Projektplan Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn och ungdomar"

Transkript

1 Projektplan Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn och ungdomar 1. Bakgrund 1.1 Metodutveckling behövs för att förebygga övervikt och fetma Primärvården i samarbete med Skolhälsovården, Akademiska barnsjukhuset och Idrottsrörelsen har erbjudit gruppverksamhet för barn mellan 9-12 år med övervikt/fetma och deras föräldrar under 9 års tid i Uppsala län. Verksamheten finansierades med Landstingets folkhälsomedel och när dessa inte fanns att tillgå lät man verksamheten vila. I januari 2009 kallade Primärvården till ett gemensamt möte för att diskutera en nystart av verksamheten inom ordinarie ram. Vid mötet var parterna överens om att det behövs metodutveckling för att förebygga och behandla barn och ungdomar med övervikt och fetma. Personal inom landsting och kommun som möter barnen och ungdomarna behöver fungerande verktyg. En referensgrupp bildades med representanter från Skolhälsovård, Barnhälsovård, Barnspecialistmottagning och Överviktsenheten för barn och ungdomar vid Akademiska Sjukhuset. Referensgruppen utgick från Landstingets vårdprogram för övervikt och fetma hos barn och ungdomar och tog fram ett informationsblad som visar ansvarsfördelningen för de olika vårdnivåerna och ett förenklat flödesschema. Under ett möte i referensgruppen uppkom idén om att testa fysisk aktivitet på recept till barn och ungdomar. En projektansökan om medel till ett flerårigt utvecklingsprojekt med en forskningsdel gjordes till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i slutet av Ansökan om medel beviljades för att starta arbetet under Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet har många positiva effekter, exempelvis främjar det god psykisk och fysisk hälsa, motoriska färdigheter och ökar skelettets hållfasthet. I en studie av svenska barn i årskurs 1 till 3 såg man förbättrade skolprestationer av ökad fysisk aktivitet (Ericsson 2003). Dessutom minskar risken för övervikt och fetma. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort folkhälsoproblem. I de tre senaste undersökningarna om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Uppsala län i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet ser man att både övervikt och fetma har ökat (Liv & Hälsa ung -05, -07, -09). Övervikt och fetma är vanligare bland pojkar än bland flickor. I 2009 års undersökning hade 18% av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet övervikt och 5% hade fetma. Bland flickor är motsvarande siffra 10% respektive 3%. I olika geografiska områden i länet ser man skillnader i andelen barn med övervikt eller fetma. Det finns en tydlig koppling till socioekonomiska förhållanden med fler ungdomar med övervikt/fetma i lägre socioekonomiska grupper. 1.3 Fysisk aktivitet definition, effekter och rekommendation Dagens samhälle kräver inte att man behöver vara särskilt fysiskt aktiv. Fysisk aktivitet definieras som all form av kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som kräver energi (FYSS 2008). Idag får vi tänka på att få in motion i vardagen till exempel att kliva av bussen en hållplats tidigare. Alla mår bra av att röra sig, men för barn och ungdomar är det extra viktigt när de växer och utvecklas. Sverige har anslutit sig till de nordiska rekommendationerna för fysisk aktivitet som innebär att barn och ungdomar behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag (NNR 2004). Aktiviteterna ska inkludera måttlig samt hård aktivitet. Det går troligtvis bra att dela upp aktiviteterna i flera olika pass under dagen. Det är viktigt med allsidiga aktiviteter som ger både kondition, styrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid och koordination. 1

2 1.4 Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Det är svårt att mäta fysisk aktivitet på ett tillförlitligt sätt. Exempel på olika metoder är enkätstudier, stegräknare, accelerationsmätare, dubbelmärkt vatten och hjärtfrekvensregistrering (Sirard och Pate 2001). En kombination av olika metoder rekommenderas samt att undvika enkäter till barn under 12 år (Brettschneider och Naul 2004). Även om fysiska variabler kan ge ett indirekt mått på hur mycket någon rör sig ger det inga kunskaper om beteendet fysisk aktivitet, dvs. om typ av aktivitet, hur länge den pågår, hur ofta eller om intensiteten. I en svensk studie jämförde man den fysiska kapaciteten hos 16- åringar 1974 och 1995 (Westerstahl et al 2003a). Ungdomarna man studerade 1995 hade högre benstyrka men vägde mer utan att vara längre, hade lägre armstyrka och sämre kondition. Fler ungdomar uppgav 1995 att de var fysiskt aktiva på fritiden och fler var medlemmar i idrottsföreningar (Westerstahl et al 2003b). Trots detta uppgav 70% att de var fysiskt aktiva mindre än en timme om dagen på medelhög intensitet. Statens Folkhälsoinstitut och Skolverket genomförde en enkätundersökning till 900 grundskoleelever i åk 8 och 9 samt i gymnasieskolan 2001 (Strandell et al 2002). Av eleverna uppgav 63% att de rörde sig minst 30 minuter per dag så att de blev andfådda och svettades. Medan 15% rörde sig mindre än 2 timmar per vecka. 15% av flickorna deltog sällan eller aldrig i skolidrotten. I en svensk studie fick 800 barn och ungdomar 9-10 åringar och åringar bära rörelsemätare under fyra dagar (Hurtig 2005). Resultatet var att 9-10 åringarna rörde sig motsvarande rask promenad över tre timmar om dagen åringar var aktiva på samma nivå i cirka 30 minuter per dag. Pojkarna var mer fysiskt aktiva än flickorna i bägge åldersgrupperna. Mycket talar för att barns kondition har minskat under senare tid (Ekblom et al 2004; Westerstahl et al 2003a; Hurtig Wennlöf 2005). I en studie av 2000 svenska barn i åk 3, 6 och 9 år 2001 såg man att det var stor skillnad i fysisk aktivitet mellan barnen inom de olika åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper fanns det en grupp barn av båda könen som rörde sig betydligt mindre än övriga. I jämförelse med 16 åringar 1987 såg man att styrka och uthållighet i överkroppens muskler minskat liksom att konditionen försämrats (Ekblom et al 2004). I en enkätundersökning till barnen i åk 6 och 9 i studien som gjordes 2001 rapporterade ca två femtedelar av barnen låg eller mycket låg aktivitetsgrad. Låg aktivitetsgrad innebar att barnet inte nådde upp till mer än att delta på skolans idrottstimmar 2 gånger per vecka, därtill ägna sig åt idrott en gång i veckan samt gå/cykla högst 10 minuter per dag (Engström 2002). Studier har visat att barn med fysiskt aktiva föräldrar själva är mer aktiva än de barn som har fysiskt inaktiva föräldrar (Steinbeck 2001). I en svensk studie av 301 gymnasieungdomar 1996 uppgav 26% av flickorna och 35% av pojkarna att de sällan eller aldrig utövade fysisk aktivitet så att de blev svettiga eller andfådda (Sollerhed och Ejlertsson 1999). I en senare studie tittade man på den fysiska kapaciteten hos gymnasieeleverna genom att slå samman sju fysiska tester till ett fysiskt index. Det visade att elever på de praktiska programmen och särskilt flickorna hade den sämsta fysiska kapaciteten (Sollerhed 2006). Det finns alltså stöd för att vissa grupper av svenska barn är otillräckligt fysiskt aktiva, vilket delvis kan förklara försämring i fysisk kapacitet över åren. Flickor är generellt mindre fysiskt aktiva än pojkar och aktivitetsgraden minskar från års åldern. 2

3 Däremot visar enkätundersökningar under de senaste åren att en större andel ungdomar rapporterar att de rör sig mer (Liv & Hälsa ung 2009). Frågan lyder Hur mycket rör du dig i snitt per dag t.ex. går, cyklar eller idrottar? De som uppgett att de kommer upp till 30 minuter rörelse per dag har ökat i samtliga årskurser hos båda könen från 2007 till var det 48% av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet som rapporterade att de uppnådde denna nivå var motsvarande andel 65%. Bland pojkarna i åk 2 på gymnasiet var det 55% som rapporterade att de kom upp till den nivån var motsvarande andel 70%. Pojkar är i större utsträckning fysiskt aktiva än flickor i samtliga årskurser. Andelen som rapporterar att de når upp till 30 minuter per dag minskar ju äldre eleverna blir. Resultatet visar också att en del elever ökat sin fysiska aktivitet, medan vissa grupper inte alls rört sig mer. Skillnaderna mellan olika grupper ökar och inte sällan är det socioekonomiska skillnader mellan grupperna. 1.5 Hinder för fysisk aktivitet I en enkätstudie till grundskole- och gymnasieelever framkom det att 3-15% av eleverna inte deltog i skolidrotten (15% av flickorna i grundskolan) (Strandell et al 2002). Eleverna har själva fått uppge skälen. Många uppgav fysiska hinder som menstruation och problem med svimning. Cirka två tredjedelar uppgav sociala och psykologiska orsaker (tråkigt, blyg, äcklig). Angående anledningar som skulle få dem att vara mer fysiskt aktiva svarade pojkarna större tillgång till skolans idrottshall, mer rastaktiviteter och skollag. Flickornas motiv var att må bra, bli frisk, sluta röka och fortare bli smal. Dessutom variera innehåll i Idrott och Hälsa, liksom stöd, uppmuntran och inspiration. Framförallt gymnasieungdomarna uppgav ekonomin som avgörande och tidsbrist på grund av skolarbete. 1.6 Metoder för att främja fysisk aktivitet Statens beredning för medicinsk utredning gjorde 2007 en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om metoder för att främja fysisk aktivitet (SBU 2007). När det gäller metoder för barn hittade man 24 studier, varav 21 var skolbaserade och 3 var sjukvårdsbaserade. Av dessa studier var det 11 som hade tillräckligt bevisvärde. SBU:s slutsatser var: Utveckling av ämnet idrott och hälsa genom ökad satsning på hälsoundervisning, utbildningsmaterial och lärarutbildning leder till 5-25% ökad fysisk aktivitet under idrottslektioner. Det gäller i högre grad för pojkar Skolbaserade interventioner som omfattar flera delar som utbildning av lärare, förändring av läroplan, extra aktivitetspass under lektionstid och/eller raster, stöd i beteendeförändring, förstärkt hälsoundervisning och involvering av föräldrar har positiv effekt på barns fysiska aktivitet under skoldagen och även under fritiden. Skolbaserade interventioner som riktas till vissa grupper med ökad risk för hjärtkärlsjukdom leder till cirka 10 procents ökad fysisk aktivitet. En annan sammanställning av systematiska litteraturöversikter visade att skolbaserade interventioner var särskilt effektiva för att främja mental hälsa, goda matvanor och fysisk aktivitet (Stewart-Brown 2006) 1.7 Skolan och skolhälsovården roll Skolan är den arena där det finns möjlighet att nå alla barn och ungdomar. Enligt den svenska läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Skolverket 1994). I skolan finns Idrott och Hälsa som obligatoriskt ämne i undervisningen. Effekter av fysisk aktivitet och konsekvenser av fysisk inaktivitet tas också upp i andra skolämnen såsom naturkunskap samt i gymnasieskolans valbara kurser. Skolans 3

4 rektor har ett övergripande ansvar för undervisningen i dessa ämnen. Rektor ansvarar också för den fysiska miljön vid skolan och skolgården. Skolhälsovården har i sitt ansvarsområde bland annat hälsoprevention, hälsoupplysning och vaccination. Skolsköterskor och skolläkare som utför arbetet har Skollagen att följa förutom Hälso- och sjukvårdslagen. Det preventiva arbetet kan ske på många sätt och är reglerat i riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2004). I riktlinjerna ingår det individuella hälsosamtalet som skolhälsovården erbjuder varje elev vid olika årskurser. Vanligtvis i förskoleklass tillsammans med föräldrar, eleven själv i årskurs 2, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Hälsosamtalet anpassas till elevens ålder och mognad. Hur frågan om fysisk aktivitet tas upp är inte reglerat i några riktlinjer för hur skolhälsovården ska arbeta. Motiverande samtal som metod har på senare år haft framgång för att nå förändring. Inom Skolhälsovården sker hälsosamtal där livsstilsfrågor som kostvanor, motion, och hälsohistoria tas upp. Många skolsköterskor har utbildning i denna samtalsmetod och Statens Folkhälsoinstitut förordar att metoden sprids och används i ökad utsträckning bland annat av skolsköterskor (Statens Folkhälsoinstitut 2008). 1.8 Fysisk aktivitet på recept för vuxna Kostnaden för otillräcklig fysisk aktivitet i Sverige beräknas till 6 miljarder kronor per år (FYSS 2008). Detta är kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall. Sjukvården har ett bra utgångsläge för att arbeta med att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen. De flesta människor kommer årligen i kontakt med vården. De flesta har också stort förtroende för hälso- och sjukvården. Sjukvården når även de grupper som är mest utsatta i samhället till exempel de som är mest stillasittande, äldre och sjukskrivna. Skriftlig ordination av fysisk aktivitet som tillägg till rådgivning/samtal om fysisk aktivitet förekommer i flera länder som Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och våra nordiska grannländer. Fysisk aktivitet på recept användes redan på 1980-talet av Maj-Lis Hellenius distriktsläkare i Sollentuna (Hellenius och Arborelius 1999). Nationellt satt arbetet i gång i samband med Statens Folkhälsoinstitutets satsning Sätt Sverige i rörelse Ett nationellt pilotprojekt initierades i syfte att utveckla och beskriva arbetsformer för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) (Kallings och Leijon 2003). FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) är ett hjälpmedel för de som ordinerar fysisk aktivitet på recept samt en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd (FYSS 2008). FYSS belyser de sjukdomsgrupper där det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att fysisk aktivitet är en lämplig behandlingsform. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktivteter, liksom råd om hur man kan ordinera FaR beroende på hälsotillstånd, ålder, kön och kroppskonstitution. Även speciella risker för olika patientgrupper belyses. Svenska studier visar att fysisk aktivitet på recept ger god effekt på aktivitetsgrad hos vuxna (Kallings et al 2008; Kallings et al 2009; Leijon et al 2008). FaR används på samma sätt som läkemedel i förebyggande och behandlande syfte. All legitimerad personal får förskriva FaR, under förutsättning att de har tillräcklig kunskap om hälsofrämjande fysisk aktivitet och patientens hälsostatus (Faskunger et al 2007). Idag används FaR i samtliga landsting, men med anpassade modeller. Arbetet med FaR bygger på en samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer utifrån lokala förutsättningar. Patienterna kan få ett recept till aktiviteter som görs på egen hand, organiserad aktivitet eller så kan man bli hänvisad till en 4

5 friskvårdsaktör för hjälp att hitta lämplig aktivitet. Vissa landsting har som i Uppsala en lotsfunktion eller samordnare till exempel Östergötland och Örebro. Syftet är att slussa patienten till rätt aktivitet via telefon eller personligt besök. Inom primärvården i Uppsala startades arbetet med FaR i samband med Sätt Sverige i rörelse I april 2004 anställdes en FaR samordnare på halvtid för att bygga upp en arbetsmodell för Uppsala. Modellen som utformades i landstinget 2005 innebär att förskrivarna kan skicka en receptkopia till friskvårdslotsen. Friskvårdslotsfunktionen som är hälsopedagoger finns idag vid Upplands idrottsförbund. Deras uppdrag är att hjälpa patienten att hitta rätt träningsform och motivera till att den blir av. De ansvarar för att ta fram en aktivitetskatalog med anpassade fysiska aktiviteter i länet. Friskvårdlotsen kontaktar patienten via telefon då slussning sker. Minst två uppföljningssamtal ingår. Efter 4-6 månader återsänds receptet till förskrivaren med information om vald aktivitet och aktivitetsuppföljning. 1.9 Fysisk aktivitet på recept för barn I dagsläget finns inga vetenskapliga studier kring FaR för barn. På flera platser i landet finns pågående projekt eller planer på att introducera FaR som en metod för att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva bland annat i Östergötland, Örebro, Sigtuna, Ängelholm och Malmö. Det finns alltså vetenskapliga studier på att FaR för vuxna är en framgångsrik metod för att få människor att röra sig mer (Kallings et al 2008; Leijon et al 2008). I de svenska kliniska studierna som gjorts finns ett fåtal barn med i populationen (från 12 år och uppåt). Vad gäller FaR för barn finns inga vetenskapliga studier. Vi vet inte heller om FaR fungerar i praktiken som en metod inom skolhälsovården eller för barn och unga inom landstinget. 5

6 2. Problemformulering Skolhälsovården och idrottslärarna möter många barn och ungdomar som rör sig för lite. Både på kort och lång sikt kan det ge hälsoproblem till exempel depression/nedstämdhet, hjärtkärlsjukdomar, övervikt och fetma. För att främja hälsa och förebygga sjukdom behövs stöd till barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Skolsköterskorna och idrottslärarna behöver bättre metoder. Många studier har tittat på effekter av fysisk aktivitet, men få studier har studerat effekter av olika metoder på fysisk aktivitetsnivå. FaR för vuxna är en evidensbaserad metod som skulle kunna testas för barn och ungdomar. Syftet är att studera om FaR fungerar i klinisk vardag (skolhälsovården) samt vetenskapligt utvärdera om FaR är en verkningsfull metod för barn och ungdomar. Anledningen till att prova FaR inom skolhälsovården är att vi vill nå alla barn som rör sig för lite. Om metoden fungerar är förhoppningen att införa metoden inom primärvård och sjukhus. 3. Övergripande syfte Syftet är att utveckla FaR så att den anpassas till barn och ungdomar. Därefter att undersöka om FaR är en lämplig metod för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. I flera delstudier vill vi undersöka följande frågeställningar: Ia Kan FaR vara ett bra verktyg inom skolhälsovården i gymnasieskolan för ungdomar som är otillräckligt fysiskt aktiva? Ib Leder FaR inom skolhälsovården till att gymnasieelever rör sig mer? IIa Kan FaR vara ett bra verktyg inom skolhälsovården i grundskolan för barn som är otillräckligt fysiskt aktiva? IIb Leder FaR inom skolhälsovården till att grundskoleelever rör sig mer? IIIa Kan FaR vara ett bra verktyg inom landstinget för ungdomar som är otillräckligt fysiskt aktiva? IIIb Leder FaR inom landstinget till att ungdomar rör sig mer? IVa Kan FaR vara ett bra verktyg inom landstinget för barn som är otillräckligt fysiskt aktiva? IVb Leder FaR inom landstinget till att barn rör sig mer? 6

7 4. Metod 4.1 Metodutveckling av FaR För att undersöka om FaR kan användas till barn och ungdomar kommer ett utvecklingsarbete genomföras. Då FaR tidigare inte har använts till barn eller ungdomar och inte heller inom skolhälsovården krävs metodutveckling, som kommer att ske i form av verksamhetsutveckling och bygga vidare på befintliga strukturer. I bilaga 1 redovisas de olika planerade stegen. Första steget blir att ta fram vad FaR innebär i skolhälsovården. Två modeller kommer att tas fram en för ungdomar i gymnasieskolan och en för barn i grundskolan. Modellen FaR för ungdomar kommer att bygga mycket på erfarenheterna från FaR till vuxna. FaR till barn kräver däremot ett annat upplägg, då föräldrarna är centrala för barnens möjligheter att blir mer fysiskt aktiva. I grundskolan kommer flera aktörer involveras och erfarenheterna av FaR till vuxna kan här bara tjäna som inspiration. Metoderna ska bygga vidare/vidareutveckla befintliga strukturer och rutiner inom skolhälsovården respektive skolan i stort. Därför kommer skolhälsovårdens ordinarie hälsosamtal vara utgångspunkt för arbetet. I grundskolan sker hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7 och i gymnasiet i årskurs 1. Grunden för hälsosamtalet är den hälsoenkät som skickas hem till barn och föräldrar eller besvaras av ungdomarna. I grundskolan sker hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7 och i gymnasiet i årskurs 1. I detta utvecklingsprojekt har årskurs 4 i grundskolan respektive årskurs 1 i gymnasiet valts ut. Kriterier för vilka barn respektive ungdomar som kan erbjudas FaR inom skolhälsovården kommer att definieras. Flera verktyg kommer att utarbetas allt från screeninginstrument, hur den individuella rådgivningen ska genomföras, till olika uppföljningsinstrument. En pilotstudie av den framtagna metoden kommer att genomföras i gymnasieskolan respektive grundskolan. Rekrytering av skolor sker baserat på intresse från skolledning, skolsköterskor och idrottslärare samt om förutsättningar finns. Kriterier som skolan ska uppfylla: Rektor stödjer arbetet. Skolsköterskan screenar ut vilka elever som rör sig för lite vid hälsosamtal med elever. Idrottslärare är delaktig i arbetet med eleverna. Elevrepresentanter är delaktiga i utarbetande av vilka fysiska aktiviteter skolan kan erbjuda. Samarbete sker mellan skolledning, lärare idrott och hälsa och skolhälsovården. Information om pilotprojektet sker till elever, föräldrar och lärare. Efter revidering av metoden och instrumenten planeras en kontrollerad studie inom gymnasieskolan respektive grundskolan. Inför de vetenskapliga studierna krävs även framtagande av olika utvärderingsmetoder, både kvantitativa och kvalitativa. Parallellt med detta utvecklingsarbete sker även viss utveckling av FaR till barn och ungdomar inom landstinget, både inom primärvården och specialistvården. 4.2 Målgrupp för FaR Inklusionskriterier för att erbjudas FaR är de som är otillräckligt fysiskt aktiva/mycket stillasittande och som löper risk för att utveckla ohälsa/har ohälsa där fysisk aktivitet kan 7

8 användas för att förebygga/behandla t ex nedstämdhet, oro, stress, motoriska avvikelser, övervikt, fetma, diabetes och astma. Exklusionskriterier är föräldrar eller barn som avstår. Elever vars hälsotillstånd riskerar att bli sämre av att få FaR. Elever som inte är tillräckligt motiverade för att öka sin fysiska aktivitet alternativt minska sin stillasittande tid. Kriterier för vad otillräcklig fysisk aktivitet respektive för mycket stillasittande är för barn respektive ungdomar är under utveckling. En viktig frågeställning att undersöka i projektet är om FaR är en lämplig insats inom skolhälsovården. Det är bland annat en etisk diskussion om man riskerar en medikalisering av friska barn och ungdomar. Därför är en kvalitativ utvärdering central. En oberoende forskare behöver anlitas för intervjuer av både barn och ungdomar liksom av deras föräldrar. Att använda FaR till barn och ungdomar som behandling eller i förebyggande syfte vid uppenbar risk för ohälsa inom landstingets hälso- och sjukvård är mindre kontroversiellt. Här kan man se FaR som en del i det hälsofrämjande arbetet. 4.3 Metoder för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande För en första identifiering av vilka elever som är otillräckligt fysiskt aktiva kommer hälsoenkäter att användas. De befintliga hälsoenkäterna innehåller frågor om elevens levnadsvanor, livsstil och hälsa. Revidering sker av de frågor som avser att mäta elevens fysiska aktivitet respektive stillasittande beteende. Eventuellt kommer tilläggsfrågor att användas under pilotundersökningarna, senare ska dock endast en uppdaterad version av hälsoenkäter användas i grundskolan respektive gymnasiet. Frågorna kan komma att se olika ut till de olika åldersgrupperna. Vid framtagande av enkätfrågor involveras eleverna på olika sätt. Då enkätfrågor är en grov skattning av aktivitetsbeteendet kommer mätning att ske med kompletterande metoder. Den elev som är otillräckligt fysiskt aktiv och/eller mycket stillasittande enligt enkäten, erbjuds använda stegräknare och att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar. För objektiv mätning används en stegräknare, Yamax LS2000, denna är validerad och används mycket inom forskningen. Den aktivitetsdagbok som kommer användas är en modifiering av en relativt enkel dagbok som utvecklats och använts i forskningen på FaR till vuxna (Kallings 2008). Dagboken fylls i en gång per dag (innan sänggående) och där registreras veckodag, antal steg, om någon fysisk aktivitet/motion har gjorts anges vilken typ av aktivitet, hur lång tid (antal minuter) och en skattning av intensiteten (enligt Borgs RPE-skala). Då det är osäkert om barn och/eller ungdomar kan använda denna form av skattning av intensiteten, kan metod för skattning av intensiteten komma att justeras utifrån den pilotundersökning som planeras. Till skillnad från tidigare använd dagbok kommer även en kolumn infogas där eleven ska skatta sin stillasittande tid under dagen (antal timmar). För en mer objektiv och förfinad mätning av total fysisk aktivitetsnivå, dvs. både aktivitet och inaktivitet, kommer även accelerometrar användas. Detta sker på ett urval av eleverna under pilotundersökningarna, senare för alla som ingår i den randomiserade kontrollerade studien. Respironics, ActiCal är den accelerometer som används för att mäta barns rörelse vid energimetaboliska laboratoriet, Akademiska sjukhuset. Då denna enhet har stor erfarenhet av att mäta aktivitet på barn och unga i både klinisk vardag och vid forskning, och har tillgång 8

9 till den kostsamma analysutrustning som krävs för att bearbeta data från accelerometrarna kommer ett nära samarbete ske. Tanken är att projektet köper in de mätare som behövs, men sedan anlitas det energimetaboliska laboratoriet för insamling och analys av data. Offert har begärts in för vad detta skulle kosta. 4.3 FaR till ungdomar i gymnasieskolan Under 2010 har utveckling av arbetsmetoden FaR för gymnasieungdomar inom skolhälsovården i Uppsala skett, samt förankring och information till alla parter som är delaktiga i projektet samt skolhälsovården i länet. I slutet av höstterminen använder två skolsköterskor det framtagna materialet och följer det tänkta flödet i samband med ordinarie hälsosamtal på en gymnasieskola i Uppsala. Syftet med detta är att testa inklusionskriterier, de framtagna instrumenten och om flödet är genomförbart. En större pilotundersökning med flera gymnasieskolor planeras våren För kontext, delmål, hur arbetet kommer gå till, framtagna enkätfrågor och aktivitetsdagbok hänvisas till den detaljerade projektplanen för pilotstudien i gymnasieskolan i bilaga 2. Nedan beskrivs modellen för FaR till gymnasieungdomar översiktligt. Samtliga elever i åk 1 erbjuds hälsosamtal och hälsoenkät med frågor om levnadsvanor, livsstil och hälsa. Hälsoenkäten innehåller fyra frågor om stillasittande, fysisk aktivitet och aktivt deltagande på lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Elev som i hälsoenkäten har utfall som påvisar mindre fysisk aktivitet än rekommenderat eller för mycket stillasittande erbjuds använda stegräknare och att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar. Informationsbrev lämnas till vårdnadshavare. Elev som tackar nej till aktivitetsmätning får sedvanligt hälsosamtal med skolsköterskan. Vid återbesök efter en vecka analyserar skolsköterskan dagboken och de elever som utifrån registrerad aktivitet är otillräckligt fysiskt aktiva erbjuds FaR. Elevens motivation till förändring mäts enligt bedömningsskala 1-10 och utgör stöd för vilken insats som kommer att erbjudas samt hur MI samtalet läggs upp. Oavsett motivation erbjuds alla elever med otillräcklig fysisk aktivitet att delta i projektet. Behöver eleven mer stöd för att hitta passande fysisk aktivitet erbjuder skolsköterskan samtal och stöd av idrottsläraren eller annan coach. Återkoppling till skolsköterskan sker kontinuerligt. Flödet illustreras i fig 1. 9

10 Hälsoenkät åk 1 gymnasiet Fysiskt aktiv Otillräckligt aktiv/mycket stillasittande Tackar nej Hälsosamtal MI Aktivitetsdagbok+ Stegräknare 7d. MI Friskvårdslotsar vid Upplands Idrottsförbund FaR Lärare I&H Skolsköterska FaR med coach FaR Tackar nej Uppföljning +2 v. av lärare I&H Uppföljning +4 v Uppföljning +2 v. Uppföljning +3 mån Figur 1. Flöde för FaR till gymnasieungdomar inom skolhälsovården. 4.4 FaR till barn i grundskolan Under 2010 har utveckling av arbetsmetoden FaR för grundskoleelever inom skolhälsovården skett. Vintern 2010/11 fortsätter framtagande av flera instrument, revidering kommer ske av de enkätfrågor kring fysisk aktivitet och stillasittande beteende som finns i den befintlig hälsoenkäten. Våren 2011 kommer en skolsköterska använda det framtagna materialet och följer det tänkta flödet i samband med ordinarie hälsosamtal på två grundskolor i Uppsala. Syftet med detta är att testa inklusionskriterier, de framtagna instrumenten och om flödet är genomförbart. En större pilotundersökning med flera grundskolor planeras hösten För kontext, delmål, hur arbetet kommer att gå till samt aktivietsdagbok hänvisas till den detaljerade projektplanen för pilotstudien i grundskolan i bilaga 3. Nedan beskrivs modellen för FaR till elever i grundskolan. Samtliga elever i åk 4 erbjuds hälsosamtal och hälsoenkät. Hälsoenkät skickas hem till föräldrarna. Elever som är otillräckligt fysiskt aktiva/mycket stillasittande enligt enkäten/samtal får fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar för att se om de uppfyller kriterierna för FaR. Föräldrar informeras angående projektet. Eleverna kallas tillsammans med sina föräldrar till möte med skolsköterskan där metoden FaR presenteras. I de fall där föräldrar och barn har motivation och möjlighet att öka den fysiska aktiviteten/minska stillasittande ger skolsköterskan FaR direkt. Skolsköterskan genomför ett motiverande samtal med föräldrar och elev. Tillsammans med familjen fyller man i receptblanketten. Utifrån elevens önskemål och förutsättningar kan skolsköterskan ordinera vardagsmotion, fysisk aktivitet i form av gruppaktivitet, egen aktivitet och/eller minskat stillsittande beteende. FaR kan kompletteras med stödmaterial. Det består av miniaktivitetsdagbok, stegräknare och 10

11 informationsmaterial. Uppföljning utförs av skolsköterskan efter 2 och 6 veckor och ytterligare uppföljning sker efter 18 veckor. Om skolsköterskan bedömer att familjen behöver mer stöttning i sin process att bli mer fysiskt aktiva/minska stillasittande beteende kan hjälp av skolsjukgymnast (coach) erbjudas. Skolsköterskan ordinerar metoden FaR, presenterar skolsjukgymnasten (coacharen) muntligt samt delar ur en folder, som beskriver metoden skolsjukgymnast (coachningen). Om familjen samtycker skickas en kopia av receptet till skolsjukgymnasten/coacharen. Föräldrarna informeras om att de själva kontaktar skolsjukgymnasten/coacharen inom 2 veckor, i de fall det inte sker så söker skolsjukgymnasten/coacharen kontakt. Vid första kontakten mellan skolsjukgymnast/coach, förälder och elev diskutera vilken träningsform som kan passa eleven och dess familj (praktiskt och ekonomiskt). Målet är att tillsammans komma fram till någon aktivitet som man vill prova. Det kan vara vardagsmotion, fysisk aktivitet i form av gruppaktivet, egen aktivitet och/eller minska stillasittande aktivitet. Tillsammans fyller de i receptblanketten. Det är önskvärt att familjen emellan kontakterna med skolsköterska och skolsjukgymnast/coachare, själv funderar kring och diskuterar frågan. Skolsjukgymnast/coach och familjen kommer överens om datum för uppföljningssamtal, som bör ske inom två veckor. Vid detta samtal mellan skolsjukgymnast/coach, elev och förälder diskuteras hur det har fungerat och om aktiviteten passar. Det kan bli aktuellt att byta aktivitet eller ge ytterligare stöd till att komma igång i de fall man ännu inte provat. Efter det här samtalet gör skolsjukgymnast/coach en skriftlig återrapportering till skolsköterskan som sedan avgör frågan om ytterligare uppföljning. För att skolsjukgymnastens coachning ska bli lyckosam är det viktigt att föräldrar och skola stöttar sitt barn/elev i förändringsarbetet mot sundare och mer fysisk aktiv livsstil. Flödet illustreras i fig 2. 11

12 Fysiskt aktiv Tackar Nej Hälsoenkät till föräldrar och elever i åk 4 Hälsosamtal till alla elever i åk 4 Otillräckligt aktiv/mycket stillasittande Tackar Nej Info ang. projekt till föräldrar Aktivitetsdagbok + Stegräknare 7 d III Upplands Idrotts förbund Egna Vardags aktivitet motion Minska Grupp Stillasitt aktivitet ande Uppföljning +2V Samtal med föräldrar och elev MI II I FaR FaR med coach - Skolsjukgymnast. Uppföljning +6 v Vardags motionegna aktivitet Uppföljning +2 v. Fysiskt aktiv Grupp aktívitet Minska Stillasittande Uppföljning +18v Figur 2. Flöde för FaR inom skolhälsovården till elever i grundskolan. 4.5 FaR till barn och ungdomar inom Landstinget i Uppsala län Detta utvecklingsarbete intensifieras under Arbetsmetod för FaR till barn respektive ungdomar ska tas fram. Inventering behöver göras om en modell kan användas generellt eller om olika modeller behövs inom olika verksamhetsområden och/eller till olika målgrupper. Material behöver utarbetas. Erfarenheter från projektets verksamhetsutveckling inom skolhälsovården kommer att tas tillvara. I dagsläget finns viss men begränsad erfarenhet av FaR till barn och ungdomar inom Landstinget i Uppsala län. Det pågår bland annat en magisterstudie av Eva Gåve för att pilottesta FaR till barn och ungdomar vid barnreumatologen på Akademiska sjukhuset. I den studien ingår ca 20 barn och ungdomar som får FaR förskrivet av sjukgymnast. De barn och föräldrar som önskar får sedan stöd via friskvårdslotsarna vid Upplands Idrottsförbund. 4.6 Utvärdering Utvärdering kommer att ske i flera steg med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Under hela projektet dokumenteras arbetet med minnesanteckningar och allt material sparas för att en processutvärdering ska kunna ske i projektets slutfas. Vid framtagande av material såsom enkäter, informationsmaterial, aktivitetsdagbok mm. sker kontinuerligt formativ utvärdering. Materialet testas så att exempelvis eleverna i olika målgrupper (ålder, tjej, kille, aktiv, stillasittande, vardagsaktiv etc) förstår frågorna och att de 12

13 svarar på det som avses mätas. Fokusgruppsintervjuer används för diskussion om begrepp och vilken typ av aktivitet som är tilltalande för målgruppen. Formativ utvärdering av enkätfrågorna sker genom testning i olika gruppkonstellationer och även i flera klasser, både teoretiska lektioner och vid Idrott och hälsa lektioner. Kvalitativ utvärdering kommer att ske av hur arbetsmetoden FaR fungerar och upplevs av olika grupper inom skolan. Fokusgruppsintervjuer och/eller frågeformulär kommer användas för att utvärdera om arbetsmetoden fungerar bra för skolsköterskor, coach/skolsjukgymnast. Frågeformulär för att utvärdera hur lärare (lärare i Idrott och hälsa, övrig personal) upplevde att arbeta med FaR. Fokusgruppsintervjuer och/eller frågeformulär för att utvärdera hur elever och föräldrar upplevde att få FaR. För kvantitativa utvärdering av om FaR leder till förändrad fysisk aktivitet och/eller förändring i stillasittande beteende används enkäter, stegräknare och aktivitetsdagbok till samtliga elever som deltar. Accelerometrar kommer att användas till ett urval elever i pilotstudierna och till samtliga elever i den randomiserade kontrollerade studien. För en mer objektiv och förfinad mätning av total fysisk aktivitetsnivå, dvs. både aktivitet och inaktivitet, kommer även accelerometrar användas 13

14 5. Tidsplan Under våren 2010 formades projektorganisationen med arbetsgrupp, styrgrupp, forskargrupp och referensgrupp, se bilaga 4. Kartläggning gjordes under våren av pågående interventioner med fysisk aktivitet till barn och ungdomar i Sverige. Tillsammans med en litteraturgranskning av vilka metoder som fungerar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga kommer detta att presenteras som en separat rapport. Under våren och stora delar av hösten 2010 pågick arbete med att ta fram metod i grundskola och gymnasieskola. Vidare utveckling av informationsmaterial och instrument inför screening pågår vidare i grundskolan hela hösten. I slutet av hösten 2010 testas förskrivning av FaR vid gymnasieskolan i liten skala. När arbetsmetoden för FaR till elever i grundskolan respektive gymnasiet är klart och allt material är framtaget, skrivs en etikansökan som grund till forskningsstudie. Etikansökan lämnas in våren Under våren 2011 sammanställs erfarenheterna från verksamhetsutvecklingen i gymnasieskolan och efter revidering startar en större pilottest av FaR vid gymnasieskolan. En mindre test i grundskolans verksamhet genomförs våren 2011 och en större pilotundersökning planeras starta i slutet av våren/början av hösten Under 2010 utvecklas och pilottestas även FaR till barn och unga inom Landstinget i Uppsala län. Hösten 2011 börjar datasammanställning av gymnasiets och grundskolan pilotundersökning. Analyser av pilotundersökningarna kommer att ske våren Under förutsättning att FaR fungerar inom skolhälsovården och/eller landstinget, kommer strategier för implementering i ordinarie verksamhet tas fram Kommunikationsplan utarbetas 2012 och detta inkluderar bl.a. utbildningsinsatser och marknadsföring under både 2012 och En randomiserad kontrollerad studie planeras starta De pilottestade modellerna ska testas vetenskapligt med avseende på vilken effekt metoden FaR har, dvs. om FaR leder till ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och förbättrad hälsa hos barn och ungdomar. Forskningsstudien fortsätter under 2013 och första analyser och sammanställning av resultat kan presenteras. 14

15 6. Kostnadsplan Medel söks från många håll, från landstinget Uppsala län, Uppsala kommun samt flera olika stiftelser och fonder. Omfattningen av projektet kommer att bero på storleken av tilldelade medel. Den totala kostnaden för projektet uppgår till flera miljoner. Projektet består av två delar, en verksamhetsutvecklingsdel och en forskningsdel. Utvecklingsprojektet består av att ta fram nya arbetsmetoder för FaR till barn respektive FaR till ungdomar inom skolhälsovården respektive övrig hälso- och sjukvård inom landstinget. I denna del ingår även att testa metoden i ordinarie verksamhet (pilotundersökningar) och viss utvärdering (processformativ-, kvalitativ- och viss kvantitativutvärdering). Forskningsdelen är en senare fas där de pilottestade modellerna ska testas vetenskapligt med avseende på vilken effekt metoden FaR har, dvs. om FaR leder till ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och förbättrad hälsa hos barn och ungdomar. Kostnaden för verksamhetsutvecklingen under åren , består huvudsakligen av lönekostnader. Övriga kostnader är lokaler, inköp av material, tryckkostnader, konsultarvoden och kostnader i samband med utbildningsinsatser och marknadsföring. Totala kostnaden är knappt 2 miljoner per år. För forskningsstudien 2013 och framåt, tillkommer kostnader för analyser och personal. Beräknade kostnader för de kommande åren 2011 Lönekostnader för 2,5 heltidstjänster, fördelat på 9 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 1,25 tjänst i kommunen. (Baserat på en snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Etikansökan Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader Summa Lönekostnader för 2 heltidstjänster, fördelat på 7 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 75% tjänst i kommunen. (Baserat på en snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa Lönekostnader för 2 heltidstjänster, fördelat på 7 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 75% tjänst i kommunen. (Baserat på en kr 15

16 snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader Summa kr kr kr kr kr kr Medverkande aktörers egeninsats och erhållna medel År Källa Egeninsats Erhållna medel 2010 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kr (Lönekostnader , material) Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa Omkostnader kommunen tex lokaler, dator Omkostnader landstinget tex lokaler, dator Lönekostnader kommunen (inkl. LKP), för delar av utvecklingsarbetet med FaR i skolan (totalt 35% av heltid fördelat på 6 personer) Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som kommunen står för Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som landstinget står för Arbetstid i styrgrupp och referensgrupp motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som Upplands Idrottsförbund står för Arbetstid i styrgrupp motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som Regionförbundet står för Summa Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa

17 7. Referenslista Bremberg, S. (1990). Elevhälsans teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Brettschneider W, Naul R. Study on young peoples lifestyles and sedentariness and the role of sport in the context of education and as a means of restoring the balance. Final report, Pederborn: University of Pederborn; Ekblom O, Oddson K, Ekblom B. Health-related fitness in Swedish adolescents between 1987 and Acta pediatrica 2004;93: Engström L. Hur fysiskt aktiva är barn och ungdomar? Svensk idrottsforskning 2002;11. Ericsson I. Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Malmö högskola;2003. Faskunger J, Lejon M, Ståhle A, Lamming P. Fysisk aktivitet på recept (FaR) En vägledning för implementering. Statens Folkhälsoinstitut FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens Folkhälsoinstitut, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), Hellenius M-I, Arborelius E. motion på recept kan hjälpa patienten att ändra sina vanor. Läkartidningen 1999;96: Hurtig Wennlöf A. Cardiovascular risk factors in children. Stockholm: Karolinska Institutet; Kallings LV, Leijon M. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept Far. Statens Folkhälsoinstitut Kallings LV. Physical Activity on Prescription -Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors. Doctoral Thesis. Stockholm: Karolinska Institutet; Kallings LV, Leijon M. Hellénius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J med Sci Sports. 2008;18: Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, de Faire U, Stahle A, Hemmingsson E, Hellénius, M-L Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Prevention & Rehabilitation February. 2009;16:80-4. Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, Festin K, Ståhle A. Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scandinavian Journal of Medicine & Science I Sports Accepted. Liv och Hälsa Ung undersökning 2005, 2007, Samhällsmedicinska enheten. Landstinget i Uppsala län 17

18 NNR. Nordic Nutrition Recommendations. Integrating nutrition and physical activity. 4. uppl. Report 2004:013. Köpenhamn: Nordiska Rådet; SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt Sirard JR, Pate RR. Physical activity assessment in children and adolescents. Sports medicine (Auckland, NZ) 2001; 31: Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo :23 Stockholm: Skolverket; Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Sollerhed AC. Ejlertsson G. low physical capacity among adolescents in practical education. Scandinavian journal of Medicine & Science In Sports 1999;9: Sollerhed AC. Young today adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents. Malmö: Lund University; Steinbeck KS. The importance of physical activity in the prevention of overweight and obesity in childhood. A review and an opinion. Obes Rev 2001;2: Stewart-Brown S. What is the evidence on school health promotion in improving health or preventing disease and, specifically, what is the effectiveness of the health promoting school approach? Copenhagen: WHO Regional Office for Europés Health Evidence Network (HEN); Strandell A, Bergendahl L, Kallings L. Sätt Sverige i rörelse Förskolan/skolan. Rapport 2002:10. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Statens Folkhälsoinstitut Utvärdering av Skolan förebygger. Westerstahl M, Barnekow-Bergkvist M, Hedberg G, Jansson E 2003a. Secular trends in body dimensions and physical fitness among adolescents in Sweden from 1974 to Scandinavian Journal of medicine & Science In Sports 2003;13: Westerstahl M, Barnekow-Bergkvist M, Hedberg G, Jansson E 2003b. Secular trends in sports. Participation and attitudes among adolescents in Sweden from 1974 to Acta Paediatr 2003;92:

19 Bilaga 1 19

20 Projektorganisation Bilaga 4 Arbetsgrupp: Cecilia Lindholm, hälsoplanerare vid Folkhälsoenheten i Primärvården. Övergripande projektledare. Eva Furuland, skolsköterska vid GUC Uppsala Kommun. Projektledare i skolan. Annica Gideskog, skolsjukgymnast inom Uppsala kommun. Siw Lager Carlsson, skolsköterska för grundskolan i Bälinge och Börje Uppsala kommun. Olle Gabrielsson, lärare i Idrott och Hälsa GUC, Lena Kallings, Gästlärare vid Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Vetenskapligt stöd och representera FoU- enheten i primärvården samt universitetet. Kliniskt verksam inom barnspecialistmottagningen, primärvården. Kommer rekryteras till år Styrgrupp: Karin Liljeberg, folkhälsostrateg vid Regionförbundet. Ordförande i styrgrupp (föräldraledig). Helena Lundvik, vice affärsområdeschef för grundskolan i norra skolområdet Uppsala kommun. Ordförande styrgrupp hösten Pär Ellmin, rektor vid GUC. Christina Stenhammar, verksamhetschef Centrala skolhälsovården Uppsala kommun. Anders Forslund, barnläkare och chef för Barnöverviktsenheten vid Akademiska Sjukhuset. Karolina Eldelind, hälsoplanerare, Folkhälsoenheten, primärvården Anki Käll, verksamhetschef för Breddidrott och hälsa vid Upplands Idrottsförbund. Forskargrupp: Lena Kallings, Med Dr Anders Forslund, Med Dr Åsa Fichtel, Fil Dr Margareta Emtner, Docent. Institutionen för neurovetenskap. 20

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre

Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre Bilaga 1 Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre På uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) har en kartläggning gjorts av elevhälsans

Läs mer

FaR för barn och unga

FaR för barn och unga FaR för barn och unga Hur har det gått och vad gör vi nu? Maj 2012 Under hösten 2009 påbörjades en pilotsatsning i Östergötland, med syfte att införa Fysisk aktivitet på recept (FaR) för inaktiva barn

Läs mer

Kan fysisk aktivitet på recept (FaR ) vara en metod att stödja barn och unga till fysisk aktivitet?

Kan fysisk aktivitet på recept (FaR ) vara en metod att stödja barn och unga till fysisk aktivitet? Kan fysisk aktivitet på recept (FaR ) vara en metod att stödja barn och unga till fysisk aktivitet? Cecilia Lindholm, hälsoplanerare Lena Kallings, metodstöd, Med Dr 2011-12-22 FFoU-enheten Ulleråkersvägen

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs klinik & vetenskap originalstudie Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs Stora variationer mellan landstingen, visar statistik över förskrivningen Lena V Kallings, med dr, lektor, Gymnastik-

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Lena Kallings Med Dr (PhD) Gästlärare, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet lena.kallings@pubcare.uu.se

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

MERITFÖRTECKNING. Anställningar. Externa uppdrag. Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge

MERITFÖRTECKNING. Anställningar. Externa uppdrag. Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge MERITFÖRTECKNING Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge Personnummer: 1973-02-13 Mobil: 070 272 33 99 Tel (hem): 08-392058 E-post: johan.faskunger@proactivity.se Anställningar 2009-2012: Statens

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Elevhälsans arbete med FaR till barn och ungdomar

Elevhälsans arbete med FaR till barn och ungdomar Elevhälsans arbete med FaR till barn och ungdomar inom Stockholms län och övriga landet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-03-20 Diarienummer: HSN 1403-0433 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15 ~SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-12-15 14 (16).- 267 Svar på motion om mer idrott i skolan D nr 2014/885- la INLEDNING Lars Aldefors (FP) och Annica Aspenbom

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Nu ska alla barn få vad de förtjänar

Nu ska alla barn få vad de förtjänar Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård Vårdgrenssamordning FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kerstin Olsson Magnus Liljegren - 1 - Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna såväl i arbetslivet som genom ett stort

Läs mer

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet

FOUU rapport 3. En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet FoUU-enheten FoUUrapport nr. 3 FOUU rapport 3 En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet En kvantitativ studie på individnivå Madeleine

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV

Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV 1 BESTÄLLNING 1.1 Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Bengt

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer