Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?"

Transkript

1 TENTAMEN 2006 Eva Svensson och Karl-Erik Bergman, som du känner väl sedan tidigare, söker upp dig i baren under en lite blöt kväll. De har lite frågor kring reproduktion och den fruktsamma delen av livet. Eva är 49 år och har tidigare, i ett annat förhållande fött två barn som idag är 20 och 17 år gamla. Karl-Erik har inga barn sedan tidigare. De har väl egentligen inte tänkt sig att skaffa barn då det ju inte är purunga men de har lite frågor då de hört att fruktsamheten minskar med åldern. Du berättar för dem att detta är alldeles riktigt och förklarar att det framför allt är kvinnans fruktsamhet som avtar med ökande ålder. Fråga 1. (5p) Förklara den biologiska bakgrunden till detta. Maximalt antal ägganlag har kvinna under fosterlivet. Härefter minskar de successivt. Och vid pubertet finns ca kvar. Under varje menscykel förbrukas sedan ett antal under utmognadsprocessen och i 50 årsåldern har de tagit slut. I takt med att kvinnan blir äldre blir kvaliten på äggen sämre men också det intrikata feed-backsystemet försämras vilket får till följd att kvinnan oftare får anovulatoriska cykler. Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt? Mannen, till skillnad från kvinnan, behåller i stort sett förmågan att bilda spermier under hela livet. Mannen har inte med sig sina spermier från start utan har stamceller med en förmåga att generera spermier som kvarstår. Dock sker vanligtvis en åldersrelaterad försämring av både kvalitet och antal spermier som bildas. När du fortsätter ditt samtal med Eva och Karl-Erik visar det sig att Eva inte haft någon menstruation på ett drygt halvår. Hon har också fått en del bekymmer med sk

2 övergångsbesvär i form av svettningar och vallningar. Både du och Eva misstänker att hon kan ha kommit i klimakteriet (menopaus). För att kontrollera detta kan man vb ta blodprover. Du rekommenderar några olika prover. Fråga 3 (6p) På vårdcentralen tar man följande prover. Om Eva har kommit i klimakteriet - hur bör då rimligtvis nivåerna av dessa hormoner vara? a med högt/normalt/lågt och motivera för varje svar ditt ställningstagande. FSH LH TSH Östradiol Progesteron Testosteron Högt Förhöjt normalt lågt lågt normalt Fråga 4: (4p) Kan du lista ut vilket av dessa prover som brukar användas i klinisk praxis (dvs ge ett lite säkrare svar än övriga)?. Motivera ditt svar FSH. Östradiol/progestreon/LH svänger alla så pass mycket normalt att man kan få nivåer under den fertila delen av livet som ligger i närheten av menopausvärden. Fråga 5: (8p) Hormoner verkar ju via receptorer. Hormoner som verkar via intracellulära receptorer kan påverka mängden av olika proteiner i cellen. Beskriv hur detta går till. : I det här sammanhanget påverkas mängden av olika proteiner främst genom ökad/minskad gentranskription. Hormoner, som binder till intracellulära receptorer, (t ex steroider) diffunderar in i cellen, binder till receptorn, som i formen av dimer binder till specifika sekvenser i DNA i närheten av de gener som regleras. Liganden/hormonet påverkar receptorproteinets struktur vilket medför att andra protein kan binda till receptorn (cofaktorer). Co-faktorerna bildar en brygga mellan receptorn och transkriptionskomplexet som binder in i genens promotor. En del co-faktorer binder till proteiner som antingen kan öppna upp eller stänga till kromatinet (acetylering eller de-acetylering av histoner). Karl-Erik har en del oro för sina testiklar då han tycker att de känns lite konstiga. På vårdcentralen genomför man en undersökning och förklarar för Karl-Erik att testiklarna känns helt normala.

3 Fråga 6 (6p) Beskriv med hjälp av en bild/teckning mannens genitalia. Följande strukturer skall ingå och markeras. Scrotum Testis Epididymis Ductus deferens Vesicula seminalis Prostata vesica urinaria Urethra Corpus spongiosum Corpus cavernosum Glans penis Preputium Meatus uretrae

4 Fråga 7 (10p) Beskriv den histologiska bilden i testikeln och förklara utifrån detta spermatogenesen. Du träffar karl-erik en tid senare och han berättar då att hans prostata är lite förstorad och att han av sin distriktsläkare fått ett recept på ett läkemedel som heter Proscar Detta läkemedel är en sk 5-α-reduktashämmare och det hämmar alltså enzymet 5-α-reduktas.

5 Fråga 8 (4p) Var/hur verkar detta enzym? Vilken är den biologiska effekten (inte specifikt för prostata utan mer allmänt)? 5-α-reduktas reducerar testosteron till den mer biologiskt aktiva metaboliten dihydrotestosteron (med NADPH som co-faktor). En hämning av detta enzym medför alltså en minskad androgen aktivitet. Fråga 9: (4) Genen SRD5A2 som kodar för 5-α-reduktas typ 2 uppvisar vissa polymorfier i den kodande sekvensen. Ett exempel är V89L, som innebär att valin har ersatts av leucin som den 89:e aminosyran i proteinsekvensen. Vilken förändring i DNA-sekvensen motsvarar detta byte av aminosyra? Vilken DNA-sekvens utgör startkodonet för ett godtyckligt protein och vilken aminosyra kodar detta för? Den genetiska koden Förändringen har skett i den första positionen av den kodande tripletten. G har ersatts av C eller möjligen av T. Startkodonet ATG kodar för metionin. Fråga 10: (4p) I en studie av 200 män var 43% homozygota för V-varianten medan 15% var homozygota för L-varianten. Beräkna allel-frekvensen för V- respektive L-varianten.

6 43% har genotypen VV och 15% har genotypen LL, vilket betyder att 42% har genotypen VL. Allelfrekvensen för V blir då: (0,43x2+0,42)/2 = 0,64 (64%) Allelfrekvensen för L blir 0,36 (36%). Fråga 11: (8p) L-varianten har kopplats till lägre enzymaktivitet och sämre spermierörlighet jämfört med V- varianten. Karl-Erik tycker att detta låter mycket intressant och undrar hur man kan veta vilken genotyp man själv tillhör. Beskriv en metod med vars hjälp man skulle kunna bestämma genotypen med avseende på den beskrivna polymorfin och förklara hur man tolkar analysen. Alt 1. Ett område inkluderande polymorfin amplifieras med PCR. Om man kan identifiera ett restriktionsenzym som klyver DNA olika beroende på polymorfin, så kan man behandla PCRprodukten med detta enzym och sedan separera produkterna efter sin storlek med hjälp av agarosgel. Homozygota för ena varianten kommer att uppvisa endast 1 fragment (okluven PCR-produkt), homozygota för den andra varianten kommer att vara förenad med att man ser två olika fragment, medan heterozygota uppvisar 3 fragment (kluvet+okluvet). Alt2. Primär PCR som ovan. Sekundär PCR med nya allel-specifika primers Fråga 12 (12p) Det finns olika typer av RNA. Beskriv RNA:s kemiska uppbyggnad och redogör för de olika RNA-typernas funktion och samverkan med varandra. : RNA består av ribonukleinsyra (ribos,fosfat och baserna cytosin, guanin, adenin och uracil). mrna (messenger-rna) utgörs av en komplementär sekvens mot ett område på DNA som kodar för ett specifikt protein. mrna transporteras från kärnan till ribosomen och aminosyrasekvensen avkodas via kombination av 3 baser, ett kodon. trna (transfer-rna) binder kovalent till en specifik aminosyra och har ett antikodon (komplementär sekvens) som binder till mrna-kodonet för den aktuella aminosyran. rrna (ribosomalrna) bygger tillsammans med proteiner upp ribosomen och fungerar som syntescentrum för proteinet, binder till mrna och trna och katalyserar formeringen av peptidbidning mellan de olika aminosyrorna. Fråga 13 (4p) Mellan cirkulationen och olika vävnader/organ finns ibland en barriärfunktion. En sådan barriär är den sk blod-testis barriären. Vilken är dess funktion? THE BLOOD-TESTIS BARRIER The Sertoli cells are tightly connected to each other, to the spermatogonia and to the basement membrane of the seminiferous tubule to form the blood-testis barrier. Rather like a rubber ground sheet, this interlocking barrier prevents large molecules seeping to and fro between the central space of the seminiferous tubules and surrounding tissues, including the bloodstream.

7 Figure 7: Sertoli cells interlocking to form the bloodtestis barrier. Spermatogonia divide so that spermatocytes have to pass up through the bloodtestis barrier At puberty, the presence of follicle stimulating hormone (FSH) and increased levels of testosterone act rather like a turbo charge, boosting the Sertoli cells into action. Testo-sterone is fat-soluble and can easily diffuse through the Sertoli cell membrane. Once inside, it binds to an androgen receptor and is taken to the cell nucleus where it 'switches on' certain genes. Sertoli cells start to pump salts and nutrients in different directions across the tubular walls. They also secrete an androgen-binding protein into the tubule which mops up testosterone and keeps it at a high local concentration around the developing sperm. Due to the secretory actions of the Sertoli cells, fluid found within the tubules is very different from that outside. It is rich in testosterone, potassium and the amino acids, aspartic acid and glutamic acid, which are all needed for sperm development. The blood-testis barrier is important for maintaining these different concentrations of substances within the tubules. Surprisingly, Sertoli cells can pump fluid into the tubular space (lumen) against quite a high pressure. If a blockage prevents fluid flowing from the tubules into the epididymis, secretion still continues, so the tubules blow up to the point where the blood supply is cut off. This can lead to pressure damage, shrinkage and even the death of tubular cells. Perhaps the most important function of the blood- testis barrier is that it prevents sperm fragments formed during development from accidentally entering the circulation and triggering the formation of anti- sperm antibodies. It also protects young sperm from attack by blood-borne infections or poisonous molecules. If the barrier is disrupted, for example by injury or vasectomy, so that sperm and blood can mix, the sperm are often misinterpreted as foreign by the immune system. Anti-sperm antibodies are made and this can obviously result in subfertility. Fråga 14 (4p) Blod-testis barriären och andra barriärer fungerar med hjälp av sk tight junctions. Beskriv hur dessa är uppbyggda. Fråga 14 (4 p) Blod-testis barriären och andra barriärer fungerar med hjälp av sk tight junctions. Beskriv hur dessa är uppbyggda.

8 Fråga 15 (10 p) Vad skall ingå i vår föda för att våra celler och vi skall må bra? (et ska utgå från terminens kunskapsinnehåll). Hur påverkar förhållandet att fetma sprider sig som en epidemi i Sverige och runt om i Världen dina kostrekommendationer? Motivera! : Vi måste få tillräckligt med energi i form av kolhydrater, fett och proteiner. För att kunna tillverka proteiner behövs aminosyror i form av protein (ger essentiella aminosyror + aminogrupper för tillverkning av icke-essentiella). Långa fleromättade fettsyror är essentiella så kosten måste innehålla fett. För att förse kroppen med glukos måste kolhydrater eller proteiner (glukoneogenes) ingå i kosten. Dessutom behöver vi vitaminer och mineraler, vissa mineraler behövs mycket av (kalcium och fosfat). För att motverka fetma måste energiinnehållet i födan balanseras mot energiförbrukningen, vilket i de allra flesta fall innebär en begränsning av energiintaget. Detta kan ske genom att minska kolhydrater och fetter (proteiner kan i normalfallet inte minskas så mycket eftersom vi normalt inte äter ett stort överskott av proteiner och vi måste ha ett minimum av högvärdigt protein i födan. Eftersom fetter är mycket energitätare än andra näringsämnen och dessutom inte, som kolhydrater och proteiner, binder mycket vatten, är det lämpligt att minska mängden fett (dock måste vi äta fett för att få tillräckligt med långa omättade fettsyror och fettlösliga vitaminer. Fråga 16 (10 p) Redogör för leverns anläggning med avseende på: a) Ungefärlig tidpunkt då den bildas (1 p) b) Från vad den anläggs (2 p) c) Från vilken/vilka primitiva vävnader deriveras dess celler (och vilka celltyper består den av) (4 p) d) Hur kommer det sig att den till slut ligger där den ligger? (3 p)

9 Fråga 17 (8 p) Kroppen får en stor del av sitt kolesterolbehov tillgodosett genom födan. De allra flesta celler har dock förmågan att syntetisera kolesterol, fast kroppen huvudsakliga kolesterolsyntes sker i levern, som kan tillgodose hela vårt kolesterolbehov om det behövs. Vilka komponenter i födan kan omvandlas till kolesterol? Beskriv huvuddragen i kolesterolsyntesen från de olika födoämneskomponenterna. : Eftersom kolesterol syntetiseras från acetyl-coa kan alla födoämnen som metaboliseras via acetyl-coa ge upphov till kolesterol: kolhydrater, proteiner, fettsyror. Den vidare kolesterolsyntesen beskrivs i alla biokemiläroböcker. Fråga 18 (4 p) Kolesterol ingår också som en viktig organisk komponent i gallan. Vilka andra viktiga organiska komponenter återfinns i gallan? : Bilirubin, fettsyror, fosfolipider och gallsyror. Fråga 19 (4 p) Vilka organiska komponenter i gallan härstammar från kolesterol och hur benämns de produkter som hepatocyterna omvandlat från kolesterol? : De primära gallsyrorna cholsyra och chenodeoxycholsyra är resultatet av hepatocyternas omvandling av kolesterol (initial reaktion 7 -hydroxylering) Fråga 20 (8 p) Gallan syntetiseras ju i hepatocyterna och återfinns slutligen i tarmkanalen. I vilka strukturer återfinns gallan när den lämnat hepatocyterna och innan den återfinns i tarmkanalen? Vilka av dessa strukturer återfinns i själva levern (intrahepatiska) och vilka återfinns utanför levern (extrahepatiska)? Rita gärna!

10 : Canaliculi terminal bile ductules (Herings kanaler) perilobulära gallgångar interlobulära gallgångar (ductuli interlobulares) septala gallgångar (ductuli biliferi) är samtliga intraheptiska ductus hepeticus dx/sin gallblåsan (vesica fellea) ductus cysticus ductus hepaticus communis är samtliga extrahepatiska Fråga 21 (6 p) En mycket viktig funktion för kolesterol i alla celler är som en komponent i plasmamembranet. Beskriv hur ett plasmamembran är uppbyggt och vilken funktion kolesterol har i membranet. : Ett bilager av amfifila lipider och proteiner. Huvuddelen av de amfifila lipiderna utgörs av fosfolipider och sfingolipider. Kolesterol som är i huvudsak lipofilt ligger inbakat i den opolärad delen av bilagret mellan fettsyrakedjorna. Genom att en stor del av fettsyrorna är omättade och dessa är i ciskonfiguration är fettsyrakedjorna inte raka utan böjda. Kolesterol fyller ut de mellanrummet som skapas av de böjda fettsyrakedjorna och gör därmed membranet tätare och motståndskraftigt mot fysiska skador. Överkurs: Höga koncentrationer av kolesterol och sfingolipider i membranet ger upphov till öar, sk rafts, av dessa komponenter i bilagret, vilka kan bilda sk caveolae. Fråga 22 (8 p) Plasmamembranet skiljer cellens inre från omgivningen. Beskriv och motivera hur följande ämnen tar sig in i en cell genom plasmamembranet: 1) glukos, 2) fettsyra, 3) K +. : 1) glukos som är en ganska stor och polär molekyl kan inte diffundera genom membranet utan tas genom membranet av speciella transportproteiner i membranet, vilket kan ske utmed en koncentrationsgradient (tex i lever och muskler) eller som aktiv Na+ kotransport (tex i tarmen). (2) Fettsyror är amfifila och kan lösa sig i membranet. Genom att en del av fettsyrorna är protonerade och helt fettlösliga kommer de att kunna ta sig in genom membranet och på insidan binda till speciella fettsyratransportproteiner. (3) K+ är en liten och mycket polär jon som bara mycket långsamt diffunderar genom plasmamembranet. Det släpps ut ur cellen genom specifika jonkanaler utmed en koncentrationsgradient och pumpas in i cellen med hjälp av ATP-drivna membranproteiner (pumpar) som transporterar K+ genom membranet mot en koncentrationsgradient.

11 Nu avslutar vi med några frågor bl.a. avsedda att förbereda er för den kliniska vardagen. Fråga 23 (4 p). Här följer en journalanteckning från en s.k. esofagogastro-duodenoskopi, där man tittar ner i matstrupe och magsäck för diagnostik av slemhinneförändringar i övre delen av magtarmkanalen. Markera det anatomiska läget för de beskrivna förändringarna i skissen nedan. Ange med tumör respektive ulcus (magsår). Esofagus oretad, cardia normal. I övergången mellan fundus och corpus, på majorsidan, ses en 2 cm stor polypliknande tumör. I corpus och antrum ses i övrigt oretade förhållanden med normala slemhinneveck. Upptill i bulbus duodeni, precis distalt om pylorus, ses ett 1,5 cm stort ulcus med fibrinbeläggning. Duodenum i övrigt utan anmärkning.

12 Fråga 24 (6 p) Rita upp de anatomiska förhållandena mellan distala ileum (sista delen på tunntarmen), caekum och appendix vermiformis (blindtarmsbihanget). Fråga 25 (6p)Markera på figuren nedan det vanligaste läget för appendix projektion mot främre bukväggen (McBurney s punkt). Beskriv de anatomiska landmärken du använder för att lokalisera punkten. B. En tredjedel av avståndet från höger sidas spina iliaca anterior superior till naveln.

13

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk Hormoner Snygg Frisk Harmonisk All varaktig förändring har sin grund i en sund självkänsla. Johanna Falk www.oih.se 2 Hormoner genom hela livet Utveckling kroppsligt, reproduktion Mognad mentalt, emotionellt

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

PRODUKTER. Distributors of Ultimate Nutrition Sweden and Finland.

PRODUKTER. Distributors of Ultimate Nutrition Sweden and Finland. PRODUKTER ULTIMATE N AMINO ACIDS ULTIMATE NUTRITION AMINO2002 100tabs 532014-020 Neutral 330tabs 532015-020 Neutral Rena aminosyror i en lättupptaglig form. Perfekt för dig som inte gillar proteindrinkar.

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012 1. Rune är drygt 70 år och har sedan en längre tid besvärats av miktionssvårigheter (dvs problem att kissa). Urinstrålen är inte längre så kraftig som när han var yngre, och ofta får han pressa på och

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 SKRIV EN UPPGIFT PÅ VARJE BLAD SÅ ATT UPPGIFTERNA KAN SORTERAS TILL RÄTT LÄRARE Maximal poäng: 73; Poäng för godkänt: 48 1. Vilka är de tre accessoriska körtlarna

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Pubertet normal och onormal

Pubertet normal och onormal Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Martin Ritzén Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Introduktion Under VM i fri idrott

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer