Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?"

Transkript

1 TENTAMEN 2006 Eva Svensson och Karl-Erik Bergman, som du känner väl sedan tidigare, söker upp dig i baren under en lite blöt kväll. De har lite frågor kring reproduktion och den fruktsamma delen av livet. Eva är 49 år och har tidigare, i ett annat förhållande fött två barn som idag är 20 och 17 år gamla. Karl-Erik har inga barn sedan tidigare. De har väl egentligen inte tänkt sig att skaffa barn då det ju inte är purunga men de har lite frågor då de hört att fruktsamheten minskar med åldern. Du berättar för dem att detta är alldeles riktigt och förklarar att det framför allt är kvinnans fruktsamhet som avtar med ökande ålder. Fråga 1. (5p) Förklara den biologiska bakgrunden till detta. Maximalt antal ägganlag har kvinna under fosterlivet. Härefter minskar de successivt. Och vid pubertet finns ca kvar. Under varje menscykel förbrukas sedan ett antal under utmognadsprocessen och i 50 årsåldern har de tagit slut. I takt med att kvinnan blir äldre blir kvaliten på äggen sämre men också det intrikata feed-backsystemet försämras vilket får till följd att kvinnan oftare får anovulatoriska cykler. Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt? Mannen, till skillnad från kvinnan, behåller i stort sett förmågan att bilda spermier under hela livet. Mannen har inte med sig sina spermier från start utan har stamceller med en förmåga att generera spermier som kvarstår. Dock sker vanligtvis en åldersrelaterad försämring av både kvalitet och antal spermier som bildas. När du fortsätter ditt samtal med Eva och Karl-Erik visar det sig att Eva inte haft någon menstruation på ett drygt halvår. Hon har också fått en del bekymmer med sk

2 övergångsbesvär i form av svettningar och vallningar. Både du och Eva misstänker att hon kan ha kommit i klimakteriet (menopaus). För att kontrollera detta kan man vb ta blodprover. Du rekommenderar några olika prover. Fråga 3 (6p) På vårdcentralen tar man följande prover. Om Eva har kommit i klimakteriet - hur bör då rimligtvis nivåerna av dessa hormoner vara? a med högt/normalt/lågt och motivera för varje svar ditt ställningstagande. FSH LH TSH Östradiol Progesteron Testosteron Högt Förhöjt normalt lågt lågt normalt Fråga 4: (4p) Kan du lista ut vilket av dessa prover som brukar användas i klinisk praxis (dvs ge ett lite säkrare svar än övriga)?. Motivera ditt svar FSH. Östradiol/progestreon/LH svänger alla så pass mycket normalt att man kan få nivåer under den fertila delen av livet som ligger i närheten av menopausvärden. Fråga 5: (8p) Hormoner verkar ju via receptorer. Hormoner som verkar via intracellulära receptorer kan påverka mängden av olika proteiner i cellen. Beskriv hur detta går till. : I det här sammanhanget påverkas mängden av olika proteiner främst genom ökad/minskad gentranskription. Hormoner, som binder till intracellulära receptorer, (t ex steroider) diffunderar in i cellen, binder till receptorn, som i formen av dimer binder till specifika sekvenser i DNA i närheten av de gener som regleras. Liganden/hormonet påverkar receptorproteinets struktur vilket medför att andra protein kan binda till receptorn (cofaktorer). Co-faktorerna bildar en brygga mellan receptorn och transkriptionskomplexet som binder in i genens promotor. En del co-faktorer binder till proteiner som antingen kan öppna upp eller stänga till kromatinet (acetylering eller de-acetylering av histoner). Karl-Erik har en del oro för sina testiklar då han tycker att de känns lite konstiga. På vårdcentralen genomför man en undersökning och förklarar för Karl-Erik att testiklarna känns helt normala.

3 Fråga 6 (6p) Beskriv med hjälp av en bild/teckning mannens genitalia. Följande strukturer skall ingå och markeras. Scrotum Testis Epididymis Ductus deferens Vesicula seminalis Prostata vesica urinaria Urethra Corpus spongiosum Corpus cavernosum Glans penis Preputium Meatus uretrae

4 Fråga 7 (10p) Beskriv den histologiska bilden i testikeln och förklara utifrån detta spermatogenesen. Du träffar karl-erik en tid senare och han berättar då att hans prostata är lite förstorad och att han av sin distriktsläkare fått ett recept på ett läkemedel som heter Proscar Detta läkemedel är en sk 5-α-reduktashämmare och det hämmar alltså enzymet 5-α-reduktas.

5 Fråga 8 (4p) Var/hur verkar detta enzym? Vilken är den biologiska effekten (inte specifikt för prostata utan mer allmänt)? 5-α-reduktas reducerar testosteron till den mer biologiskt aktiva metaboliten dihydrotestosteron (med NADPH som co-faktor). En hämning av detta enzym medför alltså en minskad androgen aktivitet. Fråga 9: (4) Genen SRD5A2 som kodar för 5-α-reduktas typ 2 uppvisar vissa polymorfier i den kodande sekvensen. Ett exempel är V89L, som innebär att valin har ersatts av leucin som den 89:e aminosyran i proteinsekvensen. Vilken förändring i DNA-sekvensen motsvarar detta byte av aminosyra? Vilken DNA-sekvens utgör startkodonet för ett godtyckligt protein och vilken aminosyra kodar detta för? Den genetiska koden Förändringen har skett i den första positionen av den kodande tripletten. G har ersatts av C eller möjligen av T. Startkodonet ATG kodar för metionin. Fråga 10: (4p) I en studie av 200 män var 43% homozygota för V-varianten medan 15% var homozygota för L-varianten. Beräkna allel-frekvensen för V- respektive L-varianten.

6 43% har genotypen VV och 15% har genotypen LL, vilket betyder att 42% har genotypen VL. Allelfrekvensen för V blir då: (0,43x2+0,42)/2 = 0,64 (64%) Allelfrekvensen för L blir 0,36 (36%). Fråga 11: (8p) L-varianten har kopplats till lägre enzymaktivitet och sämre spermierörlighet jämfört med V- varianten. Karl-Erik tycker att detta låter mycket intressant och undrar hur man kan veta vilken genotyp man själv tillhör. Beskriv en metod med vars hjälp man skulle kunna bestämma genotypen med avseende på den beskrivna polymorfin och förklara hur man tolkar analysen. Alt 1. Ett område inkluderande polymorfin amplifieras med PCR. Om man kan identifiera ett restriktionsenzym som klyver DNA olika beroende på polymorfin, så kan man behandla PCRprodukten med detta enzym och sedan separera produkterna efter sin storlek med hjälp av agarosgel. Homozygota för ena varianten kommer att uppvisa endast 1 fragment (okluven PCR-produkt), homozygota för den andra varianten kommer att vara förenad med att man ser två olika fragment, medan heterozygota uppvisar 3 fragment (kluvet+okluvet). Alt2. Primär PCR som ovan. Sekundär PCR med nya allel-specifika primers Fråga 12 (12p) Det finns olika typer av RNA. Beskriv RNA:s kemiska uppbyggnad och redogör för de olika RNA-typernas funktion och samverkan med varandra. : RNA består av ribonukleinsyra (ribos,fosfat och baserna cytosin, guanin, adenin och uracil). mrna (messenger-rna) utgörs av en komplementär sekvens mot ett område på DNA som kodar för ett specifikt protein. mrna transporteras från kärnan till ribosomen och aminosyrasekvensen avkodas via kombination av 3 baser, ett kodon. trna (transfer-rna) binder kovalent till en specifik aminosyra och har ett antikodon (komplementär sekvens) som binder till mrna-kodonet för den aktuella aminosyran. rrna (ribosomalrna) bygger tillsammans med proteiner upp ribosomen och fungerar som syntescentrum för proteinet, binder till mrna och trna och katalyserar formeringen av peptidbidning mellan de olika aminosyrorna. Fråga 13 (4p) Mellan cirkulationen och olika vävnader/organ finns ibland en barriärfunktion. En sådan barriär är den sk blod-testis barriären. Vilken är dess funktion? THE BLOOD-TESTIS BARRIER The Sertoli cells are tightly connected to each other, to the spermatogonia and to the basement membrane of the seminiferous tubule to form the blood-testis barrier. Rather like a rubber ground sheet, this interlocking barrier prevents large molecules seeping to and fro between the central space of the seminiferous tubules and surrounding tissues, including the bloodstream.

7 Figure 7: Sertoli cells interlocking to form the bloodtestis barrier. Spermatogonia divide so that spermatocytes have to pass up through the bloodtestis barrier At puberty, the presence of follicle stimulating hormone (FSH) and increased levels of testosterone act rather like a turbo charge, boosting the Sertoli cells into action. Testo-sterone is fat-soluble and can easily diffuse through the Sertoli cell membrane. Once inside, it binds to an androgen receptor and is taken to the cell nucleus where it 'switches on' certain genes. Sertoli cells start to pump salts and nutrients in different directions across the tubular walls. They also secrete an androgen-binding protein into the tubule which mops up testosterone and keeps it at a high local concentration around the developing sperm. Due to the secretory actions of the Sertoli cells, fluid found within the tubules is very different from that outside. It is rich in testosterone, potassium and the amino acids, aspartic acid and glutamic acid, which are all needed for sperm development. The blood-testis barrier is important for maintaining these different concentrations of substances within the tubules. Surprisingly, Sertoli cells can pump fluid into the tubular space (lumen) against quite a high pressure. If a blockage prevents fluid flowing from the tubules into the epididymis, secretion still continues, so the tubules blow up to the point where the blood supply is cut off. This can lead to pressure damage, shrinkage and even the death of tubular cells. Perhaps the most important function of the blood- testis barrier is that it prevents sperm fragments formed during development from accidentally entering the circulation and triggering the formation of anti- sperm antibodies. It also protects young sperm from attack by blood-borne infections or poisonous molecules. If the barrier is disrupted, for example by injury or vasectomy, so that sperm and blood can mix, the sperm are often misinterpreted as foreign by the immune system. Anti-sperm antibodies are made and this can obviously result in subfertility. Fråga 14 (4p) Blod-testis barriären och andra barriärer fungerar med hjälp av sk tight junctions. Beskriv hur dessa är uppbyggda. Fråga 14 (4 p) Blod-testis barriären och andra barriärer fungerar med hjälp av sk tight junctions. Beskriv hur dessa är uppbyggda.

8 Fråga 15 (10 p) Vad skall ingå i vår föda för att våra celler och vi skall må bra? (et ska utgå från terminens kunskapsinnehåll). Hur påverkar förhållandet att fetma sprider sig som en epidemi i Sverige och runt om i Världen dina kostrekommendationer? Motivera! : Vi måste få tillräckligt med energi i form av kolhydrater, fett och proteiner. För att kunna tillverka proteiner behövs aminosyror i form av protein (ger essentiella aminosyror + aminogrupper för tillverkning av icke-essentiella). Långa fleromättade fettsyror är essentiella så kosten måste innehålla fett. För att förse kroppen med glukos måste kolhydrater eller proteiner (glukoneogenes) ingå i kosten. Dessutom behöver vi vitaminer och mineraler, vissa mineraler behövs mycket av (kalcium och fosfat). För att motverka fetma måste energiinnehållet i födan balanseras mot energiförbrukningen, vilket i de allra flesta fall innebär en begränsning av energiintaget. Detta kan ske genom att minska kolhydrater och fetter (proteiner kan i normalfallet inte minskas så mycket eftersom vi normalt inte äter ett stort överskott av proteiner och vi måste ha ett minimum av högvärdigt protein i födan. Eftersom fetter är mycket energitätare än andra näringsämnen och dessutom inte, som kolhydrater och proteiner, binder mycket vatten, är det lämpligt att minska mängden fett (dock måste vi äta fett för att få tillräckligt med långa omättade fettsyror och fettlösliga vitaminer. Fråga 16 (10 p) Redogör för leverns anläggning med avseende på: a) Ungefärlig tidpunkt då den bildas (1 p) b) Från vad den anläggs (2 p) c) Från vilken/vilka primitiva vävnader deriveras dess celler (och vilka celltyper består den av) (4 p) d) Hur kommer det sig att den till slut ligger där den ligger? (3 p)

9 Fråga 17 (8 p) Kroppen får en stor del av sitt kolesterolbehov tillgodosett genom födan. De allra flesta celler har dock förmågan att syntetisera kolesterol, fast kroppen huvudsakliga kolesterolsyntes sker i levern, som kan tillgodose hela vårt kolesterolbehov om det behövs. Vilka komponenter i födan kan omvandlas till kolesterol? Beskriv huvuddragen i kolesterolsyntesen från de olika födoämneskomponenterna. : Eftersom kolesterol syntetiseras från acetyl-coa kan alla födoämnen som metaboliseras via acetyl-coa ge upphov till kolesterol: kolhydrater, proteiner, fettsyror. Den vidare kolesterolsyntesen beskrivs i alla biokemiläroböcker. Fråga 18 (4 p) Kolesterol ingår också som en viktig organisk komponent i gallan. Vilka andra viktiga organiska komponenter återfinns i gallan? : Bilirubin, fettsyror, fosfolipider och gallsyror. Fråga 19 (4 p) Vilka organiska komponenter i gallan härstammar från kolesterol och hur benämns de produkter som hepatocyterna omvandlat från kolesterol? : De primära gallsyrorna cholsyra och chenodeoxycholsyra är resultatet av hepatocyternas omvandling av kolesterol (initial reaktion 7 -hydroxylering) Fråga 20 (8 p) Gallan syntetiseras ju i hepatocyterna och återfinns slutligen i tarmkanalen. I vilka strukturer återfinns gallan när den lämnat hepatocyterna och innan den återfinns i tarmkanalen? Vilka av dessa strukturer återfinns i själva levern (intrahepatiska) och vilka återfinns utanför levern (extrahepatiska)? Rita gärna!

10 : Canaliculi terminal bile ductules (Herings kanaler) perilobulära gallgångar interlobulära gallgångar (ductuli interlobulares) septala gallgångar (ductuli biliferi) är samtliga intraheptiska ductus hepeticus dx/sin gallblåsan (vesica fellea) ductus cysticus ductus hepaticus communis är samtliga extrahepatiska Fråga 21 (6 p) En mycket viktig funktion för kolesterol i alla celler är som en komponent i plasmamembranet. Beskriv hur ett plasmamembran är uppbyggt och vilken funktion kolesterol har i membranet. : Ett bilager av amfifila lipider och proteiner. Huvuddelen av de amfifila lipiderna utgörs av fosfolipider och sfingolipider. Kolesterol som är i huvudsak lipofilt ligger inbakat i den opolärad delen av bilagret mellan fettsyrakedjorna. Genom att en stor del av fettsyrorna är omättade och dessa är i ciskonfiguration är fettsyrakedjorna inte raka utan böjda. Kolesterol fyller ut de mellanrummet som skapas av de böjda fettsyrakedjorna och gör därmed membranet tätare och motståndskraftigt mot fysiska skador. Överkurs: Höga koncentrationer av kolesterol och sfingolipider i membranet ger upphov till öar, sk rafts, av dessa komponenter i bilagret, vilka kan bilda sk caveolae. Fråga 22 (8 p) Plasmamembranet skiljer cellens inre från omgivningen. Beskriv och motivera hur följande ämnen tar sig in i en cell genom plasmamembranet: 1) glukos, 2) fettsyra, 3) K +. : 1) glukos som är en ganska stor och polär molekyl kan inte diffundera genom membranet utan tas genom membranet av speciella transportproteiner i membranet, vilket kan ske utmed en koncentrationsgradient (tex i lever och muskler) eller som aktiv Na+ kotransport (tex i tarmen). (2) Fettsyror är amfifila och kan lösa sig i membranet. Genom att en del av fettsyrorna är protonerade och helt fettlösliga kommer de att kunna ta sig in genom membranet och på insidan binda till speciella fettsyratransportproteiner. (3) K+ är en liten och mycket polär jon som bara mycket långsamt diffunderar genom plasmamembranet. Det släpps ut ur cellen genom specifika jonkanaler utmed en koncentrationsgradient och pumpas in i cellen med hjälp av ATP-drivna membranproteiner (pumpar) som transporterar K+ genom membranet mot en koncentrationsgradient.

11 Nu avslutar vi med några frågor bl.a. avsedda att förbereda er för den kliniska vardagen. Fråga 23 (4 p). Här följer en journalanteckning från en s.k. esofagogastro-duodenoskopi, där man tittar ner i matstrupe och magsäck för diagnostik av slemhinneförändringar i övre delen av magtarmkanalen. Markera det anatomiska läget för de beskrivna förändringarna i skissen nedan. Ange med tumör respektive ulcus (magsår). Esofagus oretad, cardia normal. I övergången mellan fundus och corpus, på majorsidan, ses en 2 cm stor polypliknande tumör. I corpus och antrum ses i övrigt oretade förhållanden med normala slemhinneveck. Upptill i bulbus duodeni, precis distalt om pylorus, ses ett 1,5 cm stort ulcus med fibrinbeläggning. Duodenum i övrigt utan anmärkning.

12 Fråga 24 (6 p) Rita upp de anatomiska förhållandena mellan distala ileum (sista delen på tunntarmen), caekum och appendix vermiformis (blindtarmsbihanget). Fråga 25 (6p)Markera på figuren nedan det vanligaste läget för appendix projektion mot främre bukväggen (McBurney s punkt). Beskriv de anatomiska landmärken du använder för att lokalisera punkten. B. En tredjedel av avståndet från höger sidas spina iliaca anterior superior till naveln.

13

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Lisa har middag för sina kurskamrater. En av middagsgästerna är en japansk utbytesstudent, Nanako. Efter välkomstdrinken serveras vin till maten och avec

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) Du blir en helg uppringd och tillfrågad av Din kusin Sara som sedan 2 år försökt skaffa barn utan framgång. Hon och hennes make Torkel har ett regelbundet

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Malatonin (Hormon) Melatonin

Malatonin (Hormon) Melatonin Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2005 1. Fall I Levern är ett av de få organ som får sin blodförsörjning från flera håll.

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2005 1. Fall I Levern är ett av de få organ som får sin blodförsörjning från flera håll. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2005 1 Fall I Levern är ett av de få organ som får sin blodförsörjning från flera håll. Fråga 1 A (2 p) Vad heter de blodkärl som försörjer levern med blod?

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Hormoner. Hormoner. Kreatin

Hormoner. Hormoner. Kreatin Hormoner Hormoner Här beskrivs de s k superhormonerna, mycket kortfattat, eftersom det pågår en ganska intensiv forskning om dem framför allt i USA. Den som vill veta mer om hormoner kan söka vidare på

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(19) Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. För ett par år sedan

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14) Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande

Läs mer

Transkrip1on och transla1on

Transkrip1on och transla1on Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-06-01 Skrivtid: 4 timmar 08:15-12:15 (P245) Poängfördelning: Karin Franzén Pia Wegman Sabina

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer