 22/4-13 och LOQ, gränsen för detektion vid analys, sattes till 0,1 µg PFOS/g våtvikt. Från analyserade halter gick att erhålla median, medelvärde, standardavvikelse, minimum och maximum för PFOS i skarvägg (Tabell 1). Tabell 1. Halt PFOS i skarvägg i de olika analysgrupperna med median, medelvärde, standardavvikelse, minimum och maximum. Medelvärde och standardavvikelse är beräknat från de fyra grupper i vilka PFOS detekterades över 0,1 µg/g PFOS = LOQ. Enheten µg/g anges på våtvikt. Prov Median Medel Stdev Min Max µg/g vv 0,12 0,13 <LOQ 0,16 0,16 <LOQ 0,145 0,143 0,015 < LOQ 0,16 5. Perfluoroktansulfonat (PFOS) 5.1. Egenskaper Perfluorerad oktansulfonat eller perfluoroktansulfonat, PFOS (CAS: ), hör till perfluorerade organiska ämnen (PFC, perfluorinated compounds) som tillsammans med polyfluorerade organiska ämnen räknas till högfluorerade organiska ämnen. De högfluorerade ämnena karaktäriseras av kolkedjor i varierande längd till vilka Figur 3. Perfluoroktansulfonat. Källa: sulfonic_acid väteatomer är ersatta med fluoratomer. (KemI, 2009; KemI, 2013; UBA, 2009). Bindning mellan kol och fluor är en av de starkaste kovalenta bindningarna och det krävs stora mängder energi för att bryta den (Lau et al. 2007; Peden-Adams, 2009; Rüdel et al., 2011). Till skillnad från de polyfluorerade, i vilka endast en del av väteatomerna är ersatta, är perfluorerande organiska ämnen fullständigt fluorerade, det vill säga, varje väteatom är ersatt av en fluoratom. Perfluorerade organiska ämnen kan även delas in i olika grupper där perfluoroalkylsulfonater (PFAS) är den grupp som PFOS hör till. (KEMI, 2013a) PFOS består av en åtta kol lång kolkedja vilken är fullständigt fluorerad med undantag för en reaktiv sulfonatgrupp, SO 3, i ena änden (Figur 3). Andra molekyler har möjlighet att binda till en sådan sulfonatgrupp vilket kan skapa nya ytaktiva ämnen. Detta resulterar till att PFOS ingår i över hundra olika föreningar som i naturen bryts ner till PFOS (KemI, 2011). I naturen, vid relevanta phvärden, förekommer PFOS i sin anjoniska form och återfinns därför övervägande i vattenfas. Det är en av anledningarna till varför organismer som storskarv, vilkens föda lever i havet, riskerar hög exponering av bland annat PFOS. (Nordén et al., 2013) 5.2. Tillverkning och användning Perfluorerade ämnen förekommer inte naturligt utan har i över 60 år tillverkats av människor för användning i en mängd olika produkter. De är mycket användbara på grund av dess speciella egenskaper som kan resultera i släta och stabila ytor eller ytaktiva ämnen som är vatten-, fett-, och smutsavvisande samt tål höga temperaturer. (KemI, 2013a; Peden-adams, 2009; Rüdel et al., 2011; UBA, 2009; Woldegiorgis et al, 2006) De flesta perfluorerade ämnen tillverkas med hjälp av den polymerisation där C 2 F 2 sammanfogas till längre kedjor (UBA, 2009). Exempel på 3

8 användningsområden är papper, textil-, och läderimpregnering, brandsläckningsskum och rengöringsmedel. Tidig användning av PFOS var just till impregnering, i brandsläckningsskum och rengöringsmedel men på grund av reglering återfinns det numera i hydrauloljor inom flygindustrin, vid förkromning av metall, inom halvledarindustrin och liknande. (UBA, 2009; KemI 2011; KemI, 2013a; Peden-Adams, 2009; Rüdel et al., 2011) Tabell 2. Överblick av användningsområden och kemiska egenskaper av PFOS. Log K ow och löslighet i vatten är estimerade värden (est) på grund av höga ytaktiva egenskaper. (Hazmap, 2014; KEMI, 2013a; Lau et al., 2007; National Toxicity Program, 2013; SciFinder, 2014) Kemisk grupp Användning Löslighet i vatten Log K ow Persistens PFAS (perfluoroalkylsulfonat er) PFC (perfluorerade organiska ämnen) Högfluorerade organiska ämnen Tidigare: impregnering, brandsläckningsskum, rengöringsmedel. Nu: I hydraulolja, vid förkromning, inom halvledarindustrin (25 C) - 3.1x10-3 mg/l (est) - 2.4x10-3 g/l (est) 570 mg/l ±0.862 (est) (halveringstid) -100 dagar (råtta) -150 dagar (apa) >5 år (människa) - 41 år (abiotisk) 5.3. Miljöpåverkan och reglering Då PFOS används i en mängd olika produkter och därför i stora volymer, går det inte att utesluta att utsläpp av dem kan påverka vår miljö. På grund av deras höga stabilitet eller stabila metaboliter (nedbrytningsprodukter), låga, eller ingen, nedbrytningshastighet i naturen, samt toxiska egenskaper, uppfyller de EU s kriterier för PBT-ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska. Lagring sägs inte ske i fettvävnad då de är vatten- och fettavvisande, utan de binder istället till proteiner och återfinns då i till exempel blodet och levern. (Leu et al., 2007; KemI, 2013a; KemI, 2013b; Rüdel et al. 2011; UBA, 2009). Nordén et al. (2013) menar att fågelägg, och särskilt äggulan, verkar erbjuda en bra miljö för perfluorerade organiska ämnen med en blandning av vatten, proteiner och fett där både molekylernas hydrofoba och hydrofila egenskaper passar in. Därmed har det pågått och fortsätter att pågå mycket arbete för att minska användningen av PFOS och andra perfluorerade ämnen i Sverige, EU och runt om i världen. Den främsta producenten av PFOS, det amerikanska företaget 3M, fasade ut produktionen år 2002 pågrund av rapporter om dess miljöfara och därmed minskade produktion av PFOS globalt sett. Dock fortgick tillverkning av andra perfluorerade ämnen, en del för att ersätta PFOS. (Lau et al., 2007; Rüdel et al., 2011; UBA, 2009) De perfluorerade organiska ämnena blev inkluderade i listan över POP s-ämnen, persistent organic pollutants, långlivade organiska föreningar, vid Stockholmskonventionen år PFOS återfinns även i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide, PRIO (KemI, 2014). Därtill har halterna av PFOS i olika organismer blivit övervakade sedan många år tillbaka och man har upptäckt att mängderna har ökat sedan de första mätningarna (Figur 2). Användning av PFOS och ämnen vars nedbrytningsprodukter är PFOS blev begränsad inom EU de flesta produkter genom beslut om förbud 27 juni 2008 (se även Egenskaper, ursprung och användning). Genom Stockholmskonventionen ligger det även som föremål för total utfasning (UBA, 2009). 4

9 5.4. Förekomst och spridning Trots en stark EU-reglering, svensk reglering och pågående arbete runt om i världen återfinns PFOS i de flesta vattendrag och i organismer på alla trofiska nivåer. Generellt detekteras de högsta koncentrationerna i lever från fiskätande djur levande i tätbefolkade och industrialiserade områden som exempelvis Östersjön. Dock kan även märkbart högre halter bli uppmätta i mindre eller inte alls befolkade områden vilket tyder på att ämnen kan transporteras över stora distanser. (Lau et al., 2007; Rüdel et al., 2010; UBA, 2009; Woldegiorgis et al, 2006) I Sverige har Figur 4. Medelvärde för halt, µg/g våtvikt, av PFOS i silgrissleägg från Stora Karlsö, Gotland, Källa: Naturvårdsverket, 2013 miljöövervakningsprogram och forskning på fisk från svenskt vatten visat hur PFOS är spridd längs hela Sveriges kust i relativt låga halter. Därtill detekteras höga halter i andra toppkonsumenter såsom mink och utter. (KEMI, 2011) Genom Naturvårdsverkets miljöövervakning av PFOS i sillgrissleägg kan man se hur halten har minskat sedan 3M s utfasning och förbud mot användning i vissa produkter år 2008 (Naturvårdsverket, 2013; UBA, 2009). Dock hittar vi fortfarande högre halter i än de som detekterades på 1960-talet (Figur 4). De perfluorerade ämnena sprids till vår miljö genom produktionsprocesser och som rester från den stora mängd produkter som har innehållit eller innehåller sådana ämnen. Det verkar som kommunalt avloppsvatten från privata hushåll är den främsta källan till utsläpp av vattenlösliga perfluorerade ämnen till vattendrag. (UBA, 2009) Kol-fluor bindningen står emot olika nedbrytningsprocesser såsom hydrolys, fotolys och metabolism vilket resulterar till att dessa ämnen inte bryts ned i våra vattenreningsverk. (Lau et al. 2007; Peden-Adams et al., 2009; Woldegiorgis et al, 2006). Då PFOS har hög vattenlöslighet kommer det i huvudsak sluta i vattendrag eller vattenfas och därefter spridas till platser långt ifrån tillverkning eller användning genom olika vattenflöden. (Lau et al. 2007; UBA, 2009). Dock är vetskapen om PFOS biotransformation, transport och spridningsmekanismer inte fullständigt klarlagt (Lau et al., 2007). 6. Referensvärden En del studier har övervakat PFOS i olika delar av landet och i olika matriser (vatten, biota, mark, sediment etcetera) från Östersjön. En del av sådana studier har fokuserat på PFOS-halter i ägg från olika fågelarter. Från IVL s hemsida finns information om de funna PFOS-halterna från Naturvårdsverkets övervakning av ägg från Sillgrissla (Uria aalge), tidigast från1968 och senast från 2001 (Tabell 3). (IVL, 2014) Ett medelvärde på 0,588 µg/g våtvikt år 2011 från samma miljööverakningsprogram finns att erhålla från Naturvårdsverkets hemsida (Naturvårdsverket, 2013). I en studie av Rüdel et al. (2011) plockades ägg från Storskarv (Phalacrocorax sp.) på två lokaler för analys av olika perfluorerade ämnen. De två valda lokalerna för forskningen var utanför ön Heuweise, Tyskland, i Östersjön och från Elbe flodmynning vid Haseldorf. Även här fanns tillgänglig data för median, medel, standardavvikelse, minimum och maximum-halter (Tabell 3). I en annan studie av Rüdel et al (2010) finns ett medianvärde för PFOS-halter i ägg från Gråtrut (Larus argentatus), även de plockade på ön Heuweise i Östersjön år 2008 (Rüdel et al., 2010). Vid Örebro universitet har halter av perfluorerade ämnen i ägg från Gråtrut och Storskarv från Vänern blivit uppmätta (Tabell 3). Av alla perfluorerade organiska ämnen återfanns PFOS i högst koncentrationer. 5

10 Tabell 3 Sammanställning av µg PFOS/g våtvikt ägg från olika fågelarter från olika lokaler och år. Art Median Medel Standardavvikelse Minimum maximum År Lokal Storskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) Storskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) Storskarv (Phalacrocorax sp.) Storskarv (Phalacrocorax sp.) Sillgrissla (Uria aalge) Gråtrut (Larus argentatus) Gråtrut (Larus argentatus) 0,145 0,1425 0,0146 < LOQ 0, ,552 [--] [--] 0,419 1, ,048 0,09 0,11 0,014 0, ,4 0,54 0,445 0,1 1, Gråen (denna studie) Vänern Östersjön (ön Heuwiswe) Elbes mynning (Haseldorf) 0,58 0,6 0,077 0,52 0, Stora Karlsö 0,292 [--] [--] 0,0385 0, ,06 [--] [--] [--] [--] 2008 Vänern Östersjön (ön Heuwiswe) 7. PFOS effekt på organismer 7.1. Generellt PFOS toxikologiska effekter på olika organismer har blivit undersökt i ett flertal studier, många med möss som försöksdjur (Lau et al. 2007). Ämnet har bland annat visats vara hormonstörande genom att minska aktiviteten för enzymet Aromatas, ett P450 enzym vilket omvandlar testosteron till östrogen. Därmed kan en sådan exponering öka olika testosteronhalter i organismer men effekten beror på vilken organism det rör sig om. Det har även visats vara kroniskt giftigt och giftigt för vattenlevande organismer samt reproduktionsstörande (KemI, 2013b; UBA, 2009). Exempel på skador är förstorad lever och högre kolesterol i organismer exponerade för högre doser (Hazmap, 2014). Information om PFOS s effekt på fåglar är en aning begränsad och varierande; En del effektdata finns att erhålla men endast ett fåtal rörande Storskarven och dess ägg. Andra liknande studier har istället undersökt PFOS effekt på bland annat tamhöns som Leghorn (Gallus gallus), gråtrut (Larus argentatus), vitstrupig vaktel Colinus virginianus, gräsand (Anas platyrhynchus). (Lau et al., 2007; Molina et al., 2006; Nordén et al., 2013) 7.2. Embryonalöverlevnad Laborativa experiment har visat hur perfluorerade ämnen stressar levern och dess förmåga att bryta ner fett i olika organismer. Vid en dos på 1 µg PFOS/g ökar fettmetabolismen då perfluorerade ämnen liknar kroppens egna fettsyror. Detta kan innebära att embryon blir av med viktigt fett som behövs för överlevnad samt att det kan bli en ökad produktion av fria radikaler vilket kan resultera i oxidativ stress och celldöd. Forskning vid Örebro Universitet demonstrerar en 60 % embryoöverlevnad för Skarv vid en koncentration av 10 µg/g PFOS. (Miljöforskning, 2009; Nordén et al., 2012) Därtill finns LD 50 värden för unga gräsänder och vitstrupig vaktel efter åtta dagars exponering att erhålla från i en studie av Molina et al. (2006) (Tabell 4). Molina et al. (2006) kom även fram till en LD 50 på 4,9 mg/kg ägg våtvikt vid in ovo exponering av Leghorn (Tabell 4) Embryonalutveckling Ytterligare undersökningar om PFOS s effekt visar hur embryoexponering ger upphov till reproduktions- och utvecklingseffekter såsom låg födelsevikt, strukturella defekter, försenad utveckling samt ökad fosterdödlighet. (Peden-Adams et al., 2009) Som exempel har man vid en 6

11 exponering av 3µg/g PFOS i tamhöns sett effekter på embryonalutvecklingen (Miljöforskning, 2009). Därtill kan man vid in ovo exponering av Leghorn, finna en LOAEL, lägsta observerade toxiska effekt (lowest observed adverse effect level) på 0,1 mg/kg ägg våtvikt (Tabell 4) (Molina et al., 2006). I en studie av Peden-Adams et al. från 2009 utreds reproduktions- och utvecklingseffekter ytterligare för G. gallus embryon exponerade för PFOS [1, 2,5 och 5 µg/g (mg/kg) våtvikt ägg]. Valda effektmått under den undersökningen var bland annat på kläckningshastighet, missbildningar, överlevnad, lemmått och vikt. Resultaten som följde var: Ingen effekt på kläckningshastighet, ökad mjältmassa för alla koncentrationer av PFOS, ökad levermassa för 2,5 och 5 µg/g våtvikt, ökad kroppslängd vid 5 µg/g våtvikt samt ökad frekvens av hjärn-asymmetri vid alla koncentrationer (Tabell 4). Tabell 4. Toxikologiska effekter av PFOS i olika organismer och koncentrationer. Halt [µg/g] Art Effekt Referens 150 Nykläckt, Anas platyrhynchus LD50 8 dagar Molina et al Nykläckt, Colinus virginianus LD50 8 dagar Molina et al Skarvägg (Phalacrocorax sp.) 60 % embryoöverlevnad Miljöforskning, Leghorn (höna), Gallus Peden-Adams et Ökad kropplängd (hjässa - bakdel). gallus al ,9 in ovo, Gallus Gallus LD50 Molina et al Tamhöns, Gallus sp. Effekter på embryonalutveckling Miljöforskning, ,5 Leghorn, Gallus gallus Ökad massa för mjälte och lever. Ökad Peden-Adams et frekvens av hjärn-assymetri al Tamhöns, Gallus sp. 0,1 in ovo, Gallus Gallus Ökad fettmetabolism, associerad viktminskning LOAEL, (lowest observed adverse effect level) Nordén et al., 2012 Molina et al Artskillnader Det förekommer emellertid variation rörande arters känslighet vid exponering av PFOS och andra perfluorerade organiska ämnen. Detta är förmodligen på grund av de toxikokinetiska skillnaderna (absorption, distribution, transformering och eliminering) emellan olika arter. (Miljöforskning, 2009; Nordén 2013). I en grupp av Höns, Gråtrut och Skarv visar sig skarven vara den minst känsliga (Miljöforskning, 2009). Molina et al. (2006) har även funnit att höns är mer känslig för PFOS än den vitstrupiga vakteln och gräsand. Dessutom är mekanismen för detoxifiering troligtvis inte är fullt lika utvecklad för ett embryo som för en nykläckt (Molina et al., 2006). Detta måste hållas i åtanke vid jämförelse av effektdata från forskning gällande olika arter. 7

12 8. Diskussion och slutsats 8.1. PFOS i Landskrona hamn För jämförelse av PFOS-halter från olika lokaler valdes att använda medianvärden då det vid vissa lokaler är stor skillnad på medelvärden och median samt att medelvärden inte kunde erhållas från alla studier (Tabell 3). Vid en överblick kan man se att PFOS-halterna från olika lokaler och fågelarter skiljer sig åt en aning. Högst koncentrationen för erhållen data är uppmätt i skarvägg från Vänern och är 11 gånger så hög än den lägsta halten i skarvägg från Heuweise Halterna i skarvägg från Gråen lägger sig med en koncentration på 0,145 µg/g vv. som tredje lägsta vid jämförelse av alla referenslokaler. De lokaler som uppmäter högre halter är i ägg från Storskarv och Gråtrut vid Vänern, Storskarv vid Elbes mynning samt i Sillgrissleägg från Stora Karlsö. I studien av Nordén et al. (2013) anses halten på 0,552 µg PFOS/g vv vara hög. Därtill har Rüden et al. (2011) i sin egen studie dragit slutsatsen att PFOS-halter generellt sett är lägre i marin miljö än i limnisk miljö. Detta skulle kunna förklara de höga halter funna i Vänern och eventuellt i Elbe men det förklara inte högre koncentrationer i Stora Karlsö. Koncentrationen PFOS i skarvägg från Gråen är en faktor 4 lägre än i sillgrissleägg från Stora Karlsö. En jämförelse med den enda referenslokalen med Storskarv från Östersjön (Heuweise) visar på högre halter från Gråen med en faktor 3. Sammanfattningsvis är funna PFOS-halter från Gråen en aning högre än halter uppmätta i lokaler från Östersjön men vid en jämförelse med alla sex referenslokaler förekommer halterna som tredje lägsta. Vid en jämförelse av de olika variationerna av PFOS-halter mellan Gråen och referenslokalerna ligger funna halter, 0,12-0,16 µg/g vv (Tabell 1), inom variationerna från alla referenslokalerna (Tabell 3). Därmed verkar Landskrona hamn inte vara mer påverkad av PFOS än de referenslokaler nämnda i denna studie. Därtill, för att minska risken för feltolkningar vid jämförelser av data finns det behov av att övervaka halter i skarvägg på många fler lokaler i Östersjön än i de två nämnda här. Ett problem som uppstår vid fortsatt övervakning av ägg från Storskarv är att den skiljer sig en aning från andra valda bioindikatorer i tidigare studier såsom Rüdel et al. (2010) och vad som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport om utvärdering av sillgrissleägg. Det största problemet är att då Storskarven är en flyttfågel innebär det att halten PFOS möjligen inte speglar den verkliga halten av PFOS i toppkonsumenter från Landskrona hamn. PFOS höga stabilitet gör det möjligt att skarvarna tagit upp PFOS från andra lokaler långt från Sveriges kust. Därför kan det behövas utredning av PFOS-halter i lokaler dit Storskarvarna flyttar under den svenska vintern vilket kan bli både kostsamt och svårt Effekt på Skarvembryo Vad gäller PFOS effekt på skarvembryo kan man vid en jämförelse av effektdata (Tabell 4) se att en PFOS-koncentration på 0,145µg/g våtvikt överskriver ett LOAEL-värde för in ovo-exponering av Gallus gallus. Detta kan därför innebära att skarvembryo påverkas negativt av funna halter. Dock måste skillnader i känslighet emellan arter vägas in vid en sådan jämförelse (8.4. Artskillnader). Då höns har påvisats vara mer känsliga vid exponering av PFOS än skarv är det möjligt att en koncentration på 0,145 µg/g våtvikt inte påverkar Gråens skarvar påtagligt (Molina et al., 2006). Men som Nordén et al. (2013) också beskriver i sin studie med funna värden på PFOS i skarvägg på 0,552 µg/g våtvikt, kan inte en effekt på embryo uteslutas. Några konkreta slutsatser kan därför inte dras utan en grundligare undersökning. Det skulle kunna innebära behov av provtagning, analys och fortsatt övervakning av skarvägg, liknande studien av Peden-Adams et al. (2009): Mätning av olika effektmått såsom överlevnad och vikt på utvecklat embryo. Additiva eller synergistiska effekter av andra perfluorerade ämnen är inte berörda i denna rapport och kan också behöva vidare utredning. På grund av PFOS höga stabilitet och då exponering av PFOS verkar vara svårt att undgå. (Lau et al. 2007; Nordén et al., 2013; Peden-Adams et al., 2009; UBA, 2009; Woldegiorgis et al, 2006). Som sett 8

13 kan det bli transporterat långa sträckor och återfinns i både industrialiserade områden men även på mindre påverkade platser (Lau et al., 2007; UBA, 2009; Woldegiorgis et al, 2006). Därtill bidrar en sådan fortsatt och bred användning av PFOS i Sverige och runt om i världen till svårigheter i att bestämma ursprunget för det PFOS som återfinns i Landskrona hamn. Funna halter från Landskrona hamn överstiger som sett inte halter från andra lokaler i Sverige och Östersjön trots den höga verksamhetsutövningen. Därmed verkar det inte som att det handlar om något punktutsläpp av PFOS från Landskrona hamn. För att minska halter i skarväggen behövs en minskning av produktion och användning globalt sett som har visat sig vara effektivt för att minska halter i sillgrissleägg (Figur 4) Slutsats Funna halter av PFOS utanför Landskrona hamn överstiger inte halter funna i andra lokaler från Sverige och runt om i Östersjön. Vad gäller effekt på skarvembryo kan negativ påverkan inte uteslutas då de överstiger LOAEL-värden för G. gallus, men på grund av artskillnader kan vidare analys vara nödvändigt: Förslagsvis med olika effektmått på utvecklade skarvembryon. Det kan även vara av intresse att fortsätta övervakning av PFOS-halter i skarvägg från Gråen för att ha uppsikt över variationen och kontrollera att halter inte ökar. För vidare studier inom detta ämne kan ytterligare övervakning av skarvägg från fler referenslokaler i Östersjön eller utredning av t.ex. skillnader i proteinhalt mellan ägg från olika arter, komma till god användning. Dock måste man ha i åtanke att skarven som flyttfågel kan vara utsatt för PFOS från lokalen dit det flyttar vid svensk vinter. PFOS höga stabilitet, fortsatt global användning, stor möjlighet till transport via vatten samt då funna halter inte överstiger referenslokalers halter, verkar det röra sig om diffusa källor av PFOS snarare än punktutsläpp. 9

14 Referenser Personlig kontakt Olle Nordell, Miljöförvaltningen Landskrona stad Pardis Pirzadeh, Miljö- och vattenstrategiska enheten, Länsstyrelsen Skåne Vetenskapliga artiklar och rapporter German Federal Environment Agency, Umweltbundesamt (UBA) (2009) Do without per- and polyfluorinated chemicals and prevent their discharge into the environment. Federal Environment Agency, Dessau-Rosslau, Germany. Kemikalieinspektionen (2009). Högfluorerade ämnen i kläder, skor och kemiska produkter ett tillsynsprojekt. Bromma, CM Gruppen AB. Klein, R., Bartel-Steinbach, M., Koschorreck, J., Paulus, M., Tarricone, K., Teubner, D., Wagner, G., Weimann, T. & Veith, M. Standardization of Egg Collection from Aquatic Birds for Biomonitoring A Critical Review. Environ. Sco. Technol. (2012) 46, Lau, C., Anitole, K., Hodes, C., Lai, D., Pfahles-Hutchens, A. & Seed, J. Perfluoroalkyl Acids: A Review of Monitoring and Toxicological Findings. Toxicological sciences (2007) 99(2), Miljöforskning (2009) Smygande gift på spåren. Publicerad i tidningen Miljöforskning 6/ Hämtad: 24/2-14. Molina, E. D., Malander, R., Fitzgerald, S. D., Giesy, J. P., Kannan, K., Mitchell, R. & Bursian, S. J. Effects of air cell injection of perfluorooctane sulfonate before incubation on development of the white leghorn chicken (Gallus Domesticus) embryo. (2006) Environmental Toxicology and Chemistry, Vol. 25, 1: Naturvårdsverket. Undersökningstyp - Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla. Version 1:0 : Nordén, M., Westman, O., Venizelos, N. & Engwall, M. Perfluorooctane sulfonate increases beta-oxidation of palmitic acid in chicken liver. Environ Sci Pollut Res (2012) 19: Nordén, M., Berger, U. & Engwall, M. High levels of perfluoroalkyl acids in eggs and embryo livers of great cormorant(phalacrocorax carbo sinensis) and herring gull (Larus argentatus) from Lake Väners, Sweden. Environ Sci Pollut Res (2013) 20: Peden-Adams, M. M., Stuckey, J. E., Gaworecki K. M., Berger-Rithie, J., Bryant, K., Jodice, G. P., Scott, T. R., Ferrario, J. B., Guan, B., Vigo, C., Boone, J. S., McGuinn, W. D., DeWitt, J. C. & Keli, D., E. Developmental toxicity in white leghorn chockens following in ovo exposure to perfluorooctane sulfonate (PFOS). Reproductive Toxicology 27 (2009) Rüdel, H, Müller, J., Jürling, H. & Schröter-Kermani, C. Retrospective Monitoring of Perfluorinated Compounds in Archived Herring Gull Eggs. Interdisciplinary Studies on Environmental Chemistry Environmental Specimen Bank (2010) s Rüdel, H., Müller, J., Jürling, H., Bartel-Steinbach, M., Koschorreck, J. Survey of patterns, levels, and trends of perfluorinated compunds in aquatic organisms and bird eggs from representative German ecosystems. Environ Sci Pollut Res (2011) 18:

15 Woldegiorgis, A., Andersson, J., Remberger, M., Kaj, L., Ekheden, Y., Blom, L., Brorström-Lundén, E., Borgen, A., Dye, C. & Schlabach, M. Results from the Swedish national screening Programme 2005 Subreport 3: Perfluorinated Alkylated Substances (PFAS). (2006) IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Webbsidor och databaser Gråens historia. Hämtad: 26/2-14. Senast uppdaterad: 29/8-07 Gråens historia. Hämtad: 26/2-14. Hazmap, kemiska egenskaper. Hämtad: 13/2-14. Senast uppdaterad: Februari 2014 IVL, Svenska Miljöinstitutet. [http://dvss.ivl.se/dataview1.aspx?m=biota&from=1849&tom=2011&lan=alla&casnr= ] samt [http://www3.ivl.se/db/plsql/dvsb_pfos$.startup] Storskarv, kännetecken och föda. Hämtad: 26/2-14. Senast uppdaterad: 12/4-13 National Toxicty Program, kemiska egenskaper. F743236E82D58CC5 Hämtad: 3/2-14. Senast uppdaterad: 18/11-13 Naturvårdsverket, statistik PFOS i sillgrissleägg: O/PFOS-i-sillgrissleagg/ Hämtad: 8/3-14. Senast uppdaterad: 10/5-13 Perfluorerande ämnen - Hämtad: 11/2-14. Senast uppdaterad: (KEMI, 2013b) Perfluorerade ämnen, PRIO, Kemikalieinspektionen. Hämtad: 22/2-14. Senast uppdaterad: Prioriteringsguiden, PRIO, Kemikalieinspektionen aspx Hämtad: 21/2-14. Senast uppdaterad: 27/4-14 SciFinder, kemiska egenskaper. https://scifinder.cas.org/scifinder/view/scifinder/scifinderexplore.jsf + CAS nr ( ). Hämtad: 22/2-14. Senast uppdaterad:

Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne

Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne 2014-03-13 Utvärdering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i skarvägg, Phalacrocorax carbo sinensis, från ön Gråen, Landskrona hamn, Skåne Lovisa Lundgren BIOR52 Tillämpad ekotoxikologi, Lunds Universitet

Läs mer

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten resultat från SafeDrink Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Mälarens vattenvårdsförbund - Regionalt seminarium, Stockholm 31 maj 2016 Varför ska

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

PFAS i sommarstugeområde i Luleå LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av

Läs mer

Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Upptag i växter Växter generellt ingen stor vektor för humant upptag av persistenta organiska föroreningar.

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

www.bastaonline.se 2012-02-14 1

www.bastaonline.se 2012-02-14 1 2012-02-14 1 Vad är BASTA? Strategi för att uppnå samhällets långsiktiga målsättning om en giftfri miljö Praktisk metod för att säkerställa byggande utan särskilt farliga ämnen säkerställa efterlevnad

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk 1 (5) Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 3/2007 2 (5) Sammanfattning Miljönämnden i Trelleborgs kommun har deltagit

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte

Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte, Uppsala Vatten Vad är perflouroalkyl syror (PFAA) Stabila,

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Uppföljande undersökningar av PFASs

Uppföljande undersökningar av PFASs PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Skyddsområde för vattentäkt

Skyddsområde för vattentäkt Skyddsområde för vattentäkt Vägledning till hur tar man reda på vilka ämnen som riskerar att läcka till grundvatten Rörligheten hos ett ämne ger i sig inte tillräcklig information för att utvärdera dess

Läs mer

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25 Innemiljö på fartyg Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem Inspiration och bakgrund Inspiration: resa till Antarktis Oden Southern Ocean 21/211 som gästforskare

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire Utdrag ur och översättning av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Förteckningen finns även i Klassificeringlistan (KIFS 2005:5). Excerpt

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? Göteborg 26-27 april 2017 Britta Hedlund, Karin Norström, Linda Linderholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-27 1 Ny organisation från 1

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg

SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Förbundsträff Mälarens vattenvårdsförbund Mälaren en sjö för miljoner

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Irriterar

SÄKERHETSDATABLAD. Giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Irriterar 5605387 STAPLES 200ML LABEL REMOVER Sida 1 Utfärdat: 02/09/2009 Revisionsnr: 1 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: 5605387 STAPLES 200ML LABEL REMOVER Produktkod: 5605387

Läs mer

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:572 av Åsa Westlund (S) Hormonstörande ämnen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet

Läs mer

PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010

PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010 PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010 Magnus Geber Riksarkivet 1 Vad är en intelligent agent? Något som har förmågan att agera oberoende i en dynamisk oförutsägbar miljö 2 Intelligenta agenter

Läs mer

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Fokus på stora anläggningar Fokus på övergödning och bakterier Från punktkälla till diffusa emissioner 2013-11-04 3 2013-11-04

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

sid 1(5) Utgiven: 2011-06-13 Version:3 Rev.datum 2015-06-25 1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget

sid 1(5) Utgiven: 2011-06-13 Version:3 Rev.datum 2015-06-25 1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget sid 1(5) 1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget 1.1 Produktbeteckning: 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Användningsområde:

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi? 2011-03-23

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi? 2011-03-23 Fade to Green stegen mot grönare hudvårdsprodukter Tomas Byström Produktutvecklare Grönt ljus för Grön kemi? 2011-03-23 Kort om ACO Hud ACO grundades 1939 ACO Hud sedan mitten av 1980-talet Numer ägare

Läs mer

PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN

PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN 2014-11-26 Agenda Generalläkaren- Vem är det? -PFOS lagstöd och styrning -PFAS-användning i verksamheter -Erfarenheter och tillsynstips Generalläkarens

Läs mer

Uppdatering av den nationella miljöbedömningen. Vad är ett grönt läkemedel? eller. Mer info på: www.ansvarsblogg.se

Uppdatering av den nationella miljöbedömningen. Vad är ett grönt läkemedel? eller. Mer info på: www.ansvarsblogg.se Uppdatering av den nationella miljöbedömningen eller Vad är ett grönt läkemedel? Bengt Mattson CSR- och miljöchef Pfizer AB, samt från 1 december halvtid på LIF Handläggare CSR och Miljöfrågor Mer info

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU SVU 25 år då, nu och framtid Stockholm, 2-3 dec. 2015 Varför ska vi oroa oss? >13 000

Läs mer

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten

6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) 6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten Sammanfattning En genomgång av ett antal rapporter/artiklar gällande

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget

1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget sid 1(5) 1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget 1.1 Produktbeteckning: Artikelnummer: 02903-06 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Tillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte

Tillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-16 Ärendenr: NV-02900-16 Naturhistoriska riksmuseet Douglas

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö?

Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö? Hur viktig är efterbehandlingen av förorenad mark för miljömålet Giftfri miljö? Gudrun Bremle Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län Målet är en giftfri miljö!! Inom en generations tid ska miljön vara

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. i enlighet med REACH förordning (EG) nr 1907/2006 3. SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD. i enlighet med REACH förordning (EG) nr 1907/2006 3. SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: 1.2 Användning Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen: Användningar som det avråds från: isioff

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö

HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö Innehåll Vissa kemiska produkter är märkta... 3 Så här klassas kemiska produkter...

Läs mer

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark? Provtagning av försöksfälten vid Petersborg, Skåne Anna Ledin, Göteborgs stad Maritha Hörsing, KTH Eva Eriksson, DTU Charlott Gissén, SLU

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer