Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson"

Transkript

1 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Innovative health and social care services that support frail older persons in their everyday life a participatory research project from home to institutione Projektledare: Asaba, Eric Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson, Louise Nygård, Staffan Josephsson Projektstart: Höst 2013 Beräknat avslut: Höst 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Riksföreningen för 6 mån 2013/14 åldrandeforskning Projektets syfte: This project has two overarching aims; first to study how cultural diversity influences the use of national guidelines in dementia care, and secondly to explore how the culturally diverse staff and clients can achieve better face-to-face communication (clinical encounter) in daily care and rehabilitation. Projektbeskrivning: Supporting non-pharmacological care such as clinical encounters for persons with dementia, has been namnd as one of the highest priorities by the Swedish ministry of health and welfare. Yet research suggests that clinical encounters are too few in dementia care, which is relevant because every instance of care in nursing home settings begins with a clinical encounter. Moreover, both healthcare providers and recipients are increasingly culturally diverse today, which is likely to impact upon understandings of primarily western constructs of care. However, little is known about how cultural diversity in nursing home settings impacts upon patient care. This project intends to fill this knowledge gap by exploring cultural and institutional factors that impact upon the clinical encounter in order to generate outcomes through ethnographic and participatory research approaches. Anticipated outcomes include: 1) understanding of the clinical encounter as situated within an institutional and cultural context, 2) the development of a training program based on active participation by caregiver and client to accomplish positive clinical encounters, and 3) improvements in adherence to national guidelines in dementia care. These outcomes are important to prevent healthcare disparities, and because the clinical encounter and the work of caring depends on a capacity for reflection rather than deconstructive reifications of cultural stereotypes. Projektet okt 2014: Projektmedel har beviljats i form av stipendium för 6 månader heltid, start under våren 2013 Etiktillstånd 2013/ /5

2 Flödesschema över projekt: Innovative health and social care services Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

3 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg effekter på mobilitet och oberoende En randomiserad placebo-kontrollerad studie på personer på äldreboende Projektledare: Boström, Anne-Marie Medarbetare: Erika Franzén, Åke Seiger, Gerd Faxén Irving, Sofia Vikström, Tommy Cederholm, Helena Grönstedt Projektstart: 2015 Beräknat avslut: 2019 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Ansökt hos KI, Gamla Besked december 2014 Tjänarinnor och Promobilia Projektets syfte: Att studera effekten av att kombinera en enkel daglig aktivitet, sit-to-stand med ett proteinrikt kosttillägg för att förbättra muskelfunktion, mobilitet och ADL hos äldre personer på äldreboenden. Vår hypotes är att ett proteintillskott kan förstärka effekten av aktiviteten. Projektbeskrivning: Vårdenheter vid två kommuners äldreboenden kommer att randomiseras till tre grupper: en grupp där de äldre personerna deltar i sit-to-stand aktiviteten, en grupp där personerna deltar i aktiviteten och erbjuds ett proteinrikt kosttillägg, och en tredje grupp där personerna ges sedvanlig vård (ingen träning eller kosttillägg). Personer >75 år som kan klara av att utföra aktiviteten "sit-to-stand" inkluderas. Aktiviteten innebär att den äldre reser sig från sittande till stående under en kortare tidsperiod vid minst fyra tillfällen per dag, exempelvis två tillfällen på förmiddagen och två tillfällen på eftermiddagen. Vid aktiviteten finns personalen till hands för att stödja den äldre, och övningen kan genomföras med en karmstol som stöd. Ett sätt att utvärdera effekten av övningen över tid är att man räknar hur många gånger en person kan resa sig från sittande till stående under 30 sekunder. Interventionstiden är 16 veckor och alla deltagare genomgår tester och blodprovstagningar vid start och efter 16 veckor. Aktivitetens effekter på fall, trycksår och kontinens kommer också att utvärderas. Personal som stödjer de äldre kommer att intervjuas om deras erfarenheter av aktiviteten. Projektet okt 2014: Etiktillstånd 2013/ /2

4 Forskningsprocessen: Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg effekter på mobilitet och oberoende En randomiserad placebo-kontrollerad studie på personer på äldreboende Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

5 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Projektledare: Massage vid smärta en interventionsstudie bland äldre multisjuka personer på vård- och omsorgsboende Cronfalk Seiger, Berit Medarbetare: R Shanai, SSH, J Zarmén, Sthlm stad, M Kardell, Bräcke Diakoni, C Berg, Bräcke Diakoni, L Andersson ESH, A Henriksson, K Årested, Palliativt forskningscentrum, Ersta Diakoni och ESH Projektstart: Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År RÅF PFC, ESH Arbetsförmedlingen Ekhaga stiftelsen : : : : Projektets syfte: Syftet är att undersöka korttidseffekter av mjuk massage med fokus på autonoma funktioner (blodtryck och puls), smärta, ångest, oror och sömn samt välbefinnande hos äldre personer med multisjukdom på vård och omsorgsboende Projektbeskrivning: Bakgrund; hos många äldre är smärta vanligt förekommande, omfattande, handikappande och svårdiagnostiserat. Den fysiologiska förklaringen är att äldre personer ofta har förändrad smärtupplevelse. Uttryck för smärta kan vara motorisk oro eller förvirringstillstånd. Forskning inom palliativ vård visar att beröring som mjuk massage har fler positiva effekter vid ångest, smärta och illamående. Studier med neurofysiologiskt fokus har identifierat särskilda nervfibrer som aktiveras vid lätt hudberöring sk C-taktila (CT) nerver. De specifika nervtrådarna som återfinns i hårig hud förbinder sig direkt med den del av hjärnan som styr känslor. Beröring som ges med långsamma och återkommande strykningar på huden stimulerar CT- nerverna och leder till att det upplevs behaglig. Mjukmassage inkluderar mjuka men fasta strykningar, lätta tryck- och cirkelrörelser av hudens ytliga strukturer. Metod; cross-over design med kvantitativ som kvalitativ ansats. Totalt inkluderas 50 informanter till två grupper; intervention (grupp G1) och kontroll (grupp G 2). Powerberäkning har genomförts för att fastställa urvalsstorleken till 25 informanter i vardera grupp. Beräkningen baseras på en 5% signifikansnivå samt power på 90% (1-β). Power har beräknats till 40 studiedeltagare för en 90% statistisk signifikansnivå på P<0.05. För att säkerställa eventuellt bortfall kommer dock 50 informanter att inkluderas. Informanterna i (G1) ges hand- eller fotmassage tre gånger per vecka i tre veckor (ca 20 minuter), i G2 får informanterna besök motsvarande 20 minuter. Studien genomförs på tre vård- och omsorgsboenden i Sverige. Inklusion; (1) personer på vård och omsorgsboende över 80 år, (2) två eller fler diagnoser, (3) uppger smärta, (4) eget medgivande att delta i studien, (5) förstår till tal och skrift det svenska språket. Förväntat resultat; stimulering av CT fiber genom mjuk beröring och massage kan ha normaliserande effekter på puls och blodtryck samt bidra till smärtlindring, förbättrad sömn och ökat välbefinnande jämfört med kontrollgruppen. Studiens signifikans; Mjuk massage är ett vanligt komplement inom vård- och omsorg av äldre personer. Studien kan bidra med kunskap om mjuk massagens effekter på smärta och välbefinnande hos målgruppen för studien. Vid positivt resultat skulle evidensen kring mjuk massage som komplement i omvårdnaden av äldre personer med multisjukdom och smärt-problematik stärkas. Projektet okt 2014 Etiktillstånd 2014/593-31/2

6 Flödesschema över projektet: Massage vid smärta Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

7 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre - effekt och implementering av ett utmanande och progressivt träningsprogram. Projektledare: Franzén, Erika Medarbetare: A Ståhle, M Hagströmer, J Lökk, C Paquette, D Conradsson, N Löfgren, H Nero, L Rennie, N Andersson med flera Projektstart: 2011 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År VR, Vårdal, Parkinsonfonden, Neurofonden, Forskarskolan i vårdvetenskap, KID-medel etc. Ca 20 miljoner (medlen ligger på KI). Har fått 3 miljoner från Vårdalstiftelsen till implementeringsdelen Projektets syfte: Projektbeskrivning: Projektet okt 2014: Det långsiktiga målet med detta projekt är att minska risken för att falla hos äldre, etablera effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Syftet med projektet är att med en ny utmanande och progressiv balansträningsmodell, i kombination med fysisk aktivitet på recept, förbättra balans, gångförmåga, livskvalitet och fysisk aktivitet, minska fallrädslan hos äldre med Parkinsons sjukdom samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis. Hela projektet omfattar 4 faser: 1) metodutveckling (pågående), 2) en rando-miserad kontrollerad effektstudie (pågående), 3) prediktorer av balans, gång-förmåga och fall (pågående), och 4) implementering i klinik (under planering). Träningen är mycket utmanande och progressiv med avseende på funktionella gångoch balansuppgifter och innehåller delar som behövs i dagliga livets aktiviteter, som att göra flera saker samtidigt. För att ytterligare förstärka resul-tatet av balansträningen skrivs fysisk aktivitet på recept ut till träningsgruppen efter avslutad träningsperiod. För att utvärdera effekten av träningen kommer vi att använda såväl objektiva test som frågeformulär för att bedöma balans- och gångfunktion, fysisk aktivitet, fallrädsla och livskvalitet. En pilotstudie genomfördes under hösten Under 2012 och 2013 har vi rekryterat och tränat 100 äldre med Parkinsons sjukdom där 50 har rando-miserats till en träningsgrupp och utfört 10 veckors träning, 3 ggr/vecka och 50 till en kontrollgrupp. Korttidsresultat visar att balans- och gångförmågan för-bättras samt fysisk aktiviteten ökar i träningsgruppen. Nu pågår analys av långtidsuppföljningen, metodstudier och planering av fas 4 har påbörjats. I fas 4 planeras träningsprogrammet att implementeras på Stockholms sjukhem och Bromma geriatriken samt inom andra primärvårds verksamheter i Sverige. Två sjukgymnaster på Stockholms sjukhem kommer att göra sina magisterarbeten inom denna studie. Ytterligare en har just skrivit sin magisteruppsats i studien. Etiktillstånd 2012/

8 Flödesschema över projektet: Träning vid Parkinsons sjukdom Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

9 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Prediktorer för försämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Projektledare: Kärvestedt, Lars Medarbetare: Prof Kerstin Brismar, Prof Valdemar Grill, Prof Anders Hamsten, Projektstart: 1997 Beräknat avslut: Prospektiv Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Diabetes center KS HjärtLung fonden Stiftelsen Solstickan Sthlms Sjukhem SSH - proj.ledartid. Övriga kostnader: Diabetes Center Projektets syfte: Att följa en population patienter med diabetes typ 2 och utvecklingen av senkomplikationer i populationen i avsikt att studera sambanden mellan kända riskfaktorer och för att identifiera nya riskfaktorer/prediktorer. Projektbeskrivning: I en geografiskt definierad population identifierades patienter med diabetes typ 2, ålder år och med diagnosen diabetes ställd efter 35 års ålder. 180 personer tackade ja till att delta, ca 70%, och av den totala diabetespopulationen inkluderades drygt 50% i studien.vid baslinjeundersökning genomgick samtliga deltagare omfattande provtagningar och undersökningar avseende diabetes tillståndet. Även journaler granskades och tidigare gjorda undersökningar, tex ögonundersök-ningar, eftergranskades. Deltagarna svarade också på enkäter om livskvalitet mm. Ej inkluderade patienter jämfördes utifrån tillgängliga data för att säkerställa representativiteten i studiepopula-tionen. 5 och 10 år senare följdes populationen upp med samma program. Projektet okt 2014: Ett antal artiklar har publicerats från projektet genom åren. Senast publicerad artikel är Evaluation of IGFBP-7 DNA methylation changes and serum protein variation in Swedish subjects with and without type 2 diabetes. Clin Epigenetics Nov 4;5(1): års uppföljning inleds Samarbeten rörande betydelsen av APC resistens, Oxidativ stress och AGE-RAGE systemet för diabetes komplikationer fortsätter. Resultat från studien har presenterats under året på internationella kongresser Ställningstagande till att eventuellt följa upp patienterna efter 15 år ska tas.. Etiktillstånd 2010/134-31/3

10 Flödesschema över projektet: Prediktorer för sämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

11 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur Projektledare: Leavy, Breiffni Medarbetare: Huvudhandledare: Liisa Byberg Bihandledare: Anna Cristina Åberg, Karl Michaëlsson, Håkan Melhus Projektstart: Juni 2009 Beräknat avslut: Maj 2015 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Uppsala Universitet Doktorandlön Geriatriska fonden kr Projektets syfte: Det långsiktiga målet med detta projekt är att öka kunskapen om höftfrakturhändelser, vilket i sin tur förväntas ge en god bas för utformning av nya specifika och mer effektiva fall- och frakturförebyggande råd och åtgärder. Projektet har flera delsyften; i) Att kartlägga när och var fallrelaterade höftfrakturhändelser sker ii) Att beskriva eventuella mönster kring fallomständigheterna, samt hälso- och funktionskarakteristiker hos de personer som föll iii) Att beräkna de relativa och absoluta riskerna av en rad vanligt förekommande kroniska sjukdomar och läkemedel för höftfraktur. Projektbeskrivning: En höftfraktur kan orsaka mycket lidande och få allvarliga konsekvenser för en äldre persons funktionsförmåga och livskvalitet och i många fall en oförmåga att fortsätta att leva självständigt i sitt eget hem. Sverige har en av de högsta höftfrakturincidenserna i världen, trots detta finns det ont om populationsstudier som beskriver omständigheterna kring när, var och hur fallrelaterade höftfrakturhändelser sker.projektet omfattar 3 faser och använder sig av kvalitativa, kvantitativa och mixed methods-ansatser. Data samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer samt sjukhusjournaler för alla patienter med höftfraktur (n=484) som skrevs in på Akademiska sjukhuset i Uppsala under ett kalenderår Information gällande prevalensen av kroniska sjukdomar och läkemedelsanvändning, bland både höftfrakturkohorten och bakrundspopulationen (n= ) boende i Uppsala län under samma tidsperiod, hämtades ifrån patient- och läkemedelsregistret. Resultaten förväntas öka kunskapen som förklarar varför vissa fallhändelser sker och underlätta vid utformning av fall- och frakturförebyggande råd och riktlinjer till personer med förhöjd fallrisk. Projektet okt 2014: Dataanalys gällande prevalenta kroniska sjukdomar och läkemedel på populationsdata avslutas under höst/vinter Disputationen är planerad till 7 maj 2015 i Uppsala. Etiktillstånd Dnr 2001/108

12 Flödesschema över projektet: Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

13 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Bättre vård i livets slutskede genom mentorsbaserat lärande. Projektledare: Lundström, Staffan Medarbetare: 3 projektgruppsmedlemmar 2-3 handledare Projektstart: 2011 Beräknat avslut: 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Pick Up SLL : Pick Up SLL : Projektets syfte: Att genom mentorsbaserat lärande permanenta ett arbetssätt som leder till en förbättrad vård i livets slutskede på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus samt ta fram en modell för kunskapsöverföring. Projektbeskrivning: Ett mentorsteam bestående av läkare och sjuksköterskor skapas på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus. Detta sker under ledning av projektteamet samt kliniska handledare från Stockholms Sjukhem. Teamet får utbildning i mentorsbaserat lärande och medverkar under 2013 i återkommande fokusgruppsdiskussioner samt fallseminarier. Dessa utgår från aktuella fall i vården samt kliniska situationer och baseras på den palliativa vårdens hörnstenar kommunikation, symtomkontroll, teamarbete och närståendestöd. Deltagarna utmanas till reflektion. Det lokala mentorsteamet stöttar i sin tur sina kollegor i det dagliga arbetet huvudsakligen genom bedside-undervisning. Genom registrering i Svenska Palliativregistret och fokusgruppsdiskussioner mäts om insatserna leder till en förbättrad vårdkvalitet. Parallellt med projektet pågår ett konsultarbete som riktar sig till samtliga tre vårdavdelningar vid kirurgkliniken. Samtliga vårdavdelningar kommer att registrera i Svenska Palliativregistret. Projektet okt 2014: Projektet är avslutat på kliniken och redovisat. Analys av fokusgruppsintervjuer ska påbörjas och artikel till svensk tidskrift planeras. Etiktillstånd 2011/689-31/5

14 Flödesschema över projektet: Mentorbaserat lärande Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

15 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: Ger tillägg av lågdos Metadon till annan opioid en bättre smärtlindring? Projektledare: Lundström, Staffan Strang, Peter Medarbetare: Per Fürst Projektstart: 2012 Beräknat avslut: 2015 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Att undersöka om tilläggsbehandling med lågdos Metadon till en redan etablerad opioidbehandling hos patienter med svårbehandlad cancerrelaterad smärta leder till en förbättrad smärtlindring. Projektbeskrivning: Vid palliativa sektionen Stockholms Sjukhem har vi sedan början av talet behandlat patienter med svår cancerrelaterad smärta med låga doser Metadon i tillägg till en redan pågående opioidbehandling. Detta grundar sig på vetskapen att Metadon kan lugna ner ett stressat smärtsystem genom att blockera en specifik receptor i ryggmärgens bakhorn, den så kallade NMDAreceptorn. Behandlingen finns inte beskriven i litteraturen och inga studier har genomförts. Vi har genom åren behandlat åtskilliga patienter med goda resultat och vill nu beskriva detta genom att göra en retrospektiv journalstudie på samtliga patienter på SSH som har fått denna kombinationsbehandling. Resultatet ska sedan publiceras. Projektet okt 2014: Projektet ingår som första delarbete i dr Per Fürsts påbörjade avhandlingsarbete. Uppdatering av den retrospektiva journalstudien pågår, patientantalet har utökats betydligt. Etiktillstånd 2013/ /2

16 Flödesschema över projektet: Smärtlindring med Metadon Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

17 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: BRB eller utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de med störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Projektledare: Metzner, Carina Medarbetare: Åke Seiger Projektstart: Maj 2013 Beräknat avslut: Dec 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Projektbeskrivning: Projektet okt 2014: Etiktillstånd: Att på ett enkelt och effektivt sätt hitta de patienter med störst risk för att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning ifrån Brommageriatriken. Arbetet inleddes med att ta fram ett riskbedömningsinstrument specifikt för att hitta de patienter som löper störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Instrumentet skulle vara lätt att arbeta med och samtidigt förmå sortera ut rätt patienter. En arbetsgrupp tillsattes som studerade de olika bedömningsinstrument som redan fanns, läste in sig på aktuell forskning om frailty samt gjorde journalgranskningar. Till slut kom man fram till en modell med 9 frågor som går snabbt att fylla i för ansvarig läkare. Detta bedömningsinstrument kallades för BRB, (Brommageriatrikens riskbedömningsinstrument). I samband med att patientvägledare anställdes inleddes även en pilot där alla patienter som skrevs ut skulle ha en ifylld BRB. De som fick över en viss poäng på denna bedömdes som riskpatient och remiss skickades internt till patientvägledaren för uppföljning i 30 dagar efter utskrivning. Från årsskiftet 2013/2014 har alla patienter som vårdats på Brommageriatriken bedömts enligt BRB. Således under 2014 >3000 patienter. Initialt skedde all uppföljning per telefon. Mycket handlade om att koordinera kommunala insatser och primärvårdsinsateser samt informera patienten och finnas där som stöd vid oro eller försämrad hälsa. Om patienten blev sämre i hemmet kunde primärvården snabbt larmas eller så kunde patienten direktinläggas på Brommageriatriken utan att behöva passera akutmottagningen. Vid omsorgssvikt kontaktades kommunen för insättande av akuta åtgärder. Efter sommaren 2014 anställdes ytterligare en distriktssjuksköterska samt en specialistläkare på kliniken för att ingå i det så kallade bedömningsteamet. Detta bedömningsteam träffar ofta först patienten på avdelningen innan utskrivningen och gör därefter ett uppföljande hembesök 1-2 dagar efter utskrivning för de patienter som bedömts som riskpatienter via BRB eller där läkaren på avdelningen haft önskemål om uppföljning av ett specifikt problem. Patienten följs därefter via TTS teamet (patientvägledare och bedömningsteam) i 30 dagar efter utskrivning från slutenvård. Under dessa 30 dagar informeras primärvården successivt om de insatser som teamet gör så att överlämningen till primärvården blir tydligare och mjukare för samtliga inblandade. Sammanställning pågår Ännu inte etikprövad

18 Flödesschema över projektet: BRB eller Utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de med störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

19 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: S-2333, D-vitamin Titel: D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos invandrade svenskar av utomeuropeiskt ursprung? Projektledare: Morawski Ugarph, Anna Medarbetare: Prof Kerstin Brismar Prof Per Wändell Dr Lars Kärvestedt Dr Kristin Hjörleifsdottir-Steiner Projektstart: 2013 Beräknat avslut: Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År PPG och SSH 2014 Projektets syfte: Att studera ett möjligt samband mellan D-vitaminbrist och nydiagnostiserad diabetes hos personer av utomeuropeiskt ursprung samt kopplingen till perifer osteopeni Projektbeskrivning: Vi avser att lägga upp studien som en fall-kontroll-studie, där vi utgår från personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och identifierar matchade kontrollpersoner. Personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och matchade kontroller med ursprung från utomeuropeiska länder kommer identifieras vid vårdcentraler i invandrartäta områden, dvs Flemmingsberg, Jakobsberg, Fittja och Hallunda. Dessa personer kommer att besvara en enkät om livsstilsfaktorer, socioekonomisk status och utbildningsnivå. De kommer att erbjudas utvidgad provtagning utöver sedvanliga diabetesprover (f-insulin, högsensitivt CRP, 25(OH)D-vitamin, PTH, ALP, albumin, calcium, fosfat, IGF-1, IGFBP-1 samt analys av vitamin D-receptorn). I senare skede kommer en benmineralmätning (DEXA)av hälen att göras för screening avseende perifer osteopeni. Diabetesförekomsten i vissa grupper av utomeuropeiska invandrare i Sverige är kraftigt förhöjd. Upptäckten av ett eventuellt samband mellan vitamin D-brist och typ II diabetes skulle vara av betydelse för folkhälsan. Projektet okt 2014: Patientrekrytering pågår Etiktillstånd: 2013/738-31/4

20 Flödesschema över projektet: D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos invandrade svenskar av utomeuropeiskt ursprung? Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

21 Projektspecifikation FoUU Projektnummer: Titel: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-the-clock opioid-therapy Projektledare: Nordström, Marie Medarbetare: Marie-Louise Ekeström Projektstart: Beräknat avslut: Avser 2014 Projektekonomi: Anslagsgivare Intäkter År Projektets syfte: Klinisk studie, opioidinducerad obstipation. Att utvärdera behandling av opioidinducerad förstoppning Projektbeskrivning: Att behandla och utvärdera behandling av opioid-inducerad förstoppning på ett systematiskt sätt där man jämför behandlingen i olika länder. Detta sker genom notering i dagböcker förda av patienten. Projektet okt 2014: Etiktillstånd 2013/266 Uppsala

22 Flödesschema över projektet: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-theclock opioid-therapy Idémässigt Verksamhet Ekonomi 1. Vårdproblem/kunskapslucka 2. Projektplanering/bemanning Anslagsansökan 3. Samplanering med vården 4. Bevillning 5. Info till vården Projektstart Rekvirering 6. Datainsamling 7. Ev anslagsansökan x flera 8. Datasammanställning 9. Delrapporter Delrapporter till finansiär 10. Info till vården Och/eller rekvirering 11. Slutsammanställning 12. Rapportskrivning/publicering/ Konferensrapport 13. Slutredovisning 14. Återkoppling 15. Ställningstagande till vårdpåverkan 16. EBC

Sammanställning över projekt på FoUU-enheten, januari 2014

Sammanställning över projekt på FoUU-enheten, januari 2014 Sammanställning över projekt på FoUU-enheten, januari 2014 Projektledare Asaba, Eric Titel Innovative health and social care services that support frail older persons in their everyday life a participatory

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Mobila Geriatriska Teamet

Mobila Geriatriska Teamet Mobila Geriatriska Teamet Chefsdagen med inriktning på äldresamverkan Rosensalen, Jönköping. Daniel Gustafsson, läkare Patricia Herkel, sjuksköterska Utvidgning MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer