Rekommendation om principer för bespisningen vid högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekommendation om principer för bespisningen vid högskolor"

Transkript

1 Rekommendation om principer för bespisningen vid högskolor Folkpensionsanstalten och Statens näringsdelegation

2

3 Rekommendation om principer för bespisningen vid högskolor Folkpensionsanstalten och Statens näringsdelegation

4 Arbetsgrupp som utarbetat rekommendationen: Paula Hakala Ledande forskare FPA, Forskningsavdelningen Leila Fogelholm Näringsexpert Fazer Food Service Raija Kara Generalsekreterare Statens näringsdelegation Kaisa Kukkonen Tjf generalsekreterare Statens näringsdelegation Riitta Keränen Produktutvecklingschef UniCafe Kari Koskinen Försäkringschef FPA, Avdelningen för pensioner och utkomstskydd Piia Kuusisto Planerare FPA, Avdelningen för pensioner och utkomstskydd Jaana Laitinen Teamchef Arbetshälsoinstitutet Jukka Laukkanen Jurist FPA, Avdelningen för pensioner och utkomstskydd Marjaana Manninen Undervisningsråd Utbildningsstyrelsen Sari Miettunen Planerare Folkpensionsanstaltens studiestödscentral Sirpa Sarlio-Lähteenkorva Konsultativ tjänsteman Social- och hälsovårdsministeriet Arja Kosonen Verkställande direktör UniCafe Publikationen finns i elektronisk form på FPA:s webbplats: > Studerande > Måltidsstöd och på Statens näringsdelegations webbplats: > Näringsrekommendationer > Särskilda grupper > Studerande. Den tryckta versionen av rekommendationen är bara på finska och kan fås från FPA: Förläggare: Folkpensionsanstalten Bilder: Satu Stenroos Översättare: Annika Cavonius ISBN (pdf) Helsingfors 2012

5 Innehåll Förord... 5 Företal...6 Sammandrag Bakgrunden till rekommendationen Måltidsstödet Studentbespisningens betydelse för de studerande Vad borde förbättras i de studerandes matvanor? Syftet med rekommendationen Sammanställning av en måltidshelhet samt måltidernas näringsinnehåll Energiinnehåll och näringsämnen Sammanställning av måltider Måltidsutbud och näringskvalitet Fettkvalitet Salt Vegetariska dieter Specialdieter Priskriterier för vanlig lunch och specialportion Anskaffning av livsmedel Vägledning i samband med studentmåltiderna Samarbete mellan högskolan, de studerande och restauranginnehavarna Övervakning av studentmåltiderna och bedömning av näringskvaliteten Konkurrensutsättning av måltidsservice Särskilda frågor Drycker Måltidsrytm och portionsstorlek Modedieter och bantning Hur man kan trygga ett tillräckligt intag av i D-vitamin Hur man kan trygga ett tillräckligt intag av folat Slutord...41 Litteratur Bilagetabell 1. Bra proteinkällor vid olika dieter Bilagetabell 2. Bra D-vitaminkällor Bilagetabell 3. Bra folatkällor Bilaga. Kriterier för vardagslunch (Arkilounaskriteerit) ett verktyg för bedömningen av matens näringsmässiga kvalitet... 46

6

7 5 Förord Måltider för högskolestuderande subventioneras med statliga medel genom det måltidsstöd som betalas av FPA. Stödet ger de studerande möjlighet att inta mångsidiga måltider till måttligt studerandepris. Studentmåltiderna förbättrar studieförmågan genom att bidra till att de studerande orkar studera, är pigga och trivs med studierna samt genom att främja hälsosamma levnadsvanor och välbefinnande. Via studentmåltiderna kan man påverka de studerandes kunskaper om och attityder till mat och deras matvanor, vilka återspeglas i olika skeden av livet efter studierna. Studentmåltiderna är således också av betydelse för folkhälsan. Det är därför viktigt att studentmåltidernas näringsmässiga kvalitet motsvarar tillförlitliga och på forskning baserade näringsrekommendationer. FPA önskar att de som ansvarar för måltidsservicen för studerande och för konkurrensutsättningen av måltidsservicen beaktar de principer gällande studentmåltiderna som presenteras i denna rekommendation i sina beslut och arrangemang senast vid utgången av en övergångstid ( ). FPA och Statens näringsdelegation tackar arbetsgruppen för denna nyttiga rekommendation. Helsingfors Liisa Hyssälä Pekka Puska Generaldirektör Ordförande Folkpensionsanstalten Statens näringsdelegation

8 6 Företal Kosten har en betydande inverkan på folkhälsan under hela livet. Detta gäller också studietiden. En god och enligt rekommendationerna tillredd måltid under studiedagen främjar de studerandes hälsa och välbefinnande samt upprätthåller studieenergin. Det är därför motiverat att både högskolestuderandes och yrkeshögskolestuderandes måltider stöds med statliga medel. Staten ska genom sin finansiering trygga serveringen av måltider som tillretts enligt rekommendationerna. I statsrådets förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande (564/2003) bestäms om förutsättningarna för beviljande av understöd, om den måltid som berättigar till måltidsstöd och om maximi- och minimipriserna på måltiderna. Eftersom det i förordningen endast ges riktgivande anvisningar om vad en studentmåltid ska omfatta utarbetade FPA 2003 den första rekommendationen om principer för bespisningen vid högskolor som komplettering till förordningen. Den omarbetades 2008 och publicerades på FPA:s webbplats. År 2010 blev det aktuellt att uppdatera rekommendationen och man beslöt att göra detta som ett samarbete mellan FPA och statens näringsdelegation (VRN). Ett viktigt syfte med uppdateringen är att förenhetliga rekommendationen med andra näringsrekommendationer som publicerats de senaste åren. I rekommendationen har man särskilt beaktat de rekommendationer om åtgärder för att utveckla matens näringsmässiga kvalitet som en arbetsgrupp för uppföljning och utveckling av massbespisningen, tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet, har gjort upp (Social- och hälsovårdsministeriet Rekommendationen finns endast på finska). Avsikten är också att öka studentbespisningens popularitet genom att utveckla måltidernas kvalitet och utbudet av måltider. Enligt den senaste undersökningen (Kunttu och Huttunen 2009) intar något mer än hälften av de studerande (54 %) för det mesta dagens huvudmåltid i en student- eller arbetsplatsrestaurang. Den tidigare rekommendationen behövde också förtydligas i fråga om sådant som i praktiken visat sig vara tolkningsbart. Dessutom ansåg man att det vore nyttigt att göra rekommendationen mera omfattande. Nya ämnen är bl.a. vegetarisk och specialdiet, inköp av livsmedel, vägledning för studerande gällande måltider, övervakning av studentmåltiderna samt hur måltidernas näringsmässiga kvalitet ska beaktas vid konkurrensutsättning av måltidsservice. I rekommendationen behandlas också en del särskilda frågor som är viktiga för studerande såsom drycker, måltidsrytmens och portionsstorlekens betydelse samt en del vitaminer. För omarbetningen av rekommendationen grundades en arbetsgrupp i juni I den ingick från FPA:s sida ledande forskaren Paula Hakala (FPA:s forskningsavdelning), planeraren Sari Miettunen (FPA:s studiestödscentral) och försäkringschef Kari Koskinen (FPA:s avdelning för pensioner och utkomstskydd). Efter att Kari Koskinen gått i pension hösten 2010 fortsatte planeraren Piia Kuusisto och jurist Jukka Laukkanen hans arbete i gruppen. Medlemmarna i statens näringsdelegation företräddes i arbetsgruppen av delegationens generalsekreterare Raija Kara och som hennes vikarie av Kaisa Kukkonen samt av teamchef Jaana Laitinen (Arbetshälsoinstitutet), undervisningsrå

9 7 det Marjaana Manninen (Utbildningsstyrelsen) och konsultativa tjänstemannen Sirpa Sarlio-Lähteenkorva (SHM). Också Paula Hakala hör till statens näringsdelegation. Som företrädare för studentrestaurangerna kallades verkställande direktören Arja Kosonen (UniCafe) och produktutvecklingschef Riitta Keränen (UniCafe) samt näringsexperten Leila Fogelholm (Fazer Food Services) till arbetsgruppen. Ordförande för arbetsgruppen var Paula Hakala och sekreterare Raija Kara/Kaisa Kukkonen. Av näringsexperten Pirjo Koivisto (Finlands Hjärtförbund) fick arbetsgruppen värdefull hjälp, i synnerhet med att ställa upp kriterier för måltidernas näringsmässiga kvalitet. Ett utkast till rekommendation skickades våren 2011 på remissrunda, varefter det ännu bearbetades med beaktande av de kommentarer som framförts. Manuskriptet har vidarebehandlats för tryckning av Sirkka Vehanen på FPA:s forskningsavdelning. Statens näringsdelegation har godkänt rekommendationen. Rekommendationen har publicerats på finska både som tryckt bok och som nätpublikation på FPA:s och Statens näringsdelegations webbplatser och på svenska endast som nätpublikation. Denna rekommendation ersätter de principer som rekommenderades för bespisningen vid högskolor De kriterier för måltidernas näringsmässiga kvalitet som anges i rekommendationen ska följas. Rekommendationen träder i kraft efter en övergångstid, så att den börjar gälla från Helsingfors Arbetsgruppen bakom rekommendationen Statens näringsdelegation

10 8 Sammandrag Måltider för studerande vid universitet och yrkeshögskolor subventioneras med statliga medel i form av det måltidsstöd som betalas av FPA. Enligt statsrådets förordning ska måltiderna fylla de allmänna kvalitetskraven i fråga om hälsosam och näringsrik mat. Denna rekommendation preciserar förordningen om måltidsstödet och stöder en gynnsam utveckling av de studerandes näring och hälsa. Rekommendationen erbjuder ett arbetsredskap som hjälper studentrestaurangerna vid planeringen och tillredningen av måltider som uppfyller kriterierna för måltidsstöd. Rekommendationen är avsedd som ett arbetsredskap för dem som arbetar inom måltidsservicen och som en informationskälla också för studerande. En studentmåltid ska täcka ungefär en tredjedel av det dagliga energibehovet och följa näringsrekommendationerna till sin sammansättning. Särskild vikt bör fästas vid fettkvaliteten och salthalten. Måltidernas näringsmässiga kvalitet ska beaktas också vid konkurrensutsättning av studentrestauranger. En studentmåltid ska vara en helhet som tillretts av rekommenderade ingredienser och som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. Det bör finnas minst två lunchalternativ att välja mellan. Förutom dessa kan man servera en specialportion, tillredd av dyrare råvaror än den vanliga lunchen. För planeringen och tillredningen av vegetarisk kost och specialdieter gäller samma rekommendationer som för andra måltider. Det ska finnas en beskrivning av en modellmåltid enligt tallriksmodellen för de studerande och vid behov ska de få vägledning i valet av mat. FPA:s studiestödscentral övervakar att rekommendationen följs. De studerande ansvarar själva för att dagens övriga måltider främjar hälsan, viktkontrollen och studieenergin. Det är viktigt att tänka på måltidsrytmen, portionsstorlekarna, valet av drycker och på att man får i sig tillräckligt med D-vitamin och folat.

11 9 1 Bakgrunden till rekommendationen 1.1 Måltidsstödet Måltidsstödet administreras av FPA och är en del av statsunderstödssystemet. Det grundar sig på en statsrådsförordning 1, som gavs på föredragning av Undervisningsministeriet och som innehåller bestämmelser om bl.a. villkoren för beviljande av understöd och om de måltider som berättigar till understöd. Ett av villkoren för beviljande av understöd gäller måltidernas innehåll och det har angetts på följande sätt (2 ): Måltiderna för studerande fyller de allmänna kvalitetskraven i fråga om hälsosam och näringsrik mat. I förordningen beskrivs också de måltider som berättigar till stöd (3 ) på följande sätt: Lunch är en måltid som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. En specialportion är en måltid som är tillredd av dyrare råvaror. FPA:s studiestödscentral har hand om utbetalningen och övervakningen av det måltidsstöd som beviljas studentrestaurangerna. FPA:s avdelning för pensioner och utkomstskydd ansvarar tillsammans med studiestödscentralen för anvisningar, lagberedning och utbildning rörande måltidsstödet. Hur måltidsstödet ska användas och de medel som anslås för måltidsstödet fastställs årligen i statsbudgeten. Det pris som den studerande ska betala för en måltid sänks med måltidsstödets belopp 2. År 1996 utsträcktes måltidsstödssystemet till att förutom universiteten också omfatta yrkeshögskolorna. År 2010 betalade FPA sammanlagt 24,6 miljoner euro i måltidsstöd och det berörde ca 14 miljoner måltider (figur). Figur. Kostnaderna för måltidsstöd till högskolestuderande a och antalet måltider med måltidsstöd åren Kostnader, milj. euro Måltider med måltidsstöd, milj. st Kostnader Antal måltider a Enligt penningvärdet Statsrådet utfärdade en förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande (564/2003), som stöder sig på 8 i statsunderstödslagen (688/2001). 2 Priset på en lunch har fastställts till 4,27 och priset på en specialportion till 5,32 6,52 (Statsrådets förordning 153/2008). I början av 2011 fastställdes måltidsstödet till 1,77 /måltid, som FPA betalar till innehavarna av de studentrestauranger som är med i systemet med måltidsstöd. Det pris som den studerande ska betala för sin måltid sänks med motsvarande belopp (ca 40 % av måltidens pris). År 2010 omfattades 128 innehavare av studentrestauranger och 450 restaurangenheter av systemet med måltidsstöd.

12 Studentbespisningens betydelse för de studerande Studentbespisningen är viktig för de studerande av flera orsaker, främst följande: Genom att utveckla kvaliteten på och utbudet av studentmåltider kan man långt påverka de studerandes hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande. Studentmåltiderna har en direkt inverkan på hur de dagliga studierna löper. Av dem får de studerande energi och för hälsan nödvändiga näringsämnen. Matpausen ger också möjlighet till en stunds vila och rekreation mitt i studierna. Dessa främjar den dagliga orken och funktionsförmågan. Studentmåltiderna erbjuder också en möjlighet till naturligt umgänge med andra studerande. Detta förstärker samhörighetskänslan och främjar sålunda välbefinnandet och orken. Studieåren är en lämplig tidpunkt att påverka de unga vuxnas matvanor. Största delen av de unga lösgör sig från inflytandet hemifrån och börjar ta ansvar för sina levnadsvanor i takt med att de börjar studera. Studentmåltiden kan fungera som en modell för de studerandes matval också i hemförhållanden och i olika levnadsskeden efter studierna. 1.3 Vad borde förbättras i de studerandes matvanor? I en undersökning som Studenternas hälsovårdsstiftelse låtit utföra (Kunttu och Huttunen 2009) har de studerandes hälsa och levnadsvanor kartlagts med hjälp av ett frågeformulär som skickats per post. Frågeformuläret innehöll frågor om konsumtionen av en del födoämnen veckan före enkäten. Resultaten visade att de studerandes matvanor i huvudsak följde rekommendationerna. En del studerandes matvanor uppvisade dock sådana drag som kan leda till hälsoproblem. Ungefär hälften av de studerande uppgav att de tänker på hur hälsosam maten är när de väljer mat. De mest hälsomedvetna var kvinnliga studerande vid universitet (75 %). Minst hälsomedvetna var manliga studerande vid yrkeshögskolor. Av dem tänkte knappt hälften (40 %) på hur hälsosam maten var när de befann sig i en valsituation. Hos de studerande förekom problem i anslutning till kontrollen över vikt och ätande. Av kvinnorna var var femte och av männen ungefär var tredje överviktig (BMI 3 > 25 kg/m 2 ). I den äldsta åldersgruppen (30 35 år) var nästan hälften av männen överviktiga. Av de studerande var 6 % feta (BMI > 30 kg/m 2 ) medan 9 % av kvinnorna och 2 % av männen var mycket slanka 4 (BMI < 19 kg/m 2 ). En tredjedel av kvinnorna hade bantat i något skede av sitt liv och var tionde ansåg att de hade förlorat kontrollen över situationen. Hetsätning förekom åtminstone en gång per vecka hos 6 % av kvinnorna och 3 % av männen. I fråga om vegetabilier (bär och frukt medräknade) kunde de studerandes konsumtion vara större. Endast ungefär hälften av dem uppgav sig dagligen äta färska 3 BMI = viktindex, som är vikten (kg) dividerad med längden i kvadrat (m 2 ). 4 Gränsen för undervikt är BMI < 18,5 kg/m 2.

13 11 grönsaker, var femte kokta grönsaker och knappt hälften bär och frukt. En mångsidig och riklig konsumtion av vegetabilier förbättrar halten av kostfiber, vitaminer och mineraler i dieten. Särskilt viktigt är det att konsumera vegetabilier för att man ska få tillräckligt med folat (se kapitel 10.5, sidan 40). Dessutom minskar vegetabilierna energitätheten i kosten, vilket hjälper till att hålla vikten under kontroll. Ungefär en tredjedel av kvinnorna och knappt hälften av männen drack den rekommenderade mängden mjölk (3 glas). 18 % av kvinnorna och 15 % av männen använde inte mjölk över huvud taget. De löper en större risk än vanligt att få för lite kalcium och D-vitamin från kosten, varför intaget av dessa näringsämnen bör tryggas på annat sätt. Många studerande åt dock dagligen ost och yoghurt, som också är bra kalciumkällor. Av kvinnorna drack 5 % och av männen 9 % sockrade drycker dagligen. I medeltal 7 % av de studerande använde lightdrycker dagligen. Av kvinnorna åt 9 % och av männen 3,5 % sötsaker eller choklad dagligen. Dessa studerande drabbas lättare än andra av tanderosion och karies samt av övervikt. Av de studerande tillsatte 82 % i allmänhet inte salt i maten. De som tillsatte salt högst en gång i veckan utgjorde 10 % och de som tillsatte salt några gånger i veckan utgjorde 5 %. 2 % av de studerande tillsatte salt i maten så gott som varje dag, vilket kan innebära en särskild hälsorisk för dem. En riklig alkoholkonsumtion 5 förekom hos 25 % av männen och 12 % av kvinnorna. Männens alkoholkonsumtion ökade efterhand med studieåren och de som studerade vid yrkeshögskolor drack mera än de som studerade vid universitet. Var fjärde studerande uppgav att han eller hon hade specialdiet. De vanligaste var laktosfattig eller laktosfri diet (12 % av kvinnorna och 6 % av männen). De sällsyntaste var bantningsdiet (3 %) samt olika slag av allergidieter (2,6 %) och celiakidiet (0,7 %), vilka i praktiken fordrar särskild noggrannhet (se kapitel 3.5, sidan 25). Också dieter på grund av hjärt- och kärlsjukdomar (diabetes, högt kolesterolvärde, högt blodtryck) var sällsynta (0,6 %). Ungefär var tionde studerande (9 %) följde mer eller mindre vegetarisk diet; andelen personer som åt vegankost var 0,4 %. Vegankosten ser dock ut att öka i popularitet och därför har man tagit ställning till den i denna rekommendation. Vid sammanställningen av en del specialdieter är det viktigt att man är särskilt uppmärksam på att intaget av vissa födoämnen blir tillräckligt enligt följande: bantningsdiet: D-vitamin och kalcium (http://www.kaypahoito.fi/web/svenska/ patienter/naytaartikkeli/tunnus/khr00019) celiakidiet: kostfiber vegandiet: B 12 -vitamin, D-vitamin, kalcium, järn och protein (se kapitel 3.4, sidan 23). 5 Konsumtionen uppskattades med hjälp av frågeformuläret AUDIT (Saunders m.fl. 1993). Gränsvärdet för män är minst 7 kg/år (ca 11 portioner alkohol/vecka) och för kvinnor minst 4,7 kg/år (ca 7 portioner alkohol/vecka). Antalet kg kan omvandlas till liter genom multiplikation med 1,27.

14 12 2 Syftet med rekommendationen Syftet med rekommendationen är att erbjuda dem som svarar för planeringen och tillredningen av måltider för universitets- och yrkeshögskolestuderande ett arbetsredskap och att bidra till att de studerande äter hälsosamt, är vid god hälsa och har studieenergi. Den specificerade målsättningen för rekommendationen är att precisera förordningen om måltidsstöd genom en kompletterande rekommendation som förtydligar och underlättar planeringen och tillredningen av måltider som uppfyller kriterierna för måltidsstöd i studentrestaurangerna. trygga att studentmåltiden täcker ungefär en tredjedel av de studerandes dagliga behov av energi och näringsämnen. trygga att de studerande har möjlighet att dagligen inta en måltid som är av god kvalitet och uppfyller näringsrekommendationerna och att få vägledning gällande måltider oberoende av vid vilket universitet eller vilken högskola de studerar. trygga att också andra än näringsmässiga kvalitetsfaktorer särskilt en god smak på maten och principer för hållbar utveckling realiseras i måltiderna för studerande. utveckla kvaliteten på de måltider som omfattas av måltidsstödet och måltidsutbudet så att de blir populärare bland studerande. erbjuda universiteten och yrkeshögskolorna ett arbetsredskap som de kan använda vid konkurrensutsättning av måltidsservice och restaurangtjänster. rekommendationen ska vara en informationskälla för studerande när det gäller näring. 3 Sammanställning av en måltidshelhet samt måltidernas näringsinnehåll Enligt statsrådets förordning ska måltiderna för studerande fylla de allmänna kvalitetskraven i fråga om hälsosam och näringsrik mat. En fullvärdig lunch för studerande ska vara en måltid som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. Förordningen kan tolkas så att måltiderna för studerande ska motsvara den nivå som i allmänhet krävs när det gäller personalmåltider. Det utbud av måltider och livsmedel som serveras i studentrestauranger kan dock vara smalare, och rätter som tillretts av dyrbarare råvaror serveras mera sällan, än i personalmatsalar där måltidspriserna ligger på en högre nivå. Ansvaret för att de studerande serveras måltidsalternativ som följer rekommendationerna vilar både på personalen inom måltidsservicen och på dem som fattar beslut om måltidsservicen. Den som producerar måltidsservicen har ansvaret för att det

15 13 serveras ett måltidsutbud som gör det möjligt för de studerande att sammanställa en både välsmakande och näringsmässigt fullvärdig och mångsidig måltid. Kriterierna för måltidernas näringskvalitet behandlas i kapitel 3.3 (sidan 15). Den mat som serveras de studerande ska vara mångsidig och varierad, så att den är både hälsosam och välsmakande och måltidsstunden samtidigt är uppiggande. I måltiderna ska särskilt den energi och de näringsämnen de innehåller beaktas, så att de motsvarar forskningsbaserade rekommendationer. Matsedlar och maträtter samt delar av måltider kan varieras och bytas ut i enlighet med de studerandes smakpreferenser, bara det görs så att man inte prutar på matens näringsmässiga kvalitet. Som bäst är måltiden en positiv och uppfriskande stund för den studerande, en situation där hälsoaspekter och nöjet att äta någonting gott förenas. Det slutliga ansvaret för om den studerande intar en hälsofrämjande måltid vilar i sista hand på honom eller henne själv. Detta beror i stor utsträckning på vad och hur mycket han eller hon lägger på sin tallrik av den mat som det finns att välja på. 3.1 Energiinnehåll och näringsämnen Rekommendationerna om intaget av energi och näringsämnen bygger på rekommendationer av statens näringsdelegation (http://www.ravitsemusneuvottelukunta. fi/portal/se). De studerandes energibehov varierar i allmänhet mellan 1420 och 3310 kcal (5,9 13,9 MJ) 6 så att det är minst hos småvuxna kvinnor som rör sig litet och störst hos storvuxna män som rör sig mycket. Studentmåltiden ska täcka cirka en tredjedel av de studerandes dagliga energibehov. Detta betyder i praktiken att studentmåltiden ska innehålla energi enligt följande: I medeltal kcal (2,9 3,3 MJ) Minst 500 kcal (2,1 MJ) Högst kcal (4,2 MJ) Det är också viktigt att se till att studentmåltiderna har en balanserad sammansättning i fråga om fett, protein och kolhydrater och motsvarar statens näringsdelegations rekommendationer. Av den totala energin i måltiderna är de rekommenderade genomsnittliga andelarna energinäringsämnen följande (E%, variationsbredden inom parentes): Fett 30 (25 35) E% Protein 15 (10 20) E% Kolhydrater 55 (50 60) E% 6 Det uppskattade behovet hos personer i åldern år.

16 14 Man bör särskilt tänka på fettkvaliteten och salthalten i måltiderna. Måltidernas sammansättning ska vara sådan att de möjliggör ett vitamin- och mineralintag som är månsidigt och som motsvarar rekommendationerna. Ovan nämnda rekommendationer uppfylls om man följer de kriterier för den näringsmässiga kvaliteten som det redogörs för i denna rekommendation (se kapitel 3.3, sidan 15). I de noggranna kriterierna för varje del som ingår i måltiden, också för olika slag av huvudrätter, finns separata näringsmässiga kriterier som säkerställer den rekommenderade helheten om de uppfylls. Färdigmat och beståndsdelar av en måltid som är märkta med bättre val (hjärtmärket) passar som sådana som delar av en sådan måltid som följer rekommendationerna. Finlands Hjärtförbunds Arkilounaskriteerit (kriterier för vardagslunch) lämpar sig för en grövre uppskattning än de ovan beskrivna kriterierna och ger en bild av måltidens sannolika näringskvalitet. De inriktar sig på huruvida livsmedelsinköpen och matlagningsvanorna följer rekommendationerna (bilaga 1, sidan 46). Kriterierna för vardagslunch är ett hjälpmedel för de yrkesmässiga kökens egen övervakning av måltidernas näringskvalitet, men enbart det att dessa kriterier uppfylls garanterar inte att de kriterier som nämns i denna rekommendation uppfylls. 3.2 Sammanställning av måltider En lunch för studerande ska innehålla livsmedel från olika livsmedelsgrupper på det sätt som anges i kapitel 3.3. En bra måltid kan sammanställas på olika sätt. Måltidsalternativ som kan rekommenderas är till exempel: Huvudrätt Energirikt tillägg Övriga tillägg Kött-, fisk- eller vegetarisk rätt Potatis, korngryn, ris, pasta, spannmålsblandning e.d. Sallad, bröd, smörgåsfett och dryck Gratäng, ugns- eller gryträtt Matig sallad (innehåller kött, fisk, ägg, ost eller baljväxter) Soppa (i grönsakssoppor t.ex. bönor eller linser som proteintillskott) Sallad, bröd, smörgåsfett och dryck Fullkornsgröt Brödbaserad måltid (fylld baguette, sandwich e.d.)

17 Måltidsutbud och näringskvalitet Då måltider som berättigar till understöd från FPA serveras ska följande uppfyllas: 1) Av sådana huvudrätter som uppfyller kriterierna (se tabellerna 1 2, sidorna 16 17) ska det dagligen finnas 7 : Minst en om det finns två måltidsalternativ Minst två om det finns tre fyra måltidsalternativ Minst tre om det finns fem eller fler måltidsalternativ 2) Beskrivning av en modellmåltid Det ska finnas en avbildning av en modellmåltid för de studerande. Modellmåltiden kan också framställas i bild eller genom skriftliga anvisningar. Måltiden ska omfatta de beståndsdelar som nämns i rekommendationen (huvudrätt med eventuella varma tillägg, mjölk/surmjölk, bröd, fett, sallad/ grönsaker, salladsdressing). Den måltid (eller de måltider) som följer rekommendationerna ska märkas ut på matsedeln. 3) Måltidens övriga delar (se tabell 3, sidan 17) Varje dag ska det för alla studerande som kommer för att äta finnas: Minst ett slags bröd som innehåller rikligt med fiber (minst 6 g/100 g) och högst 0,7 % salt Smörgåsfett som följer rekommendationen Fettfri mjölk eller surmjölk Färska grönsaker, färsk sallad, bär eller frukt Oljebaserad dressing till salladen 4) Cirkulation av huvudrätter Cirkulationen av huvudrätter som fyller kriterierna ska omfatta en period på minst fyra veckor. En sådan fiskrätt som uppfyller kriterierna ska serveras minst en gång i veckan i andra restauranger än sådana som serverar enbart vegetariska rätter. Till en måltid hör huvudrätt, energirikt tillägg till huvudrätten (potatis, korngryn, ris, pasta eller spannmålsblandning) samt andra beståndsdelar (fiberrikt och lättsaltat bröd, smörgåsfett med endast lite hårt fett, fettfri mjölk eller surmjölk, färska grönsaker/och eller sallad samt oljebaserad salladsdressing). En måltid som sammanställts enligt de beskrivna kriterierna ger ca 1/3 av dagsbehovet av energi, högst 35 % fett av energin, högst 1/3 hårt fett av fettet och högst 40 % av det salt som rekommenderas som maximiintag under en dag ( 2,8 g/måltid). Också andra måltider än de som fyller kriterierna ska följa principerna för hälsosam näring så att åtminstone de andra beståndsdelarna än huvudrätten alltid motsvarar 7 Kriterierna är något strängare än i Social- och hälsovårdsministeriets rekommendation om åtgärder för att utveckla massbespisningen (2010) eftersom det är fråga om måltider som stöds ekonomiskt av samhället.

18 16 kriterierna. Om huvudrätten inte fyller kriterierna i rekommendationen kan man inte garantera att måltiden som helhet motsvarar kriterierna 8. Tallriksmodellen. Näringskriterierna för de olika delarna av en måltid presenteras i tabellerna 1 3. Tabell 1. Huvudrätter. Näringsinnehåll / 100 g, högst Salt Typ av huvudrätt Fett, g Mättat fett, g (NaCl), g Soppa, gröt a 3 (5) b 1 (1,5) 0,5 Gratänger, risottor, pastarätter, måltidssallader c, pizzor 5 (7) 2 (2) 0,6 Rätter som säljs i bestämd portionsstorlek, med eller 9 (11) 3,5 (3,5) 0,8 utan sås (t.ex. biff, plättar, färsrätter, kåldolmar, kyckling) Rätter som säljs i bestämd portionsstorlek, med eller utan sås (t.ex. biff, plättar, färsrätter, kåldolmar, kyckling) 8 (12) d 3 (3,5) 0,8 a Fiber minst 6 g/100 g i spannmålsråvaran för gröt. b De siffror som anges inom parentes gäller fiskrätter. Siffrorna är högre på grund av det goda fettet i fisken. c I måltidssalladen ingår minst 150 g grönsaker. d Om fettet kommer enbart från fisk (t.ex. ugnsfisk) får fettkriteriet överskridas. 8 Om det finns endast ett lunchalternativ per dag (exempelvis vid universitetens forskningsstationer) kan man godkänna att större delen (minst 80 %) av huvudrätterna följer rekommendationerna.

19 17 Tabell 2. Energirika tillägg till huvudrätten. Näringsinnehåll / 100 g, högst Fiber Tillägg Fett, g Mättat fett, g Salt (NaCl), g (av torrvikten) g / 100 g Pasta Högst 2 0,7 Högst 0,3 Minst 6 Ris, korngryn, ris-rågblandningar och motsvarande Högst 2 0,7 Högst 0,3 Minst 6 Kokt potatis Inget tillsatt fett Inget tillsatt salt Annat potatistillägg (t.ex. potatismos, klyftpotatis, ugnspotatis) Högst 2 0,7 Högst 0,3 Tabell 3. Måltidens övriga beståndsdelar. Måltidsdel Fett, g / 100 g Hårt fett, % av fettet Näringsinnehåll Salt (NaCl), g / 100 g Bröd Mjukt bröd högst 0,7 Knäckebröd högst 1,2 Brödfett Minst 60 a Högst 33 % Högst 1 Mjölk eller surmjölk Högst 0,5 Vegetariskt tillägg: färska grönsaker Inget tillsatt fett Inget tillsatt salt tillredda grönsaker Högst 2, Inget tillsatt salt växtolja som fett Oljebaserad salladsdressing Högst 20 % Högst 1 Fiber, g / 100 g Minst 6 a Som brödfett rekommenderas bredbara pålägg med en fetthalt på % för att trygga intaget av mjuka fetter.

20 Fettkvalitet Då man sammanställer en måltid bör man se till att kvaliteten på det fett den innehåller motsvarar rekommendationerna. Två tredjedelar (2/3) av fettet bör vara mjuka (omättade) fetter. Detta kan man uppnå genom att välja bredbart pålägg av vegetabiliskt fett till brödet (fetthalt minst 60 %) vegetabilisk olja eller flytande margarin till matlagningen dressing baserad på vegetabilisk olja till salladen. De mjuka fetterna innehåller fettlösliga vitaminer och nödvändiga fettsyror som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, hjärtat, blodkärlssystemet och de hormonella funktionerna. De påverkar också ögonen, huden och håret. De mjuka fetterna förbättrar förhållandet mellan det goda kolesterolet (HDL) och det onda kolesterolet (LDL) i blodet och förebygger således exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. De bästa källorna för mjuka fetter är ryps-, oliv-, soja-, solros- och majsolja, av vilka rypsoljan till sin sammansättning är den som man i första hand kan rekommendera bredbara pålägg av vegetabiliskt fett fiskfett nötter, mandlar, sojabönor och frön livsmedel som liknar ost, yoghurt och grädde, men som baserar sig på vegetabiliskt fett. Andelen hårda fetter (= mättade fetter och transfetter) får uppgå till högst 10 % av den totala energin (E%) i en måltid. I detta nu uppgår de i medeltal till E%. Hårda fetter förekommer rikligt i fett kött och korv, fet mjölk, grädde och ost, feta bak- Transfetter är skadliga för hälsan på samma sätt som mättade fettsyror. I Finland är intaget av sådana dock mycket litet, i medeltal 1 g/dygn (0,4 E%). Transfetter förekommer naturligt i mjölkfetter och i fettet i kött (3 5 %). De förekommer också i sådana livsmedel som innehåller delvis härdat fett. I de fallen finns delvis härdat vegetabiliskt fett eller vegetabiliskt fett angivet i innehållsdeklarationen. I Finland har man från och med mitten av 1990-talet tagit i bruk nya framställningsmetoder för margarin, vilka medför att det inte bildas transfetter. Enligt en undersökning av Evira (2009) innehöll över hälften av de margariner som saluförs i Finland inga transfetter alls. Också i resten var halterna så låga (högst 0,5 mg/100 g) att de inte har några hälsoeffekter (http://www.evira.fi/portal/se/evira/).

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Hemligheterna med att laga nyttig mat Hemligheterna med att laga nyttig mat Presenteras av: www.101kalorier.com/home.html Alla recept under 101 Kalorier! www.101kalorier.com Alla recept under 101 Kalorier! 1 Innehållsförteckning 1. Nyttig

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara.

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara. Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara Drycker och kost Statens näringsdelegations rapport 2008 Sammandrag av

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

Identifiera och namnge råvarorna framför er. Endast ett helt rätt svar/namn ger poäng.

Identifiera och namnge råvarorna framför er. Endast ett helt rätt svar/namn ger poäng. 503 Cateringkock Totalt 20 poäng, 5 poäng/del. 1 uppgift dem helt rätt svar ger = 0,25 poäng IDENTIFIERINGSUPPGIFT Identifiera och namnge råvarorna framför er. Endast ett helt rätt svar/namn ger poäng.

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna Tips till bättre val Välj produkter enligt följande kriterier: Mjölk och surmjölk fri Yoghurt, fil och kvark fri låg halt, högst 1 % kolhydrater högst 12 g /100 g Ost låg halt, högst 17 % salt högst 1,2

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Rekommenderade njutningar För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Lätta upp måltiden och minska på vikten med hjälp av bröd 1 skiva bröd innehåller i medeltal 60

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer