Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson"

Transkript

1 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Innovative health and social care services that support frail older persons in their everyday life a participatory research project from home to institutione Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson Projektstart: Höst 2013 Beräknat avslut: Höst 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Riksföreningen för 6 mån 2013/14 åldrandeforskning Projektets syfte: This project has two overarching aims; first to study how cultural diversity influences the use of national guidelines in dementia care, and secondly to explore how the culturally diverse staff and clients can achieve better face-to-face communication (clinical encounter) in daily care and rehabilitation. Projektbeskrivning: Supporting non-pharmacological care such as clinical encounters for persons with dementia, has been namnd as one of the highest priorities by the Swedish ministry of health and welfare. Yet research suggests that clinical encounters are too few in dementia care, which is relevant because every instance of care in nursing home settings begins with a clinical encounter. Moreover, both healthcare providers and recipients are increasingly culturally diverse today, which is likely to impact upon understandings of primarily western constructs of care. However, little is known about how cultural diversity in nursing home settings impacts upon patient care. This project intends to fill this knowledge gap by exploring cultural and institutional factors that impact upon the clinical encounter in order to generate outcomes through ethnographic and participatory research approaches. Anticipated outcomes include: 1) understanding of the clinical encounter as situated within an institutional and cultural context, 2) the development of a training program based on active participation by caregiver and client to accomplish positive clinical encounters, and 3) improvements in adherence to national guidelines in dementia care. These outcomes are important to prevent healthcare disparities, and because the clinical encounter and the work of caring depends on a capacity for reflection rather than deconstructive reifications of cultural stereotypes. Projektet okt 2014: Projektmedel har beviljats i form av stipendium för 6 månader heltid, start under våren 2013 Etiktillstånd 2013/ /5

2 Flödesschema över projekt: Innovative health and social care services Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

3 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg effekter på mobilitet och oberoende En randomiserad placebo-kontrollerad studie på personer på äldreboende Projektledare: Boström, Anne-Marie Medarbetare: Erika Franzén, Åke Seiger, Gerd Faxén Irving, Sofia Vikström, Tommy Cederholm, Helena Grönstedt Projektstart: 2015 Beräknat avslut: 2019 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Ansökt hos KI, Gamla Besked december 2014 Tjänarinnor och Promobilia Projektets syfte: Att studera effekten av att kombinera en enkel daglig aktivitet, sit-to-stand med ett proteinrikt kosttillägg för att förbättra muskelfunktion, mobilitet och ADL hos äldre personer på äldreboenden. Vår hypotes är att ett proteintillskott kan förstärka effekten av aktiviteten. Projektbeskrivning: Vårdenheter vid två kommuners äldreboenden kommer att randomiseras till tre grupper: en grupp där de äldre personerna deltar i sit-to-stand aktiviteten, en grupp där personerna deltar i aktiviteten och erbjuds ett proteinrikt kosttillägg, och en tredje grupp där personerna ges sedvanlig vård (ingen träning eller kosttillägg). Personer >75 år som kan klara av att utföra aktiviteten "sit-to-stand" inkluderas. Aktiviteten innebär att den äldre reser sig från sittande till stående under en kortare tidsperiod vid minst fyra tillfällen per dag, exempelvis två tillfällen på förmiddagen och två tillfällen på eftermiddagen. Vid aktiviteten finns personalen till hands för att stödja den äldre, och övningen kan genomföras med en karmstol som stöd. Ett sätt att utvärdera effekten av övningen över tid är att man räknar hur många gånger en person kan resa sig från sittande till stående under 30 sekunder. Interventionstiden är 16 veckor och alla deltagare genomgår tester och blodprovstagningar vid start och efter 16 veckor. Aktivitetens effekter på fall, trycksår och kontinens kommer också att utvärderas. Personal som stödjer de äldre kommer att intervjuas om deras erfarenheter av aktiviteten. Projektet okt 2014: Etiktillstånd 2013/ /2

4 Forskningsprocessen: Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg effekter på mobilitet och oberoende En randomiserad placebo-kontrollerad studie på personer på äldreboende Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

5 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Projektledare: Massage vid smärta en interventionsstudie bland äldre multisjuka personer på vård- och omsorgsboende Cronfalk Seiger, Berit Medarbetare: R Shanai, SSH, J Zarmén, Sthlm stad, M Kardell, Bräcke Diakoni, C Berg, Bräcke Diakoni, L Andersson ESH, A Henriksson, K Årested, Palliativt forskningscentrum, Ersta Diakoni och ESH Projektstart: Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År RÅF PFC, ESH Arbetsförmedlingen Ekhaga stiftelsen : : : : Projektets syfte: Syftet är att undersöka korttidseffekter av mjuk massage med fokus på autonoma funktioner (blodtryck och puls), smärta, ångest, oror och sömn samt välbefinnande hos äldre personer med multisjukdom på vård och omsorgsboende Projektbeskrivning: Bakgrund; hos många äldre är smärta vanligt förekommande, omfattande, handikappande och svårdiagnostiserat. Den fysiologiska förklaringen är att äldre personer ofta har förändrad smärtupplevelse. Uttryck för smärta kan vara motorisk oro eller förvirringstillstånd. Forskning inom palliativ vård visar att beröring som mjuk massage har fler positiva effekter vid ångest, smärta och illamående. Studier med neurofysiologiskt fokus har identifierat särskilda nervfibrer som aktiveras vid lätt hudberöring sk C-taktila (CT) nerver. De specifika nervtrådarna som återfinns i hårig hud förbinder sig direkt med den del av hjärnan som styr känslor. Beröring som ges med långsamma och återkommande strykningar på huden stimulerar CT- nerverna och leder till att det upplevs behaglig. Mjukmassage inkluderar mjuka men fasta strykningar, lätta tryck- och cirkelrörelser av hudens ytliga strukturer. Metod; cross-over design med kvantitativ som kvalitativ ansats. Totalt inkluderas 50 informanter till två grupper; intervention (grupp G1) och kontroll (grupp G 2). Powerberäkning har genomförts för att fastställa urvalsstorleken till 25 informanter i vardera grupp. Beräkningen baseras på en 5% signifikansnivå samt power på 90% (1-β). Power har beräknats till 40 studiedeltagare för en 90% statistisk signifikansnivå på P<0.05. För att säkerställa eventuellt bortfall kommer dock 50 informanter att inkluderas. Informanterna i (G1) ges hand- eller fotmassage tre gånger per vecka i tre veckor (ca 20 minuter), i G2 får informanterna besök motsvarande 20 minuter. Studien genomförs på tre vård- och omsorgsboenden i Sverige. Inklusion; (1) personer på vård och omsorgsboende över 80 år, (2) två eller fler diagnoser, (3) uppger smärta, (4) eget medgivande att delta i studien, (5) förstår till tal och skrift det svenska språket. Förväntat resultat; stimulering av CT fiber genom mjuk beröring och massage kan ha normaliserande effekter på puls och blodtryck samt bidra till smärtlindring, förbättrad sömn och ökat välbefinnande jämfört med kontrollgruppen. Studiens signifikans; Mjuk massage är ett vanligt komplement inom vård- och omsorg av äldre personer. Studien kan bidra med kunskap om mjuk massagens effekter på smärta och välbefinnande hos målgruppen för studien. Vid positivt resultat skulle evidensen kring mjuk massage som komplement i omvårdnaden av äldre personer med multisjukdom och smärt-problematik stärkas. Projektet okt 2014 Etiktillstånd 2014/593-31/2

6 Flödesschema över projektet: Massage vid smärta Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

7 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre - effekt och implementering av ett utmanande och progressivt träningsprogram. Projektledare: Franzén, Erika Medarbetare: A Ståhle, M Hagströmer, J Lökk, C Paquette, D Conradsson, N Löfgren, H Nero, L Rennie, N Andersson med flera Projektstart: 2011 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År VR, Vårdal, Parkinsonfonden, Neurofonden, Forskarskolan i vårdvetenskap, KID-medel etc. Ca 20 miljoner (medlen ligger på KI). Har fått 3 miljoner från Vårdalstiftelsen till implementeringsdelen Projektets syfte: Projektbeskrivning: Projektet okt 2014: Det långsiktiga målet med detta projekt är att minska risken för att falla hos äldre, etablera effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Syftet med projektet är att med en ny utmanande och progressiv balansträningsmodell, i kombination med fysisk aktivitet på recept, förbättra balans, gångförmåga, livskvalitet och fysisk aktivitet, minska fallrädslan hos äldre med Parkinsons sjukdom samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Hela projektet omfattar 4 faser: 1) metodutveckling (pågående), 2) en rando-miserad kontrollerad effektstudie (pågående), 3) prediktorer av balans, gång-förmåga och fall (pågående), och 4) implementering i klinik (under planering). Träningen är mycket utmanande och progressiv med avseende på funktionella gångoch balansuppgifter och innehåller delar som behövs i dagliga livets aktiviteter, som att göra flera saker samtidigt. För att ytterligare förstärka resul-tatet av balansträningen skrivs fysisk aktivitet på recept ut till träningsgruppen efter avslutad träningsperiod. För att utvärdera effekten av träningen kommer vi att använda såväl objektiva test som frågeformulär för att bedöma balans- och gångfunktion, fysisk aktivitet, fallrädsla och livskvalitet. En pilotstudie genomfördes under hösten Under 2012 och 2013 har vi rekryterat och tränat 100 äldre med Parkinsons sjukdom där 50 har rando-miserats till en träningsgrupp och utfört 10 veckors träning, 3 ggr/vecka och 50 till en kontrollgrupp. Korttidsresultat visar att balans- och gångförmågan för-bättras samt fysisk aktiviteten ökar i träningsgruppen. Nu pågår analys av långtidsuppföljningen, metodstudier och planering av fas 4 har påbörjats. I fas 4 planeras träningsprogrammet att implementeras på Stockholms sjukhem och Bromma geriatriken samt inom andra primärvårds verksamheter i Sverige. Två sjukgymnaster på Stockholms sjukhem kommer att göra sina magisterarbeten inom denna studie. Ytterligare en har just skrivit sin magisteruppsats i studien. Etiktillstånd 2012/

8 Flödesschema över projektet: Träning vid Parkinsons sjukdom Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

9 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Prediktorer för försämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Projektledare: Kärvestedt, Lars Medarbetare: Prof Kerstin Brismar, Prof Valdemar Grill, Prof Anders Hamsten, Projektstart: 1997 Beräknat avslut: Prospektiv Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Diabetes center KS HjärtLung fonden Stiftelsen Solstickan Sthlms Sjukhem SSH - proj.ledartid. Övriga kostnader: Diabetes Center Projektets syfte: Att följa en population patienter med diabetes typ 2 och utvecklingen av senkomplikationer i populationen i avsikt att studera sambanden mellan kända riskfaktorer och för att identifiera nya riskfaktorer/prediktorer. Projektbeskrivning: I en geografiskt definierad population identifierades patienter med diabetes typ 2, ålder år och med diagnosen diabetes ställd efter 35 års ålder. 180 personer tackade ja till att delta, ca 70%, och av den totala diabetespopulationen inkluderades drygt 50% i studien.vid baslinjeundersökning genomgick samtliga deltagare omfattande provtagningar och undersökningar avseende diabetes tillståndet. Även journaler granskades och tidigare gjorda undersökningar, tex ögonundersök-ningar, eftergranskades. Deltagarna svarade också på enkäter om livskvalitet mm. Ej inkluderade patienter jämfördes utifrån tillgängliga data för att säkerställa representativiteten i studiepopula-tionen. 5 och 10 år senare följdes populationen upp med samma program. Projektet okt 2014: Ett antal artiklar har publicerats från projektet genom åren. Senast publicerad artikel är Evaluation of IGFBP-7 DNA methylation changes and serum protein variation in Swedish subjects with and without type 2 diabetes. Clin Epigenetics Nov 4;5(1): års uppföljning inleds Samarbeten rörande betydelsen av APC resistens, Oxidativ stress och AGE-RAGE systemet för diabetes komplikationer fortsätter. Resultat från studien har presenterats under året på internationella kongresser Ställningstagande till att eventuellt följa upp patienterna efter 15 år ska tas.. Etiktillstånd 2010/134-31/3

10 Flödesschema över projektet: Prediktorer för sämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

11 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur Projektledare: Leavy, Breiffni Medarbetare: Huvudhandledare: Liisa Byberg Bihandledare: Anna Cristina Åberg, Karl Michaëlsson, Håkan Melhus Projektstart: Juni 2009 Beräknat avslut: Maj 2015 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Uppsala Universitet Doktorandlön Geriatriska fonden kr Projektets syfte: Det långsiktiga målet med detta projekt är att öka kunskapen om höftfrakturhändelser, vilket i sin tur förväntas ge en god bas för utformning av nya specifika och mer effektiva fall- och frakturförebyggande råd och åtgärder. Projektet har flera delsyften; i) Att kartlägga när och var fallrelaterade höftfrakturhändelser sker ii) Att beskriva eventuella mönster kring fallomständigheterna, samt hälso- och funktionskarakteristiker hos de personer som föll iii) Att beräkna de relativa och absoluta riskerna av en rad vanligt förekommande kroniska sjukdomar och läkemedel för höftfraktur. Projektbeskrivning: En höftfraktur kan orsaka mycket lidande och få allvarliga konsekvenser för en äldre persons funktionsförmåga och livskvalitet och i många fall en oförmåga att fortsätta att leva självständigt i sitt eget hem. Sverige har en av de högsta höftfrakturincidenserna i världen, trots detta finns det ont om populationsstudier som beskriver omständigheterna kring när, var och hur fallrelaterade höftfrakturhändelser sker.projektet omfattar 3 faser och använder sig av kvalitativa, kvantitativa och mixed methods-ansatser. Data samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer samt sjukhusjournaler för alla patienter med höftfraktur (n=484) som skrevs in på Akademiska sjukhuset i Uppsala under ett kalenderår Information gällande prevalensen av kroniska sjukdomar och läkemedelsanvändning, bland både höftfrakturkohorten och bakrundspopulationen (n= ) boende i Uppsala län under samma tidsperiod, hämtades ifrån patient- och läkemedelsregistret. Resultaten förväntas öka kunskapen som förklarar varför vissa fallhändelser sker och underlätta vid utformning av fall- och frakturförebyggande råd och riktlinjer till personer med förhöjd fallrisk. Projektet okt 2014: Dataanalys gällande prevalenta kroniska sjukdomar och läkemedel på populationsdata avslutas under höst/vinter Disputationen är planerad till 7 maj 2015 i Uppsala. Etiktillstånd Dnr 2001/108

12 Flödesschema över projektet: Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

13 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Bättre vård i livets slutskede genom mentorsbaserat lärande. Projektledare: Lundström, Staffan Medarbetare: 3 projektgruppsmedlemmar 2-3 handledare Projektstart: 2011 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Pick Up SLL : Pick Up SLL : Projektets syfte: Att genom mentorsbaserat lärande permanenta ett arbetssätt som leder till en förbättrad vård i livets slutskede på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus samt ta fram en modell för kunskapsöverföring. Projektbeskrivning: Ett mentorsteam bestående av läkare och sjuksköterskor skapas på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus. Detta sker under ledning av projektteamet samt kliniska handledare från Stockholms Sjukhem. Teamet får utbildning i mentorsbaserat lärande och medverkar under 2013 i återkommande fokusgruppsdiskussioner samt fallseminarier. Dessa utgår från aktuella fall i vården samt kliniska situationer och baseras på den palliativa vårdens hörnstenar kommunikation, symtomkontroll, teamarbete och närståendestöd. Deltagarna utmanas till reflektion. Det lokala mentorsteamet stöttar i sin tur sina kollegor i det dagliga arbetet huvudsakligen genom bedside-undervisning. Genom registrering i Svenska Palliativregistret och fokusgruppsdiskussioner mäts om insatserna leder till en förbättrad vårdkvalitet. Parallellt med projektet pågår ett konsultarbete som riktar sig till samtliga tre vårdavdelningar vid kirurgkliniken. Samtliga vårdavdelningar kommer att registrera i Svenska Palliativregistret. Projektet okt 2014: Projektet är avslutat på kliniken och redovisat. Analys av fokusgruppsintervjuer ska påbörjas och artikel till svensk tidskrift planeras. Etiktillstånd 2011/689-31/5

14 Flödesschema över projektet: Mentorbaserat lärande Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

15 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Ger tillägg av lågdos Metadon till annan opioid en bättre smärtlindring? Projektledare: Lundström, Staffan Strang, Peter Medarbetare: Per Fürst Projektstart: 2012 Beräknat avslut: 2015 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Att undersöka om tilläggsbehandling med lågdos Metadon till en redan etablerad opioidbehandling hos patienter med svårbehandlad cancerrelaterad smärta leder till en förbättrad smärtlindring. Projektbeskrivning: Vid palliativa sektionen Stockholms Sjukhem har vi sedan början av talet behandlat patienter med svår cancerrelaterad smärta med låga doser Metadon i tillägg till en redan pågående opioidbehandling. Detta grundar sig på vetskapen att Metadon kan lugna ner ett stressat smärtsystem genom att blockera en specifik receptor i ryggmärgens bakhorn, den så kallade NMDAreceptorn. Behandlingen finns inte beskriven i litteraturen och inga studier har genomförts. Vi har genom åren behandlat åtskilliga patienter med goda resultat och vill nu beskriva detta genom att göra en retrospektiv journalstudie på samtliga patienter på SSH som har fått denna kombinationsbehandling. Resultatet ska sedan publiceras. Projektet okt 2014: Projektet ingår som första delarbete i dr Per Fürsts påbörjade avhandlingsarbete. Uppdatering av den retrospektiva journalstudien pågår, patientantalet har utökats betydligt. Etiktillstånd 2013/ /2

16 Flödesschema över projektet: Smärtlindring med Metadon Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

17 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: BRB eller utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de med störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Projektledare: Metzner, Carina Medarbetare: Åke Seiger Projektstart: Maj 2013 Beräknat avslut: Dec 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Projektbeskrivning: Projektet okt 2014: Etiktillstånd: Att på ett enkelt och effektivt sätt hitta de patienter med störst risk för att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning ifrån Brommageriatriken. Arbetet inleddes med att ta fram ett riskbedömningsinstrument specifikt för att hitta de patienter som löper störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Instrumentet skulle vara lätt att arbeta med och samtidigt förmå sortera ut rätt patienter. En arbetsgrupp tillsattes som studerade de olika bedömningsinstrument som redan fanns, läste in sig på aktuell forskning om frailty samt gjorde journalgranskningar. Till slut kom man fram till en modell med 9 frågor som går snabbt att fylla i för ansvarig läkare. Detta bedömningsinstrument kallades för BRB, (Brommageriatrikens riskbedömningsinstrument). I samband med att patientvägledare anställdes inleddes även en pilot där alla patienter som skrevs ut skulle ha en ifylld BRB. De som fick över en viss poäng på denna bedömdes som riskpatient och remiss skickades internt till patientvägledaren för uppföljning i 30 dagar efter utskrivning. Från årsskiftet 2013/2014 har alla patienter som vårdats på Brommageriatriken bedömts enligt BRB. Således under 2014 >3000 patienter. Initialt skedde all uppföljning per telefon. Mycket handlade om att koordinera kommunala insatser och primärvårdsinsateser samt informera patienten och finnas där som stöd vid oro eller försämrad hälsa. Om patienten blev sämre i hemmet kunde primärvården snabbt larmas eller så kunde patienten direktinläggas på Brommageriatriken utan att behöva passera akutmottagningen. Vid omsorgssvikt kontaktades kommunen för insättande av akuta åtgärder. Efter sommaren 2014 anställdes ytterligare en distriktssjuksköterska samt en specialistläkare på kliniken för att ingå i det så kallade bedömningsteamet. Detta bedömningsteam träffar ofta först patienten på avdelningen innan utskrivningen och gör därefter ett uppföljande hembesök 1-2 dagar efter utskrivning för de patienter som bedömts som riskpatienter via BRB eller där läkaren på avdelningen haft önskemål om uppföljning av ett specifikt problem. Patienten följs därefter via TTS teamet (patientvägledare och bedömningsteam) i 30 dagar efter utskrivning från slutenvård. Under dessa 30 dagar informeras primärvården successivt om de insatser som teamet gör så att överlämningen till primärvården blir tydligare och mjukare för samtliga inblandade. Sammanställning pågår Ännu inte etikprövad

18 Flödesschema över projektet: BRB eller Utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de med störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

19 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: S-2333, D-vitamin Titel: D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos invandrade svenskar av utomeuropeiskt ursprung? Projektledare: Morawski Ugarph, Anna Medarbetare: Prof Kerstin Brismar Prof Per Wändell Dr Lars Kärvestedt Dr Kristin Hjörleifsdottir-Steiner Projektstart: 2013 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År PPG och SSH 2014 Projektets syfte: Att studera ett möjligt samband mellan D-vitaminbrist och nydiagnostiserad diabetes hos personer av utomeuropeiskt ursprung samt kopplingen till perifer osteopeni Projektbeskrivning: Vi avser att lägga upp studien som en fall-kontroll-studie, där vi utgår från personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och identifierar matchade kontrollpersoner. Personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och matchade kontroller med ursprung från utomeuropeiska länder kommer identifieras vid vårdcentraler i invandrartäta områden, dvs Flemmingsberg, Jakobsberg, Fittja och Hallunda. Dessa personer kommer att besvara en enkät om livsstilsfaktorer, socioekonomisk status och utbildningsnivå. De kommer att erbjudas utvidgad provtagning utöver sedvanliga diabetesprover (f-insulin, högsensitivt CRP, 25(OH)D-vitamin, PTH, ALP, albumin, calcium, fosfat, IGF-1, IGFBP-1 samt analys av vitamin D-receptorn). I senare skede kommer en benmineralmätning (DEXA)av hälen att göras för screening avseende perifer osteopeni. Diabetesförekomsten i vissa grupper av utomeuropeiska invandrare i Sverige är kraftigt förhöjd. Upptäckten av ett eventuellt samband mellan vitamin D-brist och typ II diabetes skulle vara av betydelse för folkhälsan. Projektet okt 2014: Patientrekrytering pågår Etiktillstånd: 2013/738-31/4

20 Flödesschema över projektet: D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos invandrade svenskar av utomeuropeiskt ursprung? Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

21 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-the-clock opioid-therapy Projektledare: Nordström, Marie Medarbetare: Marie-Louise Ekeström Projektstart: Beräknat avslut: Avser 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Klinisk studie, opioidinducerad obstipation. Att utvärdera behandling av opioidinducerad förstoppning Projektbeskrivning: Att behandla och utvärdera behandling av opioid-inducerad förstoppning på ett systematiskt sätt där man jämför behandlingen i olika länder. Detta sker genom notering i dagböcker förda av patienten. Projektet okt 2014: Etiktillstånd 2013/266 Uppsala

22 Flödesschema över projektet: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-theclock opioid-therapy Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02

CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02 Sid 1(3) CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02 KLAGANDE Stockholms universitet Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm, genom ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer