UTDRAG UR BÖCKERNA WHAT TO EAT OCH FOOD POLITICS AV MARION NESTLE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTDRAG UR BÖCKERNA WHAT TO EAT OCH FOOD POLITICS AV MARION NESTLE"

Transkript

1 UTDRAG UR BÖCKERNA WHAT TO EAT OCH FOOD POLITICS AV MARION NESTLE Sammanställt av Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm inför Konsumentföreningen Stockholms seminarium Maten igår, idag, imorgon den 14 november Ur WHAT TO EAT North Point Press, 2006 Grundprinciperna för en bra kosthållning är så enkla att jag kan sammanfatta dem med bara tio ord: ät mindre, rör dig mer, ät mycket frukt och grönsaker. För att förtydliga det hela lite kan det hjälpa med ytterligare fyra ord: var försiktig med skräpmat. Rättar du dig efter de här föreskrifterna så har du kommit en god bit på väg mot att förebygga de vanligaste sjukdomarna i vårt övergödda samhälle hjärt-kärlsjukdomar, vissa typer av cancer, diabetes, stroke, benskörhet och en mängd andra. Odlarna gör inte så mycket reklam för frukt och grönsaker eftersom vinstmarginalerna är låga och aktörerna är splittrade och konkurrerar med varandra: broccoliodlare med morotsodlare till exempel, och persikoodlare i Georgia med äppleodlare i staten Washington. Det är inte heller lika lätt för den här branschen att tillföra mervärde (som de kallar det) till färska varor så att de betingar ett högre pris, som det är för livsmedelsproducenterna som skapar mervärde genom tillsatser, former och förpackningar så att de kan höja priset på billiga råvaror i skräpmat. Var försiktig med skräpmat är ett ofint sätt att beskriva livsmedel som läsk, godis och mellanmål som innehåller lite näring men mycket kalorier, fett, socker och tillsatser som salt och artificiella smakämnen och sötningsmedel. Det är dock svårt att undvika dem eftersom de är utformade så att de ska vara bekväma, allestädes närvarande, billiga och lättätna. Det är ingen tillfällighet att det är dessa livsmedel som marknadsförs intensivast av alla förädlade livsmedel. Lyssna till detta råd från 1959 från den framlidne kardiologen Ancel Keys (som dog vid 100 års ålder 2004) och hans hustru Margaret: Bli inte fet; om du är fet, gå ner i vikt. Ät färska grönsaker och färsk frukt. Undvik för mycket salt och raffinerat socker. Motionera mycket och ägna dig åt utomhusaktiviteter. Gå till läkaren regelbundet och oroa dig inte ett råd som är lika bra idag som det var då. De livsmedel som säljer bäst och är mest lönsamma är inte nödvändigtvis de som är bäst för hälsan, och det är konflikten mellan hälsan och affärsmålen som är roten till allmänhetens förvirring när det gäller valet av livsmedel. 1

2 Konkurrensen om dina matpengar har lett till att livsmedelsföretagen utvecklat marknadsföringsstrategier som hjälper dem att sälja mer livsmedel och lockar dig att äta mer. Tänk på vad forskningen säger om strategier som lockar dig att äta mer mat och mer kalorier, oavsett om du behöver det eller inte. Bekvämlighet: om ett livsmedel är enklare att ta med sig och äta, kommer du att äta mer Allmänt förekommande: ju fler ställen livsmedlet finns på, ju mer kommer du att äta Närhet: om livsmedlet finns nära till hands, äter du mer av det än om det är svårare att få tag i Frekvens: ju fler gånger om dagen du äter, ju mer kommer du att äta Variation: ju fler livsmedel du har att välja på, ju mer kommer du att äta ( buffésyndromet ) Större portioner: ju mer mat du har framför dig, ju mer kommer du att äta Låga priser: ju billigare livsmedlet är, desto mer kommer du att äta Missförstå mig inte. Jag är inte emot bekvämlighet, variation eller låga priser, saker som kan göra livet enklare eller trevligare. Och jag är fullständigt medveten om att industrin har försett oss med ett häpnadsväckande överflöd av olika livsmedel oberoende av årstid och geografi. Jag pekar bara på att livsmedelsindustrins normala affärsmetoder uppmuntrar dig att äta mer, inte mindre. OM STORMARKNADER På stormarknaden sätts din valfrihet och ditt personliga ansvar på prov varje gång du lägger en vara i kundvagnen, och massiva ansträngningar har gjorts för att göra det bekvämare och mer lockande att välja vissa produkter hellre än andra. Generellt följer stormarknadernas utformning vissa grundregler, som alla är fast baserade på omfattande forskning. Placera de livsmedelsavdelningar som har störst omsättning i de delar av butiken där genomströmningen är störst ytterkanterna. Färskvaror kött, frukt och grönsaker, mejeriprodukter och djupfrysta livsmedel genererar störst omsättning, därför placeras de utmed bak- och sidväggarna. Använd gången närmast entrén för produkter som säljer extra bra som impulsköp, eller som doftar gott och ser lockande ut frukt och grönsaker, blommor eller nybakat bröd till exempel. Detta ska vara det första kunden ser framför sig eller direkt till vänster eller höger (enligt forskarna spelar riktningen ingen roll). Skylta upp med lönsamma produkter som marknadsförs intensivt och sannolikt lockar till impulsköp i gångarnas ändar. Placera lönsamma livsmedelsprodukter i mittgången cirka 150 cm över golvet där vuxna lätt ser dem, med eller utan glasögon. Avsätt så mycket hyllyta som möjligt till varumärken som säljs ofta, ju mer hyllyta de upptar ju bättre säljer de. Placera butikens varumärken direkt till höger om de varumärken som säljer bäst (man läser från vänster till höger) så att de kända varumärkena gör att även butikens varumärken attraherar kunderna. 2

3 Undvik att använda öar. De gör att folk stöter ihop och snabbt vill komma vidare. Håll igång trafiken, men bara långsamt. Skapa inte luckor i gångarna som gör att kunderna kan gå över till nästa gång om inte gångarna är så långa att kunderna klagar. Om kunderna kan ta sig ur mittgången ser de inte hälften av produkterna längs vägen. OM EKOLOGISKA LIVSMEDEL Ekologiska livsmedel är, precis som alla som andra livsmedel, bara just det: livsmedel. Vissa har mer av det ena näringsämnet, och andra har mer av ett annat. Broccoli är känt för att det innehåller sulforafan som i laboratoriestudier visat sig skydda mot cancer. Tomater innehåller lycopen. Lök och vitlök innehåller allium-sammansättningar. Sojabönor innehåller flavonoider. I min mapp med studier som lovordar ett visst näringsinnehåll eller framhåller de hälsomässiga fördelarna hos en eller annan frukt eller grönsak, finns bland annat arbeten om äpplen, avocado, broccoli, blåbär, körsbär, tranbär, vitlök, grapefrukt, lök, granatäpplen, russin, spenat, jordgubbar och tomater. Av detta drar jag slutsatsen att alla typer av frukt och grönsaker innehåller en eller flera bra saker, även om en del innehåller mer av det ena och en del mer av det andra. Det är därför vi näringsfysiologer alltid säger att man ska äta många olika typer av livsmedel. Det är blandningen som nyttigast och skyddar bäst. Är frukt och grönsaker bättre om de är ekologiska? Det är klart att de är bättre, men inte nödvändigtvis av näringsmässiga skäl. I den här frågan hänvisar jag till Joan Gussow, tidigare chef för avdelningen för näringslära på Columbia University, vars idéer om jordbruk och hälsa jag särskilt beundrar. Hon frågar: Borde vi inte hoppas att folk väljer ekologiska livsmedel av vederhäftigare skäl än att de innehåller lite mer karoten eller zink? Är inte det viktigaste att biodynamisk produktion bevarar naturtillgångarna, löser- snarare än skapar- miljöproblem och minskar nedsmutsningen av luft, vatten, mark... och föda? Jag gissar att forskarna så småningom kommer att kunna bevisa att ekologiska livsmedel är marginellt mer näringsrika än de som odlas konventionellt, och att sådana upptäckter kommer att göra det lättare att sälja ekologiska livsmedel till många fler människor. Under tiden finns det massor av andra skäl att köpa ekologiska livsmedel, och jag gör det. OM MJÖLK Den slutsats jag dragit av de senaste forskningsrönen är att om mjölk inte ökar hälsoriskerna, då måste riskerna vara små. Jag tror att forskarna även antyder att om mjölk är bra för hälsan, är fördelarna också små. Mjölk är bara ett födoämne. Det är ingenting särskilt med mjölk. Man behöver inte dricka mjölk för att vara frisk, men dricker man mjölk kan man fortsätta med det och hålla sig frisk ändå. 3

4 OM MARGARIN OCH SMÖR En del av det som sägs om näringsämnena i margarin är bara trams inget kolesterol till exempel. Självklart finns det inget kolesterol i margarin. Sojabönan är en grönsak ( och raps är en växt) och kolesterol kommer från animaliska födoämnen: kött, mejeriprodukter, ägg och fisk. Men tycker du om margarin, kan du lika gärna välja de som är mer näringsrika. De är oftast mjukare och dyrare och innehåller mindre mättat fett och transfett (men mer tillsatser). Vilket smörsubstitut skulle jag rekommendera då? Egentligen inget av de ovannämnda, jag föredrar smör. Gott smör är en verklig njutning, och lite räcker länge. Jag köper det bästa smöret jag kan hitta i butiken, packar in det ordentligt och använder det sparsamt. OM RÖTT KÖTT En sak är säker: vegetarianer och nästan-vegetarianer drabbas inte lika ofta av de här typerna av cancer. Det är därför det amerikanska cancerförbundet säger att om du äter rött kött kan du minska cancerrisken genom att välja magrare bitar, äta mindre portioner eller välja kyckling, fisk eller bönor som alternativ. Allt detta verkar vara kloka råd. Men statens kostråd bagatelliserar eller skyler över oron för att äta kött, och det är av politiska skäl inte av hälsoskäl. OM KOLESTEROL Forskarna tvistar inte om ifall kolesterolet i maten höjer kolesterolhalten i blodet; det gör det. Det tvistar inte heller om ifall hög kolesterolhalt i blodet ökar risken för hjärtsjukdomar; det gör det. Däremot de mycket oense om hur farliga effekterna av högt kolesterol i blodet är, och om det är dåligt för alla att ha högt kolesterol i blodet eller bara för människor som är särskilt känsliga för effekterna av familjehistoriska skäl. För att komplicera frågan ytterligare kan andra komponenter i kosten till exempel omättade oljor, frukt och grönsaker och fullkorn, bidra till att sänka kolesterolhalten. När forskarna undersöker vilken effekt ägg har på kolesterolhalten i blodet måste hänsyn tas till allt annat du äter som kan påverka kolesterolhalten i ditt blod. Detta gör studierna svåra att utforma, genomföra och tolka. Allt detta gör att resultaten av kolesterolstudier ofta verkar förvirrande, särskilt som man måste vara uppmärksam på om experimentet handlar om kolesterolet i maten eller om kolesterolet i blodet. Det finns ett samband, men det är inte alltid direkt. OM VIKTMINSKNING För att gå ner cirka ett halvt kilo kroppsfett i veckan måste du äta 500 kalorier färre per dag (eller öka aktivitetsnivån så att din kropp förbrukar 500 kalorier mer än vanligt). OM GLYKEMISKT INDEX Trots att jag inte använder glykemiskt index, finns det vissa saker i konceptet som jag tycker mycket om. Det glykemiska indexet får dig att göra bra saker som att äta livsmedel med lågt glykemiskt värde frukt, grönsaker och fullkorn; magert kött och fisk och fettsnåla mejeriprodukter just sådana livsmedel som rekommenderas för god hälsa. Det glykemiska 4

5 indexet varnar dig också för de oönskade följderna av att äta förädlade stärkelseprodukter crackers, salta pinnar, kex och liknande och livsmedel som innehåller mycket socker, som läsk, godis och desserter. OM FRUKOSTFLINGOR Frukostflingor anses nyttiga, och de som är förhållandevis obearbetade är det också, men nu är de flesta så genomförädlade och sockrade och fyllda med tillsatser att du lika gärna kan äta kakor. OM BUTELJERAT VATTEN När jag ser buteljerat vatten tänker jag: flytande guld. Det är inte så förvånande att stormarknaderna ägnar hela gångar av bästa hyllplats åt de här produkterna. Huvudingrediensen kostar producenterna pratiskt taget ingenting, det är billigt med plastflaskor (om man inte tänker på vad de ställer till med i miljön), och man kan betala häpnadsväckande belopp för produkterna utan att ens tänka på det. Sammantaget måste vatten på flaska vara den mest lönsamma, förpackade produkt som någonsin uppfunnits. OM SÖTNINGSMEDEL Om ett födoämne smakar sött bör det vara sött för att det innehåller socker. Livsmedel med artificiella sötningsmedel lurar dig att tro att de innehåller socker, trots att de inte gör det. De kan få dig och dina barn att tro att livsmedel som inte är söta inte går att äta. Och framför allt barn kan lära sig tro att en dryck som inte är söt inte är drickbar. Så småningom kanske forskarna upptäcker att det leder till skadliga fysiologiska förändringar att lura kroppen i fråga om socker. Eller också gör de inte det, utan upptäcker att de artificiella sötningsmedlen är fullständigt ofarliga. Tiden får utvisa, men just nu är jag inte förtjust i sötningsmedel. När jag vill äta något sött, tar jag alltid socker. Jag vet åtminstone att socker tas upp och omsätts i kroppen. Den enda fördelen med artificiella sötningsmedel är att de inte innehåller några kalorier, men jag kan komma på bättre sätt att undvika kalorier. Dricka vatten till exempel. OM KOSTTILLSKOTT Branschföreningar och företag i kosttillskottbranschen arbetar intensivt för att övertyga dig om att det saknas näringsämnen i din kost, att den bristen hotar din hälsa, och att kosttillskotten är lösningen på alla dina åkommor. Blir maten verkligen nyttigare med tillskott av vitaminer? Riktiga livsmedel är hälsosamma livsmedel och behöver inga tillsatser för att vara bra. De är bra som de är. OM BRÖD Om du är noga med smaken ska du leta i butiken efter det bröd som innehåller minst ingredienser och minst tillsatser. 5

6 OM ATT ÄTA SUNT I EN ÄT MER -VÄRLD När det gäller valet av livsmedel är mantrat som väldigt många chefer, myndighetspersoner, statstjänstemän och, tyvärr, mina kollegor bland näringsfysiologerna, mässar: alla livsmedel kan finnas med i en nyttig kosthållning (du kan äta vad du vill, utan begränsningar) det finns inte bra eller dålig mat (du kan äta vad du vill) nyckeln till att äta nyttigt är variation, balans och måttlighet (du kan äta vad du vill, när du vill) nyckeln till viktkontroll är att öka den fysiska aktiviteten (du behöver inte oroa dig för vad du äter) fetma handlar om personligt ansvar (det har inget att göra med trycket att äta mer ) När jag hör sådana uttalanden, vart och ett för sig, eller i kombination, vet jag att de bara har ett syfte, att försvara livsmedelsföretagens rätt att marknadsföra sina produkter som de vill. Även om vart och ett av påståendena innehåller ett korn av sanning, utlämnar alla den viktigaste delen i kostrådgivningen: för det mesta, skulle du må bättre om du åt mindre, åt obearbetade livsmedel, och undvik skräpmat. Vissa livsmedel är bättre än andra BÄTTRE NÄRINGSVÄRDE Grönsaker och frukt Nötter, frön, bönor Fullkorn (med fibrer) Mager kött, fågel, fisk, ägg (i måttliga mängder) Fettsnåla mejeriprodukter Obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel SÄMRE NÄRINGSVÄRDE Livsmedel med tillsatt socker Livsmedel med tillsatt mättat fett och transfett Förädlat spannmål Fett kött, kallskuret Helfet mjölk och produkter av helfet mjölk Produkter som förädlats mycket UTDRAG UR BOKEN FOOD POLITICS : HOW THE FOOD INDUSTRY INFLUENCES NUTRTION AND HEALTH University of California Press, SOM NÄRINGSFYSIOLOG BROTTAS JAG DAGLIGEN med vad jag ser som en motsättning mellan teoretisk näringslära och praktisk. Å ena sidan har våra råd om de hälsomässiga fördelarna med en kost baserad på odlade livsmedel frukt, grönsaker och spannmål inte ändrats på över 50 år och får hela tiden stöd av pågående forskning. Å andra sidan verkar människor alltmer förvirrade när det gäller vad de bör äta för att hålla sig friska. Den amerikanska befolkningen äter mer animaliska livsmedel och mer mat överhuvudtaget 6

7 i så hög grad att hälften av oss är överviktiga, till och med våra barn är feta, och kostrelaterade sjukdomar är de främsta orsakerna till att man avlider eller blir handikappad. När jag funderat över den här motsättningen har jag ofta undrat vilken roll livsmedelsindustrin spelar när det gäller att skapa en miljö som i så hög grad leder till att man äter för mycket och skaffar sig dåliga kostvanor och som är så förvirrande när det gäller grundprinciperna för kosthållning och hälsa. När jag funderade över de här frågorna kom jag så småningom fram till att livsmedelsföretagen precis som företag som säljer cigaretter, läkemedel, eller andra varor rutinmässigt låter aktieägarnas behov gå före hänsynen till folkhälsan. Den slutsatsen kanske inte förvånar den som följer med vad som händer på den politiska scenen, men jag hade hört mycket få diskussioner om dess betydelse bland mina yrkeskollegor, trots att följderna är uppenbara. Livsmedelsföretagen tillverkar och marknadsför alla produkter som säljer, oberoende av deras näringsvärde och deras effekter på hälsan. I det avseendet skiljer sig livsmedelsföretagen knappas från cigarettföretagen. De lobbar i kongressen för att få bort regler som uppfattas som ofördelaktiga, de utövar påtryckningar på tillsynsmyndigheterna att inte införa sådana regler, och när de inte tycker om regelbesluten lämnar de in stämningsansökningar. Precis som cigarettföretagen påverkar livsmedelsföretagen livsmedelsoch näringsexperterna genom att stödja yrkesorganisationer och forskning, och de ökar försäljningen genom att rikta marknadsföringen direkt till barn, medlemmar av minoritetsgrupper och människor i utvecklingsländer oavsett om det är troligt att produkterna kommer att förbättra de här människornas kosthållning eller inte. Livsmedelsföretagen är inte några hälsovårds- eller socialtjänstmyndigheter, och det är bara när näringsläran bidrar till att sälja livsmedel som den blir en faktor i företagens tänkande. De etiska valen i det här sättet att tänka tar man alltför sällan hänsyn till. Branschen ägnar enorma ekonomiska och andra resurser åt lobbying i kongressen och hos federala myndigheter, åt att bilda partnerskap och allianser med näringsorganisationer, finansiera forskning om livsmedel och nutrition, publicera resultat från utvalda forskningsstudier som gynnar branschen, sponsra facktidningar och konferenser och ser till att inflytelserika grupper myndighetspersoner, forskare, läkare, sjuksköterskor, lärare och media är medvetna om fördelarna med deras produkter. Förvirring: Låt allmänheten förbli förvirrad. Många människor tycker att det är svårt att omsätta kostråden i praktiken, inte minst eftersom de tycker att råden är så flyktiga de ändras från dag till dag. Den uppfattningen är särskilt olycklig eftersom rådet att äta mer frukt och grönsaker och undvika övervikt för att hålla sig frisk har varit det samma i mer än ett halvt sekel. Att det råder förvirring om kosten är dock mycket förståeligt. Människor skaffar sig information om kost och hälsa från media dagstidningar, veckotidningar, tv, radio och på senare tiden även Internet. De här kanalerna får mycket av sin information från forskningspublikationer, experter och PR-representanter för livsmedelsföretag och bryggerier. Mediakanalerna kräver nyheter, och reportrarna är svaga för genombrott, enkla hemläxor och tvister. En artikel om fördelarna med ett visst näringsämne kan vara underhållande, men ät grönsaker är en gammal nyhet. Det är intressantare att läsa om en studie som bevisar att kalcium stärker eller inte stärker skelettet 7

8 än en rapport som lugnt beskriver andra faktorer näringsämnen, livsmedel, drycker, motion som kan påverka kalciumbalansen i kroppen. Trots att livsmedel innehåller hundratals näringsämnen och andra komponenter som påverkar hälsan och trots att människor äter en kost som innehåller dussintals olika livsmedel, diskuterar reportrarna sällan forskningsresultaten i ett bredare kostsammanhang. Nyhetskanalerna är inte ensamma om att fokusera på enstaka näringsämnen eller livsmedel; även forskarna gör det. Det är enklare att studera vilken effekt E-vitamin har på risken för hjärtsjukdomar än att försöka förklara sambandet mellan dagens kostvanor och den minskande förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar. Det är mer troligt att det beviljas anslag till forskning om ett enstaka näringsämnes effekt och det är mer troligt att det resultatet skapar fler rubriker, särskilt om det står i strid med tidigare studier. Samtidigt förblir de grundläggande kostråden desamma oföränderliga, men tråkiga. Förvirringen när det gäller kostråden kan gynna tidningsförsäljningen och forskningsanslagen, men det som gynnas mest av allmänhetens förvirring är livsmedelsindustrin. Praktiskt taget alla livsmedels- och dryckesprodukter representeras av en branschorganisation eller ett PRföretag, vars jobb är att förmedla en positiv bild av produkten till konsumenter, yrkesfolk och media. Dessa grupper och deras lobbyister kan utnyttja forskningsresultaten för ett visst näringsämne för att hävda att deras produkt, som innehåller det nyttiga näringsämnet, är bra för hälsan och för att kräva rätten att få hävda detta på förpackningen. Om folk är förvirrade när det gäller näringslära är det troligare att de accepterar sådana påståenden rakt av. Det ligger i livsmedelsföretagens intresse att få folk att tro att det inte finns någon bra mat (utom deras), att det inte finns någon dålig mat (särskilt inte deras); att alla livsmedel (särskilt deras) kan ingå i en sund kosthållning; och att balans, variation och måttlighet är nyckeln till sund kosthållning vilket betyder att det inte är lämpligt att rekommendera att man begränsar intaget av deras speciella produkt. Matpyramiden visar dock tydligt att vissa livsmedel är bättre än andra ur hälsosynpunkt. REKLAM FÖR ATT ATT ÄTA MER På en konkurrensutsatt livsmedelsmarknad måste företagen tillfredsställa aktieägarna genom att uppmuntra folk att äta mer av deras produkt. De söker nya målgrupper bland barn, medlemmar i minoritetsgrupper eller internationellt. De expanderar försäljningen både till befintliga och till nya målgrupper genom att utveckla nya produkter utformade för att uppfylla konsumenternas behov. På senare år har de lagt sig till med en ny strategi; att öka storleken på portionerna. Att marknadsföra nya produkter, och större portioner, bidrar till att skapa en miljö där man äter mer, inte mindre lanserade tillverkarna strax över nya produkter (tabell 4). Mer än två tredjedelar av dessa produkter är smaktillsatser, godis och snacks, bakade produkter, läsk och mejeriprodukter (ostprodukter och nya typer av glass) livsmedel som främst finns i toppen av pyramiden. Något mer än en fjärdedel är näringsberikade så att de kan marknadsföras som fettsnåla, med låg halt av kolesterol, salt eller socker eller som rikare på fibrer, kalcium eller vitaminer. Vissa av de här produkterna, bland annat fettfria kex, vitaminberikade frukostflingor och kalciumförstärkt juice, innehåller så mycket socker att de hör till toppen av pyramiden. Att utveckla sådana livsmedel har bara ett syfte: att öka försäljningen. 8

9 OM UPPFINNINGEN TECHNO-LIVSMEDEL ( SK FUNCTIONAL FOODS) Som vi såg i förra kapitlet är livsmedlens närings- och hälsoegenskaper ett naturligt försäljningsargument och att marknadsföra hälsofördelarna leder till att försäljningen ökar. Livsmedelsföretagen är mycket intresserade av att utnyttja de tre metoder som regeringen och hälsovårdsmyndigheterna använder sig av för att främja bättre kosthållning; utbildning, kosttillskott och att berika eller att förändra livsmedlen så att de blir nyttigare. I Del I i den här boken beskrivs hur livsmedelsindustrin skyddar sina intressen genom att påverka de kostråd staten ger till allmänheten. I Del IV diskuterades hur företag som tillverkar och säljer kosttillskott bearbetar systemet för att få fria händer att marknadsföra sina produkter. Del V fokuserar på den tredje metoden: strategier för att öka livsmedlens säljbarhet som nyttiga genom att lägga till näringsämnen eller andra tillskott eller genom att ta bort icke önskvärda komponenter. I dag klassificeras livsmedelsprodukter som är avsedda för detta syfte som en egen kategori och kallas antingen functional food, designer food eller ibland nutraceuticals. Jag föredrar i hög grad benämningen techno-food som, vilket min kollega Greg Drescher en gång förklarade, fungerar bra i brist på en bättre nedsättande term. Kollektivt syftar dessa benämningar på livsmedel och drycker som har skapats för att ge hälsofördelar utöver livsmedlets eget näringsvärde. Genom att utveckla techno-food, utnyttjar tillverkarna medvetet de allt liberalare bestämmelserna när det gäller påståenden om nyttighet för att vädja till allmänhetens längtan att kunna följa kostråd och få optimal hälsa på ett okomplicerat sätt. Enligt den definition som används här, omfattar techno-food en enorm mängd produkter; livsmedel som berikats eller förstärkts med vitaminer, mineraler, protein, fibrer, aminosyror eller fettsyror; men även med örter, fytokemikalier, till och med derivat från trämassa. Hit hör även mindre onda livsmedel som utformats med låg halt av kalorier, fett, socker, salt, koffein eller allergener eller innehåller artificiella substitut för oönskade ingredienser som socker eller fett. Som förklarades i kapitel 13 ger berikningen tydligen några hälsofördelar, även om de flesta fördelar man hävdar att den här metoden ger är ovissa. Delvis på grund av berikningsstrategierna tillskott av vitaminer och mineraler till baslivsmedel som mjölk eller mjöl förekommer näringsbrist sällan bland amerikaner idag, leder nästan aldrig till märkbara symtom och förekommer bara bland människor som äter uppenbart otillräcklig kost eller är sjuka. Det allt vanligare tillskottet av vitaminer och mineraler till så skilda produkter som frukostflingor, godis och vatten kommer sannolikt inte att förbättra hälsan och väcker frågan om de eventuella riskerna med att få i sig alltför mycket av något som är bra. Därmed har utvecklingen av dessa livsmedel gett minst tre oönskade effekter; ökad otydlighet när det gäller skillnaden mellan livsmedel, kosttillskott och läkemedel; ökad urholkning av de statliga myndigheternas förmåga att skydda allmänheten från skadliga substanser i maten och det viktigaste, ökad förvirring bland allmänheten när det gäller hur man bäst sätter ihop den rekommenderade kosten. OM KOLESTEROLHÄMMARE: MARGARIN Det som lett till att man skapat livsmedel med tillskott av psyllium ( linfrö) och andra typer av functional food är föreställningen att livsmedelsprodukter som är till medicinsk nytta kan säljas utan att de behöver genomgå långdragna och dyrbara processer för att bli godkända som läkemedel. I maj 1999 gav FDA två företag, Unilever och Johnson & Johnson, tillstånd att 9

10 marknadsföra margarin med olika typer av ingredienser, vilka båda kunde sänka kolesterolvärdet med cirka 10 %. För båda företagen var margarinet det första steget in på marknaden för functional food. Att få ett fett bordsmargarin med mycket kalorier att framstå som ett nyttigt livsmedel verkar vara en negativ syn på kostförändring ur näringsfysiologisk synvinkel; man antar att eftersom konsumenterna ändå kommer att strunta i rådet att minska på intaget av kaloririkt bordsfett, så kan man lika gärna göra det nyttigare. Functional food förstärker generellt den missvisande uppfattningen att hälsofördelarna beror på en enda ingrediens och avleder därmed uppmärksamheten från behovet att främja sunda kostvanor. Marion Nestle är professor i nutrition, food studies och public health, New York University och var chef för institutionen Läs mer på 10

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

Nutri5 Frågor och Svar

Nutri5 Frågor och Svar Nutri5 Frågor och Svar Fråga: Vad innehåller Nutri5? Svar: Nutri5 är en sojabaserad mix med jordgubbssmak som innehåller en unik kombination av högkvalitativt sojaprotein, sojafibrer och sojagroddar. Nutri5

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Du har en produkt som får oss att må bra

Du har en produkt som får oss att må bra Du har en produkt som får oss att må bra Bra mat för människan Nyckeln till din merförsäljning Allt fler svenskar intresserar sig för en kosthållning vars inverkan på kroppens blodsockernivå är så minimal

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt 1 Vikt och hälsa Du som har gått med i kursen Viktkontroll har gjort ett hälsosamt val. Övervikt kan orsaka en mängd sjukdomar och problem och därför är viktkontroll en förutsättning för att du ska hålla

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer