Bostadsförsörjningsplan

Transkript

1 Bilaga 1 Bostadsförsörjningsplan Planeringsunderlag

2 Läsanvisning Planeringsunderlaget beskriver den demografiska utvecklingen, det befintliga bostadsbeståndet samt pågående och planerat bostadsbyggande i Piteå kommun. Underlaget redogör de verktyg kommunen använder för att driva på och styra inriktningen på bostadsmarknaden. Planeringsunderlaget innehåller även en analys av den nationella, regionala och lokala bostadsmarknaden. Planeringsunderlaget ligger till grund för de riktlinjer som tagit fram för Piteå kommuns bostadsförsörjning i huvuddokument Bostadsförsörjningsplan.

3 Innehåll Innehåll Förutsättningar Befolkningsutveckling Arbetspendling Bostadsbestånd Bostadsbestånd i Piteå Bostadsbyggandet i Piteå kommun Bostadsbyggandet Större utvecklingsområden Förtätning - flerbostadshus Tomter för enbostadshus och fritidshus Landsbygd Översyn av behov av kommunalt vatten och avlopp Trygghetsboende, boende för personer med funktionsnedsättning samt särskilt boende för äldre Behov av bostäder till flyktingar Kommunens verktyg Kommunens markinnehav Markupplåtelseavtal Avtal i samband med exploatering Professionellt och effektivt bemötande av kommunen i plan- och exploateringsprocessen Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Detaljplaner och planberedskap Bygglov Allmännyttiga bostadsbolag Bostadsförmedling Analys av bostadsmarknaden Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå... 24

4 1. Förutsättningar Sid Befolkningsutveckling Piteå fortsätter öka i befolkningsmängd och hade per den sista april år invånare. Fram till april 2016 har det skett en befolkningsökning med 58 personer. Den största orsaken till den positiva utvecklingen är en minskad inrikes utflyttning. Tabell 1 - Befolkning i Piteå kommun för period april år 2016 och tidigare år (Källa: SCB) Befolkningsfördelning per kön och ålder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tabell 2 - Befolkningsfördelning per kön och åldersgrupp för period april 2016 (Källa: SCB) år år år år år år år år år år 100- år Antal män Antal kvinnor

5 Tabell 3 - Antal kvinnor och män i Piteå kommun för period april 2016 (Källa: SCB) Sid år år 65- Antal kvinnor Antal män Männen är fler i Piteå kommun i alla åldersgrupper förutom de över 65 år. Männen är i majoritet i de yngre åldrarna och kvinnorna i de äldre. Den arbetsföra befolkningen fortsätter att minska 2016, samtidigt ökar andelen äldre och yngre. Andelen som arbetar efter 65 år ökar dock också. Befolkningsutveckling per delområde Piteå kommun är indelade i 34 statistiska delområden som administreras av Piteå kommun och Statistiska centralbyrån (SCB). Under 2015 ökade 16 delområden sin folkmängd samtidigt som 16 delområden minskade sin folkmängd. 2 delområden hade en oförändrad befolkning. Kraftiga variationer i ökning/minskning mellan åren förekommer i många av delområdena. Åldersstruktur och antagning till högskolestudier skapar flyttkaruseller som kraftigt påverkar enskilda år. Att studera utvecklingen i ett område över tid därför viktigt. Pitholm är det största delområdet med invånare, medan Klubbfors är det minsta delområdet med 18 invånare. Medianen för delområdena är omkring 700 invånare. En ökning ett år är ingen garanti för en ökning ska ske nästkommande år. Ålderssammansättningen i enskilda kvarter spelar stor roll.

6 0102 Piteå Centrala 0302 Öjebyn 0501 Norrfjärden 0301 Pitholmen 0108 Fårön 0505 Rosvik 0107 Ankarskatan 0308 Lillpite 0504 Sjulsmark 0303 Böle 0311 Åträsk 0307 Svensbyn 0205 Blåsmark 0405 Storsund 0502 Nybyn 0310 Sikfors 0401 Gråträsk 0402 Klubbfors 0403 Koler 0202 Hortlax 0503 Alterdalen 0104 Backen 0304 Långnäs 0203 Jävre 0106 Berget-Annelund 0305 Sjulnäs 0404 Långträsk 0204 Hemmingsmark 0309 Arnemark 0306 Roknäs 0105 Djupviken 0103 Stadsön 0201 Bergsviken 0101 Klubbgärdet Tabell 4 - Folkmängd per område i Piteå kommun (Källa: SCB) 7000 Sid Tabell års ökning/minskning av folkmängd per delområde i Piteå kommun Differens fg. år Ökningen och minskningen är spridd över hela kommunen och invånarna bor i olika delar av kommunen under olika perioder av livet. Piteå centrala har det lägsta födelseunderskottet med -74 stycken personer och Rosvik det största med 18 stycken. Piteå centrala ökar mest med 75 invånare. Samtidigt minskar Klubbgärdet mest med 33 invånare. Störst procentuell ökning

7 Sid 4 sker i Åträsk (11 procent), följt av Fårön (8 procent) och Storsund (6 procent). Störst procentuell minskning sker i Arnemark och Långträsk med vardera 5 procent följt av Koler (3 procent). Grön - Befolkningsökning Lila - Oförändrat Orange - Befolkningsminskning Figur 1 - Befolkningsförändring per område i Piteå kommun Ingen tydlig urbaniseringstrend där stad står mot land syns när en indelning görs i stadsbygd och landsbygd enligt föregående översiktsplan. För stadsbygden ökar folkmängden i 5 av 12 områden samtidigt som landsbygden ökar eller är oförändrad i 13 av 22 områden. Landsbygden ökar totalt med 10 personer medan stadsbygden ökar med 29 personer. Landsbygden har ett födelseöverskott. Landsbygden ökar starkast i Norrfjärden (+22) och Rosvik (+13) där närheten till Luleås arbetsmarknad med största sannolikhet påverkar. Stadsbygden tar troligtvis den största följderna av de rensningar i statistiken som gjorts av Skatteverket och Migrationsverket där personer vars uppehållstillstånd gått ut granskats. Många tidigare utländska studenter har strukits ur statistiken. Minskningen av antalet studenter har drabbat Tunnan (-39) som är en del av området Djupviken (-21).

8 Förväntad befolkningsutveckling per delområde Tabell 6 - Prognos för befolkningsutvecklingen per delområde i Piteå kommun (Källa: SCB) Delområde Öjebyn Stadsön Backen Hortlax Pitholmen Berget-Annelund Böle Piteå Centrala Djupviken Fårön Jävre Ej områdesfördelade Klubbgärdet Sjulsmark Ankarskatan Lillpite Svensbyn Långnäs Arnemark Roknäs Bergsviken Norrfjärden Hemmingsmark Långträsk Blåsmark Koler Sikfors Alterdalen Storsund Klubbfors Åträsk Rosvik Gråträsk Sjulnäs Nybyn Sid 5

9 Befolkningen indelad i åldersgrupper Tabell 7 - Befolkning indelad i åldersgrupper fram till och med april 2016 (Källa: SCB) Sid 6 Åldersgrupp Antal män Antal kvinnor Totalt 0-18 år år år år år och äldre Totalsumma Gruppen år Enligt SCBs befolkningsstatistik per den sista april år 2016 bestod åldersgruppen år i Piteå av totalt personer, män och kvinnor. Störst antal åringar är boende på Pitholm (569), följt av Öjebyn (494) och Djupviken (341). Gruppen år Åldersgruppen år bestod enligt SCB:s befolkningsstatistik per den sista april år 2016 av totalt personer, varav män och kvinnor. Åldersgruppen år följer åldersgruppen år då det gäller boendeort. Störst antal åringar finner är boende på Pitholm (569), följt av Öjebyn (494) samt Djupviken (341). Gruppen år Åldersgruppen år bestod av totalt personer, män och kvinnor enligt befolkningsstatistik från SCB per den sista april år De flesta i åldersgruppen år bor på Pitholm (1 879), följt efter Öjebyn (1 297), men här bryts mönstret till de yngre åldersgrupperna gällande boendeort. Tredje vanligaste boendeort för åringar är Bergsviken (670). Gruppen 65 år och äldre Gruppen 65 år och äldre bestod per den sista april år 2016 enligt SCB:s befolkningsstatistik av totalt personer, män och kvinnor. När det gäller åldersgruppen 65 år och äldre bor huvuddelen av dem i centrala Piteå (1 590), tätt följt av Pitholm (1 277) och därefter Öjebyn (1 052). Fram till år 2025 kommer största ökningen av invånare över 80 år att ske i området Pitholm där de blir 200 fler personer. I områdena Norrfjärden, Öjebyn, Piteå tätort och Hortlax förväntas det också ske en ökning med 150 personer. Nyanlända i Piteå Under 2016 förväntas ungefär nyanlända med uppehållstillstånd behöva hjälp med bosättning i landet är Piteå kommuns kommuntal 124 flyktingar. Det innebär att kommunen är anvisade att ta emot och ordna boende för minst 124 flyktingar. Utöver det tillkommer flyktingar med uppehållstillstånd som självmant bosätter sig i Piteå via annan ort, de som har familjeanknytningar i Piteå samt asylsökande ensamkommande barn. När det gäller asylsökande ensamkommande barn är Piteå kommuns kommuntal 124. Detta innebär att kommunen sammantaget ska ta emot minst 248 nyanlända under år Uppskattningsvis kommer kommunen att ha cirka 100 bostadskontrakt under Flyktingarna erbjuds hyra bostad av kommunen under två år för att sedan ordna ett eget

10 Sid 7 bostadskontrakt. Kommunens bedömning är att det kommer att vara möjligt att kunna erbjuda bostäder i år, men att det kommer att bli besvärligare under nästa år. Antal asylsökande som får uppehållstillstånd kommer med stor sannolikhet att öka i antal. Migrationsverket jobbar just nu med att bedöma ärenden från 2013 och Den stora volymen som kom till Sverige under 2015 kommer att påverka kommunerna och dess mottagande under åren 2017 och Sannolikheten är stor att kommuntalen kommer att skrivas upp rejält för att möta detta behov. Det bor flyktingar på de flesta områden inom kommunen, men med en stark koncentration till Öjebyn. I dagsläget är fokus på att få fram bostäder. Målsättningen är att hitta geografisk spridning och att inte behöva upprätta särskilda boenden. För ensamkommande barn gäller dock specifika boenden, så kallade hem för vård eller boende (HVB-hem) eller stödboenden med personal. Kommunens ansvar är framför allt att se till att det finns bostäder och utbildning medan exempelvis Arbetsförmedlingen har ansvaret för etablering på arbetsmarknaden. Kommunen arbetar mycket med dialog med närsamhället samt med att hjälpa flyktingarna att förstå hur Sverige fungerar, hur bostäder, skola, förskola för barnen fungerar och andra praktiska saker. För vuxna finns Svenska för Invandrare (SFI) och annan utbildning för vuxna. Det sker ett samarbete med olika organisationer när det gäller flyktingar. Arbetsmarknadsläget är en utmaning som kommer vara viktigt att samarbeta kring. Även om det är Arbetsförmedlingen som har ansvar och budget för detta så kommer kommunen också ha en viktig roll i frågan. Om Arbetsförmedlingen inte lyckas med sitt uppdrag kan det komma att bli en kommunal kostnad inom exempelvis socialtjänsten. Skolan har ansvar för att alla asylsökande barn ges möjlighet till utbildning. För att de flyktingar som hänvisas till kommunen ska trivas och integreras i samhället gäller det att öka attraktionskraft för andra, nuvarande och framtida Pitebor. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en socioekonomisk balans i kommunen. Kommunen måste själv vara proaktiv beträffande bostadsfrågan för att inte riskera att hamna i en långsiktig segregation av olika grupper i samhället, och där bostadsområden som idag har en överrepresentation av socioekonomiska utsatta grupper vilka riskerar att öka i koncentration. Piteå kommuns prognos är att under 2016 kommer antalet flyktingar i kommunens regi att öka. För att nå prognosen behöver kommunen kontraktera ett antal lägenheter, då merparten av tillkommande består av flyktingfamiljer, inte ensamkommande barn. Dessa lägenheter ska ställas i proportion till de lägenheter som förvaltningen Samhällsbyggnad under de senaste åren på egen hand lyckats få fram. De tekniska kraven på bostäderna är likställda med de krav som finns för en lägenhet. Samhällsbyggnad har tagit fram en liggare på potentiellt byggbara för flerfamiljshus. Tillkomst av lägenheter skulle på relativt kort tid kunna ske genom byggnation på dessa med modulbygge. Bostadsbristen i Piteå skulle mildras genom att upplåta delar av beståndet till medborgare och delar av beståndet till flyktingmottagandet. Fastighetskontoret har upprättat en skrivning om behovsbeskrivningen som tydligare redogör för tekniska krav med mera. Det är kommunens bedömning att förändring i lagstiftning gällande bostadssubventionering som träder i kraft till årsskiftet ytterligare skulle kunna gynna en ökad mottagningskapacitet och en lindring av bostadsbristen.

11 Sid 8 Utöver behoven som nämnts ovan saknas HVB-hemsplatser utifrån gällande avtal med Migrationsverket. Det går inte att säga i skrivande stund hur många boenden som kan behöva tillkomma per år då Migrationsverket ändrar sin prognos utifrån de behov som uppstår Arbetspendling 2014 pendlade personer in över kommungränsen för att arbeta, män och 555 kvinnor. Medan antalet utpendlare år 2014 totalt var personer, män och kvinnor. Det är alltså fler män än kvinnor som pendlar såväl in till kommunen som ut ur kommunen för att arbeta. Den huvudsakliga utpendlingen sker till Luleå var det personer som bodde och arbetade i kommunen, män och kvinnor Bostadsbestånd På en väl fungerande bostadsmarknad sker omflyttningar, vilket leder till bättre anpassning av bostadens storlek till de behov som finns. En bostadsmarknad med brister eller för litet utbud medför små flyttrörelser och det saknas möjligheter att avyttra fastigheter och hitta nya boendeformer när hushållssammansättningen förändras. Flyttkedjor uppstår vid rörelser på bostadsmarknaden. En nyproducerad bostad skapar positiva kedjeeffekter som sprider sig i det befintliga bostadsbeståndet. Flyttkedjor och rörelser på bostadsmarknaden uppstår när bostadsbehoven ändras och det finns en tillgång på bostäder som matchar behoven. Förändrade behov kan uppstå exempelvis vid hopflyttningar, separationer, växande familjer och när ungdomar vill flytta hemifrån. En rörligare bostadsmarknad genererar en bättre anpassad bostadssituation för människor. Erfarenheter från en mängd olika studier visar att större och dyrare bostäder generellt ger upphov till längre flyttkedjor och öppnar dörren till många små och billiga bostäder. Det har visat sig att nyproduktion har mycket stor betydelse för dynamiken på bostadsmarknaden. Flyttkedjor leder till att bostäder frigörs även för andra grupper än dem som nyproduktionen vänder sig till. Genom att bygga villor och stora lägenheter ökar rörligheten i beståndet. Ökad rörlighet leder vidare till en större flexibilitet och större chanser för nya på bostadsmarknaden att hitta sin första bostad. Dessa studier visar således att lösningen för bostadsproblematiken i en kommun inte behöver vara att bygga för bostadskön. Produktion av lägenheter i flerfamiljshus kan ge upphov till långa flyttkedjor. Idag bor många äldre i småhus och har behov av att flytta till lägenheter med god tillgänglighet i centrala lägen. När äldre flyttar från villor till lägenheter blir villorna tillgängliga för dem som är i större behov av dem, exempelvis barnfamiljer. En sådan omflyttning på bostadsmarknaden bidrar till en mer effektiv resurshållning. Hinder för flyttkedjor uppstår då någon i hushållet bor kvar, till exempel vid flytt från föräldrahemmet, vid separationer eller om flytten sker från en icke-reguljär bostad. Icke reguljära bostäder är exempelvis andrahandsboende, inneboende, fritidsboende eller studentbostad. Inflyttning från andra orter leder endast till flyttkedjor på utflyttningsorten. En flyttkedja bryts om den gamla bostaden inte blir tillgänglig för någon annan vid till exempel rivning.

12 1.4. Bostadsbestånd i Piteå Det ordinarie bostadsbeståndet i Piteå består av flerbostadshus och småhus. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 är Piteå en kommun som har obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder i tätorten och balans i kommunens övriga delar. Genom planerad nybyggnation räknar kommunen med att inom fem år nå balans i hela kommunen. Flerbostadshus Sid 9 Flerbostadshusen i Piteå består av en till nio våningar. Nära 60 procent av lägenheterna finns i hus som har en till tre våningar. Det finns ungefär lägenheter i Piteå och de största fastighetsägarna presenteras i Tabell 8 nedan: Tabell 8 - Fastighetsägare i Piteå kommun och deras bostadsbestånd Fastighetsägare Antal lägenheter Pitebo AB RAWI-gruppen Munksundsbo 695 Lindbäcks fastigheter 405 Piteå kommun 177 BDB Fastigheter 149 AB Wallsténhus 166 Bostadsrättsföreningarna sammantaget 841 Tillgänglighet i flerbostadshus Under 2015 genomfördes en tillgänglighetsinventering, Tillgänglighet till bostäder i Piteå, av hela flerbostadshusbeståndet i kommunen, det vill säga 394 fastigheter med lägenheter. Resultatet av inventeringen inkluderade både analys av tillgången på tillgängliga lägenheter utifrån personer med funktionsnedsättning samt prognos på befolkningsutveckling för äldre utifrån geografisk områdesindelning. Tabell 9 nedan redovisar tillgängliga lägenheter per delområde. Tabell 9 - Tillgängliga lägenheter per delområde (Källa: Tillgänglighet till bostäder i Piteå) Område Delområde Antal Rullstol Rullator Ej tillgängliga Betyg Piteå tätort Ankarskatan % 63 % 37 procent ++ Piteå tätort Annelund % 80 % 20 procent ++ Piteå tätort Backen % 54 % 46 procent + Piteå tätort Djupviken 56 9 % 50 % 50 procent +/- Piteå tätort Centrum % 77 % 23 procent +++ Hortlax Bergsviken % 49 % 51 procent - Hortlax Blåsmark % 100 % 0 procent ++ Hortlax Hemmingsmark % 85 % 15 procent ++ Hortlax Hortlax % 67 % 33 procent ++ Hortlax Jävre % 92 % 8 procent ++ Infjärden Böle % 100 % 0 procent +++ Infjärden Lillpite % 76 % 24 procent ++ Infjärden Långträsk % 60 % 40 procent + Fortsättning nästa sida

13 Sid 10 Infjärden Roknäs/Sjulnäs % 70 % 30 procent ++ Infjärden Svensbyn 28 7 % 61 % 39 procent ++ Norrfjärden Norrfjärden % 62 % 38 procent ++ Norrfjärden Rosvik % 75 % 25 procent ++ Norrfjärden Sjulsmark 18 6 % 78 % 22 procent ++ Pitholm Furunäset 36 0 % 50 % 50 procent +/- Pitholm Klubbgärdet % 40 % 60 procent - Pitholm Munksund % 69 % 31 procent ++ Pitholm Pitholm % 19 % 81 procent --- Pitholm Strömnäs % 67 % 33 procent ++ Pitholm Strömsborg 6 0 % 67 % 33 % ++ Öjebyn Degeränget 47 0 % 51 % 49 % + Öjebyn Sikfors 12 0 % 58 % 42 % + Öjebyn Öjebyn % 55 % 45 % + Totalt % 66 % 34 % ++ Betyg Kriterier Betyg Kriterier +++ > 60 % Rullstolstillgänglighet lägenhet % ej tillgängliga ++ > 60 % Rullstols-/rollatortillgängliga lägenhet -- > 60 % ej tillgängliga + > 50 % Rullstols-/rollatortillgängliga lägenhet --- > 75 % ej tillgängliga +/- Rollatortillgängliga och ½ ej tillgängliga Tillgänglighetsinventeringen visar att det redan nu behövs fler tillgängliga lägenheter särskilt i Hortlax, Infjärden och Norrfjärden och på sikt även i Pitholm och Öjebyn. I Piteå tätort är tillgängligheten relativt god, men områdena Backen och Djupviken har låg tillgänglighet. Den stora ökningen av antalet äldre medför att de kommer att finnas färre tillgängliga lägenheter per person över 80 år i framtiden om inte tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas. Bostäder med låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av ökat behov av hemtjänst och tidigare flytt till särskilda boenden. Om ökningen av antalet äldre ska mötas med särskilt boende måste kommunen öka antalet platser med 82 procent. Detta innebär att den årliga kostnaden för särskilt boende kommer att öka med 239 miljoner kronor till år 2040 om planeringen av särskilt boende för äldre fortsätter på samma sätt som hittills. Förutom att tillgängliga lägenheter ger besparing av samhällsresurser och kan nyttjas av de äldre i befolkningen främjar det också andra. För personer med funktionsnedsättning är tillgängligheten ofta avgörande för val av boende. Andra, som exempelvis barnfamiljer, har också nytta av bostäder som kan nås utan trappor. Se kartor i Bilaga 3. Prognos på befolkningsutveckling för äldre utifrån geografisk områdesindelning Liksom för befolkningen som helhet bor många över 65 år (36 procent), i Piteå tätort. I övriga geografiska områden bor vardera mellan 11 och 16 procent av pensionärerna. Utifrån befolkningsprognosen kommer fram till år 2025 den största ökningen av invånare över 65 år att ske i Piteå tätort (+428 personer) och i området Pitholm (+343 personer). Även i området Öjebyn är ökningen stor (+289 personer). Fram till år 2040 fortsätter den starka ökningen i dessa områden medan den markant avtar i området Infjärden och det blir en liten minskning i Norrfjärden. Drygt personer är över 80 år i Piteå. Flest äldre bor i Piteå tätort. År 2025 kommer drygt 800 fler personer att vara över 80 år och år 2040 ytterligare drygt fler. Det är en ökad äldre befolkning med 87 procent. Den största ökningen fram till år 2025 kommer att ske i Pitholm följt

14 Sid 11 av Piteå tätort, Norrfjärden och Öjebyn. I Piteå tätort fortsätter och accentueras ökningen i fram till Se kartor i Bilaga 3. Enbostadshus I Piteå finns cirka bostäder i enbostadshus, se Tabell 10. Det innebär att en stor del av befolkningen, även bland pensionärerna bor i enbostadshus. För att de på äldre dagar ska kunna bo kvar i sitt bostadsområde krävs att det finns flerbostadshus med god tillgänglighet. Det beror dels på att enbostadshus som regel har lägre tillgänglighet (trappsteg vid entrén och trappor inne i huset) och dels på att det ofta är långt till service i form av livsmedelsbutik och liknande. Pensionärer som bor i småhus har behov av att det finns tillgängliga lägenheter att flytta till. Om det inte finns ökar trycket på särskilt boende. I Piteå bor 70 procent av befolkningen i egen bostad. Bebyggelsestrukturen i stadsbygden är utspridd, men på landsbygden samlad runt Infjärden och längs kusten. Stadskärnan är liten, men har stark ställning. 30 procent av befolkningen bor i lägenheter. I stadsbygden och framför allt i centrala lägen finns behov av mindre lägenheter som efterfrågas av ensamhushåll. Variation av bostäder till olika kostnad behövs för att skapa mångsidiga boendealternativ och för att undvika segregering. I landsbygdscentra och byar har nybyggnadsbehov av lägenheter påtalats i dialoger som hållits. Byggande av mindre lägenheter i centrala lägen som passar yngre, äldre och enpersonshushåll efterfrågas. Nybyggnation bidrar till gynnsamma flyttkedjor i hela kommunen. Tabell 10 - Bostadsbestånd i Piteå kommun (Källa: SCB) Bostadsbestånd Piteå Enbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Flerbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Övriga hus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 0 Fortsättning 0 nästa sida 0 Specialbostäder hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 0 0 0

15 Sid 12 För att möta kraven som den demografiska utvecklingen innebär, med en allt större del av befolkningen som är äldre och kraven på bostadsförsörjning som bristen på lägenheter medför, har Piteå kommun satt ett utvecklingsmål om att till år 2020 öka befolkningen till invånare. Målet motsvarar ett behov av cirka bostäder. Målsättningen omfattar såväl centrala Piteå och stadsdelarna som landsbygdscentra och byar. Nya bostäder ska erbjuda möjligheter till ett attraktivt och varierat boende. Under innevarande planperiod har ungefär 500 bostäder tillkommit. De flesta detaljplaner och enskilda bygglov har tillkommit i och i anslutning till centrum/stadskärnan. Få utpekade områden för ny bebyggelse har genomförts. Resurser i form av tidigare utpekade områden finns. I Piteå kommuns tomtkö finns för närvarande 184 personer i kö för att bygga ett fritidshus, medan det står 253 personer i tomtkö för att bygga egna hem/villa, se Tabell 11. Tabell 11 - Tomtkö i Piteå kommun Piteå kommuns tomtkö Fritidshus Egna hem/villa Antal 184 personer 253 personer Det totala antalet ansökta bygglov per år har under perioden varierat från 29 upp till 65 stycken per år. Totalt har 234 bygglov sökts under perioden , se Tabell 12. Tabell 12 - Sökta bygglov för bostäder i Piteå kommun Bygglov Totalt ansökta bygglov per boendeform Flerbostadshus Enbostadshus Fritidshus Totalt ansökta bygglov/år PiteBo AB En ny lag trädde i kraft för de allmännyttiga bostadsföretagen 1 januari Krav ställs nu på att de allmännyttiga bostadsbolagen ska arbeta enligt affärsmässiga principer och leverera avkastning i nivå med de privata fastighetsägarna på orten. Bolaget AB PiteBo är en del av Piteå kommun och ska verka för att kommunens övergripande mål uppnås. AB PiteBo:s huvuduppgift är att på uppdrag av Piteå kommun arbeta för att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner, vilka bland annat är tydliggjorda i Piteå kommuns policy för bostadspolitik, genom att trygga tillgången på bra bostäder och i förekommande fall lokaler som upplåts med hyresrätt, alternativt kooperativ hyresrätt inom kommunen. Kommunen har som nämnts tidigare ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för vissa grupper. PiteBo ska vara delaktiga och ledande i det arbetet att uppfylla Piteå kommuns ansvar inom området.

16 Särskilda boenden Sid 13 Inom kommunen finns olika boendeformer för äldre; seniorboende, trygghetsboende och särskilt boende för äldre. Inom kommunen finns även särskilda boenden för personer med funktionsnedsättningar, så kallade gruppbostäder. Dessutom finns boende för nyanlända och ensamkommande barn. Kommunen innehar även bostäder med socialt kontrakt. Med stöd av bostadsanpassningsbidrag kan kommunen även genomföra bostadsanpassningsåtgärder, som ger möjlighet till kvarboende i ordinärt boende. I Tabell 13 redovisas olika boendeformer i Piteå kommun. Tabell 13 - Boendeformer i Piteå kommun (Källa: Tillgänglighet i Piteå kommun) Boendeform Antal Seniorboende 9 stycken Trygghetsboende 3 boenden, totalt 92 lägenheter Vård- och omsorgsboende 10 stycken Sociala kontrakt 40 stycken Boende för funktionshindrade 23 boenden (Fotnot: 20 stycken enligt LSS och 3 stycken enligt SoL) Demensboende 204 platser Ensamkommande barn 10 boenden (7 HVB-hem, 2 stödboenden) Studentbostäder 3 bostadsområden, totalt ca 450 lägenheter 1.5. Bostadsbyggandet i Piteå kommun 1.6. Bostadsbyggandet I Tabell 14 på nästa sida presenteras pågående och planerad nyexploatering, vid tidpunkt juni 2016, för åren efter då byggnationen förväntas påbörjas. Tabellen beskriver bostadsbyggande som ska vara möjliga att påbörja angivet år. Tabellen avses att aktualiseras vid varje ny mandatperiod. De bostäder som planeras i landsbygdscentra utreds i FÖP för landsbygdscentra. Erfarenheter visar att kommunen har svårt att påverka igångsättning av byggnation varför ett årligt överskott eftersträvas.

17 Tabell 14. Bostadsbyggande (Kv = Kvarter Lgh = Lägenhet Dp = Detaljplan Obj.nr = Objektnummer) Sid 14 Obj. nr Objekt Totalt Status Kartsida Flerbostadshus 1, 2 F01 Kv. Ekorren, Stadstornet Ca 60 1, 2 F02 Kv. Forellen Ca 40 1, 2 F03 Kv. Häggen Ca 60 1, 2 F04 Kv. Löjan Ca , 2 F05 Kv. Lönnen Ca 40 1, 2 F06 Norrmalm Kv. Rönnen 1, 2 F07 Kv. Stora Örnen, Träkronan Ca 65 Ca Ca 60 Ca 40 Ca 60 Ca Ca 40 Ca Ca 65 Byggnation påbörjad Byggnation påbörjad Ej dp, planprogram finns Planprogram finns, ej dp Dp påbörjad Utredning ej påbörjad Delvis färdigt 1, 2 1, 2 F08 F09 Västermalm Etapp 1 Kv. Tallen Ca 95 Kapacitet bostäder Planprogram finns Dp finns - 1, 2 - F10 Etapp 2-5 Universitetsområdet Elevbygge, PiteBo Ca 100 Kapacitet bostäder Ca 30 1, 2 F11 1, 5 F12 Lövholmen Kapacitet 650 bostäder 1, 5 F13 Lusthusbacken Ca 24 Ca 24 Ca 48 1, 4 F14 Fårön Kapacitet ej utrett 1, 7 F15 Bergsviken, Parken Ca 16 Ca 16 Utredning pågår Dp finns Dp pågår Ej dp, planprogram finns Byggnation pågår Utredningsområde, ÖP2030 Byggnation påbörjad Fortsättning nästa sida

18 Enbostadshus Objekt Totalt Status Kartsida Obj. nr 1, 4 E01 Långskatan (Piteå kommun) 1, 5 E02 Munksund 35:2 Noras kulle (Piteå kommun) 1, 7 E03 Bergsviken 2:18 1, 7 E04 Bergsviken, Sågplatsen 1, 6 E05 Norra Pitholm Etapp 1 och 2 1, 8 E06 Hortlax, Ängen 1, 3 E07 Öjebyn, Rågrindsvägen 1, 8 E08 Hortlax, Innimarksvägen Etapp 1 1, 5 E09 Lusthusbacken Ca 18 Ca 20 Ca Ca 25 Ca Ca 10 Ca 4 Ca Ca 20 Ca 18 Ca 25 Ca Ca 10 Ca 4 Ca 40 1, 4 E10 Fårön Kapacitet ej utrett Utredningsområde, ÖP2030 Utredning pågår 1, 6 E11 Pitholm, Hästnära boende Enbostadshus/Fritidshus 1, 9 EF01 Klubben (Piteå Ca 12 kommun) 1, 6 EF02 Renön 1: , 7 EF03 Hemlunda 1:29 Ca 10 Ca 40 Sid 15 Samtliga sålda Dp påbörjad Dp finns Utredning behövs, ej dp Utredning pågår, ej dp Ej dp Dp finns Ej dp 5 Tillgängliga Ca Ca 10 5 Ca 12 Tomtfördelning påbörjad Dp påbörjad Dp påbörjad 1, 6 EF04 Nörd- Haraholmen Ca 12 Ca.12 Dp påbörjad Fortsättning nästa sida

19 Kartsida Kartsida Kart-sida Kartsida Kartsida 1, 6 EF05 Pitholm 13:62 Ca 5 1, 9 EF06 Högsböle, Ca 15 Ostigården 1, 10 EF07 Kopparnäs Ca 5 Särskilda boenden 1, 2 SB01 Trygghetsboende Källbogården, PiteBo - - Vård- och omsorgsboende 1, 2 SB04 Gruppbostad, Kärnhuset, Österbo 1, 3 SB03 Gruppbostad Småstugegränd Flerbostadshus Tomter, enbostadshus Tomter, enbostadshus/fritidshus Särskilda boenden Sid 16 Dessa bostäder tillsammans med bostäder i planerade stadsdelarna Västermalm, Norrmalm, Universitetsområdet och Lövholmen möjliggör för minst bostäder fram till år I Bilaga 3 visas respektive objekts placering på karta där de markerats med objektnummer och förkortningarna där: F = flerbostadshus E = enbostadshus EF = enbostadshus/fritidshus SB = särskilda boenden. Ca 7 Ca 60 platser Ca 18 Ca 6 8 platser Kartsida Kartsida Kartsida Kart-sida Ca 5 Ca 15 Ca 5 Ca 18 Ca 60 platser Ca 7 Ca 6 8 platser Kart-sida Dp påbörjad Dp påbörjad Dp påbörjad Utredning pågår Utökning av befintligt boende Omvandling av befintligt boende Totalt Totalt = 1 330

20 1.7. Större utvecklingsområden Sid 17 För att kunna leva upp till utvecklingsmålen och möta redan befintlig efterfrågan på bostäder, söker kommunen större sammanhängande utbyggnadsmöjligheter för staden. Nya stadsdelar och stadskvarter Universitetsområdet Kapacitet för bostäder på ca 7 hektar stort område Västermalm - Kapacitet för bostäder på ca 2,5 hektar stort område Lövholmen Kapacitet för 650 bostäder på ca 18 hektar stort område Norrmalm, Kv. Rönnen Kapacitet för bostäder på ca 1,5 hektar stort område 1.8. Förtätning - flerbostadshus Kv. Ekorren - Ca 60 lägenheter Kv. Forellen - Ca 40 Kv. Häggen - Ca 60 lägenheter Kv. Lönnen - Ca 40 lägenheter Kv. Stora Örnen (Träkronan) - Ca 65 lägenheter Kv. Tallen - Ca 95 lägenheter Västermalm Etapp 2-5 Ca 100 lägenheter Elevbygge, PiteBo, Universitetsområdet - Ca 30 lägenheter Lusthusbacken - Ca 24 lägenheter Fårön Kapacitet ej utrett Parken, Bergsviken Ca 16 lägenheter 1.9. Tomter för enbostadshus och fritidshus Långskatan (Piteå kommun) 37 Noras Kulle (Piteå kommun) Ca Bergsviken 2:18 Ca 18 Bergsviken, Sågplatsen Ca 25 Norra Pitholm Etapp 1 Nötövägen ca Norra Pitholm Etapp 2 ca Hortlax, Ängen Ca 10 Öjebyn, Rågrindsvägen Ca 4 Lusthusbacken 5 Hortlax, Innimarkenvägen Etapp 1 Ca Fårön Kapacitet ej utrett Klubben (Piteå kommun) Ca 24 Renön 1:5 Ca Hemlunda 1:29 Ca 10 Nörd-Haraholmen Ca 12 Pitholm 13:62 Ca 5 Högsböle Ostigården Ca 15 Kopparnäs Ca 5

21 1.10. Landsbygd Sid 18 Arbete med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för landsbygdscentra planeras starta under hösten Landsbygdscentra är Rosvik, Norrfjärden, Roknäs/Sjulnäs, Hortlax och Jävre. För varje landsbygdscentra planeras 20 lägenheter samt tillskott av enbostadshusbebyggelse, styck, under planperioden Översyn av behov av kommunalt vatten och avlopp Riktlinjer för inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp är under framtagande. I det arbetet föreslås även en utbyggnadsplan för ett antal omvandlingsområden, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för en förtätning och kompletterande bebyggelse Trygghetsboende, boende för personer med funktionsnedsättning samt särskilt boende för äldre Demografiutvecklingen med en åldrande befolkning är tydlig i Piteå. Detta medför ökat krav på vård, service och omsorg såväl som på bostäder. Det råder en obalans gällande tillgång till och rättighet till särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning. I Piteå finns behov av tre nya boenden inom de närmsta två åren. Detta skulle tillgodose de personer som redan har myndighetsbeslut om särskilt boende samt de personer som är under utredning och förutspås ha rätt till särskilt boende. Från och med år 2020 behövs planering för ett nytt boende vartannat år. Nedan listas, vid juni 2016, planerade boenden för äldre och personer med särskilda behov: Källbogården, PiteBo Trygghetsboende, ca 18 lägenheter, 2016 Kärnhuset, Österbo Boende för personer med funktionsnedsättning, ca 6-8 platser, 2017 Småstugegränd, Öjebyn Boende för personer med funktionsnedsättning, Ca 7 lägenheter, 2017 Vård- och omsorgsboende, placering ej bestämd - Särskilt boende för äldre där kommunen tagit hänsyn till att antalet personer 80 år och äldre ökar. Ca 60 platser, 2018/2019 Prioriterade bostadsområden utifrån tillgänglighet Under 2015 genomfördes en tillgänglighetsinventering, Tillgänglighet till bostäder i Piteå, av hela flerbostadshusbeståndet i kommunen utifrån sex områden och 27 delområden. Utifrån den demografiska utvecklingen och att tillgången på tillgängligt boende för personer med nedsatt rörlighet brister inom alla områden är hela kommunen prioriterat som utvecklingsområde för tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet. De delområden där det råder störst brist på tillgänglighet är särskilt prioriterade och dessa är: Backen, Djupviken, Bergsviken, Långträsk, Furunäset, Klubbgärdet, Pitholm, Degeränget, Sikfors och Öjebyn, Se Tabell 9 för fullständig redovisning av tillgängliga lägenheter per område och delområde.

22 1.13. Behov av bostäder till flyktingar Flyktingsamordningens verksamheter är i stort behov av bostäder och lokaler. Sid 19 Avtalen med Migrationsverket i juni 2016: 124 asylsökande ensamkommande barn (EKB), (HVB) 20 EKB med permanent uppehållstillstånd (PUT), (HVB) 124 flyktingar, olika åldrar Utöver detta tillkommer EKB som fyller 18 år, som socialtjänsten bedömer har behov av fortsatt stöd i boende. Även flyktingar som själva söker sig till Piteå, bland annat med anledning av familjeåterförening och flyktingar som kommer på anknytning till andra flyktingar, räknas tillkomma. De flyktingar som söker sig till Piteå eller kommer på anknytning, har kommunen ingen skyldighet att ordna bostäder till. Däremot måste kommunen ordna boenden till de EKB som fyller 18 år och måste flytta från kommunens boenden. I juni 2016 har Piteå kommun totalt 85 platser i HVB-hem och ytterligare 10 platser tillkommer, totalt 95 platser.74 platser fyllda varav en av dessa har beviljats uppehållstillstånd och räknas därmed inte med i de 124 platser kommunen är förpliktade att tillhandahålla. Detta innebär att kommunens teoretiska skuld till Migrationsverket utifrån avtalet om 124 asylsökande EKB är 29 platser + 20 PUT-platser i HVB, totalt 49 HVBhemsplatser kort. Då många av ungdomarna i dagsläget klarar av och har därmed placerats i stödboenden så räknas ett faktiskt behov av ett nytt boende med platser samt fler stödboendeplatser om ca platser fram till årsskiftet. Detta eftersom antalet EKB som anländer förnärvarande är låg i landet. Detta kan komma att ändras och behovet likaså.

23 2. Kommunens verktyg Sid 20 Kommunen har ett flertal verktyg till förfogande för att driva på och styra inriktningen på bostadsmarknaden. Kommunen kan i sina riktlinjer för bostadsförsörjning slå fast en långsiktig strategi där varje verktyg har en viktig funktion för att riktlinjer för bostadsförsörjning ska kunna genomföras. Nedanstående är exempel på några av de verktyg som kommunen kan använda Kommunens markinnehav Kommunalt markinnehav är tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark de viktigaste verktygen för kommunen. Att äga mark som kan exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet samt i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering. Genom markanvisningar eller försäljningar kan kommunen aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen Markupplåtelseavtal Kommunen har antagit riktlinjer för markanvisningar som beskriver villkor och förutsättningar som gäller vid fördelning av kommunens mark till olika byggherrar. Markanvisning används som ett medel för att nå de mål och den utveckling av bostadsbyggnationen som kommunen önskar. Det är kommunstyrelsen som fattar beslut om att godkänna markanvisning för aktuella projekt. Inför beslut om markanvisning upprättar Fysisk planering markanvisningsavtal där byggherren förbinder sig att acceptera de villkor som gäller för markanvisningen. Markanvisningstävlingar bör användas för att främja konkurrensen och kvalitet och för att nå nya aktörer. För att projekt inte ska bli liggande så tidsbegränsas alla markanvisningar Avtal i samband med exploatering För att reglera marköverlåtelser och genomförande tecknar kommunen genomförandeavtal, marköverlåtelseavtal alternativt exploateringsavtal, med aktuell byggherre. Genom dessa avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. I plan- och bygglagen finns dock begränsningar i vad avtalen kan innehålla Professionellt och effektivt bemötande av kommunen i plan- och exploateringsprocessen Det är många aktörer med i den långa och komplexa processen som behöver genomföras för att få fram nya bostäder. Därför är det viktigt att byggherrarna samt kommunens förvaltningar och nämnder samverkar och arbetar mot samma mål. Detta kräver att en aktiv dialog förs med samtliga byggherrar för att skapa bred medvetenhet och samsyn om kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden. Piteå kommun har upprättat riktlinjer och rutiner för exploateringsprocessen som bland annat omfattar skedet vid tidiga förfrågningar om möjliga projekt. Rutinen är tänkt att bidra till en effektivare, tydligare och säkrare hantering och samordning mellan kommunens olika

24 Sid 21 verksamheter. Utåt ska en tydligare gemensam bild av vad kommunen vill presenteras för kommuninvånarna och aktörer på bostadsmarknaden Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Översiktsplanen är kommunens främsta instrument att se långsiktigt på den fysiska utvecklingen och varje kommun har skyldighet att ha en aktuell översiktsplan enligt plan och bygglagen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort Detaljplaner och planberedskap Kommunen är ansvarig för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen. Genom prioritering av ärenden och planernas innehåll har kommunen möjlighet att ge förutsättningar för att det ska kunna byggas attraktiva bostäder. I en detaljplan är det möjligt att bestämma volymer, utseende och användningssätt på byggnader. Upplåtelseform styrs inte med en detaljplan, det vill säga om det ska vara hyresrätt eller bostadsrätt eller om det ska vara exempelvis seniorbostäder. Det är Samhällsbyggnadsnämnden som har myndighetsansvar för detaljplaner. En god planberedskap utifrån kommunens mål och ambitioner och en lyhördhet gentemot marknadens aktörer är viktig, liksom prioriteringar mellan olika utbyggnadsplaner så att de planer som har bäst möjlighet att bli realiserade prioriteras Bygglov Samhällsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för bygglov. I bygglovet går regleras byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder. Genom bygglov kan inte upplåtelseformer eller specialboenden styras. De nya bestämmelserna i plan- och bygglagen som tillåter att bygga ett så kallat Attefallshus, en fristående bostadsbyggnad på 25 kvm med enbart bygganmälan, har hitintills inte fått något större genomslag Allmännyttiga bostadsbolag Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning till det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget påverka produktion och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Det normala idag är att allmännyttan deltar i markanvisningar på samma villkor som övriga byggherrar. Genom tätt samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen kan kommunen påverka boende för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för Bostadsförmedling Det finns idag ingen gemensam bostadsförmedling i kommunen. Former för och behov av en gemensam bostadskö/bostadsförmedling ska utredas.

25 3. Analys av bostadsmarknaden Sid Nationell nivå Enligt Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015 är läget på bostadsmarknaden ansträngt. I många kommuner råder det obalans med underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I de tre storstadsregionerna uppger nästintill samtliga kommuner att det råder ett underskott på bostäder. Endast ett fåtal kommuner bedömer att marknaden är i balans. Det finns generellt en stor efterfrågan på bostäder i majoriteten av landets kommuner. Situationen bedöms vara särskilt ansträngd för bostadsmarknadens debutanter, unga och nyanlända, men även för äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad. Som följd av rådande flyktingsituation och den kraftiga befolkningsökningen står Sveriges kommuner inför stora utmaningar för att få fram såväl anläggningsboenden som permanenta bostäder. Skillnaden mellan balans och obalans är som störst vid jämförelser mellan bostadsmarknadsläget på centralorten och i övriga kommunen. Av 289 kommuner bedömer 262 att det finns ett underskott på bostäder på centralorten, medan 21 kommuner uppger att det råder balans på marknaden och endast sex kommuner bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Årets svar följer trenden om ett ökande underskott på bostäder. Antalet kommuner som bedömer att det finns underskott har ökat med 14 procent sedan 2015 års bostadsmarknadsenkät, medan både antalet kommuner med balans och överskott har minskat. Av landets kommuner svarar 95 procent att det behöver tillkomma bostäder inom de kommande fem åren. Samtliga kommuner som inte bedömer att det behövs nyproduktion av bostäder har en befolkningsmängd under , och flertalet har en negativ befolkningstillväxt. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma under de kommande fem åren, men efterfrågan är även stor på bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av, framför allt, mindre bostäder såsom tvåor och treor är genomgående oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Det ansträngda bostadsmarknadsläget till trots, bedömer 91 av landets kommuner att man kommer ha balans på bostadsmarknaden på fem års sikt. Dryga 70 procent av kommunerna har en folkmängd som underskrider Av 91 kommuner har i dagsläget 57 obalans på bostadsmarknaden, och bedömer därmed att underskottet eller överskottet kommer att åtgärdas. Den förväntade nyproduktionen av bostäder i landet är större än jämfört med förra året. I 2015 års bostadsmarknadsenkät uppskattade kommunerna det förväntade antalet påbörjade bostäder till cirka Enligt SCB:s preliminära statistik över antalet nyproducerade bostäder blir utfallet för år 2015 cirka 23 procent lägre. Under år 2016 och 2017 uppgår den förväntade påbörjade nyproduktionen till cirka respektive bostäder. Utöver detta tillkommer nettotillskottet från ändring av befintliga byggnader. Boverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden för olika grupper. Läget på bostadsmarknaden påverkar möjligheterna att få en bostad. När bostadsmarknaden inte är i balans slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på

26 Sid 23 bostadsmarknaden. Det kan handla om att man är ny på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst eller referenser. Allt tyder på att antalet personer som söker skydd i EU kommer att vara betydande även de kommande åren. Sammantaget bedömer regeringen att antalet asylsökande, liksom antalet personer som ansöker om uppehållstillstånd som anhöriga till någon som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande, kommer fortsätta att vara högt de kommande åren. Det leder till en kraftig befolkningsökning och prognoser visar på en fortsatt kraftig ökning. Den höga befolkningstillväxten har föranlett SCB att göra reviderade framskrivningar för Sveriges befolkning. Landets befolkning bedöms uppgå till drygt 11 miljoner år Detta kommer i sin tur att påverka den svenska bostadsmarknaden. Enligt Boverkets bedömning kommer det att behövas ett årligt tillskott på drygt bostäder. I dagsläget har mottagandet av nyanlända varit ojämnt fördelat mellan landets kommuner samtidigt som väntetiderna för att kunna bosätta sig i en kommun har ökat. För dem som beviljats uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt första led i processen för etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna står därmed inför stora utmaningar att finna bostäder till de som anländer till respektive kommun. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare trädde i kraft den 1 mars Lagen ersätter frivilliga överenskommelser och innebär numer att alla kommuner ska ta emot nyanlända för bosättning. Under 2016 bedöms totalt nyanlända med uppehållstillstånd behöva hjälp med bosättning i landet. Som nämnts tidigare är det troligt att förväntningarna på kommunernas mottagande kommer att öka än mer under kommande år Regional nivå Enligt länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys 2015 så är underskottet av bostäder för vissa grupper i samhället stort i majoriteten av kommunerna i länet. Främst vad gäller bostäder för ungdomar och nyanlända. För äldre och personer med funktionsnedsättning råder det övervägande en balans i Norrbottens kommuner. Analysen beskriver utmaningar i länet utifrån demografiutvecklingen, bostadsbrist i och kring vissa centralorter samt länets bristfälliga infrastruktur. Analysen lyfter även fram balansen mellan volymbyggandet och kvalitetssäkring. Detta utifrån bland annat ansvar för kulturmiljöer, socialt perspektiv, långsiktig planering samt miljö. Hållbarhetsperspektiv ska genomsyra arbetet. I Länstransportplan för perioden finns större utpekade investeringsobjekt (ca 326 mkr). Det är framförallt objekt i trafikintensiva pendlingsstråk som har ett tydligt behov av ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Utöver dessa större objekt sker en tydlig satsning på tätortsnära åtgärder för att stärka förutsättningarna för ett klimatsmart och jämställt resande samt barns närmiljö i form av satsningar på stärkt kollektivtrafik, gång- och cykelåtgärder samt bidrag till kommunala vägåtgärder. Piteå i regionalt sammanhang Pendlingen in och ut från Piteå till omkringliggande kommuner ökar. Det är viktigt för regionen och för Piteå att arbetsmarknadsregionen fortsatt utvecklas så att arbetsmarknadens attraktionskraft stärkt. Pendlingen har stor utvecklingspotential, exempelvis mellan Piteå och Skellefteå.

27 Sid 24 Arbetet med Norrbotniabanans förverkligande sker genom ett regionalt och mellankommunalt samarbete. Det ligger i flera kommuners intresse att påbörja arbetet med järnvägsplanen men också att påbörja byggnation av järnväg. Ett speciellt intresse finns att fördjupa samarbetet mellan Piteå och Luleå kommun inom framförallt Piteå kommuns norra delar och Luleå kommuns södra delar. Det finns förutsättningar att stärka service och logistik genom att utveckla ett mellankommunalt samarbete. Att stärka utvecklingen i kommundelar med anslutning till Luleå kommun och Skellefteå kommun ligger i kommunens intresse. Detta stärker samtidigt regionens attraktionskraft och företagens förmåga att rekrytera kompetent personal. Tre av fem landsbygdscentra i Piteå har prioriterats utifrån den strategiska placeringen efter E4:an. Det indikerar kommunens vilja att utveckla samverkan. Lavergruvans eventuella etablering i Älvsbyns kommun kommer att påverka pendlingsmönster i Piteå kommun och nyttjandet av infrastruktur kommer att öka Lokal nivå Den lokala nivån följer den nationella och regionala nivån då det gäller antalet nyanlända och att underskottet av bostäder för vissa grupper i samhället är stort. Demografiutvecklingen följer samma mönster som den nationella och den regionala även om Piteå har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Piteå kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer också att öka. Att befolkningen blir allt äldre beror främst påt de stora barnkullarna från 40- och 50-talen vilka nu går i pension, men också på att vi lever allt längre. Denna demografiutveckling kan dock komma att förändras i takt med att antalet nyanlända svenskar ökar. Många äldre har en önskan om att bo kvar hemma, vilket till viss del har lett till att antalet platser på särskilda boenden i Piteå har minskat. Samtidigt är det känt att de allra flesta behöver någon form av vård de sista åren i livet. För närvarande har Piteå en kö på ca 20 personer som har ett biståndsbeslut på särskilt boende, som inte kunnat tillgodoses. Detta är nytt i Piteå kommun, som tidigare haft en vakansgrad där alla, med beslut, kunnat beredas plats. Ökat bostadsbyggande är av absolut största vikt. Attraktiva lägen behövs såväl i stads- som landsbygd vilket är strategiskt viktigt. I den senaste beräkningen fastslogs ett behov av cirka nya bostäder fram till år Sedan den beräkningen gjordes har ca 200 lägenheter byggts, färdiga detaljplaner finns för 200 bostäder samt planläggning för ytterligare 600 bostäder. Under 2016 är 370 lägenheter och småhus under aktiv planläggning, drygt 250 är under byggnation, vilket utgör totalt 635 bostäder. Det innebär att under 2017 kan förutsättningar för drygt 50 procent av det beräknade behovet uppnås. Behovet består främst av lägenheter då behov ökar bland både äldre och unga. Strömbackaskolan bidrar till utveckling genom elevbyggen som skapar populära boenden. Kommunens bostadspolitik ska ha en utgångspunkt i En bostad för alla. Utgångspunkten ska vara att underlätta inträdet på bostadsmarknaden samt ge förutsättningar att kunna bo kvar i eget boende, för alla medborgare som är i behov av bostad. Arbete för Framtidens stöd- och