Maten. Livsstilsförändring. av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maten. Livsstilsförändring. av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren"

Transkript

1 SE.RIM Skire Project Thomas Möller & Co Livsstilsförändring Maten av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren sanofi-aventis AB, Box 14142, Bromma Tel ,

2 Livsstilsförändring Maten av Maria Magnusson, Anna Winkvist och Karin Kjellgren

3 Innehåll Inledning... 3 Varför bryr du dig om din vikt?... 5 Varför bryr sig sjukvårdspersonalen om din vikt?... 5 Det är inte bara hur mycket man väger som spelar roll... 5 Alla kan inte bli smala...6 Även en liten viktminskning är är betydelsefull! Energibalansen... 6 Grundförbränning Vardagsrörelse Träning, fysisk aktivitet och motion Vad är kalorier? Kroppen lagrar kalorier i fett, kolhydrater och proteiner Förändra din energibalans!.. 8 Förändra dina vanor! Viktminskningen stannar upp Muskler ökar grundförbänningen Energisparläge /2 kg i veckan är ofta lagom. 10 Din planering Att röra på sig Vilken slags motion är bra? Maten Hunger Sug Kalorierna i maten Tallriksmodellen Regelbundna måltider...20 Vilka möjligheter har du att förändra dina matvanor? Vanliga missförstånd och myter...26 Kontrollera att du lyckats! Vill du veta mer? Inledning Livsstilsförändring Maten 3 Den här boken vänder sig till dig som har övervikt just nu och funderar på att göra något åt det. Om du redan har bestämt dig för att gå ner i vikt har du passerat flera steg i beslutsprocessen mot en hälsosammare vikt. Du har blivit medveten om att du har ett problem som du vill göra något åt. Du har börjat förbereda dig för att ändra livsstil och kanske har du redan börjat försöka gå ner i vikt. Då har du redan klarat av en svår bit, att se till att man är motiverad! Du vet nog redan att övervikt och fetma leder till stora risker för din hälsa. Men du ser nog också det hägrande målet, efter din viktnedgång. Kanske är det för dig: att komma i kläder/hitta mer kläder som passar att kunna promenera snabbt eller jogga med någon och orka prata under tiden att uppleva bär- och svampskogen med barnbarnen att spela tennis eller golf med en kollega eller att vara nöjd med dig själv Denna skrift vill ge dig praktiska tips och stöttning på vägen mot en hälsosam och hållbar vikt på lång sikt. Göteborg, februari 2008 Maria Magnusson Anna Winkvist Karin Kjellgren

4 4 Livsstilsförändring Maten Livsstilsförändring Maten 5 Varför bryr du dig om din vikt? Att gå ner i vikt några få kilon kan göra att man mår mycket bättre Skulle du må bättre fysiskt eller psykiskt om du gick ner i vikt? Vill du gå ner ett antal kilon för att nå den vikt du hade förr? Har någon från sjukvården påpekat att du väger för mycket? Kanske har du ett annat skäl som känns viktigt för dig. Eftersom det är dig det gäller är det viktigt att du funderar över vilket mål du själv har, innan du sätter igång att förändra dina vanor. Om du under en längre tid har gått upp i vikt, tänk på att det är en framgång om du klarar av att få vågen att stanna, eller inte behöver använda mer av måttbandet för att nå runt magen. Varför bryr sig sjukvårdspersonalen om din vikt? Om man väger för mycket riskerar man att bli sjuk. Eftersom alla har olika anlag och vanor så varierar riskerna mycket från person till person. Vanliga besvär och sjukdomar som man kan få om man bär på för mycket fett är hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och smärta i höfter, ben och knän. Det är inte bara hur mycket man väger som spelar roll Även om man har fetma (se faktaruta på sid. 27) har man en god chans att minska risken för dessa typer av problem, om man motionerar dagligen. Det är mycket bättre med fett som sitter över höfterna och låren än runt magen. Det beror på att fettet som sitter vid magen är aktivt i ämnesomsättningen och avger en hel del ämnen som inte är hälsosamma. Det är samma mått runt magen som rekommenderas, oavsett hur lång eller kort man är (se faktaruta på sid. 28). Om ditt midjemått är större än vad som är bra för din hälsa och ditt midjeomfång minskar, så minskar risken för förhöjda blodfetter (olika slags kolesterol, samt triglycerider) och blodsockervärden och även risken för hjärtkärlsjukdom. Den som inte röker har mycket mindre risk för hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Annat som spelar in är hur höga blodfetter och blodtryck man har. Förhöjt totalkolesterol och förhöjt blodtryck ökar risken för hjärtkärlsjukdomar.

5 6 Livsstilsförändring Maten Livsstilsförändring Maten 7 Alla kan inte bli smala Mycket av det som skrivs i tidningar och böcker och visas på TV om vikt och hälsa är reklam. Ofta framställs det i reklamen som om vi alla hade ett standardiserat kroppsmått. Det är därför lätt att bli osäker på om vi duger som vi är. Men det är lika naturligt att våra kroppar ser olika ut som att våra ansikten gör det. Alla kan inte bli smala, men många väger mer än de mår bra av. Att gå ner i vikt några få kilon kan göra att man mår mycket bättre. Även en liten viktminskning är betydelsefull! När man beslutat sig för att försöka gå ner i vikt hoppas man ofta att man blir av med ganska många kilon. Det kan vara bra att veta att risken för många sjukdomar minskar redan när man gått ner 5 % i vikt. Det motsvarar att gå ner från 100 kg till 95 kg, eller från 80 kg till 76. Så om du kommit igång bra, ge inte upp om du tycker att det inte märks något resultat på flera veckor! Det du redan uppnått är värdefullt! Håller du fast vid de nya vanorna har du möjlighet att fortsätta viktminskningen längre fram, från den uppnådda nya nivån. Energibalansen Om du äter lika många kalorier som du gör av med står du stilla i vikt. Äter du fler kalorier än du gör av med sparar kroppen dem i sitt reservlager och du går upp i vikt. Om du gör av med fler kalorier än du äter, kommer kroppen att ta av reservlagret och du går ner i vikt. Grundförbränning Ju högre grundförbränning du har, desto mer energi behöver du, både för vardagsaktiviteter och träning. Utan den energi (kalorier) du får via maten kan du inte leva. Även om du bara ligger stilla går det åt energi, bl a för att kroppen ska hållas varm och för att hjärtat ska slå. Detta kallas grundförbränning. Hur stor denna är för just dig beror på flera saker. De viktigaste är: Ju mer muskler du har, desto mer energi gör du av med. Det gäller även när du vilar! Ju yngre du är, desto mer energi behöver du. Män behöver mer energi än kvinnor. Att öka din muskelmassa är därför något av det viktigaste du kan göra för att uppnå och bibehålla en lagom vikt. Vardagsrörelse Det går också åt energi på arbetet eller i skolan och när du t ex handlar, diskar eller städar. Träning, fysisk aktivitet och motion Om du börjar röra på dig mer än du gör nu, utan att samtidigt börja äta eller dricka mer, tas energin som behövs när du rör på dig från ditt reserv lager. Om du håller på att gå upp i vikt, så kan du hejda viktuppgången. Vad är kalorier? Kalorier är det mått man använder på energin i maten och i kroppen, på samma sätt som man mäter längd i meter och vikt i kilo. Kalorier finns i protein, fett och kolhydrater. Alla dessa tre innehåller också mycket annat som kroppen måste ha. Även alkohol innehåller kalorier. Kroppen lagrar kalorier i fett, kolhydrater och proteiner Fett: Man kan lagra många kalorier i kroppsfettet. (Annars hade inte människan kunnat överleva svältperioder). Det mesta fettet sitter strax under huden och kallas därför underhudsfett. Det skyddar mot värme och kyla och är stötdämpande. Problemet är när det blir för mycket.

6 8 Livsstilsförändring Maten Kolhydrater: Vi har också en liten energireserv i kolhydrater. Det lagret finns i levern och i musklerna. Proteiner: Våra muskler är till för att arbeta på olika sätt. De är uppbyggda av proteiner. Om man äter mycket mindre kalorier än man behöver, bryter kroppen ner proteiner från musklerna för att hålla sig varm och ge hjärtat kraft att pumpa runt blodet i kroppen. Förändra din energibalans! Om du helt slutar äta gör du snabbt slut på förrådet av kolhydrater i levern. Då försvinner samtidigt en massa vatten och därför känns det som du blivit smalare om midjan, men det är bara tillfälligt. Eftersom en del av proteinerna i musklerna också används till energi minskar grundförbränningen. Kroppen Man brukar längta efter snabbare resultat men sund och hållbar viktminskning tar lång tid Livsstilsförändring Maten g choklad 1/2 liter läsk Detta innehåller sammanlagt c a 2000 kalorier. Det är fler kalorier än vad en person som ska gå ner i vikt bör äta på en hel dag, men inga vitaminer eller mineraler. För den som ska gå ner i vikt är c a 100 gram per vecka av godis eller choklad en "godkänd" mängd. Drick helst inte mer än 33 cl läsk i veckan eller välj light-drycker! 300 g lösgodis fortsätter att spara så mycket som möjligt på kalorierna, även efter det att du börjat äta igen. Det är därför de flesta som försöker gå snabbt ner i vikt genom att fasta eller äta mycket litet (banta), går upp i vikt igen efter ett tag, oftast till högre vikt än innan. En kortare tid brukar det gå bra att minska på maten och öka på motionen, men efter ett tag brukar man tröttna på det nya sättet att äta eller röra på sig. Man brukar längta efter ett snabbt resultat. Men, sund och hållbar viktminskning tar lång tid! Därför ska du ändra dina vanor på så sätt att du har chans att trivas med dem så småningom, även om det inte känns så lätt i början. Förändra dina vanor! Dina vanor beror på vad du tycker om att göra och vilka möjligheter du har. Om man trivs med och har råd att köra bil, tar man troligen bilen, även kortare sträckor. Om man tycker om att sitta och prata och inte behöva gå

7 10 Livsstilsförändring Maten långa sträckor i arbetet eller till bussen, sitter man kanske helst inomhus när det är kallt ute. Trivs man med att baka kakor och laga festmat gör man kanske det ofta. Att ändra vanor betyder ofta att börja med något som inte automatiskt känns lika bra och naturligt som de gamla. Men, det som känns motigt i början kan bli just den vana som du senare inte vill vara utan. Ge dig själv chansen att upptäcka nya sätt att äta och röra på dig! Viktminskningen stannar upp När du börjar äta mindre kalorier och röra dig mer kommer du att gå ner i vikt. Var beredd på att viktminskningen stannar upp efter ett tag! Det beror bl a på att när du minskar i vikt blir det mindre arbete för dina ben och rygg att bära upp din kropp. Det innebär också att det går åt färre kalorier för det dagliga livet (grundförbränningen). Muskler ökar grundförbränningen När du blivit av med mycket underhudsfett kommer grundförbränningen att öka igen. Denna gång för att energi går åt för att hålla kroppstemperaturen uppe när kroppen lättare kyls ner p g a tunt lager underhudsfett. Att du skaffar dig mer muskler genom träning ökar också grundför bränningen och gör det lättare att behålla din nya, lägre vikt. Energisparläge När ditt reservlager av energi (fett) börjar minska är det precis det du vill. Tyvärr uppfattar kroppen det som att maten är på väg att ta slut. Eftersom detta på sikt skulle vara livsfarligt, försöker kroppen skydda dig genom att hela tiden få dig att tänka på mat. Kroppen vill få dig att vilja äta mycket. Genom att gå ner i energisparläge försöker den spara så mycket som möjligt på energin (kalorierna). 1/2 kg i veckan är ofta lagom Ju färre kalorier kroppen får desto starkare blir signalerna. Fastar du helt några dagar slår kroppen på alla alarmsystem och du känner dig nog hungrig, trött och stressad. Går du i stället ner långsammare i vikt hinner kroppen vänja sig och du upplever det nog inte lika påfrestande. Det är lagom för de flesta att gå ner ca 1/2 kg i veckan. Det motsvarar ett underskott av ca 500 kalorier per dag. D v s man gör av med c a 500 kalorier mer än maten innehåller. Din planering Livsstilsförändring Maten 11 För att hitta ett sätt att ändra din livsstil så att den fungerar för dig på lång sikt behöver du planera. Det finns kanske många som vill ge goda råd, men det är du själv som vet bäst vad som passar in i just ditt liv. Vill du ändra balansen mellan kalorier du får i dig (in) och kalorier som går åt (ut) är det bra att du ställer dig några frågor. Skriv ner frågor och svar! Vilka av dina vanor tycker du är riktigt bra? (Håll fast vid dem!) Är det några av dina vanor du tycker är mindre bra? Vilka av dessa tror du att du skulle ha jättesvårt att ändra på? (Ändra inte dem först!) Vilka tror du att du lättast skulle kunna ändra på? (Fundera över hur och när!)

8 12 Livsstilsförändring Maten Har du gjort några ändringar förr som har fungerat bra, men sedan kommit in i dina gamla vanor igen? Bra! Då vet du några som kan fungera. Vilka? (Börja gärna med dem!) Behöver du hjälp att bibehålla dina nya vanor, så inte samma sak händer igen? Finns det möjlighet att få hjälp via en livsstilsmot tagning? (Undersök och skriv ner!) Tycker du att alla dina vanor är bra och begriper inte vilken förändring som behövs? Kanske har du nytta av att titta under Är detta ditt problem? på sidan 25. Du kanske också behöver diskutera igenom din livsstil med någon inom hälso- och sjukvården? Att röra på sig Livsstilsförändring Maten 13 Tänk på rörelse som ett tillfälle för din kropp att vila sig från stillasittande! För att behålla en god hälsa behöver man röra på sig, mycket mer än de flesta av oss gör. Motion är bra bl a för hjärtat, blodcirkulationen, skelettet, koncentrationsförmågan och sömnen. Det dämpar också stress, motverkar förstoppning och stärker senor och ledband. Det ger även bättre muskler. Utöver allt detta så är motion helt nödvändigt för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt. Det gäller att fundera över vad som passar dig. Vad skulle du trivas med? Om du inte brukar röra på dig alls, utöver det du gör på arbetet och med hushållet, så är en 1/2 timme om dagen en bra början. Men för att bibehålla en lägre vikt på lång sikt behövs det ungefär 1 timme motion per dag. Det behöver inte vara 1 timme i sträck, utan man kan dela upp den på så korta perioder som 10 minuter. Den fysiska aktiviteten ska göra att man blir varm av den, som t ex av en rask promenad. Vilken slags motion är bra? Raska promenader, simning, cykling, dans, joggning, aerobics och bollsporter är bra. Det är mycket bättre att satsa på att planera för sådant som du För att behålla en god hälsa behöver man röra på sig, mycket mer än de flesta av oss gör Fundera på vem i vardagen som kan stödja dig! Kanske kan du prata med någon god vän om detta, eller någon i familjen?

9 14 Livsstilsförändring Maten kan göra flera gånger i veckan, än att lägga in långa pass en eller två gånger i veckan. Det är så svårt för de flesta av oss att hinna med att röra på oss tillräckligt, så vi får passa på när tillfälle bjuds och vara beredda på att pröva olika alternativ. Hinder Tid Barnvakt Klimat Kanske tyckte du väldigt illa om idrotten i skolan så att det fick dig att tappa lusten Det är tråkigt! Varför? Strategier Försök att hitta på bra sätt att röra på dig mer i vardagen! Promenera t ex ett par hållplatser i stället för att ta bussen ända fram till jobbet eller skolan, eller ta alltid trapporna i stället för hissen. Har du möjlighet att promenera på din lunchrast? Gå lite längre promenad med hunden! Går det att träna hemma, när barnen har somnat? Det finns inspelade träningspass som man kan köra på TV:n. Försök att göra rörliga, roliga saker med barnen; som att gå ut och leka med dem, eller gå till simhallen. Har man råd och plats att ha t ex motions cykel, är det bra om man tycker att det verkar roligt och kommer att använda den! Man kan också sätta på bra musik och dansa en stund för sig själv. Har du tillräckligt bra promenadskor, halkbroddar och regnkläder? Det är stor skillnad på att röra på sig på det sätt man själv vill och för sin egen skull, som du ska göra nu, och på att göra det läraren bestämde i skolan då man var tvungen. Fundera på varför du tycker det. Vad tänker du på när du tänker motion kanske något som du blivit tvingad till tidigare? Tänk ut alternativ. Du kanske gillar att dansa, boxas eller plocka svamp eller bär? Tänk ut sådant som kan sporra dig, använd t ex stegräknare, om du vill se siffror på din prestation. Du kanske kan gå ner i vikt utan motion, men inte behålla en lägre vikt på lång sikt. Maten För att lyckas på sikt behöver man äta så att man orkar med sitt dagliga liv, får lust att röra sig mer och kan få i sig de näringsämnen man behöver. Ibland behöver man också unna sig det som man tycker allra bäst om, även om det innehåller många kalorier. Man kan äta allt, men inte alltid och inte hur mycket som helst. Livsstilsförändring Maten 15 Mat och dryck ger oss energi och näringsämnen, glädje och avkoppling i vardagen. När vi firar jul, påsk, Eid-al-Fitr, Halloween, födelsedag, dop, bröllop, studentexamen, jubiléer och nyår, så är självklart maten en del av festen! Hunger När man är hungrig är det energi man behöver. Om man är mycket hungrig så äter man ofta snabbt. Då kan man äta mycket mer än man behöver, innan man hinner känna att man är mätt. Därför är det bäst att planera sina måltider så att man inte blir så hungrig mellan dem. Sug Mat kan också vara något som man tar till när man är ensam, ledsen, trött, uttråkad, arg, rädd, tycker man gjort sig förtjänt av en belöning eller för att det är reklampaus mellan TV-programmen. Det kan vara en vana som är svår att bryta. Den känslan kallas inte hunger utan sug. De flesta som känner sug vill ha något sött eller något fett. Det kan kännas som om maten är ett slags missbruk. Det är svårt att bryta, och om man äter oregelbundna måltider så är det nästan omöjligt. Att ge kroppen tryggheten att veta vilka tider den ska få mat, är det första steget för att kunna bemästra sug - problemet. Kalorierna i maten Fett 9 kalorier per gram Det finns många olika slags fetter. En del är bra för hjärtat och blodkärlen (omättade fetter) medan andra är skadliga (mättade fetter och trans fetter). Mättade och omättade fetter innehåller lika många kalorier per gram fett (9 kalorier). Man går alltså upp lika mycket i vikt av olja och flytande margarin (omättade fetter) som av smör och grädde (mättade fetter). Kolhydrater 4 kalorier per gram Kolhydrater finns i många olika sorters mat. En del blir man mätt av samtidigt som man får i sig många näringsämnen, andra gör bara att man vill äta mer och ger inga näringsämnen. Bra kolhydrater finns t ex i potatis, pasta, ris, couscous, bulgur, grovt bröd, morötter, rödbetor, kålrötter och palsternacka.

10 16 Livsstilsförändring Maten Kolhydrater som brukar ställa till problem med vikten finns i vanligt vitt socker, smågodis, läskedrycker, saft och torkad frukt. Socker i te och kaffe kan ge många kalorier! Det finns många söta produkter där det är svårt att veta riktigt vad de innehåller. Exempel på detta är blandade produkter som Risifrutti och Mannafrutti samt drycker som Icetea och drickyoghurtar. Livsstilsförändring Maten 17 Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar hur mycket av olika sorters mat som är bra att äta för att få i sig lagom mängd av olika näringsämnen. Maten behöver inte vara uppdelad så här. Det går självklart lika bra att blanda de olika delarna i soppor, grytor eller gratänger. Ungefär halva portionen ska vara grönsaker och rotfrukter. Använd inte för mycket fett (olja, smör, grädde) i matlagningen. Tänk på att ost och nötter också kan ge många extra kalorier. Ställ helst undan maten när du lagt upp den portion du tänker äta. Låt gärna en skål med sallad stå framme på bordet sallad kan du fylla på tallriken med om du vill. Ät gärna en frukt till efterrätt. Kött/fisk/ägg/linser/bönor/ärtor Kött från gris, lamm och nöt kan innehålla mycket synligt fett. Låt det gärna sitta kvar medan du lagar maten, annars blir köttet väldigt torrt. Men skär bort det innan du äter! Charkuterivaror som korv och leverpastej är ofta feta. Välj helst nyckelhålsmärkta sorter eller minska mängden. Kyckling- och kalkonkött är magert. Lax, makrill, sill och strömming är de fetaste fiskarna, men är ändå magrare än de flesta sorters korv. De innehåller omättade fetter. Många andra fiskar och skaldjur är magra. Ärter, bönor och linser innehåller mycket protein och järn men inte så mycket fett. Vid tillagningen av t ex falafel och hummus tillsätter man dock ofta mycket fett. Ris/potatis/pasta/bröd/bulgur/couscous Alla de här sorterna innehåller mycket kolhydrater som ger en bra mättnad. Äter man mer än vad som motsvarar en fjärdedel av tallriken blir det svårt att gå ner i vikt Tallriksmodellen för viktminskning 1. Ris, potatis, pasta, bröd, bulgur, couscous och liknande 2. Grönsaker, rotfrukter och frukt 3. Kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ som linser, bönor eller ärtor Ris kan kokas med bara vatten och salt och är då magert. Många tillsätter olja, smör eller margarin när de kokar ris. Gör du det, så använd inte mer än en tesked fett per person! Kokt potatis är magert. Pommes frites som man köper djupfrysta och värmer i ugnen brukar inte vara så feta. Klyftpotatis, som man penslar med olja och steker i ugnen, är ett bra sätt att variera. Potatismos kan innehålla mycket fett. Pasta lägger man oftast mitt på tallriken och det är lätt gjort att portionen blir stor. Bröd är det också lätt att äta för mycket av. Bulgur och couscous kan, precis som ris, potatismos, stekt potatis och pommes frites, vara tillagade med mycket fett.

11 18 Livsstilsförändring Maten Vitt bröd. 115 kalorier/port (40 g). Innehåller B-vitamin, fibrer Grovt bröd. 100 kalorier/port (40 g). Innehåller B-vitamin, järn, magnesium, fibrer Lättmjölk. 80 kalorier/port (200 g/2 dl). Innehåller D-vitamin, kalcium Persika. 62 kalorier/port (145 g). Innehåller A-, C-, E-vitamin, fibrer Broccoli. 25 kalorier/port (65 g). Innehåller A-, B-, C-, E-vitamin, järn, kalcium, kalium, magnesium, zink, fibrer Kyckling. 280 kalorier/port (125 g). Innehåller B-, D-vitamin, selen Ägg. 88 kalorier/port (60 g). Innehåller A-, B-, D-vitamin, selen Äpple. 70 kalorier/port (125 g). Innehåller C-vitamin, fibrer Strömming. 185 kalorier/port (125 g). Innehåller B-, D-, E-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, selen Magert griskött. 150 kalorier/port (125 g). Innehåller B-, D-vitamin, magnesium, zink Pasta. 300 kalorier/port (225 g). Innehåller B-vitamin, järn Fullkornsris. 175 kalorier/port (220 g). Innehåller B-vitamin, magnesium, selen, zink, fibrer Livsstilsförändring Maten 19 Grönsaker/rotfrukter/frukt Det finns många olika slags grönsaker och frukt. Om du inte är van att äta grönsaker, pröva gärna en sort i taget. Ta lite i början och försök att öka efterhand. Det går lika bra att använda djupfrysta grönsaker och rotfrukter. De allra flesta näringsämnena finns kvar och man slipper arbetet med sköljning och rensning det är bara att värma, koka eller woka. Sallad är inte alltid smalmat. Dressingen kan ge många kalorier, liksom pasta, ost, nötter, avokado och brödet med smör som man kanske äter till. Man brukar äta mer av dressingar med majonnäs, crème fraîche eller gräddfil än av dressingar som är gjorda av olja. Därför leder de förstnämnda för det mesta till fler kalorier. Prova gärna grönsaker och frukt som pålägg på bröd. Vitkålssallad kan förberedas så att man slipper stå och arbeta med den när man är som hungrigast och har som mest bråttom. Morötter behöver egentligen bara skalas; kan vara bra att knapra på medan man lagar maten. Man kan också riva dem och blanda med äpple, apelsin, solrosfrön, purjolök, gurka eller något annat. Det är många som uppskattar att skiva dem, koka lite grann så att de har spänsten kvar och låta dem kallna i en vinägrettsås (en del vinäger, en del vatten, två delar olja, salt och peppar och eventuellt andra kryddor). Ät gärna upp till tre färska frukter per dag, som efterrätt eller mellanmål. Bananer innehåller ganska mycket kalorier och en om dagen räcker för de flesta. Vindruvor är kaloririka. Räkna med att tio vindruvor motsvarar en frukt. Torkad frukt innehåller mycket kalorier! Det är bättre att tänka på den som godis än som ett nyttigt mellanmål. Couscous. 190 kalorier/port (175 g). Innehåller fibrer Torsk. 94 kalorier/port (125 g). Innehåller B-, D-, E-vitamin, kalium, magnesium, selen Potatis. 120 kalorier/port (2 st medel stora 150 g). Innehåller C-vitamin, kalium, magnesium, fibrer Tomater. 15 kalorier/port (65 g). Innehåller A-, B-,C-, E-vitamin, kalium

12 20 Livsstilsförändring Maten Livsstilsförändring Maten 21 Vitkålssallad Strimla 1 vitkålshuvud fint med kniv, osthyvel eller i matberedare. Gör en dressing bestående av: 1/2 dl vinäger 1/2 dl vatten 1 tsk salt 1 tsk svartpeppar 1 dl olja (gärna raps- eller olivolja) Nu har du en grundsallad som du kan lägga i en plastpåse eller en skål med lock och förvara flera dagar i kylskåp utan att den blir dålig. Den här kan du också blanda med olika smaktillsatser; t ex äpple, purjolök, russin, riven morot, hackade jordnötter, ärter, majs, paprika Häll dressingen över kålen och blanda ordentligt. Dressingen kan också smak sättas mer, t ex med örtkryddor, senap eller vitlök. Frukostförslag 1. 1 tallrik med 2 dl lättfil, 1 msk vinbärssylt, 1 dl basmüsli 1 smörgås med rökt kalkon, lätt bordsfett och paprikaringar 1 kiwi 1 kopp te Regelbundna måltider En av de viktigaste sakerna för att kunna gå ner i vikt är att äta regelbundet. Det är mycket lättare att äta lagom med mat, i lugn takt, om man inte är alltför hungrig när man sätter sig till bords. De flesta mår bra av att äta 3 huvudmål om dagen och 1 3 mellanmål. Det gör det lättare att undvika både hunger och sug. Frukost Frukosten kan bestå av yoghurt med müsli, eller gröt, eller bröd med pålägg och gärna en frukt eller grönsak till det. Om du har svårt att äta på morgonen, planera så att du kan äta i första pausen på arbetet eller skolan. Ta med dig t ex 1 frukt och 1 portionsförpackning med yoghurt (helst nyckelhålsmärkt). Frukostförslag 2. 1 stycke vitt bröd 25 g fetaost 1/2 tomat 1 kokt ägg 1 dl juice 1 kopp te Frukostförslag 3. 2 smörgåsar; 1 med 2 skivor nyckelhålsmärkt ost, lätt bordsfett och tomat. 1 med leverpastej och saltgurka 1/2 apelsin 1 kopp kaffe

13 22 Livsstilsförändring Maten Livsstilsförändring Maten 23 Arbetar du skift eller natt? Om du arbetar skift eller natt kräver det extra planering att passa in måltiderna så att de stämmer med ditt schema och din dygnsrytm. Undvik helst att äta stora måltider på natten. Försök att behålla samma ordning på måltiderna och att äta på dagtid, i så stor utsträckning som möjligt. Nyckelhålet Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt, men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Det smakar kanske inte riktigt likadant, men ge dig själv chansen att pröva de nya sorterna och se vad du tycker om dem! Märker du att du absolut vill ha fetare eller sötare alternativ, så försök minska på mängden. De tre små chokladbitarna som brukar säljas "tre för en tia" innehåller tillsammans över 400 kalorier men inga näringsämnen. Yoghurten med müsli innehåller 180 kalorier och dessutom bl a kalcium och fibrer. Lunch och middag Lunch och middag är bra att äta som tallriksmodellen visar. Ungefär halva portionen ska bestå av grönsaker. Men man behöver inte laga specialmat åt sig själv om det är flera i familjen. Se bara till att det finns gott om grönsaker, så du inte äter stora portioner av de andra delarna i tallriksmodellen. Man kan äta bra smörgåsar till lunch eller middag. Då är det viktigt att tänka på att få med grönsakerna; antingen som en del av pålägget eller som en sallad bredvid. Ät gärna en frukt till efterrätt. Mellanmål Det kan vara bra med mellanmål om det hjälper till att hålla hungern borta. Om man är mycket hungrig äter man gärna för fort, då kan det bli onödigt mycket innan man hinner känna mättnaden. Mellanmålen kan vara kaffe eller te och smörgås, eller en frukt. Färdigmat Det finns många slags färdigmat som är bra. Leta efter nyckelhålsmärkningen här också! Många rätter innehåller för lite kalorier. Då kan du komplettera med en skiva bröd och en frukt till efterrätt. Mjölk och ost Mjölk, yoghurt, filmjölk och ost innehåller mycket kalcium. Välj helst nyckelhålsmärkta produkter men kom ihåg att man inte heller av dem kan äta hur mycket som helst. Smörgåsar En smörgås är lätt att göra i ordning, går snabbt att äta och kan vara mycket kaloririk. Det kan vara svårt att sluta äta smörgås när man väl har börjat. Godis e t c Smågodis, choklad, chips, ostbågar, bullar, kakor, tårtor och kex ger många kalorier. Det kan du bara äta lite av, en eller två gånger i veckan, om du vill gå ner i vikt. Salta pinnar och popcorn (om de är poppade i bara lite olja) är bättre, men kan inte heller ätas hur mycket som helst. Det gäller också rostade och saltade baljväxter, t e x kikärter. Nötter och mandel av alla slag innehåller mycket fett och är också mycket kaloririka. Torkad frukt innehåller många kalorier i form av socker.

14 24 Livsstilsförändring Maten Drycker Saft, läsk och juice innehåller ungefär lika många kalorier, kalorier per dl. Det går snabbt att dricka, ger många kalorier och man blir inte särskilt mätt. Det gäller för nästan alla drycker, även de i mejeridisken. Drick helst vatten till maten och när du är törstig. Kaffe och te innehåller inga kalorier men om man tar socker i kan det bli mycket kalorier under en dag. Café au lait, cappuccino och kaffe latte innehåller oftast ganska mycket fet mjölk eller grädde. Light-drycker innehåller inga kalorier. Sacketter innehåller inga kalorier och man kan använda dem för att söta kaffe och te. Drycker med alkohol innehåller fler kalorier ju starkare och ju sötare de är. En halv flaska vin ger lika mycket kalorier som en halv lunch. En drink med 6 cl sprit och en läsk ger lika mycket. Drycker Kaloriinnehåll Alkoholinnehåll volym%: 1 dl innehåller: Exempel mängder: Lättöl 2,3 volym% 29 kalorier 33 cl: 96 kalorier Öl 3,5 volym% 38 kalorier 33 cl: 125 kalorier En burk: 190 kalorier Starköl 5,6 volym% 47 kalorier 33 cl: 155 kalorier En burk: 235 kalorier Vin torrt 12 volym% 67 kalorier En halv flaska: 250 kalorier Vin sött 13,5 volym% 99 kalorier 5 cl: 50 kalorier Renat brännvin, gin, vodka, whisky, konjak och rom c a 40 volym% 222 kalorier En drink med 6 cl sprit (133 kalorier) och en flaska läsk (130 kalorier) innehåller sammanlagt över 260 kalorier. Likör 24 volym% 250 kalorier 5 cl: 125 kalorier Starkvinsglögg 16 volym% 179 kalorier Är detta ditt problem Äter du bara en gång per dag, och förstår inte varför du inte går ner i vikt? Du äter precis som man ska, men går ändå inte ner i vikt. Äter du ofta ute på restaurang? Är du jättehungrig när du kommer hem från jobbet och kan inte låta bli att äta en massa? Är du alltid hungrig? Äter du mycket när du är ledsen, ensam, arg, trött eller stressad av en massa andra skäl än att du är hungrig? Är du van att använda mat som belöning i olika situationer? Vilka möjligheter har du att förändra dina matvanor? så kan du fundera på följande: Livsstilsförändring Maten 25 Det kan bero på att du många gånger under dagen äter något lite, utan att riktigt tänka på det, eller dricker t ex te eller kaffe med mycket socker, eller läskedrycker, eller juice. När du väl äter dagens enda måltid är du kanske jättehungrig och äter fort och mycket. Om du tycker att du till vardags äter mycket litet så kanske du tillåter dig själv många kalorier när det är helg. Brukar du äta medan du lagar maten eller gör smörgåsen? Det är vanligt att stoppa ett par skivor ost i munnen samtidigt som man lägger två på smörgåsen, eller äta några skivor korv medan man steker middagsmaten. Det kan bli ganska många extra kalorier. Välj ställen där det serveras mycket grönsaker. Försök att följa tallriksmodellen även om det innebär att du måste lämna mat. Välj vatten som dryck. Då har det kanske gått för lång tid sedan lunchen? Pröva att äta någonting vid eftermiddagskaffet eller på väg hem; t ex en smörgås eller en frukt. Försök att mätta dig med mer grönsaker och frukt. Om du vill ha särskilt fet och söt mat när du blir sugen, försök att inte ha sådant hemma som du blir sugen på. Om det hjälper med saker som inte innehåller så mycket kalorier, som t ex frukt och grönsaker, så se till att det finns hemma. Man kan försöka vänta in suget. Det kallas sugsurfning. Föreställ dig suget som en våg som kommer att växa och växa i storlek och sedan minskar. Försök att följa med i vågen. Suget kommer faktiskt att minska om du står ut med att vänta ut det. Hitta på något annat att göra. Tänk ut detta i förväg, så att du har det i beredskap när suget kommer. Gå ut och gå? Handarbeta? Tvätta bilen? Städa badrummet? Planera semestern? Det är bra att kunna sätta extra guldkant på festliga tillfällen genom att äta något gott. Men om man belönar sig själv, eller firar, flera gånger i veckan genom att köpa något särskilt kaloririkt, är det bra att fundera över vilka andra sätt det kan finnas i stället. Kanske kan du bjuda dig själv på bio, eller på ett lyxigt bad med badskum och levande ljus, eller unna dig något snyggt klädesplagg?

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg

Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg Gå ner ett kilo i veckan FÖRE- LÄSNING Uppläsare: Fredrik Paulún Det här är en föreläsning om Isodieten av Fredrik Paulún. I foldern finns litet urval

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Läs även informationen på förpackningen.

Läs även informationen på förpackningen. ANVÄNDARE INFORMATION VIKTKONCEPT Läs även informationen på förpackningen. Välj Din väg Med koncept kan Du välja bland flera hjälpmedel för att få en snabb effektiv och säker viktminskning. Den tekniska

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer