Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning"

Transkript

1

2 Studiehandledning till Folkhälsokunskap av Staffan Hultgren, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar sju studieenheter. Dessa utgår från målet för kursen Folkhälsokunskap. Avsikten är att underlätta bearbetningen av bokens kunskapsinnehåll samt att fördjupa kunskaperna inom området med pedagogiska arbetsformer som t.ex. upplevelsebaserat lärande och reflektion. Detta är arbetsformer som stärker kursens budskap. Studieenheterna är: 1. Vad är hälsa för mig? 2. Folkhälsa och folkhälsoarbete 3. Att arbeta med hälsa 4. Lokalt och nationellt folkhälsoarbete 5. Hälsoutvecklingen i Sverige. Hälsa i arbetslivet. 6. Fysisk aktivitet och folkhälsa 7. Hälsans värdegrund. Förändringsarbete. Projektplanering. Studieenheterna utgår från fyra övergripande nivåer inom folkhälsoarbete: Individ Vad betyder hälsa för mig? Grupp Gruppens betydelse för trivsel och hälsa! Organisation Är en organisation en stödjande miljö för hälsa? Samhälle Bygger vi ett hälsofrämjande samhälle? Studiehandledningen får kopieras. 1

3 Mål för kursen Kursen skall ge kunskap om övergripande faktorer på global och nationell nivå som påverkar hälsan för olika grupper och vilka lagar och konventioner som styr folkhälsoarbetet nationellt och internationellt. Kursen skall även ge kunskap om vanligt förekommande folksjukdomar. Dessutom skall kursen ge kunskaper om vilka insatser som kan stärka hälsan. Efter avslutad kurs skall eleven: - förstå sambandet mellan övergripande faktorer som påverkar hälsan för människor samt förstå konsekvenser av socialgruppstillhörighet, kön och etnicitet i hälsofrågor, - ha kunskap om hur hälsoarbete bedrivs lokalt, nationellt och internationellt, - kunna förklara samband mellan samhällsutveckling och folkhälsa samt känna till lagar och konventioner som styr folkhälsoarbete nationellt och internationellt. SKOLFS 2000:99 Upplevelsebaserat lärande och reflektioner Inom kursen Folkhälsokunskap är det av stor vikt att kursens pedagogiska utformning stärker kursens innehåll. Utbildningen bör genomföras med regelbundna reflektioner som metod för att nå uppsatta utbildningsmål, vilket även kan kopplas till personliga mål, learning by reflection. Avsikten är att lära av varandra genom att sätta egna ord på sin egen nyvunna kunskap samt att skapa utrymme för diskussioner och erfarenhetsutbyte, som stärker de teoretiska och praktiska kunskaperna. Kursen bör ta upp och presentera hälsoperspektivet genom upplevelsebaserat lärande, learning by doing. Principen för upplevelsebaserat lärande är att man först tillämpar och därefter fyller på med teori. Genom att uppleva kunskap skapar man även förutsättningar för meningsfulla reflektioner. Reflektionerna hjälper till att sätta egna ord på den nyvunna kunskapen som därmed blir synlig för individen och gruppen. En bra reflektion kommer att präglas av många Aha-upplevelser, dvs. att kursdeltagarna uttalar kunskap istället för att läraren informerar om samma kunskap. Reflektionen kan betraktas som en återspegling av andras ord och handling eller erfarenheter av en upplevelse. Reflektionens grundtanke är att man ser sig själv genom andra. Att komma till tals och att vara en aktiv lyssnare är således några grundkvalitéer som alla bör träna på under kursens inledning. Övningarna kan direkt kopplas till att må bra och att trivas i en grupp. 2

4 Studieenhet 1 Vad är hälsa för mig? Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning Kapitel 1 och 9 1. Lös uppgift 1 s. 112 och uppgifterna s. 118 i läroboken. 2. Dela in papperet i tre kolumner. Markera i första kolumnen de påståenden som du betraktar som viktiga för din hälsa. Du kan markera hur många påståenden som du önskar. I andra kolumnen markerar du sedan sex påståenden som är allra viktigast för din hälsa. I sista kolumnen kan du rangordna de viktigaste påståendena efter betydelse för din hälsa. a) Motionera regelbundet. b) Leva länge. c) Träna styrka. d) Alternativa träningsformer. e) Se bra ut. f) Hålla min idealvikt. g) Äta rätt mat. h) Alla mina kroppsdelar fungerar bra. i) Aldrig röka. j) Konsumera måttligt med alkohol eller att inte dricka alls. k) Nästan aldrig behöva ta tabletter eller andra mediciner. l) Aldrig lida av några andra sjukdomar än lindriga förkylningar, influensa eller magsjuka. m) Trivas tillsammans med min familj och mina vänner. n) För det mesta känna mig glad. o) Ha ett arbete. p) Känna mig tillfreds med mig själv. q) I allmänhet komma bra överens med andra människor. r) Kunna koppla av och ta det lugnt. s) Trivas med mitt arbete/mina studier och inte uppleva för mycket stress. t) Inte trassla till eller förstora upp saker som händer. u) Att ha en förmåga att anpassa mig till stora förändringar i livet. v) Att jag finns i en trygg omgivning med fasta rutiner Vilka påståenden är naturvetenskapliga respektive beteendevetenskapliga? 4. Vilket perspektiv har du jämfört med gruppen? 5. Sitt i grupper om fyra personer och diskutera likheter och olikheter i synsätt. 3

5 Följande övningar har syftet att alla ska komma till tals och att man blir en aktiv lyssnare. Samtidigt arbetar man med hälsoperspektivet genom upplevelsebaserat lärande med betoning på individens bekräftelse. 6. Varje deltagare får ett blädderblocksblad och fyra olika färgpennor och en blyertspenna. Uppgift: Beskriv din livssituation just nu! Vart är du på väg och vad vill du uppnå? De skrivna bladen sätts upp på väggen, antingen med texten dold genom att man viker upp halva bladet och fäster med tejp, eller med en helt öppen tapetsering. Var och en beskriver sin situation utifrån den egna skissen. 7. Arbeta två och två. Placera två stolar mitt emot varandra. Sök upp någon i gruppen som du inte har pratat med på länge eller kanske inte känner alls. Uppgiften är att beskriva något som du skulle vilja bli bättre på under en minut. Lyssnaren repeterar genom att säga Jag hör att du säger att förfarandet upprepas tre gånger för att sedan byta uppgift med berättare och återberättare. När övningen är klar sätter man sig i en grupp på fyra personer och diskuterar upplevelsen. 8. Placera fem stolar i en tät cirkel. Bilda antal cirklar i rummet beroende på antal deltagare. Berätta något om dig själv som du vet att ingen annan vet. Välj något lagom som känns bekvämt att berätta om. Gruppen sätter själv ribban på nivån. Den som berättar använder och håller i en reflektionsboll och avgör själv när berättelsen är klar. Därefter ger han reflektionsbollen till någon som han är speciellt intresserad av. I denna första del ges ingen kommentar eller frågor till den som berättar, utan ordet får gå runt. Det är helt ok om det blir tyst ibland. Ur tystnaden framträder ofta en ny tanke. Den som har reflektionsbollen bestämmer själv och behåller ordet så länge som det känns bra. Genom att undvika kommentarer och frågor så förstärks budskapet. Det är alltför lätt att prata sönder värdefulla tankar. När processen är klar så kan man tillåta popcorn, dvs. fria tankar och kommentarer. 4

6 Studieenhet 2 Folkhälsa och folkhälsoarbete Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 1 och Lös uppgifterna s. 11 och s. 16 i läroboken. 2. Reflektion Innan övningen har var och en läst kapitel 1 och 2 och valt ett eget fördjupningsområde. Placera fyra stolar mot varandra, dvs. två och två, så att personerna sitter mitt emot varandra. Vid övningen kan man använda reflektionsbollen. Person 1 reflekterar med egna tankar kring ett eget valt område. I denna övning är det av största vikt att man reflekterar över innehållet utan att berätta om innehållet. Försök att lyfta tanken till en övergripande dimension. Personen mittemot lyssnar tills person 1 anser sig vara klar. Därefter reflekterar person 2 över det som person 1 har sagt och kan begära förtydliganden eller Vad menar du med Själv ser jag det så här Håller med om eller Håller inte med om Utveckla gärna din tanke med Under denna process har person 1 reflektionsbollen och bestämmer över samtalets utveckling. De två andra personerna lyssnar på samtalets utveckling. Person 1 avgör när samtalet är slut och skickar bollen till nästa person som reflekterar över sitt valda område. 3. Därefter bildas grupper så att fyra olika valda fördjupningsområden från kapitel 1 och 2 finns representerade. En ny reflektionsomgång enligt ovan genomförs. 4. När reflektionen är klar så har gruppen en allmän diskussion om hur man upplever samtalsformen och om den stärker hälsobudskapet. 5

7 Studieenhet 3 Att arbeta med hälsa Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 3 1. Lös uppgift 2 s. 26 i läroboken 2. Skriv ned dina personliga mål för din utbildning. 3. Jämför dina personliga mål med utbildningsmålen. 4. Vad är du intresserad av rent allmänt? 5. Vad vill du bli bättre på? 6. Finns det något i dina fritidsintressen som kan utvecklas till ett yrke? 7. Vilka arbetsuppgifter kan vara av intresse utifrån dina egna intressen? 8. Vilka yrken är du intresserad av och varför? 9. Diskutera i smågrupper personliga mål och utbildningsmål. 10. Var i utbildningen befinner du dig nu? Vad har du uppnått och vad återstår? 6

8 Studieenhet 4 Lokalt och nationellt folkhälsoarbete Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsoarbete, Bonnier Utbildning. Kapitel 4 och Lös uppgift 1 s. 38, uppgift 1 s. 43 och uppgift 1 s. 48 i läroboken. 2. Bilda små arbetsgrupper med uppdraget att inom den egna regionen ta reda på hur man arbetar med folkhälsoarbete inom kommun och landsting. Kartlägg den egna regionen med uppgifter om: - kontaktpersoner, - projektsammanfattningar av pågående arbeten, - eventuellt handlingsprogram, - hälsoråd, - hälsoupplysare, folkhälsosekreterare, - intervjuer med politiska partier om deras hälsopolitiska program. Klassen kan betraktas som en gemensam projektgrupp, där arbetsuppgifter delas upp på de små arbetsgrupperna. Projektgruppen planerar och genomför arbetet själv med läraren som handledare om gruppen så önskar. Viktigt att gruppen får starta arbetsprocessen på egen hand genom att läraren delar ut ett konkret skriftligt uppdrag. 3. Gör samma uppgift som ovanstående (kap 4). Uppdraget är att kartlägga de 11 olika målområden som Statens folkhälsoinstitut arbetar för. Information kan hämtas på Redovisa genom att göra en mindre utställning. 7

9 Studieenhet 5 Hälsoutvecklingen i Sverige. Hälsa i arbetslivet Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning. Kapitel 6 och Lös uppgift 3 s. 65 samt uppgift 4 och 5 s. 72 i läroboken. Stress är ett allt vanligare symtom i vårt samhälle. 1. Hur hanterar du själv stress? 2. Ange exempel på symtom under följande rubriker: - fysiska symtom - intellektuell trötthet - emotionell trötthet - social trötthet - andlig trötthet. 3. Vad innebär begreppet utmattning? 4. Vad orsakar egentligen stress? 5. Beskriv några möjliga orsaker under rubrikerna: - Inre, egna, faktorer. Inre krav. - Yttre faktorer som jag själv har svårt att påverka. Yttre krav. - Vad gör dig arg? - Vad gör dig orolig? Stresshantering 1. Hur hanterar du: - klockan? - mobiltelefonen? - datorn? - lunchen? - musik? - köbildning? - måsten? 2. Skriv ned dina vanor angående ovanstående t.ex.: - När du tittar på klockan och varför. - När du svarar i telefon och varför. - När du svarar på e-post och varför. - Vad är ditt syfte med dataspel? - Hur lång tid avsätter du för lunch? - När och var lyssnar du på musik? 8

10 - Väljer du alltid den snabbaste kön? - Är du alltid på väg eller har du tid att lyssna till andra? - Blir du ofta arg och varför? - Hur ofta ler du mot någon annan? - Hur många måsten har du per dag från dig själv eller andra och varför? Är det verkligen måsten! 3. När du skrivit ner dina tankar, reflektera i en liten grupp. 4. Träna stresshantering genom att göra tvärtom om du anser att du har ett stressbeteende: - Ställ dig i längsta kön. - Le mot någon som du tidigare har varit otrevlig emot. - Svara inte i telefon när du redan pratar med en person eller sitter med i en grupp. - Ta av dig klockan och registrera hur ofta du tittar på den och varför. - Gör inte allt du måste, undvik tankar som Jag hinner nog. - Träna på att gå långsamt eller om du kör bil, träna på att hålla fartbegränsningarna trots att andra kör om dig. - Träna på att säga Jag kan ha fel! - Fokusera på vad andra har gjort idag, t.ex. i den egna familjen. - Var glad mot andra! Det enda man uppnår med att jäkta är att man får mer ont om tid! 5. Vad ger ditt liv mening? Rangordna tre faktorer:

11 Studieenhet 6 Fysisk aktivitet och folkhälsa Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsoarbete, Bonnier Utbildning. Kapitel Läs om FYSS i boken på s. 87. Gå in på adressen www. Imf.a.se (Svensk Idrottsmedicinsk förening), klicka på FYSS och läs vilka råd om lämplig fysisk aktivitet som anges vid hjärt- och kärlsjukdomar och några andra vanliga sjukdomstillstånd. 2. Gruppen planerar i samråd med läraren i Idrott och hälsa ett förslag till upplägg. - Vilka aktiviteter vill gruppen genomföra och varför? - Förslag på egen aktivitet på fritid och skoltid som ingår i ämnet Idrott och hälsa. - Samverkan med föreningsliv. Diskutera genomförande och redovisningsformer. Första planeringsmötet bör ske i det ordinarie klassrummet där man utgår från frågan: Hur ska ämnet Idrott och hälsa ses utifrån ett folkhälsoperspektiv? Börja med att plocka bort det gamla och BYGG NYTT! Delaktighet och inflytande innebär att alla kommer till tals och att alla synpunkter är lika viktiga oavsett hur många som anser en sak. Ämnet Idrott och hälsa kan ha en tydlig individuell uppläggning med personliga mål som kopplas till gemensamma mål. Sätt upp personliga mål och gemensamma mål. Diskutera en policy för hur ämnet ska genomföras. Policy innebär att alla ställer sig bakom en formulering. Börja med att enskilt och senare i mindre grupper skrivna ned listor på allt som kan ingå i ämnet, låt papperet ligga kvar och grupperna byter plats och kompletterar listan. När alla grupper har gått runt så kan man gemensamt fastställa vad som är viktigt för just denna klass. Policyformuleringar kan även skrivas ned. Om möjligt börja först med ett varv där var och en beskriver vad han/hon tycker om ämnet Idrott och hälsa, såväl positivt som negativt. 10

12 Studieenhet 7 Hälsans värdegrund. Förändringsarbete. Projektplanering. Kurslitteratur Hultgren, S. Folkhälsokunskap, Bonnier Utbildning Kapitel 9 1. Läs igenom kapitlet och reflektera i helgrupp över innehållet. 2. Utgå från dig själv eller från någon annan. Beskriv något som du eller någon annan har förändrat med frågorna: Vad? Varför? och Hur? Impulser från vilka 3. Förändringslinjen Ange din nuvarande ålder och ange tidpunkt för när du ändrade en levnadsvana eller livsstil. Arbeta först enskilt och sedan i tvågrupp. Presentera gärna varandras förändringsprocesser i mindre grupper om sex personer. Avsluta med att alla får ta del av allas erfarenheter av förändringar genom att exemplen beskrivs på blädderblocksblad, som sätts upp på väggarna. Förändringarna kan ha vilken inriktning som helst, t.ex. hur och när jag lärde mig röka? Genom att förstå hur man lär in en förändring kan det vara möjligt att förstå hur man kan lära bort ett beteende. När arbetet är klart kan man genomföra en reflektion över vad momentet har givit för kunskap: Jag har lärt mig att Använd gärna nedanstående reflektionsmodell. Dåtid Nutid Framtid Hur lärde du dig att? Hur började du tänka på att ändra dina vanor? Vilka är farliga respektive nyttiga för mig i mitt nya beteende? Att lära in vanor tar lång tid och lära av vanor tar lång tid. Avlärning kan även betraktas som en nylärning av något annat! Händelser som kan medföra kortvariga eller långvariga förändringar. a) Förändring i linje med den egna kulturella bakgrunden eller identiteten. b) Akut situation. c) Hotbilder, nya hot d) Situationsbundna beslut - På vågen: Jag borde nog gå ned i vikt! - På caféet: Det vore gott med en bakelse! 11

13 Samma kunskaper i olika situationer men den aktuella omgivningen avgör vad som är viktigt. Upplysning, ackumulerad kunskap och erfarenheter ger hanterbarhet när en speciell situation uppkommer som kan ge kortvariga effekter. Det är först när situationen går i linje med identiteten som förändringen blir långvarig. Det finns ett starkt samband med förändrade levnadsvanor och den personliga identiteten. Identitet och hälsa är nära förknippade med varandra. 4. Hur viktigt är det för mig att ändra livsstil? Låt var och en ta ställning på en skala från 0 till I vilken grad tror jag mig kunna genomföra en förändring på en skala från 0 till 10 inom områdena: - kost? - motion? - stress? - sömn? - studier? - inom min familj? - min sociala kompetens? Bilda mindre grupper och jämför resultaten. 6. Reflektionsmodell angående innehållet i kapitel 9. Möblera rummet med ett antal cirklar för grupper på fem personer. Varje grupp börjar med en förberedande diskussion där alla kommer till tals utan tidsbegränsning. Var och en väljer avsnitt för en egen reflektion. Efter denna första diskussion så reflekterar varje grupp för sig inom en bestämd tid (8-12 minuter), som bestäms innan reflektionen startar. Övriga grupper lyssnar på den grupp som reflekterar. Det är viktigt att deltagarna talar med sina gruppmedlemmar och inte vänder sig till andra eller hänvisar till andra. Reflektionen skall präglas av ett Du och Jag, Här och Nu -klimat. Det är ok om det blir tyst ibland. När reflektionen från samtliga grupper är klar så bör man ta rast eller paus utan att kommentera varje grupps reflektion. Låt tankarna finnas kvar i rummet och hos var och en! 7. Projektplanering Skriv en projektplanering under följande rubriker. Först i en enkel form: - Vad? - Varför? - Hur? Diskutera med läraren vad ni har skrivit och varför. 12

14 Utveckla tankarna enligt nedan angivna rubriker: Inledning Varför har vi valt detta projekt? Bakgrund Vad är gjort tidigare, vilka erfarenheter finns? Identifiera behov och prioritering Hur prioritera utifrån ett behov? Vad ska genomföras? Varför? För vem? Mål och delmål Vad ska uppnås och hur når vi dit? Identifiera resurser Vilka resurser finns för projektet? Hur uppnå målen? Vad ska genomföras som leder till målet? Handlingsplan Koppla handlingsplanen till en tidsplan. När genomförs olika uppgifter? Hur utvärdera? Vilken är utvärderingsformen, enkät, intervju etc.? Genomförandet Vem gör vad och när? Detta kan kopplas till handlingsplanen. Utvärdera När genomförs utvärdering? Vad ska utvärderas, t.ex. kunskap, färdigheter, beteenden, livsstil och levnadsvanor? 13

15 Avsikten med boken Folkhälsokunskap är att skapa ett hälsofrämjande klimat genom att aktivt utöva hälsa. Här presenteras också samhällets syn på hälsa och vetenskapliga perspektiv på hälsa. Detta är värdefullt när man själv ska definiera sin syn på hälsa och bygga upp sin egen hälsodimension. Folkhälsokunskap är skriven för grundläggande utbildningar inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Folkhälsokunskap/Hultgren Best.nr För mer information kontakta via e-post: Bonnier Utbildning Box Stockholm Telefon Telefax

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår Modell för Hälsospåret inkubators hälsospår HÄLSOSPÅRET I SFINX I Sfinx inkubator får deltagare, under trygga former, stöd att förverkliga idéer tillsammans. Sfinx är en stödstruktur där deltagarna är

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson Foto: Elin Åkesson Ett diskussionsmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2009 Välkommen till Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10% Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått. Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc). 5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer