Återvinning vid företagsrekonstruktion:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återvinning vid företagsrekonstruktion:"

Transkript

1 Återvinning vid företagsrekonstruktion: en granskning av rekonstruktörens benägenhet att väcka talan om återvinning Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet 15 hp, termin 8, VT 2009 Författare: Engelsk titel: Joseph Zamani Recovery at Company Reconstruction: a Study of the Reconstructors Inclination to Initiate an Action of Recovery

2 Innehåll FÖRKORTNINGAR INLEDNING Problembakgrund Problemformulering Syfte och målgrupp Inledning Syfte Målgrupp Avgränsningar Metod Inledning Ämnesval och informationssökning Den empiriska undersökningen Beskrivning av gällande rätt Problematisering av gällande rätt Resonerande kring rätten de lege ferenda Disposition INSOLVENSLAGSTIFTNINGEN Konkursinstitutet Allmänt Parterna i en konkurs Inledning Gäldenären och borgenärerna Konkursboet Konkursförvaltaren Förutsättningar för och verkan av konkurs Inledning Förutsättningar för konkurs Verkan av konkurs Utdelning i konkurs Rättegång i konkurs Inledning Parts- och processbehörighet Talerätt Gäldenärens tvister i konkurs Konkursrättsliga processkostnader Rekonstruktion enligt FrekL Allmänt Parterna i en företagsrekonstruktion Inledning Gäldenären och borgenärerna vid rekonstruktion Rekonstruktören Förutsättningar för och verkan av företagsrekonstruktion Inledning Förutsättningar för företagsrekonstruktion Verkan av företagsrekonstruktion Offentligt ackord Rättegång under företagsrekonstruktion Något om tidigare rekonstruktionslagstiftning Allmänt God man och återvinning ÅTERVINNING Återvinning i konkurs Inledning

3 3.1.2 Återvinningsinstitutets syfte Vad som kan återvinnas Förutsättningar för återvinning Verkan av återvinning Förvaltarens berättelse Återvinningens processuella disposition vid konkurs Återvinning vid företagsrekonstruktion Inledning Kompletterande återvinningsregler i FrekL Rekonstruktörens berättelse Återvinningens processuella disposition vid rekonstruktion Ersättning för processkostnaderna i efterhand ÅTERVINNINGSFREKVENSEN Inledning Frekvensen Observationer vid undersökningens genomförande Sammanfattning LAGSTIFTNINGENS PÅVERKAN PÅ REKONSTRUKTÖREN Allmänt Rekonstruktörens incitament att väcka återvinningstalan Inledning Processkostnaderna Ackordets fastställande som förutsättning för återvinning Bristande symmetri med återvinning i konkurs Sammanfattning ÅTERVINNING DE LEGE FERENDA Allmänt Incitamentsproblematiken Inledning Vem skall svara för processkostnaderna? Gäldenärens ansvarighet för processkostnaderna Sammanfattande slutsatser Den bristande återvinningssymmetrin Inledning Insolvenskravet i 4 kap KL Rekonstruktörens återvinningstalan i konkurs Rekonstruktören som part efter rekonstruktionens slut Inledning Återvinningsmedlen som underlag vid ackordsförhandlingen Partsfrågan Sammanfattande slutsatser SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 SÖKKRITERIER OCH RESULTAT FÖR EMPIRISK UNDERSÖKNING

4 Förkortningar AckL Ackordslagen (1970:847) FrekL Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion FRL Förmånsrättslag (1970:979) KL Konkurslag (1987:672) Prop. Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) SOU Statens offentliga utredningar T Tvistemål UB Utsökningsbalk (1981:774) Ä Ärende 4

5 1 Inledning 1.1 Problembakgrund Den 12 december 1970 utfärdades ackordslagen (AckL), vilken ersatte tidigare lagstiftning på området. AckL berörde i korthet möjligheten för en gäldenär utan långsiktig betalningsförmåga att, under medverkan av en god man, träffa en uppgörelse med sina fordringsägare. En sådan uppgörelse, vilken antingen träffades genom avtal (underhandsackord) eller efter förhandling enligt AckL (offentligt ackord), innebar som huvudregel att borgenärerna godtog att sätta ned sina fordringar med en viss procent mot att de fick betalning efter uppgörelsens träffande. Till skillnad från förfarandet vid konkurs gav AckL inte upphov till någon rådighetsinskränkning av gäldenären. Förfarandet var av frivillig karaktär och utgjorde ett alternativ till konkurs för företag som fortfarande var livskraftiga och hade relativt ljusa framtidsutsikter. Hur som helst var syftet, som ovan nämnt, att medel från gäldenärens tillgodohavanden skulle komma borgenärerna till gagn. De medel som fanns tillgängliga hos gäldenären var således utgångspunkten i ackordsförhandlingen. I AckL:s föregångare fanns emellertid ett kryphål, vilket i viss mån urvattnade borgenärernas incitament att ingå en uppgörelse om offentligt ackord. Tidigare lagstiftning saknade möjligheten till återvinning, motsvarande de regler som råder under konkurs. Detta medförde att gäldenären, strax innan en ansökan om ackordsförhandling, ibland valde att ta tillfället i akt och avhända sig viss egendom till en borgenär vilken gäldenären önskade hålla sig på god fot med. Lagstiftaren synade detta problem och löste situationen genom att i 16 AckL införa en hänvisning till återvinningsreglerna i dåvarande konkurslag. De återvunna medlen skulle, via gäldenären, efter att talan väckts av en borgenär, i slutändan komma hela borgenärskollektivet till godo. Under AckL:s utformning diskuterades även talerätt (avseende återvinningen) för den gode mannen. Komplikationerna ansågs dock för stora och förslaget underkändes. I samband med att lagen om företagsrekonstruktion (FrekL) ersatte AckL var frågan återigen aktuell. Denna gång gick lagstiftaren ett steg längre och erkände, trots meningsskiljaktigheter, talerätt för rekonstruktören. Efter mer än ett decennium med rådande lagstiftning är det hög tid att utvärdera resultatet. 5

6 1.2 Problemformulering 1. I vilken utsträckning brukas återvinningsinstitutet under företagsrekonstruktion respektive konkurs? 2. Vari kan en eventuell skillnad i frekvens grunda sig? 3. Finns det ett behov av förändring i lagstiftningen? 4. Hur kan i sådant fall lagstiftningen förbättras och effektiviseras? 1.3 Syfte och målgrupp Inledning Under 1.2 presenterades uppsatsens problemformulering vilken är starkt sammankopplad med uppsatsens syfte. Syftet har främst till ändamål att utveckla problemformuleringen, knyta den till ett sammanhang och nyansera problemen för läsaren. Vidare följer under en redogörelse för uppsatsens målgrupp Syfte Återvinningsinstitutet är sedan lång tid tillbaka väl förankrat i konkursrätten. 1 Eftersom institutet utvecklades som ett oumbärligt komplement med syfte att vidare effektivisera konkursens ändamål är det också i grund och botten anpassat till de förhållanden som råder under konkurs. En förutsättning för konkurs är att gäldenärens rådighet inskränks och därtill att ett konkursbo erhåller förfoganderätt över konkursegendomen. Vid en rekonstruktion 2 enligt FrekL råder däremot inte något liknande förhållande. Gäldenären behåller under rekonstruktionen sin rådighet och har, med vissa undantag, fri förfoganderätt över den egendom han äger. Följaktligen finns heller inget bo under en rekonstruktion. Skillnaderna, förfarandena emellan, är emellertid inte följden av en slump, utan snarare tvärtom. FrekL skall utgöra ett alternativ till konkurs med syfte att få alltjämt livskraftiga företag på fötter igen. 3 Men trots att förfarandena på det mest elementära planet skiljer sig åt 1 Som jag diskuterar nedan, under 3.1.2, är återvinningsinstitutet en förutsättning för en effektiv konkurslagstiftning. 2 Om inte annat nämns nedan avses hädanefter med rekonstruktion en företagsrekonstruktion enligt FrekL. 3 Se Brandberg/Knutsson, Advokatsamfundet. 6

7 har återvinningsinstitutet ändock ansetts nödvändigt under företagsrekonstruktion, vilket det även var inom ramarna för lagens föregångare AckL. Som helhet har FrekL fått utstå syrlig kritik. Lagen har ansetts vek och verkningslös. 4 Vidare har den kritiserats för att vara mycket litet använd i praktiken. 5 En generell uppfattning är också att återvinningsinstitutet, under rekonstruktion, har fått ett svagt genomslag. Fråga uppstår då om ett sådant påstående är empiriskt underbyggt, 6 och om så är fallet, varför avvikelser förekommer mellan konkurs och rekonstruktion. Vari grundar sig den påstådda diskrepansen? Förhållandena som föregår konkurs respektive rekonstruktion kan visserligen se olika ut. Eftersom insolvens inte är ett krav vid ansökan om rekonstruktion enligt FrekL antyder redan detta att en rekonstruktionsgäldenär inte nödvändigtvis befinner sig i samma ekonomiskt prekära situation som en konkursgäldenär. På grund av detta kan det antas att trycket från borgenärerna generellt sett bör vara något lägre och att antalet otillbörliga rättshandlingar följaktligen också bör vara något lägre. Däremot finns det inget som styrker att antalet återvinningsbara transaktioner i sammanhanget skulle vara obefintligt. Enligt 3 kap 5 FrekL framgår det att de materiella återvinningsreglerna, vid företagsrekonstruktion, är desamma som i konkurs. Eftersom såväl konkurs som rekonstruktion i stort berör samma målgrupp, nämligen näringsidkare, 7 kan det inte heller häri ligga någon skillnad som medför den påstått låga frekvensen återvinningar under rekonstruktion. Det primära syftet med denna uppsats är således att klargöra huruvida någon frekvensskillnad förekommer mellan återvinning i konkurs respektive företagsrekonstruktion. Vidare ämnar jag utreda vari en sådan skillnad grundar sig. Om lagstiftningen visar sig snedvrida återvinningsinstitutets tillämplighet på FrekL ingår det som ett led i denna uppsats att analysera möjligheterna till att förbättra och effektivisera den. 4 Se Brandberg/Knutsson, Advokatsamfundet, som hänvisar till uttalande av Mellqvist, Lindstrand, s. 47. Jfr Nellbeck, s. 130 ff., Sundgren, s. 61, Persson/Tuula, s och Lindskog, s Se Karlsson-Tuula, s Jfr del 4. 7 Antalet personliga konkurser uppgick 2007 till 361 stycken medan antalet företagskonkurser uppgick till 5791 stycken. Se ITPS 2007, s. 16 och 39. Jfr 1 kap 1 KL och 1 kap 1 FrekL. 7

8 1.3.3 Målgrupp Uppsatsen ämnar primärt belysa brister och inkonsekvenser i rådande lagstiftning samt, där så är möjligt, presentera tänkbara förbättringar i densamma. Tanken är således att den skall fungera som underlag i debatten kring FrekL, i synnerhet beträffande återvinning. En förutsättning för att tillgodogöra sig innehållet i denna uppsats är emellertid att läsaren behärskar en grundläggande juridisk systematik och terminologi. Därutöver riktar sig uppsatsen till alla som har ett intresse av att följa den insolvensrättsliga debatten. Den till huvudsak berörda målgruppen får trots det anses vara de jurister, ekonomer, politiker och övriga dithörande ämbetsmän vilka har möjlighet att påverka den direkta utgången av lagstiftningsprocessen. 1.4 Avgränsningar 1996 trädde FrekL ikraft och ersatte AckL. FrekL har dock återkommande varit föremål för debatt. Tonläget har emellanåt varit högt. Rekonstruktionsinstitutets belackare hävdar bestämt att lagen inte lever upp till sitt syfte. 8 Den 19 april 2007 fattade därför regeringen beslut om att påbörja en utredning vilken skulle bringa klarhet i frågan om och hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkursförfarandet. 9 Resultatet skulle ha redovisats senast den 15 september 2008 men tidsfristen förlängdes den 12 juni samma år till den 15 maj Nyligen förlängdes tidsfristen ytterligare och resultatet skall, enligt rådande direktiv, redovisas den 15 november När sedan utredningen väl är klar skall ärendet ut på remiss. Mot bakgrund av detta torde utredningen vara förenad med en viss tidsutdräkt. I det ursprungliga direktivet stadgas inte några andra önskemål kring återvinningsinstitutet än att utredaren skall se över möjligheterna att i konkurs återvinna skatter och avgifter. 12 Detta utesluter dock inte att utredningen i övrigt lämnar förslag om ändringar som berör såväl återvinningsinstitutet i konkurs som under företagsrekonstruktion eftersom det ligger inom ramarna för direktivet. På grund av den ovan nämnda tidsutdräkten och utredningsresultatets ovisshet skall jag emellertid inte vidare beakta utredningen. 8 Se Direktiv 2007: Direktiv 2008: Direktiv 2009: Direktiv 2007:29. 8

9 Ett led i denna uppsats är att fastställa återvinningsfrekvensen i syfte att empiriskt underbygga lagstiftningens praktiska genomslag. Att uppdaga hur många återvinningsbara transaktioner som leder till en återvinningstalan utgör inte, annat än tidsmässigt, några komplikationer i uppsatsarbetet. Det skulle dock även vara av intresse att erhålla statistiskt underlag på hur många potentiella återvinningar under företagsrekonstruktion som leder till förlikning. En sådan empirisk undersökning kan emellertid inte byggas på data hämtade från en eller ett par källor, utan måste hämtas från alla rekonstruktörer var för sig. 13 Detta skulle innebära ett så omfattande undersökningsarbete att färdigställandet av en sådan undersökning i sig skulle utgöra ett examensarbete. Således skall inte frågor om återvinningstvister som resulterat i förlikning fungera som underlag för denna uppsats. Vidare har jag, av tidsskäl, valt att begränsa mig till en tingsrätt som källa för den empiriska undersökningen under del Återvinningsinstitutet är visserligen centralt för denna uppsats. Dock skall fokus i detta sammanhang riktas mot hur återvinningsinstitutet fungerar och vilket syfte det fyller snarare än dess materiella innehåll. Frågan om vad som kan återvinnas skall således endast kortfattat avhandlas. Inte heller skall uppsatsen i någon djupare mening beröra ackord som fastställs under hand eftersom dessa sker utanför FrekL och inte har något samband med återvinningsinstitutet. I 3 kap 2 3 st FrekL stadgas förvisso att offentligt ackord kan avse även överenskommelser där gäldenären endast får anstånd med betalningen (moratorieackord). Moratorieackord kommer dock inte att vara föremål för denna uppsats. I stor utsträckning behandlas i denna uppsats återvinningsinstitutets processuella disposition. Under såväl konkurs som rekonstruktion har en borgenär möjlighet att väcka talan om återvinning. 15 Denna uppsats berör dock inte situationen att en borgenär väcker talan om återvinning utan endast situationer där en rekonstruktör alternativt en konkursförvaltare väcker sådan talan. Inte heller berör uppsatsen rekonstruktion där en fysisk person är gäldenär. Vidare skall det också beträffande konkursinstitutet framföras att jag huvudsakligen riktar in mig på företagskonkurser eftersom de personliga konkurserna inte har något samband med FrekL. 16 Slutligen skall det påpekas att vissa avgränsningar också sker löpande i texten. 13 Jfr Eftersom en majoritet av svenska företag har sitt säte i Stockholm har jag valt att utgå från Stockholms Tingsrätt. För en utförligare redogörelse om den empiriska undersökningen, se Se 4 kap 19 2 st KL och 3 kap 6 FrekL. 16 Se 1 kap 1 FrekL. 9

10 1.5 Metod Inledning I det följande ämnar jag redogöra för den metodik jag använt mig av i uppsatsarbetet. För att läsaren utan förvirring skall kunna tillgodogöra sig min metod har jag valt att dela upp redogörelsen utefter arbetets kronologiska ordning. Följande avsnitt berör således metod för: (1.5.2) ämnesval och informationssökning; (1.5.3) den empiriska undersökningen; (1.5.4) beskrivning av gällande rätt; (1.5.5) problematisering av gällande rätt; och (1.5.6) resonerande kring rätten de lege ferenda Ämnesval och informationssökning Sommaren 2008 var jag sommarnotarie vid Ackordscentralen Stockholm. Det var också i samarbete med min dåvarande handledare Hans Ödén som den aktuella frågeställningen växte fram. Hans Ödén har mångårig erfarenhet som konkursförvaltare och rekonstruktör och frågeställningen har sin upprinnelse i problem uppmärksammade av honom. Han har inom ramen för sitt yrke upplevt att återvinningsinstitutet inte fyller sin funktion under företagsrekonstruktion och att rekonstruktörer i allmänhet drar sig för att väcka talan. Således tog jag mig, i januari 2009, an frågeställningen för att lyfta fram och eventuellt kunna presentera en lösning på problematiken. Till en början kretsade arbetet i stor utsträckning kring att ta fasta på de materiella reglerna och att först därefter söka utveckla och problematisera frågeställningen. Således bestod den första fasen av arbetet i att granska lagar. Efter att ha fördjupat mina grundläggande kunskaper om återvinningsinstitutets materiella utformning i 4 kap konkurslagen (KL) blev utgångspunkten att söka efter de skillnader som uppstår i och med att en återvinningstalan istället väcks i samband med företagsrekonstruktion. Under denna fas riktade jag in informationssökningen mot förarbeten samt lagkommentarer och övrig doktrin. 17 Under uppsatsarbetets tidiga skede hade jag endast tillgång till ett fåtal källor, men efter att ha tillgodogjort mig hänvisningar från dessa kom jag efter hand i kontakt med andra källor av värde. Till slut hade jag så pass mycket material av god kvalitet att jag inte förrän senare under arbetets gång kompletterade med att söka tidskrifter, artiklar och elektroniska källor. 17 Se del 8 i sin helhet. 10

11 Utgångspunkten i min informationssökning har under arbetets gång varit Humanistisksamhällsvetenskapliga biblioteket vid Linköpings universitet. Där har tillgång funnits till ett flertal verk inom process- och insolvensrätten, avseende såväl förarbeten som doktrin. I övrigt har det material som inte funnits att tillgå varit möjligt att erhålla via fjärrlån. Även min efterfrågan på artiklar och tidskrifter har löpande tillgodosetts genom universitetsbibliotekets utbud. Statistik har i viss utsträckning hämtats från Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) hemsida. 18 Övriga elektroniska källor har hittats genom sökorden: konkurs och företagsrekonstruktion respektive speciella rättssubjekt Den empiriska undersökningen Den empiriska undersökningen har, under arbetets gång, tagit mycket av min tid i anspråk. Det finns flera orsaker till detta. För det första var utgångspunkten för den empiriska undersökningen Stockholms Tingsrätt, vilket har inneburit en del resande. Vidare är tingsrättens interna databas (Vera) både långsam och svårhanterlig. Därutöver skall det tilläggas att tingsrättens arkiv, vilket innehåller alla tingsrättens akter från de senaste tio åren, 19 endast har öppet 3 timmar på vardagar. Dessutom är det bara möjligt att studera två akter åt gången. Som ovan nämnts var utgångspunkten för undersökningen Stockholms Tingsrätt. Att valet föll på just denna tingsrätt beror på att flertalet bolag har sitt säte, och således sin hemvist, inom Stockholms domsaga. 20 Att bara nyttja en tingsrätt som källa kan vid första anblick framstå som bristfälligt. Å andra sidan har det material som funnits tillgängligt vid Stockholms Tingsrätt varit mer än tillräckligt för en uppsats som omfattar 15 högskolepoäng. Undersökningens genomförande var, om än tidsödande och energikrävande, inte vidare komplicerat. Tingsrätten använder sig av en intern databas, vilken fungerade som sökmotor för empirin. Jag började med att söka upp alla företagsrekonstruktioner, som tingsrätten handlagt och avslutat, från tidigaste datum möjligt till och med Antalet stannade på Rekonstruktörsberättelserna, när sådana funnits, 22 för dessa akter granskades sedan 18 Se ITPS. 19 Fem år för brottmål. 20 Jfr 10 kap 1 rättegångsbalken (RB). 21 Se Bilaga Kopior togs på relevanta rekonstruktörsberättelser. 11

12 två åt gången för att uppdaga uppmärksammade återvinningsbara transaktioner och uttalanden kring dessa. Därefter sökte jag för samma period som ovan, genom Vera, upp alla återvinningstvister som handlagts vid Stockholms Tingsrätt. Antalet stannade på en. Samma procedur upprepades för konkurser och konkursåtervinningar, men på grund av alltför omfattande underlag begränsades perioden till Antalet konkurser uppgick under denna period till 1989 stycken och antalet konkursåtervinningar till 56 stycken. 23 Materialet sammanställdes sedan i tre tabeller, vilka åskådliggörs under del 4. Två tabeller avser återvinningsfrekvensen (en för rekonstruktion och en för konkurs), 24 medan den tredje redogör för storleken på de transaktioner vilka ansetts återvinningsbara. 25 Nämnas bör att nyss nämnda tabeller bör granskas mot bakgrund av att underlaget för återvinningar vid rekonstruktion vida understiger underlaget för konkursåtervinningar Beskrivning av gällande rätt Beskrivning av gällande rätt har genomgående behandlats mot bakgrund av lagar, förarbeten och doktrin, så kallad rättskällelära. 26 Den grundläggande insolvensrättsliga framställningen (del 2) är uppdelad i tre kategorier: konkurs, företagsrekonstruktion enligt FrekL och offentligt ackord enligt AckL. Med avseende på konkurs har antalet källor, och kvaliteten på dessa, varit tillfredställande. Utöver lagar och förarbeten behandlar doktrinen nästintill uttömmande området, varpå arbetet i stor utsträckning inneburit en sammanställning. Det mest krävande momentet torde ha legat i en exemplifiering av det processrättsliga sambandet mellan parts- och processbehörigheten å ena sidan och talerätten å andra sidan. Beträffande rekonstruktion och ackord har underlaget inte varit lika tillfredställande. I syfte att beskriva den materiella rätten har dock, utöver lagar och förarbeten, lagkommentarerna till FrekL och AckL varit tillräckligt underlag för att kunna ge läsaren den överskådliga bild som sammanhanget kräver. Om del 2 inte vållat några problem har del 3 stundom krävt mer tankemöda. Återvinning i konkurs är ett ämne som tidigare behandlats i relativt stor utsträckning, i synnerhet de 23 Se Bilaga Se Se Se Sandgren, s

13 materiella återvinningsreglerna. Jag har dock, inom ramen för denna uppsats, fäst stor vikt vid återvinningens processuella disposition. Förhållandena i konkurs är visserligen avhandlade, däremot saknas, med undantag för vissa uttalanden i kommentarerna till FrekL, underlag som beskriver partsproblematiken vid en rekonstruktionsåtervinning. Här har jag i viss mån fått göra avväganden som inneburit avsteg från vad som stadgas i förarbetena och istället tillämpa gällande processrätt på vad som uttryckligen föreskrivs i FrekL Problematisering av gällande rätt Problematiseringen i denna uppsats har självklart sin utgångspunkt i den frågeställning som till en början uppmärksammades av Hans Ödén. 27 Redan i uppsatsens tidiga skede tillgodogjorde jag mig i viss utsträckning innehållet i kommentarerna till FrekL 28. Där belystes främst faktumen att rekonstruktören är part och att återvinningstalan anhängiggörs först sedan ackord fastställts. Dessa två faktum är emellertid inte några problem i sig, utan det är istället följderna av dessa faktum som är värda att utreda. Beträffande det förstnämnda faktumet belyser lagkommentarerna i viss mån de problem som uppstår på grund av den rättsliga utformningen. Vidare pekar lagkommentarerna på ett annat problem, det vill säga att vissa av återvinningsreglerna i KL inte blir tillämpliga om rekonstruktionsgäldenären endast har betalningssvårigheter. Kommentarerna omfattar dock endast grundläggande utläggningar kring nämnda problematik. Eftersom området är snävt och litteraturen skral har det således varit upp till mig som uppsatsförfattare att vidare problematisera dessa frågor. Beträffande övrig problematisering har den skett successivt mot bakgrund av referensramen. Vartefter jag erhållit större kunskap om återvinningsinstitutets tillämplighet vid rekonstruktion har nya problem uppenbarat sig Resonerande kring rätten de lege ferenda Resonerandet kring rätten och dess eventuella framtida utformning har genomgående skett mot bakgrund av den problembild som framgår av del 5 i uppsatsen. Jag har, avseende diskussionen de lege ferenda, konsekvent pendlat fram och tillbaka mellan del 5 och 6. Som ett led i detta har sammanfattningen i 5.3 fungerat som tankekarta och utgångspunkt i arbetet. Jag har därigenom kunnat stämma av den tänkta lösningen mot såväl varje enskild del av problemet som helheten. 27 Se Se Hellners/Mellqvist. 13

14 1.6 Disposition Uppsatsen består av sju delar: (1) Inledning; (2) Insolvenslagstiftningen; (3) Återvinning; (4) Återvinningsfrekvensen; (5) Lagstiftningens påverkan på rekonstruktören; (6) Återvinning de lege ferenda; samt (7) Sammanfattning. Det inledande kapitlet har avhandlats ovan. Del 2 avhandlar gällande rätt och ämnar ge läsaren den grundläggande överblick över insolvenslagstiftningen som krävs för att tillgodogöra sig denna uppsats. Redogörelsen ämnar inte på något sätt vara uttömmande. Således krävs det inte av den invigde att han tillgodogör sig hela denna del. Dock bör han läsa de delar som berör rättegång vid konkurs respektive rekonstruktion. Vidare är del 3, i sin helhet, av stor vikt för att tillgodogöra sig såväl empiri (del 4) som analys (del 5-6) och sammanfattning (del 7). Del 4 ligger till grund för uppsatsen i sin helhet och bör studeras utförligt. Denna del har stor tyngd i sig, oavsett läsarens intresse för uppsatsens granskande delar. Del 5 presenterar såväl uppsatsens problematik som dess ursprung. I del 6 presenteras därefter möjliga förbättringar i lagstiftningen och uppsatsens huvuddrag sammanfattas slutligen i del 7. 14

15 2 Insolvenslagstiftningen 2.1 Konkursinstitutet Allmänt I dagens samhälle är nästintill all typ av handel och utbyte förknippad med monetära transaktioner. Utan pengar som värderingssystem skulle alla moderna marknader rasa samman. I princip är hela den globala ekonomin uppbyggd efter detta värderingssystem, ett system där flexibilitet är honnörsordet. Det torde även vara behovet av denna flexibilitet som är upprinnelsen till kreditgivningsmarknaden, vilken de flesta såväl fysiska som juridiska personer är beroende utav. I det moderna samhället, där konkurrensen har trissat upp tempot markant, är det oerhört komplicerat att bedriva en verksamhet utan att kunna ge och ta emot krediter. Flexibiliteten är alltså en av de stora fördelarna med kreditgivningen. En av de stora nackdelarna är skuldsättningen. Vad gör kreditgivaren när en gäldenär inte erlägger betalning trots att kredittiden löpt ut? Det finns en rad påtryckningsmedel för en kreditgivare. Självklart kan han genom väl utformade avtal och hot om utträde ur eventuella avtal komma långt. Berör inte dessa påtryckningsmedel en gäldenär blir det i sista hand fråga om ett tvångsmässigt ianspråktagande av gäldenärens egendom (exekution). 29 För en gäldenär med såväl kort- som långsiktig betalningsförmåga sker exekution med avseende på viss egendom (specialexekution). 30 Regler om specialexekution återfinns inom svensk rätt i utsökningsbalken (UB). Denna uppsats berör dock bara de påtryckningsmedel som lagstiftaren sanktionerat inom ramen för svensk insolvensrätt 31, det vill säga medel som finns tillgängliga när en borgenär saknar kort- och/eller långsiktig betalningsförmåga. Eftersom kreditgivningsmarknaden har ett så pass stort genomslag på samhällsekonomin har lagstiftaren en svår uppgift på sitt bord. Det vill säga att på effektivaste sätt möjligt reglera en flexibel marknad utan att rubba kreditgivarens tillit till kredittagaren, och vice versa. Lagstiftningen måste således vara utformad på ett vis som å ena sidan motverkar missbruk av 29 Se Welamson, s Jfr Elwing I, s Se för en definition av termen insolvens. 15

16 kreditgivningen och å andra sidan inte utgör hinder för marknadens flexibilitet, en till synes svår balansgång. Fundamentet inom den svenska insolvensrätten är KL. Den föreskriver att en gäldenär som är insolvent, på gäldenärens egen eller en borgenärs ansökan, skall försättas i konkurs. Den bärande tanken i KL är knuten till en proportionerlig fördelning av den förlust som bekommer borgenärerna via gäldenären. 32 Vidare är syftet med konkursinstitutet att hindra en kapplöpning (lat. concursus) mellan borgenärerna om gäldenärens tillgångar och ge utrymme för en [skuldavveckling] i lugna former, 33 och därigenom stärka den allmänna krediten. 34 Konkursens innebörd är slutligen att gäldenärens hela förmögenhetsmassa tvångsvis omhändertas (generalexekution) av ett självständig rättssubjekt vilket har till syfte att omvandla egendomen till pengar och därefter i möjligaste mån ersätta borgenärerna i proportion till deras respektive anspråk. 35 I denna bemärkelse innebär konkursinstitutet ett säreget förfarande. Konkursförfarandet kommer att behandlas mer utförligt i de kommande avsnitten, vilka i huvudsak ämnar överblicka konkursinstitutet såsom utgångspunkt för en återvinningstalan Parterna i en konkurs Inledning I det nedanstående ämnar jag redogöra för de parter som är en del av konkursförfarandet. Att utröna vilka parterna är, deras ställning och intresse i konkursen är grundläggande för hela konkursinstitutet. Således följer här en beskrivning av gäldenären, borgenärerna samt boet och konkursförvaltaren Gäldenären och borgenärerna 1 kap 1 KL stadgar konkursens innebörd såsom ett av borgenärerna tvångsmässigt ianspråktagande av en gäldenärs samlade tillgångar för betalning av hans skulder. De primära 32 Se Welamson, s Se SOU 2000:62, s Jfr RSV, s. 45. Se också Welamson, s. 3, Welamson/Mellqvist, s. 17. Jfr även Elwing II, s. 9 och Folkesson, s Se Welamson, s Jfr Elwing I, s

17 förutsättningarna för att en ansökan om konkurs skall godtas är alltså att det finns en skuldsatt fysisk eller juridisk person (gäldenär) och en eller flera fysiska eller juridiska personer med fordringsanspråk hos gäldenären (borgenärer). I detta skuldförhållande syftar KL till att reglera möjligheten för borgenärskollektivet att, i största möjliga utsträckning, erhålla betalning för sina fordringar. Som ovan nämnts, under 2.1.1, skall alltså gäldenärens egendom tvångsomhändertas för utbetalning till borgenärerna Konkursboet Att vara skuldsatt, utan möjlighet att betala, innebär för alla inblandade parter en mycket prekär situation. Det föreligger till att börja med en uppenbar intressekonflikt mellan gäldenären, som skall avverka sina skulder, och borgenärerna. Gäldenären, vilken har mottagit en eller flera krediter och nu inte kan betala alla dessa, har ett bristande förtroende hos borgenärerna men är samtidigt mån om sin rörelses fortlevnad. Den mest påträngande problematiken uppstår dock på grund av den inom borgenärskollektivet växande oron. 36 Borgenärerna vill självklart ha fullt betalt för sina fordringar. Att utefter detta förlita sig på att dessa, vilka oftast inte står varandra nära genom avtalsförhållanden eller dylikt, sinsemellan skall enas om en rättvis fördelning av gäldenärens medel kan te sig synnerligen naivt. Således har lagstiftaren dels rangordnat borgenärernas interna rätt till utdelning genom förmånsrättslagen (FRL) och dels skapat ett självständigt rättssubjekt som skall förvalta gäldenärens samlade tillgångar i syfte att betala ut medlen till borgenärerna (konkursboet). FRL kommer inte att beröras i någon vidare utsträckning, dock bör läsaren ha i bakhuvudet att olika fordringar inbördes kan generera olika rätt till betalning. Att förstå konkursboets syfte, funktion och roll är däremot av största vikt i syfte att tillgodogöra sig denna uppsats. Det speciella rättssubjekt som omhändertar den av borgenärerna ianspråktagna egendomen benämns i 1 kap 1 KL som konkursboet. Termen konkursbo är enligt Welamson i viss mån något tvetydig. För det första avses med termen den egendom som ingår i ett konkursbo, det vill säga att termen betecknar en förmögenhetsmassa. 37 Vidare avses också en beteckning av ett rättssubjekt, vilket företar handlingar genom en eller flera fysiska personer som 36 Se SOU 2000:62, s Se 3 kap 1 och 3 KL. 17

18 ställföreträdare. 38 Det kan således vara av vikt att avgöra vad boet, såsom rättssubjekt, har för karaktär. Någon ingående diskussion kring boets karaktär är emellertid inte föremål för denna uppsats. 39 Det räcker med ett simpelt konstaterande att boet är ett för svensk rätt speciellt rättssubjekt med något tvetydiga egenskaper Konkursförvaltaren Eftersom boet ej är en fysisk person, men samtidigt ett rättssubjekt, är det i behov av en företrädare som kan föra dess talan. Den legala företrädaren för ett konkursbo är, enligt 1 kap 3 KL, konkursförvaltaren. 41 I 7 kap 1 stadgas vem som får utses till förvaltare. En förvaltare skall, enligt lagrummet, ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Vidare får han inte utses till förvaltare om det finns någon omständighet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet. Visserligen måste konkursförvaltaren vara opartisk på ett sådant sätt att det avspeglas i övriga parters tillit honom. Hur som helst inverkar inte detta på de intressen som förvaltaren primärt skall tillvarata, nämligen borgenärernas (8 ). Förvaltaren skall även verka för en snabb och förmånlig avveckling av boet Förutsättningar för och verkan av konkurs Inledning För att en konkurs skall komma ifråga gäller vissa förutsättningar. Under framgår det att en primär förutsättning för konkurs är att det finns en gäldenär och en eller flera borgenärer. Det måste således föreligga ett skuldförhållande. Detta är emellertid inte en tillräcklig konkursgrund. Eftersom konkurs för gäldenären betyder en avveckling av hans verksamhet har lagstiftaren således ställt upp vissa formella krav som förutsättning för en konkurs. Följande avsnitt ämnar utgöra en kortfattad redogörelse över vilka dessa förutsättningar är samt vilka följderna blir för konkursgäldenären och hans borgenärer. 38 Se Welamson/Mellqvist, s. 72. Se även Welamson, s Frågan är utförligt debatterad i litteraturen. Se bl.a. Welamson, s. 193 ff., Welamson/Mellqvist, s. 72 ff., Tuula, s. 324 ff. och Elwing II, s. 14 ff. Jfr Elwing III, s. 979 ff. och Lawski II (Konkurs- och ackordslagarna), s. 31. Jfr prop. 1986/87:90, s Se prop. 1986/87:90, s Jfr T , s I särskilda fall kan även flera konkursförvaltare utses för samma konkurs. 18

19 Förutsättningar för konkurs Inledningsvis, och även tidigare i uppsatsen, nämndes skuldförhållandet som den primära förutsättningen för konkurs. De mer specifika förutsättningarna framgår av KL. Till att börja med skall gäldenären, i enlighet med 1 kap 2, befinna sig i en sådan prekär ekonomisk sits att han inte [rätteligen kan] betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig (obestånd) 42. Det skall alltså vara fråga om att gäldenären saknar medel att betala sina skulder alltefter de förfaller till betalning. Såsom lagrummet är utformat utesluts alltså som konkursgrund betalningsoförmåga av tillfällig natur 43, det vill säga sådan oförmåga där gäldenären endast saknar fritt tillgängligt kapital (illikviditet). Vidare utesluts även som konkursgrund det förhållandet att gäldenärens skulder för tillfället överstiger det egna kapitalet (insufficiens) Verkan av konkurs 1 kap 1 KL talar om ett tvångsmässigt ianspråktagande av gäldenärens egendom. Redan detta uttalande erinrar om att konkursen kommer att medföra vissa inskränkningar till ofog för gäldenären. Vidare stadgas i 1 att tillgångarna omhändertas av konkursboet. 45 I samband med att konkursbeslutet meddelas mister alltså gäldenären rätten att förfoga över sin egendom (rådighetsförlust). 46 Allt som gäldenären förvärvar före och under konkursen ingår, som ovan nämnts, huvudsakligen i boet. Lön och jämställda förmåner får dock behållas i den mån [det] inte efter vederbörligt skatteavdrag uppenbart överstiger vad som går åt till hans familjs försörjning samt till fullgörande av annan underhållsskyldighet. 47 Rådighetsinskränkningen är, trots det hårda ingrepp den innebär, absolut nödvändig för att konkursinstitutet skall fungera. Det är knappast troligt att alla gäldenärer frivilligt skulle samarbeta med sina borgenärer. För att säkerställa en effektiv och pålitlig kreditgivning är det 42 Med obestånd likställs termen insolvens. 43 Betalningsoförmåga av tillfällig natur preciseras inte uttryckligen. Istället får en ekonomisk helhetsbedömning i det enskilda fallet göras där exempelvis parametrar som gäldenärens förvärvsförmåga, hans möjligheter att få lån eller att få betalningsuppskov, hans möjligheter att realisera egendom, det allmänna konjunkturläget i gäldenärens bransch, huruvida hans verksamhet är säsongsbetonad mäts. Se RSV, s. 53 f. 44 Se Welamson, s. 18 ff. och RSV, s Enligt 3 kap 3 KL räknas till ett konkursbo all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades och sådan egendom som tillfaller gäldenären under konkursen, så ock genom återvinning. Undantas gör dock icke utmätbar egendom (se 5 kap utsökningsbalken, UB). 46 Se 3 kap 1 KL. Rådighetsförlusten medför dock inte att äganderätten övergår till konkursboet, endast rätten att förfoga över egendomen. Se Se Welamson/Mellqvist, s

20 således uteslutet med ett mindre intrång i gäldenärens äganderätt. Mer ingående innebär rådighetsinskränkningen att gäldenären förlorar sin legitimation, det vill säga sin rättsliga förmåga att genom överlåtelse, pantsättning eller på annat sätt förfoga över den egendom som hör till konkursboet. Om gäldenären trots avsaknad av rådighet ger sig ut på ett nyss nämnt företag är följden av detta att rättshandlingen blir ogiltig Utdelning i konkurs Om en förestående konkurs inte avskrivs skall egendom som ingår i boet, och vilken nu har omvandlats till pengar (8 kap 1 KL), delas ut till borgenärerna (11 kap 1 ). Innan boets tillgångar delas ut till borgenärerna skall dock först ur egendomen viss ersättning tas. Sådan ersättning avser konkursförvaltarens arvode, vissa administratörer och konsulters arvoden, vissa handläggnings- och tillsynskostnader (konkurskostnader) samt ersättning för de skulder som boet själv ådragit sig (massaskulder). 49 Det första steget i utdelningsförfarandet är att förvaltaren upprättar ett utdelningsförslag utefter den förmånsrättsordning som är stadgad i FRL (4 ). När beslutet sedan är fastställt av rätten skall förvaltaren dela ut de medel som bekommer på varje borgenär (7 och 9 ). I samband med att rätten fastställer utdelningen är sedan konkursen avslutad (18 ). 48 Egendom som ej hör till konkursboet kan gäldenären däremot förfoga över på vanligt sätt. Se Lennander II, s Se 11 kap 1 och 14 kap 1 KL. 20

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet KONKURS Konkurs Syfte Tvångsvis ta i anspråk gäldenärs samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet. Obestånd Gäldenären

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2014 Ö 5505-13 KLAGANDE LW MOTPART Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg SAKEN Arvode till konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2004 T 2679-02 KLAGANDE Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520, c/o konkursförvaltaren jur. kand. SO Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2005 Ö 407-05 KLAGANDE Herstaberg i Norrköping AB: s konkursbo Ställföreträdare: advokaten RB i egenskap av konkursförvaltare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Stockholm den 27 januari 2017

Stockholm den 27 januari 2017 R-2016/2076 Stockholm den 27 januari 2017 Till Näringsdepartementet N2016/06470/FF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Entreprenörskap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2010 Ö 623-09 KLAGANDE UL MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, 757200-6885 c/o Advokat PF 2. Stiftelsen Deutsche

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2015 Ö 5099-13 KLAGANDE Hallskär Stockholm AB, 556764-3589 Ombud: Advokat L B MOTPARTER 1. Stockholms Ridhus AB, 556753-1636 Ombud:

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) Målnummer: Ö3190-14 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-12-18 Rubrik: Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Aktbilaga 23 Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 juni 2012 T 5537-10 KLAGANDE RL Ombud: Jur.kand. HL MOTPART Nyombygg i Örebro AB:s konkursbo, 642046-1052 Konkursförvaltare:

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2006 Ö 999-04 KLAGANDE SC MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Kostnadsersättning till konkursförvaltare ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN. Förändringar i innehållet , förändringarna anges med fet stil

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN. Förändringar i innehållet , förändringarna anges med fet stil DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 28.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS Förändringar i innehållet 5.3.2013, förändringarna anges med fet stil 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW Sida 1 (4) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö 2179-15 KLAGANDE TW Ombud: Advokat RH MOTPART EW Ombud: Förbundsjurist EG SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Redogörelse för gällande rätt, utifrån praxis och med fokus på konkurser På säker grund för hållbar utveckling Presentationens innehåll Efterbehandlingsansvaret

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, ,./. Norra Skogsägarna Ekonomisk förening, ; Högsta domstolens mål nr T

Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, ,./. Norra Skogsägarna Ekonomisk förening, ; Högsta domstolens mål nr T Till Högsta domstolen Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520,./. Norra Skogsägarna Ekonomisk förening, 794000-2665; Högsta domstolens mål nr T 2679-02 Med anledning av att Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2014 T 4726-12 KLAGANDE Rörvik Timber Boxholm Aktiebolag, 556345-3108 Box 12 590 10 Boxholm Ombud: Advokat M K MOTPART CFL cargo

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Arbetsgruppen för revidering av konkurslagen, ordförande Tuula Linna. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 73/2010

Arbetsgruppen för revidering av konkurslagen, ordförande Tuula Linna. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 73/2010 30.9.2010 Publikationens titel Revidering av konkurslagen Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för revidering av konkurslagen, ordförande Tuula Linna Betänkanden och utlåtanden Serienummer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2010 T 5811-09 KLAGANDE PGE Ombud: Advokat HS MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208 Ställföreträdare: Advokat JG

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt UMEÅ UNIVERSITET 2009-09-13 Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Kommittédirektiv Samordnat insolvensförfarande Dir. 2007:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs TACK FÖR ATT NI HAR LYSSNAT Lotta Wikman Öman Advokat, delägare lwo@ahlford.se 018 18 90 00 2 Ahlford Advokatbyrå AB Ahlford Advokatbyrå arbetar inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 september 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över Förmånsrättskommitténs slutbetänkande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän Lönegaranti www.mol.fi Lönegaranti för arbetstagare och sjömän Om en arbetsgivare försätts i konkurs eller annars blir insolvent, tryggar lönegaranti betalningen av sådana fordringar som grundar sig på

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2007 Ö 4239-05 KLAGANDE 1. Swedbank AB (tidigare FöreningsSparbanken AB), 502017-7753 105 34 Stockholm 2. Lindebergs Grant Thornton

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2008 Ö 4397-06 KLAGANDE BA Ombud: Jur.kand. LZ MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Fastställande av utdelningsförslag i konkurs

Läs mer

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2. R-2010/1856 Stockholm den 1 mars 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/774/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över valda delar över betänkandet

Läs mer

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2015 ref 58 Företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen kan inte göras gällande under ett rekonstruktionsförfarande för skulder som uppkommit innan ansökan men som förfallit till betalning först

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2014 Ö 5861-13 KLAGANDE Independent Finans AB:s konkursbo, 556117-6560 MOTPART Peab AB (publ), 556061-4330 260 92 Förslöv

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2016 Ö 5616-15 KLAGANDE Tekniska Verken i Linköping AB (publ.), 556004-9727 Box 1500 581 15 Linköping Ombud: Advokat PS MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 december 2016 T 4073-15 KLAGANDE PH MOTPART Migrationsverket 601 70 Norrköping Ombud: jur.kand. SR SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2003 Ö 4510-01 KLAGANDE Riksskatteverket, 171 94 SOLNA MOTPARTER 1. Café Trubaduren Bellman Kommanditbolag, 916845-9981, c/o

Läs mer

Advokat A har i egenskap av konkursförvaltare handlagt sammanlagt sex konkurser med anknytning till Y och Z.

Advokat A har i egenskap av konkursförvaltare handlagt sammanlagt sex konkurser med anknytning till Y och Z. Advokaten borde i egenskap av konkursförvaltare ha hört Tillsynsmyndigheten i konkurser innan förlikning ingicks i återvinningstvist. Vidare borde beställning och leverans av en tjänst, som mottagits av

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 18 Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:649 Inledande bestämmelser 1 För att säkerställa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Några modeller för intresseavvägning och reglering vid rekonstruktion av företag i ekonomisk kris

Några modeller för intresseavvägning och reglering vid rekonstruktion av företag i ekonomisk kris Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Tillämpade studier, 20 poäng, Handledare: Claes Martinson Författare: Kristina Ekberg Inlämningsdatum: 2003-09-22 Några modeller för intresseavvägning

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer