Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havsoch fiskeriprogrammet Västerbottens län

Transkript

1 Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havsoch fiskeriprogrammet Västerbottens län

2 Den regionala handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet och Havsoch fiskeriprogrammet godkändes av Jordbruksverket Länsstyrelsen Västerbotten

3 Förord I Västerbotten bor närmare hälften av invånarna på landsbygden. Det är kontrasternas län med påtagliga skillnader mellan kust och inland, stad och land. Landskapsbilden uppvisar stor variation från fjällkedjan vid norska gränsen via älvdalar och stora skogsområden till Bottenviken med en bördig jordbruksbygd. Här finns kustkommunerna Skellefteå och det snabbt växande Umeå, men också många små kommuner med helt andra förutsättningar och möjligheter. Att ta tillvara den kraft och potential som Västerbottens landsbygd har blir betydelsefullt för att utveckla länet till en attraktiv region som kan locka till sig inflyttande, både män och kvinnor, utrikesfödda och ungdomar. Västerbotten står inför stora utmaningar vad gäller att utveckla en livskraftig landsbygd där människor vill leva och verka. Att skapa attraktiva livsmiljöer och goda förutsättningar för företagande och sysselsättning kommer att vara en nyckelfråga. Samverkanslösningar och satsning på nya modeller för service och affärsidéer blir viktiga åtgärder för att behålla samhälls- och servicefunktioner även i glest befolkade områden. Likaså att skapa möjligheter för entreprenörskap och innovationer med koppling till de gröna näringarna, men också vad gäller nya näringar och inte minst turism. Den fortsatta utbyggnaden av bredband bidrar till en förbättrad infrastruktur som gagnar företagande och underlättar kommunikation mellan människor. Möjligheterna till rekreation, ett aktivt friluftsliv och tillgång till berikande naturoch kulturmiljöer är värden som blir alltmer viktiga att tillgodose. Landsbygds- och Havs- och fiskeriprogrammen som genomförs skapar förutsättningar för ett aktivt jordbruk, ett öppet odlingslandskap och för att nya idéer och företag ska utvecklas och bli lönsamma. Länsstyrelsen arbetar för att göra programmens stödformer kända och nyttjade för att stärka en livskraftig landsbygd. Västerbottens landsbygd har fantastiska möjligheter att erbjuda alla boende och besökare i länet. Magdalena Andersson Landshövding

4

5 Sammanfattning Västerbottens regionala handlingsplan för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet är ett regionalt styrdokument som visar hur Länsstyrelsen kommer att arbeta med programmen på länsnivå. I handlingsplanen beskrivs mål, åtgärder, prioriteringar och kriterier för urval av ansökningar inom de båda programmen samt hur handlingsplanen tagits fram. Landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet syftar till att, tillsammans med övriga strukturfondsprogram, bidra till målen i strategin för Europa 2020 och en smart och hållbar tillväxt för alla. De övergripande målen för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet handlar om att stärka konkurrenskraften inom jordbruk och fiskerinäring, att främja en hållbar förvaltning av naturresurser, att främja sysselsättning och en balanserad territoriell utveckling i landsbygdsområden. Handlingsplanen har tagits fram tillsammans med företrädare för landsbygdens organisationer i länet i ett regionalt partnerskap. Som grund för arbetet har SWOT-analyser gjorts med bäring på Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet. Analysen ligger till grund för den regionala handlingsplan som tagits fram för Västerbotten och där länets behov och prioriteringar definieras. Satsningarna ska bidra till ökad konkurrenskraft i företagen, nya arbetstillfällen, en attraktiv livsmiljö för boende och besökare samt att miljömålen nås.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Syfte och bakgrund 5 2 EU:s mål styr innehållet i programmen Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Havs och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Åtgärder och prioriteringar i havs-och fiskeriprogrammet Partnerskapet Länsstyrelsen Västerbottens prioriteringar och urvalskriterier i Landsbygdsprogrammet Hur urvalskriterier räknas Kompetensutveckling och rådgivning (åtg 1 o 2) Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (1.1, 1.2, 2,1/4abc och 5bcd) Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (1.1, 1.2, 2.1/6a) Stöd till rådgivning för kommersiell service (2.1/6b) Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring (Åtg 4) Investering för ökad konkurrenskraft inom jordbruks- och trädgårdsföretag (4.1/2a) Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks-, och trädgårdsföretag(4.1./5bc) Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (4.1/5d) Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader, 4.2/3a) Förädlingsstöd för att skapa nya jobb (4.2/6a) Miljöinvesteringar (delåtg 4.4 och 7.6) Stöd till stängsel mot rovdjur (4.4/4a) Engångsröjning av betesmark, mindre ytor (4.4/4a) Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (7.6/4abc) Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (7.6/4abc) Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (7.6/4abc) 66 1

8 7.6 Anlägga tvåstegsdiken (7.6/4abc) Reglerbar dränering (4.4/4abc) kan ej sökas i Västerbotten Jordbruks- och affärsutveckling (åtg 6) Startstöd (6.1/2b Investeringsstöd till förnybar energi (6.4/5bc) Investeringsstöd till gödselbaserad biogas (6.4/5d) Investeringsstöd för att skapa nya jobb (6.4/6a) 83 9 Service, infrastruktur och attraktiv landbygd (åtg 7) Stöd till småskalig infrastruktur (7.2/6b) Stöd till bredband (7.3/6c) Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (7.4/6b) Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation (7.5/6b) Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö (7.6/6b) Samarbete Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb (16.2/6a, 16.9/6a) Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedels-.. kedjan (16.4/3a) Kommunikation Kommunikationsplan Arbete med andra mål och lokal utveckling Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål Arbete med lokal utveckling Uppföljning och utvärdering Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av reg behov, se separat bilaga på Länsstyrelsens webbplats Bilaga 2: Budget och mål Bilaga 3: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (1.1,1.2,2.1/4abc, 5bcd) Bilaga 4: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (1.1, 1.2, 2.1/6a)

9 14.5 Bilaga 5: Bedömningsgrunder för stöd till rådgivning för kommeresiell service (2.1/6b) Bilaga 6: Bedömningsgrunder för ökad konkurrenskraft inom jordbruksträdgårds- och rennäringsföretag (4.1/2a) Bilaga 7: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag (4.1/5bc) Bilaga 8: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (4.1/5d) Bilaga 9: Bedömningsgrunder för förädlingsstödet för kort livsmedelskedja och lokala marknader (4.2/3a) Bilaga 10: Bedömningsgrund för förädlingsstöd för att skapa nya jobb (4.2/6a) Bilaga 11: Bedömningsgrunder för stöd till stängsel mot rovdjur (4.4/4a) Bilaga 12: Bedömningsgrunder för stöd till engångsröjning av betesmarker, (4.4/4a) Bilaga 13: Bedömningsgrunder för miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (7.6/4abc) Bilaga 14: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald(7.6/4abc) Bilaga 15: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (7.6/4abc) Bilaga 16: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga tvåstegsdiken (7.6/4abc) startar Bilaga 17: Bedömningsgrunder för startstöd (6.1/2b) Bilaga 18: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till förnybar energi (6.4/5c) Bilaga 19: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till gödselbaserad biogas (6.4/5d) Bilaga 20: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att skapa nya jobb (6.4/6a) Bilaga 21: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i småskalig infrastruktur (7.2/6b) Bilaga 22: Bedömningsgrunder för stöd till bredband (7.3/6c) Bilaga 23: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (7.4/6b) Bilaga 24: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation samt för turistinformation (7.5/6b) 206 3

10 14.25 Bilaga 25: Bedömningsgrunder för stöd till utveckling av natur- och kulturmiljöer (7.6/6b) Bilaga 26: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten för att skapa nya jobb (16.2/6a och 16.9/6a) Bilaga 27: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan (16.4/3.a) Bilaga 28: Miljö Bilaga 29: Stödprocent för bredband

11

12 1 Syfte och bakgrund Den regionala handlingsplanen ska användas för att styra Västerbottens Länsstyrelses arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. Stöden till landsbygdsutveckling som finns i landsbygdsprogrammet regleras genom EUförordningen [1], landsbygdsförordningen [2] och förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar [3]. Den regionala handlingsplanen är ett komplement till dessa bestämmelser och används för att myndigheten ska kunna anpassa sina prioriteringar efter sina förutsättningar. I den regionala handlingsplanen ingår också att besluta om högsta stödbelopp, stödnivå och regionala urvalskriterier för vissa stöd. Den regionala handlingsplanen godkänns av Jordbruksverket. Den regionala handlingsplanen gäller även för havs- och fiskeriprogrammet. Men myndigheten gör inga egna prioriteringar för havs- och fiskeriprogrammet i den regionala handlingsplanen. Stöden i havs- och fiskeriprogrammet regleras genom EU-förordningen [4], fiskeförordningen [5] samt förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Det finns en nationell handlingsplan för havs- och fiskeriprogrammet. När ett beslut om stöd fattas, ska den handlingsplan som är godkänd av Jordbruksverket ligga till grund för beslutet. Vid uppdatering av handlingsplanen måste den först godkännas av Jordbruksverket innan den kan börja gälla. Intill dess gäller den tidigare handlingsplanen när beslut om stöd ska tas. 2 EU:s mål styr innehållet i programmen Alla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 [2] Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder [3] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:35) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling [4] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006, och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 [5] Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 5

13 2.1 Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål EU 2020 Övergripande mål Fondgemensamma tematiska mål Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Sysselsättning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av växthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång tillinformationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden Tekniskt stöd och förhandsvillkor 6

14 2.2 Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU

15 2.3 Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet. c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädg, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas.(från programmet) c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel d) minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden 8

16 c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket är myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet. I handlingsplanen kapitel 5-10 finns de åtgärder som länsstyrelsen handlägger. Landsbygdsprogrammet Kod för åtgärd och delåtgärd Fokusområde 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Konkurrenskraft och lönsamhet Unga Korta leveranskedjor och djurvälfärd Miljö i jordbruket Energieffektivisering och förnybar energi 1 Kompetensutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 1.1 Stöd till kompetensutveckling x x x x x 1.2 Stöd till demonstrationer och information x x x x x 2 Rådgivning 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 2.1 Stöd till rådgivningstjänster x x x x x 2.3 Stöd till fortbildning av rådgivare x x x x 4 Investeringar till jordbruk, trädgård och rennäring 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 4.1 Investeringsstöd inom jordbruk, trädgård och rennäring x x x 4.2 Förädlingsstöd x x 4.4 MiIjöinvesteringar 4.4 Stängsel mot rovdjur x 4.4 Engångsröjning av betesmark x 4.4 Reglerbar dränering x 6 Jordbruks- och affärsutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 6.1 Startstöd x 6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat x x x 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur x 7.3 Stöd till bredband x 7.4 Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden x 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism x samt för turistinformation 7.6 Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö x 7.6 Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet x 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk x mångfald 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad x vattenkvalitet 7.6 Anlägga tvåstegsdiken x 7.6 Återskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet x Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Nya jobb och diversifiering Lokal utveckling Bredband 9

17 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 8.4 Stöd till återställande av skadad skog x 8.5 Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden x 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 10.1 Miljöersättningar x Betesmarker och slåtterängar x Komplement - Lieslåtter x Komplement - Efterbete x Komplement Höhantering x Komplement - Lövtäkt x Komplement - Bränning x Komplement Svårtillgängliga platser x Fäbodar x Restaurering av betesmarker och slåtterängar x Vallodling x Skötsel av våtmarker och dammar x Minskat kväveläckage x Skyddszoner x Hotade husdjursraser x 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar x 11 Ekologisk produktion 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 11.1 Omställning till ekologisk produktion x 11.2 Ersättning för ekologisk produktion x 13 Kompensationsstöd x 14 Djurvälfärdsersättningar 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Extra djuromsorg för suggor x Extra djuromsorg för får x Utökad klövhälsovård för mjölkkor x 16 Samarbete 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 16.1 Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP x x x x x 16.2 Stöd till utveckling inom jordbruk-, livsmedel och skog samt x x x x x x x x pilotprojekt 16.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom x livsmedelskedjan 16.5 Stöd till samarbeten inom miljö x x x 16.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering och information om miljö och mat x x x 19 Lokalt ledd utveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling x 19.2 Stöd till genomförande av lokala utvecklingsstrategier x 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utveckling x 19.4 Löpande kostnader och ledning x Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. 10

18 För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län Länsstyrelsen Västerbottens landsbygdsdefinition Västerbottens läns befolkningstäthet är lägre än 22, 9 invånare per kvadratkilometer. Länsstyrelsen väljer dock att inte tillämpa något regionalt undantag från landsbygdsdefinitionen. Orter med mer än 3000 inv är Vännäs, Vilhelmina, Lycksele, Skellefteå, Ursviken, Skelleftehamn, Umeå och Holmsund Definition av fäbod Länsstyrelsens Västerbotten definition på fäbod är en mindre gård byggd för att fungera som nödvändigt komplement till huvudgården med avseende på djurhållningen. Fäboden och dess betesmarker är tydligt skilda från hemgården och ska ha brukats som fäbod under talet eller senare. För att vara godkänd för stöd i landsbygdsprogrammet ska den även följa de krav som ska vara uppfyllda enligt den senast gällande versionen av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsbidrag, under avsnittet om miljöersättning för fäbodar. Utöver kraven i föreskriften gäller Länsstyrelsens distinktion beträffande att fäboden ska vara tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt. Avståndet mellan hemgårdens brukningscentrum och byggnaderna vid fäboden ska vara minst 1000 m. 2.4 Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Det svenska havs- och fiskeriprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 16 fokusområden. Följande prioriteringar och fokusområden finns inom programmet. 1. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: a) minskad påverkan av havsmiljön, bland annat genom att oönskade fångster så långt som möjligt undviks och minskas b) skyddad och återställd biologisk mångfald i vattenmiljöer och i de akvatiska ekosystemen 11

19 c) säkerställd balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter d) ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företag inom fisket, bland annat för det småskaliga kustfisket, samt förbättrad säkerhets- och arbetsförhållandena e) stärkt teknisk utveckling och innovation, här ingår ökad energieffektivitet och kunskapsöverföring. f) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 2. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål: a) stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring b) stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för vattenbruket, här ingår förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och medelstora företag c) skyddad och återställd biologisk mångfalden i vattenmiljöer samt förbättrade ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främja ett resurseffektivt vattenbruk d) ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd, främja djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsa och allmän säkerhet e) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 3. Främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: a) förbättrade vetenskapliga rön som fler kan ta del av samt förbättrad insamling och hantering av data b) bättre övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan ökar 4. Öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: ekonomisk tillväxt social delaktighet ökad sysselsättning genom att fler går att anställa och arbetskraftsrörligheten i de kustoch inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk ökar, här ingår diversifiering av verksamheten inom fisket och inom andra sektorer av den maritima ekonomin 5. Främja saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: a) bättre organisation av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter b) fler investeringar i berednings- och saluföringssektorerna. 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken. Här ser du de åtgärder som finns i havs- och fiskeriprogrammet och hur dessa ska bidra till de olika fokusområdena. 12

20 Artikel 1 Specifikt Åtgärd mål 38, 44.1c 1a Investeringar inom fiske 37 1a Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalt samarbete 39, 44.1c 1a Nya tekniska lösningar inom fiske 39, 44.1c 1a Nya former av förvaltning och organisation inom fiske 40.1a 1a Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 40.1b, c, i, 1b Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald 44.6a-b 40.1d-g, 44.6a 1b Bevarandeprojekt för skyddade områden 36 1c System för tilldelning av fiskemöjligheter 42, 44.1e 1d Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk 43.1, 44.1f 1d Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur a Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten 30, d Diversifiering inom fiske 26, e Utveckling av produkter och processer inom fiske 28, e Partnerskap mellan forskare och fiskare , 44.1a 1f Kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske 47 2a Innovationsprojekt inom vattenbruk 48.1a, d, g-h 2b Produktiva investeringar i vattenbruk 48.1e, j 2c Miljöinvesteringar i vattenbruk 52 2b Startstöd för hållbara vattenbruksföretag 51.1a 2c Kommunal planering av vattenbruk 56.1a-b 2d Djurs hälsa och välbefinnande 50 2e Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk 77 3a Datainsamling 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske -stöd till ansvarsmyndigheter 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske - stöd till privata aktörer 63 4 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier lokalt ledd utveckling 64 4 Samarbetsåtgärder lokalt ledd utveckling 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden 13

21 62.1a 4 Förberedande stöd lokalt ledd utveckling 62.1d 4 Löpande kostnader och ledning lokalt ledd utveckling 68.1a 5a Bilda producent- eller branschorganisationer 68.1b-e 5a Saluföringsåtgärder 66 5a Produktions- och saluföringsplaner 69.1c-d,f 5b Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter 80.1b 6a Skydd av havsmiljön 80.1c 6a Öka kunskapen om havsmiljön Det är Jordbruksverket, länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten som handlägger de olika åtgärderna. Följande åtgärder handlägger länsstyrelsen: investeringar inom fiske investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten diversifiering inom fiske produktiva investeringar i vattenbruk miljöinvesteringar i vattenbruk startstöd för hållbara vattenbruksföretag beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Det finns mer information om respektive åtgärd i den nationella handlingsplanen för havsoch fiskeriprogrammet. Här finns också information om budget. Handlingsplanen kommer att finnas på Jordbruksverkets webbplats. 14

22 3 Partnerskapet 3.1 Partnerskapets organisation Ett partnerskap för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet har formerats i Västerbottens län. Partnerskapet är ett trepartnerskap med ideell, privat och offentlig representation och omfattar ett 20-tal deltagande organisationer. Till partnerskapet kopplas 5 fokusgrupper med ansvar för olika områden; Bredband, Fiske, Lantbruk, Energi/klimat och Attraktiv landsbygd. Det sistnämnda området omfattande turism, naturoch kultur samt lokal utveckling. I fokusgrupperna deltar 5-8 personer med särskild kompetens inom aktuellt sakområde. De personer som ingår i fokusgrupperna är inte alltid de som representerar sin organisation i partnerskapet. För servicefrågorna i Landsbygdsprogrammet kopplas som fokusgrupp det Regionala partnerskapet för serviceprogrammet där serviceprogrammets kopplingar till Landsbygdsprogrammet lyfts. Partnerskapets deltagare kan kategoriseras inom följande områden: Offentliga aktörer inom landsbygdsutveckling Näringslivet och arbetsmarknadens organisationer Intresseorganisationer och paraplyorganisationer inklusive företrädare för miljö-och klimatarbete samt de som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och ickediskriminering Följande organisationer ingår i partnerskapet: Norra Skogsägarna Svenska Samernas riksförbund (SSR) Företagarna i Västerbotten Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Västerbottenslamm ek för Norrmejerier ek för Länsförsäkringar Coompanion Leader tre områden Hushållningssällskapet Västerbottens fotbollsförbund Sportfiskarnas kompetenscentrum i Norr Naturskyddsföreningen (NF) Friluftsfrämjandet Leader Vindelälven Forslundagymnasiet Skogsstyrelsen Nord Sveriges lantbruksuniversitet Region Västerbotten; IT, turism, näringsliv ALMI Länsbygderådet Länsstyrelsen; sakområde fiske, jämställdhet, integration, regional tillväxt, landsbygd, lantbruk I det regionala partnerskapet för Landsbygds- och Havs- och fiskeriprogrammen deltar Länsstyrelsen med sakområdeskunskap. För integrering av t ex jämställdhets- och integrationsfrågorna i genomförandet av handlingsplanen blir Länsstyrelsens sakområdesexperter särskilt viktiga för att bistå med analys och ökad kunskap på alla nivåer. 3.2 Partnerskap och fokusgrupper Det regionala partnerskapet för Landsbygds- och Havs och fiskeriprogrammen jämte 15

23 fokusgrupper är viktiga forum för att förankra och säkerställa att intentioner och mål uppfylls i enlighet med programmen. Partnerskapet deltar i utformning, genomförande, uppföljning och utvärdering av de handlingsplaner som ligger till grund för genomförandet av Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet. Partnerskapet fungerar som samrådsorgan och bollplank som rör länsstyrelsens ställningstagande i viktigare frågeställningar av principiell eller strategisk karaktär. Det regionala partnerskapet för de båda programmen kommer att träffas för information/erfarenhetsutbyte och lägesredovisning 1-2 gånger per år. De fokusgrupper som kopplas till partnerskapet spelar en viktig roll framförallt i det inledande arbetet med handlingsplanen för att konkretisera grunderna för prioriteringar och för att formulera de regionala urvalskriterierna. Fokusgrupperna utgör genom sin samlade kompetens inom sakområdet/sitt expertkunnande ett stöd för Länsstyrelsen och det regionala partnerskapet inom sina respektive område vid t ex revidering av handlingsplanen eller i övriga frågor relevanta för gruppen. Fokusgrupperna bemannas av de aktörer/personer som berörs av eller har särskilt intresse för de aktuella frågorna och kallas vid behov. Fokusgruppernas interna arbete bestäms av karaktären på verksamhetsområdet inom respektive grupp och kan därför variera. Vid prioritering av t ex stödet till bredband kommet fokusgruppen att engageras för bedömning av urvalskriterierna inför varje beslutsomgång. Fokusgrupp Fiske Genom fokusgruppen Fiske formaliseras samrådet med länets intressenter i fiskefrågor och blir ett viktigt forum under programperioden för Havs- och fiskeriprogrammet. Arbetet i gruppen kan bl. a handla om att initiera utvecklingsprojekt, att hitta synergier med Landsbygdsprogrammet eller att i övrigt lyfta viktiga frågor för näringen, fiskevården och förvaltningen av fisket. I fokusgruppen Fiske ingår representanter från Leader Vindelälven Västerbottens kustfiskareförbund, fiskeförvaltningsorganisationer samt berednings- och vattenbruksföretag. Vid behov kommer även gruppen att adjungera representanter för andra organisationer eller personer med specialistkunskap Utformning handlingsplan Vid utformning av den regionala handlingsplanen och urvalskriterier utgör SWOT-analysen underlag för ställningstaganden och prioriteringar. SWOT-analysen är framtagen i ett brett partnerskap och en skrivargrupp, med internt och externt deltagande, har sammanfattat de prioriteringar och behov av utvecklingsinsatser som är viktiga för länet. I arbetet med att ta fram regionala urvalskriterier för respektive insatsområde kommer berörd fokusgrupp att engageras Genomförande av programmen Partnerskapet kommer att vara ett viktigt forum och stöd för Länsstyrelsen vid genomförande programmen i enlighet med den regionala handlingsplanen för länet. Partnerskapet kommer med regelbundenhet att diskutera informationen kring t ex ansökningstryck, budgetutnyttjande, ev. tematiska utlysningar, handläggningstider, måluppfyllelse och resultat som kan hänföras till programmets satsningar. Genom 16

24 partnerskapet kan Länsstyrelsen få kunskap och information om vad som sker i omvärlden och i respektive organisation. Med sakområdeskunskap och bred kompetens samlat hos de aktörer som ingår i partnerskapet säkerställs att programmen genomförs på bästa sätt Uppföljning och revidering Vid de träffar, vanligen 2 ggr per år, som genomförs med det regionala partnerskapet kommer handlingsplanen att följas upp med redovisning som beskrivs under Genomförande av programmen. Partnerskapet kommer också vid behov eller påkallat att vara remissinstans för de förändringar som kan komma att föreslås under programperioden. Detta gäller förändringar av mer generell karaktär. Där sakinnehållet har större tyngd i föreslagen förändring kommer enbart den fokusgrupp som berörs att tillställas remissen. 3.3 Roller och ansvarsfördelning Partnerskapet utgör med företrädare för viktiga organisationer i länet den samlade strategiska grupperingen med kompetens och kunnande om landsbygdens särskilda frågor. Partnerskapet blir genom sitt nätverk och kontakter med programmens målgrupper en betydelsefull part för att sprida information om programmet och hålla dessa uppdaterade om möjligheter och aktuellt läge. För att förankra arbetet med Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet internt på Länsstyrelsen finns en styrgrupp. Länsstyrelsens styrgrupp leder och koordinerar arbetet i det nya Landsbygdsprogrammet och svarar för uppdatering av handlingsplanen. Styrgruppens främsta uppgift blir att följa upp att programmen och att den regionala handlingsplanen genomförs i enlighet med fastställda mål. Styrgruppen ska också bidra till samordning av arbetet med struktur-och investeringsfonderna samt övrigt utvecklingsarbete mot regionala mål. I styrgruppen ingår personal från enheterna Landsbygd, Regional tillväxt, Samhällsplanering och Livsmiljö totalt 10 personer. Styrgruppen träffas 5-6 ggr/år. För att formalisera samarbetet med andra fonder och program har det bildats en fondsamordningsgrupp, GSR-gruppen (gemensamt strategiskt ramverk), (nytt namn FÖNgruppen, Fondsamordning Övre Norrland) som är gemensam för Norrbotten och Västerbotten. Både handläggande och förvaltande myndigheter på regional nivå, liksom regionalt utvecklingsansvariga deltar. Utbildningar planeras och gemensamma träffar hålls 2-3 ggr per år där verksamhetsansvariga och handläggare möts för lärande och för att utbyta erfarenheter. Syftet är att skapa synergieffekter på regional nivå mellan insatserna i de olika programmen, ett effektivt genomförande och för att bättre möta det behov av stöd och information till projekt och företag om de möjligheter som erbjuds. Representanter för Lokalt Ledd Utveckling har en viktig roll i genomförandet av landsbygdsprogrammet och kommer att ingå i fokusgruppen Attraktiv landsbygd. Övrigt samspel med lokal utveckling kommer att vidareutvecklas när landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet är beslutade och formerna för Lokalt Ledd Utveckling är klara. 17

25 4 Länsstyrelsen Västerbottens prioriteringar och urvalskriterier i Landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 10 visas de övergripande prioriteringarna för de projekt- och företagsstöd som länsstyrelsen ska handlägga. Här visas också de regionala prioriteringar som görs utifrån den SWOT-analys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De regionala urvalskriterierna har länsstyrelsen tagit fram med hjälp av sitt partnerskap. De speglar prioriteringarna i länet och bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterer som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättspraxis. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden. I vissa fall går det att använda sig av åtskillnad mellan ansökningar för att öka jämställdheten och att motverka diskriminering. Det kan ske när beslutsomgångar tillämpas och två ansökningar har samma poäng när de har gått igenom urvalskriterierna. För de åtgärder där vi har valt att göra en sådan åtskillnad finns en rubrik under urvalskriterier som visar när vi har valt detta som ett alternativ för att prioritera ansökningar. 4.1 Hur urvalskriterier räknas Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras 18

26 4.1.3 Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet. 4.2 Hur rangordning av ärenden med lika poäng ska göras Om två ansökningar har lika många poäng ska den ansökan väljas som har högst poäng i högst viktat kriterium. Blir inte detta utslagsgivande tillämpas kronologisk ordning, d.v.s. den ansökan som kom in först beviljas stöd. Eventuella undantag från denna huvudregel framgår under respektive insatsområden. 19

27 5 Kompetensutveckling och rådgivning (Åtgärd 1 och 2) Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokal marknad. 5.1 Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) och syftar till att: återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär.(fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c som förnybar energi) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Metoderna för kunskapsöverföring och för att stimulera innovation kommer att vara rikt diversifierade. Exempel är seminarier och kurser, studieresor, grupper för erfarenhetsöverföring, rådgivning på plats på företagen. Ny teknik som överbryggar de stora avstånden i länet ska utnyttjas. Den kunskap som finns inom andra branscher och inom regionens universitet ska tas tillvara. 4a - återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden Åtgärder som återskapar, gynnar och förstärker biologisk mångfald, kulturvärden och sociala värden i odlingslandskapet och som bidrar till bevarandet att det öppna odlingslandskapet är prioriterade. Över hela länet finns helhetsmiljöer, marker, objekt och 20

28 enskilda arter som kräver restaurering, skötsel och vård för att dess höga värden ska bevaras för kommande generationer. Fler kor, hästar, får och getter ska beta där mularna gör mest natur- och kulturnytta. Produktionen av livsmedel tydligt kopplade till natur, kultur och friluftsupplevelser bör gynnas. 4b - förbättra vattenförvaltningen, inklusive användningen av växtnäring och växtskyddsmedel Användningen av växtnäring per hektar i Västerbotten är lika stor som riket i övrigt när stallgödseln inkluderas. I områden med stor djurhållning sker en omfattande spridning av stallgödsel som bidrar till att en del sjöar och vattendrag har problem med övergödning och har en sämre vattenstatus. Dessa områden är prioriterade för utbildning i en bättre hantering av stallgödseln och växtnäring. En grundläggande förutsättning är ett gott kalktillstånd. Rådgivningen bör ske avrinningsområdesvis och samordnat med olika åtgärder inom avrinningsområdet. Användningen av bekämpningsmedel är ca 20 % av medeltalet i riket, men utbildning i handhavande av kemiska bekämpningsmedel behövs ändå på tillräcklig nivå. I vissa områden i länet är det stora problem med sura sulfatjordar som kan leda till sänkning av ph-värden och läckage av giftiga metaller till vattendragen. Med ökad kunskap kan åtgärder utformas för att minska påverkan från sura sulfatjordar. 4c - förebygga markerosion och förbättra markskötseln Den ekologiska odlingen utvecklas sakta i länet och omfattningen av den ekologiska odlingen är 12 % av arealen (2013). KRAV-certifierad produktion är 10 % av arealen. Det finns utrymme för utveckling av en ekologisk produktion tack vare ökad efterfrågan från konsumenterna. Länsstyrelsen prioriterar insatser för animalieproduktion t ex mjölk, får och nöt samt utveckling av ekologiska trädgårdsföretag. Insatser ska ske i form av orienterande kurser för blivande omställare, omställningskurser, omställningsrådgivning samt rådgivning till etablerade ekologiska producenter. Markpackning är ett stigande problem i länet på grund av att större och tyngre maskiner används. En god markstruktur har stor betydelse för att behålla markens förmåga att hålla vatten och minska bland annat utlakningen av växtnäring. Utbildning kring anpassning av produktionssystem och odlingsteknik med användning av tekniska innovationer i jord- och trädgårdsbruket samt dränering och täckdikning prioriteras. 5b - effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling Energianvändningen är 50 % högre på jordbruksföretag i norra än i södra Sverige vilket har sin grund bl. a. i klimatet och längre avstånd mellan brukningscentrum och gårdens åkerskiften. Detta gör kompetensutveckling i effektivare användning av energi särskilt prioriterat för länets jordbrukare. Besparing så väl som en som effektivare energianvändning eftersträvas för att uppnå en lägre klimatpåverkan. Utvecklingsområden är effektiv maskinanvändning och analys av energianvändning för t ex belysning, kylning, ventilation, torkning eller alternativa lagringsmetoder av spannmål. 21

29 5d - minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak Spannmålsarealen i länet har minskat vilket lett till att mycket stallgödsel sprids i växande vallgröda utan nedmyllning, vilket ger stora spridningsförluster Öka kunskapen bland länets lantbrukare hur de kan minska förlusterna av växtnäring i stallarna, under lagring och vid spridning av stallgödsel i fält. Sprida kunskap om att minskning av utsläpp även kan ske genom foderstater anpassade för lägre metanavgång från djuren, eller effektivare produktion i djurhållning och växtodling med högre avkastning. De stora avstånden i länet med vitt spridda åkerskiften på stort avstånd från brukningscentrum gör insatser för minskad drivmedelsförbrukning särskilt viktiga för att sänka CO2-utsläpp Målbild En god miljö inom jordbruket genom effektivare användning av produktionsmedel. Minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Utbudet av kompetensutveckling, information och rådgivning styrs av prioriteringarna i programmet, men bör även vara efterfrågestyrt. Planering av utbudet kommer att ske efter kontakter med organisationer som Gröna Navet, LRF, rådgivningsföretag etc. för att ta fram aktiviteter som både är prioriterade och efterfrågade och som bidrar till en konkret nytta för målgrupperna. Genom regional samordning av kompetensutvecklingen undviks att likartade insatser görs samtidigt av olika aktörer. Inom aktiviteterna kommer ett brett utbud av insatser att genomföras som kan attrahera såväl kvinnor som män. Kompetensutveckling skall även underlätta genomförandet av landsbygdsprogrammets åtgärder och skapa möjligheter till synergieffekter. Inom i första hand de områden där det är brist på externa rådgivningsorganisationer eller där Länsstyrelsen har särskild kompetens, kommer myndigheten att genomföra aktiviteter i egen regi. Det gäller t ex insatser inom biologisk mångfald, Greppa näringen eller utbildning med koppling till miljöersättningar eller andra landsbygdsstöd, eftersom Länsstyrelsen bäst känner till regionala miljömål, underutnyttjade stödformer och miljöersättningar samt deras regelverk. Inom Greppa Näringen kommer länen att samverka i olika regioner med upphandlingsförfarandet för att få en ökad samverkan och bättre måluppfyllese i alla län. Varje region kommer att ha en regionsamordnare som gemensamt med länens Greppasamordnare arbetar fram gemensamma upphandlingsunderlag mm. Syfte med 22

30 den ökade samverkan är att rådgivare och lantbrukare skall mötas av en likartad verksamhet oavsett i vilket ingående län man är verksam i. Västerbotten ingår i en region tillsammans med Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Aktiviteter som fältvandringar, kurser och studieresor kommer att genomföras både i Länsstyrelsens egen regi och av externa aktörer. Engagemang av externa aktörer kommer att ske genom upphandling vilken inom kompetensutveckling, område 1.1, kommer att kompletteras med utlysningar. Direktupphandling kan förekomma som komplement för mindre aktiviteter och för att möjliggöra aktiviteter med kortare planeringshorisont. Under 2016 kommer Länsstyrelsen att upphandla rådgivning inom ekologisk produktion och Greppa Näringen samt utlysa kompetensutveckling och information inom ekologisk produktion, Greppa Näringen och Ett rikt odlingslandskap. Inför varje utlysning eller upphandling kommer annonsering ske och information lämnas på länsstyrelsens webbplats beträffande aktuellt fokusområde, vilka avgränsningar som gäller och tidpunkt för utlysningen eller upphandlingen, Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 fokusområdena 4abc, 5bcd) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunder för urvalskriterierna finns i kapitel 14 bilaga 3. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i