Projekthandboken. För Palmecentrets medlemsorganisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekthandboken. För Palmecentrets medlemsorganisationer"

Transkript

1 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer

2 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer

3 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer Författare Elsa Anderman och Berith Andersson, Palmecentret, i samarbete med Jocke Nyberg och Gudrun Renberg, Context Grafisk form Lena Öierstedt Tryck Wikströms, 2011 foto Omslag Birgitta Silén, sid 12 Eric Roxfelt/SCANPIX, sid 17 Mats Wingborg, sid 24 Maria Söderberg, sid 28 Sara Holmgren, sid 40 G M B Akash/Silver, sid 47 Mats Wingborg, sid 56 Jeppe Gustafsson /SCANPIX Produktionen av detta material sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

4 Innehåll Förord 9 Välkommen till nya projekthandboken Om Palmecentret Demokrati, mänskliga rättigheter och fred Sveriges internationella utvecklingssamarbete Palmecentrets styrdokument Fyra genomgående perspektiv Jämställdhet och icke-diskriminering Hiv och aids Hållbar utveckling Antikorruption Förutsättningar för att söka stöd Grundläggande krav på svensk organisation Verksamhet som kan få stöd Samarbete med lokal organisation Vad är ett projekt? Projektplanering och resultatstyrning Projektplanering med LFA-metoden Resultatstyrning Ekonomin i ordning Egeninsats Budgetering och budgetuppföljning Materialinköp Avtal och utbetalning av medel Årsredovisning Pengar kvar i slutet av året Underlag och kvitton Kostnadseffektivitet Genomförande och uppföljning av projekt Palmecentrets uppförandekod Dokumentation av projekt Projektuppföljning och halvårsredovisning Praktiskt vid resor Information i Sverige Konflikter stora och små Redovisning och utvärdering Att redovisa resultat Utfasning och lokalt övertagande Utvärdering Deskriptiv och ekonomisk redovisning 58 Ordlista 61 Lästips och länkar 62 Källförteckning

5 Förord Palmecentrets viktigaste uppgifter handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och fred de ord vi har med oss från Olof Palme och som vi hela tiden ska sträva efter att efterleva och förverkliga. Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av solidaritetsarbete och vi är stolta över att föra det arbetet vidare. Våra medlemsorganisationer har nätverk och kontakter i hela världen och det ger möjlighet till ett framgångsrikt samarbete. I dag bedrivs cirka 250 projekt. Genom rådgivning, utbildning och metodutveckling stödjer vi från Palmecentret medlemsorganisationerna i såväl småskaliga folkrörelseprojekt som i större mobiliseringskampanjer. Många engagerade medlemmar i lokala och regionala organisationer i Sverige och i samarbetsländerna arbetar tillsammans för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Planering och genomförande sker gemensamt, med delat ansvar för att åstadkomma så bra resultat som möjligt. Under arbetet utbyts erfarenheter och kunskaper fördjupas till ömsesidig nytta. Till dig som är engagerad i ett utvecklingsprojekt vill vi säga tack för den tid och kraft du ägnar åt detta. Det är en angelägen insats och säkert får du också mycket tillbaka genom ditt engagemang. Förhoppningsvis berättar du också för vänner och arbetskamrater om det viktiga arbete som görs. Vi behöver tillsammans sprida information om situationen i fattiga länder och om hur svensk arbetarrörelse stödjer arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och fred runt om i världen. Säkert känner du redan till att Palmecentret samlar in pengar för att kunna bedriva sin verksamhet. Vi behöver hjälpas åt för att hitta fler givare som vill bidra till det internationella solidaritetsarbetet. På finns information om hur man kan ge stöd. Pengarna används för att bidra till social och politisk förändring i till exempel Burma, Sydafrika, Palestina och Vitryssland. Lycka till i projektarbetet! Lena Hjelm-Wallén ordförande i Olof Palmes Internationella Center 8 9

6 Välkommen till nya projekthandboken Vår uppdaterade projekthandbok syftar till att ge dig som är eller funderar på att bli engagerad i Palmecentrets verksamhet vägledning, inspiration och konkreta tips när det gäller projektplanering, resultatmätning, ekonomihantering, redovisning och utvärdering. I handbokens första kapitel kan du läsa mer om Palmecentrets verksamhet och om hur vi genom våra resultatområden folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitisk organisering medverkar till att uppfylla målet med det svenska utvecklingssamarbetet; att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Kapitel två beskriver de fyra genomgående perspektiv som ska genomsyra all vår verksamhet: jämställdhet och icke-diskriminering, hiv och aids, hållbar utveckling och antikorruption. Vidare beskrivs de grundläggande krav som ställs på en svensk eller utländsk organisation som vill arbeta genom Palmecentret. Projektplanering enligt LFA-metoden förklaras grundläggande och med konkreta exempel i kapitel fyra. Tips på god ekonomihantering behandlas i kapitel fem. Där finner ni också information om egeninsats, budgetering, avtalsskrivning och anvisningar för projektadministration. Kapitel sex fokuserar på projektets genomförande och uppföljning. I takt med ökade krav på resultatredovisning berättar vi också om hur vi i program och projekt kan stärka resultatstyrning av verksamheten. Slutligen presenteras projektredovisning i det sjunde och sista kapitlet. Projekthandboken kan läsas individuellt men allra bäst fungerar den om ni läser den tillsammans i projektgruppen. Diskutera innehållet och välj gärna att fördjupa er i de avsnitt som är av särskilt intresse. Kanske kan var och en av er fördjupa er i någon del och sedan presentera kunskaperna för övriga i gruppen. Vi hoppas att denna projekthandbok ska vara till hjälp för er! Kontakta oss gärna om ni har frågor och synpunkter. Elsa Anderman metodhandläggare på Olof Palmes Internationella Center 10 11

7 1. Om Palmecentret 1.1 Demokrati, mänskliga rättigheter och fred Palmecentret verkar i Olof Palmes anda för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och fred. De är grunden för minskad fattigdom i världen och de förutsätter varandra. Utan respekt för mänskliga rättigheter ingen demokrati och fred. Och utan fred, ingen demokrati och inga mänskliga rättigheter. Palmecentrets verksamhet riktar in sig på att bidra till att ge människor runt om i världen makt att forma de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Vi arbetar i nära samarbete med svensk, europeisk och internationell arbetarrörelse samt med andra folkrörelser och delar av civilsamhället i de länder där vi har verksamhet. Tillsammans med medlemsorganisationerna driver Palmecentret årligen cirka 250 solidaritetsprojekt. Projekten stödjer uppbyggnaden av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle i samarbetsländerna. Rättighetsperspektivet genomsyrar hela verksamheten genom att vi aktivt jobbar för delaktighet, icke-diskriminering, transparens och ansvarsutkrävande i utformningen och genomförandet av våra projekt och program. Våra medlemsorganisationers engagemang är grunden för vårt arbete. Deras långa praktiska erfarenhet av demokrati och folkbildning i folkrörelser är en stor tillgång för svenskt utvecklingssamarbete. De flesta projekt drivs av medlemsorganisationerna tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i utvecklingsländer. Palmecentrets roll är då främst att vara rådgivare och kvalitetssäkrare av verksamheten. Palmecentrets egen verksamhet kompletterar medlemsorganisationernas arbete genom att fånga upp idéer och egna initiativ, som då stöds direkt av Palmecentret. Tillsammans med Socialdemokraterna ansvarar vi också för partiinriktat demokratistöd, vilket stödjer uppbyggnaden av ett demokratiskt partiväsende i samarbetsländerna. Palmecentret genomför därutöver kommunikationsinsatser i samarbete med medlemsorganisationer. Det opinionsbildande arbetet är en viktig del av vårt arbete för rättvisa och solidaritet. Genom bland annat seminarier som riktar sig till medlemsorganisationens medlemmar, allmänheten, beslutsfattare och andra internationella organisationer, vill vi öka kunskaperna och främja debatten om globala utvecklingsfrågor. Mer information om Palmecentrets verksamhet, uppdrag och mål finns på 1.2 Sveriges internationella utvecklingssamarbete I Sverige har vi en lång tradition av demokratiutveckling, internationell solidaritet och engagemang för människor som lever i fattigdom. Genom de skatter vi betalar och insamlade pengar från privatpersoner finansierar vi internationellt utvecklingssamarbete med en rad länder. I detta ingår inte bara utvecklingsländer utan även länder i Öst- och Centraleuropa, där det så kallade reformsamarbetet fokuserar på stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värderingar. Resurserna kanaliseras via multilaterala internationella organisationer (särskilt FN-organen), statliga myndigheter, företag samt svenska och utländska enskilda organisationer. Fattigdomsbekämpning målet för svenskt utvecklingssamarbete Det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. (Läs mer i proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik 12 13

8 för global utveckling, antagen av riksdagen i december 2003). Fattigdom ser olika ut beroende på vem man är och var man bor. Den innebär brist på materiella resurser men lika mycket brist på makt som begränsar (eller hindrar) möjligheten att påverka och förändra sin situation. Strukturell och individuell diskriminering kränker de mänskliga rättigheterna. Genom att stödja ett lands civilsamhälle folkrörelser, politiska och fackliga organisationer med flera kan fattiga människor få makt och möjlighet att själva förbättra sina levnadsvillkor. Rättigheter i fokus Demokrati, mänskliga rättigheter och fred är förutsättningar för en hållbar utveckling grundad på social, ekonomisk, kulturell, medborgerlig och politisk rättvisa. En grund i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är att all verksamhet ska tillämpa det så kallade rättighetsperspektivet. Palmecentrets värdegrund och vårt praktiska arbete utgår från principen att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. Det betyder att de politiska och medborgerliga rättigheterna är lika viktiga som de sociala och ekonomiska. Fungerande åsikts- och föreningsfrihet är en förutsättning för människors rätt till arbete, utbildning och mat i ett långsiktigt, hållbart perspektiv. Därför har vår kamp mot fattigdomen samtidigt varit en kamp för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Rättighetsperspektivet vilar på följande principer: Deltagande. Innebär att människor är självständiga, tänkande och aktiva medborgare som har rätt att delta i demokratin och påverka beslut. Icke-diskriminering. De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter utgår från principen att ingen människa ska diskrimineras eller missgynnas. Öppenhet och insyn. Rätten till fri och oberoende information är en förutsättning för människors möjlighet att aktivt delta i samhällets olika funktioner och för att kunna ställa beslutsfattare till svars. Ansvarstagande och ansvarsutkrävande. Det är statens skyldighet att med största möjliga ansträngning respektera och tillämpa de konventioner om mänskliga rättigheter man anslutit sig till. Det innebär också skyldighet att tillämpa de egna lagarna i ett land. Därför har medborgarna rätt att utkräva detta ansvar av de styrande i landet. Regeringen och Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) är en myndighet som har till uppgift att bidra till att nå målen för den svenska utvecklingspolitiken. Sida lyder under regeringen som styr genom regleringsbrev och riktlinjer för biståndet. Regeringen granskar Sida och dess partners genom bland annat Riksrevisionen och Sadev (Institutet för utvärderingar av internationellt utvecklingssamarbete). Du kan läsa mer om det svenska utvecklingssamarbetet i skriften Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete. Så fungerar det, som finns på Sidas hemsida. Information om Sidas och regeringens beslut finns på respektive Sida och Palmecentret För att ta tillvara all den kompetens som finns i samhället samarbetar Sida med olika aktörer. En del av Sidas budget kanaliseras via organisationer i det svenska civilsamhället, till exempel Palmecentret. Palmecentret har ett ramavtal med Sida som innebär att vi ansvarar för att under en längre period samordna arbetarrörelsens internationella utvecklingsarbete. Sedan 2010 finns nya anvisningar för hur Palmecentret och andra svenska organisationer söker och redovisar sin verksamhet till Sida. De bygger på regeringens policy för stöd till det civila samhället (se Pluralism. Policy för stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete, Rättighetsperspektivet ska vara en utgångspunkt i all verksamhet. Vidare ska verksamheten huvudsakligen organiseras i program. Det innebär att ett antal projekt ska samordnas tematiskt och geografiskt så att de ingår i en helhet med ett gemensamt övergripande mål. Möjligheterna att åstadkomma resultat ökar betydligt när flera projekt samverkar. Palmecentrets program är geografiskt avgränsade till länder. Detta innebär att all verksamhet som Palmecentret stödjer i exempelvis Serbien betraktas som ett program: Serbienprogrammet. Den tematiska avgränsningen innebär att Palmecentrets verksamhet fokuserar på tre resultatområden: folkligt deltagande fackligt samhällsarbete partipolitisk organisering Resultatområdena speglar tre centrala aspekter av den folkliga organisering som starkt bidragit till utvecklingen av Sverige som demokrati och välfärdsnation. Palmecentret utgår från dessa när vi analyserar behovet av stöd i våra verksamhetsländer. Det tydliggör samtidigt vilka aktörer som är relevanta för Palmecentret att samarbeta med. Svenska organisationer som söker projektstöd måste samordna sina projekt med Palmecentrets strategier och målsättningar för verksamheten i det aktuella landet. Det krävs ett stort mått av samordning både i planering och i verksamhet. Det krävs också att den sökande organisationen väl känner till Palmecentrets strategier och mål för landet och resultatområdet i fråga. Som en följd av att verksamheten struktureras i program delar Palmecentret in sina verksamhetsländer i tre kategorier: programland, projektland och övriga verksamhetsländer. Förutsättningen för att bli ett programland är att verksamheten i landet är så omfattande att den kan organiseras som ett program. Vägledande definition för ett programland är att där ska finnas verksamhet inom minst två av de tre resultatområdena: folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitisk organisering. Projektland innebär ett land där verksamhet inom ett resultatområde bedrivs. I kategorin övrigt verksamhetsland ingår dels länder som deltar i ett regionalt eller ett globalt samarbete, dels länder där kontakter är på väg att etableras eller utvecklas

9 1.3 Palmecentrets styrdokument Palmecentrets främsta styrdokument är Verksamhetspolicyn och Verksamhetsstrategin. Som en komplettering till dessa håller Palmecentret på att ta fram landstrategier för de prioriterade verksamhetsländerna, de så kallade programländerna. Allt Palmecentrets arbete genomsyras av fyra genomgående perspektiv: jämställdhet och icke-diskriminering hiv och aids hållbar utveckling antikorruption Alla fyra perspektiven hör nära samman med mänskliga rättigheter och möjligheterna till goda och hållbara levnadsförhållanden. Därför har Palmecentret utarbetat policyer för varje perspektiv. I kapitel två kan du läsa mer om hur Palmecentret ser på perspektiven och hur ni praktiskt kan arbeta med dessa i era projekt. Att engagera sig i ett projekt genom Palmecentret för med sig ett stort ansvar, både vad gäller genomförande och uppförande. Att resa och arbeta inom ramen för Palmecentrets verksamhet betyder att du representerar Palmecentret och din egen organisation; du betraktas som representant för arbetarrörelsens internationella engagemang. Därför är det av stor vikt att du, när du representerar Palmecentret eller din organisation, under hela utlandsvistelsen bidrar till att vårda och stärka vårt rykte i arbetet med samarbetsorganisationen, i kontakt med myndigheter samt gentemot människor i allmänhet. Som gäst i ett annat land är du alltid synlig, vilket innebär du kan behöva tänka efter en extra gång i mötet med nya kulturer, miljöer och människor. Dokumentet Uppförandekod för Palmecentrets representanter och konsulter innehåller minimiregler för alla som arbetar i Palmecentrets regi; personal, projektaktiva och expertmedverkande. Läs mer i kapitel sex. Samtliga styrdokument finns på 2. Fyra genomgående perspektiv Förutom att all verksamhet ska tillämpa det så kallade rättighetsperspektivet (se kapitel ett) utgår Palmecentret från fyra perspektiv som ska genomsyra all verksamhet. Dessa är: jämställdhet och icke-diskriminering, hiv och aids, hållbar utveckling och antikorruption. 2.1 Jämställdhet och ickediskriminering Palmecentrets verksamhet utgår från övertygelsen om alla människors lika värde och rättigheter. Målet för vårt arbete med icke-diskriminering är att människor ska ha samma möjligheter att utforma samhället och sina egna liv. Detta oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Icke-diskriminering är en förutsättning för demokrati, fred och fattigdomsbekämpning. Det möjliggör alla medborgares deltagande på lika villkor och garanterar alla människors rätt att leva fria från förtryck. Icke-diskriminiering utgör därmed en del av en mångdimensionell syn på fattigdom. Att arbeta med icke-diskriminering innebär att försöka bryta ofta tusenåriga maktstrukturer som bygger på traditioner, politik och sedvänjor som systematiskt har nedvärderat olika gruppers betydelse, arbete, tankar och vilja

10 Marginalisering och systematisk uteslutning av vissa grupper bidrar till att dränera samhällen på resurser, idéer och utvecklingsmöjligheter. I slutändan begränsar det den representativa demokratin och riskerar att bidra till orättvisa, instabilitet och oro. Palmecentret ser jämställdhet som en central del av arbetet för icke-diskriminering. Maktaspekten är utgångspunkten i vår analys; oavsett om diskriminering sker på grund av kön, etnicitet eller något annat bidrar den till att cementera maktrelationer i samhället. Jämställdhet gynnar hela samhället, inte bara kvinnor. När diskriminerande strukturer undanröjs, till exempel genom att kvinnor får utbildning, ökar kvinnors kapacitet, ekonomiska möjligheter och makt över sina egna liv. De föder färre och friskare barn, de återinvesterar, i högre utsträckning än män, sina inkomster i kommande generationer och de får större möjligheter att påverka hela samhällsutvecklingen. Jämställdhet är alltså inte bara nödvändig för att öka kvinnors ekonomiska trygghet, utan är också grunden för att bekämpa fattigdom och främja en hållbar utveckling. Samtliga projekt som bedrivs med medel från Palmecentret ska innehålla en jämställdhetskomponent med en genomarbetad jämställdhets- och maktanalys. Nedan följer tips på frågor som kan ställas vid projektets planering och genomförande för att öka jämställdhet och minska diskriminering. Stödfrågor vid projektets planering Hur ser situationen ut i det område där projektet ska bedrivas när det gäller jämställdhet och diskriminering (hur ser maktbalansen ut mellan kvinnor och män, vilka grupper diskrimineras)? Reflektera över vilka som identifierat problemet som projektet ska arbeta med. Vilken kunskap finns om jämställdhetsarbete och icke-diskrimineringsarbete i er organisation respektive samarbetsorganisationen? Riktar projektet in sig på någon grupp som är diskriminerad? Vilken och varför? Hur kan vi säkerställa att män och kvinnor deltar i lika stor utsträckning i utformningen och genomförandet av projektet? Hur kan vi säkerställa att den diskriminerade gruppen deltar i utformningen och genomförandet av projektet? Har en analys gjorts av eventuellt motstånd till kvinnors/den diskriminerade gruppens deltagande eller inflytande i projektet? Görs något specifikt för att underlätta kvinnors/den diskriminerade gruppens deltagande vid olika beslut? Bidrar projektet till att stärka diskriminerade gruppers makt (kan exempelvis vara makt i organisationen eller i lokalsamhället)? Inför det praktiska arbetet i projektet Sträva efter en jämn könsfördelning i projektgruppen. Ge kvinnor och diskriminerade möjligheten att bli projektledare. Om ni i dagsläget redan har en man på posten: går det att ha ett delat ledarskap med en man och en kvinna? Utse en antidiskrimineringsansvarig i er projektgrupp. Denna person har huvudansvar för att ni som projektgrupp följer den plan för jämställdhet och antidiskriminering som projektet bör ha. Se till att kommunikationen mellan er och er samarbetsorganisation sker mellan både män och kvinnor. Se alltid till att sätta frågor om jämställdhet och antidiskriminering högt på dagordningen i diskussioner med er samarbetsorganisation. Förlägg alltid möten till tider och platser som underlättar kvinnors deltagande. Palmecentrets metodstöd i jämställdhet och hbt-rättigheter, Alla vinner på jämställdhet, kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns fler stödfrågor att diskutera vid projektets planering, genomförande och utvärdering och konkreta tips på hur en plan för jämställdhetsarbetet kan se ut. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar. 2.2 Hiv och aids Hiv och aids drabbar inte bara individer utan hotar hela samhällen, dess institutioner och de demokratiska krafter som verkar i det civila samhället. Hiv och aids kan få stora politiska Burma: Kvinnorna tar mer plats S-studenters Burmautskott driver med stöd av Palmecentret sedan 1996 det så kallade Burmaprojektet. Partnerorganisationen heter Student and Youth Council of Burma, SYCB, och är en paraplyorganisation för 16 olika student och ungdomsorganisationer som verkar i exil i Thailand. Burmaprojektet syftar till att stärka kunskap om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt att öka förståelsen och samarbetet mellan olika etniska och politiska grupperingar. Inom projektet har S-studenter sedan 2006 drivit ett praktikantprogram för kvinnor, med särskilt fokus på jämställdhet. SYCB:s medlemsorganisationer skickar en kvinnlig representant vardera till huvudkontoret för praktik och utbildning under nio månader, säger Frida Perjus, som är projektledare. Kvinnorna utbildas i engelska, samhällskunskap, demokrati och jämställdhet. De återvänder sedan till sina respektive organisationer med ny kunskap och stärkt självförtroende. och sociala konsekvenser. I utsatta områden mister barn sina föräldrar och lärare, tjänstemän lämnar stolar tomma inom den offentliga förvaltningen, aktivister och förtroendevalda har inte möjlighet att fortsätta sitt arbete för demokrati och förändring. Sjukdomen drabbar marginaliserade grupper hårdast och brist på information och resurser i form av sjukvård drabbar oftast de mest utsatta. Andra centrala aspekter relaterade till sjukdomen rör den diskriminering och stigmatisering som de som lever med hiv eller insjuknar i aids utsätts för. Att en stor del av spridningen sker via sexuella kontakter bidrar till ett tabu som försvårar arbetet med hiv och aids. Problemen kring hiv och aids hör därför nära samman med Palmecentrets grundpelare: demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Viktiga Projektet har lett till starkt ökat kvinnligt deltagande inom SYCB. Från att ha varit helt mansdominerat är nu cirka procent kvinnor. Men att lyfta kvinnors rättigheter är inte alltid enkelt, säger Frida Perjus. Kulturskillnaderna är stora och många burmesiska män tycker fortfarande att jämställdhet är en sekundär fråga. Det är därför viktigt att dels samarbeta nära med lokala organisationer och använda deras egna lärare i undervisningen, dels att lyssna noga på deras egna erfarenheter och behov. Att försöka involvera männen, och att vara lyhörd för deras kultur så man inte trampar fel. För då lyssnar ingen ändå. För att föregå med gott exempel ser S-studenter också till att den svenska projektgruppen alltid består av både kvinnor och män. Om svenska kvinnor kan visa att de vågar tala för sig och att deras åsikter respekteras av deras manliga kolleger, samt att det finns män som ser jämställdhet som viktigt, kan det bidra till att lyfta frågan

11 medel i kampen mot sjukdomen är tillgång till kunskap, ökad jämställdhet, social och ekonomisk utveckling, stärkandet av marginaliserade grupper samt politisk påverkan. Rätten till information, utbildning och hälsa är grundläggande. Likaså är rätten att organisera sig, yttrandefrihet och rätten till fri media avgörande i arbetet med att minska spridningen av sjukdomen. Att engagera sig mot spridningen av hiv och aids är ett viktigt politiskt samhällsarbete. Inte minst eftersom spridningen av viruset drivs på av fördomar och okunskap, av kränkningar av kvinnors rättigheter och av den diskriminering som hivpositiva personer behöver utstå. Eftersom situationen varierar kraftigt i olika delar av världen, både vad gäller sjukdomens spridning, kunskapsnivå och tillgång till bromsmediciner berörs Palmecentrets projekt i skiftande grad av problemet. Palmecentret har beslutat att i projekt i Afrika söder om Sahara måste en analys och en handlingsplan kring hiv och aids ingå i ansökan till Palmecentret. För projekt i andra länder utgår planeringen från projektets sammanhang, kunskapsnivån i området samt öppenheten i frågor som rör sjukdomen samt sexuell och reproduktiv hälsa. Undersök och diskutera hur hiv och aids påverkar den utveckling projektet eftersträvar och hur målgruppen påverkas. Stödfrågor vid projektets planering Vilken grad av medvetenhet om hiv och aids finns i projektområdet? Hur kan projektet bidra till ökad medvetenhet? Vad gör myndigheter och andra organisationer när det gäller hiv och aids, exempelvis fackliga organisationer eller organisationer för mänskliga rättigheter? Hur sprids hiv i det aktuella området? Vilken kunskap har vi själva och våra samarbetsorganisationer om hiv och aids? Råder en öppen diskussion om sexuell och reproduktiv hälsa och hiv och aids inom organisationen och bland aktörer i det civila samhället? Hur kan diskussionen stärkas? Hur kan initiativ på lokal nivå stödjas och hur kan vi bidra till att hivpositivas mänskliga rättigheter stärks? Påverkas projektets målgrupp direkt eller indirekt av hiv och aids? Finns risk för att hiv och aids kan komma att påverka projektets genomförande och resultat? Inför det praktiska arbetet i projektet Inkludera diskussioner om sambandet mellan hiv och jämställdhet, ungdomars tillgång till sexualupplysning samt sexuell och reproduktiv hälsovård. Inkludera aktiviteter som leder till ökad medvetenhet om hiv i projektets program. Palmecentrets metodstöd i arbetet med hiv och aids, Bryt tystnaden!, kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns information om kopplingen mellan hiv och fattigdom, jämställdhet och hiv och varför hiv och aids sprids snabbare i ett konfliktområde. Ni hittar också konkreta tips på hur frågan om hiv och aids kan bli en del av ert projekt. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar. 2.3 Hållbar utveckling Demokrati, mänskliga rättigheter och fred är viktiga begrepp som genomsyrar Palmecentrets arbete. Miljöhänsyn och hållbart utnyttjande av naturresurser har tydliga samband med detta och ska därför vara en utgångspunkt för Palmecentrets arbete med hållbar utveckling. Miljöförstöringen och klimatförändringarna slår hårt mot alla världens människor, men hårdast mot de fattiga. För dem är marginalerna mindre, och möjligheterna att stå emot miljöförstöringens konsekvenser små. Följden är att klyftorna mellan människor vidgas och att risken för krig och konflikter ökar i takt med att kampen om resurserna tilltar. Lösningen är inte att hålla tillbaka utvecklingen, det skulle bara betyda att fler människor tvingas fortsätta leva i fattigdom. Istället handlar det om att omfördela det skapade välståndet på ett rättvist sätt, om att skapa bättre och billigare teknik och underlätta för tekniköverföring samt om att arbeta för en ökad global jämlikhet mellan människor, regioner och länder. På många håll spelar utsatta och marginaliserade människor en mycket aktiv roll i arbetet för att hejda miljöförstöringen. Det följer ofta av konkreta, lokala problem såsom knapp tillgång till rent vatten och brukbara jordar eller andra försörjningsproblem, många gånger beroende på kommersiell exploatering och utländska privata intressen. Att stödja dessa grupper och deras organisering, att införa ett miljö- och klimatperspektiv i verksamheten samt att aktivt arbeta för en hållbar miljö och ett hållbart klimat bidrar således till målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet; att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Palmecentret definierar sina prioriteringar för Det övergripande målet i Sveriges policy för miljö- och klimatfrågor i biståndet är förbättrad miljö, hållbart nyttjande av naturresurser och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändring. Det största trycket på miljön och klimatet utövas av de rikare delarna av jordens befolkning. Vi står för den högsta konsumtionen, för de största utsläppen av koldioxid och för utarmningen av världens resurser. Också människor miljö och hållbar utveckling som: projektens närmiljö och påverkan; miljöproblem på arbetsplatsen; rätten till hållbara och hälsosamma levnadsförhållanden; rätten till information, deltagande och medbestämmande, samt; internt miljöarbete inom Palmecentrets kansli. Palmecentret arbetar med att ta fram ett metodstöd i arbete med miljöoch hållbarhetsfrågor. Hör av dig till Palmecentret för mer information. Stödfrågor vid projektets planering Vilka är de mest betydande miljöproblemen som engagerar medborgarna där projektet bedrivs? Hur kan dessa frågor inkluderas i projektet? Vilken kunskap har vi själva och våra samarbetsorganisationer om klimatpåverkan och miljöförstöring? Hur påverkar projektets aktiviteter miljön och hur hanterar vi detta? Kan projektet användas för att främja ett ökat folkligt deltagande i beslutsprocesser som gäller frågor om miljö och naturresurser? Finns det några betydande miljöproblem på arbetsplatsen? Kan projektet i så fall användas till att utbilda de anställda om deras rättigheter och stärka deras möjligheter att ta itu med problemen? Vilken grad av medvetenhet om klimatförändringarna och dess konsekvenser finns i pro- som lever i fattigdom bidrar till världens miljöoch klimatproblem, dels genom okunskap, dels på grund av avsaknaden av hållbara försörjningsmöjligheter och sämre möjligheter att anpassa sig till miljöförändringarnas negativa effekter. Utvecklingssamarbetet kan spela en viktig roll i att förebygga och minska de negativa effekterna av klimatförändringar och miljöpåverkan samt öka kunskapen om hållbar utveckling

12 jektområdet? Hur kan projektet bidra till ökad medvetenhet? Vad gör myndigheter och andra organisationer när det gäller lokal klimatpåverkan, exempelvis fackliga organisationer eller andra organisationer i civilsamhället? Råder en aktiv diskussion om klimatpåverkan och miljöförstöring inom organisationen och bland aktörer i det civila samhället? Hur kan diskussionen stärkas? Påverkas projektets målgrupp direkt eller indirekt av klimatförändringar och miljöförstöring? Finns risk för att miljöpåverkan och klimatförändringar kan komma att påverka projektets genomförande och resultat? Inför det praktiska arbetet i projektet Inkludera diskussioner om miljö och hållbar utveckling. Inkludera utbildningspass och andra aktiviteter som leder till ökad medvetenhet om miljö och hållbar utveckling i projektets program. Vilka organisationer kan vi samarbeta med lokalt för att lyfta miljöfrågorna? 2.4 Antikorruption Att bekämpa korruption är nödvändigt i arbetet med att förbättra levnadsförhållandena för världens fattigaste. Världsbanken har identifierat korruption som ett av de största hindren för ekonomisk och social utveckling och Sida prioriterar antikorruption i sitt arbete för att uppfylla målet med Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Korruption kan ta sig olika uttryck, till exempel administrativ korruption, korruption vid företagsaffärer, politisk korruption eller vänskapskorruption. Palmecentret definierar korruption som: missbruk av pengar eller makt i syfte att få personliga, ofta ekonomiska, fördelar. De bästa sätten att motverka korruption är deltagande, öppenhet och att skapa regler och ramar för projektet som förebygger fel. Mätbara och realistiska mål, en väl genomtänkt aktivitetsplan samt en detaljerad budget bidrar sammantaget till att utrymmet för korruption minskar. Administrativa regler och rutiner behövs också. Att anlita auktoriserade revisorer och att hålla Sidas medel på separata bankkonton både i Sverige och i samarbetslandet är exempel på sådana åtgärder. Den svenska organisationen är dessutom skyldig att försäkra sig om att samarbetsorganisationen inte får ekonomiskt stöd från någon annan för samma aktiviteter som det egna projektet bekostar. Palmecentret har nolltolerans mot korruption. Se därför till att: Aldrig på något sätt medverka till korruption, genom att exempelvis ge eller ta emot mutor, varken i form av pengar eller andra förmåner som syftar till att ge dig fördelar gentemot andra. Alltid reagera på misstänkta oegentligheter i de projekt eller hos den organisation ni samarbetar med genom att kontakta ansvarig handläggare på Palmecentret. Aldrig utnyttja en maktposition till att ge andra personer fördelar de normalt inte skulle ha haft. Uppförande och umgänge med projektorganisationen och andra ska vara sådant att det aldrig kan uppfattas som krav eller förväntningar på olika tjänster eller förmåner. Checklista för att förbygga och motverka korruption Främja öppenhet, transparens och målgruppens deltagande i projektutformning och beslut. Stöd organisationsutveckling och förbättring av organisationens interna system för styrning och kontroll. En välfungerande organisation är en grundsten i att förebygga korruption. Ha tydliga och realistiska regler och rutiner samt en detaljerad budget. Ta upp frågan om korruption i möten och utbildningar med samarbetspartnern. Undersök samarbetspartnerns kapacitet för att administrera projektets resurser, till exempel genom att granska organisationens årsredovisning, ekonomiska system och delegations- och attestordning. Se genom praktiska arrangemang till att rapporteringsskyldigheter inte faller i glömska ej uppfyllda rapporteringskrav kan vara ett tecken på oegentligheter. Gör aldrig utbetalning av nya medel utan att ha godkänt avtalsenlig finansiell rapportering. Ägna speciell uppmärksamhet åt särskilt känsliga aktiviteter som upphandling och överföring av pengar, så att de följer föreskrivna regler och procedurer. Använd Palmecentrets antikorruptionsverktyg för att ta reda på hur korruptionsnivån ser ut i landet där du arbetar och för att analysera styrkorna och svagheterna i ert projektsamarbete. Palmecentrets metodstöd i antikorruption, Korruption ett hinder för utveckling kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns tips på hur antikorruptionsarbetet kan integreras i hela verksamheten, från projektstart till utvärdering. I handboken finns också ett verktyg för korruptionsanalys på land- och projektnivå. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar

13 3. Förutsättningar för att söka stöd 3.1 Grundläggande krav på svensk organisation Genom ett långsiktigt samarbetsavtal med Sida samordnar Palmecentret medlemsorganisationernas projektverksamhet. De grundläggande krav som ställs på en svensk organisation som vill arbeta genom Palmecentret är att organisationen: 1. Är en av Palmecentrets 26 medlemsorganisationer alternativt en regional eller lokal underavdelning till dessa, vilket ska påvisas med juridiska dokument (särskilda ramavtal kan undantas detta kriterium, och det finns också särskilda förutsättningar för det partiinriktade demokratistödet). 2. Har sitt säte i Sverige. 3. Har en demokratisk uppbyggnad, aktiva medlemmar, en vald styrelse, stadgar och regelbunden mötesverksamhet. 4. Har en ideell eller kooperativ uppbyggnad, och arbetar för en samhällsutveckling på demokratisk grund. 5. Har bedrivit verksamhet i Sverige i minst två år samt dokumenterat detta i årsberättelser och bokslut. 6. Kan ta ansvar för planering, genomförande och uppföljning av det tänka projektet, vilket inkluderar tillräckliga personella och ekonomiska resurser. 7. Har erfarenhet från utvecklingsarbete i samarbetsländer. Om denna erfarenhet inte finns inom organisationen kommer Palmecentret att inta en mer handledande roll i projektarbetet. 8. Åtar sig att genomgå Palmecentrets obligatoriska utbildningar för projektledare innan ansökan lämnas in (kontakta handläggare för aktuell information). 9. Har ett projektförslag som faller inom ramen för Palmecentrets strategi och mål för den aktuella regionen. 10. Kan påvisa att man inom organisationen bedriver ett aktivt jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete. 11. Besitter kompetens inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och fred som är relevant för den lokala samarbetsorganisationen. 12. Har fullgjort sina skyldigheter, till exempel rapporterings- och redovisningsåtaganden, för tidigare erhållna bidrag. 3.2 Verksamhet som kan få stöd Följande insatser kan få stöd från Palmecentret: Förstudie Ett grundligt förberedelsearbete är en förutsättning för att söka projektstöd från Palmecentret. Som stöd i detta arbete kan den svenska projektorganisationen ansöka om medel för att göra en förstudie. Syftet med en förstudie är att tillsammans med den tänkta lokala samarbetsorganisationen göra en färdig projektansökan (se kapitel fyra, projektplanering). Palmecentret kan finansiera 90 procent av en förstudieresa. Resterande tio procent står den svenska organisationen för i form av egeninsats. För förstudier inom det partiinriktade demokratistödet (PAO) krävs ingen egeninsats. Projekt med egeninsats Stöd till civila samhället (så kallat CSO-stöd) som drivs av Palmecentrets medlemsorganisationer finansieras med en egeninsats på minst tio procent och Palmecentret står för högst 90 procent av projektkostnaden (läs mer om vad som gäller för egeninsats i kapitel fem). Projektsamarbetet sker mellan en av Palmecentrets medlemsorganisationer och en lokal samarbetsorganisation i det land där projektet bedrivs. Det är inte tillåtet att driva projekt med offentliga institutioner (till exempel en myndighet eller universitet) eller med ett vinstdrivande företag. Projekten kan bedrivas dels i utvecklingsländer (Syd) och dels på Balkan och i delar av Östeuropa. Partiinriktat demokratistöd Genom det partiinriktade demokratistödet (så kallat PAO-stöd) kan svenska riksdagspartier ge stöd till systerpartier runt om i världen. Målet är att bidra till utvecklingen av ett väl fungerande partiväsende i utvecklingsländer (Syd), i Östeuropa och på Västra Balkan. Socialdemokraternas partistöd kanaliseras via Palmecentret och prioriteringar görs av Palmecentrets styrelse tillsammans med Socialdemokraterna. Projekten genomförs av Socialdemokraterna och Palmecentret, av partiets sidoorganisationer eller av någon av organisationernas lokala eller regionala avdelningar. I partistödsprojekt krävs ingen egeninsats. Informationsbidrag I samarbete med Palmecentret kan medlemsorganisationer med projekt i något av Palmecentrets prioriterade länder göra kommunikationsinsatser som finansieras av Sidas informationsbidrag. Aktiviteterna ska syfta till att öka intresset för och kunskaperna om era utvecklingsprojekt och situationen i samarbetsländerna. Det kan också handla om globala utvecklingsfrågor med koppling till projekten. En viss egeninsats kan komma i fråga. Kontakta er handläggare på Palmecentret eller handläggarna på kommunikationsenheten om ni har förslag på aktiviteter

14 Övrigt Palmecentret har även verksamhet utanför det så kallade CSO- och PAO-stödet, till exempel i Turkiet och på Västra Balkan. Kontakta Palmecentret för mer information. 3.3 Samarbete med lokal organisation Palmecentrets internationella arbete bygger på ömsesidighet och solidaritet. Projekt ska alltid genomföras utifrån de behov som finns och det är den lokala samarbetsorganisationen som i praktiken identifierar och genomför de önskade förändringarna. Det är absolut nödvändigt att samarbetsorganisationen och målgruppen aktivt deltar och känner ägandeskap i projektplaneringen (se kapitel fyra). Samarbetsorganisationen har alltid rätt till samma information som den svenska organisationen. Grundläggande krav på lokal samarbetsorganisation För att kunna bedriva projekt med medel från Palmecentret måste den lokala samarbetsorganisationen alltid uppfylla följande grundkriterier: Organisationen ska: 1. Vara en organisation med en ideell eller kooperativ inriktning vars verksamhet baseras på demokratiska värderingar och präglas av öppenhet och ansvarstagande. 2. I första hand vara en medlemsbaserad organisation vars medlemmar representerar den målgrupp Palmecentret vill stödja. Begreppet medlemmar bör ha en tydlig definition. I andra hand kan professionella organisationer (NGO:s) som aktivt verkar för att stödja och stärka folkrörelser komma ifråga. 3. Vara registrerad som en ickestatlig organisation hos myndigheter. Undantag kan beviljas i vissa fall. 4. Ha bedrivit dokumenterad verksamhet under minst ett år. I undantagsfall kan organisationer under uppbyggnad samt informella strukturer, exempelvis nätverk, få räknas som lokal samarbetspartner, om deras faktiska demokratiska karaktär samt ideella eller kooperativa inriktning kan styrkas. Undantag kan beviljas i vissa fall. 5. Kunna uppvisa en godkänd ekonomisk redovisning från föregående år. Undantag kan beviljas i vissa fall. 6. Arbeta för en samhällsutveckling på demokratisk grund. 7. Kunna ta ansvar för den föreslagna insatsen samt ha erforderliga personella och ekonomiska resurser. 8. Inte vara ett politiskt parti. Kravet gäller inte så kallade partiassocierade organisationer, till exempel ett partis kvinnoförbund. För anvisningar gällande det partiinriktade demokratistödet gäller särskilda regler. Förutom att ovanstående villkor måste vara uppfyllda ska den svenska organisationen göra en organisationsbedömning av samarbetspartnern. Organisationsbedömning Inför ett projektsamarbete är det viktigt att skaffa kunskap om den organisation ni tänker samarbeta med. Palmecentret och våra medlemsorganisationer samarbetar med organisationer, nätverk, intressegrupper och partier som delar arbetarrörelsens värderingar. Förutom den gemensamma värdegrunden måste även organisationens förmåga att genomföra ett projekt vägas in. Vilka är samarbetspartnerns styrkor och svagheter? Hur ser interndemokratin ut och vilken legitimitet har organisationen i relation till målgruppen och till andra i det sammanhang projektet verkar i? Den svenska projektorganisationen ska innan ett samarbete med en lokal organisation inleds alltid göra en organisationsbedömning av den tilltänkta samarbetspartnern. Detta görs med hjälp av dokumentet Organisationsbedömning som finns på Palmecentrets hemsida. Bedömningen hjälper er att identifiera samarbetsorganisationens styrkor och svagheter. Granska även organisationens årsredovisning för att få kunskap om organisationens ekonomi och eventuella rekommendationer från revisorn (läs mer i kapitel fem). Organisationsbedömningen är en mycket viktig del i ett projekts planering. Erfarenheter visar att skälet till att projekt stöter på problem eller rent av misslyckas ofta beror på för ytlig kunskap om samarbetspartnern. Att identifiera organisationens svagheter gör också att ett arbete med att aktivt stärka organisationen kan påbörjas. Det är därför viktigt att understryka att det är betydelsefullt att identifiera både svagheter och styrkor. För de som ytterligare vill fördjupa analysen och skapa ännu bättre förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete kan båda parter tillsammans göra en så kallad SWOT-analys för både samarbetspartnern och den svenska organisationen. Detta innebär att ni gör en bedömning av respektive organisations styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot. Detta kan vara tidskrävande men gör att samarbetet sker på mera lika villkor. I SWOT-analysen står S för strengths (styrkor), W for weaknesses (svagheter), O för opportunities (möjligheter) och T för threats (hot/risker). 3.4 Vad är ett projekt? Svenska projektorganisationer kan i nuläget huvudsakligen söka så kallat projektstöd från Palmecentret. Detta innebär att insatserna som finansieras ska planeras i form av projekt. Det som definierar ett projekt är att det är: avgränsat i tid har en separat budget styrs utifrån ett mål, det vill säga att något ska uppnås leds av en arbetsgrupp som planerar och genomför aktiviteter för att uppnå målet utvärderas vid avslut för att se om målet uppn åt t s De projekt som finansieras av Palmecentret följer en projektcykel som styrs utifrån det avtal som Palmecentret tecknar med Sida. Projekten förväntas planeras utifrån en projektplaneringsmodell som kallas Logical Framework Approach (LFA), som beskrivs närmare i nästa kapitel

15 Översiktligt består LFA av följande nio steg: De olika stegen i LFA-metoden Grundläggande frågor i respektive steg 1. Omvärldsanalys Hur ser situationen ut i landet/länet/kommunen projektet ska genomföras i? 2. Intressentanalys Vilka kommer att påverkas av projektet? Vilka kommer att påverka projektet? Är några vinnare och några förlorare som en följd av projektet? Kommer några att motarbeta projektet? 3. Problemanalys Vilka problem finns i området? Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet kan bidra till att lösa? Vilka är orsakerna till problemet? Vilka är konsekvenserna av problemet? 4. Formulering av mål på olika nivåer Vilka förändringar vill vi åstadkomma genom projektet på kort, medellång respektive lång sikt? 5. Aktivitetsplan Vad behöver göras för att uppnå de olika delmålen som finns i projektet? 6. Resursplanering Vilka resurser (mänskliga och finansiella) krävs för att genomföra projektet? 7. Indikatorer på måluppfyllelse Vad kan hjälpa oss att mäta att vi är på väg mot projektets mål? Hur ska vi, när projektet är avslutat, avgöra om vi uppnått våra målsättningar? 8. Riskanalys Vilka är riskerna och hoten att vi inte kan nå våra mål? Kan vi rangordna riskerna? Kan vi hantera riskerna? 4. Projektplanering och resultatstyrning 4.1 Projektplanering med LFA-metoden Bra planering är en förutsättning för lyckade projekt. Det är viktigt att på ett tidigt stadium (och tillsammans med projektets genomförare och målgrupper) klargöra vilket problem som behöver lösas, på vilket sätt det ska lösas, projektets mål och för vems skull projektet genomförs. Alla projekt som bedrivs med medel från Palmecentret ska planeras med hjälp av den så kallade LFA-metoden, som är en allmänt accepterad metod inom det internationella utvecklingssamarbetet. LFA (Logical Framework Approach) bidrar till att man på ett strukturerat och logiskt sätt kan planera, genomföra och utvärdera ett projekt eller ett program. En grundbult är att börja med att identifiera själva problemet och därefter säga vad man vill uppnå (det vill säga målet), istället för att först prata om vad man vill göra (aktiviteterna). LFA-metoden bygger på en deltagande process. Det är viktigt att projektplaneringen genomförs tillsammans med er lokala samarbetspartner. Sätt er ner tillsammans och gå igenom varje led i LFA-stegen. Brainstorma! Om ni inte kan träffas fysiskt finns kommunikationsverktyg som telefonkonferenser, via till exempel Skype. Processen kommer att stärka era relationer och det gemensamma ansvarstagandet, vilket förbättrar förutsättningarna för ett framgångsrikt projekt. 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Vilka förutsättningar behövs för att de olika aktiviteterna blir framgångsrika, så att projektmålen nås? Analysstegen måste inte göras i denna ordning. Ofta är det mer logiskt att börja med att definiera problemet (steg tre) som ska lösas samt vilka intressenterna är (steg två), för att sedan gå vidare till att formulera de olika målen (steg fyra). Problemanalysen är en av de mest centrala delarna i LFA processen. Varje steg kan behöva revideras och anpassas under arbetets gång. De nio LFA-stegen: 1. Omvärldsanalys Förändringsprocesser är alltid en del av ett större sammanhang. Därför är det viktigt att ha kunskap om det sammanhang som projektet ska genomföras i. Diskutera följande frågor tillsammans med er samarbetspartner: Hur ser den politiska, ekonomiska och sociala miljön ut i området där projektet är tänkt att genomföras? Hur ser lagstiftningen och tilllämpningen av den ut kring den specifika frågan som projektet ska behandla? Vilka kanaler och metoder kan medborgarna använda för att få sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda? Finns det andra organisationer som är verksamma inom detta tema/denna fråga och inom samma geografiska område? En vanlig svaghet i omvärldsanalyserna är att de inte är tillräckligt djupgående. Var konkreta och fokusera på den fråga som projektet fokuserar på. 2. Intressentanalys med rättighetsperspektivet i fokus Intressenterna i ett projekt är ofta många och består av de som kan påverka eller påverkas av projektet. Det vill säga: målgrupper, projektge

16 nomförare, beslutsfattare, makthavare, finansiärer, konkurrenter, organisationer med liknande verksamhet/värderingar med flera. Börja med att göra en inventering av er egen organisation. Det behövs en projektgrupp med olika kunskaper och förmågor, inte bara en eller två eldsjälar. I de fall egeninsats krävs, säkerställ tidigt hur den ska samlas in och att detta är förankrat i organisationen. Gör också en organisationsbedömning av er samarbetsorganisation (se kapitel tre). Analysera vilka som utgör målgruppen och om det finns personer eller grupper som kan komma att vara emot eller påverkas negativt av projektet. Diskutera tillsammans med er samarbetspartner: Vilka kommer att påverkas av projektet? Vilka kommer att påverka projektet? Är några vinnare och några förlorare som en följd av projektet? Kan ni identifiera någon/några som har orsak att motarbeta projektet? Era lokala samarbetspartners har med säkerhet goda kunskaper om externa intressenter, både sådana som kan vara för och emot projektet. Men använd också andra oberoende källor. 3. Problemanalys och problemträd Problemanalysen ligger till grund för de mål som sätts i projektet. Den måste alltså göras tidigt i planeringsprocessen. Syftet med problemanalysen är att identifiera det konkreta problem som projektet ska bidra till att lösa. Utgå alltid från målgruppens behov. Problemanalysen kan med fördel göras som en brainstorming där man tillsammans resonerar kring vilka problem som finns i det område/ temaområde som projektet är tänkt att jobba med. Anordna därför en workshop där ni testar och förkastar olika problem- och målformuleringar innan ni slutligen bestämmer er för vilket problem det är realistiskt att fokusera på. Diskutera tillsammans med er samarbetspartner: Vilka problem finns i området? Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet realistiskt sett kan bidra till att lösa? Vilka är orsakerna till problemet? Vilka är konsekvenserna av problemet? Efter att genom diskussion ha kommit fram till en rad problem är nästa steg att inordna ovanstående inventering i huvudproblem, orsaker och konsekvenser, i ett så kallat problemträd. För att illustrera hur processen kan gå till visar vi nedan ett exempel. Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet ska bidra till att lösa? Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Vilka är orsakerna till problemet? Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna och i samhällets beslutsorgan. Många formella och informella normer i form av regler och sedvänjor upprätthåller denna könsmakt. Kvinnorna är oorganiserade, de är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Vilka konsekvenser får problemet? Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället, kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir därmed begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Svaren (problem, orsaker och konsekvenser) bildar ett så kallat problemträd, som i vårt exempel kan struktureras så här: Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. Problemträd konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Det huvudproblem ni identifierar har oftast många orsaker. Det är viktigt att ni bestämmer er för vilka av orsakerna som ni tror att projektet har resurser och kapacitet att göra något åt. Att under ett eller några fåtal projektår förändra männens makt över kvinnorna är inte realistiskt. Däremot kan kvinnornas makt successivt stärkas och könsmaktsordningen stegvis förändras, genom att kvinnorna organiserar sig, lär sig att förädla och sälja hantverksvaror och tjänar pengar vilket gynnar dem själva och hela familjen. 4. Målformulering och målträd Nästa steg blir att omformulera de problem, orsaker och konsekvenser som projektet vill fokusera Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. orsaker Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. på till målformuleringar. I LFA finns mål på tre nivåer, så kallade målhierarkier: det övergripande målet (vilken hållbar effekt vill projektet bidra till på lång sikt), projektmålet (de konkreta förändringar i termer av tydliga, mätbara, långsiktiga resultat som projektet ska åstadkomma) och delmålen (de mera kortsiktiga resultat, som är steg på vägen för att uppfylla projektmålet). Målen på de olika nivåerna ska hänga samman i en logisk kedja och tydligt kopplas till de identifierade problemen. Detta görs genom att spegla problem, orsaker och konsekvenser (från problemanalysen) och förvandla dessa till projektmål, delmål och övergripande mål

17 I och med att de projekt som bedrivs med medel från Palmecentret är organiserade i landprogram som i sin tur är indelade i resultatområden (se kapitel ett) - är det viktigt att samtliga projekt bidrar till programmets och resultatområdets övergripande mål. Ett projekt inom till exempel resultatområdet folkligt deltagande i Sydafrika ska ha ett övergripande mål som stämmer överens med Palmecentrets mål för folkligt deltagande i Sydafrikaprogrammet. Det är därför viktigt att ta reda på vilket övergripande mål som gäller där just ert projekt ska genomföras. Projektmål och delmål ska däremot på egen hand formuleras av den sökande organisationen. Omformulering av problem till projektmål: Genom att spegla/vända på det problem som identifierats i problemanalysen kan vi formulera ett projektmål för vårt exempel: Problem: Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Projektmål: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Projektmålet svarar på frågan: Hur vill vi att situationen ska se ut när projektet är avslutat? Omformulering av problem till projektmål Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. orsaker Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Projektmål Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Fundera också över vilken förändring som är realistisk att uppnå genom projektet. Vi vill uppnå att Projektmålet ska alltid beskriva ett tillstånd. Vi vill uppnå att är en mening som kan användas som hjälp i formuleringen av mål på alla nivåer. Läs projektmålet i vårt exempel, och lägg till meningen vi vill uppnå att, till exempel så här: Vi vill uppnå att: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Hur gör vi om det mål som framstår som självklart för målgruppen inte stämmer överens med det övergripande målet för Palmecentrets verksamhet i landet? Då kanske vi helt enkelt inte är den bäst lämpade partnern för den utländska samarbetsorganisationen i fråga. Omformulering av problemets orsaker till delmål: Genom att spegla/vända på de orsaker till problemet som identifierats i problemanalysen kan vi formulera delmål för vårt exempel: Orsaker till problemet: Männen har traditionellt sett makt både i familjen och i samhällets beslutsorgan. Många formella och informella normer i form av regler och sedvänjor upprätthåller denna könsmakt. Kvinnorna är oorganiserade, de är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Delmål: Delmål 1: En fungerande demokratiskt uppbyggd kvinnoorganisation med reellt deltagarinflytande är etablerad. Delmål 2: Kvinnorna har ökad kunskap och förutsättningar för organisering och för påverkansarbete i lokalsamhället. Delmål 3: Kvinnorna har ökat den inkomst som de själva disponerar över och ökar således sitt beslutsfattande i familjen. Delmålen svarar på frågan: Vilka olika delmål måste vi uppnå för att tillsammans komma fram till projektmålet? Som ni ser har vi i exemplet valt att fokusera på den delen av problemet som rör kvinnornas organisering och utbildning. Vi har inte satt upp något delmål för att bemöta de formella och informella normer som upprätthåller könsmakten mellan kvinnor och män. Att exkludera en del av orsakerna till problemet ska alltid vara en konsekvens av ett aktivt val. Kanske besitter inte projektorganisationen den kunskap och kompetens som krävs för att bemöta detta problem och bedömer att det därför är mer realistiskt att fokusera på kvinnornas organisering och utbildning. Omformulering av problemets konsekvenser till övergripande mål: Som vi beskrev i kapitel ett (se Sida och Palmecentret ) har Palmecentret effektiviserat verksamheten genom att organisera den i program och resultatområden. Det är viktigt att alla projekt som finansieras med medel från Palmecentret faller inom ramen för Palmecentrets målsättningar och strategier. Därför är det övergripande målet för varje programland och resultatområde redan formulerat av Palmecentret. Svenska organisationer som söker projektstöd måste alltså samordna sina projekt med Palmecentrets mål för aktuellt program och resultatområde. Kontakta Palmecentret för information om vilket övergripande mål som är aktuellt för just ert projekt

18 I vårt exempel: Problemets konsekvenser: Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället, kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir därmed begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Övergripande mål (formulerat av Palmecentret): Palmecentrets samarbetsorganisationer med inriktning på folkbildning har stärkt sina demokratiska arbetsformer, utvecklat sin utbildningsverksamhet och samverkar med andra organisationer inom det civila samhället. Målgruppen, främst ungdomar och kvinnor mobiliseras med syfte att vidga sina kunskapsperspektiv, aktivera sig i föreningsliv och därmed få möjlighet att kunna påverka sin närmiljö. Det övergripande målet svarar på frågan: Vilken förändring i samhället hoppas vi att projektet ska bidra till på sikt? SMARTA mål: Många upplever att det är svårt att hamna helt rätt i målformuleringen. Därför finns det metoder för att undersöka om målet är SMART. Ett mål ska vara: S = Specifikt M = Mätbart A = Accepterat/antaget av målgruppen R = Realistiskt T = Tidsbegränsat Diskutera igenom de mål som ni valt att fokusera på, både projektmål och delmål. Visar det sig att något av målen inte är SMART behöver ni formulera om målet, eller gå tillbaka ett steg och välja ett annat problem att fokusera på. 5. Aktivitetsplan Först efter att målen är fastställda kan planen för aktiviteterna utformas. Aktiviteterna är det arbete som utförs av dem som är inblandade i projektet, och aktiviteterna ska bidra till att lösa de identifierade problemen. Aktiviteterna måste därför vara helt relaterade till de olika delmålen som projektet har, som tillsammans gör att projektmålet uppnås. Om ett av delmålen för projektet är ökad kunskap om facklig förhandling så bör aktiviteterna relaterade till detta delmål handla om att genom utbildning, studiecirklar och så vidare bidra till att just kunskapen om facklig förhandlingsteknik ökar hos målgruppen liksom förmågan att tilllämpa kunskapen. Fråga att ställa för att avgöra vilka aktiviteter som är lämpade: Vad behöver göras för att uppnå de olika delmålen som finns för projektet? problemträd målträd Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. övergripande mål Palmecentrets samarbetsorganisationer med inriktning på folkbildning har stärkt sina demokratiska arbetsformer, utvecklat sin utbildningsverksamhet och samverkar med andra organisationer inom det civila samhället. Målgruppen, främst ungdomar och kvinnor, mobiliseras med syfte att vidga sina kunskapsperspektiv, aktivera sig i föreningsliv och därmed få möjlighet att kunna påverka sin närmiljö. Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. projektmål Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. orsaker delmål Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Kvinnorna har ökat den inkomst som de själva disponerar över och ökar således sitt beslutsfattande i familjen. En fungerande demokratiskt uppbyggd kvinnoorganisation med reellt deltagarinflytande är etablerad. Kvinnorna har ökad kunskap och förutsättningar för organisering och för påverkansarbete i lokalsamhället

19 6. Resursplanering Resursplaneringen är nära kopplad till aktiviteterna. Det handlar helt enkelt om att se över vilka mänskliga och finansiella resurser som behövs för att kunna genomföra aktiviteterna. Detta inkluderar områden som expertis, utrustning, lokaler, material, resor, finansiering och tidsperiod. Palmecentret har specifika regler för hur en budget ska vara uppställd och vilka typer av kostnader som får ingå, som ni kan läsa om i kapitel fem. 7. Indikatorer på måluppfyllelse Indikatorer på måluppfyllelse behövs för att kunna svara på frågan är vi på väg att uppnå vårt mål? alternativt har vi uppnått vårt mål?. Det är viktigt att tidigt diskutera tillsammans med målgruppen och andra intressenter vad som definierar ett lyckat projekt och hur det kan mätas. Indikatorerna används för att ge prov på att resultat uppnåtts och de måste vara konkreta och mätbara. För att kunna mäta om vi uppnått vårt mål är det nödvändigt att veta hur situationen såg ut vid projektets start. Därför är det viktigt att fastställa indikatorerna i projektets planeringsskede och redan då dokumentera utgångsläget (på engelska kallas detta baseline). Ett tips är att utgå från uppgifter som den lokala projektorganisationen redan mäter; om organisationen till exempel för statistik över medlemsbasen och denna är relevant för projektets måluppfyllelse kanske en indikator kan vara att medlemsbasen ökar som följd av projektet. Diskutera med er samarbetsorganisation och titta i organisationens årsredovisning för att skapa er en uppfattning om vad det redan idag finns statistik över. Indikatorer på måluppfyllelse kan vara kvantitativa, det vill säga bevisas med siffror och statistik. De kan också vara kvalitativa, till exempel deltagarnas upplevelser av att ha ökat sina kunskaper eller stärkt sin självkänsla. Indikatorer kan också vara både kvantitativa och kvalitativa. Ett exempel på en indikator som både är kvantitativ och kvalitativ är följande: Minst 60 procent (kvantitativ) av deltagarna upplever att deras sociala och ekonomiska status (kvalitativ) i familjen höjts jämfört med situationen före projektet. Kom ihåg att indikatorerna alltid måste kunna verifieras. Diskutera på vilket sätt ni ska mäta förändringarna i indikatorerna, till exempel genom statistik, intervjuer, enkäter, observationer med mera. Så bra att Så bra att är en mening som kan användas som hjälp i formuleringen av indikatorer: Läs projektmålet i vårt exempel: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Så bra att minst 60 procent upplever att de stimuleras och stöds av gemenskapen mellan deltagarna i projektet (indikator 1). ett system för dialog mellan kvinnoorganisationen och lokala beslutsfattare har upprättats (indikator 2). kvinnoorganisationen har påverkat lokalpolitiken (indikator 3). minst 60 procent av deltagarna uppger att deras sociala och ekonomiska status i familjen höjts jämfört med situationen före projektet (indikator 4). Läs mer i bilaga ett om vilka mätmetoder som kan användas för att mäta respektive indikator. 8. Riskanalys I projektplaneringen ingår det att göra en riskanalys, det vill säga diskutera igenom vad som kan tänkas hindra eller försvåra att projektet genomförs som planerat. Risk är en oviss händelse 1. Identifiera risker 2. Vad blir konsekvensen om händelsen inträffar som kan påverka projektet negativt. Anledningen till att en riskanalys är viktig att göra är för att riskerna då kan förbyggas och kanske till och med planeras bort. Om inte så är projektet bättre förberett på oförutsedda händelser. En grundläggande skillnad brukar göras mellan externa och interna risker. Externa är risker som projektgruppen inte rår över (det politiska läget i landet, myndigheters attityder, naturkatastrofer och så vidare). Interna risker handlar om sådant som inom projektet kan sätta käppar i hjulet, till exempel konflikter inom projektgruppen eller att personer lämnar projektet. Ovan presenteras kortfattat en enkel riskhanteringsmodell. I riskhanteringsmodellen är första steget att identifiera risker. Gör en lista och beskriv de risker som kan komma att påverka projektet. Steg två är att bedöma vilka konsekvenser som riskerna kan komma att få. I steg tre räknas den så kallade riskfaktorn ut. Här uppskattas först på en skala från 1 till 5 hur stor sannolikheten är att risken inträffar RISK KONSEKVENSER SANNOLIKHET (1 5) 3. Bedöm sannolikhet och allvar i konsekvens för att räkna ut riskfaktorn (1=lägst sannolikhet, 5= högst sannolikhet). Sedan uppskattas på en skala från 1 till 5 hur stor omfattning konsekvenserna har i relation till projektet (1=lägst konsekvens, 5= högst konsekvens). Gå sedan vidare och räkna utifrån sannolikhet och omfattning ut den totala riskfaktorn. Detta görs genom att multiplicera siffran för sannolikhet (s) med siffran för konsekvens (k). I steg fyra rangordnas sedan riskerna utifrån riskfaktor och en analys görs av vilka risker som är viktigast att fokusera på. Steg fem är att göra en handlingsplan för de risker ni identifierar. På så sätt kan riskerna förebyggas och hanteras. Beroende på hur allvarlig risken är, och hur stor sannolikheten är att risken inträffar, kan ni välja att acceptera risken utan åtgärd eller sätta upp en handlingsplan för hur ni ska hantera risken om den inträffar. Utgå från följande frågor: Kan vi göra något för att minimera att risken inträffar? KONSEKVENS (1 5) 4. Analysera resultatet RISKFAKTOR 5. Hur kan riskerna förebyggas, hanteras och/ eller åtgärdas Handlingsplan (exempel) Krig Projektet läggs ner Ingen åtgärd Projektförseningar Korruption Interna dispyter Mål uppnås inte, återbetalning Målgrupp drabbas, återbetalning Splittring i projektgrupp Realistisk aktivitetsplan Stärka administrationen Diskutera potentiella konflikter 36 37

20 Kan vi göra något för att minimera eller mildra konsekvenserna? Kan vi hantera konsekvenserna? Kan vi acceptera riskerna? Behöver målen och aktiviteterna ändras med anledning av riskerna? På föregående sida finns ett exempel på hur en riskanalys kan se ut. I detta exempel bör fokus främst ligga på risken interna dispyter som fått högst riskfaktor och minst på risken för krig. Därför är det viktigt att projektgruppen noggrant diskuterar igenom hur interna dispyter ska hanteras och lägger upp en handlingsplan för detta. 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Slutligen bör ni diskutera vilka förutsättningar ni har för att nå era mål. Det handlar här om att identifiera vad som gör de olika aktiviteterna framgångsrika så att projektmålen kan nås. Det kan till exempel handla om tid och resursbegränsningar, avstånd, olika språk och olika kulturella input Den tid och de resurser som investeras i ett projekt activity De aktiviteter som genomförs output Aktiviteternas resultat på kort sikt bakgrunder som traditioner och värderingar. Ett exempel på förutsättning i vårt projekt: Projektets aktiviteter planeras på en tid som möjliggör kvinnornas deltagande (se fler exempel i bilaga ett). Den färdiga LFA-matrisen När ni gått igenom alla steg i LFA-processen ska projektet sammanfattas i en så kallad matris. På så sätt blir projektets mål, indikatorer, mätmetoder, risker och förutsättningar överskådliga. Matrisen använder ni sedan regelbundet genom projektets gång för att stämma av att ni är på rätt väg. När LFA-processen är genomförd har ni kommit en lång bit på väg mot en färdigskriven ansökan. Poängen med att göra processen tillsammans med er lokala samarbetspartner är att ni båda lärt er mycket om projektet och att båda parter vet vad som ska göras. Gemensamt deltagande ökar projektets kvalitet och hållbarhet. Den kompletta LFA-matrisen ur vårt projektexempel finns i bilaga ett. outcome Resultat på medellång sikt impact Större, långsiktiga förändringar, oftast på samhällsnivå 4.2 Resultatstyrning Det internationella utvecklingssamarbetet har ibland fått kritik från politiker, journalister och allmänhet för att inte kunna redovisa resultat. Kommer pengarna fram? är en vanlig fråga. Det finns flera orsaker till att det är viktigt att visa resultaten av utvecklingssamarbetet. Dels ökar det trovärdigheten för biståndet och visar att pengarna används till insatser som skapar positiv förändring. Dels är det en slags redovisning till projektets deltagare, målgrupp, givarorganisationer och svenska skattebetalare. Sida och andra internationella organisationer, inklusive Palmecentret, resultatstyr verksamheten, vilket innebär att fokus ska ligga på resultat och inte på aktiviteter. Aktiviteter kan aldrig vara resultat i ett projekt. Aktiviteterna syftar till att nå ett mål, det vill säga att åstadkomma ett resultat. I resultatstyrd verksamhet kan resultaten delas upp i en logisk resultatkedja som har tre olika nivåer, vilka tillsammans åstadkommer utveckling: 1) Output: Konkreta resultat på kort sikt till följd av specifika projektaktiviteter. Till exempel ökad kunskap eller ökad förmåga att tillämpa kunskapen till följd av en eller flera utbildningar. 2) Outcome: Resultat på medellång sikt i termer av den förändring i beteende som ovanstående resultat (output) lett till. Till exempel att en organisation blivit starkare och effektivare till följd av att medlemmarna har ökat sin kunskap. 3) Impact: Den tredje sortens resultat är effekter eller genomslag på längre sikt, ofta varaktiga och på en högre samhällsnivå. Till exempel att organisationen har ökat sitt inflytande i samhället och kanske även bidragit till positiva förändringar för utveckling. Det kan vara på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Bilden på sida 38 illustrerar resultatkedjan. För att kunna mäta resultaten på de olika nivåerna, dels under projektets gång och dels vid projektets redovisning, måste projektet systematiskt följas upp under hela perioden. LFA är ett hjälpmedel för att resultatstyra verksamheten. Utgå alltid från projektets LFA-matris och dess övergripande mål, projektmål, delmål och aktiviteter. Läs mer om uppföljning i kapitel sex. När ni planerar ert projekt, ställ er alltid frågan varför. Varför är det viktigt att bedriva just det här projektet? Varför ska just vi bedriva projektet (vad har vi för specifik kunskap att bidra med)? Att kunna svara på frågan varför visar ofta att ni hamnat rätt i projektet

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Creadora Unlimited 10.03.12 1

Creadora Unlimited 10.03.12 1 Creadora Unlimited 10.03.12 1 De tre nästa stegen Varför projekt? Resultatinriktat Enkelt att prioritera Människor med rätt intresse och kompetens i gruppen Lättare fatta beslut Går fortare Enklare att

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Projektet ska bidra till ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara måltider med bland annat:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

KORRUPTION ETT HINDER FÖR UTVECKLING

KORRUPTION ETT HINDER FÖR UTVECKLING KORRUPTION ETT HINDER FÖR UTVECKLING Palmecentrets metodstöd i antikorruption KORRUPTION ETT HINDER FÖR UTVECKLING Palmecentrets metodstöd i antikorruption KORRUPTION ETT HINDER FÖR UTVECKLING Palmecentrets

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer