Släpp fram idéerna! IDÉKATALOG belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Transkript

1 Släpp fram idéerna! IDÉKATALOG belönade förslag från gatukontorens förslagsverksamhet SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Svenska Kommunförbundet 1996 Adress: Stockholm. Tfn: E-post: ISBN: Text: Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB Omslagsteckning: Michael Schneider Form och produktion: Björn C Hårdstedt Tryck: Prakttryck AB, Stockholm Distribution: Kommentus Förlag, tfn

3 Släpp fram idéerna Idékatalog 96 Denna den tredje utgåvan av idékatalogen innehåller ett axplock av belönade förslag från kommunernas gatukontor och motsvarande. I huvudsak är det förslag som kan vara av intresse för andra kommuner än den egna. Idébokens syfte är att sprida de idéer som kommer fram och stimulera till kontakter med förslagsställare och kontaktpersoner. Alltså, ta för er av godbitarna och låt boken inspirera till ökad kreativitet. Tre förslag har valts ut av projektgruppen och premieras av Kommunförbundet på gatudriftdagen i oktober 96. Förslagen representerar olika områden, är tillämpbara i olika delar av landet och är både enkla och geniala. Bengt Karlsson, Magnus Sivertsson, Stefan Kilkki, Anders Andersson och Håkan Mårtensson från Tekniska kontoret i Varberg får pris för sin gummiklädda skottkärra som används vid stentransport från stenbasken. Kjell Lundström från Tekniska kontoret i Luleå får pris för renovering av gamla nedstigningsbrunnar. Stig Hellberg från Gatubolaget i Göteborg får pris för sin metod att renovera stödmur utan att göra ingrepp i gatan. Beställ fler exemplar av idékatalogen med blankett sist i detta häfte och sprid på arbetsplatserna för att inspirera till nya idéer. Inget är så bra att det inte kan göras bättre är en bra utgångspunkt för kreativitet. I skriften Släpp fram idéerna från 1994 som också kan beställas med blanketten i detta häfte finns praktiska tips på hur man kan organisera förslagsverksamheten i kommunens organisation. Texten och bilderna till nedanstående förslag kan inte på långt när göra förslagen rättvisa, så ring för en mer utförlig beskrivningen. Frågor kring idékatalogen och förslagsverksamheten kan ställas till Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB (tfn nedan), Håkan Johansson på Kommunförbundet, tfn , eller till någon i projektgruppen. Frågor om enskilda förslag ställs naturligtvis till respektive kommuns kontaktperson eller till förslagsställarna. I projektgruppen medverkar: Björn Berntsson, ; Per-Olof Linder, ; Sven Sundin ; Tove Svensk, ; Marianne Liljenstrand, samt Leif Blomberg Svenska Kommunförbundet i oktober Idékatalogens utveckling Antal medverkande kommuner Publicerade förslag 3

4 1. Sidomonterad plåt på schaktblad till väghyvlar Hans-Olov Eriksson, Niklas Berglund och Börje Skoog. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn Sidoplåten innebär att man kan begränsa antalet hyveldrag genom att den hindrar grusmassorna att tränga ut i sidled. Material sparas genom att en mindre mängd grus förs ut i vägslänten. Sidoplåtens betydelse är mest värdefull vid justerings- och förstärkningsarbeten med bärlager. Plåten kan även användas vid asfaltskärning. 2. Förbättring av sidovingar till lastbilsplog Sven Hellström. Britt Solem-Ljunggren, Markbyggarna Gävle, tfn Ett utbytbart slitstål till plogytterkant. Sidoplogen slits lätt ner mot trottoarkanter och andra ojämnheter och måste i regel repareras ett par gånger per säsong till höga kostnader. Det stål som konstruerats går lätt att byta. Tidigare tog det ett 1 2 dagar per plog och år att reparera. Nu tar det endast 1 2 tim. 3. Vattentank på vibroplatta Morgan Slätt. Matz Nettby, Göteborgs Gatu AB, tfn Avtappningstappen till plasttanken på vibroplatta LF30 vibrerade lätt sönder. En egen modell av avtappningstapp har tillverkats. 4

5 4. Delning av befintlig sandspridarskopa Kent Duvmo. Stig Larsson, Tekniska kontoret Gällivare, tfn För att kunna tillmötesgå sparkåkare och sanda bara halva trottoaren delas befintlig sandspridarskopa med en enkel delningsplåt som fästs med två skruvar i skopan. Plåten kan alternera mellan höger och vänster sida. Vill man sanda hela bredden lyfter man ut plåten. 5. Handikapparkering, uppkörningsstenar Stefan Johansson. Margareta Andersson, Gnesta kommun, tfn Transportlåda i snickarbilar. Idag går det ej att köra rullstol upp på trottoaren för att kantstenen är för hög. Förslaget är att ändra till uppkörningsstenar på en del av kanten. Sten-Erik Larsson. Stig Larsson, Tekniska kontoret Gällivare, tfn En låda för att hålla ordning på spik- och skruvpaket och verktyg i snickarnas skåpbil har konstruerats. Lådan monteras på skenor inne i bilen för lastning och lossning. Den är utrustad med stödben som kan fällas ut och sidohandtag för att kunna bäras. Inskjuten spärras lådan med en sprint i skenan så att den inte glider fram vi inbromsning. 5

6 7. Insamling av vägdata Håkan Eklund. Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, tfn Vägdata samlas in och bearbetas för att utgöra underlag för underhållsplanering. En bil har specialutrustats med dator och mätutrustning. En tillämpning i dataprogrammet Access samt menyplatta har utvecklats. Efter inventeringen kan vägdata presenteras efter kundens önskemål. 8. Beräkning och redovisning av salt i betongkonstruktioner Jan Tuvert. Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, tfn Renovering av stödmur Dagens metod är att rita in kalibreringsvärdena på ett logaritmiskt diagram. Analysvärdena i millivolt ritas in och avläses i Cl/betongvikt. För att få jämförelse med normerna måste värdet omräknas i CL/cementvikt. Den nya metoden är att behandla värdena i ett utvecklat PCprogram där millivoltvärdena mats in och omvandlas till rätt värde i Cl/cementvikt. Redovisningen sker grafiskt med staplar och gränsvärden inlagda så att omfattningen av skador tydligt framgår. Stig Hellberg. Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, tfn Renovering av stödmur, som är skadad i de nedre delarna utan att ovanliggande murdelar behöver demonteras. Inga schakter behövs. 6

7 10. Spridningskonstruktion till sidoläm på lastbil för utläggning av grus på gångbanor Lars Håkansson. Karl Olofsson, ENTEK Helsingborg stad, tfn Med denna sinnrika konstruktion kan vart 7:de gruslass sparas in. Helsingborg har ca 100 mil gångbanor. 11. Stolpresare till belysningsstolpar Bengt Larsson Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Ett verktyg för stolpresning där hela stolpen med utliggare reses i ett moment. 12. Autocad-meny för ÅV-platser Suzanne Andersson. Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, En särskild menyplatta är utvecklad, där alla standardfigurer och vanliga kommandosekvenser nås med ett tryck på menyn. 13. Autocad-meny för trafikplaner Rolf Andersson Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, I våra projekteringsuppdrag ingår allt oftare att göra trafikplanen. Tidigare saknades hjälpmedel i Autocad för detta. En sådan meny har nu utvecklats. 7

8 14. Grusplanerivare Bengt Larsson och Håkan Svensson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn En traktorburen grusplanerivare som luckrar upp, jämnar och fyller ut ojämnheter på bollplaner och gångbanor. Rivaren kan även användas att riva bort isskorpan på cykel- och gångbanor under vinterhalvåret. 15. Halkbekämpning på gång och cykelvägar Manfred Mårtensson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Använd vanligt grus eller 0/4 kross istället för det dyra torkade gruset. Genom att skydda grushögen mot regn så att den inte fryser samt byta klackarna på utmatarvalsen till högre klackar och ev öka hastigheten på utmatarvalsen genom att skifta kugghjulen. 16. Utskjutbart flat på lyftdumper Agne Karlsson och Lennart Andersson. Lennart Ericsson, Tekniska förvaltningen Varberg, tfn Ett hydrauliskt utskjutbart flak har konstruerats som medför att två containrar kan lastas och transporteras samtidigt. Detta har inte varit möjligt tidigare. 17. Kombinerad automatisk spridarläm Bengt Andersson. Lennart Ericsson, Tekniska förvaltningen Varberg, tfn Förslaget ger förenklad hantering av grusspridning av enstaka lass. Bilens automatläm fälls normalt i underkant. Efter en enkel ombyggnad kan lämmen hängas i överkant. Med enkla handgrepp kan då lämmen arrangeras för grusspridning. 8

9 18. Gummiklädd skottkärra Bengt Karlsson, Magnus Sivertsson, Stefan Kilkki, Anders Andersson och Håkan Mårtensson. Lennart Ericsson, Tekniska förvaltningen Varberg, tfn Skottkärran som används vid stensättning har invändigt klätts med gummi för att minska bullret. Bl a uppstår bullret vid tippning av sten från den stora stenbasken ned i kärran. 19. Tång för lyft av storgatsten Bengt Karlsson, Magnus Sivertsson, Stefan Kilkki, Anders Andersson och Håkan Mårtensson. Lennart Ericsson, Tekniska förvaltningen Varberg, tfn Den tång som tidigare användes vid hantlangning av storgatsten kräver att man använder båda händerna. Den nya konstruktionen (en omkonstruktion av virkestång) gör att man kan använda en hand. 20. Rengöring av gräsklippare Lars Erik Eriksson. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn Genom att montera en anslutning till vattenslang på rotorkåpan kan renspolning ske utan att välta klipparen. Härigenom undviker man det oljespill som blir när klipparen välts för rengöring. 21. Förankring av julgranar på offentliga platser Bo Karlsson och Håkan Eriksson. Gunnel Arvidsson, Eskilstuna, tfn Med hjälp av fixeringsrör i botten på hålet hålls granens rotända fixerad i marken. Inte längre risk för snedblåsta granar. 9

10 22. Stödställning för lyftanordning vid avlastning av blomsterfat Torsten Almén och Håkan Ericsson. Gunnel Arvidsson, Eskilstuna, tfn Vid avlastning av större blomsterfat fyllda med jord och växter, används bilkran. Kroken är fäst i fatets lyftanordning (kätting från botten) Det är inte ovanligt att fatet kommer i svängning med stjälprisk som följd. Förslaget innebär att använda en stödställning med 3 stag som fästs upptill i kroken och nedtill i fatets kanter. 23. Sidoförskjutning av slaghack/klipp Per-Arne Nilsson. Stig Larsson, Tekniska kontoret Gällivare, tfn Redskapsfäste till traktor för slaghack/klipp konstruerad så att slaghacken hydrauliskt kan sidoförskjutas. Förutom att spara tid ger det bl a följande fördelar. Lättare att komma åt i slänter då traktorn slipper köras lutande. Lättare att klippa runt träd, stolpar, rabatter och stenar. 24. Sprutramp för kemisk ogräsbekämpning till transportbil Per-Olof Olsson. Karl Olofsson, ENTEK Helsingborg stad, tfn Sprutrampen monteras på transportbilens sida. Pumpen manövreras elektriskt från hytten och kan vikas ut till olika arbetsbredder. Den är fjäderbelastad så att den vrider undan för hinder. Sprutrampen används för kemisk ogräsbekämpning av gaturefuger och gångbanor. 10

11 25. Underlätta arbetet med klippdäcket till Toro 580 Lars Erik Eriksson. Karl Olofsson, ENTEK Helsingborg stad, tfn För att komma åt knivarna på främre klippdäcket skall föraren enligt TORO köra mot en vägg och föra upp däcket och montera ett säkerhetsjärn. Detta är komplicerat. Förslaget är att föraren fäller ut två järn på klippdäcket. Därefter sätter han sig i förarhytten och lyfter upp däcket till vertikalläge och monterar en säkerhetswire mellan hytt och klippdäck. Sedan kan föraren arbeta obehindrat med knivarna. Även om föraren får problem vid klippningen ute på gräsytorna så klarar han att själv åtgärda problemet. 26. Vagn till plastbaljor Monika Nilsson Arne Nilzon, Personalkontoret Piteå, tfn Som parkarbetare rensar man ogräs, plockar sten och skräp som läggs i plastbaljor. För att undvika tunga lyft har vi tagit fram en vagn för att köra plastbaljan på. 27. Transportkärra för parkbänkar Roland Berg. Arne Nilzon, Personalkontoret Piteå, tfn Kärran passar all modeller. En person kan ensam återställa bänkar som flyttats av glada nattvandrare. Kärran klarar fyra bänkar samtidigt. 11

12 28. Frontmonterad Votex gräsklippare Kjell Nilsson, Kaj Håkansson. Åke Rosberg, Tekniska kontoret Hörby kommun, tfn Normalt fungerar en Votexklippare efter en traktor. Den består av tre stycken rotorklippaggregat, som drivs med en kilrem från en kraftöverföringsaxel. Votexklipparen har byggts om för frontmontage. Nu slipper man att maskrosorna reser sig i hjulspåren. 29. Graffitimålad manskapsvagn Eva Andersen och Kerstin Kraft. Björn Berntsson, Göteborgs Gatu AB, tfn Vagnarna utsätts ofta för klotter. Därför har två vagnar på prov graffitimålats. Dessa har hittills fått vara ifred. 30. Instruktioner för maskiner Jan-Inge Samuelsson. Matz Nettby, Göteborgs Gatu AB, tfn Prislista från förråd Ur broschyrer och handböcker plockas instruktioner som rör säkerhet och handhavande av maskiner. Materialet plastas in och medföljer maskinen när den hyrs ut till kund. Torbjörn Egardt Matz Nettby, Göteborgs Gatu AB, tfn Revideringar har tidigare utförts manuellt. Genom att scanna in en bild från en broschyr eller liknande i ett registerdokument i en pc med tillkommande text kan man mycket snabbt ändra eller göra ett tillägg. 12

13 32. Kompaktor, hjulrenovering Bengt Gunnarsson. Matz Nettby, Göteborgs Gatu AB, Kamhjulen till kompaktorn är av stål Ø1,8 m har dubbla rader av stålkammar ca 15 cm höga. med c/c 0,5 m. Pga slitage ersätts dessa vartannat år. Dessa har tidigare svetsats fast i exakt samma läge som föregående kam. Allt gammalt stål måste då skäras bort och sedan slipas till exakt passning före påsvetsning. (24 kammar/hjul) Den nya metoden är att svetsa kammarna 10 cm vid sidan om de gamla, vilket gör att borttagningen av de gamla inte behöver vara så noggrann. 33. Färdigpackad sats av godkänt avstängningsmaterial Joachim Pihl. Karl Olofsson, ENTEK Helsingborg stad, tfn En färdigpackad sats av godkänd avstängningsmaterial. Satsen består av staket och konor med tillhörande belastningar, sidomarkeringsskyltar, tillfälliga vägskyltar typ arbetare på väg, återvändsgata och vägomläggningspilar, varningslampor och flaggspel. 34. Stöldskydd EPM Valvo Räim m fl. Kurt Nilsson, Göteborgs Gatu AB, Det finns ca 1300 elektroniska P-mätare (EPM) i Göteborg Under 4 mån gjordes inbrott i 130 apparater. En stålplatta har monterats över skarven mellan fronten och bottenplattan. Härigenom försvåras möjligheten att bryta upp frontplattan. 13

14 35. Dataprogram för biljettmaskiner Leif Karlsson. Kurt Nilsson, Göteborgs Gatu AB, tfn automater justeras årligen i Göteborg vad gäller tider och avgifter. Ett dataprogram har utvecklats som betydligt underlättar omkodningen. 36. Batterihållare till elektroniska parkeringsmätare Valvo Räim m fl. Kurt Nilsson, Göteborgs Gatu AB, Batterihållarnas kontaktdon är undermåliga så att glapp uppstår mellan batteri och kontaktdon. Genom att fästa kontaktdonen med popnitar har bristen kunna avhjälpas. Cirka 500 batterihållare har reparerats/modifierats. 37. Skydd för att fiska P-tid Kurt Nilsson. Kurt Nilsson, Göteborgs Gatu AB, Några parkörer fäster en tråd på ett 5 eller 10 kronorsmynt och matar detta fram och tillbaka genom myntinkastet på biljettautomater. Härigenom kan de få ut P-biljetter för stora belopp. Differens uppstår mellan biljettremsans belopp och innehållet i myntboxen. Kurt har konstruerat ett skydd bestående av en ståltråd och en strömbrytare som kopplas till biljettmaskinens ångerfunktion. Resultatet blir att när ett mynt försett med en tråd förs ned via myntinkastet utlöses ångerfunktionen. Inget belopp registreras och ingen biljett kommer ut. 14

15 38. Krage på myntbox Göran Mattsson. Mona Andersson, Mölndals Kommun, tfn Ett flertal inbrott har skett i biljettautomater i Mölndal. Luckan har brutits upp till myntboxen. Nu har en krage tillverkats på ett lokalt verkstadsföretag och svetsats runt luckan. 39. P-City Lars Hågbrandt. Lars Hågbrandt, Tekniska kontoren Norrköping, tfn Kundanpassad parkering i centrala Norrköping. På basis av enkät bland kunderna startades ett gemensamt projekt med de privata fastighetsägarna i centrum. Tillsammans utformades kundanpassade taxor, policy för verksamheten och skyltning m m. 40. Fotsteg till lastbilens sidostam Monika Nilsson. Arne Nilzon, Personalkontoret Piteå, tfn Ett fotsteg som man hänger på lastbilens sidostam för att lättare komma upp på flaket, t ex vid körning av ris. 41. Slagverktyg för rörfundament Martin Andersson, Tomas Kasparsson och Agne Karlsson. Lennart Ericsson, Tekniska förvaltningen Varberg, tfn Ett slagverktyg har tillverkats för att slå ner rörfundament. 15

16 42. Manöverplattform för kranbil Ola Hägglund och Willam Persson. Jan Hedström, Tekniska kontoret Sandviken, tfn När kranen skall användas måste föraren kliva ner från förarplatsen till marknivå, en höjdskillnad på 1,2 m. Vid kantstensarbeten t ex sker ständiga lyft med korta förflyttningar av bilen. Den infällbara manöverplattformen nås lätt från förarplatsen och ger samtidigt föraren en god överblick av både lastflak och lossningsplats. 43. Tillfälliga vägbulor, slangbroar vid vägarbete Håkan Svensson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Specialtillverkad släpvagn Temporära vägbulor för att sänka hastigheten vid vägarbete. Som vägbulor kan man använda slangbroar. Syftet är att värna om vägarbetarnas arbetsmiljö. Håkan Svensson och Lars Erik Larsson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn En släpvagn har tillverkats för att kunna transportera gångbanevält efter personbil eller liten lastbil. 45. Täcka kommunrabatter med fiberduk och flis Eva Brink och Lars Karlsson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn För att kommunens rabatter ska se välskötta ut kan de täckas med fiberduk och 10 cm barkflis. Härigenom kan man undvika kemiska bekämpningsmedel och minska behovet av mekanisk och termisk ogräsbekämpning. Skötselkostnaderna kan minska kraftigt. 16

17 46. Sugmunstycke till lövsug Kalle Johansson. Krister Persson, Tekniska kontoret Ängelholm, tfn På originalet finns endast en gummiduk som hänger ner på bakkanten av sugmunstycket. En gummiduk som även täcker kortsidorna. på munstycket har tillverkats. I framkanten har jag satt en borste. Insuget till fläkthuset har försetts med två nya fästpunkter. På originalet finns bara två fästpunkter vilket gör att kåpan blir sned och tar tjuvluft. 47. Gallerrensning vid Stampens Kvarn Stig Persson och Sven- Anders Johansson. Marita Sohl, Alingsås kommun, Under hösten fastnar mängder av löv i gallret så att det behövs daglig rensning. Ett rör har lagts som läns diagonalt innan gallret så att löven samlas i ett hörn. Rensningen går snabbare och utgör inte längre något trafikhinder. 48. Markering av stängd ventil Roger Paradh och J-O Björling. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn För att markera och ej glömma att öppna stängda AV:n, sätts numrerad rödmärkt bricka över befintlig märkning med stripes. Då ventilen åter är öppnad eller lagad tas brickan ned genom att knipsa bandet med en tång. För att ha kontroll på brickorna sättes dom i en speciell låda. Vinst: Inget gammalt vatten med hög bakteriehalt blir stående i ledningen. 17

18 49. Provisorisk vattenförsörjning vid ledningsbrott Ralf Berglie och Bernt Engström. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn Vattentank med hydroprocess kan användas vid driftstörningar till abonnenter som är mycket vattenberoende t ex jordbruksfastigheter med djurstallar, restauranger o dyl. Använd en eller flera 500 liters plasttankar som finns på förrådet i Islingeby och pump. Stäng serviskranen till fastigheten, lossa vattenmätaren och anslut pumpen på intagsledningen efter vattenmätaren. Pumpen kan sedan sättas igång. och försörja fastigheten med vatten tills reparationen är gjord. Vid ledningsbrott under helger kan reparationen uppskjutas till närmaste vardag. 50. Verktyg för justering av ventilbetäckning Göran Friberg. Vera Eriksson, Borlänge kommun, Vid justering av ventilbetäckningar har det visat sig att betäckningen släppt från teleskopgarnityret pga att ett spett använts. Lyftet blir då bara på ena sidan med påföljd att ena örat på garnityret gått av. Med det nya verktyget lyfter man rakt upp utan snedbelastning. 51. Dragverktyg för relining Göran Friberg, Karl-Erik Wikman. Vera Eriksson, Borlänge kommun, Rörfabrikantens dragverktyget har släppt vi ett antal tillfällen. Då har vi fått dra tillbaka hela röret och spola igenom wiren. Om vi inte lyckats dra tillbaka röret tvingas vi gräva. Med det nya dragverktyget ska dessa problem vara eliminerade. 18

19 52. Nödkörningsutrustning för avloppspumpstationer Håkan Eriksson. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn Utrustningen, som består av Ekolod, tryckgivare typ level Control LSP-LPP kan användas i avloppspumpstationer när den ordinarie pumpstyrningen havererat, t ex pga åska. Det kan då ta 1 3 dagar att få en ny på plats eller befintlig utrustning reparerad. Med förslagen nödkörningsutrustning undviker man att pumpstationen står och bräddar ut orent avloppsvatten i diken, bäckar, sjöar m m. Nödkörningsutrustningen kan anslutas i ett vanligt vägguttag. 53. Ombyggnad av Tuna Hästbergs reningsanläggning Per-Erik Hedberg, Hans-Erik Jansson, Jan-Åke Pettersson, Lars-Åke Westman och Ingemar Gustafsson. Vera Eriksson, Borlänge kommun, tfn Pådragare av pumphjul Genom att dela av infiltrationsdammen kan man minimera bräddning och därmed höja den totala reningseffekten. Åtgärden förkortar också den energikrävande torkningen som måste göras efter att bassängen ställts av för torkning. Börje Andersson. Lars Hedén, Tekniska kontoret Borås, tfn Alla pumpar har två eller flera lager och alla dränkbara pumpar mekaniska tätningar. För att förhindra att skador uppstår vid reparationer eller pumphjulsbyten har jag tillverkat en s k pådragare. En helgängad stång gängas in i pumpaxel. Ett plattjärn med axiallager sätts mot pumphjulet. På den helgängade stången sitter en kraftig mutter som går mot axiallagret. Muttern gängas ner på gängstången och pumphjulet glider på plats. Inga slag eller stötar som kan skada lager och mekaniska tätningar uppkommer. Därmed förlängs perioderna mellan reparationerna och reservdelskostnaderna minskar. 19

20 55. Ombyggnad av kemslampumpen Dan Andersson. Lars Hedén, Tekniska kontoret Borås, tfn Kem-slammet har sedan Kem-steget togs i bruk 1977, pumpats till slamhanteringsanläggningen med hjälp av tre hydrauldrivna exenterskruvpumpar. Höga driftkostnader och oljeläckage från hydraulaggregaten med halkrisk på golv som följd, gör att vi på prov har monterat en centrifugalpump av enkel konstruktion och som normalt erfordrar mycket lite underhåll och som dessutom minskar elförbrukningen. 56. Problem med renssilar på reningsverket i Gnesta Ulf Lundqvist. Jesper Feddersen, Tekniska förvaltningen Gnesta, tfn Silarna blir ofta igensatta, vanligtvis efter helger, med översvämning på golvet och vatten i trascontainern som följd. Silarna måste spolas rena manuellt en gång per vecka, vilket är både smutsigt och ohygieniskt. För att lösa problemet har två automatiska spolramper till renssilarna konstruerats. 57. Utbildning/ ackreditering av entreprenörer Kent Dornelius. Margareta Andersson, Gnesta kommun, tfn Grävmaskinister utbildas i att utföra enskilda avloppsanläggningar och ges ett miljökort efter avlagt prov. Härigenom kan miljöinspektören frikopplas och ägna sig åt andra angelägna arbetsuppgifter. 20

21 58. Förbättring av vattentank Sven Hellström. Britt Solem-Ljunggren, Markbyggarna Gävle, tfn Tanken används att bevattna grusgångar med Dustex och vintertid isbanor med vatten. Vid spridarröret sitter en slidventil som lätt går sönder vid stötar och fasthakning. Spridarröret har förbättrats med gummibälg som tar upp fasthakningar och vibrationer. 59. Förstärkning av röranslutning till rörspräckare Kent Jacobsson och Jan Johansson. Jan Grimmefält, Göteborg VA- verket, tfn Vid rörspräckning är den nya ledningen som förs in i de gamla rören fäst direkt på rörspräckarens huvud. Om den nya ledningen utförs i tryckklass PN 6 med dimensioner mindre än 250 mm kan ledningen fläckas sönder av bultarna som fäster den i spräckhuvudet pga att godstjockleken är för dålig. I värsta fall kan ledningen lossna från spräckhuvudet och måste då schaktas upp och fästas på nytt. För att förhindra att PN 6 röret fläcks sönder monteras en rörbit av tryckklass PN 10 mellan spräckhuvudet och PN 6 röret. Rören svetsas ihop. Av erfarenhet vet man att PN 10 rör klarar av påfrestningarna från rörspräckaren. Kostnaden för att åtgärda ett brott bedöms till cirka kronor. 60. Ny fjäder till TV-kamerans rörål Sven Appelgren, Tord Eriksson och Bo Leidzén. Jan Grimmefält, Göteborg Va-verket, tfn Förslaget innebär att den böjliga leden på den sk rörålen som används för att föra TV-kameran genom böjar i ledningar byts ut mot en gummidel istället för den metallfjäder som nu används. Gummidelen har den fördelen att den inte deformeras eller går av lika lätt som metallfjädern. 21

22 61. Smutsfilter på slangar som används till provisoriska vattenanslutningar Anders Gustavsson. Jan Grimmefält, Göteborg Va-verket, tfn Provisoriska vattenledningar ska förses med ett smutsfilter. Det filter som sitter i vattenmätaren försvinner när mätaren ersätts med det T-rör som den provisoriska ledningen ansluts i. Det har vid något enstaka tillfälle hänt att partiklar följt med vattenleveranserna och fastnat i fastigheternas armaturer och förorsakat problem. Med ett filter på antingen ståndröret eller T-röret förhindras detta. 62. Minskad materialåtgång vid anborrning av serviser Mats Hivell och Klas Olausson. Jan Grimmefält, Göteborg Va-verket, tfn Förslaget innebär att anborrningsnippeln slopas vid anborrning av serviser på ledningar som är trycksatta. Anborrningsnippeln används för att hindra vattnet att strömma ut efter hålgörningen. Om borret istället förlängs ca 15 cm kan hålgörningen ske genom serviskranen som sedan används för att stänga av vattnet innan borret förs ut ur anborrningsmaskinen. I änden av anborrningsmaskinen finns en tätningsring som hindrar vattnet från att strömma ut. Fördelarna är dels att man kan minska materialåtgången dels att man kan montera serviskranen på anborrningsbygeln innan den ansluts på ledningen. Vid montering av kranen i schakten är det ofta problem att få runt kranen för avloppsservisen. 63. Skydd mot kallras vid TV-filmning Sven Appelgren, Tord Eriksson, Bo Leidzén och Göran Zetterlund Jan Grimmefält, Göteborg Va-verket, tfn Vid TV-filmning uppstår under vinterhalvåret kallras ner i den ledning som undersöks. Kallraset uppstår via de brunnar som används och är öppna under arbetet. Detta har ibland till följd att kamerans lins immar igen och filmningen måste avbrytas. För att förhindra kallraset föreslås att brunnarna som används tätas med en skiva av plyfa som är lika stor som brunnslocket med ursparing för kamerakablarna. Skivan hindrar kalluften att dra ner i den undersökta ledningen och filmningen kan utföras utan besvär. Även olycksfallsrisken minskar när brunnsöppningen tätas. 22

23 64. Vattenprovtagning Dennis Olsson. Christina Ljungmark, Göteborgs Gatu AB, tfn I grundvattenröret som provet ska tas ifrån, nedsänks ett rör med mindre dimension. I rörets nederdel är en backventil monterad, som förhindrar att vattnet rinner ut när röret hissas upp och sedan tappas på flaskor för analyser på labbet. 65. Påbyggnad av spolramp till spolbilen Jan Nilsson och Lasse Nilsson. Karl Olofsson, ENTEK Helsingborg stad, tfn Spolrampen år avsedd för rengöring av kantstöd som t ex finns vid Malmöleden. Spolrampen är vinklad mot kantstöden och försedd med 6 dysor och högt vattentryck 115 bar. Vägverket har besiktigat kantstöden efter rengöring och gett klart godkänt. 66. Ombyggnad av gamla NB-brunnar. Kjell Lundström. Åke Widenrot, Luleå kommun, Pga tjälskador lyfter konor och ringar och kommer isär. Med den nya metoden behöver bara konan schaktas upp med mindre schakt och återställningsarbetet som följd. 23

24 67. Justering (sänkning)av NB-beteckning Antti Alatalo, Lars Mella. Åke Widenrot, Luleå kommun, tfn Metod att inifrån justera för höga NB-beteckningar. Förhöjningsramar av trä och plast borttages inifrån. Träramar kan också bytas mot plast. 68. Energibesparing vid Jävre reningsverk Personalen på Sandh reningsverk Arne Nilzon, Personalkontoret Piteå kommun, tfn Genom att montera en värmeväxlare på utgående ledning från blåsmaskinerna kan man ersätta värmepumpen. 69. Återanvändning av förlängningsstycke på vattenmätare Jonas Göransson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Teleskopstång Det byts cirka 770 vattenmätare i snitt om året i Staffanstorp. Att rengöra de gamla förlängningsstycken är inte mer tidsödande än att anskaffa nya och fylla upp i lager m m. Jonas Göransson och Bengt Larsson. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Vid filmning av ledningar uppstår ofta problem med hög vattennivå i ledningarna. Vi har tillverkat en teleskopstång med en rostfri klämma att fästa avloppspluggar med. Nu kan en man utföra detta tidigare tvåmansjobb. 71. Skydd vid utdragning av slang Uno Horntved och Björn Levin. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn En hållare till slangrulle tillverkas med skydd på båda sidor och monteras på lastbil. 24

25 72. Slangnedläggare Uno Horntved och Björn Levin. Thord Wikner, Staffanstorps kommun, tfn Med en anordning på taket till kedjegrävaren kan slangen matas ned direkt efter maskinen och risken för ras minskar. Ingen behöver gå bredvid maskinen för att slägga ned slangen. 73. Nivåregleringsutrustning i vattentornet Ingvar Johansson. Lennart Ericsson, Tekn. förv. Varberg, tfn Syremätare Säkringsanordning för tryckgivarna i vattentornet. Vid åskväder uppstod ofta fel via telelinjen. Lars Erik Johansson. Lennart Ericsson, Tekn. förv. Varberg, tfn Rengöring av slamlod Syremätaren till rejekteringsbassängen på reningsverket i Varberg har konstruerats om. Den nya konstruktionen gör att behovet av daglig tillsyn blir mindre än tidigare. Vincent Jakobsson. Tove Svensk, Tekniska förvaltningen Örebro, tfn De slamlod som är monterade i slamförtjockarna på avloppsverket för att kunna mäta slamnivån behövde tidigare rengöras ofta för att inte felmätningar skulle uppstå. Ett hydroforkärl monterades inomhus där vatten och spolarvätska blandades. Lösningen trycks sedan upp med tryckluft via ledningar till en spolramp med dysor påmonterade. Detta innebär att varje gång som slamlodet kommer upp så tvättas det rent. Genom att kontinuerligt kunna mäta slamnivån i slamförtjockarna kan utpumpningen styras så att maximal TS-halt erhålls. Detta ger stabilare drift och högre energiutbyte i rötkamrarna. 25