Sida 2 av 6. Preludium

Transkript

1 Sida 2 av 6 Preludium var min huvudsyssla att beräkna driftkostnader för kärnkraftverk. Analysresultaten skulle medfölja offerter från ASEA på hela anläggningar till kunder världen runt. Beräkningarna utfördes med hjälp aven el-motordriven räknesnurra levererad av FACIT. Många knapptryckningar blev det - vid beräkning av anrikningskostnader för uran och livstidskostnader användes tabeller med logaritmer resp. nuvärdesfaktorer. Somliga kunder önskade parameterstudier avseende t.ex. bränslekostnader för olika årlig utnyttjningsfaktor och inte bara jag utan framför allt mina vänner fysikerna räknade så det glödde om FACIT-snurrorna. ASEA hade då en IBM-maskin som väsentligen användes för administrativa rutiner och jag tror inte den var lämpad för beräkningsverksamhet. Säkert fanns det också olika små analoga och digitala beräkningshjälpmedel men mina första egna programmeringserfarenheter kom när man startade ALGOL-kurser inför installation aven Honney Well-Bull-maskin. TIiliga dator-kontakter Tidplanering med hjälp av SAABS dator. ASEA hade i samband med Marviken-projektet kommit i kontakt med ett dataprogram för projektplanering som tagits fram inom USAs rymdprojekt. Efter att man fått beställning (letter of intent) på Oskarshamn l under 1965 beslöt man att lägga upp projekttidplanen i detta program. Programmet - PERT - kunde naturligtvis inte hantera grafik på den tiden så alla planer ritades för hand som nätverk. I övrigt fungerade programmet ungefär som dagens TIMELINER. Inledningsvis hade inte ASEA någon dator som klarade nätverksplanen för O 1 varför körningarna gjordes hos SAAB i Linköping. Indata till projektplanen stansades på hålkort som packades i speciella lådor, ca två meter hålkort per projektplan. Hanteringen av hålkortslådorna hade bedömts som en grannlaga arbetsuppgift och första gången jag fick åka med till Linköping var det som hantlangare åt en erfaren planeringsspecialist med militär bakgrund. För mig som mycket ung ingenjör var det ett stort äventyr att få åka till SAAB och lämna in hålkortslådorna i deras datorhall vilken låg i direkt anslutning till monteringshallen för den då moderna Draken. En viss nytta kunde man göra under besöket genom att rätta hålkort som upptäcktes vara felstansade. Det blev bara en resa till Linköping. Det kom sig så att hålkortslådorna sedan gick med posten fram till att ASEAs nya Honney-Well-tog över tidplaneberäkningen. Svensk satellit -offert Erfarenheterna från uppläggning av projekttidplan i programmet PERT ledde till ett specialuppdrag i samband med att ASEA, LM. SAAB m.fl. gemensamt offererade vital utrustning att ingå i en Europeisk satellit. Under ledning av kontrollutrustningschefen Gösta Kvist producerades under en intensiv natt en projekttidplan som avsågs visa att ASEA behärskade modem datoriserad planeringsteknik.

2 Sida 3 av 6 Algol, Fortran. Fort y och Basic ASEA erbjöd unga gymnasieingenjörer goda möjligheter att förkovra sig både genom utvecklande arbetsuppgifter och kvällskurser. Det kom tidigt påbud om att ALGOL gällde som "koncernspråk" men när jag gått kursen upptäckte jag att mina arbetskamrater på fysikavdelningen arbetade helt med FORTRAN. Under en tid kom det flera nya koncernbeslut men även "Mekankontoret" som tog fram subrutiner mm (typ Mathlab) höll sig till FORTRAN. Jag gjorde inga jättelika programmeringsinsatser men i den miljö som då rådde på ASEA lärde man sig ändå en hel del av engagerade kollegor. Det roligaste program jag gjort var ett litet BASIC-program som kom till medan jag väntade på att en nyanställd praktikant skulle dyka upp. Hon var sen och jag fick lust att skoja lite. Genom att definiera ETT=l, TV Å=2 osv. kunde jag när praktikanten anlände skriva på den nyanskaffade timescharing-skärmen: X=ETT + TVA varpå datorn genast svarade att: X=TRE Praktikanten - som syntes något förvirrad - fick en första arbetsuppgift i linje med ovanstående Ekonomisk optimering av kärnkraftreaktorer Mina första egna nämnvärda dataprogram kom till under ett projekt dör man i slutet av 60 talet sökte en produktionsekonomiskt optimal reaktorkonstruktion. Vid det laget hade olika program för konstruktion av kärnbränsle, reaktorns primärsystem och ångturbin utvecklats så att man med rimliga arbetsinsatser kunde genomföra omfattande parameterstudier för att optimera olika konstruktiondetaljer. Dessutom fanns det en mycket kunnig teknisk ledning på ASEA-ATOM vilka kunde bedöma rimligheten av beräkningsresultaten (Cnut Sundqvist, Erland Tererz m.fl.) Under ovanstående optimerings arbete var det ännu inte möjligt att med datorns hjälp få data presenterade i diagramform. Kurvmallen var alltså ett viktigt komplement till datorn. Planering och övervakning av reaktorhärdars drift ASEA-ATOM hade en egen lättvattenkokarreaktor-konstruktion (BWR) som till skillnad från Tyska och Japanska motsvarigheter inte baserades på licens från den store General Electric. Man satsade också på egna programvaror för design och driftövervakning av reaktorhärdarna.. Användning av ett 3D-nodalprogram med namnet POLCA för beräkning av termiska bränslebelastningar kom att bli ett dominerande inslag i mitt liv som reaktorfysiker. Den första anläggningen, 01, hade ingen online processdator varför övervakning av bränslebelastningar gjordes genom jämförelse av uppmätta verkliga neutronflöden med data från prediktiva beräkningar gjorda i Västerås. Analysen av verkliga data mot förberäknade gjordes då i kontrollrummet på en OLIVIETTI-bordsdator som kunde programmeras med max. 24 beräkningsoperationer och som hade ett mycket begränsat minne med plats för ca 12 variabler. Arbetet med att på denna bords dator göra ett

3 Sida 4 av 6 instruktioners program som klarade det allra nödvändigaste sysselsatte två man i mer än en månad. Underlag för härddrift liksom indata till ovanstående OLIVIETTI-rutin togs fram genom datorkörningar på ASEAs huvudkontor i Västerås. Genom s.k. "trial and error" bestämdes med POLCA-programmet hur härdar skulle laddas och hur styrstavar skulle manövreras. För vmje driftperiod om ca två månader behövdes ca 30 lyckade POLCA-fall. Varje beräkningsfall tog minuter och eftersom beräkningarna tog huvuddelen av datorns kapacitet måste de i allmänhet göras nattetid. I samband ett datorbyte fick vi för första gången möjlighet att simulera reaktorhärdens under ett helt uppstartförlopp. Den dator som skulle friställas fick då använda hela sin kapacitet för att utföra härdberäkningar under två dygn. drift Online 3d-beräkningar: Försök gjordes att med 16-bitars datorer kompletterade med specialbyggda "flytanderäknings enheter" använda POLCA-programmet för online härdövervakning. Långa exekveringstider, begränsningar i simuleringsnoggrannhet mm gjorde dessa processdatorer mindre lyckade för härdberäkningar. För övervakning och uppföljning av läget på elektriska brytare var dock dessa datorer tillräckliga. F.o.m. Forsmark 1 utrustades ASEA.ATOMs anläggningar med 32-bitars datorer och därmed med kapacitet för detaljerad härdsimulering online. Enligt min bedömning innebar detta att man trots starkt ökad bränsleutnyttjning kunde undvika bränsleskador orsakade av höga termiska belastningar. Omstart. anställning hos Vattenfall Under min tid på ASEA-ATOM hade jag deltagit tester och planering för få bra framtida processdatorer med erforderlig beräkningskapacitet i kärnkraftblocken. För generationen R1,02,B1,B2 hade man använt CDC-datorer med 16-bitars ordlängd och special- (hem-) gjorda flytande-räkningsenheter. Det hade visat sig att dessa maskiner hade för svaga prestanda för härdövervakningsprogrammen och ASEA-ATOM sökte därför efter andra lösningar. Under detta sökande fick man bl.a. ca 1982 besked från Xerox att tillverkning av SIGMA-maskiner skulle läggas ned och det visade sig vara svårt att finna en lämplig dator. Jag vet inte hur, men ASEA-ATOMs sökande ledde fram till Norsk Data som genom bl.a. samarbete med Haldenprojektet hade utvecklat datorer som efter vidareutveckling kunde klara driftövervakningen i ASEA-ATOM anläggningar. Vattenfall som i samma skede sökte lösningar för ett nationellt nät med driftledningscentraler kom att köpa de sista exemplaren av SIGMA-maskinerna och dessutom ett stort antal CD C-maskiner lika dem i R1/02/B1/B2.

4 Sida 5 av 6 Dynamisk simulering av kärnkraftreaktorer, kontrollrumsutformning digitaliserade säkerhetssystem mm - Under slutet av 70-talet pågick mycket utvecklingsarbete med inriktning på kontrollrumsfunktioner och på utbildningssimulatorer. HALDEN-projektet (OECD) drev många utvecklingsprojekt och såväl ASEA-ATOM som svenska kraftverk var inblandade. Man undersökte Lex. hur olika tecken skulle utformas på färgbildskärmar för att vara lätt läsbara. Färgblinda reaktoroperatörer var en stor fråga inträffade haveriet i Harrisburg och efter det kom kontrollrumsutformning och manmaskin-frågor att få stor påverkan på all datorutveckling för kärnkraftverk. Fram till Harrisburg hade man tydligt hållit isär användning av datorer för uppföljning, styrning och för säkerhetsfunktioner. Datoranvändning i säkerhetssystem är fortfarande begränsad men i Lex. utrusningar för reservkraft (UPS, likriktare/omformare) kom redan i början av 90-talet digital styrning i säkerhetsrelaterad utrustning. (Forsmak fick bekymmer med sådan utrustning under 2006) Under , när vi väntade på folkomröstningen, var mitt kontor bl.a. engagerade tillsammans med dåvarande Studsvik's beräkningsavdelning i framtagning av s.k, kompaktsimulatorer för kärnkraftverk. En "Compact-simolator" levererades till Japan och 5-6 Forsmarksingenjörer var under olika tider i Japan för driftsättning av denna simulator. Som chef för hard- och processdator-kontoret i Forsmark var jag naturlitvis också engagerad i de fullskalesimulator-projekt som genomfördes av AKU i Studs vik.

5 Sida 6 av 6 Data-ing!jörsutbildning vid Forsmarks skola Jag hade förmånen att få vara projektledare för Forsmarks skola. Hösten 1987 startade gymnasieingenjörsutbildningar inom data- och energi-teknik i Forsmark bruk. Eleverna gick då l Forsmark 3:e och 4:e läsåret av den då 4-åriga (nationella) Gymnasieingenjörsutbildningen. Utbildningarna i Forsmark var 1987 unika för landet. Genom starkt stöd från kraftverksledningen och stort engagemang från "lärarkommenderad" kraftverkspersonal blev kunde Forsmarks skola hålla en bra nivå baserad på bl.a. moderna hjälpmedel. S.k. bredband installerades t.ex. mellan olika skolbyggnader och lärosalar redan vid starten årig gymnasieingenjörutbildning togs tyvärr efter en bort ur svenska gymnasieskolan. I Forsmark drevs under en 2- årig högskoleutbildning vid sidan om 2:a och 3:e årtskurserna med IT- resp. energi- inriktning Att vara sin egen sekreterare i en ständigt föränderlig IT-miljQ Nya tiders dator-användning tycker jag att till delar är sysselsättningsterapi där drivna dataoperatörer i jämlikhetens namn ersatts med att alla sitter och ödslar tid vid datorn på att registrera data och skriva dåliga texter. Allt är likväl inte dåligt. Möjligheterna att göra bra presentationer, att snabbt göra beräkningar som presenteras i diagramform mm är naturligtvis ett framsteg - om all administration medger att man har tid tid att nyttja finrsserna.