Bostadsförsörjningsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsförsörjningsplan"

Transkript

1 Bilaga 1 Bostadsförsörjningsplan Planeringsunderlag

2 Läsanvisning Planeringsunderlaget beskriver den demografiska utvecklingen, det befintliga bostadsbeståndet samt pågående och planerat bostadsbyggande i Piteå kommun. Underlaget redogör de verktyg kommunen använder för att driva på och styra inriktningen på bostadsmarknaden. Planeringsunderlaget innehåller även en analys av den nationella, regionala och lokala bostadsmarknaden. Planeringsunderlaget ligger till grund för de riktlinjer som tagit fram för Piteå kommuns bostadsförsörjning i huvuddokument Bostadsförsörjningsplan.

3 Innehåll Innehåll Förutsättningar Befolkningsutveckling Arbetspendling Bostadsbestånd Bostadsbestånd i Piteå Bostadsbyggandet i Piteå kommun Bostadsbyggandet Större utvecklingsområden Förtätning - flerbostadshus Tomter för enbostadshus och fritidshus Landsbygd Översyn av behov av kommunalt vatten och avlopp Trygghetsboende, boende för personer med funktionsnedsättning samt särskilt boende för äldre Behov av bostäder till flyktingar Kommunens verktyg Kommunens markinnehav Markupplåtelseavtal Avtal i samband med exploatering Professionellt och effektivt bemötande av kommunen i plan- och exploateringsprocessen Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Detaljplaner och planberedskap Bygglov Allmännyttiga bostadsbolag Bostadsförmedling Analys av bostadsmarknaden Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå... 24

4 1. Förutsättningar Sid Befolkningsutveckling Piteå fortsätter öka i befolkningsmängd och hade per den sista april år invånare. Fram till april 2016 har det skett en befolkningsökning med 58 personer. Den största orsaken till den positiva utvecklingen är en minskad inrikes utflyttning. Tabell 1 - Befolkning i Piteå kommun för period april år 2016 och tidigare år (Källa: SCB) Befolkningsfördelning per kön och ålder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tabell 2 - Befolkningsfördelning per kön och åldersgrupp för period april 2016 (Källa: SCB) år år år år år år år år år år 100- år Antal män Antal kvinnor

5 Tabell 3 - Antal kvinnor och män i Piteå kommun för period april 2016 (Källa: SCB) Sid år år 65- Antal kvinnor Antal män Männen är fler i Piteå kommun i alla åldersgrupper förutom de över 65 år. Männen är i majoritet i de yngre åldrarna och kvinnorna i de äldre. Den arbetsföra befolkningen fortsätter att minska 2016, samtidigt ökar andelen äldre och yngre. Andelen som arbetar efter 65 år ökar dock också. Befolkningsutveckling per delområde Piteå kommun är indelade i 34 statistiska delområden som administreras av Piteå kommun och Statistiska centralbyrån (SCB). Under 2015 ökade 16 delområden sin folkmängd samtidigt som 16 delområden minskade sin folkmängd. 2 delområden hade en oförändrad befolkning. Kraftiga variationer i ökning/minskning mellan åren förekommer i många av delområdena. Åldersstruktur och antagning till högskolestudier skapar flyttkaruseller som kraftigt påverkar enskilda år. Att studera utvecklingen i ett område över tid därför viktigt. Pitholm är det största delområdet med invånare, medan Klubbfors är det minsta delområdet med 18 invånare. Medianen för delområdena är omkring 700 invånare. En ökning ett år är ingen garanti för en ökning ska ske nästkommande år. Ålderssammansättningen i enskilda kvarter spelar stor roll.

6 0102 Piteå Centrala 0302 Öjebyn 0501 Norrfjärden 0301 Pitholmen 0108 Fårön 0505 Rosvik 0107 Ankarskatan 0308 Lillpite 0504 Sjulsmark 0303 Böle 0311 Åträsk 0307 Svensbyn 0205 Blåsmark 0405 Storsund 0502 Nybyn 0310 Sikfors 0401 Gråträsk 0402 Klubbfors 0403 Koler 0202 Hortlax 0503 Alterdalen 0104 Backen 0304 Långnäs 0203 Jävre 0106 Berget-Annelund 0305 Sjulnäs 0404 Långträsk 0204 Hemmingsmark 0309 Arnemark 0306 Roknäs 0105 Djupviken 0103 Stadsön 0201 Bergsviken 0101 Klubbgärdet Tabell 4 - Folkmängd per område i Piteå kommun (Källa: SCB) 7000 Sid Tabell års ökning/minskning av folkmängd per delområde i Piteå kommun Differens fg. år Ökningen och minskningen är spridd över hela kommunen och invånarna bor i olika delar av kommunen under olika perioder av livet. Piteå centrala har det lägsta födelseunderskottet med -74 stycken personer och Rosvik det största med 18 stycken. Piteå centrala ökar mest med 75 invånare. Samtidigt minskar Klubbgärdet mest med 33 invånare. Störst procentuell ökning

7 Sid 4 sker i Åträsk (11 procent), följt av Fårön (8 procent) och Storsund (6 procent). Störst procentuell minskning sker i Arnemark och Långträsk med vardera 5 procent följt av Koler (3 procent). Grön - Befolkningsökning Lila - Oförändrat Orange - Befolkningsminskning Figur 1 - Befolkningsförändring per område i Piteå kommun Ingen tydlig urbaniseringstrend där stad står mot land syns när en indelning görs i stadsbygd och landsbygd enligt föregående översiktsplan. För stadsbygden ökar folkmängden i 5 av 12 områden samtidigt som landsbygden ökar eller är oförändrad i 13 av 22 områden. Landsbygden ökar totalt med 10 personer medan stadsbygden ökar med 29 personer. Landsbygden har ett födelseöverskott. Landsbygden ökar starkast i Norrfjärden (+22) och Rosvik (+13) där närheten till Luleås arbetsmarknad med största sannolikhet påverkar. Stadsbygden tar troligtvis den största följderna av de rensningar i statistiken som gjorts av Skatteverket och Migrationsverket där personer vars uppehållstillstånd gått ut granskats. Många tidigare utländska studenter har strukits ur statistiken. Minskningen av antalet studenter har drabbat Tunnan (-39) som är en del av området Djupviken (-21).

8 Förväntad befolkningsutveckling per delområde Tabell 6 - Prognos för befolkningsutvecklingen per delområde i Piteå kommun (Källa: SCB) Delområde Öjebyn Stadsön Backen Hortlax Pitholmen Berget-Annelund Böle Piteå Centrala Djupviken Fårön Jävre Ej områdesfördelade Klubbgärdet Sjulsmark Ankarskatan Lillpite Svensbyn Långnäs Arnemark Roknäs Bergsviken Norrfjärden Hemmingsmark Långträsk Blåsmark Koler Sikfors Alterdalen Storsund Klubbfors Åträsk Rosvik Gråträsk Sjulnäs Nybyn Sid 5

9 Befolkningen indelad i åldersgrupper Tabell 7 - Befolkning indelad i åldersgrupper fram till och med april 2016 (Källa: SCB) Sid 6 Åldersgrupp Antal män Antal kvinnor Totalt 0-18 år år år år år och äldre Totalsumma Gruppen år Enligt SCBs befolkningsstatistik per den sista april år 2016 bestod åldersgruppen år i Piteå av totalt personer, män och kvinnor. Störst antal åringar är boende på Pitholm (569), följt av Öjebyn (494) och Djupviken (341). Gruppen år Åldersgruppen år bestod enligt SCB:s befolkningsstatistik per den sista april år 2016 av totalt personer, varav män och kvinnor. Åldersgruppen år följer åldersgruppen år då det gäller boendeort. Störst antal åringar finner är boende på Pitholm (569), följt av Öjebyn (494) samt Djupviken (341). Gruppen år Åldersgruppen år bestod av totalt personer, män och kvinnor enligt befolkningsstatistik från SCB per den sista april år De flesta i åldersgruppen år bor på Pitholm (1 879), följt efter Öjebyn (1 297), men här bryts mönstret till de yngre åldersgrupperna gällande boendeort. Tredje vanligaste boendeort för åringar är Bergsviken (670). Gruppen 65 år och äldre Gruppen 65 år och äldre bestod per den sista april år 2016 enligt SCB:s befolkningsstatistik av totalt personer, män och kvinnor. När det gäller åldersgruppen 65 år och äldre bor huvuddelen av dem i centrala Piteå (1 590), tätt följt av Pitholm (1 277) och därefter Öjebyn (1 052). Fram till år 2025 kommer största ökningen av invånare över 80 år att ske i området Pitholm där de blir 200 fler personer. I områdena Norrfjärden, Öjebyn, Piteå tätort och Hortlax förväntas det också ske en ökning med 150 personer. Nyanlända i Piteå Under 2016 förväntas ungefär nyanlända med uppehållstillstånd behöva hjälp med bosättning i landet är Piteå kommuns kommuntal 124 flyktingar. Det innebär att kommunen är anvisade att ta emot och ordna boende för minst 124 flyktingar. Utöver det tillkommer flyktingar med uppehållstillstånd som självmant bosätter sig i Piteå via annan ort, de som har familjeanknytningar i Piteå samt asylsökande ensamkommande barn. När det gäller asylsökande ensamkommande barn är Piteå kommuns kommuntal 124. Detta innebär att kommunen sammantaget ska ta emot minst 248 nyanlända under år Uppskattningsvis kommer kommunen att ha cirka 100 bostadskontrakt under Flyktingarna erbjuds hyra bostad av kommunen under två år för att sedan ordna ett eget

10 Sid 7 bostadskontrakt. Kommunens bedömning är att det kommer att vara möjligt att kunna erbjuda bostäder i år, men att det kommer att bli besvärligare under nästa år. Antal asylsökande som får uppehållstillstånd kommer med stor sannolikhet att öka i antal. Migrationsverket jobbar just nu med att bedöma ärenden från 2013 och Den stora volymen som kom till Sverige under 2015 kommer att påverka kommunerna och dess mottagande under åren 2017 och Sannolikheten är stor att kommuntalen kommer att skrivas upp rejält för att möta detta behov. Det bor flyktingar på de flesta områden inom kommunen, men med en stark koncentration till Öjebyn. I dagsläget är fokus på att få fram bostäder. Målsättningen är att hitta geografisk spridning och att inte behöva upprätta särskilda boenden. För ensamkommande barn gäller dock specifika boenden, så kallade hem för vård eller boende (HVB-hem) eller stödboenden med personal. Kommunens ansvar är framför allt att se till att det finns bostäder och utbildning medan exempelvis Arbetsförmedlingen har ansvaret för etablering på arbetsmarknaden. Kommunen arbetar mycket med dialog med närsamhället samt med att hjälpa flyktingarna att förstå hur Sverige fungerar, hur bostäder, skola, förskola för barnen fungerar och andra praktiska saker. För vuxna finns Svenska för Invandrare (SFI) och annan utbildning för vuxna. Det sker ett samarbete med olika organisationer när det gäller flyktingar. Arbetsmarknadsläget är en utmaning som kommer vara viktigt att samarbeta kring. Även om det är Arbetsförmedlingen som har ansvar och budget för detta så kommer kommunen också ha en viktig roll i frågan. Om Arbetsförmedlingen inte lyckas med sitt uppdrag kan det komma att bli en kommunal kostnad inom exempelvis socialtjänsten. Skolan har ansvar för att alla asylsökande barn ges möjlighet till utbildning. För att de flyktingar som hänvisas till kommunen ska trivas och integreras i samhället gäller det att öka attraktionskraft för andra, nuvarande och framtida Pitebor. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en socioekonomisk balans i kommunen. Kommunen måste själv vara proaktiv beträffande bostadsfrågan för att inte riskera att hamna i en långsiktig segregation av olika grupper i samhället, och där bostadsområden som idag har en överrepresentation av socioekonomiska utsatta grupper vilka riskerar att öka i koncentration. Piteå kommuns prognos är att under 2016 kommer antalet flyktingar i kommunens regi att öka. För att nå prognosen behöver kommunen kontraktera ett antal lägenheter, då merparten av tillkommande består av flyktingfamiljer, inte ensamkommande barn. Dessa lägenheter ska ställas i proportion till de lägenheter som förvaltningen Samhällsbyggnad under de senaste åren på egen hand lyckats få fram. De tekniska kraven på bostäderna är likställda med de krav som finns för en lägenhet. Samhällsbyggnad har tagit fram en liggare på potentiellt byggbara för flerfamiljshus. Tillkomst av lägenheter skulle på relativt kort tid kunna ske genom byggnation på dessa med modulbygge. Bostadsbristen i Piteå skulle mildras genom att upplåta delar av beståndet till medborgare och delar av beståndet till flyktingmottagandet. Fastighetskontoret har upprättat en skrivning om behovsbeskrivningen som tydligare redogör för tekniska krav med mera. Det är kommunens bedömning att förändring i lagstiftning gällande bostadssubventionering som träder i kraft till årsskiftet ytterligare skulle kunna gynna en ökad mottagningskapacitet och en lindring av bostadsbristen.

11 Sid 8 Utöver behoven som nämnts ovan saknas HVB-hemsplatser utifrån gällande avtal med Migrationsverket. Det går inte att säga i skrivande stund hur många boenden som kan behöva tillkomma per år då Migrationsverket ändrar sin prognos utifrån de behov som uppstår Arbetspendling 2014 pendlade personer in över kommungränsen för att arbeta, män och 555 kvinnor. Medan antalet utpendlare år 2014 totalt var personer, män och kvinnor. Det är alltså fler män än kvinnor som pendlar såväl in till kommunen som ut ur kommunen för att arbeta. Den huvudsakliga utpendlingen sker till Luleå var det personer som bodde och arbetade i kommunen, män och kvinnor Bostadsbestånd På en väl fungerande bostadsmarknad sker omflyttningar, vilket leder till bättre anpassning av bostadens storlek till de behov som finns. En bostadsmarknad med brister eller för litet utbud medför små flyttrörelser och det saknas möjligheter att avyttra fastigheter och hitta nya boendeformer när hushållssammansättningen förändras. Flyttkedjor uppstår vid rörelser på bostadsmarknaden. En nyproducerad bostad skapar positiva kedjeeffekter som sprider sig i det befintliga bostadsbeståndet. Flyttkedjor och rörelser på bostadsmarknaden uppstår när bostadsbehoven ändras och det finns en tillgång på bostäder som matchar behoven. Förändrade behov kan uppstå exempelvis vid hopflyttningar, separationer, växande familjer och när ungdomar vill flytta hemifrån. En rörligare bostadsmarknad genererar en bättre anpassad bostadssituation för människor. Erfarenheter från en mängd olika studier visar att större och dyrare bostäder generellt ger upphov till längre flyttkedjor och öppnar dörren till många små och billiga bostäder. Det har visat sig att nyproduktion har mycket stor betydelse för dynamiken på bostadsmarknaden. Flyttkedjor leder till att bostäder frigörs även för andra grupper än dem som nyproduktionen vänder sig till. Genom att bygga villor och stora lägenheter ökar rörligheten i beståndet. Ökad rörlighet leder vidare till en större flexibilitet och större chanser för nya på bostadsmarknaden att hitta sin första bostad. Dessa studier visar således att lösningen för bostadsproblematiken i en kommun inte behöver vara att bygga för bostadskön. Produktion av lägenheter i flerfamiljshus kan ge upphov till långa flyttkedjor. Idag bor många äldre i småhus och har behov av att flytta till lägenheter med god tillgänglighet i centrala lägen. När äldre flyttar från villor till lägenheter blir villorna tillgängliga för dem som är i större behov av dem, exempelvis barnfamiljer. En sådan omflyttning på bostadsmarknaden bidrar till en mer effektiv resurshållning. Hinder för flyttkedjor uppstår då någon i hushållet bor kvar, till exempel vid flytt från föräldrahemmet, vid separationer eller om flytten sker från en icke-reguljär bostad. Icke reguljära bostäder är exempelvis andrahandsboende, inneboende, fritidsboende eller studentbostad. Inflyttning från andra orter leder endast till flyttkedjor på utflyttningsorten. En flyttkedja bryts om den gamla bostaden inte blir tillgänglig för någon annan vid till exempel rivning.

12 1.4. Bostadsbestånd i Piteå Det ordinarie bostadsbeståndet i Piteå består av flerbostadshus och småhus. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 är Piteå en kommun som har obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder i tätorten och balans i kommunens övriga delar. Genom planerad nybyggnation räknar kommunen med att inom fem år nå balans i hela kommunen. Flerbostadshus Sid 9 Flerbostadshusen i Piteå består av en till nio våningar. Nära 60 procent av lägenheterna finns i hus som har en till tre våningar. Det finns ungefär lägenheter i Piteå och de största fastighetsägarna presenteras i Tabell 8 nedan: Tabell 8 - Fastighetsägare i Piteå kommun och deras bostadsbestånd Fastighetsägare Antal lägenheter Pitebo AB RAWI-gruppen Munksundsbo 695 Lindbäcks fastigheter 405 Piteå kommun 177 BDB Fastigheter 149 AB Wallsténhus 166 Bostadsrättsföreningarna sammantaget 841 Tillgänglighet i flerbostadshus Under 2015 genomfördes en tillgänglighetsinventering, Tillgänglighet till bostäder i Piteå, av hela flerbostadshusbeståndet i kommunen, det vill säga 394 fastigheter med lägenheter. Resultatet av inventeringen inkluderade både analys av tillgången på tillgängliga lägenheter utifrån personer med funktionsnedsättning samt prognos på befolkningsutveckling för äldre utifrån geografisk områdesindelning. Tabell 9 nedan redovisar tillgängliga lägenheter per delområde. Tabell 9 - Tillgängliga lägenheter per delområde (Källa: Tillgänglighet till bostäder i Piteå) Område Delområde Antal Rullstol Rullator Ej tillgängliga Betyg Piteå tätort Ankarskatan % 63 % 37 procent ++ Piteå tätort Annelund % 80 % 20 procent ++ Piteå tätort Backen % 54 % 46 procent + Piteå tätort Djupviken 56 9 % 50 % 50 procent +/- Piteå tätort Centrum % 77 % 23 procent +++ Hortlax Bergsviken % 49 % 51 procent - Hortlax Blåsmark % 100 % 0 procent ++ Hortlax Hemmingsmark % 85 % 15 procent ++ Hortlax Hortlax % 67 % 33 procent ++ Hortlax Jävre % 92 % 8 procent ++ Infjärden Böle % 100 % 0 procent +++ Infjärden Lillpite % 76 % 24 procent ++ Infjärden Långträsk % 60 % 40 procent + Fortsättning nästa sida

13 Sid 10 Infjärden Roknäs/Sjulnäs % 70 % 30 procent ++ Infjärden Svensbyn 28 7 % 61 % 39 procent ++ Norrfjärden Norrfjärden % 62 % 38 procent ++ Norrfjärden Rosvik % 75 % 25 procent ++ Norrfjärden Sjulsmark 18 6 % 78 % 22 procent ++ Pitholm Furunäset 36 0 % 50 % 50 procent +/- Pitholm Klubbgärdet % 40 % 60 procent - Pitholm Munksund % 69 % 31 procent ++ Pitholm Pitholm % 19 % 81 procent --- Pitholm Strömnäs % 67 % 33 procent ++ Pitholm Strömsborg 6 0 % 67 % 33 % ++ Öjebyn Degeränget 47 0 % 51 % 49 % + Öjebyn Sikfors 12 0 % 58 % 42 % + Öjebyn Öjebyn % 55 % 45 % + Totalt % 66 % 34 % ++ Betyg Kriterier Betyg Kriterier +++ > 60 % Rullstolstillgänglighet lägenhet % ej tillgängliga ++ > 60 % Rullstols-/rollatortillgängliga lägenhet -- > 60 % ej tillgängliga + > 50 % Rullstols-/rollatortillgängliga lägenhet --- > 75 % ej tillgängliga +/- Rollatortillgängliga och ½ ej tillgängliga Tillgänglighetsinventeringen visar att det redan nu behövs fler tillgängliga lägenheter särskilt i Hortlax, Infjärden och Norrfjärden och på sikt även i Pitholm och Öjebyn. I Piteå tätort är tillgängligheten relativt god, men områdena Backen och Djupviken har låg tillgänglighet. Den stora ökningen av antalet äldre medför att de kommer att finnas färre tillgängliga lägenheter per person över 80 år i framtiden om inte tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas. Bostäder med låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av ökat behov av hemtjänst och tidigare flytt till särskilda boenden. Om ökningen av antalet äldre ska mötas med särskilt boende måste kommunen öka antalet platser med 82 procent. Detta innebär att den årliga kostnaden för särskilt boende kommer att öka med 239 miljoner kronor till år 2040 om planeringen av särskilt boende för äldre fortsätter på samma sätt som hittills. Förutom att tillgängliga lägenheter ger besparing av samhällsresurser och kan nyttjas av de äldre i befolkningen främjar det också andra. För personer med funktionsnedsättning är tillgängligheten ofta avgörande för val av boende. Andra, som exempelvis barnfamiljer, har också nytta av bostäder som kan nås utan trappor. Se kartor i Bilaga 3. Prognos på befolkningsutveckling för äldre utifrån geografisk områdesindelning Liksom för befolkningen som helhet bor många över 65 år (36 procent), i Piteå tätort. I övriga geografiska områden bor vardera mellan 11 och 16 procent av pensionärerna. Utifrån befolkningsprognosen kommer fram till år 2025 den största ökningen av invånare över 65 år att ske i Piteå tätort (+428 personer) och i området Pitholm (+343 personer). Även i området Öjebyn är ökningen stor (+289 personer). Fram till år 2040 fortsätter den starka ökningen i dessa områden medan den markant avtar i området Infjärden och det blir en liten minskning i Norrfjärden. Drygt personer är över 80 år i Piteå. Flest äldre bor i Piteå tätort. År 2025 kommer drygt 800 fler personer att vara över 80 år och år 2040 ytterligare drygt fler. Det är en ökad äldre befolkning med 87 procent. Den största ökningen fram till år 2025 kommer att ske i Pitholm följt

14 Sid 11 av Piteå tätort, Norrfjärden och Öjebyn. I Piteå tätort fortsätter och accentueras ökningen i fram till Se kartor i Bilaga 3. Enbostadshus I Piteå finns cirka bostäder i enbostadshus, se Tabell 10. Det innebär att en stor del av befolkningen, även bland pensionärerna bor i enbostadshus. För att de på äldre dagar ska kunna bo kvar i sitt bostadsområde krävs att det finns flerbostadshus med god tillgänglighet. Det beror dels på att enbostadshus som regel har lägre tillgänglighet (trappsteg vid entrén och trappor inne i huset) och dels på att det ofta är långt till service i form av livsmedelsbutik och liknande. Pensionärer som bor i småhus har behov av att det finns tillgängliga lägenheter att flytta till. Om det inte finns ökar trycket på särskilt boende. I Piteå bor 70 procent av befolkningen i egen bostad. Bebyggelsestrukturen i stadsbygden är utspridd, men på landsbygden samlad runt Infjärden och längs kusten. Stadskärnan är liten, men har stark ställning. 30 procent av befolkningen bor i lägenheter. I stadsbygden och framför allt i centrala lägen finns behov av mindre lägenheter som efterfrågas av ensamhushåll. Variation av bostäder till olika kostnad behövs för att skapa mångsidiga boendealternativ och för att undvika segregering. I landsbygdscentra och byar har nybyggnadsbehov av lägenheter påtalats i dialoger som hållits. Byggande av mindre lägenheter i centrala lägen som passar yngre, äldre och enpersonshushåll efterfrågas. Nybyggnation bidrar till gynnsamma flyttkedjor i hela kommunen. Tabell 10 - Bostadsbestånd i Piteå kommun (Källa: SCB) Bostadsbestånd Piteå Enbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Flerbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Övriga hus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 0 Fortsättning 0 nästa sida 0 Specialbostäder hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 0 0 0

15 Sid 12 För att möta kraven som den demografiska utvecklingen innebär, med en allt större del av befolkningen som är äldre och kraven på bostadsförsörjning som bristen på lägenheter medför, har Piteå kommun satt ett utvecklingsmål om att till år 2020 öka befolkningen till invånare. Målet motsvarar ett behov av cirka bostäder. Målsättningen omfattar såväl centrala Piteå och stadsdelarna som landsbygdscentra och byar. Nya bostäder ska erbjuda möjligheter till ett attraktivt och varierat boende. Under innevarande planperiod har ungefär 500 bostäder tillkommit. De flesta detaljplaner och enskilda bygglov har tillkommit i och i anslutning till centrum/stadskärnan. Få utpekade områden för ny bebyggelse har genomförts. Resurser i form av tidigare utpekade områden finns. I Piteå kommuns tomtkö finns för närvarande 184 personer i kö för att bygga ett fritidshus, medan det står 253 personer i tomtkö för att bygga egna hem/villa, se Tabell 11. Tabell 11 - Tomtkö i Piteå kommun Piteå kommuns tomtkö Fritidshus Egna hem/villa Antal 184 personer 253 personer Det totala antalet ansökta bygglov per år har under perioden varierat från 29 upp till 65 stycken per år. Totalt har 234 bygglov sökts under perioden , se Tabell 12. Tabell 12 - Sökta bygglov för bostäder i Piteå kommun Bygglov Totalt ansökta bygglov per boendeform Flerbostadshus Enbostadshus Fritidshus Totalt ansökta bygglov/år PiteBo AB En ny lag trädde i kraft för de allmännyttiga bostadsföretagen 1 januari Krav ställs nu på att de allmännyttiga bostadsbolagen ska arbeta enligt affärsmässiga principer och leverera avkastning i nivå med de privata fastighetsägarna på orten. Bolaget AB PiteBo är en del av Piteå kommun och ska verka för att kommunens övergripande mål uppnås. AB PiteBo:s huvuduppgift är att på uppdrag av Piteå kommun arbeta för att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner, vilka bland annat är tydliggjorda i Piteå kommuns policy för bostadspolitik, genom att trygga tillgången på bra bostäder och i förekommande fall lokaler som upplåts med hyresrätt, alternativt kooperativ hyresrätt inom kommunen. Kommunen har som nämnts tidigare ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för vissa grupper. PiteBo ska vara delaktiga och ledande i det arbetet att uppfylla Piteå kommuns ansvar inom området.

16 Särskilda boenden Sid 13 Inom kommunen finns olika boendeformer för äldre; seniorboende, trygghetsboende och särskilt boende för äldre. Inom kommunen finns även särskilda boenden för personer med funktionsnedsättningar, så kallade gruppbostäder. Dessutom finns boende för nyanlända och ensamkommande barn. Kommunen innehar även bostäder med socialt kontrakt. Med stöd av bostadsanpassningsbidrag kan kommunen även genomföra bostadsanpassningsåtgärder, som ger möjlighet till kvarboende i ordinärt boende. I Tabell 13 redovisas olika boendeformer i Piteå kommun. Tabell 13 - Boendeformer i Piteå kommun (Källa: Tillgänglighet i Piteå kommun) Boendeform Antal Seniorboende 9 stycken Trygghetsboende 3 boenden, totalt 92 lägenheter Vård- och omsorgsboende 10 stycken Sociala kontrakt 40 stycken Boende för funktionshindrade 23 boenden (Fotnot: 20 stycken enligt LSS och 3 stycken enligt SoL) Demensboende 204 platser Ensamkommande barn 10 boenden (7 HVB-hem, 2 stödboenden) Studentbostäder 3 bostadsområden, totalt ca 450 lägenheter 1.5. Bostadsbyggandet i Piteå kommun 1.6. Bostadsbyggandet I Tabell 14 på nästa sida presenteras pågående och planerad nyexploatering, vid tidpunkt juni 2016, för åren efter då byggnationen förväntas påbörjas. Tabellen beskriver bostadsbyggande som ska vara möjliga att påbörja angivet år. Tabellen avses att aktualiseras vid varje ny mandatperiod. De bostäder som planeras i landsbygdscentra utreds i FÖP för landsbygdscentra. Erfarenheter visar att kommunen har svårt att påverka igångsättning av byggnation varför ett årligt överskott eftersträvas.

17 Tabell 14. Bostadsbyggande (Kv = Kvarter Lgh = Lägenhet Dp = Detaljplan Obj.nr = Objektnummer) Sid 14 Obj. nr Objekt Totalt Status Kartsida Flerbostadshus 1, 2 F01 Kv. Ekorren, Stadstornet Ca 60 1, 2 F02 Kv. Forellen Ca 40 1, 2 F03 Kv. Häggen Ca 60 1, 2 F04 Kv. Löjan Ca , 2 F05 Kv. Lönnen Ca 40 1, 2 F06 Norrmalm Kv. Rönnen 1, 2 F07 Kv. Stora Örnen, Träkronan Ca 65 Ca Ca 60 Ca 40 Ca 60 Ca Ca 40 Ca Ca 65 Byggnation påbörjad Byggnation påbörjad Ej dp, planprogram finns Planprogram finns, ej dp Dp påbörjad Utredning ej påbörjad Delvis färdigt 1, 2 1, 2 F08 F09 Västermalm Etapp 1 Kv. Tallen Ca 95 Kapacitet bostäder Planprogram finns Dp finns - 1, 2 - F10 Etapp 2-5 Universitetsområdet Elevbygge, PiteBo Ca 100 Kapacitet bostäder Ca 30 1, 2 F11 1, 5 F12 Lövholmen Kapacitet 650 bostäder 1, 5 F13 Lusthusbacken Ca 24 Ca 24 Ca 48 1, 4 F14 Fårön Kapacitet ej utrett 1, 7 F15 Bergsviken, Parken Ca 16 Ca 16 Utredning pågår Dp finns Dp pågår Ej dp, planprogram finns Byggnation pågår Utredningsområde, ÖP2030 Byggnation påbörjad Fortsättning nästa sida

18 Enbostadshus Objekt Totalt Status Kartsida Obj. nr 1, 4 E01 Långskatan (Piteå kommun) 1, 5 E02 Munksund 35:2 Noras kulle (Piteå kommun) 1, 7 E03 Bergsviken 2:18 1, 7 E04 Bergsviken, Sågplatsen 1, 6 E05 Norra Pitholm Etapp 1 och 2 1, 8 E06 Hortlax, Ängen 1, 3 E07 Öjebyn, Rågrindsvägen 1, 8 E08 Hortlax, Innimarksvägen Etapp 1 1, 5 E09 Lusthusbacken Ca 18 Ca 20 Ca Ca 25 Ca Ca 10 Ca 4 Ca Ca 20 Ca 18 Ca 25 Ca Ca 10 Ca 4 Ca 40 1, 4 E10 Fårön Kapacitet ej utrett Utredningsområde, ÖP2030 Utredning pågår 1, 6 E11 Pitholm, Hästnära boende Enbostadshus/Fritidshus 1, 9 EF01 Klubben (Piteå Ca 12 kommun) 1, 6 EF02 Renön 1: , 7 EF03 Hemlunda 1:29 Ca 10 Ca 40 Sid 15 Samtliga sålda Dp påbörjad Dp finns Utredning behövs, ej dp Utredning pågår, ej dp Ej dp Dp finns Ej dp 5 Tillgängliga Ca Ca 10 5 Ca 12 Tomtfördelning påbörjad Dp påbörjad Dp påbörjad 1, 6 EF04 Nörd- Haraholmen Ca 12 Ca.12 Dp påbörjad Fortsättning nästa sida

19 Kartsida Kartsida Kart-sida Kartsida Kartsida 1, 6 EF05 Pitholm 13:62 Ca 5 1, 9 EF06 Högsböle, Ca 15 Ostigården 1, 10 EF07 Kopparnäs Ca 5 Särskilda boenden 1, 2 SB01 Trygghetsboende Källbogården, PiteBo - - Vård- och omsorgsboende 1, 2 SB04 Gruppbostad, Kärnhuset, Österbo 1, 3 SB03 Gruppbostad Småstugegränd Flerbostadshus Tomter, enbostadshus Tomter, enbostadshus/fritidshus Särskilda boenden Sid 16 Dessa bostäder tillsammans med bostäder i planerade stadsdelarna Västermalm, Norrmalm, Universitetsområdet och Lövholmen möjliggör för minst bostäder fram till år I Bilaga 3 visas respektive objekts placering på karta där de markerats med objektnummer och förkortningarna där: F = flerbostadshus E = enbostadshus EF = enbostadshus/fritidshus SB = särskilda boenden. Ca 7 Ca 60 platser Ca 18 Ca 6 8 platser Kartsida Kartsida Kartsida Kart-sida Ca 5 Ca 15 Ca 5 Ca 18 Ca 60 platser Ca 7 Ca 6 8 platser Kart-sida Dp påbörjad Dp påbörjad Dp påbörjad Utredning pågår Utökning av befintligt boende Omvandling av befintligt boende Totalt Totalt = 1 330

20 1.7. Större utvecklingsområden Sid 17 För att kunna leva upp till utvecklingsmålen och möta redan befintlig efterfrågan på bostäder, söker kommunen större sammanhängande utbyggnadsmöjligheter för staden. Nya stadsdelar och stadskvarter Universitetsområdet Kapacitet för bostäder på ca 7 hektar stort område Västermalm - Kapacitet för bostäder på ca 2,5 hektar stort område Lövholmen Kapacitet för 650 bostäder på ca 18 hektar stort område Norrmalm, Kv. Rönnen Kapacitet för bostäder på ca 1,5 hektar stort område 1.8. Förtätning - flerbostadshus Kv. Ekorren - Ca 60 lägenheter Kv. Forellen - Ca 40 Kv. Häggen - Ca 60 lägenheter Kv. Lönnen - Ca 40 lägenheter Kv. Stora Örnen (Träkronan) - Ca 65 lägenheter Kv. Tallen - Ca 95 lägenheter Västermalm Etapp 2-5 Ca 100 lägenheter Elevbygge, PiteBo, Universitetsområdet - Ca 30 lägenheter Lusthusbacken - Ca 24 lägenheter Fårön Kapacitet ej utrett Parken, Bergsviken Ca 16 lägenheter 1.9. Tomter för enbostadshus och fritidshus Långskatan (Piteå kommun) 37 Noras Kulle (Piteå kommun) Ca Bergsviken 2:18 Ca 18 Bergsviken, Sågplatsen Ca 25 Norra Pitholm Etapp 1 Nötövägen ca Norra Pitholm Etapp 2 ca Hortlax, Ängen Ca 10 Öjebyn, Rågrindsvägen Ca 4 Lusthusbacken 5 Hortlax, Innimarkenvägen Etapp 1 Ca Fårön Kapacitet ej utrett Klubben (Piteå kommun) Ca 24 Renön 1:5 Ca Hemlunda 1:29 Ca 10 Nörd-Haraholmen Ca 12 Pitholm 13:62 Ca 5 Högsböle Ostigården Ca 15 Kopparnäs Ca 5

21 1.10. Landsbygd Sid 18 Arbete med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för landsbygdscentra planeras starta under hösten Landsbygdscentra är Rosvik, Norrfjärden, Roknäs/Sjulnäs, Hortlax och Jävre. För varje landsbygdscentra planeras 20 lägenheter samt tillskott av enbostadshusbebyggelse, styck, under planperioden Översyn av behov av kommunalt vatten och avlopp Riktlinjer för inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp är under framtagande. I det arbetet föreslås även en utbyggnadsplan för ett antal omvandlingsområden, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för en förtätning och kompletterande bebyggelse Trygghetsboende, boende för personer med funktionsnedsättning samt särskilt boende för äldre Demografiutvecklingen med en åldrande befolkning är tydlig i Piteå. Detta medför ökat krav på vård, service och omsorg såväl som på bostäder. Det råder en obalans gällande tillgång till och rättighet till särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning. I Piteå finns behov av tre nya boenden inom de närmsta två åren. Detta skulle tillgodose de personer som redan har myndighetsbeslut om särskilt boende samt de personer som är under utredning och förutspås ha rätt till särskilt boende. Från och med år 2020 behövs planering för ett nytt boende vartannat år. Nedan listas, vid juni 2016, planerade boenden för äldre och personer med särskilda behov: Källbogården, PiteBo Trygghetsboende, ca 18 lägenheter, 2016 Kärnhuset, Österbo Boende för personer med funktionsnedsättning, ca 6-8 platser, 2017 Småstugegränd, Öjebyn Boende för personer med funktionsnedsättning, Ca 7 lägenheter, 2017 Vård- och omsorgsboende, placering ej bestämd - Särskilt boende för äldre där kommunen tagit hänsyn till att antalet personer 80 år och äldre ökar. Ca 60 platser, 2018/2019 Prioriterade bostadsområden utifrån tillgänglighet Under 2015 genomfördes en tillgänglighetsinventering, Tillgänglighet till bostäder i Piteå, av hela flerbostadshusbeståndet i kommunen utifrån sex områden och 27 delområden. Utifrån den demografiska utvecklingen och att tillgången på tillgängligt boende för personer med nedsatt rörlighet brister inom alla områden är hela kommunen prioriterat som utvecklingsområde för tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet. De delområden där det råder störst brist på tillgänglighet är särskilt prioriterade och dessa är: Backen, Djupviken, Bergsviken, Långträsk, Furunäset, Klubbgärdet, Pitholm, Degeränget, Sikfors och Öjebyn, Se Tabell 9 för fullständig redovisning av tillgängliga lägenheter per område och delområde.

22 1.13. Behov av bostäder till flyktingar Flyktingsamordningens verksamheter är i stort behov av bostäder och lokaler. Sid 19 Avtalen med Migrationsverket i juni 2016: 124 asylsökande ensamkommande barn (EKB), (HVB) 20 EKB med permanent uppehållstillstånd (PUT), (HVB) 124 flyktingar, olika åldrar Utöver detta tillkommer EKB som fyller 18 år, som socialtjänsten bedömer har behov av fortsatt stöd i boende. Även flyktingar som själva söker sig till Piteå, bland annat med anledning av familjeåterförening och flyktingar som kommer på anknytning till andra flyktingar, räknas tillkomma. De flyktingar som söker sig till Piteå eller kommer på anknytning, har kommunen ingen skyldighet att ordna bostäder till. Däremot måste kommunen ordna boenden till de EKB som fyller 18 år och måste flytta från kommunens boenden. I juni 2016 har Piteå kommun totalt 85 platser i HVB-hem och ytterligare 10 platser tillkommer, totalt 95 platser.74 platser fyllda varav en av dessa har beviljats uppehållstillstånd och räknas därmed inte med i de 124 platser kommunen är förpliktade att tillhandahålla. Detta innebär att kommunens teoretiska skuld till Migrationsverket utifrån avtalet om 124 asylsökande EKB är 29 platser + 20 PUT-platser i HVB, totalt 49 HVBhemsplatser kort. Då många av ungdomarna i dagsläget klarar av och har därmed placerats i stödboenden så räknas ett faktiskt behov av ett nytt boende med platser samt fler stödboendeplatser om ca platser fram till årsskiftet. Detta eftersom antalet EKB som anländer förnärvarande är låg i landet. Detta kan komma att ändras och behovet likaså.

23 2. Kommunens verktyg Sid 20 Kommunen har ett flertal verktyg till förfogande för att driva på och styra inriktningen på bostadsmarknaden. Kommunen kan i sina riktlinjer för bostadsförsörjning slå fast en långsiktig strategi där varje verktyg har en viktig funktion för att riktlinjer för bostadsförsörjning ska kunna genomföras. Nedanstående är exempel på några av de verktyg som kommunen kan använda Kommunens markinnehav Kommunalt markinnehav är tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark de viktigaste verktygen för kommunen. Att äga mark som kan exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet samt i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering. Genom markanvisningar eller försäljningar kan kommunen aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen Markupplåtelseavtal Kommunen har antagit riktlinjer för markanvisningar som beskriver villkor och förutsättningar som gäller vid fördelning av kommunens mark till olika byggherrar. Markanvisning används som ett medel för att nå de mål och den utveckling av bostadsbyggnationen som kommunen önskar. Det är kommunstyrelsen som fattar beslut om att godkänna markanvisning för aktuella projekt. Inför beslut om markanvisning upprättar Fysisk planering markanvisningsavtal där byggherren förbinder sig att acceptera de villkor som gäller för markanvisningen. Markanvisningstävlingar bör användas för att främja konkurrensen och kvalitet och för att nå nya aktörer. För att projekt inte ska bli liggande så tidsbegränsas alla markanvisningar Avtal i samband med exploatering För att reglera marköverlåtelser och genomförande tecknar kommunen genomförandeavtal, marköverlåtelseavtal alternativt exploateringsavtal, med aktuell byggherre. Genom dessa avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. I plan- och bygglagen finns dock begränsningar i vad avtalen kan innehålla Professionellt och effektivt bemötande av kommunen i plan- och exploateringsprocessen Det är många aktörer med i den långa och komplexa processen som behöver genomföras för att få fram nya bostäder. Därför är det viktigt att byggherrarna samt kommunens förvaltningar och nämnder samverkar och arbetar mot samma mål. Detta kräver att en aktiv dialog förs med samtliga byggherrar för att skapa bred medvetenhet och samsyn om kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden. Piteå kommun har upprättat riktlinjer och rutiner för exploateringsprocessen som bland annat omfattar skedet vid tidiga förfrågningar om möjliga projekt. Rutinen är tänkt att bidra till en effektivare, tydligare och säkrare hantering och samordning mellan kommunens olika

24 Sid 21 verksamheter. Utåt ska en tydligare gemensam bild av vad kommunen vill presenteras för kommuninvånarna och aktörer på bostadsmarknaden Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Översiktsplanen är kommunens främsta instrument att se långsiktigt på den fysiska utvecklingen och varje kommun har skyldighet att ha en aktuell översiktsplan enligt plan och bygglagen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort Detaljplaner och planberedskap Kommunen är ansvarig för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen. Genom prioritering av ärenden och planernas innehåll har kommunen möjlighet att ge förutsättningar för att det ska kunna byggas attraktiva bostäder. I en detaljplan är det möjligt att bestämma volymer, utseende och användningssätt på byggnader. Upplåtelseform styrs inte med en detaljplan, det vill säga om det ska vara hyresrätt eller bostadsrätt eller om det ska vara exempelvis seniorbostäder. Det är Samhällsbyggnadsnämnden som har myndighetsansvar för detaljplaner. En god planberedskap utifrån kommunens mål och ambitioner och en lyhördhet gentemot marknadens aktörer är viktig, liksom prioriteringar mellan olika utbyggnadsplaner så att de planer som har bäst möjlighet att bli realiserade prioriteras Bygglov Samhällsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för bygglov. I bygglovet går regleras byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder. Genom bygglov kan inte upplåtelseformer eller specialboenden styras. De nya bestämmelserna i plan- och bygglagen som tillåter att bygga ett så kallat Attefallshus, en fristående bostadsbyggnad på 25 kvm med enbart bygganmälan, har hitintills inte fått något större genomslag Allmännyttiga bostadsbolag Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning till det allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolaget påverka produktion och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Det normala idag är att allmännyttan deltar i markanvisningar på samma villkor som övriga byggherrar. Genom tätt samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen kan kommunen påverka boende för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för Bostadsförmedling Det finns idag ingen gemensam bostadsförmedling i kommunen. Former för och behov av en gemensam bostadskö/bostadsförmedling ska utredas.

25 3. Analys av bostadsmarknaden Sid Nationell nivå Enligt Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015 är läget på bostadsmarknaden ansträngt. I många kommuner råder det obalans med underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I de tre storstadsregionerna uppger nästintill samtliga kommuner att det råder ett underskott på bostäder. Endast ett fåtal kommuner bedömer att marknaden är i balans. Det finns generellt en stor efterfrågan på bostäder i majoriteten av landets kommuner. Situationen bedöms vara särskilt ansträngd för bostadsmarknadens debutanter, unga och nyanlända, men även för äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad. Som följd av rådande flyktingsituation och den kraftiga befolkningsökningen står Sveriges kommuner inför stora utmaningar för att få fram såväl anläggningsboenden som permanenta bostäder. Skillnaden mellan balans och obalans är som störst vid jämförelser mellan bostadsmarknadsläget på centralorten och i övriga kommunen. Av 289 kommuner bedömer 262 att det finns ett underskott på bostäder på centralorten, medan 21 kommuner uppger att det råder balans på marknaden och endast sex kommuner bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Årets svar följer trenden om ett ökande underskott på bostäder. Antalet kommuner som bedömer att det finns underskott har ökat med 14 procent sedan 2015 års bostadsmarknadsenkät, medan både antalet kommuner med balans och överskott har minskat. Av landets kommuner svarar 95 procent att det behöver tillkomma bostäder inom de kommande fem åren. Samtliga kommuner som inte bedömer att det behövs nyproduktion av bostäder har en befolkningsmängd under , och flertalet har en negativ befolkningstillväxt. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma under de kommande fem åren, men efterfrågan är även stor på bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av, framför allt, mindre bostäder såsom tvåor och treor är genomgående oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Det ansträngda bostadsmarknadsläget till trots, bedömer 91 av landets kommuner att man kommer ha balans på bostadsmarknaden på fem års sikt. Dryga 70 procent av kommunerna har en folkmängd som underskrider Av 91 kommuner har i dagsläget 57 obalans på bostadsmarknaden, och bedömer därmed att underskottet eller överskottet kommer att åtgärdas. Den förväntade nyproduktionen av bostäder i landet är större än jämfört med förra året. I 2015 års bostadsmarknadsenkät uppskattade kommunerna det förväntade antalet påbörjade bostäder till cirka Enligt SCB:s preliminära statistik över antalet nyproducerade bostäder blir utfallet för år 2015 cirka 23 procent lägre. Under år 2016 och 2017 uppgår den förväntade påbörjade nyproduktionen till cirka respektive bostäder. Utöver detta tillkommer nettotillskottet från ändring av befintliga byggnader. Boverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden för olika grupper. Läget på bostadsmarknaden påverkar möjligheterna att få en bostad. När bostadsmarknaden inte är i balans slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på

26 Sid 23 bostadsmarknaden. Det kan handla om att man är ny på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst eller referenser. Allt tyder på att antalet personer som söker skydd i EU kommer att vara betydande även de kommande åren. Sammantaget bedömer regeringen att antalet asylsökande, liksom antalet personer som ansöker om uppehållstillstånd som anhöriga till någon som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande, kommer fortsätta att vara högt de kommande åren. Det leder till en kraftig befolkningsökning och prognoser visar på en fortsatt kraftig ökning. Den höga befolkningstillväxten har föranlett SCB att göra reviderade framskrivningar för Sveriges befolkning. Landets befolkning bedöms uppgå till drygt 11 miljoner år Detta kommer i sin tur att påverka den svenska bostadsmarknaden. Enligt Boverkets bedömning kommer det att behövas ett årligt tillskott på drygt bostäder. I dagsläget har mottagandet av nyanlända varit ojämnt fördelat mellan landets kommuner samtidigt som väntetiderna för att kunna bosätta sig i en kommun har ökat. För dem som beviljats uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt första led i processen för etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna står därmed inför stora utmaningar att finna bostäder till de som anländer till respektive kommun. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare trädde i kraft den 1 mars Lagen ersätter frivilliga överenskommelser och innebär numer att alla kommuner ska ta emot nyanlända för bosättning. Under 2016 bedöms totalt nyanlända med uppehållstillstånd behöva hjälp med bosättning i landet. Som nämnts tidigare är det troligt att förväntningarna på kommunernas mottagande kommer att öka än mer under kommande år Regional nivå Enligt länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys 2015 så är underskottet av bostäder för vissa grupper i samhället stort i majoriteten av kommunerna i länet. Främst vad gäller bostäder för ungdomar och nyanlända. För äldre och personer med funktionsnedsättning råder det övervägande en balans i Norrbottens kommuner. Analysen beskriver utmaningar i länet utifrån demografiutvecklingen, bostadsbrist i och kring vissa centralorter samt länets bristfälliga infrastruktur. Analysen lyfter även fram balansen mellan volymbyggandet och kvalitetssäkring. Detta utifrån bland annat ansvar för kulturmiljöer, socialt perspektiv, långsiktig planering samt miljö. Hållbarhetsperspektiv ska genomsyra arbetet. I Länstransportplan för perioden finns större utpekade investeringsobjekt (ca 326 mkr). Det är framförallt objekt i trafikintensiva pendlingsstråk som har ett tydligt behov av ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Utöver dessa större objekt sker en tydlig satsning på tätortsnära åtgärder för att stärka förutsättningarna för ett klimatsmart och jämställt resande samt barns närmiljö i form av satsningar på stärkt kollektivtrafik, gång- och cykelåtgärder samt bidrag till kommunala vägåtgärder. Piteå i regionalt sammanhang Pendlingen in och ut från Piteå till omkringliggande kommuner ökar. Det är viktigt för regionen och för Piteå att arbetsmarknadsregionen fortsatt utvecklas så att arbetsmarknadens attraktionskraft stärkt. Pendlingen har stor utvecklingspotential, exempelvis mellan Piteå och Skellefteå.

27 Sid 24 Arbetet med Norrbotniabanans förverkligande sker genom ett regionalt och mellankommunalt samarbete. Det ligger i flera kommuners intresse att påbörja arbetet med järnvägsplanen men också att påbörja byggnation av järnväg. Ett speciellt intresse finns att fördjupa samarbetet mellan Piteå och Luleå kommun inom framförallt Piteå kommuns norra delar och Luleå kommuns södra delar. Det finns förutsättningar att stärka service och logistik genom att utveckla ett mellankommunalt samarbete. Att stärka utvecklingen i kommundelar med anslutning till Luleå kommun och Skellefteå kommun ligger i kommunens intresse. Detta stärker samtidigt regionens attraktionskraft och företagens förmåga att rekrytera kompetent personal. Tre av fem landsbygdscentra i Piteå har prioriterats utifrån den strategiska placeringen efter E4:an. Det indikerar kommunens vilja att utveckla samverkan. Lavergruvans eventuella etablering i Älvsbyns kommun kommer att påverka pendlingsmönster i Piteå kommun och nyttjandet av infrastruktur kommer att öka Lokal nivå Den lokala nivån följer den nationella och regionala nivån då det gäller antalet nyanlända och att underskottet av bostäder för vissa grupper i samhället är stort. Demografiutvecklingen följer samma mönster som den nationella och den regionala även om Piteå har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Piteå kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer också att öka. Att befolkningen blir allt äldre beror främst påt de stora barnkullarna från 40- och 50-talen vilka nu går i pension, men också på att vi lever allt längre. Denna demografiutveckling kan dock komma att förändras i takt med att antalet nyanlända svenskar ökar. Många äldre har en önskan om att bo kvar hemma, vilket till viss del har lett till att antalet platser på särskilda boenden i Piteå har minskat. Samtidigt är det känt att de allra flesta behöver någon form av vård de sista åren i livet. För närvarande har Piteå en kö på ca 20 personer som har ett biståndsbeslut på särskilt boende, som inte kunnat tillgodoses. Detta är nytt i Piteå kommun, som tidigare haft en vakansgrad där alla, med beslut, kunnat beredas plats. Ökat bostadsbyggande är av absolut största vikt. Attraktiva lägen behövs såväl i stads- som landsbygd vilket är strategiskt viktigt. I den senaste beräkningen fastslogs ett behov av cirka nya bostäder fram till år Sedan den beräkningen gjordes har ca 200 lägenheter byggts, färdiga detaljplaner finns för 200 bostäder samt planläggning för ytterligare 600 bostäder. Under 2016 är 370 lägenheter och småhus under aktiv planläggning, drygt 250 är under byggnation, vilket utgör totalt 635 bostäder. Det innebär att under 2017 kan förutsättningar för drygt 50 procent av det beräknade behovet uppnås. Behovet består främst av lägenheter då behov ökar bland både äldre och unga. Strömbackaskolan bidrar till utveckling genom elevbyggen som skapar populära boenden. Kommunens bostadspolitik ska ha en utgångspunkt i En bostad för alla. Utgångspunkten ska vara att underlätta inträdet på bostadsmarknaden samt ge förutsättningar att kunna bo kvar i eget boende, för alla medborgare som är i behov av bostad. Arbete för Framtidens stöd- och

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning.. 2 2 Inledning 3 3 Syfte... 3 4 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010. 4 5 Bostadssituationen idag. 5 6

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Varmt välkomna till detta seminarium, som är ett av fem regionala som SKL tillsammans med länsstyrelserna anordnar på olika platser runt

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2012-2013 Rapportnummer: 2012:4 Diarienummer: 405-7768-11 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrland Samhällsplanering

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Behov av bostäder i Danderyds kommun för bostadssociala ändamål och för flyktingar

Behov av bostäder i Danderyds kommun för bostadssociala ändamål och för flyktingar 1(5) Behov av bostäder i Danderyds kommun för bostadssociala ändamål och för flyktingar Ärendet Danderyds kommun har ett övergripande ansvar för de invånare i kommunen som av olika skäl inte klarar sin

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2010:17 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2010-2011 Rapportnummer: 2010:17 Diarienummer: 405-13890-09 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012 Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Omslagets bild visar Fullriggaren, stadsdelen Gävle Strand, Gävle kommun. Foto: Pernilla Bylund FÖRORD Varje år görs

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ett nationellt perspektiv

Ett nationellt perspektiv Ett nationellt perspektiv Flyktingsituationen innebär stora möjligheter för det svenska samhället Få igång stor bostadsproduktion som ändå behövs Klara arbetskraftsförsörjningen Stärka befolkningsunderlaget

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 64 Dnr 2016/00329 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 64 Den 2016-09-19 Kommunalt bostadsförsörjningsprogram Kommunfullmäktiges beslut Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2014-08-26 2 BEDÖMNING AV FRAMTIDA BOSTADSBEHOV Till det bostadsprogram som beslutades 2011 för perioden 2012-2014 hör en Utbyggnadsplan

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer