Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning"

Transkript

1

2 Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar sju studieenheter. Dessa utgår från målet för kursen Folkhälsokunskap. Avsikten är att underlätta bearbetningen av bokens kunskapsinnehåll samt att fördjupa kunskaperna inom området med pedagogiska arbetsformer som t.ex. upplevelsebaserat lärande och reflektion. Detta är arbetsformer som stärker kursens budskap. Studieenheterna är: 1. Vad är hälsa för mig? 2. Folkhälsa och folkhälsoarbete 3. Att arbeta med hälsa 4. Lokalt och nationellt folkhälsoarbete 5. Hälsoutvecklingen i Sverige. Hälsa i arbetslivet. 6. Fysisk aktivitet och folkhälsa 7. Hälsans värdegrund. Förändringsarbete. Projektplanering. Studieenheterna utgår från fyra övergripande nivåer inom folkhälsoarbete: Individ Vad betyder hälsa för mig? Grupp Gruppens betydelse för trivsel och hälsa! Organisation Är en organisation en stödjande miljö för hälsa? Samhälle Bygger vi ett hälsofrämjande samhälle? Studiehandledningen får kopieras. 1

3 Mål för kursen Kursen skall ge kunskap om övergripande faktorer på global och nationell nivå som påverkar hälsan för olika grupper och vilka lagar och konventioner som styr folkhälsoarbetet nationellt och internationellt. Kursen skall även ge kunskap om vanligt förekommande folksjukdomar. Dessutom skall kursen ge kunskaper om vilka insatser som kan stärka hälsan. Efter avslutad kurs skall eleven: - förstå sambandet mellan övergripande faktorer som påverkar hälsan för människor samt förstå konsekvenser av socialgruppstillhörighet, kön och etnicitet i hälsofrågor, - ha kunskap om hur hälsoarbete bedrivs lokalt, nationellt och internationellt, - kunna förklara samband mellan samhällsutveckling och folkhälsa samt känna till lagar och konventioner som styr folkhälsoarbete nationellt och internationellt. SKOLFS 2000:99 Upplevelsebaserat lärande och reflektioner Inom kursen Folkhälsokunskap är det av stor vikt att kursens pedagogiska utformning stärker kursens innehåll. Utbildningen bör genomföras med regelbundna reflektioner som metod för att nå uppsatta utbildningsmål, vilket även kan kopplas till personliga mål, learning by reflection. Avsikten är att lära av varandra genom att sätta egna ord på sin egen nyvunna kunskap samt att skapa utrymme för diskussioner och erfarenhetsutbyte, som stärker de teoretiska och praktiska kunskaperna. Kursen bör ta upp och presentera hälsoperspektivet genom upplevelsebaserat lärande, learning by doing. Principen för upplevelsebaserat lärande är att man först tillämpar och därefter fyller på med teori. Genom att uppleva kunskap skapar man även förutsättningar för meningsfulla reflektioner. Reflektionerna hjälper till att sätta egna ord på den nyvunna kunskapen som därmed blir synlig för individen och gruppen. En bra reflektion kommer att präglas av många Aha-upplevelser, dvs. att kursdeltagarna uttalar kunskap istället för att läraren informerar om samma kunskap. Reflektionen kan betraktas som en återspegling av andras ord och handling eller erfarenheter av en upplevelse. Reflektionens grundtanke är att man ser sig själv genom andra. Att komma till tals och att vara en aktiv lyssnare är således några grundkvalitéer som alla bör träna på under kursens inledning. Övningarna kan direkt kopplas till att må bra och att trivas i en grupp. 2

4 Studieenhet 1 Vad är hälsa för mig? Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning Kapitel 1 och 9 1. Lös uppgift 1 s. 112 och uppgifterna s. 118 i läroboken. 2. Dela in papperet i tre kolumner. Markera i första kolumnen de påståenden som du betraktar som viktiga för din hälsa. Du kan markera hur många påståenden som du önskar. I andra kolumnen markerar du sedan sex påståenden som är allra viktigast för din hälsa. I sista kolumnen kan du rangordna de viktigaste påståendena efter betydelse för din hälsa. a) Motionera regelbundet. b) Leva länge. c) Träna styrka. d) Alternativa träningsformer. e) Se bra ut. f) Hålla min idealvikt. g) Äta rätt mat. h) Alla mina kroppsdelar fungerar bra. i) Aldrig röka. j) Konsumera måttligt med alkohol eller att inte dricka alls. k) Nästan aldrig behöva ta tabletter eller andra mediciner. l) Aldrig lida av några andra sjukdomar än lindriga förkylningar, influensa eller magsjuka. m) Trivas tillsammans med min familj och mina vänner. n) För det mesta känna mig glad. o) Ha ett arbete. p) Känna mig tillfreds med mig själv. q) I allmänhet komma bra överens med andra människor. r) Kunna koppla av och ta det lugnt. s) Trivas med mitt arbete/mina studier och inte uppleva för mycket stress. t) Inte trassla till eller förstora upp saker som händer. u) Att ha en förmåga att anpassa mig till stora förändringar i livet. v) Att jag finns i en trygg omgivning med fasta rutiner Vilka påståenden är naturvetenskapliga respektive beteendevetenskapliga? 4. Vilket perspektiv har du jämfört med gruppen? 5. Sitt i grupper om fyra personer och diskutera likheter och olikheter i synsätt. 3

5 Följande övningar har syftet att alla ska komma till tals och att man blir en aktiv lyssnare. Samtidigt arbetar man med hälsoperspektivet genom upplevelsebaserat lärande med betoning på individens bekräftelse. 6. Varje deltagare får ett blädderblocksblad och fyra olika färgpennor och en blyertspenna. Uppgift: Beskriv din livssituation just nu! Vart är du på väg och vad vill du uppnå? De skrivna bladen sätts upp på väggen, antingen med texten dold genom att man viker upp halva bladet och fäster med tejp, eller med en helt öppen tapetsering. Var och en beskriver sin situation utifrån den egna skissen. 7. Arbeta två och två. Placera två stolar mitt emot varandra. Sök upp någon i gruppen som du inte har pratat med på länge eller kanske inte känner alls. Uppgiften är att beskriva något som du skulle vilja bli bättre på under en minut. Lyssnaren repeterar genom att säga Jag hör att du säger att förfarandet upprepas tre gånger för att sedan byta uppgift med berättare och återberättare. När övningen är klar sätter man sig i en grupp på fyra personer och diskuterar upplevelsen. 8. Placera fem stolar i en tät cirkel. Bilda antal cirklar i rummet beroende på antal deltagare. Berätta något om dig själv som du vet att ingen annan vet. Välj något lagom som känns bekvämt att berätta om. Gruppen sätter själv ribban på nivån. Den som berättar använder och håller i en reflektionsboll och avgör själv när berättelsen är klar. Därefter ger han reflektionsbollen till någon som han är speciellt intresserad av. I denna första del ges ingen kommentar eller frågor till den som berättar, utan ordet får gå runt. Det är helt ok om det blir tyst ibland. Ur tystnaden framträder ofta en ny tanke. Den som har reflektionsbollen bestämmer själv och behåller ordet så länge som det känns bra. Genom att undvika kommentarer och frågor så förstärks budskapet. Det är alltför lätt att prata sönder värdefulla tankar. När processen är klar så kan man tillåta popcorn, dvs. fria tankar och kommentarer. 4

6 Studieenhet 2 Folkhälsa och folkhälsoarbete Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 1 och Lös uppgifterna s. 11 och s. 16 i läroboken. 2. Reflektion Innan övningen har var och en läst kapitel 1 och 2 och valt ett eget fördjupningsområde. Placera fyra stolar mot varandra, dvs. två och två, så att personerna sitter mitt emot varandra. Vid övningen kan man använda reflektionsbollen. Person 1 reflekterar med egna tankar kring ett eget valt område. I denna övning är det av största vikt att man reflekterar över innehållet utan att berätta om innehållet. Försök att lyfta tanken till en övergripande dimension. Personen mittemot lyssnar tills person 1 anser sig vara klar. Därefter reflekterar person 2 över det som person 1 har sagt och kan begära förtydliganden eller Vad menar du med Själv ser jag det så här Håller med om eller Håller inte med om Utveckla gärna din tanke med Under denna process har person 1 reflektionsbollen och bestämmer över samtalets utveckling. De två andra personerna lyssnar på samtalets utveckling. Person 1 avgör när samtalet är slut och skickar bollen till nästa person som reflekterar över sitt valda område. 3. Därefter bildas grupper så att fyra olika valda fördjupningsområden från kapitel 1 och 2 finns representerade. En ny reflektionsomgång enligt ovan genomförs. 4. När reflektionen är klar så har gruppen en allmän diskussion om hur man upplever samtalsformen och om den stärker hälsobudskapet. 5

7 Studieenhet 3 Att arbeta med hälsa Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 3 1. Lös uppgift 2 s. 26 i läroboken 2. Skriv ned dina personliga mål för din utbildning. 3. Jämför dina personliga mål med utbildningsmålen. 4. Vad är du intresserad av rent allmänt? 5. Vad vill du bli bättre på? 6. Finns det något i dina fritidsintressen som kan utvecklas till ett yrke? 7. Vilka arbetsuppgifter kan vara av intresse utifrån dina egna intressen? 8. Vilka yrken är du intresserad av och varför? 9. Diskutera i smågrupper personliga mål och utbildningsmål. 10. Var i utbildningen befinner du dig nu? Vad har du uppnått och vad återstår? 6

8 Studieenhet 4 Lokalt och nationellt folkhälsoarbete Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsoarbete, Bonnier Utbildning. Kapitel 4 och Lös uppgift 1 s. 38, uppgift 1 s. 43 och uppgift 1 s. 48 i läroboken. 2. Bilda små arbetsgrupper med uppdraget att inom den egna regionen ta reda på hur man arbetar med folkhälsoarbete inom kommun och landsting. Kartlägg den egna regionen med uppgifter om: - kontaktpersoner, - projektsammanfattningar av pågående arbeten, - eventuellt handlingsprogram, - hälsoråd, - hälsoupplysare, folkhälsosekreterare, - intervjuer med politiska partier om deras hälsopolitiska program. Klassen kan betraktas som en gemensam projektgrupp, där arbetsuppgifter delas upp på de små arbetsgrupperna. Projektgruppen planerar och genomför arbetet själv med läraren som handledare om gruppen så önskar. Viktigt att gruppen får starta arbetsprocessen på egen hand genom att läraren delar ut ett konkret skriftligt uppdrag. 3. Gör samma uppgift som ovanstående (kap 4). Uppdraget är att kartlägga de 11 olika målområden som Statens folkhälsoinstitut arbetar för. Information kan hämtas på Redovisa genom att göra en mindre utställning. 7

9 Studieenhet 5 Hälsoutvecklingen i Sverige. Hälsa i arbetslivet Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 6 och Lös uppgift 3 s. 65 samt uppgift 4 och 5 s. 72 i läroboken. Stress är ett allt vanligare symtom i vårt samhälle. 1. Hur hanterar du själv stress? 2. Ange exempel på symtom under följande rubriker: - fysiska symtom - intellektuell trötthet - emotionell trötthet - social trötthet - andlig trötthet. 3. Vad innebär begreppet utmattning? 4. Vad orsakar egentligen stress? 5. Beskriv några möjliga orsaker under rubrikerna: - Inre, egna, faktorer. Inre krav. - Yttre faktorer som jag själv har svårt att påverka. Yttre krav. - Vad gör dig arg? - Vad gör dig orolig? Stresshantering 1. Hur hanterar du: - klockan? - mobiltelefonen? - datorn? - lunchen? - musik? - köbildning? - måsten? 2. Skriv ned dina vanor angående ovanstående t.ex.: - När du tittar på klockan och varför. - När du svarar i telefon och varför. - När du svarar på e-post och varför. - Vad är ditt syfte med dataspel? - Hur lång tid avsätter du för lunch? - När och var lyssnar du på musik? 8

10 - Väljer du alltid den snabbaste kön? - Är du alltid på väg eller har du tid att lyssna till andra? - Blir du ofta arg och varför? - Hur ofta ler du mot någon annan? - Hur många måsten har du per dag från dig själv eller andra och varför? Är det verkligen måsten! 3. När du skrivit ner dina tankar, reflektera i en liten grupp. 4. Träna stresshantering genom att göra tvärtom om du anser att du har ett stressbeteende: - Ställ dig i längsta kön. - Le mot någon som du tidigare har varit otrevlig emot. - Svara inte i telefon när du redan pratar med en person eller sitter med i en grupp. - Ta av dig klockan och registrera hur ofta du tittar på den och varför. - Gör inte allt du måste, undvik tankar som Jag hinner nog. - Träna på att gå långsamt eller om du kör bil, träna på att hålla fartbegränsningarna trots att andra kör om dig. - Träna på att säga Jag kan ha fel! - Fokusera på vad andra har gjort idag, t.ex. i den egna familjen. - Var glad mot andra! Det enda man uppnår med att jäkta är att man får mer ont om tid! 5. Vad ger ditt liv mening? Rangordna tre faktorer:

11 Studieenhet 6 Fysisk aktivitet och folkhälsa Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsoarbete, Bonnier Utbildning. Kapitel Läs om FYSS i boken på s. 87. Gå in på adressen www. Imf.a.se (Svensk Idrottsmedicinsk förening), klicka på FYSS och läs vilka råd om lämplig fysisk aktivitet som anges vid hjärt- och kärlsjukdomar och några andra vanliga sjukdomstillstånd. 2. Gruppen planerar i samråd med läraren i Idrott och hälsa ett förslag till upplägg. - Vilka aktiviteter vill gruppen genomföra och varför? - Förslag på egen aktivitet på fritid och skoltid som ingår i ämnet Idrott och hälsa. - Samverkan med föreningsliv. Diskutera genomförande och redovisningsformer. Första planeringsmötet bör ske i det ordinarie klassrummet där man utgår från frågan: Hur ska ämnet Idrott och hälsa ses utifrån ett folkhälsoperspektiv? Börja med att plocka bort det gamla och BYGG NYTT! Delaktighet och inflytande innebär att alla kommer till tals och att alla synpunkter är lika viktiga oavsett hur många som anser en sak. Ämnet Idrott och hälsa kan ha en tydlig individuell uppläggning med personliga mål som kopplas till gemensamma mål. Sätt upp personliga mål och gemensamma mål. Diskutera en policy för hur ämnet ska genomföras. Policy innebär att alla ställer sig bakom en formulering. Börja med att enskilt och senare i mindre grupper skrivna ned listor på allt som kan ingå i ämnet, låt papperet ligga kvar och grupperna byter plats och kompletterar listan. När alla grupper har gått runt så kan man gemensamt fastställa vad som är viktigt för just denna klass. Policyformuleringar kan även skrivas ned. Om möjligt börja först med ett varv där var och en beskriver vad han/hon tycker om ämnet Idrott och hälsa, såväl positivt som negativt. 10

12 Studieenhet 7 Hälsans värdegrund. Förändringsarbete. Projektplanering. Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning Kapitel 9 1. Läs igenom kapitlet och reflektera i helgrupp över innehållet. 2. Utgå från dig själv eller från någon annan. Beskriv något som du eller någon annan har förändrat med frågorna: Vad? Varför? och Hur? Impulser från vilka 3. Förändringslinjen Ange din nuvarande ålder och ange tidpunkt för när du ändrade en levnadsvana eller livsstil. Arbeta först enskilt och sedan i tvågrupp. Presentera gärna varandras förändringsprocesser i mindre grupper om sex personer. Avsluta med att alla får ta del av allas erfarenheter av förändringar genom att exemplen beskrivs på blädderblocksblad, som sätts upp på väggarna. Förändringarna kan ha vilken inriktning som helst, t.ex. hur och när jag lärde mig röka? Genom att förstå hur man lär in en förändring kan det vara möjligt att förstå hur man kan lära bort ett beteende. När arbetet är klart kan man genomföra en reflektion över vad momentet har givit för kunskap: Jag har lärt mig att Använd gärna nedanstående reflektionsmodell. Dåtid Nutid Framtid Hur lärde du dig att? Hur började du tänka på att ändra dina vanor? Vilka är farliga respektive nyttiga för mig i mitt nya beteende? Att lära in vanor tar lång tid och lära av vanor tar lång tid. Avlärning kan även betraktas som en nylärning av något annat! Händelser som kan medföra kortvariga eller långvariga förändringar. a) Förändring i linje med den egna kulturella bakgrunden eller identiteten. b) Akut situation. c) Hotbilder, nya hot d) Situationsbundna beslut - På vågen: Jag borde nog gå ned i vikt! - På caféet: Det vore gott med en bakelse! 11

13 Samma kunskaper i olika situationer men den aktuella omgivningen avgör vad som är viktigt. Upplysning, ackumulerad kunskap och erfarenheter ger hanterbarhet när en speciell situation uppkommer som kan ge kortvariga effekter. Det är först när situationen går i linje med identiteten som förändringen blir långvarig. Det finns ett starkt samband med förändrade levnadsvanor och den personliga identiteten. Identitet och hälsa är nära förknippade med varandra. 4. Hur viktigt är det för mig att ändra livsstil? Låt var och en ta ställning på en skala från 0 till I vilken grad tror jag mig kunna genomföra en förändring på en skala från 0 till 10 inom områdena: - kost? - motion? - stress? - sömn? - studier? - inom min familj? - min sociala kompetens? Bilda mindre grupper och jämför resultaten. 6. Reflektionsmodell angående innehållet i kapitel 9. Möblera rummet med ett antal cirklar för grupper på fem personer. Varje grupp börjar med en förberedande diskussion där alla kommer till tals utan tidsbegränsning. Var och en väljer avsnitt för en egen reflektion. Efter denna första diskussion så reflekterar varje grupp för sig inom en bestämd tid (8-12 minuter), som bestäms innan reflektionen startar. Övriga grupper lyssnar på den grupp som reflekterar. Det är viktigt att deltagarna talar med sina gruppmedlemmar och inte vänder sig till andra eller hänvisar till andra. Reflektionen skall präglas av ett Du och Jag, Här och Nu -klimat. Det är ok om det blir tyst ibland. När reflektionen från samtliga grupper är klar så bör man ta rast eller paus utan att kommentera varje grupps reflektion. Låt tankarna finnas kvar i rummet och hos var och en! 7. Projektplanering Skriv en projektplanering under följande rubriker. Först i en enkel form: - Vad? - Varför? - Hur? Diskutera med läraren vad ni har skrivit och varför. 12

14 Utveckla tankarna enligt nedan angivna rubriker: Inledning Varför har vi valt detta projekt? Bakgrund Vad är gjort tidigare, vilka erfarenheter finns? Identifiera behov och prioritering Hur prioritera utifrån ett behov? Vad ska genomföras? Varför? För vem? Mål och delmål Vad ska uppnås och hur når vi dit? Identifiera resurser Vilka resurser finns för projektet? Hur uppnå målen? Vad ska genomföras som leder till målet? Handlingsplan Koppla handlingsplanen till en tidsplan. När genomförs olika uppgifter? Hur utvärdera? Vilken är utvärderingsformen, enkät, intervju etc.? Genomförandet Vem gör vad och när? Detta kan kopplas till handlingsplanen. Utvärdera När genomförs utvärdering? Vad ska utvärderas, t.ex. kunskap, färdigheter, beteenden, livsstil och levnadsvanor? 13

15 Avsikten med boken Folkhälsokunskap är att skapa ett hälsofrämjande klimat genom att aktivt utöva hälsa. Här presenteras också samhällets syn på hälsa och vetenskapliga perspektiv på hälsa. Detta är värdefullt när man själv ska definiera sin syn på hälsa och bygga upp sin egen hälsodimension. Folkhälsokunskap är skriven för grundläggande utbildningar inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Folkhälsokunskap/Hultgren Best.nr För mer information kontakta via e-post: Bonnier Utbildning Box Stockholm Telefon Telefax

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10% Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv

Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Kartläggningsguide för temat Ett sunt liv Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett sunt liv. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt. Faktorer - diagram 1 Faktorer - procent 2 Faktor 6+5 4+3 2+1 Bortfall Mottagare Arbetsbelastning 38,5% 30,5% 30,3% 0,7% 3,67 Arbetskamrater 84,5% 12,0% 2,8% 0,7% 5,33 Arbetsrelaterade besvär 43,9% 28,1%

Läs mer

Hos oss får du möjlighet att växa och utvecklas.

Hos oss får du möjlighet att växa och utvecklas. Hos oss får du möjlighet att växa och utvecklas. Gillar du idrott och att röra på dig? Då är Hälsogymnasiet skolan för dig! Hälsogymnasiet ger dig en gedigen utbildning inom hälsa och kommunikation. Du

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ledarskap genom Professionell Förhandling hösten 2014

Ledarskap genom Professionell Förhandling hösten 2014 Ledarskap genom Professionell Förhandling hösten 2014 En utbildning som riktar sig till chefer, fackliga ombudsmän/förtroendevalda eller andra som hanterar frågor som rör ledarskap och förhandling. Kursen

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

INGEN UTBILDNING. www.ingen.se Ingen Mediakonsult, Engelbrektsgatan 35B, SE-114 32 STOCKHOLM Telefon: 0705-44 00 30 Mail: info@ingen.

INGEN UTBILDNING. www.ingen.se Ingen Mediakonsult, Engelbrektsgatan 35B, SE-114 32 STOCKHOLM Telefon: 0705-44 00 30 Mail: info@ingen. INGEN UTBILDNING www.ingen.se Ingen Mediakonsult, Engelbrektsgatan 35B, SE-114 32 STOCKHOLM Telefon: 0705-44 00 30 Mail: info@ingen.se INGEN GER MER JENS NORDIN Född: I späd ålder, 1970, Örnsköldsvik.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer