LIVSKVALITET EFTER REKONSTRUKTION AV BRÖSTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIVSKVALITET EFTER REKONSTRUKTION AV BRÖSTET"

Transkript

1 Hälsa och samhälle LIVSKVALITET EFTER REKONSTRUKTION AV BRÖSTET EN LITTERATURSTUDIE OM BRÖSTCANCER- DRABBADE KVINNORS LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BRÖSTREKONSTRUKTION ANNA-KARIN BERKIEN LISE-LOTTE MULDER Examensarbete C-uppsats Omvårdnadsvetenskap/AH hp Uppdragsutbildning Maj 2008 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 LIVSKVALITET EFTER REKONSTRUKTION AV BRÖSTET EN LITTERATURSTUDIE OM BRÖSTCAN- CERDRABBADE KVINNORS LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BRÖSTREKON- STRUKTION ANNA-KARIN BERKIEN LISE-LOTTE MULDER Berkien, A-K & Mulder, L-L. Livskvalitet efter rekonstruktion av bröstet. En litteraturstudie om bröstcancerdrabbade kvinnors livskvalitet efter genomgången bröstrekonstruktion. Examensarbete omvårdnadsvetenskap 15 hp. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbas cirka kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar. Syftet med denna studie var att belysa hur livskvaliteten påverkas hos bröstcancerdrabbade kvinnor som har genomgått rekonstruktion av bröstet. Metoden var en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visar att rekonstruktion av bröstet ger ökad livskvalitet. Antonovskys hälsobegrepp KASAM (känsla av sammanhang) har använts som teoretisk referensram då flertalet kvinnor som drabbas av bröstcancer är mitt i livet och förväntas ha ett rikt vardagsliv med resurser för att upprätthålla hälsa. Denna studie visar vikten av att som sjuksköterska ha förståelse för att livskvalitet är en högst individuell upplevelse som speglar vilka yttre och inre resurser som varje individ har. Nyckelord: bröstcancer, bröstrekonstruktion, KASAM, livskvalitet, omvårdnad psykologiska aspekter 2

3 QUALITY OF LIFE AFTER BREAST RECONSTRUCTION A LITERATURE REVIEW OF QUALITY OF LIFE AMONG WOMEN DIAGNOSED WITH BREAST CANCER THAT HAVE UNDERGONE BREAST RECONSTRUCTION ANNA-KARIN BERKIEN LISE-LOTTE MULDER Berkien, A-K & Mulder, L. Quality of life after breast reconstruction. A literature review of quality of life among women diagnosed with breast cancer that have undergone breast reconstruction. Degree project, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, Breast cancer is the most common type of cancer among women and every year approximately women are diagnosed with the disease in Sweden. The cause is in most cases unknown. Seven out of ten women are alive 10 years after diagnosis and therefore this group of patients is the largest group of survivors after cancer treatment in the long perspective. Most women are offered a breast reconstruction after mastectomy. The opportunity to get a reconstruction gives the women increased hope to become complete again. The aim of this study was to put a light on how breast reconstruction affects quality of life among women diagnosed with breast cancer that have undergone mastectomy. The method was a literature review where nine scientific articles were reviewed and assessed. The result shows that breast reconstruction increases quality of life among these women. Antonovsky s sense of coherence has been used as theoretical framework since most women are at an age where it is assumed to have a rich daily life with capabilities to maintain health. This review shows that it is important as a nurse to understand that quality of life is highly individual and reflects the inner and outer resources available for the individual. Keywords: Breast cancer, breast reconstruction, nursing, psychological aspects, quality of life, sense of coherence 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Etiologi 5 Riskfaktorer 6 Symptom och diagnos 6 Behandling 6 Rekonstruktion av bröstet 7 Implantat 7 Rekonstruktion med lambå och implantat 7 Rekonstruktion med autolog vävnad 7 Livskvalitet 8 Definition av omvårdnad 8 Psykologiska aspekter 8 Teoretisk referensram 9 KASAM känsla av sammanhang 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10 METOD 10 Datainsamling 10 Begränsningar 11 Inklusionskriterier 11 Exklusionskriterier 11 Databearbetning 12 Kvalitetsbedömning 13 Dataanalys 13 RESULTAT 13 Livskvalitet 13 Anledningar till att kvinnor genomgår bröstrekonstruktion 15 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 Begriplighet 19 Hanterbarhet 20 Meningsfullhet 21 Slutsats och implikationer 22 Förslag till framtida forskning 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 4

5 INLEDNING Vad jag skulle vilja är att få begrava mitt bröst i jorden. Lägga det fint på ett vackert underlag i en liten, liten kista. Gå med den till kyrkogården där en liten, mycket liten, grav är iordningställd. Så skulle jag sänka den, skotta över jord och, tror jag, känna frid. Så kunde det ligga där och vänta tills resten kommer. (Grahn, 2003 s.26). Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen av cancer och utgör en fjärdedel av alla typer av cancer. Årligen drabbas cirka kvinnor i Sverige. Incidensen av bröstcancer ökar i takt med att allt fler fall diagnostiseras tidigare. Orsaken är okänd i de flesta fall, endast i cirka 10 procent av fallen finns det en ärftlig komponent (Strang, 2004). Idag finns stor kunskap om sjukdomen och prognosen är relativt god. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter att ha fått diagnosen vilket gör bröstcancerpatienterna till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. Detta väckte intresset att göra en studie med anknytning till denna patientgrupp. En av oss arbetar på plastikkirurgens mottagning dit patienter som har behandlats för bröstcancer kommer när de är i rekonstruktionsfasen. Med rekonstruktion (Jönsson, 2004) menas att patienten antingen genom kroppseget material eller med någon typ av protes får ett nytt bröst. Från cancerbeskedet till ett färdigrekonstruerat bröst är resan lång och i många fall både ångestfylld och omvälvande med operationer och eventuellt tilläggsbehandlingar som hormon-, kemo- och strålterapi. Möjligheten till rekonstruktion ökar hoppet för många att återigen bli en hel kvinna. Trots att prognosen oftast är god är bröstcancer alltid allvarligt för den som drabbas. Det handlar inte bara om celler och tumörer; hela livet ställs ofta på ända av cancerbeskedet (a a). BAKGRUND Detta avsnitt kommer att behandla bland annat uppkomst, diagnos och behandling av bröstcancer. Dessutom kommer bröstrekonstruktioner kort att beskrivas liksom definition av livskvalitet samt den av författarna valda teoretiska referensramen för studien. Etiologi Mycket talar för att benägenheten att utveckla bröstcancer grundläggs tidigt i livet men ännu är kunskapen om bröstcancerns uppkomst ofullständig. Den vanligaste formen av bröstcancer utgörs av epiteliala tumörer som utgår från bröstkörtelvävnaden. Skillnaden mellan invasiv och in situ cancer är att invasiv cancer växer utanför sitt ursprungliga område eller sprider sig lokalt (Ringborg m fl, 1998). Oavsett orsak kännetecknas cancer av en hög celltillväxt. En stor andel av alla bröstcancrar, cirka 75 %, har östrogenreceptorer. Data antyder att just östrogen är den viktigaste stimulatorn för celltillväxt i bröstet. Överstimulering av östrogen genom ökad celldelning skulle därför kunna ge en ökad risk för uppkomst av bröstcancer (Jönsson, 2004). Det är klarlagt att incidensen av bröstcancer ökar med ålder men avtar efter menopausen. Fördelningen av antalet diagnostiserade fall av bröstcancer är proportionerligt fördelad bland kvinnor i världen premeno- 5

6 pausalt. Däremot syns stora skillnader postmenopausalt där störst incidens ses i västvärlden (a a). Riskfaktorer Det är 100 gånger vanligare bland kvinnor att utveckla bröstcancer jämfört med män och en avgörande betydelse för utveckling av bröstcancer anses de kvinnliga könshormonerna ha (Jönsson, 2004). Tidig ålder vid menarche, korta och regelbundna menstruationscykler, sen ålder vid första graviditet, inga eller litet antal barn samt kort amningsperiod anses som riskfaktorer att få bröstcancer. Dagens reproduktionsmönster med tidig menarche, sen första graviditet och korta amningsperioder gynnar sannolikt starkt uppkomsten av bröstcancer. De hormoner som finns i p-piller eller postmenopausal hormonersättning är också en betydande riskfaktor. Kvinnor som bär på vissa specifika anlag (BRCA1 och BRCA2) har också större benägenhet att utveckla bröstcancer. Många av dessa kvinnor väljer att låta göra s k profylaktisk mastektomi där bägge brösten opereras bort för att minska risken att bli drabbad av cancern. Det finns studier som menar att kostfaktorer borde spela en roll för uppkomsten av bröstcancer. Det har dock varit svårt att fastslå vilka faktorer som har betydelse (a a). Symptom och diagnos Det vanligaste tecknet på bröstcancer är att det går att känna en resistens i bröstet. Indragning av huden eller bröstvårtan samt storleks- eller konturförändring av bröstet är andra tecken som kan tyda på bröstcancer. Tumören kan sitta varsomhelst i bröstet men är vanligast i den övre laterala kvadranten där bröstkörtelparenkymet är som tjockast. Det finns fall där primärtumören är belägen utanför bröstet, till exempel i axillen (Ringborg m fl, 1998). För att ställa diagnos görs en klinisk undersökning; mammografi samt cytologi. Den kliniska undersökningen utgörs av anamnes, inspektion och palpation av bröstet. Palpationen görs i både sittande och liggande ställning. Genom mammografi kan en tidigare diagnos möjliggöras då mammografin kan skilja mellan maligna och benigna förändringar samt normal bröstvävnad. Det bör dock påpekas att mammografin i 5-15 % av fallen är falskt negativ. Slutligen görs en cytologisk undersökning för att påvisa om det finns maligna celler i bröstet (Ringborg, 1998). Detta görs antingen genom finnålsbiopsi (FNB), mellannåls/grovnålsbiopsi (GNB) eller den mindre vanliga vacuumbiopsin. Vid förändringar i bröstet som inte är palpabla görs biopsin med ledning av ultraljud. Bröstets storlek, läget i bröstet där förändringen sitter, förändringens utseende och radiologens erfarenhet är faktorer som spelar in vid valet av metod vid biopsi. När dessa undersökningar är genomförda görs en bedömning utifrån de svar som givits, såkallad trippeldiagnostik. Om denna diagnostik följs har det visat sig att upptäckten för bröstcancer är nära 100 % (Jönsson, 2004). Behandling Den viktigaste delen i behandlingen är att operera bort tumören. Antingen tas delar av bröstet bort, vilket benämns partiell mastektomi, eller hela bröstet (mastektomi). Bröstbevarande kirurgi används i så stor utsträckning som möjligt (Jönsson, 2004). Det blir allt vanligare att vid bröstcancerkirurgi använda plastikkirurgisk teknik för att på så sätt bevara bröstens symmetri, form och volym s k onkoplastikkirurgi. På så sätt kan större volym bröstvävnad avlägsnas utan att avkall ges på tumörmarginaler. Därigenom kan mastektomi eller ett dåligt estetiskt resultat undvikas. Om behov finns kan symmetrin återskapas genom korrektion av det 6

7 andra bröstet (Socialstyrelsen, 2007). Vid operationen tas prov på de axillära lymfkörtlarna för att finna eventuella metastaser. Detta kallas sentinel node teknik. Vid behov görs en lymfkörtelutrymning under samma operation (Jönsson, 2004). Kirurgin kompletteras i många fall med strålbehandling och ibland även med kemoterapi eller hormonell behandling s k adjuvant terapi (Strang, 2004). En ökad kunskap om östrogen och dess receptorer har möjliggjort framtagandet av preparat som hämmar östrogeneffekten. Detta har lett till en framgångsrik behandling av bröstcancer (Jönsson, 2004). Rekonstruktion av bröstet De första bröstrekonstruktionerna i Sverige gjordes i början av 1970-talet. I Malmö gjordes den första 1978 (Premmert & Andreassen, 1987). Vid mastektomi erbjuds kvinnan allt oftare en plastikkirurgisk rekonstruktion av bröstet. Detta har som mål att form och utseende ska ge en känsla av att utgöra en naturlig del av kroppen. Rekonstruktionen kan göras i samband med mastektomin. Det kallas då för omedelbar rekonstruktion. Görs den vid ett annat tillfälle kallas det för senare rekonstruktion. Rekonstruktion innebär att defekten i bröstet ersätts med egen bröstvävnad eller vävnad från andra ställen, såkallade lambåer, och/eller proteser. För att rekonstruera bröstvårta och vårtgård kan en bit av det andra bröstets bröstvårta användas eller en lokal lambå. För att efterlikna vårtgårdens utseende tatueras huden runt bröstvårtan. Detta görs i samråd med patienten. Bröstrekonstruktionen kan anses avslutad när bröstvårta och vårtgård är åtgärdade (Jönsson, 2004). Implantat Det finns olika typer av implantat. I huvudsak används permanent implantat eller expanderimplantat. Permanent implantat lämpar sig bäst för kvinnor med små bröst och bra kvalitet på vävnaden. Med detta menas att huden inte varit utsatt för strålbehandling. Expanderimplantatet är påfyllningsbart och fylls på successivt under en till två månader genom en subkutan ventil tills önskad volym har uppnåtts (Socialstyrelsen, 2007). Rekonstruktion med lambå och implantat Metoderna används framförallt på patienter med vävnadsbrist efter mastektomi samt för de patienter som har strålbehandlats och därigenom har sämre kvalitet på hud i detta område. Ett exempel på en sådan lambå är latissimus dorsilambå (LD) (Socialstyrelsen, 2007). Rekonstruktion med autolog (kroppsegen) vävnad Den här metoden är lämplig för strålbehandlade patienter. Vid denna typ av rekonstruktion används vävnad från buken. Genomgången bukkirurgi, fetma samt rökning begränsar dock möjligheterna för denna typ av kirurgi (a a). De autologa rekonstruktionerna ger ett följsamt bröst med naturlig form som åldras på samma sätt som det andra bröstet. Nackdelen är att dessa operationer är mer komplicerade samt ger långt ärr över hela buken. Dessutom innebär det längre vårdtid och sjukskrivning än vid implantatkirurgi (Jönsson, 2004). Olika typer av lambåer som används är fri TRAM (Transverse Rectus Abdominus Myocutaneous) och DIEP (Deep Inferior Epigastric Perforator). Den stora skillnaden mellan dessa lambåer är att vid DIEP används inte bukmuskeln utan endast hud och fett samt ett eller flera perforatorkärl som blodförsörjning. En fördel med DIEP är att risken för svaghet i bukväggen minskar och därigenom risken för bråck (a a). 7

8 Livskvalitet Livskvalitet har fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Viktigt är till exempel förmågan att kunna klä sig, röra sig, äta och dricka, kommunicera med omgivningen i tal och skrift, ha möjlighet att engagera sig i arbete, fritid och sysselsättning. Att ha fungerande sociala relationer, en tillfredsställande sömn samt förmåga och möjlighet till sexuell aktivitet är andra betydelsefulla aspekter. Det har visat sig svårt att objektivt värdera livskvaliteten både när det gäller de yttre förutsättningarna liksom de effekter som tillgång till eller avsaknad av dem har på individens liv. Olika förmågor och yttre förutsättningar värderas olika av olika individer. En och samma individ kan dessutom göra olika värderingar i olika skeden av sitt liv. Friska personer, ofta även sjukvårdspersonal, har en tendens att bedöma livskvaliteten hos en sjuk eller handikappad människa lägre än hon själv gör. Det är varken graden av ett handikapp eller en livssituation i sig utan individens upplevelse av detta som avgör livskvaliteten. En människa kan uppleva en god livskvalitet trots betydande funktionshinder (SOU, 1995:5). Rekonstruktion kan minska den psykiska påfrestningen och höja livskvaliteten hos bröstcancerbehandlade kvinnor genom minskad oro, minskad depression och förbättrad kroppsuppfattning, självkänsla och sexualitet (Socialstyrelsen, 2007). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning från 2005 för sjuksköterskor står det bland annat att sjuksköterskan ska främja och förebygga ohälsa samt undervisa och stödja patienter och närstående i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa. Dessutom ska hon ha god kännedom och värna om patientens rättigheter och kunna förmedla kontakt med rätt instans. Vidare ska hon kunna reflektera över, motivera och medverka till att utveckla en bra vårdmiljö och ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Sjuksköterskan ska identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Helhetssyn och förhållningssätt ska genomsyra samtliga kompetensområden. Detta innebär att sjuksköterskan ska utgå från en humanistisk människosyn, visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet och utifrån patientens önskemål och behov föra dennes talan. Vidare ska hon ta tillvara på patientens kunskaper och erfarenheter samt visa öppenhet och respekt för olika trosuppfattningar och värderingar (Socialstyrelsen, 2005). Definition av omvårdnad Det finns ännu ingen vedertagen definition av begreppet omvårdnad men Socialstyrelsen har utformat rekommendationer (SOSFS 1993:17). Dessa grundar sig på krav som hälso-och sjukvården ska uppfylla enligt hälso-och sjukvårdslagen (1982:763;HSL) där god vård på lika villkor för hela befolkningen är grunden. Det betonas också att patientens självbestämmande samt integritet i möjligaste mån ska tillgodoses och byggas på respekt för patienten. Psykologiska aspekter relaterat till bröstcancer Cancer innebär för många hot om död och sjukdomen är starkt förknippad med att leda till döden. Oro för metastasering och därigenom smärta och att bli fysiskt handikappad liksom oro för att tappa den sexuella lusten är hot som kan framkomma av diagnosen. Många funderar över biverkningar av behandlingen som förestår och känner stark oro inför detta. En del kvinnor har också uppgett att de är oroliga för att de aldrig ska komma ur det mentala tillstånd de befinner sig i när de har fått diagnosen och att de aldrig kommer att bli sig själva igen (Jönsson, 2004). 8

9 Beskedet bröstcancer leder nästan alltid till någon form av psykisk reaktion och har konsekvenser för kvinnans fortsatta liv. Ångest, skam, skuld och ilska är vanliga reaktioner som ses vid ett besked om cancer. Själva diagnosen konfronterar kvinnor med det faktum att livet inte längre är en självklarhet och innebär alltid en fysisk förändring som berör ett viktigt kvinnligt organ (Jönsson, 2004). I samband med diagnos får kvinnan en rad besked och har många svåra beslut att fatta. Hur allvarlig sjukdomen är kan kvinnan inte få besked på förrän behandling har givits och många upplever detta som en mycket påfrestande period, en transportsträcka där det gäller att få tiden att gå. Först efter att besked har givits om hur allvarlig sjukdomen är kan kvinnan börja bearbeta innebörden av sjukdomen. De kroppsliga förändringar som följer en bröstcancerdiagnos och behandling kan resultera i att kvinnan förlorar självförtroendet och tron på sin kropp. Även om kirurgin är liten finns trots allt ett ärr som ständigt påminner om bröstcancern. Många kvinnor kommer också i klimakteriet till följd av behandlingen. Det faktum att kvinnan utvecklat en cancer gör att hon inte kan lita på sin kropp som tidigare. Kroppsuppfattningen blir därför förändrad (a a). Ordet kris kommer från ord som betyder avgörande, vändpunkt eller domslut. Det beskriver en händelse som hotar en individs hela identitet, trygghet och existens (Plate, 2003). Den kris kvinnan befinner sig i vid bröstcancerbeskedet blockerar tankar om framtid och utseende (Jönsson, 2004). Kvinnor som har genomgått mastektomi har i cirka 30 % kvarstående psykosocial morbiditet med nedsatt självkänsla, sömnproblem, ökad ångest, depression och sexuella problem (Socialstyrelsen, 2007). Teoretisk referensram Enligt sociologen Antonovsky är kännetecken på god hälsa en god förmåga att hantera svårigheter samt god anpassningsförmåga. Antonovsky använder sig av det salutogenetiska synsättet som innebär att uppmärksamheten riktas mot vad som är upphovet till god hälsa samt vad som är hälsans ursprung. Antonovsky frågade sig vad det är som gör att vissa människor kan bibehålla sin hälsa trots att de utsätts för omfattande påfrestningar. Det salutogenetiska synsättet söker efter en människas totala historia och inte bara till en sjukdoms uppkomst. Genom att ta reda på en människas historia kan detta leda till en djupare kunskap och ökad förståelse för individen (Antonovsky, 1991). KASAM känsla av sammanhang Antonovsky utvecklade en modell, KASAM, för att få struktur på hälsobegreppet. KASAM står för känsla av sammanhang ( sense of coherence ) och är sammankopplad till en persons identitet. Människor med en stark känsla av sammanhang har en förmåga att uppleva tillvaron som mer meningsfull, begriplig och hanterbar. Situationen i en människas liv och olika omständigheter som sker tidigt i livet lägger grunden till en människas KASAM och till det förutsägbara i hennes existens. Vissa människor upplever hög grad av sammanhang medan andra upplever sig ha en lägre grad av sammanhang. En hög känsla av sammanhang ökar motståndsresurserna inför nya stressmoment och ökar också sannolikheten för att dessa moment upplevs begripliga, hanterbara och meningsfulla (Antonovsky, 1991). 9

10 KASAM utgår från tre huvudbegrepp nämligen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Med begriplighet menas förståelse av händelser och det som sker för att kunna göra tillvaron mer förutsägbar och strukturerad. Människor som har förståelse för vissa händelser i livet har en hög känsla av begriplighet vilket leder till en känsla av trygghet. Meningsfullhet uppnås när tillvaron upplevs som meningsfull. Då ökar motivationen och det är lättare att kämpa och anstränga sig samt att hålla ut även i svåra situationer. Människor med hög känsla av meningsfullhet klarar sin situation bättre då de tar sig an utmaningen och gör det bästa av situationen. Tredje begreppet i KASAM är hanterbarhet och innebär att individen måste uppleva att det finns möjlighet för inflytande samt att situationen kan påverkas. Med detta menas inte att situationen måste klaras på egen hand utan det viktiga är att individen känner att resurser finns att tillgå i närheten som kan hjälpa till och stå till förfogande (a a). Många bröstcancerdrabbade kvinnor är i den ålder då hon förmodas ha ett rikt vardagsliv med resurser för att bevara hälsa. Antonovskys teori KASAM (1991) anses därför lämplig av författarna att utgöra teoretisk referensram för litteraturstudien. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur livskvaliteten hos bröstcancerdrabbade kvinnor som har genomgått rekonstruktion av bröstet påverkas. Frågeställningarna är: - På vilket sätt påverkas dessa kvinnors livskvalitet? - Varför väljer dessa kvinnor att genomgå bröstrekonstruktion? Definition: med livskvalitet avses i denna studie SOU:s (1995:5) beskrivning av livskvalitet. METOD Följande avsnitt redogör för datainsamling, databearbetning och analys av det utvalda materialet. Datainsamling För att besvara frågeställningarna valdes en litteraturstudie enligt Polit m f l (2001). Sökningen påbörjades genom att gå in i databasens uppslagsverk (MeSH och Thesaurus) för att få en så bred sökning som möjligt. Genom att utföra sökningen med hjälp av MeSH-termer och Thesaurus användes databasens egna speciella ordlista. Då erhölls alla artiklar som innehåller det sökta ordets betydelse (Carlsson m f l, 2003). De så kallade Booleska söktermerna AND, OR och NOT användes för att göra sökningen efter artiklar så heltäckande som möjligt. Dessutom användes dessa för att utesluta eller avgränsa något i sökningen, detta i enlighet med Willman m f l (2006). Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Pub- Med, Cinahl, och PsychInfo. De sökord som initialt användes var Breast cancer, Psychol*, Quality of life och Breast Reconstruction. I databasen 10

11 Cinahl valdes sökordet psychol* slutligen bort då det i kombination med övriga sökord gav en för smal sökträff. Quality of life har i söktabellen förkortats till QoL. Sökningarna i databaserna har emellertid utförts med hela ordet utskrivet. De använda sökorden gav dock nästan enbart träffar med kvantitativ ansats. De få träffar med kvalitativ ansats motsvarade inte studiens syfte och avvisades därför. Med tanke på frågeställningar och syfte var författarna mer intresserade av kvalitativa artiklar varpå sökordet Phenomenology lades till. Detta gav dock inga träffar alls i ovanstående databaser när det kombinerades med de andra sökorden. Därför gjordes även en fritextsökning i Google Scholar med sökorden Breast cancer, Breast Reconstruction, Quality of life och Phenomenology. Denna sökning resulterade i att artiklar med kvalitativ ansats påträffades. Begränsningar Inga begränsningar gjordes gällande publiceringsår på artiklarna samt undersökningsgruppens ålder då författarna inte ville riskera att relevanta artiklar förbisågs vilket skedde när begränsningar i tid och ålder lades in i sökningarna. I och Google scholar var det inte möjligt att göra några begränsningar. Övriga sökningar begränsades dock med nedanstående kriterier. Inklusionskriterier - Abstrakt - Endast engelska, vetenskapliga artiklar - Bröstrekonstruktion hos bröstcancerdrabbade kvinnor Exklusionskriterier - Reviewartiklar Tabell 1. Sökresultat. (QoL = Quality of Life) Databas datum PubMed Sökord Breast Cancer OR Breast neoplasms [MeSH] Antal träffar Granskade artiklar Använda artiklar QoL [MeSH] Psychol* Breast recon struction OR Mammaplasty [MeSH] QoL AND Psychol* AND Breastneoplasms[MeSH] OR Breast cancer AND Breast reconstruction OR Mammaplasty [MeSH] Phenomenology Phenomenology AND Psychol* AND 0 QoL AND Mammaplasty [MeSH] AND Breast neoplasms [MeSH] Cinahl Breast cancer OR Breast neoplasms [Thesaurus] Breast reconstruction OR Mammaplasty [Thesaurus] QoL Psychol* Breast cancer OR Breast neoplasms [Thesaurus] AND Breast reconstruction OR mammaplasty [Thesaurus] AND QoL AND Psychol*

12 Breast cancer OR Breast neoplasms [Thesaurus] AND Breast reconstruction OR Mammaplasty [Thesaurus] AND QoL Phenomenology Breast cancer OR Breast neoplasms [Thesaurus] AND Breast reconstruction OR mammaplasty [Thesaurus] AND QoL AND Phenomenology PsychInfo Breast cancer OR Breast neoplasms QoL Psychol* Breast reconstruction OR mammaplasty Breast cancer OR Breast neoplasms AND Breast reconstruction OR Mammaplasty AND QoL AND Psychol* Phenomenology Breast cancer OR Breast neoplasms AND Breast reconstruction OR Mammaplasty AND QoL AND Psychol* AND Phenomenology Google scholar Breast cancer AND Breast reconstruc tion AND Phenomenology AND QoL Breast cancer OR breast neoplasms QoL Psychol* Breast reconstruction OR mammaplasty Breast cancer OR Breast neoplasms AND Breast reconstruction OR mammaplasty AND QoL AND Psychol* Phenomenology Breast cancer OR Breast neoplasms AND Breast reconstruction OR mammaplasty AND QoL AND Psychol* AND Phenomenology Summa 8 Databearbetning Bearbetningen började med att de artiklars abstrakt som verkade stämma överens med denna studies syfte granskades. Avgörande för den fortsatta läsningen av artiklarna var att abstrakten bedömdes vara relevanta för studien. Till en början valdes 18 artiklar ut för granskning. Granskningen av artiklarna gjordes i enlighet med Polit m f l (2001) kriterier för vetenskaplighet (se bilaga). Alla artiklar granskades initialt individuellt av båda författarna för att få större perspektiv samt för att ge studien bättre trovärdighet. Därefter gjordes en gemensam genomgång av artiklarna där båda författarnas granskningar bedömdes och bearbetades. Några av artiklarna föll bort då de trots sina abstrakt inte visade sig vara relevanta för studien. En artikel avvisades då den inte höll vetenskaplig kvalitet. Fem av de artiklar som hittades i Google Scholar ansågs vid första anblick vara användbara och lästes och granskades i enlighet med Polit m f l (2001). Två av dessa föll emellertid bort då de inte höll kravet på vetenskaplighet och två avvisades då de inte stämde överens med syftet. 12

13 Kvalitetsbedömning För att kunna göra en bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna användes bedömningsmallar utarbetade av Carlsson m f l (2003). Dessa mallar för kvantitativ och kvalitativ metod utarbetades av Carlsson m f l (2003) mot bakgrund av annan metodlitteratur. Bedömningsmallarna är modifierade av författarna för att passa denna studie. Enligt Willman m f l (2006) bör varje forskare utforma en för sitt arbete unik bedömningsmall. Detta innebär att samma mall inte bör användas till olika arbeten. Bedömningsmallarna ska med andra ord modifieras för att passa den aktuella studien (Willman m f l, 2006). Bedömningsmallarna som har använts i den här studien och dess kriterier visas i sin helhet i bilaga. Alla artiklar kvalitetsbedömdes och poängsattes initialt individuellt enligt bedömningsmallens kriterier. Det antal poäng som varje artikel fick räknades om i procent och klassificerades därefter till grad I-III beroende på vilken procent de uppnått till. Därefter gjordes en gemensam jämförelse av kvalitetsbedömningarna. De flesta artiklar bedömdes ha hög grad av vetenskaplighet. Endast en artikel värderades till grad III, d v s låg vetenskaplighet, men bedömdes trots detta ha ett väsentligt värde för studien och inkluderades därför. Härefter togs ett gemensamt beslut att de artiklar som kvalitetsbedömts och höll vetenskaplig kvalitet samt stämde överens med syftet och frågeställningarna skulle inkluderas i studien vilket resulterade i åtta artiklar. I referenslistan till en av de använda artiklarna hittades en artikel vars titel verkade intressant för studien. Denna beställdes och granskades enligt Polit m f l (2001). Den vetenskapliga kvaliteten var efter bedömning enligt Carlsson m f l (2003) godkänd vilket gjorde att artikeln bedömdes vara användbar och inkluderades därför. Det totala antalet artiklar som använts i studien blev därav nio stycken. Dataanalys Analysen inleddes med att alla artiklar lästes upprepade gånger av båda författarna var för sig för att på så sätt bli ordentligt bekanta med artiklarna. Efter flera genomläsningar kunde likheter och olikheter i materialet skönjas och det uppstod ett mönster i enlighet med Dahlbergs (1997) beskrivning av analysprocessen. Därigenom framträdde olika teman som ansågs knyta an till denna studie. Dessa teman färgmarkerades för att lättare kunna urskiljas. Författarna diskuterade och jämförde de teman som hade utkristalliserats. Vid närmare granskning insåg författarna att de olika teman som framkommit gick in i varandra. Därför ansågs dessa mer lämpliga att delas in under studiens frågeställningar än att beskrivas var för sig. Av denna anledning valdes frågeställningarna som rubriker när resultatet skulle sammanställas. RESULTAT Resultatdelen har delats upp efter studiens två frågeställningar och presenteras nedan. Livskvalitet Samtliga studier som används i denna litteraturstudie är överens om att livskvaliteten hos bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi förbättras efter 13

14 rekonstruktion av bröstet. Kvinnor som genomgått mastektomi efter bröstcancer visade en stark önskan om att få en känsla av helhet igen. De ville få tillbaka självkänslan och åter kunna uppleva ett känslomässigt välbefinnande (Edsander- Nord m f l, 2001; Edström-Elder m f l, 2005). Endast 8 % av kvinnorna genomgick rekonstruktion av bröstet för att förbättra relationen till sin partner och endast 1 % lät göra rekonstruktion efter önskemål från sin partner (Edström-Elder m f l, 2005). Brandberg m f l (2000) visar i sin studie att majoriteten av kvinnorna, 90 %, ansåg att de upplevde en förbättring i livskvalitet i termer av socialt fungerande samt mental hälsa efter rekonstruktion. En överväldigande del av kvinnorna rapporterade att de upplevt en positiv förändring i livet, d v s ökad livskvalitet. De kände sig mer hela och mer avslappnade i sociala situationer såsom vid sportaktiviteter, dans och simning. Förväntningarna de hade före operationen uppfylldes till stor del. En variabel som undersöktes i studien av livskvalitet var intima situationer. Efter mastektomin upplevde många kvinnor sig besvärade vid just intima situationer och förväntningarna var höga att en rekonstruktion skulle avhjälpa detta. Bröstrekonstruktionen resulterade dock inte alltid i den förändring som kvinnorna hade förväntat sig. Det fanns dock en klar tendens att livskvaliteten vid intima situationer förbättrades med tiden då kvinnorna rapporterade att de upplevde sig mindre besvärade både i intima och i andra sociala situationer. Första mätningen av livskvalitet gjordes 6 månader efter rekonstruktionen och den andra efter 12 månader. Majoriteten av de rekonstruerade kvinnorna var mycket nöjda med sin rekonstruktion, speciellt det kosmetiska resultatet i sin helhet (Brandberg, 2000). Livskvaliteten direkt efter mastektomi upplevdes som lägre jämfört med de friska kvinnorna i kontrollgrupperna i studierna gjorda av Edsander-Nord m fl (2001) och Edström-Elder m fl (2005). Samma studier visar minskad vitalitet, sämre kroppsuppfattning och känslomässigt välbefinnande hos de kvinnor som genomgått mastektomi. Efter genomgången rekonstruktion noterades dessutom att dessa kvinnor fortfarande upplevde minskad vitalitet och känslomässigt välbefinnande. De kände sig också tröttare, rastlösa och mindre tillfreds med livet (a a). Ett år efter genomgången rekonstruktion undersöktes återigen dessa kvinnors livskvalitet av Edström-Elder m f l (a a) och då sågs en markant förbättring av livskvaliteten. Även kroppsuppfattningen var förbättrad. Samtidigt upplevde kvinnorna dock fortfarande ett otillräckligt känslomässigt välbefinnande vilket forskaren i studien relaterar till kvinnornas rädsla för recidiv av cancersjukdomen (a a). Neill m fl, (1998) belyser också i sin studie att efter genomgången rekonstruktion av bröstet kände kvinnorna mer självförtroende men visade precis som kvinnorna i studien av Edström-Elder m fl (2005) och Nissen m f l (2002) en stark psykisk oro för recidiv av sin cancersjukdom. I am always looking over my shoulder, just thinking, I hope it doesn`t come back (Nissen m f l, s 551) All I wanted to do was to get back to normal as soon as possible, and I wanted to be cured (Neill m f l, s 748). Efter genomgången mastektomi hade kvinnorna en stark önskan om att återfå normalitet i sina liv, att få känna sig normal igen, att känna sig hel och att inte vara stympad (Neill m fl, 1998). Med ett normalt liv menades att inte känna sig ur 14

15 balans och behöva sakna känslan av helhet i sina liv som de gjorde som enbröstade eller hade extern protes. I want to get back to the parts of my life that are really important, and one of them is swimming. I didn`t want to get one of those funny suits that you need with a prothesis, and I wanted to look normal enough to get by (Neill m f l, s 748). Att återfå det liv de hade före cancerdiagnosen inkluderade också att få helhet i sina sociala liv med familj och vänner samt att kunna återgå till sina arbeten (Neill m f l, 1998). Ett sätt att öka sin livskvalitet var, menade en del kvinnor, att så fort som möjligt gå tillbaka till det vardagliga livet som innefattar t e x resor samt att leva ett aktivt liv (Nissen m f l, 2002). Everybody was uncomfortable to some degree over the phone, but when they saw me and when I looked and acted so normal, I think they acted normal which normalized the whole situation A body is supposed to be symmetrical. It s terribly lopsided the other way (Neill m f l, s 748). Rubino m fl (2006) påpekar i sin studie att kvinnor som är deprimerade före rekonstruktionen av bröstet oftast visar sämre livskvalitet och sämre tillfredsställelse med det nya bröstet. De slår fast att depression ofta ger en sämre kroppsuppfattning. 90 % av kvinnorna i denna studie, som var deprimerade före rekonstruktion, visade sämre livskvalitet och var fortsatt deprimerade efter att ha fått det nya bröstet (Rubino, 2006). Nicholson m f l (2007) visar i sin studie att de kvinnor som upplever sig ha en generellt god hälsa både fysiskt och psykiskt tenderar att ha en positiv syn på livet. Samtidigt visar samma studie att de kvinnor som känner sig deprimerade ofta har en negativ syn på livet och att detta kan vara en anledning till varför de är mindre nöjda med sitt nya bröst. Förlusten av ett bröst associeras, enligt forskaren, med depression. Det finns en tydlig relation mellan hur nöjd kvinnan är med sitt nya bröst och hur förlusten av en intakt kroppsuppfattning upplevs (a a). Anledningar till att kvinnor genomgår bröstrekonstruktion I studierna skrivna av Edström-Elder m fl (2005) och Nicholson m f l (2007) visade det sig fördelaktigt för kvinnornas livskvalitet att genomgå rekonstruktion samt att det gav en bättre kroppsuppfattning. Anledningarna som kvinnorna gav till att vilja genomgå en rekonstruktion av bröstet var att så snart som möjligt få känna sig hel igen (90 %) och få tillbaka självkänslan (86 %). En annan anledning som uppgavs var att slippa bära externa proteser då detta uppfattades som besvärligt att hantera. Hela 91 % av kvinnorna uppgav detta som skäl till att genomgå rekonstruktion. Kvinnorna valde att genomgå rekonstruktion för sitt eget välbefinnande. Önskemål att förbättra sitt äktenskap och den sexuella relationen var de minst betydande faktorerna som angavs för att vilja genomgå en bröstrekonstruktion (a a). Rubino m f l (2006) skriver att 75 % av kvinnorna i studien uppgav att bröstrekonstruktionen hade en positiv inverkan på deras sociala liv. Samtidigt påpekar han att en rekonstruktion som görs direkt efter mastektomi kan ge ökad psykisk stress hos kvinnorna då det är lite tid mellan mastektomin och rekonstruktionen och det är många viktiga beslut som kvinnan ska fatta. Edström-Elder m f l (2005) menar i sin studie att det är av största vikt att informera kvinnorna om att det nya bröstet kanske inte blir som de tänkt sig estetiskt sett. Majoriteten av kvinnorna i denna studie var emellertid tillfredsställda med det estetiska resultatet (a a). 15

16 Studien gjord av Reaby (1998) visar att kvinnorna valde att få sina bröst rekonstruerade för att få tillbaka självkänslan, feminiteten och helheten. Detta fenomen visade sig även i studien av Sandell (2008). Utomstående orsaker som t ex att förbättra sitt äktenskap eller sexualliv angavs inte som direkta skäl till att vilja få ett nytt bröst. I wanted to feel whole again. My husband was very good and said it didn`t matter to him that my breast was missing. Nevertheless, it did matter to me and it could create problems between us even if it was only in my mind. (Reaby, 1998 s.1815). Kvinnorna angav ett flertal orsaker till att de valde att genomgå rekonstruktion av bröstet. Två skäl som uppgavs var kvinnornas önskan om att få känna sig hela igen och återfå normal kroppsuppfattning och för att slippa bli påminda om sin cancer varje gång de såg sig nakna i spegeln (a a). En kvinna uttryckte att hon kände sig oattraktiv och osynlig som enbröstad. En del kvinnor uppgav också att utan en rekonstruktion skulle de ständigt bli påminda om att de haft bröstcancer. Resultatet indikerar att flertalet kvinnor ansåg att rekonstruktionen hjälpte dem återfå någon känsla av normalitet (Nissen m f l, 2002), (Sandell, 2008). I just wanted to forget about having the cancer and I felt that every time I saw that awful scar and no breast that it would constantly remind me that I lost my breast because of cancer. (Reaby, 1998 s.1815). The reconstruction really does help you move on. It gave me a sense of feeling like I m still going to look normal and I am going to be normal. (Nissen, 2002 s.551). Det andra skälet som angavs i Reaby s studie (1998) och som dessutom tas upp i Nissens studie (2002) var av mer praktisk art: att slippa bära externa proteser som uppfattades som besvärliga, otympliga och i vägen. En annan orsak som angavs var att kunna använda vanliga kläder; inkluderat badkläder; igen utan att behöva känna rädsla för att bli upptäckt som enbröstad (a a). It was the practicality of it all. I didn`t want to put a prosthesis in every day, and I didn`t want to have to change my wardrobe because I was wearing a prothesis (Reaby, 1998 s. 1815) En av kvinnorna menade att rekonstruktionen inneburit en praktisk fördel för henne som löpare: I can t remember the last time I wore a bra, and i am a runner too. I think, wow what a great benefit that is, and they are very comfortable (Nissen, 2002 s.551). Sandell (2008) å sin sida menar i sin studie, som baseras på fältstudier, att i praktiken är det inte självklart att kvinnans individuella skäl till varför hon önskar genomgå bröstrekonstruktion övervägs av läkaren. De behöver inte svara på personliga frågor från läkaren utan de centrala frågor som avhandlas är mer av medicinsk karaktär. Skälen verkar redan vara etablerade som självklara och eftersom 16

17 bröstrekonstruktion ses som fördelaktigt för alla kvinnor behöver den enskilda kvinnan varken förklara eller försvara sina önskemål angående bröstrekonstruktion. När kvinnorna i djupintervjuer berättade om upplevelsen av att ha haft cancer, att leva med ett bröst samt övervägandet om att bli rekonstruerade fanns det motsägelser i deras känslor, argument och anledningar. En del kvinnor såg fördelar med att ta bort det kvarvarande bröstet istället för att rekonstruera det mastektomerade bröstet. Då detta inom läkarvetenskapen anses som förlegat och som skräckhistorier från det förgångna tas detta inte ens upp som ett möjligt alternativ. De kvinnor som hade detta otänkbara önskemål om en andra mastektomi fick verkligen argumentera för sin sak. Hade hon verkligen tänkt igenom detta noga? Hade hon pratat med sin partner? Hur skulle hon känna sig efteråt? Kvinnan bedömdes också angående hur hennes förmåga att ta till sig information var. Inga frågor rörande familjens åsikter och support eller antagande om postoperativt mående ställdes till kvinnor som valde rekonstruktion (a a). DISKUSSION Här följer diskussion kring litteraturstudiens metodval och resultat. Metoddiskussion Vid starten för denna studie var intentionen att undersöka hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever livet efter rekonstruktion av bröstet. Detta ansågs av författarna vara viktigt att känna till som sjuksköterska för att ha förståelse och kunna bemöta dessa kvinnor inom vården. För att undersöka detta hade författarna intentionen att utföra en empirisk studie där intervjuer skulle kartlägga kvinnornas upplevelser. Då det framkom att tillstånd för intervjuer av patienter skulle bli svårt att erhålla från Malmö Högskolas etiska nämnd samt att tiden ansågs knapp avstod författarna från detta alternativ och utförde istället en litteraturstudie. Dock är båda författarna överens om att studiens syfte bättre skulle ha belysts med en empirisk studie där kvinnornas egna berättelser stod i centrum. I samband med att beslut togs att göra en litteraturstudie valdes aspekten livskvalitet som grundpelare i arbetet och syftet utformades utifrån denna aspekt. Vid arbetet med projektplanen framkom att åtskilliga relevanta artiklar fanns att tillgå. Vad författarna inte var uppmärksamma på var att de flesta artiklar som berörde ämnet livskvalitet visades vara skrivna med kvantitativ ansats. Författarna insåg att livskvalitet mäts med olika typer av mätskalor och presenteras därför i artiklar med kvantitativ metod. Författarna sökte främst artiklar med kvalitativ ansats för att besvara frågeställningarna och upplevde det svårt att hitta passande artiklar för ämnet där bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser efter rekonstruktion av bröstet beskrivs. De sökord som först användes var breast cancer, quality of life, psychol* och breast reconstruction men gav nästan uteslutande artiklar med kvantitativ ansats. De få träffar med kvalitativ ansats stämde inte överens med syftet till denna studie och ansågs därför inte användbara. För att få en mer kvalitativ riktning på sökningen lades sökordet Phenomenology till. Detta gav emellertid inga träffar när det lades ihop med övriga sökord i de använda databaserna. Däremot hittades några artiklar med kvalitativ metod när en fritextsökning gjordes i Google Scholar. De flesta av dessa sorterades emellertid bort då de inte höll tillräcklig vetenskaplig nivå för att ingå i studien. En artikel användes emellertid trots att författarna bedömde artikeln ha lägre vetenskaplighet. Den ansågs 17

18 trots detta tillföra studien viktiga aspekter ur kvalitativ synvinkel. I denna artikel, som var en fältstudie, fanns även djupintervjuer med kvinnor under pågående bröstrekonstruktion där de outtalade känslorna också blev analytiskt synliga. Därigenom skiljer sig denna artikel från de andra och ansågs därför av författarna ha ett berättigande i studien för att få fler infallsvinklar kring studiens frågeställningar. Dessutom ingick endast två andra artiklar med kvalitativ ansats och författarna ansåg det också viktigt att få balans mellan det kvantitativa och det kvalitativa synsättet. Valet av sökord kan ha haft en avgörande roll i sökandet av artiklar. Det är möjligt att sökresultatet hade kunnat ge fler artiklar med kvalitativ inriktning om sökord som var mer kvalitativt betonade hade använts. Författarna var emellertid så fokuserade på sökordet livskvalitet, då detta var kärnan i syftet, att detta inte uppmärksammades i tid. Vid de första sökningarna som gjordes efter artiklar valde författarna att lägga till begränsningar i sökningarna såsom kvinnors ålder samt hur gamla artiklarna fick vara. Detta resulterade dock i ett mycket litet antal träffar. Efter att dessa begränsningar slopades ökade antalet träffar markant. Författarnas erfarenhet med att söka artiklar i databaser är begränsad. Detta fenomen kan ha påverkat sökresultatet. De databaser som har använts är några av de databaser som anses vara mest användbara vid studier inom omvårdnad. Mättnad i sökningen ansågs ha uppnåtts när dubbletter av redan funna artiklar återfanns. Att använda sökmotorn Google Scholar var för författarna en helt ny bekantskap och gav insikten att graden av vetenskaplighet på artiklarna varierar i denna sökmotor. Willman m f l ( 2006) nämner i sin bok att det material som hittas på Internet inte är värderat och att forskaren bör vara uppmärksam på att dessa inte alltid ger hänvisningar till vetenskapliga referenser. Sökmotorer på Internet ger inte samma gedigna systematiska sökning som PubMed och Cinahl (Willman m fl, 2006). Det upplevdes ofördelaktigt att inte kunna lägga in begränsningar i sökningen vid användandet av Google Scholar eftersom detta ledde till ett stort antal träffar vilket bedömdes omöjligt att överblicka. De första tjugo träffarna innehöll material som var relevant för studien. Därefter avtog träffarnas relevans i relation till studiens syfte. Detta uppfattades som tecken på mättnad i sökningen. Författarna valde att kvalitetsgranska materialet efter Carlsson & Eiman (2003) då denna bedömningsmall upplevdes som begriplig och hanterbar. Bedömningsmallen modifierades av författarna, detta i enlighet med Willman (2006). De flesta av de använda artiklarna i studien bedömdes ha hög vetenskaplighet och graderades därför till grad I eller grad II. Endast en studie bedömdes ha lägre vetenskaplighet och graderades till grad III. Då erfarenhet av kvalitetsgranskning är ringa hos författarna finns risk för att eventuella brister i artiklarna kan ha förbisetts och därför kan vissa artiklar ha tilldelats en för hög grad. En nackdel med att göra en litteraturstudie kan vara att det bygger på tolkningar av andra studiers resultat. Detta kan ha gett upphov till att resultatet i denna studie har blivit något snedvinklat då författarna har gjort sina egna tolkningar av det redan befintliga resultatet. På Willmans (2006) rekommendationer om att ge en studie större trovärdighet granskades alla artiklar enskilt och därefter gemensamt. Om bägge författarna gör samma tolkning av ett resultat som är läst var för sig är 18

19 det troligt att det finns en stabilitet i tolkningen. Detta torde stärka studiens trovärdighet. Willman (2006) skriver också att om två oberoende granskare jämför sina bedömningar ökar detta trovärdigheten i studien (a a). Alla artiklar som har använts har varit engelskspråkiga. Studiens trovärdighet kan emellertid ha påverkats av detta då det är författarnas egna översättningar och tolkningar som ligger till grund för resultatet. Då denna studie rör samma område som författarna belyst i ett tidigare arbete ansågs det rimligt att använda delar av innehållet även i denna studie. Resultatdiskussion Syftet med studien var att klargöra hur bröstcancerdrabbade kvinnors livskvalitet efter genomgången bröstrekonstruktion påverkas. Dessutom ville författarna belysa vilka anledningar kvinnorna gav till att vilja genomgå bröstrekonstruktion. Författarna hade, som redan nämnts i tidigare avsnitt, problem med att hitta artiklar som belyste detta utifrån det kvalitativa synsättet. De artiklar som slutligen inkluderades i studien behandlade inte uteslutande livskvalitet hos bröstcancerdrabbade kvinnor utan hade också andra frågeställningar som behandlades i resultatet. Exempel på detta var att jämföra upplevelsen av livskvalitet efter rekonstruktion vid olika operationsmetoder. Då ingen signifikant skillnad noterades i livskvalitet mellan de olika operationsmetoderna valde författarna att inte särskilja dessa utan valde att låta alla ingå i samma grupp. Ett annat exempel var hur tillfredsställda kvinnorna var med det estetiska resultatet efter rekonstruktionen. Detta beskrevs utifrån ett mer medicinskt perspektiv. Dessa frågeställningar var inte användbara i denna studie då de inte motsvarade syftet. Detta innebar att endast de delar av artiklarna som belyste just de frågeställningar som var relevanta för denna studie kunde användas. Detta kan ha bidragit till att resultatet inte är så omfattande som författarna hade förväntat sig. De flesta av artiklarna är skrivna av svenska forskare i Sverige och övriga inkluderade artiklar är av västerländskt ursprung. Detta kan vara en anledning till att inga kulturella skillnader gällande livskvalitet kunde utläsas. För att ytterligare betona hur bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått rekonstruktion av bröstet upplever livskvalitet har citat använts i resultatredovisningen. De tre huvudbegreppen i Antonovsky (1991) KASAM begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kommer att ligga till grund för den vidare diskussionen av resultatet. Begriplighet En människa som har en hög känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som hon utsätts för genom livet är begripliga. De ska kunna förklaras eller kategoriseras för att inte uppfattas som kaotiska eller oförklarliga. Detta gäller även sådant som är att beteckna som oönskade överraskningar dit till exempel sjukdom eller andra svåra händelser kan räknas (Antonovsky, 1991). Att få diagnosen bröstcancer innebär för många en tillvaro i kaos eftersom det ofta för tankarna till smärta och död. Resultatet i denna studie påvisar att flertalet kvinnor som har genomgått bröstrekonstruktion efter cancerdiagnos har lättare att släppa tankarna kring cancern eftersom de upplever helhet igen. I båda artiklarna av Reaby (1998) och Nissen (2002) nämner kvinnorna att rekonstruktionen hjälpte dem att återfå 19

20 en känsla av normalitet (a a). Det nya bröstet kan hjälpa kvinnan att inte ständigt bli påmind om att ha blivit drabbad av allvarlig sjukdom. Dock kan sägas att en sådan operation inte självklart medför att all oro elimineras - en gång cancerpatient, alltid cancerpatient. Enligt SOU (1995:5) innebär livskvalitet förmåga att kunna klä sig och röra sig samt ha möjlighet till en givande fritid och sysselsättning. Andra viktiga aspekter är förmågan till sexuell aktivitet (a a). Känslan av att inte ständigt oroa sig för att den externa protesen ska glida ur sitt läge vid olika aktiviteter kan upplevas som en befrielse och kan ge ökad livskvalitet. Dessutom beskriver SOU (1995:5) livskvalitet som något unikt för varje individ och som avspeglar sig i hur individen ser på sig själv och livet. En individ kan dessutom göra olika värderingar i olika skeden av sitt liv beroende på de förmågor och yttre förutsättningar som råder (a a). I de fall där en depression föreligger vid insjuknandet och de inre resurserna redan är nedsatta kan detta påverka kvinnans syn på livet i stort och synen på sig själv. Rubino m f l (2006) och Nicholson m f l (2007) visar detta i sina studier. De kvinnor som har en allmänt god hälsa vad gäller såväl psykiskt som fysiskt har en benägenhet att kunna se livet från den ljusare sidan (Nicholson m f l, 2007). Kvinnor som har en hög känsla av begriplighet har förmodligen en övertygelse om att situationen som hon befinner sig i kommer att utvecklas på det sätt hon har förväntat sig. Att behålla sin livskvalitet i detta skede borde innebära att en känsla av begriplighet måste finnas hos kvinnan. De kvinnor vars känsla av begriplighet är lägre har kanske större behov av hjälp utifrån att bringa ordning i det kaos som råder. Att veta och känna sig välinformerad om hur nästa steg ser ut i processen är kanske den enda livboj som kvinnan behöver och orkar hålla sig i just då. Att som sjuksköterska vara lyhörd för graden av begriplighet som råder hos kvinnan gör att sjuksköterskan kanske skulle kunna anpassa och tydliggöra informationen så att kvinnan upplever någon form av ordning i det kaos som föreligger. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763;HSL) ska patientens självbestämmande och integritet tillfredsställas så långt det är möjligt. En annan viktig hörnsten är att respektera patienten. En patient i kaos är dock inte alltid förmögen att ta beslut och där har sjuksköterskan en viktig roll att guida patienten när deras inre resurser är satta ur spel. Hanterbarhet Att se situationen som hanterbar innebär att individen upplever en balans mellan de krav som ställs utifrån och de resurser som finns disponibla. Detta gäller både de inre och yttre resurserna. Det är således av stor vikt att individen känner att denna hjälp finns att få i omgivningen för att kunna komma igenom svårigheter i livet (Antonovsky, 1991). Stöd i den omedelbara närheten kan vara familj och vänner. Dessutom har sjukvården en viktig roll i detta sammanhang genom tillgänglighet av en kontaktsjuksköterska. I de fall önskemål föreligger eller bedöms nödvändigt skulle en kurator kunna kopplas in för samtal med patienten. Patientens behov av stöd följer ingen rak linje utan kan förändras under resans gång. Lyhördhet är således en viktig aspekt i sjuksköterskans arbete. Det som är avgörande för livskvaliteten är inte en livssituation i sig utan hur individen själv upplever denna. En människa är kapabel att uppleva god livskvalitet trots betydande funktionshinder och allvarlig sjukdom (SOU, 1995:5). I resultatet från Reaby (1998) studie framkom att de flesta kvinnor valde att genomgå rekon- 20

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER

KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER Hälsa och samhälle KVINNORS COPINGSTRATEGIER VID BRÖSTCANCER EN LITTERATURSTUDIE MED SYSTEMATISK ANSATS ENISA DURAKOVIC MARIA JOHANSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet 2009

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

BRÖSTCANCER KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING -EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE AVENÄS INGRID BELTRAMO ANGELICA

BRÖSTCANCER KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING -EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE AVENÄS INGRID BELTRAMO ANGELICA Hälsa och samhälle BRÖSTCANCER KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING -EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE AVENÄS INGRID BELTRAMO ANGELICA Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Yngre kvinnors livssituation vid bröstcancer

Yngre kvinnors livssituation vid bröstcancer Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen Omvårdnadsvetenskap Nivå C Vårterminen 2006 Yngre kvinnors livssituation vid bröstcancer (The lifesituation of younger women with breast cancer) Författare:

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

EN LITTERATURSTUDIE OM DERAS UPPLEVDA LIVSVÄRLD

EN LITTERATURSTUDIE OM DERAS UPPLEVDA LIVSVÄRLD Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1309 Sjuksköterskeprogrammet Mars 2008 Examinator Göran Holst Handledare Ingrid Dimberg Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa 371 79 Karlskrona

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

MÄNS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER - en litteraturstudie

MÄNS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER - en litteraturstudie Växjö universitet Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap Kurs VO4513 och socialt arbete Ht 09 Examensarbete 15 hp MÄNS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER - en litteraturstudie Författare:

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att känna sig stympad En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter mastektomi

Att känna sig stympad En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter mastektomi EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:18 Att känna sig stympad En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter mastektomi

Läs mer

BRÖSTCANCER HOS KVINNOR

BRÖSTCANCER HOS KVINNOR Hälsa och samhälle BRÖSTCANCER HOS KVINNOR Sjuksköterskans stödjande roll i den psykologiska omvårdnaden av kvinnor som drabbas av bröstcancer AZRA LIZDÈ JASCO MESETOVIC Examensarbete Kurs VT02 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer

Indikation In situ-cancer Alla patienter som önskar rekonstruktion Hereditär risk för bröstcancer och som saknar kontraindikationer Regionalt medicinskt vårdprogram Bröstrekonstruktion Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 30-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsrådet i kirurgi och regional processägare bröstcancer

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Hälsa och samhälle MASTEKTOMI

Hälsa och samhälle MASTEKTOMI Hälsa och samhälle MASTEKTOMI -en litteraturstudie om kvinnors upplevelser och känslor efter genomgången mastektomi vid bröstcancer samt hur kvinnor vill bli bemötta av vårdpersonal i samband med mastekomi

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003 Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer