Projekthandboken. För Palmecentrets medlemsorganisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekthandboken. För Palmecentrets medlemsorganisationer"

Transkript

1 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer

2 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer

3 Projekthandboken För Palmecentrets medlemsorganisationer Författare Elsa Anderman och Berith Andersson, Palmecentret, i samarbete med Jocke Nyberg och Gudrun Renberg, Context Grafisk form Lena Öierstedt Tryck Wikströms, 2011 foto Omslag Birgitta Silén, sid 12 Eric Roxfelt/SCANPIX, sid 17 Mats Wingborg, sid 24 Maria Söderberg, sid 28 Sara Holmgren, sid 40 G M B Akash/Silver, sid 47 Mats Wingborg, sid 56 Jeppe Gustafsson /SCANPIX Produktionen av detta material sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

4 Innehåll Förord 9 Välkommen till nya projekthandboken Om Palmecentret Demokrati, mänskliga rättigheter och fred Sveriges internationella utvecklingssamarbete Palmecentrets styrdokument Fyra genomgående perspektiv Jämställdhet och icke-diskriminering Hiv och aids Hållbar utveckling Antikorruption Förutsättningar för att söka stöd Grundläggande krav på svensk organisation Verksamhet som kan få stöd Samarbete med lokal organisation Vad är ett projekt? Projektplanering och resultatstyrning Projektplanering med LFA-metoden Resultatstyrning Ekonomin i ordning Egeninsats Budgetering och budgetuppföljning Materialinköp Avtal och utbetalning av medel Årsredovisning Pengar kvar i slutet av året Underlag och kvitton Kostnadseffektivitet Genomförande och uppföljning av projekt Palmecentrets uppförandekod Dokumentation av projekt Projektuppföljning och halvårsredovisning Praktiskt vid resor Information i Sverige Konflikter stora och små Redovisning och utvärdering Att redovisa resultat Utfasning och lokalt övertagande Utvärdering Deskriptiv och ekonomisk redovisning 58 Ordlista 61 Lästips och länkar 62 Källförteckning

5 Förord Palmecentrets viktigaste uppgifter handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och fred de ord vi har med oss från Olof Palme och som vi hela tiden ska sträva efter att efterleva och förverkliga. Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av solidaritetsarbete och vi är stolta över att föra det arbetet vidare. Våra medlemsorganisationer har nätverk och kontakter i hela världen och det ger möjlighet till ett framgångsrikt samarbete. I dag bedrivs cirka 250 projekt. Genom rådgivning, utbildning och metodutveckling stödjer vi från Palmecentret medlemsorganisationerna i såväl småskaliga folkrörelseprojekt som i större mobiliseringskampanjer. Många engagerade medlemmar i lokala och regionala organisationer i Sverige och i samarbetsländerna arbetar tillsammans för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Planering och genomförande sker gemensamt, med delat ansvar för att åstadkomma så bra resultat som möjligt. Under arbetet utbyts erfarenheter och kunskaper fördjupas till ömsesidig nytta. Till dig som är engagerad i ett utvecklingsprojekt vill vi säga tack för den tid och kraft du ägnar åt detta. Det är en angelägen insats och säkert får du också mycket tillbaka genom ditt engagemang. Förhoppningsvis berättar du också för vänner och arbetskamrater om det viktiga arbete som görs. Vi behöver tillsammans sprida information om situationen i fattiga länder och om hur svensk arbetarrörelse stödjer arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och fred runt om i världen. Säkert känner du redan till att Palmecentret samlar in pengar för att kunna bedriva sin verksamhet. Vi behöver hjälpas åt för att hitta fler givare som vill bidra till det internationella solidaritetsarbetet. På finns information om hur man kan ge stöd. Pengarna används för att bidra till social och politisk förändring i till exempel Burma, Sydafrika, Palestina och Vitryssland. Lycka till i projektarbetet! Lena Hjelm-Wallén ordförande i Olof Palmes Internationella Center 8 9

6 Välkommen till nya projekthandboken Vår uppdaterade projekthandbok syftar till att ge dig som är eller funderar på att bli engagerad i Palmecentrets verksamhet vägledning, inspiration och konkreta tips när det gäller projektplanering, resultatmätning, ekonomihantering, redovisning och utvärdering. I handbokens första kapitel kan du läsa mer om Palmecentrets verksamhet och om hur vi genom våra resultatområden folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitisk organisering medverkar till att uppfylla målet med det svenska utvecklingssamarbetet; att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Kapitel två beskriver de fyra genomgående perspektiv som ska genomsyra all vår verksamhet: jämställdhet och icke-diskriminering, hiv och aids, hållbar utveckling och antikorruption. Vidare beskrivs de grundläggande krav som ställs på en svensk eller utländsk organisation som vill arbeta genom Palmecentret. Projektplanering enligt LFA-metoden förklaras grundläggande och med konkreta exempel i kapitel fyra. Tips på god ekonomihantering behandlas i kapitel fem. Där finner ni också information om egeninsats, budgetering, avtalsskrivning och anvisningar för projektadministration. Kapitel sex fokuserar på projektets genomförande och uppföljning. I takt med ökade krav på resultatredovisning berättar vi också om hur vi i program och projekt kan stärka resultatstyrning av verksamheten. Slutligen presenteras projektredovisning i det sjunde och sista kapitlet. Projekthandboken kan läsas individuellt men allra bäst fungerar den om ni läser den tillsammans i projektgruppen. Diskutera innehållet och välj gärna att fördjupa er i de avsnitt som är av särskilt intresse. Kanske kan var och en av er fördjupa er i någon del och sedan presentera kunskaperna för övriga i gruppen. Vi hoppas att denna projekthandbok ska vara till hjälp för er! Kontakta oss gärna om ni har frågor och synpunkter. Elsa Anderman metodhandläggare på Olof Palmes Internationella Center 10 11

7 1. Om Palmecentret 1.1 Demokrati, mänskliga rättigheter och fred Palmecentret verkar i Olof Palmes anda för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och fred. De är grunden för minskad fattigdom i världen och de förutsätter varandra. Utan respekt för mänskliga rättigheter ingen demokrati och fred. Och utan fred, ingen demokrati och inga mänskliga rättigheter. Palmecentrets verksamhet riktar in sig på att bidra till att ge människor runt om i världen makt att forma de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Vi arbetar i nära samarbete med svensk, europeisk och internationell arbetarrörelse samt med andra folkrörelser och delar av civilsamhället i de länder där vi har verksamhet. Tillsammans med medlemsorganisationerna driver Palmecentret årligen cirka 250 solidaritetsprojekt. Projekten stödjer uppbyggnaden av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle i samarbetsländerna. Rättighetsperspektivet genomsyrar hela verksamheten genom att vi aktivt jobbar för delaktighet, icke-diskriminering, transparens och ansvarsutkrävande i utformningen och genomförandet av våra projekt och program. Våra medlemsorganisationers engagemang är grunden för vårt arbete. Deras långa praktiska erfarenhet av demokrati och folkbildning i folkrörelser är en stor tillgång för svenskt utvecklingssamarbete. De flesta projekt drivs av medlemsorganisationerna tillsammans med lokala samarbetsorganisationer i utvecklingsländer. Palmecentrets roll är då främst att vara rådgivare och kvalitetssäkrare av verksamheten. Palmecentrets egen verksamhet kompletterar medlemsorganisationernas arbete genom att fånga upp idéer och egna initiativ, som då stöds direkt av Palmecentret. Tillsammans med Socialdemokraterna ansvarar vi också för partiinriktat demokratistöd, vilket stödjer uppbyggnaden av ett demokratiskt partiväsende i samarbetsländerna. Palmecentret genomför därutöver kommunikationsinsatser i samarbete med medlemsorganisationer. Det opinionsbildande arbetet är en viktig del av vårt arbete för rättvisa och solidaritet. Genom bland annat seminarier som riktar sig till medlemsorganisationens medlemmar, allmänheten, beslutsfattare och andra internationella organisationer, vill vi öka kunskaperna och främja debatten om globala utvecklingsfrågor. Mer information om Palmecentrets verksamhet, uppdrag och mål finns på 1.2 Sveriges internationella utvecklingssamarbete I Sverige har vi en lång tradition av demokratiutveckling, internationell solidaritet och engagemang för människor som lever i fattigdom. Genom de skatter vi betalar och insamlade pengar från privatpersoner finansierar vi internationellt utvecklingssamarbete med en rad länder. I detta ingår inte bara utvecklingsländer utan även länder i Öst- och Centraleuropa, där det så kallade reformsamarbetet fokuserar på stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värderingar. Resurserna kanaliseras via multilaterala internationella organisationer (särskilt FN-organen), statliga myndigheter, företag samt svenska och utländska enskilda organisationer. Fattigdomsbekämpning målet för svenskt utvecklingssamarbete Det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. (Läs mer i proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik 12 13

8 för global utveckling, antagen av riksdagen i december 2003). Fattigdom ser olika ut beroende på vem man är och var man bor. Den innebär brist på materiella resurser men lika mycket brist på makt som begränsar (eller hindrar) möjligheten att påverka och förändra sin situation. Strukturell och individuell diskriminering kränker de mänskliga rättigheterna. Genom att stödja ett lands civilsamhälle folkrörelser, politiska och fackliga organisationer med flera kan fattiga människor få makt och möjlighet att själva förbättra sina levnadsvillkor. Rättigheter i fokus Demokrati, mänskliga rättigheter och fred är förutsättningar för en hållbar utveckling grundad på social, ekonomisk, kulturell, medborgerlig och politisk rättvisa. En grund i Sveriges internationella utvecklingssamarbete är att all verksamhet ska tillämpa det så kallade rättighetsperspektivet. Palmecentrets värdegrund och vårt praktiska arbete utgår från principen att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. Det betyder att de politiska och medborgerliga rättigheterna är lika viktiga som de sociala och ekonomiska. Fungerande åsikts- och föreningsfrihet är en förutsättning för människors rätt till arbete, utbildning och mat i ett långsiktigt, hållbart perspektiv. Därför har vår kamp mot fattigdomen samtidigt varit en kamp för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Rättighetsperspektivet vilar på följande principer: Deltagande. Innebär att människor är självständiga, tänkande och aktiva medborgare som har rätt att delta i demokratin och påverka beslut. Icke-diskriminering. De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter utgår från principen att ingen människa ska diskrimineras eller missgynnas. Öppenhet och insyn. Rätten till fri och oberoende information är en förutsättning för människors möjlighet att aktivt delta i samhällets olika funktioner och för att kunna ställa beslutsfattare till svars. Ansvarstagande och ansvarsutkrävande. Det är statens skyldighet att med största möjliga ansträngning respektera och tillämpa de konventioner om mänskliga rättigheter man anslutit sig till. Det innebär också skyldighet att tillämpa de egna lagarna i ett land. Därför har medborgarna rätt att utkräva detta ansvar av de styrande i landet. Regeringen och Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) är en myndighet som har till uppgift att bidra till att nå målen för den svenska utvecklingspolitiken. Sida lyder under regeringen som styr genom regleringsbrev och riktlinjer för biståndet. Regeringen granskar Sida och dess partners genom bland annat Riksrevisionen och Sadev (Institutet för utvärderingar av internationellt utvecklingssamarbete). Du kan läsa mer om det svenska utvecklingssamarbetet i skriften Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete. Så fungerar det, som finns på Sidas hemsida. Information om Sidas och regeringens beslut finns på respektive Sida och Palmecentret För att ta tillvara all den kompetens som finns i samhället samarbetar Sida med olika aktörer. En del av Sidas budget kanaliseras via organisationer i det svenska civilsamhället, till exempel Palmecentret. Palmecentret har ett ramavtal med Sida som innebär att vi ansvarar för att under en längre period samordna arbetarrörelsens internationella utvecklingsarbete. Sedan 2010 finns nya anvisningar för hur Palmecentret och andra svenska organisationer söker och redovisar sin verksamhet till Sida. De bygger på regeringens policy för stöd till det civila samhället (se Pluralism. Policy för stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete, Rättighetsperspektivet ska vara en utgångspunkt i all verksamhet. Vidare ska verksamheten huvudsakligen organiseras i program. Det innebär att ett antal projekt ska samordnas tematiskt och geografiskt så att de ingår i en helhet med ett gemensamt övergripande mål. Möjligheterna att åstadkomma resultat ökar betydligt när flera projekt samverkar. Palmecentrets program är geografiskt avgränsade till länder. Detta innebär att all verksamhet som Palmecentret stödjer i exempelvis Serbien betraktas som ett program: Serbienprogrammet. Den tematiska avgränsningen innebär att Palmecentrets verksamhet fokuserar på tre resultatområden: folkligt deltagande fackligt samhällsarbete partipolitisk organisering Resultatområdena speglar tre centrala aspekter av den folkliga organisering som starkt bidragit till utvecklingen av Sverige som demokrati och välfärdsnation. Palmecentret utgår från dessa när vi analyserar behovet av stöd i våra verksamhetsländer. Det tydliggör samtidigt vilka aktörer som är relevanta för Palmecentret att samarbeta med. Svenska organisationer som söker projektstöd måste samordna sina projekt med Palmecentrets strategier och målsättningar för verksamheten i det aktuella landet. Det krävs ett stort mått av samordning både i planering och i verksamhet. Det krävs också att den sökande organisationen väl känner till Palmecentrets strategier och mål för landet och resultatområdet i fråga. Som en följd av att verksamheten struktureras i program delar Palmecentret in sina verksamhetsländer i tre kategorier: programland, projektland och övriga verksamhetsländer. Förutsättningen för att bli ett programland är att verksamheten i landet är så omfattande att den kan organiseras som ett program. Vägledande definition för ett programland är att där ska finnas verksamhet inom minst två av de tre resultatområdena: folkligt deltagande, fackligt samhällsarbete och partipolitisk organisering. Projektland innebär ett land där verksamhet inom ett resultatområde bedrivs. I kategorin övrigt verksamhetsland ingår dels länder som deltar i ett regionalt eller ett globalt samarbete, dels länder där kontakter är på väg att etableras eller utvecklas

9 1.3 Palmecentrets styrdokument Palmecentrets främsta styrdokument är Verksamhetspolicyn och Verksamhetsstrategin. Som en komplettering till dessa håller Palmecentret på att ta fram landstrategier för de prioriterade verksamhetsländerna, de så kallade programländerna. Allt Palmecentrets arbete genomsyras av fyra genomgående perspektiv: jämställdhet och icke-diskriminering hiv och aids hållbar utveckling antikorruption Alla fyra perspektiven hör nära samman med mänskliga rättigheter och möjligheterna till goda och hållbara levnadsförhållanden. Därför har Palmecentret utarbetat policyer för varje perspektiv. I kapitel två kan du läsa mer om hur Palmecentret ser på perspektiven och hur ni praktiskt kan arbeta med dessa i era projekt. Att engagera sig i ett projekt genom Palmecentret för med sig ett stort ansvar, både vad gäller genomförande och uppförande. Att resa och arbeta inom ramen för Palmecentrets verksamhet betyder att du representerar Palmecentret och din egen organisation; du betraktas som representant för arbetarrörelsens internationella engagemang. Därför är det av stor vikt att du, när du representerar Palmecentret eller din organisation, under hela utlandsvistelsen bidrar till att vårda och stärka vårt rykte i arbetet med samarbetsorganisationen, i kontakt med myndigheter samt gentemot människor i allmänhet. Som gäst i ett annat land är du alltid synlig, vilket innebär du kan behöva tänka efter en extra gång i mötet med nya kulturer, miljöer och människor. Dokumentet Uppförandekod för Palmecentrets representanter och konsulter innehåller minimiregler för alla som arbetar i Palmecentrets regi; personal, projektaktiva och expertmedverkande. Läs mer i kapitel sex. Samtliga styrdokument finns på 2. Fyra genomgående perspektiv Förutom att all verksamhet ska tillämpa det så kallade rättighetsperspektivet (se kapitel ett) utgår Palmecentret från fyra perspektiv som ska genomsyra all verksamhet. Dessa är: jämställdhet och icke-diskriminering, hiv och aids, hållbar utveckling och antikorruption. 2.1 Jämställdhet och ickediskriminering Palmecentrets verksamhet utgår från övertygelsen om alla människors lika värde och rättigheter. Målet för vårt arbete med icke-diskriminering är att människor ska ha samma möjligheter att utforma samhället och sina egna liv. Detta oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Icke-diskriminering är en förutsättning för demokrati, fred och fattigdomsbekämpning. Det möjliggör alla medborgares deltagande på lika villkor och garanterar alla människors rätt att leva fria från förtryck. Icke-diskriminiering utgör därmed en del av en mångdimensionell syn på fattigdom. Att arbeta med icke-diskriminering innebär att försöka bryta ofta tusenåriga maktstrukturer som bygger på traditioner, politik och sedvänjor som systematiskt har nedvärderat olika gruppers betydelse, arbete, tankar och vilja

10 Marginalisering och systematisk uteslutning av vissa grupper bidrar till att dränera samhällen på resurser, idéer och utvecklingsmöjligheter. I slutändan begränsar det den representativa demokratin och riskerar att bidra till orättvisa, instabilitet och oro. Palmecentret ser jämställdhet som en central del av arbetet för icke-diskriminering. Maktaspekten är utgångspunkten i vår analys; oavsett om diskriminering sker på grund av kön, etnicitet eller något annat bidrar den till att cementera maktrelationer i samhället. Jämställdhet gynnar hela samhället, inte bara kvinnor. När diskriminerande strukturer undanröjs, till exempel genom att kvinnor får utbildning, ökar kvinnors kapacitet, ekonomiska möjligheter och makt över sina egna liv. De föder färre och friskare barn, de återinvesterar, i högre utsträckning än män, sina inkomster i kommande generationer och de får större möjligheter att påverka hela samhällsutvecklingen. Jämställdhet är alltså inte bara nödvändig för att öka kvinnors ekonomiska trygghet, utan är också grunden för att bekämpa fattigdom och främja en hållbar utveckling. Samtliga projekt som bedrivs med medel från Palmecentret ska innehålla en jämställdhetskomponent med en genomarbetad jämställdhets- och maktanalys. Nedan följer tips på frågor som kan ställas vid projektets planering och genomförande för att öka jämställdhet och minska diskriminering. Stödfrågor vid projektets planering Hur ser situationen ut i det område där projektet ska bedrivas när det gäller jämställdhet och diskriminering (hur ser maktbalansen ut mellan kvinnor och män, vilka grupper diskrimineras)? Reflektera över vilka som identifierat problemet som projektet ska arbeta med. Vilken kunskap finns om jämställdhetsarbete och icke-diskrimineringsarbete i er organisation respektive samarbetsorganisationen? Riktar projektet in sig på någon grupp som är diskriminerad? Vilken och varför? Hur kan vi säkerställa att män och kvinnor deltar i lika stor utsträckning i utformningen och genomförandet av projektet? Hur kan vi säkerställa att den diskriminerade gruppen deltar i utformningen och genomförandet av projektet? Har en analys gjorts av eventuellt motstånd till kvinnors/den diskriminerade gruppens deltagande eller inflytande i projektet? Görs något specifikt för att underlätta kvinnors/den diskriminerade gruppens deltagande vid olika beslut? Bidrar projektet till att stärka diskriminerade gruppers makt (kan exempelvis vara makt i organisationen eller i lokalsamhället)? Inför det praktiska arbetet i projektet Sträva efter en jämn könsfördelning i projektgruppen. Ge kvinnor och diskriminerade möjligheten att bli projektledare. Om ni i dagsläget redan har en man på posten: går det att ha ett delat ledarskap med en man och en kvinna? Utse en antidiskrimineringsansvarig i er projektgrupp. Denna person har huvudansvar för att ni som projektgrupp följer den plan för jämställdhet och antidiskriminering som projektet bör ha. Se till att kommunikationen mellan er och er samarbetsorganisation sker mellan både män och kvinnor. Se alltid till att sätta frågor om jämställdhet och antidiskriminering högt på dagordningen i diskussioner med er samarbetsorganisation. Förlägg alltid möten till tider och platser som underlättar kvinnors deltagande. Palmecentrets metodstöd i jämställdhet och hbt-rättigheter, Alla vinner på jämställdhet, kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns fler stödfrågor att diskutera vid projektets planering, genomförande och utvärdering och konkreta tips på hur en plan för jämställdhetsarbetet kan se ut. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar. 2.2 Hiv och aids Hiv och aids drabbar inte bara individer utan hotar hela samhällen, dess institutioner och de demokratiska krafter som verkar i det civila samhället. Hiv och aids kan få stora politiska Burma: Kvinnorna tar mer plats S-studenters Burmautskott driver med stöd av Palmecentret sedan 1996 det så kallade Burmaprojektet. Partnerorganisationen heter Student and Youth Council of Burma, SYCB, och är en paraplyorganisation för 16 olika student och ungdomsorganisationer som verkar i exil i Thailand. Burmaprojektet syftar till att stärka kunskap om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, samt att öka förståelsen och samarbetet mellan olika etniska och politiska grupperingar. Inom projektet har S-studenter sedan 2006 drivit ett praktikantprogram för kvinnor, med särskilt fokus på jämställdhet. SYCB:s medlemsorganisationer skickar en kvinnlig representant vardera till huvudkontoret för praktik och utbildning under nio månader, säger Frida Perjus, som är projektledare. Kvinnorna utbildas i engelska, samhällskunskap, demokrati och jämställdhet. De återvänder sedan till sina respektive organisationer med ny kunskap och stärkt självförtroende. och sociala konsekvenser. I utsatta områden mister barn sina föräldrar och lärare, tjänstemän lämnar stolar tomma inom den offentliga förvaltningen, aktivister och förtroendevalda har inte möjlighet att fortsätta sitt arbete för demokrati och förändring. Sjukdomen drabbar marginaliserade grupper hårdast och brist på information och resurser i form av sjukvård drabbar oftast de mest utsatta. Andra centrala aspekter relaterade till sjukdomen rör den diskriminering och stigmatisering som de som lever med hiv eller insjuknar i aids utsätts för. Att en stor del av spridningen sker via sexuella kontakter bidrar till ett tabu som försvårar arbetet med hiv och aids. Problemen kring hiv och aids hör därför nära samman med Palmecentrets grundpelare: demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Viktiga Projektet har lett till starkt ökat kvinnligt deltagande inom SYCB. Från att ha varit helt mansdominerat är nu cirka procent kvinnor. Men att lyfta kvinnors rättigheter är inte alltid enkelt, säger Frida Perjus. Kulturskillnaderna är stora och många burmesiska män tycker fortfarande att jämställdhet är en sekundär fråga. Det är därför viktigt att dels samarbeta nära med lokala organisationer och använda deras egna lärare i undervisningen, dels att lyssna noga på deras egna erfarenheter och behov. Att försöka involvera männen, och att vara lyhörd för deras kultur så man inte trampar fel. För då lyssnar ingen ändå. För att föregå med gott exempel ser S-studenter också till att den svenska projektgruppen alltid består av både kvinnor och män. Om svenska kvinnor kan visa att de vågar tala för sig och att deras åsikter respekteras av deras manliga kolleger, samt att det finns män som ser jämställdhet som viktigt, kan det bidra till att lyfta frågan

11 medel i kampen mot sjukdomen är tillgång till kunskap, ökad jämställdhet, social och ekonomisk utveckling, stärkandet av marginaliserade grupper samt politisk påverkan. Rätten till information, utbildning och hälsa är grundläggande. Likaså är rätten att organisera sig, yttrandefrihet och rätten till fri media avgörande i arbetet med att minska spridningen av sjukdomen. Att engagera sig mot spridningen av hiv och aids är ett viktigt politiskt samhällsarbete. Inte minst eftersom spridningen av viruset drivs på av fördomar och okunskap, av kränkningar av kvinnors rättigheter och av den diskriminering som hivpositiva personer behöver utstå. Eftersom situationen varierar kraftigt i olika delar av världen, både vad gäller sjukdomens spridning, kunskapsnivå och tillgång till bromsmediciner berörs Palmecentrets projekt i skiftande grad av problemet. Palmecentret har beslutat att i projekt i Afrika söder om Sahara måste en analys och en handlingsplan kring hiv och aids ingå i ansökan till Palmecentret. För projekt i andra länder utgår planeringen från projektets sammanhang, kunskapsnivån i området samt öppenheten i frågor som rör sjukdomen samt sexuell och reproduktiv hälsa. Undersök och diskutera hur hiv och aids påverkar den utveckling projektet eftersträvar och hur målgruppen påverkas. Stödfrågor vid projektets planering Vilken grad av medvetenhet om hiv och aids finns i projektområdet? Hur kan projektet bidra till ökad medvetenhet? Vad gör myndigheter och andra organisationer när det gäller hiv och aids, exempelvis fackliga organisationer eller organisationer för mänskliga rättigheter? Hur sprids hiv i det aktuella området? Vilken kunskap har vi själva och våra samarbetsorganisationer om hiv och aids? Råder en öppen diskussion om sexuell och reproduktiv hälsa och hiv och aids inom organisationen och bland aktörer i det civila samhället? Hur kan diskussionen stärkas? Hur kan initiativ på lokal nivå stödjas och hur kan vi bidra till att hivpositivas mänskliga rättigheter stärks? Påverkas projektets målgrupp direkt eller indirekt av hiv och aids? Finns risk för att hiv och aids kan komma att påverka projektets genomförande och resultat? Inför det praktiska arbetet i projektet Inkludera diskussioner om sambandet mellan hiv och jämställdhet, ungdomars tillgång till sexualupplysning samt sexuell och reproduktiv hälsovård. Inkludera aktiviteter som leder till ökad medvetenhet om hiv i projektets program. Palmecentrets metodstöd i arbetet med hiv och aids, Bryt tystnaden!, kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns information om kopplingen mellan hiv och fattigdom, jämställdhet och hiv och varför hiv och aids sprids snabbare i ett konfliktområde. Ni hittar också konkreta tips på hur frågan om hiv och aids kan bli en del av ert projekt. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar. 2.3 Hållbar utveckling Demokrati, mänskliga rättigheter och fred är viktiga begrepp som genomsyrar Palmecentrets arbete. Miljöhänsyn och hållbart utnyttjande av naturresurser har tydliga samband med detta och ska därför vara en utgångspunkt för Palmecentrets arbete med hållbar utveckling. Miljöförstöringen och klimatförändringarna slår hårt mot alla världens människor, men hårdast mot de fattiga. För dem är marginalerna mindre, och möjligheterna att stå emot miljöförstöringens konsekvenser små. Följden är att klyftorna mellan människor vidgas och att risken för krig och konflikter ökar i takt med att kampen om resurserna tilltar. Lösningen är inte att hålla tillbaka utvecklingen, det skulle bara betyda att fler människor tvingas fortsätta leva i fattigdom. Istället handlar det om att omfördela det skapade välståndet på ett rättvist sätt, om att skapa bättre och billigare teknik och underlätta för tekniköverföring samt om att arbeta för en ökad global jämlikhet mellan människor, regioner och länder. På många håll spelar utsatta och marginaliserade människor en mycket aktiv roll i arbetet för att hejda miljöförstöringen. Det följer ofta av konkreta, lokala problem såsom knapp tillgång till rent vatten och brukbara jordar eller andra försörjningsproblem, många gånger beroende på kommersiell exploatering och utländska privata intressen. Att stödja dessa grupper och deras organisering, att införa ett miljö- och klimatperspektiv i verksamheten samt att aktivt arbeta för en hållbar miljö och ett hållbart klimat bidrar således till målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet; att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Palmecentret definierar sina prioriteringar för Det övergripande målet i Sveriges policy för miljö- och klimatfrågor i biståndet är förbättrad miljö, hållbart nyttjande av naturresurser och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändring. Det största trycket på miljön och klimatet utövas av de rikare delarna av jordens befolkning. Vi står för den högsta konsumtionen, för de största utsläppen av koldioxid och för utarmningen av världens resurser. Också människor miljö och hållbar utveckling som: projektens närmiljö och påverkan; miljöproblem på arbetsplatsen; rätten till hållbara och hälsosamma levnadsförhållanden; rätten till information, deltagande och medbestämmande, samt; internt miljöarbete inom Palmecentrets kansli. Palmecentret arbetar med att ta fram ett metodstöd i arbete med miljöoch hållbarhetsfrågor. Hör av dig till Palmecentret för mer information. Stödfrågor vid projektets planering Vilka är de mest betydande miljöproblemen som engagerar medborgarna där projektet bedrivs? Hur kan dessa frågor inkluderas i projektet? Vilken kunskap har vi själva och våra samarbetsorganisationer om klimatpåverkan och miljöförstöring? Hur påverkar projektets aktiviteter miljön och hur hanterar vi detta? Kan projektet användas för att främja ett ökat folkligt deltagande i beslutsprocesser som gäller frågor om miljö och naturresurser? Finns det några betydande miljöproblem på arbetsplatsen? Kan projektet i så fall användas till att utbilda de anställda om deras rättigheter och stärka deras möjligheter att ta itu med problemen? Vilken grad av medvetenhet om klimatförändringarna och dess konsekvenser finns i pro- som lever i fattigdom bidrar till världens miljöoch klimatproblem, dels genom okunskap, dels på grund av avsaknaden av hållbara försörjningsmöjligheter och sämre möjligheter att anpassa sig till miljöförändringarnas negativa effekter. Utvecklingssamarbetet kan spela en viktig roll i att förebygga och minska de negativa effekterna av klimatförändringar och miljöpåverkan samt öka kunskapen om hållbar utveckling

12 jektområdet? Hur kan projektet bidra till ökad medvetenhet? Vad gör myndigheter och andra organisationer när det gäller lokal klimatpåverkan, exempelvis fackliga organisationer eller andra organisationer i civilsamhället? Råder en aktiv diskussion om klimatpåverkan och miljöförstöring inom organisationen och bland aktörer i det civila samhället? Hur kan diskussionen stärkas? Påverkas projektets målgrupp direkt eller indirekt av klimatförändringar och miljöförstöring? Finns risk för att miljöpåverkan och klimatförändringar kan komma att påverka projektets genomförande och resultat? Inför det praktiska arbetet i projektet Inkludera diskussioner om miljö och hållbar utveckling. Inkludera utbildningspass och andra aktiviteter som leder till ökad medvetenhet om miljö och hållbar utveckling i projektets program. Vilka organisationer kan vi samarbeta med lokalt för att lyfta miljöfrågorna? 2.4 Antikorruption Att bekämpa korruption är nödvändigt i arbetet med att förbättra levnadsförhållandena för världens fattigaste. Världsbanken har identifierat korruption som ett av de största hindren för ekonomisk och social utveckling och Sida prioriterar antikorruption i sitt arbete för att uppfylla målet med Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Korruption kan ta sig olika uttryck, till exempel administrativ korruption, korruption vid företagsaffärer, politisk korruption eller vänskapskorruption. Palmecentret definierar korruption som: missbruk av pengar eller makt i syfte att få personliga, ofta ekonomiska, fördelar. De bästa sätten att motverka korruption är deltagande, öppenhet och att skapa regler och ramar för projektet som förebygger fel. Mätbara och realistiska mål, en väl genomtänkt aktivitetsplan samt en detaljerad budget bidrar sammantaget till att utrymmet för korruption minskar. Administrativa regler och rutiner behövs också. Att anlita auktoriserade revisorer och att hålla Sidas medel på separata bankkonton både i Sverige och i samarbetslandet är exempel på sådana åtgärder. Den svenska organisationen är dessutom skyldig att försäkra sig om att samarbetsorganisationen inte får ekonomiskt stöd från någon annan för samma aktiviteter som det egna projektet bekostar. Palmecentret har nolltolerans mot korruption. Se därför till att: Aldrig på något sätt medverka till korruption, genom att exempelvis ge eller ta emot mutor, varken i form av pengar eller andra förmåner som syftar till att ge dig fördelar gentemot andra. Alltid reagera på misstänkta oegentligheter i de projekt eller hos den organisation ni samarbetar med genom att kontakta ansvarig handläggare på Palmecentret. Aldrig utnyttja en maktposition till att ge andra personer fördelar de normalt inte skulle ha haft. Uppförande och umgänge med projektorganisationen och andra ska vara sådant att det aldrig kan uppfattas som krav eller förväntningar på olika tjänster eller förmåner. Checklista för att förbygga och motverka korruption Främja öppenhet, transparens och målgruppens deltagande i projektutformning och beslut. Stöd organisationsutveckling och förbättring av organisationens interna system för styrning och kontroll. En välfungerande organisation är en grundsten i att förebygga korruption. Ha tydliga och realistiska regler och rutiner samt en detaljerad budget. Ta upp frågan om korruption i möten och utbildningar med samarbetspartnern. Undersök samarbetspartnerns kapacitet för att administrera projektets resurser, till exempel genom att granska organisationens årsredovisning, ekonomiska system och delegations- och attestordning. Se genom praktiska arrangemang till att rapporteringsskyldigheter inte faller i glömska ej uppfyllda rapporteringskrav kan vara ett tecken på oegentligheter. Gör aldrig utbetalning av nya medel utan att ha godkänt avtalsenlig finansiell rapportering. Ägna speciell uppmärksamhet åt särskilt känsliga aktiviteter som upphandling och överföring av pengar, så att de följer föreskrivna regler och procedurer. Använd Palmecentrets antikorruptionsverktyg för att ta reda på hur korruptionsnivån ser ut i landet där du arbetar och för att analysera styrkorna och svagheterna i ert projektsamarbete. Palmecentrets metodstöd i antikorruption, Korruption ett hinder för utveckling kan beställas från Palmecentret eller laddas ner på vår hemsida. Där finns tips på hur antikorruptionsarbetet kan integreras i hela verksamheten, från projektstart till utvärdering. I handboken finns också ett verktyg för korruptionsanalys på land- och projektnivå. Materialet kan med fördel användas som underlag vid utbildningar och studiecirklar

13 3. Förutsättningar för att söka stöd 3.1 Grundläggande krav på svensk organisation Genom ett långsiktigt samarbetsavtal med Sida samordnar Palmecentret medlemsorganisationernas projektverksamhet. De grundläggande krav som ställs på en svensk organisation som vill arbeta genom Palmecentret är att organisationen: 1. Är en av Palmecentrets 26 medlemsorganisationer alternativt en regional eller lokal underavdelning till dessa, vilket ska påvisas med juridiska dokument (särskilda ramavtal kan undantas detta kriterium, och det finns också särskilda förutsättningar för det partiinriktade demokratistödet). 2. Har sitt säte i Sverige. 3. Har en demokratisk uppbyggnad, aktiva medlemmar, en vald styrelse, stadgar och regelbunden mötesverksamhet. 4. Har en ideell eller kooperativ uppbyggnad, och arbetar för en samhällsutveckling på demokratisk grund. 5. Har bedrivit verksamhet i Sverige i minst två år samt dokumenterat detta i årsberättelser och bokslut. 6. Kan ta ansvar för planering, genomförande och uppföljning av det tänka projektet, vilket inkluderar tillräckliga personella och ekonomiska resurser. 7. Har erfarenhet från utvecklingsarbete i samarbetsländer. Om denna erfarenhet inte finns inom organisationen kommer Palmecentret att inta en mer handledande roll i projektarbetet. 8. Åtar sig att genomgå Palmecentrets obligatoriska utbildningar för projektledare innan ansökan lämnas in (kontakta handläggare för aktuell information). 9. Har ett projektförslag som faller inom ramen för Palmecentrets strategi och mål för den aktuella regionen. 10. Kan påvisa att man inom organisationen bedriver ett aktivt jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete. 11. Besitter kompetens inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och fred som är relevant för den lokala samarbetsorganisationen. 12. Har fullgjort sina skyldigheter, till exempel rapporterings- och redovisningsåtaganden, för tidigare erhållna bidrag. 3.2 Verksamhet som kan få stöd Följande insatser kan få stöd från Palmecentret: Förstudie Ett grundligt förberedelsearbete är en förutsättning för att söka projektstöd från Palmecentret. Som stöd i detta arbete kan den svenska projektorganisationen ansöka om medel för att göra en förstudie. Syftet med en förstudie är att tillsammans med den tänkta lokala samarbetsorganisationen göra en färdig projektansökan (se kapitel fyra, projektplanering). Palmecentret kan finansiera 90 procent av en förstudieresa. Resterande tio procent står den svenska organisationen för i form av egeninsats. För förstudier inom det partiinriktade demokratistödet (PAO) krävs ingen egeninsats. Projekt med egeninsats Stöd till civila samhället (så kallat CSO-stöd) som drivs av Palmecentrets medlemsorganisationer finansieras med en egeninsats på minst tio procent och Palmecentret står för högst 90 procent av projektkostnaden (läs mer om vad som gäller för egeninsats i kapitel fem). Projektsamarbetet sker mellan en av Palmecentrets medlemsorganisationer och en lokal samarbetsorganisation i det land där projektet bedrivs. Det är inte tillåtet att driva projekt med offentliga institutioner (till exempel en myndighet eller universitet) eller med ett vinstdrivande företag. Projekten kan bedrivas dels i utvecklingsländer (Syd) och dels på Balkan och i delar av Östeuropa. Partiinriktat demokratistöd Genom det partiinriktade demokratistödet (så kallat PAO-stöd) kan svenska riksdagspartier ge stöd till systerpartier runt om i världen. Målet är att bidra till utvecklingen av ett väl fungerande partiväsende i utvecklingsländer (Syd), i Östeuropa och på Västra Balkan. Socialdemokraternas partistöd kanaliseras via Palmecentret och prioriteringar görs av Palmecentrets styrelse tillsammans med Socialdemokraterna. Projekten genomförs av Socialdemokraterna och Palmecentret, av partiets sidoorganisationer eller av någon av organisationernas lokala eller regionala avdelningar. I partistödsprojekt krävs ingen egeninsats. Informationsbidrag I samarbete med Palmecentret kan medlemsorganisationer med projekt i något av Palmecentrets prioriterade länder göra kommunikationsinsatser som finansieras av Sidas informationsbidrag. Aktiviteterna ska syfta till att öka intresset för och kunskaperna om era utvecklingsprojekt och situationen i samarbetsländerna. Det kan också handla om globala utvecklingsfrågor med koppling till projekten. En viss egeninsats kan komma i fråga. Kontakta er handläggare på Palmecentret eller handläggarna på kommunikationsenheten om ni har förslag på aktiviteter

14 Övrigt Palmecentret har även verksamhet utanför det så kallade CSO- och PAO-stödet, till exempel i Turkiet och på Västra Balkan. Kontakta Palmecentret för mer information. 3.3 Samarbete med lokal organisation Palmecentrets internationella arbete bygger på ömsesidighet och solidaritet. Projekt ska alltid genomföras utifrån de behov som finns och det är den lokala samarbetsorganisationen som i praktiken identifierar och genomför de önskade förändringarna. Det är absolut nödvändigt att samarbetsorganisationen och målgruppen aktivt deltar och känner ägandeskap i projektplaneringen (se kapitel fyra). Samarbetsorganisationen har alltid rätt till samma information som den svenska organisationen. Grundläggande krav på lokal samarbetsorganisation För att kunna bedriva projekt med medel från Palmecentret måste den lokala samarbetsorganisationen alltid uppfylla följande grundkriterier: Organisationen ska: 1. Vara en organisation med en ideell eller kooperativ inriktning vars verksamhet baseras på demokratiska värderingar och präglas av öppenhet och ansvarstagande. 2. I första hand vara en medlemsbaserad organisation vars medlemmar representerar den målgrupp Palmecentret vill stödja. Begreppet medlemmar bör ha en tydlig definition. I andra hand kan professionella organisationer (NGO:s) som aktivt verkar för att stödja och stärka folkrörelser komma ifråga. 3. Vara registrerad som en ickestatlig organisation hos myndigheter. Undantag kan beviljas i vissa fall. 4. Ha bedrivit dokumenterad verksamhet under minst ett år. I undantagsfall kan organisationer under uppbyggnad samt informella strukturer, exempelvis nätverk, få räknas som lokal samarbetspartner, om deras faktiska demokratiska karaktär samt ideella eller kooperativa inriktning kan styrkas. Undantag kan beviljas i vissa fall. 5. Kunna uppvisa en godkänd ekonomisk redovisning från föregående år. Undantag kan beviljas i vissa fall. 6. Arbeta för en samhällsutveckling på demokratisk grund. 7. Kunna ta ansvar för den föreslagna insatsen samt ha erforderliga personella och ekonomiska resurser. 8. Inte vara ett politiskt parti. Kravet gäller inte så kallade partiassocierade organisationer, till exempel ett partis kvinnoförbund. För anvisningar gällande det partiinriktade demokratistödet gäller särskilda regler. Förutom att ovanstående villkor måste vara uppfyllda ska den svenska organisationen göra en organisationsbedömning av samarbetspartnern. Organisationsbedömning Inför ett projektsamarbete är det viktigt att skaffa kunskap om den organisation ni tänker samarbeta med. Palmecentret och våra medlemsorganisationer samarbetar med organisationer, nätverk, intressegrupper och partier som delar arbetarrörelsens värderingar. Förutom den gemensamma värdegrunden måste även organisationens förmåga att genomföra ett projekt vägas in. Vilka är samarbetspartnerns styrkor och svagheter? Hur ser interndemokratin ut och vilken legitimitet har organisationen i relation till målgruppen och till andra i det sammanhang projektet verkar i? Den svenska projektorganisationen ska innan ett samarbete med en lokal organisation inleds alltid göra en organisationsbedömning av den tilltänkta samarbetspartnern. Detta görs med hjälp av dokumentet Organisationsbedömning som finns på Palmecentrets hemsida. Bedömningen hjälper er att identifiera samarbetsorganisationens styrkor och svagheter. Granska även organisationens årsredovisning för att få kunskap om organisationens ekonomi och eventuella rekommendationer från revisorn (läs mer i kapitel fem). Organisationsbedömningen är en mycket viktig del i ett projekts planering. Erfarenheter visar att skälet till att projekt stöter på problem eller rent av misslyckas ofta beror på för ytlig kunskap om samarbetspartnern. Att identifiera organisationens svagheter gör också att ett arbete med att aktivt stärka organisationen kan påbörjas. Det är därför viktigt att understryka att det är betydelsefullt att identifiera både svagheter och styrkor. För de som ytterligare vill fördjupa analysen och skapa ännu bättre förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete kan båda parter tillsammans göra en så kallad SWOT-analys för både samarbetspartnern och den svenska organisationen. Detta innebär att ni gör en bedömning av respektive organisations styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot. Detta kan vara tidskrävande men gör att samarbetet sker på mera lika villkor. I SWOT-analysen står S för strengths (styrkor), W for weaknesses (svagheter), O för opportunities (möjligheter) och T för threats (hot/risker). 3.4 Vad är ett projekt? Svenska projektorganisationer kan i nuläget huvudsakligen söka så kallat projektstöd från Palmecentret. Detta innebär att insatserna som finansieras ska planeras i form av projekt. Det som definierar ett projekt är att det är: avgränsat i tid har en separat budget styrs utifrån ett mål, det vill säga att något ska uppnås leds av en arbetsgrupp som planerar och genomför aktiviteter för att uppnå målet utvärderas vid avslut för att se om målet uppn åt t s De projekt som finansieras av Palmecentret följer en projektcykel som styrs utifrån det avtal som Palmecentret tecknar med Sida. Projekten förväntas planeras utifrån en projektplaneringsmodell som kallas Logical Framework Approach (LFA), som beskrivs närmare i nästa kapitel

15 Översiktligt består LFA av följande nio steg: De olika stegen i LFA-metoden Grundläggande frågor i respektive steg 1. Omvärldsanalys Hur ser situationen ut i landet/länet/kommunen projektet ska genomföras i? 2. Intressentanalys Vilka kommer att påverkas av projektet? Vilka kommer att påverka projektet? Är några vinnare och några förlorare som en följd av projektet? Kommer några att motarbeta projektet? 3. Problemanalys Vilka problem finns i området? Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet kan bidra till att lösa? Vilka är orsakerna till problemet? Vilka är konsekvenserna av problemet? 4. Formulering av mål på olika nivåer Vilka förändringar vill vi åstadkomma genom projektet på kort, medellång respektive lång sikt? 5. Aktivitetsplan Vad behöver göras för att uppnå de olika delmålen som finns i projektet? 6. Resursplanering Vilka resurser (mänskliga och finansiella) krävs för att genomföra projektet? 7. Indikatorer på måluppfyllelse Vad kan hjälpa oss att mäta att vi är på väg mot projektets mål? Hur ska vi, när projektet är avslutat, avgöra om vi uppnått våra målsättningar? 8. Riskanalys Vilka är riskerna och hoten att vi inte kan nå våra mål? Kan vi rangordna riskerna? Kan vi hantera riskerna? 4. Projektplanering och resultatstyrning 4.1 Projektplanering med LFA-metoden Bra planering är en förutsättning för lyckade projekt. Det är viktigt att på ett tidigt stadium (och tillsammans med projektets genomförare och målgrupper) klargöra vilket problem som behöver lösas, på vilket sätt det ska lösas, projektets mål och för vems skull projektet genomförs. Alla projekt som bedrivs med medel från Palmecentret ska planeras med hjälp av den så kallade LFA-metoden, som är en allmänt accepterad metod inom det internationella utvecklingssamarbetet. LFA (Logical Framework Approach) bidrar till att man på ett strukturerat och logiskt sätt kan planera, genomföra och utvärdera ett projekt eller ett program. En grundbult är att börja med att identifiera själva problemet och därefter säga vad man vill uppnå (det vill säga målet), istället för att först prata om vad man vill göra (aktiviteterna). LFA-metoden bygger på en deltagande process. Det är viktigt att projektplaneringen genomförs tillsammans med er lokala samarbetspartner. Sätt er ner tillsammans och gå igenom varje led i LFA-stegen. Brainstorma! Om ni inte kan träffas fysiskt finns kommunikationsverktyg som telefonkonferenser, via till exempel Skype. Processen kommer att stärka era relationer och det gemensamma ansvarstagandet, vilket förbättrar förutsättningarna för ett framgångsrikt projekt. 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Vilka förutsättningar behövs för att de olika aktiviteterna blir framgångsrika, så att projektmålen nås? Analysstegen måste inte göras i denna ordning. Ofta är det mer logiskt att börja med att definiera problemet (steg tre) som ska lösas samt vilka intressenterna är (steg två), för att sedan gå vidare till att formulera de olika målen (steg fyra). Problemanalysen är en av de mest centrala delarna i LFA processen. Varje steg kan behöva revideras och anpassas under arbetets gång. De nio LFA-stegen: 1. Omvärldsanalys Förändringsprocesser är alltid en del av ett större sammanhang. Därför är det viktigt att ha kunskap om det sammanhang som projektet ska genomföras i. Diskutera följande frågor tillsammans med er samarbetspartner: Hur ser den politiska, ekonomiska och sociala miljön ut i området där projektet är tänkt att genomföras? Hur ser lagstiftningen och tilllämpningen av den ut kring den specifika frågan som projektet ska behandla? Vilka kanaler och metoder kan medborgarna använda för att få sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda? Finns det andra organisationer som är verksamma inom detta tema/denna fråga och inom samma geografiska område? En vanlig svaghet i omvärldsanalyserna är att de inte är tillräckligt djupgående. Var konkreta och fokusera på den fråga som projektet fokuserar på. 2. Intressentanalys med rättighetsperspektivet i fokus Intressenterna i ett projekt är ofta många och består av de som kan påverka eller påverkas av projektet. Det vill säga: målgrupper, projektge

16 nomförare, beslutsfattare, makthavare, finansiärer, konkurrenter, organisationer med liknande verksamhet/värderingar med flera. Börja med att göra en inventering av er egen organisation. Det behövs en projektgrupp med olika kunskaper och förmågor, inte bara en eller två eldsjälar. I de fall egeninsats krävs, säkerställ tidigt hur den ska samlas in och att detta är förankrat i organisationen. Gör också en organisationsbedömning av er samarbetsorganisation (se kapitel tre). Analysera vilka som utgör målgruppen och om det finns personer eller grupper som kan komma att vara emot eller påverkas negativt av projektet. Diskutera tillsammans med er samarbetspartner: Vilka kommer att påverkas av projektet? Vilka kommer att påverka projektet? Är några vinnare och några förlorare som en följd av projektet? Kan ni identifiera någon/några som har orsak att motarbeta projektet? Era lokala samarbetspartners har med säkerhet goda kunskaper om externa intressenter, både sådana som kan vara för och emot projektet. Men använd också andra oberoende källor. 3. Problemanalys och problemträd Problemanalysen ligger till grund för de mål som sätts i projektet. Den måste alltså göras tidigt i planeringsprocessen. Syftet med problemanalysen är att identifiera det konkreta problem som projektet ska bidra till att lösa. Utgå alltid från målgruppens behov. Problemanalysen kan med fördel göras som en brainstorming där man tillsammans resonerar kring vilka problem som finns i det område/ temaområde som projektet är tänkt att jobba med. Anordna därför en workshop där ni testar och förkastar olika problem- och målformuleringar innan ni slutligen bestämmer er för vilket problem det är realistiskt att fokusera på. Diskutera tillsammans med er samarbetspartner: Vilka problem finns i området? Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet realistiskt sett kan bidra till att lösa? Vilka är orsakerna till problemet? Vilka är konsekvenserna av problemet? Efter att genom diskussion ha kommit fram till en rad problem är nästa steg att inordna ovanstående inventering i huvudproblem, orsaker och konsekvenser, i ett så kallat problemträd. För att illustrera hur processen kan gå till visar vi nedan ett exempel. Vilket är det huvudsakliga problemet som projektet ska bidra till att lösa? Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Vilka är orsakerna till problemet? Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna och i samhällets beslutsorgan. Många formella och informella normer i form av regler och sedvänjor upprätthåller denna könsmakt. Kvinnorna är oorganiserade, de är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Vilka konsekvenser får problemet? Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället, kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir därmed begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Svaren (problem, orsaker och konsekvenser) bildar ett så kallat problemträd, som i vårt exempel kan struktureras så här: Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. Problemträd konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Det huvudproblem ni identifierar har oftast många orsaker. Det är viktigt att ni bestämmer er för vilka av orsakerna som ni tror att projektet har resurser och kapacitet att göra något åt. Att under ett eller några fåtal projektår förändra männens makt över kvinnorna är inte realistiskt. Däremot kan kvinnornas makt successivt stärkas och könsmaktsordningen stegvis förändras, genom att kvinnorna organiserar sig, lär sig att förädla och sälja hantverksvaror och tjänar pengar vilket gynnar dem själva och hela familjen. 4. Målformulering och målträd Nästa steg blir att omformulera de problem, orsaker och konsekvenser som projektet vill fokusera Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. orsaker Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. på till målformuleringar. I LFA finns mål på tre nivåer, så kallade målhierarkier: det övergripande målet (vilken hållbar effekt vill projektet bidra till på lång sikt), projektmålet (de konkreta förändringar i termer av tydliga, mätbara, långsiktiga resultat som projektet ska åstadkomma) och delmålen (de mera kortsiktiga resultat, som är steg på vägen för att uppfylla projektmålet). Målen på de olika nivåerna ska hänga samman i en logisk kedja och tydligt kopplas till de identifierade problemen. Detta görs genom att spegla problem, orsaker och konsekvenser (från problemanalysen) och förvandla dessa till projektmål, delmål och övergripande mål

17 I och med att de projekt som bedrivs med medel från Palmecentret är organiserade i landprogram som i sin tur är indelade i resultatområden (se kapitel ett) - är det viktigt att samtliga projekt bidrar till programmets och resultatområdets övergripande mål. Ett projekt inom till exempel resultatområdet folkligt deltagande i Sydafrika ska ha ett övergripande mål som stämmer överens med Palmecentrets mål för folkligt deltagande i Sydafrikaprogrammet. Det är därför viktigt att ta reda på vilket övergripande mål som gäller där just ert projekt ska genomföras. Projektmål och delmål ska däremot på egen hand formuleras av den sökande organisationen. Omformulering av problem till projektmål: Genom att spegla/vända på det problem som identifierats i problemanalysen kan vi formulera ett projektmål för vårt exempel: Problem: Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Projektmål: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Projektmålet svarar på frågan: Hur vill vi att situationen ska se ut när projektet är avslutat? Omformulering av problem till projektmål Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. orsaker Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Projektmål Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Fundera också över vilken förändring som är realistisk att uppnå genom projektet. Vi vill uppnå att Projektmålet ska alltid beskriva ett tillstånd. Vi vill uppnå att är en mening som kan användas som hjälp i formuleringen av mål på alla nivåer. Läs projektmålet i vårt exempel, och lägg till meningen vi vill uppnå att, till exempel så här: Vi vill uppnå att: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Hur gör vi om det mål som framstår som självklart för målgruppen inte stämmer överens med det övergripande målet för Palmecentrets verksamhet i landet? Då kanske vi helt enkelt inte är den bäst lämpade partnern för den utländska samarbetsorganisationen i fråga. Omformulering av problemets orsaker till delmål: Genom att spegla/vända på de orsaker till problemet som identifierats i problemanalysen kan vi formulera delmål för vårt exempel: Orsaker till problemet: Männen har traditionellt sett makt både i familjen och i samhällets beslutsorgan. Många formella och informella normer i form av regler och sedvänjor upprätthåller denna könsmakt. Kvinnorna är oorganiserade, de är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Delmål: Delmål 1: En fungerande demokratiskt uppbyggd kvinnoorganisation med reellt deltagarinflytande är etablerad. Delmål 2: Kvinnorna har ökad kunskap och förutsättningar för organisering och för påverkansarbete i lokalsamhället. Delmål 3: Kvinnorna har ökat den inkomst som de själva disponerar över och ökar således sitt beslutsfattande i familjen. Delmålen svarar på frågan: Vilka olika delmål måste vi uppnå för att tillsammans komma fram till projektmålet? Som ni ser har vi i exemplet valt att fokusera på den delen av problemet som rör kvinnornas organisering och utbildning. Vi har inte satt upp något delmål för att bemöta de formella och informella normer som upprätthåller könsmakten mellan kvinnor och män. Att exkludera en del av orsakerna till problemet ska alltid vara en konsekvens av ett aktivt val. Kanske besitter inte projektorganisationen den kunskap och kompetens som krävs för att bemöta detta problem och bedömer att det därför är mer realistiskt att fokusera på kvinnornas organisering och utbildning. Omformulering av problemets konsekvenser till övergripande mål: Som vi beskrev i kapitel ett (se Sida och Palmecentret ) har Palmecentret effektiviserat verksamheten genom att organisera den i program och resultatområden. Det är viktigt att alla projekt som finansieras med medel från Palmecentret faller inom ramen för Palmecentrets målsättningar och strategier. Därför är det övergripande målet för varje programland och resultatområde redan formulerat av Palmecentret. Svenska organisationer som söker projektstöd måste alltså samordna sina projekt med Palmecentrets mål för aktuellt program och resultatområde. Kontakta Palmecentret för information om vilket övergripande mål som är aktuellt för just ert projekt

18 I vårt exempel: Problemets konsekvenser: Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället, kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir därmed begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. Övergripande mål (formulerat av Palmecentret): Palmecentrets samarbetsorganisationer med inriktning på folkbildning har stärkt sina demokratiska arbetsformer, utvecklat sin utbildningsverksamhet och samverkar med andra organisationer inom det civila samhället. Målgruppen, främst ungdomar och kvinnor mobiliseras med syfte att vidga sina kunskapsperspektiv, aktivera sig i föreningsliv och därmed få möjlighet att kunna påverka sin närmiljö. Det övergripande målet svarar på frågan: Vilken förändring i samhället hoppas vi att projektet ska bidra till på sikt? SMARTA mål: Många upplever att det är svårt att hamna helt rätt i målformuleringen. Därför finns det metoder för att undersöka om målet är SMART. Ett mål ska vara: S = Specifikt M = Mätbart A = Accepterat/antaget av målgruppen R = Realistiskt T = Tidsbegränsat Diskutera igenom de mål som ni valt att fokusera på, både projektmål och delmål. Visar det sig att något av målen inte är SMART behöver ni formulera om målet, eller gå tillbaka ett steg och välja ett annat problem att fokusera på. 5. Aktivitetsplan Först efter att målen är fastställda kan planen för aktiviteterna utformas. Aktiviteterna är det arbete som utförs av dem som är inblandade i projektet, och aktiviteterna ska bidra till att lösa de identifierade problemen. Aktiviteterna måste därför vara helt relaterade till de olika delmålen som projektet har, som tillsammans gör att projektmålet uppnås. Om ett av delmålen för projektet är ökad kunskap om facklig förhandling så bör aktiviteterna relaterade till detta delmål handla om att genom utbildning, studiecirklar och så vidare bidra till att just kunskapen om facklig förhandlingsteknik ökar hos målgruppen liksom förmågan att tilllämpa kunskapen. Fråga att ställa för att avgöra vilka aktiviteter som är lämpade: Vad behöver göras för att uppnå de olika delmålen som finns för projektet? problemträd målträd Kvinnorna fortsätter att ha en underordnad ställning i samhället. konsekvenser Kvinnorna deltar inte alls eller lite i samhällelig verksamhet, politik och familjebeslut. Kvinnorna blir begränsade i att utöva påverkan i sitt lokalsamhälle. övergripande mål Palmecentrets samarbetsorganisationer med inriktning på folkbildning har stärkt sina demokratiska arbetsformer, utvecklat sin utbildningsverksamhet och samverkar med andra organisationer inom det civila samhället. Målgruppen, främst ungdomar och kvinnor, mobiliseras med syfte att vidga sina kunskapsperspektiv, aktivera sig i föreningsliv och därmed få möjlighet att kunna påverka sin närmiljö. Problem Kvinnorna i regionen har för lite makt över sina egna liv och mycket liten påverkan på sitt lokalsamhälle och i familjen. Kvinnorna har också begränsad möjlighet till egen försörjning. projektmål Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. orsaker delmål Männen har traditionellt sett makt över kvinnorna. Kvinnorna är oorganiserade. Kvinnorna är lågt utbildade och har begränsade kunskaper om organisering och påverkansmöjligheter i lokalsamhället. Kvinnorna har ökat den inkomst som de själva disponerar över och ökar således sitt beslutsfattande i familjen. En fungerande demokratiskt uppbyggd kvinnoorganisation med reellt deltagarinflytande är etablerad. Kvinnorna har ökad kunskap och förutsättningar för organisering och för påverkansarbete i lokalsamhället

19 6. Resursplanering Resursplaneringen är nära kopplad till aktiviteterna. Det handlar helt enkelt om att se över vilka mänskliga och finansiella resurser som behövs för att kunna genomföra aktiviteterna. Detta inkluderar områden som expertis, utrustning, lokaler, material, resor, finansiering och tidsperiod. Palmecentret har specifika regler för hur en budget ska vara uppställd och vilka typer av kostnader som får ingå, som ni kan läsa om i kapitel fem. 7. Indikatorer på måluppfyllelse Indikatorer på måluppfyllelse behövs för att kunna svara på frågan är vi på väg att uppnå vårt mål? alternativt har vi uppnått vårt mål?. Det är viktigt att tidigt diskutera tillsammans med målgruppen och andra intressenter vad som definierar ett lyckat projekt och hur det kan mätas. Indikatorerna används för att ge prov på att resultat uppnåtts och de måste vara konkreta och mätbara. För att kunna mäta om vi uppnått vårt mål är det nödvändigt att veta hur situationen såg ut vid projektets start. Därför är det viktigt att fastställa indikatorerna i projektets planeringsskede och redan då dokumentera utgångsläget (på engelska kallas detta baseline). Ett tips är att utgå från uppgifter som den lokala projektorganisationen redan mäter; om organisationen till exempel för statistik över medlemsbasen och denna är relevant för projektets måluppfyllelse kanske en indikator kan vara att medlemsbasen ökar som följd av projektet. Diskutera med er samarbetsorganisation och titta i organisationens årsredovisning för att skapa er en uppfattning om vad det redan idag finns statistik över. Indikatorer på måluppfyllelse kan vara kvantitativa, det vill säga bevisas med siffror och statistik. De kan också vara kvalitativa, till exempel deltagarnas upplevelser av att ha ökat sina kunskaper eller stärkt sin självkänsla. Indikatorer kan också vara både kvantitativa och kvalitativa. Ett exempel på en indikator som både är kvantitativ och kvalitativ är följande: Minst 60 procent (kvantitativ) av deltagarna upplever att deras sociala och ekonomiska status (kvalitativ) i familjen höjts jämfört med situationen före projektet. Kom ihåg att indikatorerna alltid måste kunna verifieras. Diskutera på vilket sätt ni ska mäta förändringarna i indikatorerna, till exempel genom statistik, intervjuer, enkäter, observationer med mera. Så bra att Så bra att är en mening som kan användas som hjälp i formuleringen av indikatorer: Läs projektmålet i vårt exempel: Kvinnorna i projektet har ökad social sammanhållning, ökat inflytande på lokalpolitiken och ökad reell inkomst och har därmed en starkare position i lokalsamhället och i familjen. Så bra att minst 60 procent upplever att de stimuleras och stöds av gemenskapen mellan deltagarna i projektet (indikator 1). ett system för dialog mellan kvinnoorganisationen och lokala beslutsfattare har upprättats (indikator 2). kvinnoorganisationen har påverkat lokalpolitiken (indikator 3). minst 60 procent av deltagarna uppger att deras sociala och ekonomiska status i familjen höjts jämfört med situationen före projektet (indikator 4). Läs mer i bilaga ett om vilka mätmetoder som kan användas för att mäta respektive indikator. 8. Riskanalys I projektplaneringen ingår det att göra en riskanalys, det vill säga diskutera igenom vad som kan tänkas hindra eller försvåra att projektet genomförs som planerat. Risk är en oviss händelse 1. Identifiera risker 2. Vad blir konsekvensen om händelsen inträffar som kan påverka projektet negativt. Anledningen till att en riskanalys är viktig att göra är för att riskerna då kan förbyggas och kanske till och med planeras bort. Om inte så är projektet bättre förberett på oförutsedda händelser. En grundläggande skillnad brukar göras mellan externa och interna risker. Externa är risker som projektgruppen inte rår över (det politiska läget i landet, myndigheters attityder, naturkatastrofer och så vidare). Interna risker handlar om sådant som inom projektet kan sätta käppar i hjulet, till exempel konflikter inom projektgruppen eller att personer lämnar projektet. Ovan presenteras kortfattat en enkel riskhanteringsmodell. I riskhanteringsmodellen är första steget att identifiera risker. Gör en lista och beskriv de risker som kan komma att påverka projektet. Steg två är att bedöma vilka konsekvenser som riskerna kan komma att få. I steg tre räknas den så kallade riskfaktorn ut. Här uppskattas först på en skala från 1 till 5 hur stor sannolikheten är att risken inträffar RISK KONSEKVENSER SANNOLIKHET (1 5) 3. Bedöm sannolikhet och allvar i konsekvens för att räkna ut riskfaktorn (1=lägst sannolikhet, 5= högst sannolikhet). Sedan uppskattas på en skala från 1 till 5 hur stor omfattning konsekvenserna har i relation till projektet (1=lägst konsekvens, 5= högst konsekvens). Gå sedan vidare och räkna utifrån sannolikhet och omfattning ut den totala riskfaktorn. Detta görs genom att multiplicera siffran för sannolikhet (s) med siffran för konsekvens (k). I steg fyra rangordnas sedan riskerna utifrån riskfaktor och en analys görs av vilka risker som är viktigast att fokusera på. Steg fem är att göra en handlingsplan för de risker ni identifierar. På så sätt kan riskerna förebyggas och hanteras. Beroende på hur allvarlig risken är, och hur stor sannolikheten är att risken inträffar, kan ni välja att acceptera risken utan åtgärd eller sätta upp en handlingsplan för hur ni ska hantera risken om den inträffar. Utgå från följande frågor: Kan vi göra något för att minimera att risken inträffar? KONSEKVENS (1 5) 4. Analysera resultatet RISKFAKTOR 5. Hur kan riskerna förebyggas, hanteras och/ eller åtgärdas Handlingsplan (exempel) Krig Projektet läggs ner Ingen åtgärd Projektförseningar Korruption Interna dispyter Mål uppnås inte, återbetalning Målgrupp drabbas, återbetalning Splittring i projektgrupp Realistisk aktivitetsplan Stärka administrationen Diskutera potentiella konflikter 36 37

20 Kan vi göra något för att minimera eller mildra konsekvenserna? Kan vi hantera konsekvenserna? Kan vi acceptera riskerna? Behöver målen och aktiviteterna ändras med anledning av riskerna? På föregående sida finns ett exempel på hur en riskanalys kan se ut. I detta exempel bör fokus främst ligga på risken interna dispyter som fått högst riskfaktor och minst på risken för krig. Därför är det viktigt att projektgruppen noggrant diskuterar igenom hur interna dispyter ska hanteras och lägger upp en handlingsplan för detta. 9. Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Slutligen bör ni diskutera vilka förutsättningar ni har för att nå era mål. Det handlar här om att identifiera vad som gör de olika aktiviteterna framgångsrika så att projektmålen kan nås. Det kan till exempel handla om tid och resursbegränsningar, avstånd, olika språk och olika kulturella input Den tid och de resurser som investeras i ett projekt activity De aktiviteter som genomförs output Aktiviteternas resultat på kort sikt bakgrunder som traditioner och värderingar. Ett exempel på förutsättning i vårt projekt: Projektets aktiviteter planeras på en tid som möjliggör kvinnornas deltagande (se fler exempel i bilaga ett). Den färdiga LFA-matrisen När ni gått igenom alla steg i LFA-processen ska projektet sammanfattas i en så kallad matris. På så sätt blir projektets mål, indikatorer, mätmetoder, risker och förutsättningar överskådliga. Matrisen använder ni sedan regelbundet genom projektets gång för att stämma av att ni är på rätt väg. När LFA-processen är genomförd har ni kommit en lång bit på väg mot en färdigskriven ansökan. Poängen med att göra processen tillsammans med er lokala samarbetspartner är att ni båda lärt er mycket om projektet och att båda parter vet vad som ska göras. Gemensamt deltagande ökar projektets kvalitet och hållbarhet. Den kompletta LFA-matrisen ur vårt projektexempel finns i bilaga ett. outcome Resultat på medellång sikt impact Större, långsiktiga förändringar, oftast på samhällsnivå 4.2 Resultatstyrning Det internationella utvecklingssamarbetet har ibland fått kritik från politiker, journalister och allmänhet för att inte kunna redovisa resultat. Kommer pengarna fram? är en vanlig fråga. Det finns flera orsaker till att det är viktigt att visa resultaten av utvecklingssamarbetet. Dels ökar det trovärdigheten för biståndet och visar att pengarna används till insatser som skapar positiv förändring. Dels är det en slags redovisning till projektets deltagare, målgrupp, givarorganisationer och svenska skattebetalare. Sida och andra internationella organisationer, inklusive Palmecentret, resultatstyr verksamheten, vilket innebär att fokus ska ligga på resultat och inte på aktiviteter. Aktiviteter kan aldrig vara resultat i ett projekt. Aktiviteterna syftar till att nå ett mål, det vill säga att åstadkomma ett resultat. I resultatstyrd verksamhet kan resultaten delas upp i en logisk resultatkedja som har tre olika nivåer, vilka tillsammans åstadkommer utveckling: 1) Output: Konkreta resultat på kort sikt till följd av specifika projektaktiviteter. Till exempel ökad kunskap eller ökad förmåga att tillämpa kunskapen till följd av en eller flera utbildningar. 2) Outcome: Resultat på medellång sikt i termer av den förändring i beteende som ovanstående resultat (output) lett till. Till exempel att en organisation blivit starkare och effektivare till följd av att medlemmarna har ökat sin kunskap. 3) Impact: Den tredje sortens resultat är effekter eller genomslag på längre sikt, ofta varaktiga och på en högre samhällsnivå. Till exempel att organisationen har ökat sitt inflytande i samhället och kanske även bidragit till positiva förändringar för utveckling. Det kan vara på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Bilden på sida 38 illustrerar resultatkedjan. För att kunna mäta resultaten på de olika nivåerna, dels under projektets gång och dels vid projektets redovisning, måste projektet systematiskt följas upp under hela perioden. LFA är ett hjälpmedel för att resultatstyra verksamheten. Utgå alltid från projektets LFA-matris och dess övergripande mål, projektmål, delmål och aktiviteter. Läs mer om uppföljning i kapitel sex. När ni planerar ert projekt, ställ er alltid frågan varför. Varför är det viktigt att bedriva just det här projektet? Varför ska just vi bedriva projektet (vad har vi för specifik kunskap att bidra med)? Att kunna svara på frågan varför visar ofta att ni hamnat rätt i projektet

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Inledning Korruption utgör ett allvarligt hinder för en rättvis utveckling och medför ökad fattigdom. Att motverka korruption i samhället såväl som

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 2014-06-30 Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 1 Bakgrund Svenska missionsrådets (SMRs) funktion som bidragsförmedlande ramorganisation regleras utifrån

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet SIDA 1 av 8 Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet Bakgrund Svenska missionsrådets funktion som bidragsförmedlande ramorganisation

Läs mer

Creadora Unlimited 10.03.12 1

Creadora Unlimited 10.03.12 1 Creadora Unlimited 10.03.12 1 De tre nästa stegen Varför projekt? Resultatinriktat Enkelt att prioritera Människor med rätt intresse och kompetens i gruppen Lättare fatta beslut Går fortare Enklare att

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Göteborgs nations likabehandlingsplan

Göteborgs nations likabehandlingsplan Göteborgs nations likabehandlingsplan 1 Policy för likabehandling Göteborgs nation har värdeorden Gemenskap, Hjärta och Fest. Detta innebär att vi är en nation med ett stort hjärta där alla välkomnas in

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI

PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI PALMECENTRETS VERKSAMHETSSTRATEGI 2015-2019 1. Introduktion 2. Palmecentrets verksamhetsidé 3. Prioriterade verksamhetsmål för 2015-2019 3.1 Medlemsorganisationernas engagemang och erfarenhet ska prägla

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Uppförandekod (uppdaterat dokument, gäller 2015/2016)

Uppförandekod (uppdaterat dokument, gäller 2015/2016) Antagen 17 dec 2015 Uppförandekod (uppdaterat dokument, gäller 2015/2016) Union to Unions grundläggande värderingar baseras på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Dessa utgör basen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Trafikverkets uppförandekod

Trafikverkets uppförandekod Trafikverkets uppförandekod Trafikverket ansvarar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Dessutom ansvarar vi för den långsiktiga planeringen av vägtrafik, järnvägstrafik,

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER 2010-05-03 VERKSAMHETSPOLICY OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER 1 Innehåll 1. Detta är Olof Palmes Internationella Center... 3 2. Palmecentrets politiska prioriteringar... 5 3. Utmaningar i globaliseringens

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer