Constance af Trolle. Ett försök till rekonstruktion av Bollhuset. Publicerad med stöd från Riksbankens Jubileumsfond
|
|
- Kjell Christian Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Constance af Trolle Ett försök till rekonstruktion av Bollhuset 2012 Publicerad med stöd från Riksbankens Jubileumsfond
2 Constance af Trolle Ett försök till rekonstruktion av Bollhuset Inledning Till Dramatens tvåhundraårsjubileum 1988 gjordes på initiativ av Gunilla Palmstierna-Weiss, utställningen Kungliga Dramatiska Teatern Den producerades av Riksutställningar med Ulla- Britta Beskow som projektledare och en arbetsgrupp bestående av Gunilla Palmstierna-Weiss, Reinhardt Roth och mig själv, Constance af Trolle. Det finns givetvis många olika perspektiv från vilka man kan skildra denna teaters tvåhundraåriga historia. Vi valde att visa utvecklingen genom de olika spelplatserna i det växande Stockholm. Vår metod var att i modeller försöka rekonstruera hur det sett ut på teatern, på scenen och i salongen, under årens lopp. Utställningen var uppbyggd kring sju trekantiga, fristående montrar med rubrikerna: Bollhuset , Arsenalen , Gustav III:s operahus , Mindre Teatern , Kungl Dramatiska Teatern 1808-, Lilla scenen och Övriga scener. De fyra första spelplatserna finns inte längre kvar. Bollhuset revs Arsenalen, det forna Makalös, brann ner 1825, Adelcranz operahus jämnades med marken 1891 och Mindre Teatern revs På utsidan av utställningsmontrarna visades bl a skådespelarporträtt, lönelistor, pliktlistor, reglementen och kontrakt. Utställningen öppnade i maj 1988 i Marmorfoajén på Dramaten och fortsatte sedan under mer än ett år som vandringsutställning runt om i Sverige. Den största utmaningen var att försöka rekonstruera Bollhuset, eller snarare att ge ett förslag till hur det kan ha sett ut vid den tid då det blev Dramatens första spelplats. 1
3 Parallellt med det övriga utställningsarbetet arbetade vi under nästan ett år med att pröva oss fram och testa forskningsresultat i en modell som Reinhardt Roth byggde och utvecklade successivt. Bollhusen i Stockholm Under 15- och talen fanns s k bollhus i många städer i Europa, Jeu de Paume i Paris är ett bekant exempel. I Stockholm uppfördes 1627 under ledning av den kungliga arkitekten och byggmästaren Caspar Pantén ett bollhus i den trädgård som då låg i övre delen av Slottsbacken. Som namnet anger var det en byggnad avsedd för bollspel. Man spelade med runda, luftfyllda bollar som slogs med racketar över ett nät, ungefär i stil med våra dagars tennis. Det fanns inte bara en spelplan, det fanns även åskådarläktare. Bild 1. Ett franskt bollhus Spelet blev tydligen populärt även i Stockholm för under åren uppfördes ytterligare ett mindre bollhus i samma trädgård från dåvarande slottet Tre Kronor sett bakom det första. Detta mindre bollhus inköptes sedermera 1725 av finska församlingen och existerar än i dag som Finska Kyrkan. (Det har dock aldrig använts som teater, som ibland felaktigt påståtts, utan byggdes om direkt till kyrka, ett ingrepp som för övrigt inte var särskilt genomgripande.) 2
4 Av ett besök i nuvarande Finska kyrkan kan man få en ganska god uppfattning om hur bollhusen såg ut. Vid en jämförelse med t ex de båda bollhusens mått finner man en klar överensstämmelse i proportionerna och det mindre bollhuset var faktiskt i verkligheten inte så mycket mindre. Dess längd omräknat från aln och fot, var c:a 25 m mot det störres c:a 30 m. Bild 1 a. Detalj ur vy över Gamla stan 1650, kopparstick av Wolfgang Hartman. Här syns det stora bollhuset, ett stenhus med tegeltak. Från 1660-talet togs detta även i bruk för teatrala ändamål. Utländska komedianter, gycklare, lindansare, björntämjare etc uppträdde där och man kan därför beteckna det stora bollhuset som Stockholms äldsta offentliga skådeplats. I slutet av 1600-talet var det emellertid slut med bollspel i denna byggnad byggdes den om till teater och fungerade som sådan fram till 1792, varefter den revs. 3
5 Stora bollhusets historia som teaterbyggnad inleds när Nikodemus Tessin d y på kunglig befallning inkallar en fransk teatertrupp, den Rosidorska truppen till Stockholm som skulle uppträda vid hovet. Men för att inte ha alltför stora utgifter för skådespelarnas underhåll på Hovstaten, skulle de också själva bidra till sitt underhåll genom att på en skådeplats utanför hovet ge föreställningar och ta entréavgift. För detta ändamål utvaldes det större bollhuset. Eftersom de var den enda teatertruppen i Stockholm förespeglades de en god utkomst men det fanns även ett ekonomiskt villkor med i bilden. Utgifter för inkomstens förvärvande. Truppen skulle nämligen stå för och bekosta den invändiga ombyggnaden av bollhuset till teater och vissa direktiv gavs dessutom för hur detta skulle göras. Tre rader skulle det vara t ex, med mindre gick det inte. Bollhuset var då ganska förfallet, men Tessin fick fria händer att ta av slottsbyggnadsmedlen för att reparera det fallfärdiga taket och för utvändig rappning och putsning lämnade den Rosidorska truppen Stockholm och efterföljdes av andra franska och tyska trupper på Bollhuset. Även en svensk ensemble, Den Svenska Komedien, under konstnärlig ledning av fransmannen Langlois spelade där, liksom senare kung Adolf Fredriks franska trupp. Åren var Bollhuset även Operans scen bildades Svenska dramatiska Teatern under ledning av Adolf Fredrik Ristell, ett privat företag som med kungligt privilegium delade Bollhuset med den franska truppen. Efter bara ett år gick Ristell i konkurs och därefter blev Bollhuset Kungliga Svenska Dramatiska Teaterns spelplats fram till mordet på Gustav III, då teatern stängdes och kort därefter revs. Under hela denna period reparerades, om- och tillbyggdes Bollhuset flera gånger. Den sista stora ombyggnaden gjordes under ledning av kungliga arkitekten Erik Palmstedt. Det är ett skelett av hur Bollhuset kan ha sett ut efter denna, dvs under Dramatens första tid, som vi försökt rekonstruera i en modell för utställningen1988. Till skillnad från teatern i Arsenalen, Gustav III:s operahus och Mindre Teatern finns det mycket litet bildmaterial på Bollhuset och inget från interiören. 4
6 Vad finns det då för källmaterial? På bilden från Gamla stan 1650 syns Bollhusets långsida och gavel före tillbyggnader. På två snarlika, färglagda teckningar av Martin Rudolf Heland från 1780-talet av Slottsbacken, syns Bollhuset t v med de tillbyggda trapphusen. I avbildningar av Stockholm under de över 150 år som Bollhuset existerade skymtar en liten del av detta på ett par stycken, men i övrigt är byggnaden antingen inte med eller döljs av master och vimplar m m. Kanske för att det ansågs anspråkslöst och fult, vilket ibland framskymtar i samtida kommentarer, och det är klart att i jämförelse med Slottet och sedan Adelcrantz operahus så var väl det ombyggda Bollhuset inte så anslående. Bild 2. Slottsbacken av Martin Rudolf Heland, (Nationalmuseum) 5
7 Det finns emellertid en uppmätningsritning från 1780-talet och en ritning av trapphusets tillbyggnad mot Slottsbacken, sannolikt av Erik Palmstedt. Samtida beskrivningar i memoarer, dagböcker och brev ger mycket litet. Man kan utläsa att Bollhuset var trångt, dragit, kallt och brandfarligt. Eller t ex att huset trots sitt anspråkslösa yttre rymde en ganska stor teater och att efter det att parterren höjts man mer bekvämt kunde samtala med dem som satt på amfiteatern och att det också gjordes eftersom NN och NN numera tycktes kontanta igen. De viktigaste och intressantaste upplysningarna finner man i räkenskapsböcker av olika slag. Där kan man av biljettintäkterna utläsa t ex hur många platser som fanns på parterren, de olika raderna, antalet loger där och då vet vi att Bollhuset kunde rymma en publik på upp till 850 personer. (Detta kan jämföras med Gustav III:s opera som ursprungligen rymde 900, senare 1050 personer och nuvarande Dramatens 822 personer.) Av räkningarna på de olika reparationerna och ombyggnaderna får man många upplysningar eftersom de är ganska utförliga, inte minst vad gäller mått. Tidigare forskningsarbeten om Bollhuset, framför allt Johan Flodmarks Bollhusen och Lejonkulan (Stockholm 1897), var givetvis viktiga källor. Men i dessa finns helt naturligt mycket av karaktären troligen, kan ha varit och faktiskt en del orimligheter vilket nog inte visar sig förrän man, som vi i arbetsgruppen gjorde, prövar teorin i en modell. Bollhusets salong ska ha liknat Arsenalens. Kanske gällde det bara de raka raderna. Operahuset däremot hade mjukt hästskoformade rader. Teatrar är ju mycket traditionella byggnader. Även om tittskåpsteaterns grundform med parterre (den del av salongen vi numera kallar parkett) och rader skiljer sig i utformningen och följer vissa stilhistoriska och andra konventioner beroende på land och tidsepok, så kan man ha viss hjälp av att studera ritningar av hur samtida offentliga teatrar såg ut i Frankrike och Italien, länder som under Bollhusets tid var stilbildande i Sverige och dit svenska arkitekter och konstnärer for på sina studieresor. 6
8 I internationella arkitekturtidskrifter finns vidare en del att hämta i specialartiklar om teaterbyggnader där man bl a behandlar restaureringar och rekonstruktioner och publicerar äldre ritningar. Man bör också hålla i minnet att det var en fransk teatertrupp som stod för Bollhusets ombyggnad till teater, Visserligen säkert med Tessins goda minne men eftersom det inte finns några uppgifter om arkitekt eller bevarade ritningar, så är det nog inte för djärvt att anta att det var ett slags fransk standardmodell som följdes. Drottningholmsteaterns bevarade scenmaskineri, liksom några kulisser som Agne Beijer menar har använts även på Bollhuset, bidrog också till hur vi utformade scenenrummet i modellen. Hur vi praktiskt gick tillväga. För att kunna göra oss en föreställning om hur Bollhuset kan ha sett ut under sin sista tid, började vi från början och följde husets tidiga byggnadshistoria och vad som successivt ändrats och byggts till. Reinhardt Roth byggde i vår modell först själva huskroppen. Om denna vet man att dess yttermått var omräknat i meter 30x13 och dess innermått 29x12. Väggarna var alltså 0,5 meter tjocka. 7
9 Bild 3 Uppmätningsritning, 1780-talet. (Kungliga Biblioteket) Av uppmätningsritningen kan man få fram scendjupet ~11,5 m (Gustav III:s opera hade nära det dubbla), prosceniets bredd och salongens storlek. Hur få fram mått på radavstånden? 8
10 Bild 4 Ritning av tillbyggnad av trapphuset mot Slottsbacken, sannolikt av Erik Palmstedt, 1780-talet. (Nordiska Museet) Här finns måttangivelser och man kan se hur dörrar och trappor är placerade. Höjden på dörrarna och de olika etagen ger ett begrepp om höjdavståndet mellan raderna. Därmed är vi framme vid en mycket intressant del av rekonstrueringsarbetet, nämligen ingångarna och hur man kom till de olika delarna av teatern. Då får man använda sig av och gå igenom dörrarnas historia. Här ett litet smakprov: 1600-talets början, 1 ingång på östra gaveln 1647 års slottsbok anger 3 dörrar 1700 görs ny ingång vid östra gavelns södra del 1723 ny ingång i muren vid slottssidan, en dubbeldörr för deras majestäteter. (Då fanns kungliga logen på 1:a radens norra sida) 9
11 1772 flyttas kungliga logen till 1:a radens mitt och får en ny ingång i tillbyggnaden återkom frågan om de otillräckliga utgångarna i händelse av brand. Ny trappuppgång byggdes till kungliga logen åter ny uppgång till kungliga logen genom en partiell tillbyggnad av östra gaveln. På detta sätt visste vi storleksordningen på scen, proscenieram och salong och en del om förbindelserna inne i teatern. 10
12 Bild 5 och 5 a. De tillbyggda trapphusen i modellen. Själva scendelen förändras egentligen inte under åren annat än vad gäller förbättringar av maskineri, belysning och antalet ingångar. Det fanns plats för 5 kulisspar, varav ett stående, fonden sattes vid fullt utnyttjande av scendjupet direkt på den bakre väggen. Hur kan scenöppningen ha sett ut? 11
13 Bild 6. Ridå av Jacob Mörk (Musik- och Teatermuseet) Denna ridå sägs både av Georg Nordensvan och Agne Beijer ha varit ridån för Bollhuset. Men den har även påståtts vara ridån för Gustav III:s opera. (Det finns också ett rektangulärt ridåutkast för Bollhuset av Louis Jean Deprez.) 12
14 I Slottsboken för 1785 står på en räkning över arkivolten på avant scenen är i bildhuggeri förfärdigat en stor cartel med kongl krona. Johan Flodmark talar också om arkivolt som form på scenöppningen. Vi bestämde oss för Jacob Mörks ridås form. Ramprännans längd och uppmätningsritningen ger vid handen att scenöppningens bredd är knappt 8 meter och då kan man räkna ut scenöppningens storlek. Hur såg den i övrigt ut? Fanns det avantscenloger? Ja, ritningen skulle kunna tyda på det. Men i så fall hur många? Tredje raden finns inte med på ritningen. Så fanns den i biljettpriserna förbryllande uppgiften om loger på scen med 3 respektive 4 platser. Det skulle kunna vara så att det fanns två avantscenloger. Det fanns två kakelugnar på scenen: Enligt en räkning från 1786 omsattes minst 18 kakelugnar, varav två på scenen. Var kan de ha stått? De fick ju inte synas från salongen och då kunde den ena ha varit placerad bakom proscenieramen och skorstensstocken kunde ha gått genom den ena logen och vara förklaringen till det olika antalet platser, 3 respektive 4, i logerna. (Martin Rudolf Helands ovannämnda avbildning, där man ser var skorstenarna var placerade kunde också tyda på det.) Det skulle då vara 2 avantscenloger på andra och inga på tredje raden som från början var ett stående galleri. 13
15 Bild 7. Scenöppningen i modellen 14
16 Vi förflyttar oss ut i salongen. Där fanns stående parterre och sittande, balcon noble, närmast fonden, samt, från 1700-talets mitt 5 loger, 4 st med 4 platser och en med sex. Var fanns de? Troligen under första raden, menar Johan Flodmark och avfärdar placeringen bakom orkesterdiket, där man på ritningen ser att det antyds något som skulle kunna vara loger. Var det bara ett förslag, eller fanns det loger där? I modellen prövades loger under första raden. Att det är ett ojämnt antal och att en är betydligt större skulle möjligen kunna förklaras med ingångarna till parterren. Trots det störs man av att det inte skulle vara någon slags symetri t h och t v. Vidare kunde man knappast ha sett något annat än den stående publiken från logerna om de inte låg högre än parterren. Hur mycket högre måste de då minst vara? Vi prövade i modellen och då visade det sig att man inte skulle kunna stå rak. Var och hur man kom in i logerna var nästa fråga. I Slottsbok 1785 finns en räkning: I parterren gjort 4 st nya loger bestående av 3 mellanstycken, 2 alnar och 5 tum hwar(1 aln ca 0,6 m). Hur tolka det? Den viktiga upplysningen är att det blev 4 nya loger genom att man satte dit mellanstycken. Vidare står i samma räkning: Dess Ryggwärnar med sina Skrufdörrar och listor gör 12 alnar 9 tum. Man skulle alltså kunna komma in i logerna från parterren. Var det ändå inte så att logerna var placerade framför orkesterdiket?! Vilken tradition gällde då? Om man jämför med ritningar från denna tid av teatrar med samma karaktär, med stående och sittande parterre finner man att loger framför orkesterdiket fanns på t ex: Teatro Argentina i Rom Grand Théâtre i Lyon Grand Théâtre i Bordeaux Teatro St Giovanni & Paolo i Venedig Munkbroteatern i Stockholm Vi tror att det även kan ha varit så på Bollhusteatern. Till den sittande parterren gjordes nya bänkar med rygg- och fotstöd, 3 till antalet och 7 m långa vid ombyggnaden
17 (Parterre motsvarar den del av salongen vi numera kallar parkett.) Bild 8 Salongen uppifrån i modellen( scenen ligger till höger). Så kommer det verkligt stora problemet, kungliga logen och fonden. Vid den ombyggnad som leddes av arkitekten Erik Palmstedt gjordes en ny och rymligare kunglig loge och i anslutning till den två små rum samt en egen ingång för kungen genom en partiell tillbyggnad av östra gaveln. Framför kungliga logen gjordes ett bröstvärn samt ytterligare ett som skilde den kungliga logen och amfiteatern. Vad vet man ytterligare om fonden? Kungliga logen var i två avdelningar, en på första raden och en griljerad loge på andra raden och att det var särskilda loger för prinsarna och prinsessorna, 16
18 Men hur såg de ut, hur var de utsmyckade? Hur mycket ändrades salongens karaktär av den ganska genomgripande förändringen av fonden? Vilka förebilder och vilka visioner hade Gustav III och Erik Palmstedt? Palmstedt ritade Gripsholmsteatern och i många ritningar till teatrar och andra byggnader ser vi hans smak för det klassisistiska, för kolonner och symetri. Jag tänker inte närmare gå in på våra resonemang kring lösningarna av den här delen av teatern. Det finns många pusselbitar kvar att lägga på plats och många saknas ännu. Utställningen skulle vara färdig en viss dag och vi var tvungna att sätta punkt i rekonstruktionsarbetet. Därför finns inget förslag till hur den del bakom de kungliga logerna skulle kunnat vara utformade i modellen för att som det framgår: Å den kungliga logen bereda mera beqvämlighet och utrymme genom att på ömse sidor därom inrätta tvenne rum. Att det också blev så framgår bl a av beskrivningar av de eldstäder som sattes upp och av snickaren Morenius räkning på en trappa i anslutning till denna del med 9 steg, 4 alnar bred; en pilaster af 6 alnars höjd å ömse sidor i början av trappan, där ofvanpå en panell, 4 alnar lång; tre stycken blindramar i och två ovanpå trappan 17
19 18
20 Bild 9a och 9 b Fonden med de kungliga logerna i modellen Det är omvittnat att Bollhusets anspråkslösa yttre rymde en vacker, och av räkningarna att döma, rikt utsmyckad teatersalong. Färgställningen i salongen tycks ha dominerats av grått, ljusblått, vitt och guld. Bänkarna på parterren och i logerna var klädda med blått kläde och logedörrarna hade draperier av grått kläde, väggarna var målade i grått. Teatern var som en upplyst festsal. Scen och salong badade i det milda ljuset av ett oändligt antal vaxljus. En föreställning om 19
21 mängden får man av en räkning från 1700-talets mitt: 7 ljuskronor förgylldes, 96 av bleck lagades, 60 ljusplåtar och ljushållare likaså. På scenen 16 dubbla lampor, 19 skärmplåtar. Hur det såg ut på scenen är det lättare att göra sig en föreställning om. Reinhardt gjorde en liten modell av Louis Jean Deprez dekor för Bollhuset i montern och på scenen i modelen ställdes en scen ur Gustav III.s eget historiedrama Helmfelt, så som den är återgiven i en målning av Pehr Hilleström och som framfördes på Bollhuset första gången Bild 10 Dekor för Bollhuset av Louis Jean Deprez. 20
22 Bild 11 Scenbild från Helmfelt efter Pehr Hilleströms målning. Gripsholm. Möjligheterna till sceniska effekter var tydligen imponerande och förtjusningen över dessa var stor. Ibland dock skräckblandad. Jag citerar en besökare som övervarade Glucks Orpheus och Eurydice: När de elyseiska fälten skulle föreställas då skulle 21
23 illuminationen ökas till det högsta möjliga antal ljus och lampor och när jag såg för mig blandningen av trossar, dukar, ramar, ljus och lågor om varandra gjorde mig min nog levande inbillningsgåva en hiskelig föreställning om fara. Det har nu gått över 20 år sedan vi arbetade med Bollhuset och sedan dess har vi gjort en del nya rön. Utformningen av modellen skulle vi till en del kanske gjort annorlunda i dag. I Château de Compiègne utanför Paris finns t ex en teater som inretts i ett bollhus, visserligen senare (1832) än i Stockholm, men det vore intressant att se bl a hur man där löst logistiken och belysningen. Foto Nils-Albert Eriksson 22
Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se
Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se 10 & +staket Ett hus med 2 rum och en trapp upp till takterass. Ritningarna levereras i både 10 och 15 m² version.
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merHvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap
Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten
Läs merprojekt kulturkvarteret
projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad
Läs merSamlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson
Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer
Läs merpå Galärvarvet och Djurgården. Det skapar friktion, spänning, laddning!
NYBROVIKEN STRANDVÄGEN DJURGÅRDSKANALEN SLOTTET SKANSEN STADSHUSET KASTELLHOLMEN FOTOGRAFISKA FÅFÄNGAN 1:40 000 BERWALD HALLEN DRAMATEN KUNGL. OPERAN NORDISKA MUSEET NATIONAL MUSEUM VASA MUSEET SLOTTET
Läs mer24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera
24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg
Läs merGustav iii:s paviljong på Haga
restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott
Läs merDenna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 1 augusti 2009
Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 1 augusti 2009 15 m 2 Bågarna/spaljéns maxhöjd 3,5m Vera är ett litet hus som fortsätter ut i en spaljé.
Läs merKvarteret Landshövdingen 16 Kalmar
Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med
Läs merEn slottsarkitekt bygger bo
TESSINSKA En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger det praktfulla Tessinska palatset, idag residens för landshövdingen i Stockholms län. Palatset uppfördes för omkring
Läs merStrax innan publiken kommer för att se Molières Den girige intar Filip Alexanderson scenen. Han har spelat pjäsen runt 150 gånger.
SCENEr Från andra sidan De kammar löshår, syr kläder, meckar med motorer, bygger, arkiverar pressklipp och tränar repliker. Det samlade resultatet av deras arbete kommer att mynna ut i ännu en pjäs på
Läs merDenna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 28 mars 2008
Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 28 mars 2008 15 m 2 Stens korsvirkeshus har fyllningar av glas i stället för tegel och lämpar sig som
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs mertill modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s
Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande
Läs merNya Operan i Värtastaden
Nya Operan i Värtastaden Situationsplan skala :000 Operan Buss och taxi Lastintag Magasin för scenografi/kostym, personalparkering Befintliga byggnader Båtlinje till Lidingö, Nacka, Slussen Kajpromenad
Läs merklassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper
FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket
Läs mer(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset.
Rollista Sara, Oscar, Stiftbyggmästaren Casper Seurling Murarmästaren Samuel Handelsman Magnus Tegner Landshövding Mikael Ancarswärd Överintendent C.F. Adelcrantz Kung Gustav III Magistratens sekreterare
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merVälkomna på min rundtur runt Prakticum Borgå.
Välkomna på min rundtur runt Prakticum Borgå. Jag är medveten om att bilderna stundom är av usel kvalité men hoppas att ni skall minnas hur, var och vad när ni ser dem. Vi kan väl börja utanför. Ja jo,
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merSCHAUMANSALEN. Välkommen till Campus Allegro och Schaumansalen!
SCHAUMANSALEN Campus Allegro i centrum av Jakobstad är en österbottnisk pärla med ett utbud som är unikt. Campuset är ett fascinerande center för musik, konst och utbildning, men också en mötesplats för
Läs merHipp. Antikvarisk kontroll. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län. Förändringsarbeten gård. Carola Lund
Antikvarisk kontroll Hipp Förändringsarbeten gård Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel:
Läs mer9. September 2014 Fristad
9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet
Läs merAtt hyra: unika kontorslokaler i världens första bankbyggnad, Södra Bankohuset i Gamla stan
Att hyra: unika kontorslokaler i världens första bankbyggnad, Södra Bankohuset i Gamla stan Nu finns möjlighet att hyra Stockholms vackraste kontorslokaler! Centralt i Gamla stan i Stockholm hyr vi ut
Läs merGamla bilder på Lau kyrka
Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna
Läs meroperan? Vad händer Med
Vad händer Med operan? De som trodde att Stockholm skulle följa i fotspåren av Köpenhamn och Oslo fick se drömmen gå i kras. Något nytt operahus skulle det inte bli. För två år sedan utlovade regeringen
Läs merlärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI
lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien.
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merKONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015
KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 När: 28 AUGUSTI - 2015 29 AUGUSTI 30 AUGUSTI Var: Parkgatan 35 411 24 Göteborg Exercishuset vid Heden Obegränsat med P-platser Tider: Fredagen 28/8 kl. 13 18 Lördagen 29/8 kl.
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2010
Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,
Läs merKatrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning
Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005
Läs merInredningsmåleri i Vimmerby
Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak
Läs merI JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT
NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?
Läs merByggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom
Läs merTessinska palatset. Landshövdingens residens
Tessinska palatset Landshövdingens residens En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger en av den internationella arkitekturens verkliga pärlor, det praktfulla Tessinska palatset.
Läs merNybyggnation av trähus med 12 unika lägenheter och 2 lokaler Kv Banken 1 ; Södra Kyrkogatan 13 ; Eksjö. Vision 130706
Nybyggnation av trähus med 12 unika lägenheter och 2 lokaler Kv Banken 1 ; Södra Kyrkogatan 13 ; Eksjö Vision 130706 Ark SAR/MSA Pål Dunér tel: 0381-146 80 ; 070-766 47 66 mail: pal@duner.it VATTENTORNET
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida
Läs merUppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:
Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande
Läs merAtt hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en
Läs merVägledning för yttre ljussättning
Vägledning för yttre ljussättning Vägledning för yttre ljussättning Ljus är ett relativt fenomen Vi upplever alltid ljusstyrka och intensitet i relation till omgivande ljusstyrka. Om ett objekt ska framstå
Läs merI det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan
I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I
Läs merHotel Lydmar. National museeum. Nybrokajen. Ny tillbyggnad
Nybrokajen DRAMATEN OPERAN GRAND HOTEL NORDISKA MUSEET ROSENBAD SLOTTET SKEPPSHOLMEN tomt där Nobel Center väntas byggas Hotel Lydmar Ny tillbyggnad STOCKHOLM Byggnadens placering i staden Statyparken
Läs mer1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merEfter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila
Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten
Läs merkyrkan tingshuset stadshotellet
kyrkan tingshuset stadshotellet Rådhustorget ett kulturarv av riksintresse "Mitt i Lindesberg ligger Rådhustorget, som under sekellånga tider varit stadens centrum för offentlighet och handel. Ingen annan
Läs mer120 år. Station Centrum. Malmö huvudbrandstation , Centrum Malmö huvudbrandstation/station Centrum
S/v foton: Malmö Brandkårs arkiv. Färgfoton: Lars-Owe Göthe Station Centrum Malmö huvudbrandstation 1894 2005, Centrum 2014 Brandväsendet i Malmö fick sin första, egna brandstation uppförd i kvarteret
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merEN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD
EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås vid Nordvästra stambanan Frykåsen vid Fryksdalsbanan Stockholm 2002-11-23 Göran Eriksson 1 JÄRNVÄGSSTATIONEN I FAGERÅS 297 järnvägsstationer
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs merKrapperups gamla vattenmölla
Krapperups gamla vattenmölla På samma plats sedan 1629 Åtminstone sedan 1629, troligen ännu längre, har det legat en vattenkvarn i byn Vattenmöllan. Byn som fått sitt namn efter kvarnen ligger på Kullahalvön
Läs mer05/09 RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN ISSN PRIS 69 KR
RUM 05/09 ARKITEKTUR, INREDNING OCH DESIGN LE CORBUSIERS ASSISTENT OM FIENDENS ARKITEKTUR HOTELLESTETIK PÅ KONTORET FLYTANDE BIBLIOTEK DESIGNBRÖDERNAS EXPERIMENT LISELOTTE WATKINS BALETT I ETT ARKITEKTONISKT
Läs merGeorg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970
1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio
Läs merew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK
Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT
Läs merkänsla Värme, ljus & en mjuk
Värme, ljus & en mjuk känsla Det förenar två småländska byggprojekt som trots att de är mycket vitt skilda som objekt har flera gemensamma nämnare. En sådan nämnare är ljusgrå Borghamnskalksten, en annan
Läs merGotland Arena. Framtidens arena i Östersjöregionen. En attraktiv och inspirerande miljö du inte glömmer
Gotland Arena Framtidens arena i Östersjöregionen Gotland Arena Historisk förankring mitt i Östersjön En mötesplats för näringsliv, kultur och idrott En attraktiv och inspirerande miljö du inte glömmer
Läs merPå Banverket lyser ljuset som på räls
Flytten från gamla slitna lokaler i betonggrå miljö gick till nybyggda, fräscha och ljusa lokaler. Där det första intrycket symboliserar och lyser upp verksamheten och dess framtid på ett unikt och spännande
Läs merSköns medeltidskyrka Bent Fridholm 1
Sköns medeltidskyrka 2017-08-24 Bent Fridholm 1 Fornlämingarna - Fornminnesregistret 2017-08-24 Bent Fridholm 2 Sköns kyrka 2017-08-24 Bent Fridholm 3 Vikingatid Sköns kyrka Vattenytan 10 meter högre än
Läs merPresentation av kontoret
H U S Presentation av kontoret är arkitekt SAR/MSA och började som snickare på ett litet byggföretag i Småland. Detta har påverkat inriktningen på kontoret mycket. En bra idé skall vara genomförbar och
Läs merB randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN
KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet
Läs merLångvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén
Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar
Läs merAlmesåkra kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder för förbättrad tillgänglighet
Almesåkra kyrka Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder för förbättrad tillgänglighet Almesåkra socken i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:33
Läs merSALUHALLSGÅNGEN FAKTA. Mått A 47 m. 22,6 m. 16,5 m 9,6 m. där allt möjligt är möjligt
SLUHLLEN etta är Slagthusets största lokal och här anordnas ofta mässor, krogshower, visningar, workshops, seminarier, utställningar och banketter för 200 1 200 personer. Lokalen är L-formad och dess tegelklädda
Läs merKulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen
Läs merGutehövdingens. gård. länsresidenset i visby
Gutehövdingens gård länsresidenset i visby Landshövdingen på Gotland styr sitt län från ett anspråkslöst 1700-talshus vars inredning nyligen ställts i ordning av Fastighetsverket. Residenset ligger i Visbys
Läs merTRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.
Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.
Läs merFölj med i Thues spår!
Till alla barn och alla andra med lekfullt sinne: Följ med i Thues spår! Från 2009 till 1800 SPÄNNANDE FÖR HELA FAMILJEN! Upptäck Kristianstads historia! Så här hittar ni klurigheterna inne i utställningen:
Läs merBild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset.
63 Bild 48: Björkhagen, Stockholm - 16 våningars höghus ritat av Georg Varhelyi och uppfört 1956. Detta hus har en utformning som väl speglar sin tid och som med sin speciella karaktärsskapande fönstersättning
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merEKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS 2013
EKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS 2013 EKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS Byggnadsvårdspriset är inrättat för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser som gjorts för att bevara och utveckla Eksjö kommuns traditioner inom
Läs merSkenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.
Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur
Läs merDatum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
Läs merEn skattkista bland bergstopparna
inredning En skattkista bland bergstopparna alpstugedröm för hela släkten Efter att i flera år ha arbetat med historiska hus, moderna byggnader och modern design tog sig Mirko Beetschen och Stéphnae Houlmann
Läs merEnendalångresa. 24 Konstperspektiv 2/03 LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ
LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ Enendalångresa EGENTLIGEN BÖRJADE DET PÅ TAKET TILL ETT HUS I PAKISTAN 1999. Ett formidabelt ljus föll över huskropparna runt omkring, och nedanför på gatan vallade en herde sin
Läs merKungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin
Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4
Läs merKavaljersflygeln, Tullgarns slott
Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Antikvarisk kontroll vid nvändig förstärkning av brandsäkerhet samt utrymningstrappa, Kavaljersflygeln, Tullgarns slott, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland Eva
Läs merÖstra Mälaren runt norrifrån
Östra Mälaren runt norrifrån Mälaren är Sveriges tredje största sjö och den kan korsas på några få platser. Här åker vi bara halvvägs till Mälarens ände och viker därför av vid Enköping och tar broarna
Läs merSundsvalls Teater. Sundsvalls teater. Ridån från 1894 av Christian Jansson. Från färgfoto Paul Lindgren på 1960-talet.
Sundsvalls Teater Sundsvalls teater. Ridån från 1894 av Christian Jansson. Från färgfoto Paul Lindgren på 1960-talet. Sundsvalls teater byggdes 1894. I december 1974 byggnadsminnesförklarades den. Teaterbyggnaden
Läs merDet finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela
Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det
Läs merVI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET.
6 VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. FAMILJEN HOLM VILLE HA ETT HUS MED STHLM E TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: ERIK LEFVANDER
Läs merStorgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Läs merSläktrummen (rum 312-314)
Långvinds bruk När man studerar de viktiga årtalen i Långvinds historia så påminner det om många andra järnbruk vid Bottenhavet. Det grundades i slutet av 1600-talet. År 1721 kom ryssarna och brände, och
Läs merVälkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors.
Välkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors. Jag är medveten om att bilderna stundom är av usel kvalité men hoppas att ni skall minnas hur, var och vad när ni ser dem. Precis som förra gången, när
Läs merOrdförande har ordet. BRF Gamla teatern 20 år. Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen.
Ordförande har ordet BRF Gamla teatern 20 år Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen. En snabb återblick på de gångna 20 åren är att styrelsen genom åren har förvaltat
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merKonferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992
Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merUppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun
Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan
Läs merEn Stadsvandring på egen hand
En Stadsvandring på egen hand EN STADSVANDRING PÅ EGEN HAND Startar vid Alingsås museum, Alströmerska magasinet och slutar vid Lilla torget. 1. Alströmerska magasinet är den äldsta av stadens profana byggnader,
Läs merKulturslinga i Vimmerby stad
Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med
Läs merBild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.
Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger
Läs merTema OW Självporträtt
Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera
Läs merTre monument av Johan Fredrik Åbom
Tre monument av Johan Fredrik Åbom Fredrik Alskog Arkitekten Johan Fredrik Åbom (1817-1900) var en av sin samtid mycket uppskattad arkitekt. Åbom var en mångsidig yrkesman och ritade bland annat teatrar,
Läs mer2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Läs mer