Rekonstruktion av båtbyggaren Nils Olssons liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekonstruktion av båtbyggaren Nils Olssons liv 1871 1927"

Transkript

1 Rekonstruktion av båtbyggaren Nils Olssons liv Foto från Vikens skeppvarv år Ellinor Lindqvist, Julia Karlsson och Pernilla Fors ETNA11 HT 2009 Etnologiska institutionen Lunds universitet Handledare: Jochum Stattin

2 Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Frågeställning 3 Metod och material 4 Utvärdering och arbetsprocess. 5 Viken en historisk tillbakablick 6 Studiebesök i Viken 7 Båtbyggare 8 Uppväxten i Viken 10 Varvsarbete och giftemål 12 Flytten till Landskrona 13 Året till sjöss 14 Livet i hemma i Landskrona 15 De sista åren 16 Avslutning 17 Källor och litteratur 18 Bilagor

3 Inledning Då vi tre gruppmedlemmar inte har någon vidare historisk anknytning till Skåne och därigenom inte kunde göra vår rekonstruktion kring exempelvis någon släkting, så valde vi att söka en person inom en specifik yrkesgrupp som engagerade oss alla. Efter att ha varit inne på diverse olika spår så beslöt vi oss för inrikta oss på sjömän och sjöfart på grund av att vi alla hade många intressanta funderingar kring detta romantiserade och spännande yrke. Att det under arbetes gång visade sig att vår sjöman Nils Olsson, som vi funnit i ett sjömansregister från Karlskrona sjömanshus, inte alls var den belevade äventyrare som vi föreställt oss utan egentligen en båtbyggare och familjefar från ett mindre skånskt kustsamhälle var inget nederlag. Istället erbjöds vi möjligheten att undersöka det, för oss, relativt främmande båtbyggaryrket och även att titta närmare på skånska kustsamhällen under 1800-talets slut och 1900-talets tidigare år. Vid arbetets början lade vi stor vikt vid arkivsökningar där vi har stött på spännande upptäckter som väckt vår lust att söka vidare efter spår av Nils Olsson. Bland annat är vi mycket tacksamma över de givande samtal vi haft med både en släkting till Nils Olsson och infödda vikenbor, som varit bidragande för förståelse för hur detta livsöde kan ha sett ut. Texten är upplagd på så sätt att vi inleder med två kapitel som redogör, dels för livet i det lilla kustsamhället Viken samtidigt som vi tittar närmre på båtbyggaryrket och sedermera följer en längre biografi som behandlar Nils Olssons liv. I slutet finnes en bilaga innehållande bilder. Syfte Syftet med vår rekonstruktionsuppgift är att tolka samt att försöka skildra ett sannolikt livsöde och att ur ett etnologiskt perspektiv se hur detta livsöde förbinds till en samtida kontext. Samtidigt vill vi att uppgiften skall ge oss erfarenhet av och kunskap om, hur man på olika sätt kan samla, organisera samt att värdera olika typer av källmaterial. Frågeställning Under arbetes gång har vi utgått från grundläggande frågeställningar som hur såg livet ut för den här typen av hantverkare?, hur tedde sig vardagen i ett litet skånskt kustsamhälle med huvudsakligen maritimt näringsliv? och på vilket sätt är Nils Olssons liv talande för sin samtid? 3

4 Metod och material Efter en vecka med studiebesök på diverse arkiv i Lund så påbörjade vi vårt arbete på Akrivcentrum Syd. Först letade vi reda på en person i Landsarkivets databas Sjömän 1:1 innehållande information om påmönstrad besättning från Karlskrona sjömanshus. Efter att där ha funnit en person som var född inom ramarna för de rekommendationer vi fått före påbörjat arbete så började vi leta information om personen från dennes födelse och framåt i kyrkoböckerna. När vi letat oss fram till 1900-talet så begav vi oss istället till Landsarkivets huvuddepå på Dalbyvägen i Lund, där vi genom församlingsböcker fann information om att personen, vars namn var Nils Olsson, hade flyttat till Halmstad år 1918 och alltså inte längre fanns i Landsarkivets samlingar. Vi kontaktade den församling i Halmstad som har de resterande församlingsböckerna med information om Nils Olsson men kunde tyvärr inte få någon hjälp av dem på grund av tidsbrist. Det var med en viss uppgivenhet som vi var tvungna att fortsätta vårt sökande. Genom Landsarkivets databas Personer begravda i Sverige så lyckades vi får reda var en av Nils söner, Hans Efraim fanns begravd, vilket visade sig vara i Lund. Han hade senare under sitt liv bytt efternamn till Randvall, och genom en sökning på så upptäckte vi att det numera endast fanns tio stycken Randvall i Sverige. Efter att ha kontaktat en Göran Randvall i Lund, blev vi hänvisade till Margareta Randvall, dotter till en annan av Nils söner, Arthur. I en intervju med henne som gjordes via telefon den 27 oktober 2009, fick vi reda på mycket väsentlig information om Nils Olssons familj. Dock kunde hon inte svara på när Nils Olsson hade avlidit, men hon tog hjälp av sin kusin Bengt Bökman, också ett av Nils barnbarn, som visade sig vara gravföreståndare för Nils familjegrav och som i sin tur gav ett telefonnummer till kyrkogårdsförvaltningen i Halmstad. Genom att ringa till kyrkogårdsförvaltningen fick vi reda på Nils dödsår, samt när hans hustru avled. Vidare har Margareta skickat bilder på släkten, på en av Nils bostäder i Viken samt på familjens bostad i Halmstad via mejl från sitt privata fotoalbum som har varit till stor hjälp för vår uppsatsskrivning. Utöver detta har vi även besökt Folklivsarkivets gårdsarkiv där vi funnit information om Nils barndomshem och bilder på detta hus. Vi fann där även en avhandling på M-arkivet som behandlar Öresundsvarvets historia. Dessutom gjordes ett studiebesök på orten Viken där Nils Olsson växte upp, där en av oss gruppmedlemmar besökte ett sjöfartsmuseum. Detta har 4

5 gett oss en viss inblick i Vikens historia, bland annat genom ett samtal med en av de ansvariga på sjöfartsmuseet, Bengt Tellström. Tellström erbjöd en guidad tur genom byn där bland annat det hus som Nils Olsson föddes i fotograferades. Efter arkivsökandet på Landsarkivet och Folklivsarkivet delade vi upp arbetet på så sätt att en person ansvarade för att färdigställa själva biografin medan de två övriga ansvarade för att hitta litteratur och information om Nils Olssons yrkesliv respektive mer allmän information om det samhälle och den tid som han levde i. Under tiden har vi haft kontakt via mejl där vi skickat våra texter till varandra. Sedan har vi träffats för att sammanställa texten tillsammans. Den obligatoriska kurslitteraturen, Metod och minne Etnologiska tolkningar och rekonstuktioner och Land och stad svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid har varit till stor hjälp under arbetes gång. Metod och minne har gett oss bra information om olika tillvägagångssätt för att utföra arbete snarare än som referens i texten. Land och stad har gett oss värdefull kunskap om och allmängiltig förståelse för äldre svenska samhällen och gett oss en bra grund att stå på. Utöver denna litteratur har vi även använt oss av annan litteratur som lämpat sig för olika fördjupningsområden. I syftet att få bättre insikt i hur livet kunde te sig i ett kustsamhälle under Nils Olssons tid så har vi använt oss av böckerna Viken förr och nu en historisk kavalkad, Viken äldre bebyggelse och miljö samt Sjöfolk och fartyg från nordvästskåne. För att få kunskap i hur båtbyggaryrket såg ut under denna tid har böckerna Varvsliv minnen från en svensk industriepok, Hantverk in Sverige samt avhandlingen Varvet som var - Rapport från dokumentationsprojektet vid Öresundsvarvet i Landskrona som vi hittat på Folklivsarkivet varit till hjälp. Övrig litteratur som vi har använt oss av är Det svenska samhället böndernas och arbetarnas tid samt Sjömansliv berättelser från två sekel. Utvärdering och arbetsprocess Överlag så har arbetet gått bra, trots att vi drabbats av ett par smärre nederlag och en del sjukdom. De studiebesök vi gjorde under den första veckan var av varierande kvalitet, vi fick bra information om arkivens innehåll och funktion men desto mindre praktisk information om hur man väl skulle gå tillväga i sitt sökande. Vi fann oss till en början ofta frågande och fick vända oss till personalen som inte alltid gav oss det bästa av bemötanden. Även om arbetet med arkivsökningarna delvis var tidskrävande och att man ibland tycktes köra fast så var det 5

6 spännande när man väl lyckades finna spår efter Nils Olsson, framför allt när vi hittade den första bilden på Nils Olsson och fick ett ansikte på personen, men även när vi fick kontakt med Nils barnbarn Margareta Randvall. Studiebesöket i Viken gav även det extra näring till vårt arbete och forskarlust. Vi har även drabbats av diverse praktiska omständigheter som försvårat vårt arbete, bland annat att viss information inte gått att få fram på grund av att den funnits dels hos S:t Nikolai församling i Halmstad, på krigsarkivet i Stockholm och på Landsarkivet i Göteborg. För att kunna få tillgång till den informationen skulle vi själva vara tvungna att besöka arkiven alternativt betala för informationen. Viken en historisk tillbakablick Det lilla samhället Viken var den plats där Nils Olsson växte upp. Det ligger utmed kusten nordväst om Helsingborg. Viken är ett gammalt fiskeläge med långa traditioner av båtbyggeri och tillhör en av vårt lands bäst bevarade kustbyar. Vid 1800-talets början så ökade den skånska handelsflottan, vilket inledde Vikens epok som sjöfarts- och varvsort. Många av vikenborna sysselsatte sig sedan tidigare med båtbyggeri och byggde mindre sillbåtar och jakter. Den rika tillgången på ek gjorde detta möjligt för människorna i byn, först senare inhandlades timmer från skogrikare trakter inåt landet. Under senare delen av 1800-talet och början på 1900-talet var fartygsbyggandet en viktig del i byns ekonomiska liv. Även sillfisket var en betydande näring och fiskarmännen levde under relativt goda ekonomiska omständigheter. Vid sekelskiftet 1900 så inträffade två händelser som kom att innebära slutet för Viken som fiskeläge. Sillen vandrade iväg och kom aldrig tillbaka, detta delvis beroende på att industriernas kemiska utsläpp förstörde plankton och bottenbete. År 1902 slog en stark storm till som slog sönder en stor mängd fiskebåtar vilket var förödande för byn. När fisket avtog fann dock vikenborna en annan inkomstkälla, nämligen de många badgästerna som senare kom att besöka byn (Jeansson & Valeri 1972; 12ff.). Viken fick elström och elverk först år Innan dess så förlitade sig vikenborna på andra belysningsmöjligheter. Under Nils Olssons tid i byn använde de sig av stearinljus och fotogenlampor när det hade blivit mörkt (Oltin 1989; 231f.). 6

7 Förutom båtbyggeri, fiske och sjöfart har det i Viken genom tiderna funnits hantverkare och affärsrörelser. Byn hade lantbruk som komplement till fiske och sjöfart och var helt självförsörjande på köttsidan. Det fanns en lokal slaktare som kom hem till gårdarna. Många sålde sitt kött på torget, det fanns även de som körde runt med häst och vagn för att sälja sina produkter. I byn fanns en butik där det såldes hemlagade charkuterivaror och andra delikatesser. Ville vikenborna ha mjölk kunde de gå hem till någon av byns många lantbrukare. Gården Svanebäck startade år 1888 ett mejeri där det kunde inhandlas både mjölk och grädde. Det fanns flera mjölkaffärer i byn där bönderna lämnade sina mejeriprodukter. Viken var i övrigt rik på affärer det fanns både smedjor, skräddare, sömmerskor och skomakare (Oltin 1989; 219ff.). Under en lång period användes något som kallades för byaluren att sprida information i Viken. Genom luren annonserades viktiga upplysningar till byborna. Det kunde vara information om en auktion eller något liknande. Lurblåsaren gick runt i byn och ställde sig på centrala platser för att sedan vänta på att folk skulle komma ut eller öppna sina fönster, sedan kom meddelandet till byborna. Lurblåsning fortsatte fram till år 1948 (Oltin 1989;197ff.). Skulle människorna i byn skicka brev eller ringa ett samtal kunde de gå till poststationen. Telegrafstationen och poststationen var belägna i samma byggnad och höll öppet på söckendagar, alltså måndagar till lördagar (Oltin 1989; 228ff). Studiebesök i Viken Än idag så ser Viken i stort sett likadant ut som under tiden då Nils Olsson levde här. Här finns smala gränder som smyckas med vackra hus. Gatorna kallas för gudor vilket betyder trång passage uppe ifrån byn ned mot sjön. Alla gator i byn går dock inte efter denna benämning utan det finns endast sju gudor i byn, dessa var förr i tiden ett komplement till de smala gatorna och hade större stenar i mitten för att underlätta för vagnar. Dagen för studiebesöket är det blåsigt och kylan biter i kinderna. Lukten av hav och salt sticker till en början i näsan. Då många av husen och gatorna ser ut på samma sätt som det gjort tillbaka i tiden är det lätt att föreställa sig hur det kan ha sett ut när Nils traskade runt på de här gatorna. Byn är liten och det verkar som de flesta känner varandra då de hälsar på varandra vid namn. Så måste det ha varit förr i tiden då de flesta som bodde här ofta var födda och uppvuxna på samma ställe. 7

8 Det tar inte lång tid att gå från den ena sidan av byn till den andra. Kullerstensgatorna ringlar sig kring husen och kvarnen ligger centralt i byn som riktmärke. Nere vid hamnen är det mest liv. Det verkar som att det är här folk samlas för att samtala, det finns en strandpromenad där folk promenerar. Många sitter ner på en bänk och tittar ut över havet. Det är inte svårt att föreställa sig hur stranden kommer till liv under sommaren när alla turister kommer hit på semester. Från vägen som ligger intill Nils Olssons gamla bostad kan man se det öppna havet, alldeles framför ligger kyrkan och några steg inåt byn ligger kvarnen. Båtbyggare Det nordiska skeppsbyggeriet är utformat efter specifika skeppsbyggnadstekniska traditioner som vi känner till sedan 300-talet. Det huvudsakliga byggnadsmaterialet har varit av skiftande träslag, i södra Sverige användes främst diverse lövträd så som ek, bok och alm. Svenska båtbyggare har, till skillnad från många andra hantverksgrupper, aldrig varit organiserade i skråämbeten. Ett skrå var en särskild organisation för sammanslutna hantverkare som gav dessa vissa privilegier. Skråämbetet reglerade marknaden och yrkesutbildningen fram till dess upplösning 1846, så småningom tilläts full näringsfrihet. På landsbygden gjordes vissa undantag från städernas skråsystem, där hade särskilda sockenhantverkare tillstånd att verka i sin socken. Men i kustsamhällen med starkt maritimt näringsliv har det alltid funnits båtbyggare, vare sig de klassats som sockenhantverkare eller ej. Sockenhantverkare hade vanligtvis sin givna kundkrets men på grund av den rörlighet som alltid funnits i samhällen som närt sig på maritim näring så har tillfälligt arbete och även flyttar till andra orter ständigt figurerat. Genom tiderna har förutsättningarna för båtbyggare varierat men vanligt förekommande har båtbygget varit som en bisyssla till exempelvis lantbruk, fiske eller sjöfart (Edgren 1989; 13ff.). Varvsverksamhet längs de svenska kusterna har bedrivits så länge det funnits båtar, dock under varierande förhållanden. I äldre tider tillverkades båtarna lokalt på mer eller mindre provisoriska båtbyggnadsplatser. Så småningom utvecklades större träbåtsvarv, där även de allra första ångfartygen byggdes, innan de mekaniska verkstäderna kom att bli allt mer dominerande från sekelskiftet fram till första världskriget (Dunge 2004; 9). 8

9 I boken Varvsliv minnen från en industriepok berättar framför allt arbetare om sina erfarenheter och minnen från varven. Flertalet vittnar om hur de i unga år, kanske redan före 15-årsåldern, börjat på varvet, kanske som springpojke, för att sedan få lära sig arbetet av de större grabbarna. Arbetet var fysiskt tungt med långa dagar, en man som arbetat på Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm berättar om de 59 timmar långa arbetsveckorna, man arbetade tiotimmarspass sex dagar i veckan med lite drygt en timmas rast om dagen. Lönen för en ung grabb som honom var 10 öre i timmen, de äldre tjänade upp emot öre i timmen, med möjlighet att tjäna procent ytterligare genom betingning (Andersson 2004; 36). En annan ung kille på Kockums i Malmö berättar om mörkret vid inombordsarbete och hur man använde olja och kol för ljus och kraft, vilket resulterade i tjock sotluft. Man spottade och hostade svart sot och ingen möjlighet att tvätta sig efter arbetsdagens slut fanns heller (Hammar 2004; 24). Nils Olsson och hans familj kom 1907 att flytta till Landskrona förmodligen i samband med nedläggningen av Det stora Wikens skeppsvarv, samtidigt som Landskrona under samma period började nå sin kulm som växande industristad, där både Öresundsvarvet och Thulinverken hade startats (Wikdahl & Salomonsson 1982; 13 i LUF: M 20199: 1-79). Det var alltså till stor del på grund av kriget som varvet och skeppsbyggandet i Landskrona kom igång på allvar. Tyskland behövde krigsupprustning och investerade i Svenska företag för att få krigsfartyg. På varvet förekom dock omfattande strejker, något som tyder på att arbetarnas villkor inte var de bästa och att arbetarna kämpade för att förbättra sina arbetsvillkor (Wikdahl & Salomonsson 1982; 13 i LUF M 20199: 1-15). Ångbåtarna höll under början av 1900-talet på att konkurrera ut segelfartygen. För att ta upp kampen mot ångarna sattes motorer in i skutorna, då skapades segelfartyg med hjälpmotor. Detta kom att innebära ekonomiska svårigheter för ägare och rederi som inte längre fick sina verksamheter att gå runt. Det stora Wikens skeppsvarv gick i konkurs år 1922 och tvingades att lägga ner. Det kom senare att köpas upp men då bedrevs främst reparationer av båtar och byggandet av större skepp upphörde (Oltin 1989; 176f.). Folk rekryterades till varven lite varstans ifrån, beroende på vilken yrkestitel man hade. Det var ont om arbete och folk sökte sig till varven för att det behövdes arbetskraft. Varvet kunde även erbjuda en yrkesutbildning och arbete inom både trä- och metallarbete (Wikdahl & Salomonsson 1982; 20 i LUF: M 20199: 1-79). 9

10 Uppväxten i Viken Nils Olsson föddes som den förste av barn till snickaren och skeppstimmermannen Per Olsson och hans hustru Carolina Bengtsson i Viken i Luggude härad den 20: e augusti år 1871 (LLA: Vikens k:oa C:5: Viken födda ). Huset som Nils växte upp i låg i korsningen Kyrkogränden och Utkiksgatan i Viken och hade vid den tiden benämningen Måsen n: o 6. Det råder tvistade meningar om vem som uppförde detta hus. I gårdsarkivets förteckningar över hus i Viken står det att huset byggdes av Per Olsson i samband med giftermålet med Carolina Bengtsson år 1871 ( LUF: G 7435), medan det i boken Viken -äldre bebyggelse och miljö står att huset uppfördes åt Per Olsson samma år (Jeansson & Valeri, 1972; 82). Mest troligt är att Per Olsson själv byggde huset, då han var en verksam timmerman och snickare i Viken. Själv föddes Per Olsson i Allerums socken 1844 och flyttade till Viken några veckor innan giftermålet med Carolina Bengtsson den 18/ Carolina var född i Viken 1847 men hade under en period bott i Lerberg. Det är mycket möjligt att hon arbetade som piga där, vilket var vanligt förekommande under denna tid för ogifta kvinnor. Från Lerberg flyttade Carolina samma dag som giftermålet (LLA Vikens k:oa A1: ). Per var husägare av huset Måsen n: o 6 och i detta hus föddes också syskon till Nils: Oscar Sigfrid (född 15/ , dog 14/ ), Gerda Cecilia (1874), Oscar Sigfrid (1876) och Albin (1878) (LLA: Vikens k:oa A1:8, ). Förr i tiden var det vanligt förekommande att nyfödda barn fick samma namn som deras tidigare avlidna syskon, som även i detta fall. I detta hus växte alltså Nils Olsson och hans syskon upp. Hur deras uppväxt såg ut är svårt att säga, men med tanke på den relativt höga standarden på deras hus så kan de inte ha haft det alltför dåligt ställt. Man kan säga att Nils växte upp under relativt goda ekonomiska förhållanden, då Viken hade sin blomstringsperiod under denna tid (Jeansson & Valeri 1972; 14 ff.). Vi kan anta att Nils far arbetade i någon av Vikens flera timmerlador där bland annat båtbygge bedrevs, samt att han även försörjde sig på att bygga hus (jrf. Oltin 1989; 176). Vidare kan man läsa i en av husförhörslängderna från att Nils hade A i innanläsning och B i kristendomskunskap, så vi kan förutsätta att han fick någon slags skolgång (LLA: Vikens k:oa A1: ). På grund av de goda ekonomiska förhållandena och den ökade befolkningen i Viken under 1870-talet så byggdes Storskolan för att ersätta den så kallade Gamla Skolan år År 1884 byggdes även Bäckskolan där 10

11 eleverna separerades i skilda klasser och årskurser (Oltin 1989; 233 f.). På någon av dessa skolor gick med största sannolikhet Nils och hans syskon, åtminstone under ett par år. Vid den tiden var man skyldig att inhämta folkskolans kunskaper och färdigheter sedan folkskolans införande år 1842, men för den skull var det inte obligatorisk skolgång. Ofta behövdes barnen hemma på gården eller i annat arbete, och då kunde inte skolan ta för mycket tid. Vid sekelskiftet 1900 ansågs hälften av eleverna gå i skolan varannan dag (Kvarnström 2006; 334f.). Då Nils senare blev timmerman kan man tänka sig att hans kunskap hämtades främst i praktiken, som lärling hos sin far, snarare än vid skolbänken År 1897 inträffade emellertid något tragiskt hos familjen Olsson. Den yngste sonen Albin dör, endast nio år gammal, och denna händelse måste säkert ha påverkat familjen mycket. Vad han dog av finns det inga uppgifter om, men att barn dog var vid den här tiden inget ovanligt, och det är något som bekräftar att det trots allt var ett hårt liv de levde, även om familjen kunde försörja sig. I databasen Sveriges befolkning år 1890 på Landsarkivet i Lund går det att utläsa att Nils år 1890 flyttade till Svanebäcks gård i Viken för att arbeta som dräng. Gården låg strax norr om byn och var stor till ytan. Marken bestod av stora områden av ekskog och av mark som såddes med sandhavre och med diverse plantor. Från stranden hämtades tång som sedan användes som gödsel. Det kan tänkas att Nils hade olika sysslor på gården så som djurskötsel, skötsel av mark och så vidare. Svanebäcks ekskog användes både till gårdens egna behov men en stor del gick till att bygga fartyg i Viken. När välståndet på gården ökade så använde gårdens ägare en del av sina inkomster till att förvärva fartygsandelar och därmed bidra till utvecklingen av Vikens som sjöfartsby ( BB Malmsten 1989; 68ff.). År 1892 flyttade han hem till föräldrarna igen, troligtvis gick han som lärling hos sin far, eftersom att han senare själv blev timmerman (LLA: Vikens k:oa A1: ). I ovan nämn husförhörslängd finns en anteckning som visar på att Nils Olsson 1892 har gjort värnplikt med inskrivningsnummer 35 15/92. Ytterligare information om exempelvis hans befattning har vi ej fått tag i eftersom att den endast fanns att få hos Krigsarkivet i Stockholm mot betalning. 11

12 Varvsarbete och giftermål År 1894 arbetar Nils på Det stora Wikens skeppsvarv. Varvet började år 1890 att tillverka olika typer av båtar så som lustjakter, räddningskryssare, fiskebåtar och större eller mindre skutor. Många timmermän arbetade här, under perioder ända upp till trettio personer (Oltin 1989; 175f.). Varvet hade en egen ångcentral som också gav ström till närliggande fastigheter. Nils kom att jobba på detta skeppsvarv under många år, och det var också på Wikens skeppsvarf han arbetade som timmerman och båtbyggare när han träffade sin blivande hustru. Den tolfte december år 1896 gifte sig Nils med Emma Daun, född i Viken den 14/8 1874, dotter till småbrukaren Nils Ohlsson Daun (LLA: Vikens k:oa A1: ). I nästa församlingslängd såg vi att Nils Ohlsson och Emma Daun bodde i Viken n: o 16 med deras förstfödda dotter Anny Antina (11/3 1897). De ägde inte huset, utan verkade bo inhysta hos husägaren Hildur Ingeborg Johansson. Där bodde också ett butiksbiträde vid namn Marta Ohlsson (LLA: Vikens k:oa A II a: ; 72). Som ung nybliven familj under denna tid så levde de troligtvis under knapra förhållanden, även om mannen kunde försörja familjen. Att ha ett eget hus var antagligen inget man hade råd med i första taget. I Viken n: o 16 bodde de under åren , men sedan flyttade de, högst sannolikt på grund av att Emma hade blivit gravid igen. Det nya hus de flyttade till blev Nils ägare av. Om Nils byggde detta hus är svårt att säga, men det är mycket möjligt, om än med viss hjälp. Huset, som ligger i centrala Viken har två våningar vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Att Nils Olsson som ung hantverkare under den här tiden låtit uppföra den här typen av hus tyder på att de nog hade det förhållandevis gott ställt samtidigt som Nils yrkeskunskaper som timmerman kan ha underlättat husbygget. Huset, som står kvar än idag, ser välbehållet ut men har säkert genomgått många renoveringar. I detta hus föddes flera av Nils och Emmas barn: Georg Filip (24/4 1900), Oscar Albin (10/6 1903), Arthur Wallentin (18/1 1905) samt Hans Efraim (26/1 1907) (LLA: Vikens k:oa AII a: ;72). Här bodde familjen under åtta år. Barnen föddes med korta mellanrum och det måste ha varit slitsam för Emma att föda så många barn under en så kort tidsperiod. Då hennes make jobbade på varvet hade hon nog fullt upp med att ta hand om alla småbarnen. Flytten till Landskrona 12

13 Den 19/ lämnade familjen sin bostad i Viken och flyttade till Landskrona (Vikens k:oa A II a: ; 72). Anledningen till att de flyttade var troligtvis att det under denna tid fanns ont om jobb i Viken och i synnerhet på skeppsvarvet på grund av krisen inom träbåtsvarven. Detta skedde även i och med den rådande urbanisering som innebar en stor utflyttning från landsbygden till städerna och industrierna. Även Nils och hans familj flyttade från en mindre ort med ett litet varv till en stad med ett nystartat skeppsvarv som med tiden kom att kallas för industriföretag. Det var alltså de rådande ekonomiska svårigheterna under denna tid som fick varvsarbetarna att söka sig till andra städer för att hitta arbete. Det märks att det måste ha varit en tuff tid för familjen Olsson under åren runt flytten till Landskrona. Filip, det näst äldste barnet flyttade inte med, möjligtvis av ekonomiska skäl då det blev för dyrt för hela familjen att flytta. Istället togs han som fosterson av Nils bror Oscar och hans hustru Mathilda Gudmundsson som bodde under samma tak som föräldrarna Per och Carolina i Måsen n: o 6. Oscar och Mathilda hade även de barn som bodde där. Även Nils syster Gerda bodde då i samma hus som sina föräldrar. Det måste ha varit trångt att bo så många i det lilla huset. Trots det bodde Filip kvar hos familjen i två år innan han i augusti år 1909 flyttade till Landskrona och resten av familjen (Vikens k:oa A II a: ; 321). Deras första bostad i Landskrona låg i det dåvarande området Gamla Begravningsplatsen, men samma år som inflyttningen så flyttade de till ytterligare en ny bostad (LLA: 1907 års inflyttningsbok: Landskrona havsförsamling B: 14; 140). I församlingslängderna kan man vidare utläsa att Nils också här arbetade som timmerman och båtbyggare. Det fanns flera småvarv i Landskrona under denna tid, dock vet vi inte vilket varv som han arbetade på. Deras nya bostad i Landskrona låg i området Neptun Pluto n: o 19 och även i detta hus bodde de bara under en kort tid. Detta ständiga flyttande måste ha varit påfrestande för familjen, om det var av ekonomiska orsaker de flyttade eller om det svårt att få en permanent bostad vet vi inte. I augusti 1909 kom emellertid sonen Filip till Landskrona och flyttade in hos familjen. Att det blev trångt med ytterligare en person kan ha varit en anledning till nästa flytt, Emma blev senare under samma år gravid. Barnet, som föddes den 9/ och fick namnet Herman dog några dagar efter födseln (LLA: Landskronas sfs. k:oa A II a: 41; 192). Barnets tidiga död måste ha varit betungande, även om det visserligen inte var helt ovanligt att spädbarn dog eller var dödfödda. 13

14 Två år efter flytten till den nya bostaden så föddes deras sjätte barn den 30/ som fick namnet Ester Gunborg (Landskrona sfs. k:oa A II a: 15; 305). Då de fick påökning i familjen 1912, kan man tänka sig att det blev trångt där de bodde, för samma år som Ester föddes så flyttade de för tredje gången inom loppet av fem år (Landskrona sfs. k:oa A II a: 15; 305). Deras tredje bostad i Landskrona låg även den i området Gamla begravningsplatsen. Under dessa år i Landskrona så framgår det att Nils har arbete, då han står titulerad som båtbyggare i församlingsböckerna. Någon gång under åren så flyttade äldsta dottern Anny iväg, möjligen för att arbeta som piga (Landskrona sfs. k:oa A II a: 53; 57). Det var året efter att de hade flyttat in i deras tredje bostad som Nils gick till sjöss. Året till sjöss Det kan ha funnits många orsaker till att Nils bestämde sig för att gå till sjöss och mönstra på ångfartyget Gustaf Adolf i Helsingborg den 27/ Möjligheten att tjäna bra med pengar genom säsongsarbete på ett ångfartyg var antagligen lockande. I mönstringsliggaren för Karlskrona sjömanshus går det att utläsa att det fanns 15 män i besättningen på ångfartyget, varav fyra var matroser, fem eldare, en jungman, två kallskänkor, en tredje maskinist, en båtsman samt en timmerman som var Nils titel. Jämfört med de andra i besättningen så tjänade Nils bra, och då får man ju tänka på att han var betydligt äldre och mer erfaren i sitt yrke än de flesta i besättningen, som var födda på 1880 och 1890-talen. Nils lön uppgick till 90 kr i månaden, och detta kan ses som relativt mycket jämfört med jungmannens 35 kr och matrosernas 60 kr. Endast maskinisten tjänade mer pengar än Nils (LLA: Sjömanshuset i Karlskrona arkiv : D 1 a: 15; 40). Någon information om fartygets uppdrag gick inte att hitta någon annanstans än på Landsarkivet i Göteborg. Däremot vet vi att hemmahamnen för ångfartyget låg i Göteborg och att dess rederi var Adolf Bratt och Co. Rederirörelsen var i första hand inriktad på koltrafik mellan Sverige och England under denna tid (http://www.kommandobryggan.se/bryggan/bratt.htm). Mycket troligt är alltså att även detta fartyg skulle ha haft koltransport mellan Sverige och England som sitt uppdrag. Den sjätte juni år 1914 så avmönstrade Nils i Karlskrona och begav sig tillbaka till Landskrona, precis innan första världskrigets utbrott. Vid det laget så måste alla ha känt av oroligheterna i Europa, och det passade nog bra att lämna livet till sjöss och bege sig hemåt till familjen. 14

15 Livet hemma i Landskrona Hur var det egentligen att vara hustru till en man som var ute till sjöss samt att ha fem barn hemma i åldrarna 1-13 år att ta hand om? Hemma i Viken hade Emma åtminstone haft sina släktingar till hjälp. Nils barnbarn Margareta har också berättat i intervjun att Emma Daun kom från en släkt med en bra sammanhållning (M. Randvall ). Tidigare hade äldste sonen Filip ju bott hos sin farbror Oscar och det var antagligen någon gång under denna tid, då livet var tufft som ensam hustru, som sonen Arthur bodde hos sin morbror och moster på deras lantgård i Viken och sonen Hans fick bo hos sin farfar och farmor i Viken, vilket Margareta Randvall bekräftar. Hon berättar vidare om hur hennes far Arthur gömde sig när föräldrarna Nils och Emma skulle hämta honom, så antagligen trivdes han väldigt bra där. Vidare har Margaretas far Arthur berättat för Margareta om livet i Landskrona, hur de bodde nära fästningen i Landskrona under en period och hur han på vintern när vattnet frös till is kunde åka skridskor på fästningens vallgrav till skolan (M. Randvall ). Vi antar att inte bara Arthur, utan att alla barnen gick i folkskolan under denna tid. Sönerna Hans och Arthur kom senare att ta värvning i Stockholm och fick därigenom sin utbildning. Hans flyttade tillbaka till Skåne och blev polis och Arthur blev civilanställd inom det militära till sin pension (M. Randvall ). I boken Sjömansliv finns det brev från 1870-talet, skrivna av en sjöman till hans hustru. Detta kan ge en viss inblick i hur livet kunde te sig för en familj där fadern var ute på sjön. Breven är kärleksfullt skrivna och tyder på ett fint förhållande mellan maka och hustru, och Gud gör sig påmind i många av breven, då livet till sjöss var oförutsägbart och man tvingades att förlita sig till högre makter. Sjömannen oroar sig över sin familjs ekonomiska situation, om pengarna verkligen kommer fram och över deras liv hemma i Sverige. När det sista av de två breven kommer fram till hustrun så är han redan död (Helmerson 2000; 64ff.). Detta kan ses som lite väl dramatiskt i jämförelse med hur Emma hade det i väntan på Nils då han var ute till sjöss. Antagligen var han aldrig längre bort än inom Europa, samt att han var på ett på ett ångfartyg och inget segelfartyg, men den påtagliga oron då man inte har hörts av på länge, samt rädslan för att pengarna inte skulle komma fram fanns säkert där. I november 1914, det år som Nils kom tillbaka från sin havsfärd, så flyttade familjen till Fröjdenborgsvången nr 20 i Landskrona. I detta hus bodde de hela fyra år, längre än vad de hade bott någon annanstans i Landskrona. Anny, som tidigare bott i ett annat hushåll, flyttade 15

16 tillbaka år 1915, och samma år fick Nils och Emma ett flickebarn som dog några dagar efter födseln. Debilitas Congenita (medfödd svaghet) var barnets diagnos, och vad denna svaghet berodde på är svårt att säga (Landskrona sfs. k:oa A II a:51; 90). Det måste ha varit svårt att förlora ännu ett barn, och med tanke på att moderns ålder nu var 40 år så kan man tänka sig att det var mer komplikationer under graviditeten och förlossningen än vad det hade varit tidigare. De sista åren Den första juli år 1918 så lämnade familjen Landskrona för gott och flyttade till Halmstad. Antagligen var det återigen bristen på arbete, som även denna gång fick dem att flytta. Vi vet inte var Nils arbetade efter att de flyttat till Halmstad eller huruvida han fortsatte som båtbyggare eller ej. De två äldsta barnen Anny och Filip stannade kvar i Landskrona. År 1917 så flyttade Anny till Helsingborg (Landskrona sfs. k:oa A II a: 71; 76). Längre än så har vi inte kunnat följa familjen via församlingsböckerna, och att få tag på församlingsböckerna som finns i St. Nikolai församling Halmstad visade sig vara svårt. Genom att vi fick kontakt med Nils barnbarn så lyckades vi ändå få en del information av vad som hände med familjen efter flytten till Halmstad. Margareta Randvall berättade att huset de flyttade till hette Brabo och låg på Betelvägen 10 i Halmstad. Idag finns inte huset längre kvar, men det gick i arv till en av Nils och Emmas söner Oscar efter deras död. När alla barn utom Ester hade flyttat hemifrån så behövde Anny hjälp, hon hade då fått barn och en av hennes söner Anders vistades under en tid hos Nils och Emma i Halmstad. Vi vet också att Emma när hon hade blivit änka hade det knapert och fick ekonomisk hjälp av sina barn (M. Randvall ). På den tiden fanns inget pensionssparande på samma sätt, så man fick förlita sig på att ens barn kunde försörja en när man blev gammal. År 1927 avled Nils vid en ålder av 56 år. Emma bodde kvar i huset som änka tills hon dog år 1936 (B-M. Björk, kyrkogårdsförvaltningen ). Nils dödsorsak tros ha varit magcancer eller någon annan magåkomma (M. Randvall ). Nils och Emma finns begravda i en familjegrav på Västra gamla kyrkogården i Halmstad. 16

17 Avslutning Det är svårt att skaffa sig en bild av hur Nils var som person. När vi tittar på bilderna ser vi en ganska sammanbiten man med händerna i sidorna. Anteckningarna i husförhörslängderna avslöjar dock ingenting om personen bakom texten. Vi kan föreställa oss att han levde ett tryggt liv under åren i sin hemby där han hade släkten nära och arbete på varvet. Denna lugna tillvaro kom emellertid att förändras i och med flytten till Landskrona som måste ha berott på arbetsbrist på varvet. Livet där bestod istället av ett ständigt kringflyttande och vissa av barnen fick bo hos släktingar under perioder. Nils och Emma fick åtta barn varav två inte blev äldre än ett par dagar. Både stora barnaskaror och spädbarnsdödlighet var vanligt förekommande under denna tid. Båtbyggaryrket kunde emellanåt vara slitsamt med kyliga vintrar, en hög ljudnivå samt fysiskt krävande, men något positivt med hantverksyrken var det så kallade ackordssystemet. Nils hade säkert möjlighet att tjäna relativt mycket pengar genom detta system, eftersom han aldrig uppnådde någon högre ålder under sitt yrkesverksamma liv och var säkert skicklig då han hade många års erfarenhet bakom sig. Även första världskriget kom att påverka Nils yrkesliv. Att Tyskland behövde krigsupprustning och då investerade i fartyg i det neutrala Sverige var av stor betydelse för den svenska varvsindustrin. Förutom en relativt orolig tid i Landskrona så verkar ändå familjen ha haft det bra ställt, då barnen har kunnat gå i skola och de har haft möjlighet att bygga sina egna hus. Källor och litteratur Otryckta källor Arkivcentrum Syd (LLA): Vikens kyrkoarkiv: A1:

18 Arkivcentrum Syd (LLA): Vikens kyrkoarkiv (k:oa): A1: Arkivcentrum Syd (LLA): Vikens kyrkoarkiv (k:oa): A1: Arkivcentrum Syd (LLA): Vikens kyrkoarkiv: C:5: Viken födda Arkivcentrum syd: Sveriges befolkning 1890 (CD-rom), Sveriges släktforskarförbund Arkivcentrum Syd: Svenska sjömän 1:1 (CD-rom), Sveriges släktforskarförbund Folklivsarkivet (LUF): Gårdsarkivet (G): 7435 Folklivsarkivet (LUF): M-arkivet (M): 20199: 1-79: Varvet som var - Rapport från dokumentationsprojektet vid Öresundsvarvet i Landskrona: Wikdahl & Salomonsson 1989 Landsarkivets huvuddepå (LLA): Vikens kyrkoarkiv (k:oa): A II a: Landarkivets huvuddepå (LLA):Vikens kyrkoarkiv (k:oa): A II a: Landsarkivets huvuddepå: (LLA: Landskronas stadsförsamling (sfs.) kyrkoarkiv (k:oa): A II a: 41 Landsarkivets huvuddepå (LLA): Landskrona stadsförsamling (sfs.) kyrkoarkiv (k:oa): A II a: 15 Landsarkivets huvuddepå (LLA): Landskrona stadsförsamling (sfs.) kyrkoarkiv (k:oa): A II a: 53 Landsarkivets huvuddepå (LLA): 1907 års inflyttningsbok: Landskrona havsförsamling B: 14 Landsarkivets huvuddepå (LLA): Sjömanshuset i Karlskrona arkiv : D 1 a: 15 Intervju med Margareta Randvall (M. Randvall) Samtal med kyrkogårdsförvaltningen (B-M. Björk) Litteratur Andersson F, 2004, Varvsliv minnen från en svensk industriepok, Dunge M (red.) Ödeshög: Danagårds grafiska Dunge M, 2004, Varvsliv minnen från en svensk industriepok, Dunge M (red.) Ödeshög: Danagårds grafiska 18

19 Edgren L 1989, i Hantverk i Sverige, Nyström B, Bursell B och Björnstrand A (red.) Helsingborg: AB Boktryck Hammar H, 2004, Varvsliv minnen från en svensk industriepok, Dunge M (red.) Ödeshög: Danagårds grafiska Helmersson K, 2000, Sjömansliv berättelser från två sekel, Djerw U & Kaijser I (red.) Borås: Centraltryckeriet Hellspong M & Löfgren O, 1995, Land och stad svenska samhällen från medeltid till nutid Malmö: Gleerups Jeansson G & Valeri R, 1972, Viken äldre bebyggelse och miljö, Lund: Gleerups Kvarnström L & Hedenborg S, 2006, Det svenska samhället böndernas och arbetarnas tid, Danmark: Marayana Press Malmsten BB, 1989, Sjöfolk och fartyg från nordvästskåne Del 3, Laholm: Trydells tryckeri Nilsson N 1989, i Hantverk i Sverige, Nyström B, Bursell B och Björnstrand A (red.) Helsingborg: AB Boktryck Oltin J, 1989, Viken förr och nu en historisk kavalkad, Sölve Bris sätteriet i Viken AB Bilder Framsida: s 175 i Viken förr och nu en historisk kavalkad. Bilagor 19

20 20

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär)

Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Följ med på en tur till - FLAKASKÄR (Flaggskär) Kåsarna innanför Holmen Foto: J-A Månsson BILDER UR BLEKINGE MUSEUMS BILDARKIV MED TILLSTÅND AV JONAS ECKERBOM Bildnummer: LUF 5944 2 Flaggskär/Flakskär

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Redogörelsen omfattar ättlingar till Claes och Kristina Maria Persson Bettamåla 1:3 i Augerums församling i nuvarande Karlskronas kommun

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal. Vy över Mollösund från Mollön. Mollösund ett gammalt fiskeläge En orientering om Mollösund, utgiven av Hembygdsmuseet Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL Tryckt med bidrag från Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsmuseet Västernorrland Box 34 871 21 Härnösand www.ylm.se Text: Gunnel Nordstrand Grafisk form: Cecilia

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden.

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Hemläxa - lästeknik Namn: Vecka 36-37 Nu när du lärt dig om de olika lästeknikerna är det dags att träna på att använda dem. 1. Läs texten om vikingar. Vad handlar den om? Översiktsläs och beskriv mycket

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR DK-serien Introduktion till släktforskning med SVAR 1 Introduktion till släktforskning med SVAR Den här kursen är en ren nybörjarkurs i släktforskning där vi arbetar med olika databaser hos SVAR (Riksarkivet).

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet.

Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. Varpet. Torp nr 321. Bebyggelselämning av torpet. 1 Bebyggelselämning av ladugården. Första generationen på Varpet. Gärdesgården som delvis omgärdar ägorna. Johan Bengtsson född 15/1 1846 i Hägnen och

Läs mer

ANGNAR, DEN OSKYLDIGE

ANGNAR, DEN OSKYLDIGE ANGNAR, DEN OSKYLDIGE (Social omtanke i skamvrån) Vid ett tidigare tillfälle skrev jag i en kulturhistorisk artikel om barnauktioner och rotegång som pågick i vårt land så sent som för en mansålder sedan.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Semestervecka i Skara

Semestervecka i Skara Sommarbilder 2008 Här de uppklädda grabbarna innan vi skall på dop. Här är hela familjen Nyhus samlad efter att de döpt kusin Adam i Örgryte kyrka.. Semestervecka i Skara Vi hyrde en liten stuga vid sjön

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Kerstin Andersson del 1 Skräddaren Johan Peter Andersson

Kerstin Andersson del 1 Skräddaren Johan Peter Andersson på trappan till sitt hus i Alsjö, med barn och barnbarn. Från vänster i den övre raden: Emilia, (smeden Emil Blomkvists fru och Solveig Lorentzons mormor), Solveigs morbror Sven med slips, den lilla pojken

Läs mer

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill 18 april 2013 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Christian Wilhelm Emil Flor. Brukspatron på Haddebo Bruk från 1857 till 22 se tember 1879. Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill Född 7 augusti 1829 i Kiel.

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka,

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg INSTITUTION Föreningen Stockholms företagsminnen Landsarkivet i Lund Norrköpings stadsarkiv Göteborgs stadsmuseum Regionmuseet Västra Götaland i Vänersborg Länsmuseet Gävleborg, Gävle Föreningen Stockholms

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info Lite historik om affären Jansson Livs utmed Smådalarövägen. Affären drevs av Nils Jansson mellan 1946-1995 Affären startades och ägdes ursprungligen av Arvid och Anna Törnlöv som tidigare drivit jordbruk

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Historian om Sankta Claras kloster

Historian om Sankta Claras kloster Historian om Sankta Claras kloster Ture Turesson Bielke var en svensk adelsman, gift med en danska. Han levde på 1400-talet och ägde stora delar av Kalmar län och Blekinge län. Han var mycket rik och lånade

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 18 maj, 1836 Säby, Österåker, Stockholms län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 18 maj, 1836 Säby, Österåker, Stockholms län Utskriftsdatum: 2009-10-25 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 20 Gustaf Garström Födelsedatum: Födelseplats: 18 maj, 1836 Säby, Österåker, Stockholms län Dödsdatum:

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer