Projektplan Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn och ungdomar

Transkript

1 Projektplan Fysisk aktivitet på recept (FaR ) för barn och ungdomar 1. Bakgrund 1.1 Metodutveckling behövs för att förebygga övervikt och fetma Primärvården i samarbete med Skolhälsovården, Akademiska barnsjukhuset och Idrottsrörelsen har erbjudit gruppverksamhet för barn mellan 9-12 år med övervikt/fetma och deras föräldrar under 9 års tid i Uppsala län. Verksamheten finansierades med Landstingets folkhälsomedel och när dessa inte fanns att tillgå lät man verksamheten vila. I januari 2009 kallade Primärvården till ett gemensamt möte för att diskutera en nystart av verksamheten inom ordinarie ram. Vid mötet var parterna överens om att det behövs metodutveckling för att förebygga och behandla barn och ungdomar med övervikt och fetma. Personal inom landsting och kommun som möter barnen och ungdomarna behöver fungerande verktyg. En referensgrupp bildades med representanter från Skolhälsovård, Barnhälsovård, Barnspecialistmottagning och Överviktsenheten för barn och ungdomar vid Akademiska Sjukhuset. Referensgruppen utgick från Landstingets vårdprogram för övervikt och fetma hos barn och ungdomar och tog fram ett informationsblad som visar ansvarsfördelningen för de olika vårdnivåerna och ett förenklat flödesschema. Under ett möte i referensgruppen uppkom idén om att testa fysisk aktivitet på recept till barn och ungdomar. En projektansökan om medel till ett flerårigt utvecklingsprojekt med en forskningsdel gjordes till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i slutet av Ansökan om medel beviljades för att starta arbetet under Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet har många positiva effekter, exempelvis främjar det god psykisk och fysisk hälsa, motoriska färdigheter och ökar skelettets hållfasthet. I en studie av svenska barn i årskurs 1 till 3 såg man förbättrade skolprestationer av ökad fysisk aktivitet (Ericsson 2003). Dessutom minskar risken för övervikt och fetma. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort folkhälsoproblem. I de tre senaste undersökningarna om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Uppsala län i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet ser man att både övervikt och fetma har ökat (Liv & Hälsa ung -05, -07, -09). Övervikt och fetma är vanligare bland pojkar än bland flickor. I 2009 års undersökning hade 18% av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet övervikt och 5% hade fetma. Bland flickor är motsvarande siffra 10% respektive 3%. I olika geografiska områden i länet ser man skillnader i andelen barn med övervikt eller fetma. Det finns en tydlig koppling till socioekonomiska förhållanden med fler ungdomar med övervikt/fetma i lägre socioekonomiska grupper. 1.3 Fysisk aktivitet definition, effekter och rekommendation Dagens samhälle kräver inte att man behöver vara särskilt fysiskt aktiv. Fysisk aktivitet definieras som all form av kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som kräver energi (FYSS 2008). Idag får vi tänka på att få in motion i vardagen till exempel att kliva av bussen en hållplats tidigare. Alla mår bra av att röra sig, men för barn och ungdomar är det extra viktigt när de växer och utvecklas. Sverige har anslutit sig till de nordiska rekommendationerna för fysisk aktivitet som innebär att barn och ungdomar behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag (NNR 2004). Aktiviteterna ska inkludera måttlig samt hård aktivitet. Det går troligtvis bra att dela upp aktiviteterna i flera olika pass under dagen. Det är viktigt med allsidiga aktiviteter som ger både kondition, styrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid och koordination. 1

2 1.4 Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Det är svårt att mäta fysisk aktivitet på ett tillförlitligt sätt. Exempel på olika metoder är enkätstudier, stegräknare, accelerationsmätare, dubbelmärkt vatten och hjärtfrekvensregistrering (Sirard och Pate 2001). En kombination av olika metoder rekommenderas samt att undvika enkäter till barn under 12 år (Brettschneider och Naul 2004). Även om fysiska variabler kan ge ett indirekt mått på hur mycket någon rör sig ger det inga kunskaper om beteendet fysisk aktivitet, dvs. om typ av aktivitet, hur länge den pågår, hur ofta eller om intensiteten. I en svensk studie jämförde man den fysiska kapaciteten hos 16- åringar 1974 och 1995 (Westerstahl et al 2003a). Ungdomarna man studerade 1995 hade högre benstyrka men vägde mer utan att vara längre, hade lägre armstyrka och sämre kondition. Fler ungdomar uppgav 1995 att de var fysiskt aktiva på fritiden och fler var medlemmar i idrottsföreningar (Westerstahl et al 2003b). Trots detta uppgav 70% att de var fysiskt aktiva mindre än en timme om dagen på medelhög intensitet. Statens Folkhälsoinstitut och Skolverket genomförde en enkätundersökning till 900 grundskoleelever i åk 8 och 9 samt i gymnasieskolan 2001 (Strandell et al 2002). Av eleverna uppgav 63% att de rörde sig minst 30 minuter per dag så att de blev andfådda och svettades. Medan 15% rörde sig mindre än 2 timmar per vecka. 15% av flickorna deltog sällan eller aldrig i skolidrotten. I en svensk studie fick 800 barn och ungdomar 9-10 åringar och åringar bära rörelsemätare under fyra dagar (Hurtig 2005). Resultatet var att 9-10 åringarna rörde sig motsvarande rask promenad över tre timmar om dagen åringar var aktiva på samma nivå i cirka 30 minuter per dag. Pojkarna var mer fysiskt aktiva än flickorna i bägge åldersgrupperna. Mycket talar för att barns kondition har minskat under senare tid (Ekblom et al 2004; Westerstahl et al 2003a; Hurtig Wennlöf 2005). I en studie av 2000 svenska barn i åk 3, 6 och 9 år 2001 såg man att det var stor skillnad i fysisk aktivitet mellan barnen inom de olika åldersgrupperna. I samtliga åldersgrupper fanns det en grupp barn av båda könen som rörde sig betydligt mindre än övriga. I jämförelse med 16 åringar 1987 såg man att styrka och uthållighet i överkroppens muskler minskat liksom att konditionen försämrats (Ekblom et al 2004). I en enkätundersökning till barnen i åk 6 och 9 i studien som gjordes 2001 rapporterade ca två femtedelar av barnen låg eller mycket låg aktivitetsgrad. Låg aktivitetsgrad innebar att barnet inte nådde upp till mer än att delta på skolans idrottstimmar 2 gånger per vecka, därtill ägna sig åt idrott en gång i veckan samt gå/cykla högst 10 minuter per dag (Engström 2002). Studier har visat att barn med fysiskt aktiva föräldrar själva är mer aktiva än de barn som har fysiskt inaktiva föräldrar (Steinbeck 2001). I en svensk studie av 301 gymnasieungdomar 1996 uppgav 26% av flickorna och 35% av pojkarna att de sällan eller aldrig utövade fysisk aktivitet så att de blev svettiga eller andfådda (Sollerhed och Ejlertsson 1999). I en senare studie tittade man på den fysiska kapaciteten hos gymnasieeleverna genom att slå samman sju fysiska tester till ett fysiskt index. Det visade att elever på de praktiska programmen och särskilt flickorna hade den sämsta fysiska kapaciteten (Sollerhed 2006). Det finns alltså stöd för att vissa grupper av svenska barn är otillräckligt fysiskt aktiva, vilket delvis kan förklara försämring i fysisk kapacitet över åren. Flickor är generellt mindre fysiskt aktiva än pojkar och aktivitetsgraden minskar från års åldern. 2

3 Däremot visar enkätundersökningar under de senaste åren att en större andel ungdomar rapporterar att de rör sig mer (Liv & Hälsa ung 2009). Frågan lyder Hur mycket rör du dig i snitt per dag t.ex. går, cyklar eller idrottar? De som uppgett att de kommer upp till 30 minuter rörelse per dag har ökat i samtliga årskurser hos båda könen från 2007 till var det 48% av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet som rapporterade att de uppnådde denna nivå var motsvarande andel 65%. Bland pojkarna i åk 2 på gymnasiet var det 55% som rapporterade att de kom upp till den nivån var motsvarande andel 70%. Pojkar är i större utsträckning fysiskt aktiva än flickor i samtliga årskurser. Andelen som rapporterar att de når upp till 30 minuter per dag minskar ju äldre eleverna blir. Resultatet visar också att en del elever ökat sin fysiska aktivitet, medan vissa grupper inte alls rört sig mer. Skillnaderna mellan olika grupper ökar och inte sällan är det socioekonomiska skillnader mellan grupperna. 1.5 Hinder för fysisk aktivitet I en enkätstudie till grundskole- och gymnasieelever framkom det att 3-15% av eleverna inte deltog i skolidrotten (15% av flickorna i grundskolan) (Strandell et al 2002). Eleverna har själva fått uppge skälen. Många uppgav fysiska hinder som menstruation och problem med svimning. Cirka två tredjedelar uppgav sociala och psykologiska orsaker (tråkigt, blyg, äcklig). Angående anledningar som skulle få dem att vara mer fysiskt aktiva svarade pojkarna större tillgång till skolans idrottshall, mer rastaktiviteter och skollag. Flickornas motiv var att må bra, bli frisk, sluta röka och fortare bli smal. Dessutom variera innehåll i Idrott och Hälsa, liksom stöd, uppmuntran och inspiration. Framförallt gymnasieungdomarna uppgav ekonomin som avgörande och tidsbrist på grund av skolarbete. 1.6 Metoder för att främja fysisk aktivitet Statens beredning för medicinsk utredning gjorde 2007 en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om metoder för att främja fysisk aktivitet (SBU 2007). När det gäller metoder för barn hittade man 24 studier, varav 21 var skolbaserade och 3 var sjukvårdsbaserade. Av dessa studier var det 11 som hade tillräckligt bevisvärde. SBU:s slutsatser var: Utveckling av ämnet idrott och hälsa genom ökad satsning på hälsoundervisning, utbildningsmaterial och lärarutbildning leder till 5-25% ökad fysisk aktivitet under idrottslektioner. Det gäller i högre grad för pojkar Skolbaserade interventioner som omfattar flera delar som utbildning av lärare, förändring av läroplan, extra aktivitetspass under lektionstid och/eller raster, stöd i beteendeförändring, förstärkt hälsoundervisning och involvering av föräldrar har positiv effekt på barns fysiska aktivitet under skoldagen och även under fritiden. Skolbaserade interventioner som riktas till vissa grupper med ökad risk för hjärtkärlsjukdom leder till cirka 10 procents ökad fysisk aktivitet. En annan sammanställning av systematiska litteraturöversikter visade att skolbaserade interventioner var särskilt effektiva för att främja mental hälsa, goda matvanor och fysisk aktivitet (Stewart-Brown 2006) 1.7 Skolan och skolhälsovården roll Skolan är den arena där det finns möjlighet att nå alla barn och ungdomar. Enligt den svenska läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Skolverket 1994). I skolan finns Idrott och Hälsa som obligatoriskt ämne i undervisningen. Effekter av fysisk aktivitet och konsekvenser av fysisk inaktivitet tas också upp i andra skolämnen såsom naturkunskap samt i gymnasieskolans valbara kurser. Skolans 3

4 rektor har ett övergripande ansvar för undervisningen i dessa ämnen. Rektor ansvarar också för den fysiska miljön vid skolan och skolgården. Skolhälsovården har i sitt ansvarsområde bland annat hälsoprevention, hälsoupplysning och vaccination. Skolsköterskor och skolläkare som utför arbetet har Skollagen att följa förutom Hälso- och sjukvårdslagen. Det preventiva arbetet kan ske på många sätt och är reglerat i riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2004). I riktlinjerna ingår det individuella hälsosamtalet som skolhälsovården erbjuder varje elev vid olika årskurser. Vanligtvis i förskoleklass tillsammans med föräldrar, eleven själv i årskurs 2, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Hälsosamtalet anpassas till elevens ålder och mognad. Hur frågan om fysisk aktivitet tas upp är inte reglerat i några riktlinjer för hur skolhälsovården ska arbeta. Motiverande samtal som metod har på senare år haft framgång för att nå förändring. Inom Skolhälsovården sker hälsosamtal där livsstilsfrågor som kostvanor, motion, och hälsohistoria tas upp. Många skolsköterskor har utbildning i denna samtalsmetod och Statens Folkhälsoinstitut förordar att metoden sprids och används i ökad utsträckning bland annat av skolsköterskor (Statens Folkhälsoinstitut 2008). 1.8 Fysisk aktivitet på recept för vuxna Kostnaden för otillräcklig fysisk aktivitet i Sverige beräknas till 6 miljarder kronor per år (FYSS 2008). Detta är kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall. Sjukvården har ett bra utgångsläge för att arbeta med att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen. De flesta människor kommer årligen i kontakt med vården. De flesta har också stort förtroende för hälso- och sjukvården. Sjukvården når även de grupper som är mest utsatta i samhället till exempel de som är mest stillasittande, äldre och sjukskrivna. Skriftlig ordination av fysisk aktivitet som tillägg till rådgivning/samtal om fysisk aktivitet förekommer i flera länder som Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och våra nordiska grannländer. Fysisk aktivitet på recept användes redan på 1980-talet av Maj-Lis Hellenius distriktsläkare i Sollentuna (Hellenius och Arborelius 1999). Nationellt satt arbetet i gång i samband med Statens Folkhälsoinstitutets satsning Sätt Sverige i rörelse Ett nationellt pilotprojekt initierades i syfte att utveckla och beskriva arbetsformer för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) (Kallings och Leijon 2003). FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) är ett hjälpmedel för de som ordinerar fysisk aktivitet på recept samt en manual om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd (FYSS 2008). FYSS belyser de sjukdomsgrupper där det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att fysisk aktivitet är en lämplig behandlingsform. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktivteter, liksom råd om hur man kan ordinera FaR beroende på hälsotillstånd, ålder, kön och kroppskonstitution. Även speciella risker för olika patientgrupper belyses. Svenska studier visar att fysisk aktivitet på recept ger god effekt på aktivitetsgrad hos vuxna (Kallings et al 2008; Kallings et al 2009; Leijon et al 2008). FaR används på samma sätt som läkemedel i förebyggande och behandlande syfte. All legitimerad personal får förskriva FaR, under förutsättning att de har tillräcklig kunskap om hälsofrämjande fysisk aktivitet och patientens hälsostatus (Faskunger et al 2007). Idag används FaR i samtliga landsting, men med anpassade modeller. Arbetet med FaR bygger på en samverkan mellan förskrivare och friskvårdsorganisationer utifrån lokala förutsättningar. Patienterna kan få ett recept till aktiviteter som görs på egen hand, organiserad aktivitet eller så kan man bli hänvisad till en 4

5 friskvårdsaktör för hjälp att hitta lämplig aktivitet. Vissa landsting har som i Uppsala en lotsfunktion eller samordnare till exempel Östergötland och Örebro. Syftet är att slussa patienten till rätt aktivitet via telefon eller personligt besök. Inom primärvården i Uppsala startades arbetet med FaR i samband med Sätt Sverige i rörelse I april 2004 anställdes en FaR samordnare på halvtid för att bygga upp en arbetsmodell för Uppsala. Modellen som utformades i landstinget 2005 innebär att förskrivarna kan skicka en receptkopia till friskvårdslotsen. Friskvårdslotsfunktionen som är hälsopedagoger finns idag vid Upplands idrottsförbund. Deras uppdrag är att hjälpa patienten att hitta rätt träningsform och motivera till att den blir av. De ansvarar för att ta fram en aktivitetskatalog med anpassade fysiska aktiviteter i länet. Friskvårdlotsen kontaktar patienten via telefon då slussning sker. Minst två uppföljningssamtal ingår. Efter 4-6 månader återsänds receptet till förskrivaren med information om vald aktivitet och aktivitetsuppföljning. 1.9 Fysisk aktivitet på recept för barn I dagsläget finns inga vetenskapliga studier kring FaR för barn. På flera platser i landet finns pågående projekt eller planer på att introducera FaR som en metod för att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva bland annat i Östergötland, Örebro, Sigtuna, Ängelholm och Malmö. Det finns alltså vetenskapliga studier på att FaR för vuxna är en framgångsrik metod för att få människor att röra sig mer (Kallings et al 2008; Leijon et al 2008). I de svenska kliniska studierna som gjorts finns ett fåtal barn med i populationen (från 12 år och uppåt). Vad gäller FaR för barn finns inga vetenskapliga studier. Vi vet inte heller om FaR fungerar i praktiken som en metod inom skolhälsovården eller för barn och unga inom landstinget. 5

6 2. Problemformulering Skolhälsovården och idrottslärarna möter många barn och ungdomar som rör sig för lite. Både på kort och lång sikt kan det ge hälsoproblem till exempel depression/nedstämdhet, hjärtkärlsjukdomar, övervikt och fetma. För att främja hälsa och förebygga sjukdom behövs stöd till barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Skolsköterskorna och idrottslärarna behöver bättre metoder. Många studier har tittat på effekter av fysisk aktivitet, men få studier har studerat effekter av olika metoder på fysisk aktivitetsnivå. FaR för vuxna är en evidensbaserad metod som skulle kunna testas för barn och ungdomar. Syftet är att studera om FaR fungerar i klinisk vardag (skolhälsovården) samt vetenskapligt utvärdera om FaR är en verkningsfull metod för barn och ungdomar. Anledningen till att prova FaR inom skolhälsovården är att vi vill nå alla barn som rör sig för lite. Om metoden fungerar är förhoppningen att införa metoden inom primärvård och sjukhus. 3. Övergripande syfte Syftet är att utveckla FaR så att den anpassas till barn och ungdomar. Därefter att undersöka om FaR är en lämplig metod för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. I flera delstudier vill vi undersöka följande frågeställningar: Ia Kan FaR vara ett bra verktyg inom skolhälsovården i gymnasieskolan för ungdomar som är otillräckligt fysiskt aktiva? Ib Leder FaR inom skolhälsovården till att gymnasieelever rör sig mer? IIa Kan FaR vara ett bra verktyg inom skolhälsovården i grundskolan för barn som är otillräckligt fysiskt aktiva? IIb Leder FaR inom skolhälsovården till att grundskoleelever rör sig mer? IIIa Kan FaR vara ett bra verktyg inom landstinget för ungdomar som är otillräckligt fysiskt aktiva? IIIb Leder FaR inom landstinget till att ungdomar rör sig mer? IVa Kan FaR vara ett bra verktyg inom landstinget för barn som är otillräckligt fysiskt aktiva? IVb Leder FaR inom landstinget till att barn rör sig mer? 6

7 4. Metod 4.1 Metodutveckling av FaR För att undersöka om FaR kan användas till barn och ungdomar kommer ett utvecklingsarbete genomföras. Då FaR tidigare inte har använts till barn eller ungdomar och inte heller inom skolhälsovården krävs metodutveckling, som kommer att ske i form av verksamhetsutveckling och bygga vidare på befintliga strukturer. I bilaga 1 redovisas de olika planerade stegen. Första steget blir att ta fram vad FaR innebär i skolhälsovården. Två modeller kommer att tas fram en för ungdomar i gymnasieskolan och en för barn i grundskolan. Modellen FaR för ungdomar kommer att bygga mycket på erfarenheterna från FaR till vuxna. FaR till barn kräver däremot ett annat upplägg, då föräldrarna är centrala för barnens möjligheter att blir mer fysiskt aktiva. I grundskolan kommer flera aktörer involveras och erfarenheterna av FaR till vuxna kan här bara tjäna som inspiration. Metoderna ska bygga vidare/vidareutveckla befintliga strukturer och rutiner inom skolhälsovården respektive skolan i stort. Därför kommer skolhälsovårdens ordinarie hälsosamtal vara utgångspunkt för arbetet. I grundskolan sker hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7 och i gymnasiet i årskurs 1. Grunden för hälsosamtalet är den hälsoenkät som skickas hem till barn och föräldrar eller besvaras av ungdomarna. I grundskolan sker hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7 och i gymnasiet i årskurs 1. I detta utvecklingsprojekt har årskurs 4 i grundskolan respektive årskurs 1 i gymnasiet valts ut. Kriterier för vilka barn respektive ungdomar som kan erbjudas FaR inom skolhälsovården kommer att definieras. Flera verktyg kommer att utarbetas allt från screeninginstrument, hur den individuella rådgivningen ska genomföras, till olika uppföljningsinstrument. En pilotstudie av den framtagna metoden kommer att genomföras i gymnasieskolan respektive grundskolan. Rekrytering av skolor sker baserat på intresse från skolledning, skolsköterskor och idrottslärare samt om förutsättningar finns. Kriterier som skolan ska uppfylla: Rektor stödjer arbetet. Skolsköterskan screenar ut vilka elever som rör sig för lite vid hälsosamtal med elever. Idrottslärare är delaktig i arbetet med eleverna. Elevrepresentanter är delaktiga i utarbetande av vilka fysiska aktiviteter skolan kan erbjuda. Samarbete sker mellan skolledning, lärare idrott och hälsa och skolhälsovården. Information om pilotprojektet sker till elever, föräldrar och lärare. Efter revidering av metoden och instrumenten planeras en kontrollerad studie inom gymnasieskolan respektive grundskolan. Inför de vetenskapliga studierna krävs även framtagande av olika utvärderingsmetoder, både kvantitativa och kvalitativa. Parallellt med detta utvecklingsarbete sker även viss utveckling av FaR till barn och ungdomar inom landstinget, både inom primärvården och specialistvården. 4.2 Målgrupp för FaR Inklusionskriterier för att erbjudas FaR är de som är otillräckligt fysiskt aktiva/mycket stillasittande och som löper risk för att utveckla ohälsa/har ohälsa där fysisk aktivitet kan 7

8 användas för att förebygga/behandla t ex nedstämdhet, oro, stress, motoriska avvikelser, övervikt, fetma, diabetes och astma. Exklusionskriterier är föräldrar eller barn som avstår. Elever vars hälsotillstånd riskerar att bli sämre av att få FaR. Elever som inte är tillräckligt motiverade för att öka sin fysiska aktivitet alternativt minska sin stillasittande tid. Kriterier för vad otillräcklig fysisk aktivitet respektive för mycket stillasittande är för barn respektive ungdomar är under utveckling. En viktig frågeställning att undersöka i projektet är om FaR är en lämplig insats inom skolhälsovården. Det är bland annat en etisk diskussion om man riskerar en medikalisering av friska barn och ungdomar. Därför är en kvalitativ utvärdering central. En oberoende forskare behöver anlitas för intervjuer av både barn och ungdomar liksom av deras föräldrar. Att använda FaR till barn och ungdomar som behandling eller i förebyggande syfte vid uppenbar risk för ohälsa inom landstingets hälso- och sjukvård är mindre kontroversiellt. Här kan man se FaR som en del i det hälsofrämjande arbetet. 4.3 Metoder för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande För en första identifiering av vilka elever som är otillräckligt fysiskt aktiva kommer hälsoenkäter att användas. De befintliga hälsoenkäterna innehåller frågor om elevens levnadsvanor, livsstil och hälsa. Revidering sker av de frågor som avser att mäta elevens fysiska aktivitet respektive stillasittande beteende. Eventuellt kommer tilläggsfrågor att användas under pilotundersökningarna, senare ska dock endast en uppdaterad version av hälsoenkäter användas i grundskolan respektive gymnasiet. Frågorna kan komma att se olika ut till de olika åldersgrupperna. Vid framtagande av enkätfrågor involveras eleverna på olika sätt. Då enkätfrågor är en grov skattning av aktivitetsbeteendet kommer mätning att ske med kompletterande metoder. Den elev som är otillräckligt fysiskt aktiv och/eller mycket stillasittande enligt enkäten, erbjuds använda stegräknare och att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar. För objektiv mätning används en stegräknare, Yamax LS2000, denna är validerad och används mycket inom forskningen. Den aktivitetsdagbok som kommer användas är en modifiering av en relativt enkel dagbok som utvecklats och använts i forskningen på FaR till vuxna (Kallings 2008). Dagboken fylls i en gång per dag (innan sänggående) och där registreras veckodag, antal steg, om någon fysisk aktivitet/motion har gjorts anges vilken typ av aktivitet, hur lång tid (antal minuter) och en skattning av intensiteten (enligt Borgs RPE-skala). Då det är osäkert om barn och/eller ungdomar kan använda denna form av skattning av intensiteten, kan metod för skattning av intensiteten komma att justeras utifrån den pilotundersökning som planeras. Till skillnad från tidigare använd dagbok kommer även en kolumn infogas där eleven ska skatta sin stillasittande tid under dagen (antal timmar). För en mer objektiv och förfinad mätning av total fysisk aktivitetsnivå, dvs. både aktivitet och inaktivitet, kommer även accelerometrar användas. Detta sker på ett urval av eleverna under pilotundersökningarna, senare för alla som ingår i den randomiserade kontrollerade studien. Respironics, ActiCal är den accelerometer som används för att mäta barns rörelse vid energimetaboliska laboratoriet, Akademiska sjukhuset. Då denna enhet har stor erfarenhet av att mäta aktivitet på barn och unga i både klinisk vardag och vid forskning, och har tillgång 8

9 till den kostsamma analysutrustning som krävs för att bearbeta data från accelerometrarna kommer ett nära samarbete ske. Tanken är att projektet köper in de mätare som behövs, men sedan anlitas det energimetaboliska laboratoriet för insamling och analys av data. Offert har begärts in för vad detta skulle kosta. 4.3 FaR till ungdomar i gymnasieskolan Under 2010 har utveckling av arbetsmetoden FaR för gymnasieungdomar inom skolhälsovården i Uppsala skett, samt förankring och information till alla parter som är delaktiga i projektet samt skolhälsovården i länet. I slutet av höstterminen använder två skolsköterskor det framtagna materialet och följer det tänkta flödet i samband med ordinarie hälsosamtal på en gymnasieskola i Uppsala. Syftet med detta är att testa inklusionskriterier, de framtagna instrumenten och om flödet är genomförbart. En större pilotundersökning med flera gymnasieskolor planeras våren För kontext, delmål, hur arbetet kommer gå till, framtagna enkätfrågor och aktivitetsdagbok hänvisas till den detaljerade projektplanen för pilotstudien i gymnasieskolan i bilaga 2. Nedan beskrivs modellen för FaR till gymnasieungdomar översiktligt. Samtliga elever i åk 1 erbjuds hälsosamtal och hälsoenkät med frågor om levnadsvanor, livsstil och hälsa. Hälsoenkäten innehåller fyra frågor om stillasittande, fysisk aktivitet och aktivt deltagande på lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Elev som i hälsoenkäten har utfall som påvisar mindre fysisk aktivitet än rekommenderat eller för mycket stillasittande erbjuds använda stegräknare och att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar. Informationsbrev lämnas till vårdnadshavare. Elev som tackar nej till aktivitetsmätning får sedvanligt hälsosamtal med skolsköterskan. Vid återbesök efter en vecka analyserar skolsköterskan dagboken och de elever som utifrån registrerad aktivitet är otillräckligt fysiskt aktiva erbjuds FaR. Elevens motivation till förändring mäts enligt bedömningsskala 1-10 och utgör stöd för vilken insats som kommer att erbjudas samt hur MI samtalet läggs upp. Oavsett motivation erbjuds alla elever med otillräcklig fysisk aktivitet att delta i projektet. Behöver eleven mer stöd för att hitta passande fysisk aktivitet erbjuder skolsköterskan samtal och stöd av idrottsläraren eller annan coach. Återkoppling till skolsköterskan sker kontinuerligt. Flödet illustreras i fig 1. 9

10 Hälsoenkät åk 1 gymnasiet Fysiskt aktiv Otillräckligt aktiv/mycket stillasittande Tackar nej Hälsosamtal MI Aktivitetsdagbok+ Stegräknare 7d. MI Friskvårdslotsar vid Upplands Idrottsförbund FaR Lärare I&H Skolsköterska FaR med coach FaR Tackar nej Uppföljning +2 v. av lärare I&H Uppföljning +4 v Uppföljning +2 v. Uppföljning +3 mån Figur 1. Flöde för FaR till gymnasieungdomar inom skolhälsovården. 4.4 FaR till barn i grundskolan Under 2010 har utveckling av arbetsmetoden FaR för grundskoleelever inom skolhälsovården skett. Vintern 2010/11 fortsätter framtagande av flera instrument, revidering kommer ske av de enkätfrågor kring fysisk aktivitet och stillasittande beteende som finns i den befintlig hälsoenkäten. Våren 2011 kommer en skolsköterska använda det framtagna materialet och följer det tänkta flödet i samband med ordinarie hälsosamtal på två grundskolor i Uppsala. Syftet med detta är att testa inklusionskriterier, de framtagna instrumenten och om flödet är genomförbart. En större pilotundersökning med flera grundskolor planeras hösten För kontext, delmål, hur arbetet kommer att gå till samt aktivietsdagbok hänvisas till den detaljerade projektplanen för pilotstudien i grundskolan i bilaga 3. Nedan beskrivs modellen för FaR till elever i grundskolan. Samtliga elever i åk 4 erbjuds hälsosamtal och hälsoenkät. Hälsoenkät skickas hem till föräldrarna. Elever som är otillräckligt fysiskt aktiva/mycket stillasittande enligt enkäten/samtal får fylla i en aktivitetsdagbok under sju dagar för att se om de uppfyller kriterierna för FaR. Föräldrar informeras angående projektet. Eleverna kallas tillsammans med sina föräldrar till möte med skolsköterskan där metoden FaR presenteras. I de fall där föräldrar och barn har motivation och möjlighet att öka den fysiska aktiviteten/minska stillasittande ger skolsköterskan FaR direkt. Skolsköterskan genomför ett motiverande samtal med föräldrar och elev. Tillsammans med familjen fyller man i receptblanketten. Utifrån elevens önskemål och förutsättningar kan skolsköterskan ordinera vardagsmotion, fysisk aktivitet i form av gruppaktivitet, egen aktivitet och/eller minskat stillsittande beteende. FaR kan kompletteras med stödmaterial. Det består av miniaktivitetsdagbok, stegräknare och 10

11 informationsmaterial. Uppföljning utförs av skolsköterskan efter 2 och 6 veckor och ytterligare uppföljning sker efter 18 veckor. Om skolsköterskan bedömer att familjen behöver mer stöttning i sin process att bli mer fysiskt aktiva/minska stillasittande beteende kan hjälp av skolsjukgymnast (coach) erbjudas. Skolsköterskan ordinerar metoden FaR, presenterar skolsjukgymnasten (coacharen) muntligt samt delar ur en folder, som beskriver metoden skolsjukgymnast (coachningen). Om familjen samtycker skickas en kopia av receptet till skolsjukgymnasten/coacharen. Föräldrarna informeras om att de själva kontaktar skolsjukgymnasten/coacharen inom 2 veckor, i de fall det inte sker så söker skolsjukgymnasten/coacharen kontakt. Vid första kontakten mellan skolsjukgymnast/coach, förälder och elev diskutera vilken träningsform som kan passa eleven och dess familj (praktiskt och ekonomiskt). Målet är att tillsammans komma fram till någon aktivitet som man vill prova. Det kan vara vardagsmotion, fysisk aktivitet i form av gruppaktivet, egen aktivitet och/eller minska stillasittande aktivitet. Tillsammans fyller de i receptblanketten. Det är önskvärt att familjen emellan kontakterna med skolsköterska och skolsjukgymnast/coachare, själv funderar kring och diskuterar frågan. Skolsjukgymnast/coach och familjen kommer överens om datum för uppföljningssamtal, som bör ske inom två veckor. Vid detta samtal mellan skolsjukgymnast/coach, elev och förälder diskuteras hur det har fungerat och om aktiviteten passar. Det kan bli aktuellt att byta aktivitet eller ge ytterligare stöd till att komma igång i de fall man ännu inte provat. Efter det här samtalet gör skolsjukgymnast/coach en skriftlig återrapportering till skolsköterskan som sedan avgör frågan om ytterligare uppföljning. För att skolsjukgymnastens coachning ska bli lyckosam är det viktigt att föräldrar och skola stöttar sitt barn/elev i förändringsarbetet mot sundare och mer fysisk aktiv livsstil. Flödet illustreras i fig 2. 11

12 Fysiskt aktiv Tackar Nej Hälsoenkät till föräldrar och elever i åk 4 Hälsosamtal till alla elever i åk 4 Otillräckligt aktiv/mycket stillasittande Tackar Nej Info ang. projekt till föräldrar Aktivitetsdagbok + Stegräknare 7 d III Upplands Idrotts förbund Egna Vardags aktivitet motion Minska Grupp Stillasitt aktivitet ande Uppföljning +2V Samtal med föräldrar och elev MI II I FaR FaR med coach - Skolsjukgymnast. Uppföljning +6 v Vardags motionegna aktivitet Uppföljning +2 v. Fysiskt aktiv Grupp aktívitet Minska Stillasittande Uppföljning +18v Figur 2. Flöde för FaR inom skolhälsovården till elever i grundskolan. 4.5 FaR till barn och ungdomar inom Landstinget i Uppsala län Detta utvecklingsarbete intensifieras under Arbetsmetod för FaR till barn respektive ungdomar ska tas fram. Inventering behöver göras om en modell kan användas generellt eller om olika modeller behövs inom olika verksamhetsområden och/eller till olika målgrupper. Material behöver utarbetas. Erfarenheter från projektets verksamhetsutveckling inom skolhälsovården kommer att tas tillvara. I dagsläget finns viss men begränsad erfarenhet av FaR till barn och ungdomar inom Landstinget i Uppsala län. Det pågår bland annat en magisterstudie av Eva Gåve för att pilottesta FaR till barn och ungdomar vid barnreumatologen på Akademiska sjukhuset. I den studien ingår ca 20 barn och ungdomar som får FaR förskrivet av sjukgymnast. De barn och föräldrar som önskar får sedan stöd via friskvårdslotsarna vid Upplands Idrottsförbund. 4.6 Utvärdering Utvärdering kommer att ske i flera steg med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Under hela projektet dokumenteras arbetet med minnesanteckningar och allt material sparas för att en processutvärdering ska kunna ske i projektets slutfas. Vid framtagande av material såsom enkäter, informationsmaterial, aktivitetsdagbok mm. sker kontinuerligt formativ utvärdering. Materialet testas så att exempelvis eleverna i olika målgrupper (ålder, tjej, kille, aktiv, stillasittande, vardagsaktiv etc) förstår frågorna och att de 12

13 svarar på det som avses mätas. Fokusgruppsintervjuer används för diskussion om begrepp och vilken typ av aktivitet som är tilltalande för målgruppen. Formativ utvärdering av enkätfrågorna sker genom testning i olika gruppkonstellationer och även i flera klasser, både teoretiska lektioner och vid Idrott och hälsa lektioner. Kvalitativ utvärdering kommer att ske av hur arbetsmetoden FaR fungerar och upplevs av olika grupper inom skolan. Fokusgruppsintervjuer och/eller frågeformulär kommer användas för att utvärdera om arbetsmetoden fungerar bra för skolsköterskor, coach/skolsjukgymnast. Frågeformulär för att utvärdera hur lärare (lärare i Idrott och hälsa, övrig personal) upplevde att arbeta med FaR. Fokusgruppsintervjuer och/eller frågeformulär för att utvärdera hur elever och föräldrar upplevde att få FaR. För kvantitativa utvärdering av om FaR leder till förändrad fysisk aktivitet och/eller förändring i stillasittande beteende används enkäter, stegräknare och aktivitetsdagbok till samtliga elever som deltar. Accelerometrar kommer att användas till ett urval elever i pilotstudierna och till samtliga elever i den randomiserade kontrollerade studien. För en mer objektiv och förfinad mätning av total fysisk aktivitetsnivå, dvs. både aktivitet och inaktivitet, kommer även accelerometrar användas 13

14 5. Tidsplan Under våren 2010 formades projektorganisationen med arbetsgrupp, styrgrupp, forskargrupp och referensgrupp, se bilaga 4. Kartläggning gjordes under våren av pågående interventioner med fysisk aktivitet till barn och ungdomar i Sverige. Tillsammans med en litteraturgranskning av vilka metoder som fungerar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga kommer detta att presenteras som en separat rapport. Under våren och stora delar av hösten 2010 pågick arbete med att ta fram metod i grundskola och gymnasieskola. Vidare utveckling av informationsmaterial och instrument inför screening pågår vidare i grundskolan hela hösten. I slutet av hösten 2010 testas förskrivning av FaR vid gymnasieskolan i liten skala. När arbetsmetoden för FaR till elever i grundskolan respektive gymnasiet är klart och allt material är framtaget, skrivs en etikansökan som grund till forskningsstudie. Etikansökan lämnas in våren Under våren 2011 sammanställs erfarenheterna från verksamhetsutvecklingen i gymnasieskolan och efter revidering startar en större pilottest av FaR vid gymnasieskolan. En mindre test i grundskolans verksamhet genomförs våren 2011 och en större pilotundersökning planeras starta i slutet av våren/början av hösten Under 2010 utvecklas och pilottestas även FaR till barn och unga inom Landstinget i Uppsala län. Hösten 2011 börjar datasammanställning av gymnasiets och grundskolan pilotundersökning. Analyser av pilotundersökningarna kommer att ske våren Under förutsättning att FaR fungerar inom skolhälsovården och/eller landstinget, kommer strategier för implementering i ordinarie verksamhet tas fram Kommunikationsplan utarbetas 2012 och detta inkluderar bl.a. utbildningsinsatser och marknadsföring under både 2012 och En randomiserad kontrollerad studie planeras starta De pilottestade modellerna ska testas vetenskapligt med avseende på vilken effekt metoden FaR har, dvs. om FaR leder till ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och förbättrad hälsa hos barn och ungdomar. Forskningsstudien fortsätter under 2013 och första analyser och sammanställning av resultat kan presenteras. 14

15 6. Kostnadsplan Medel söks från många håll, från landstinget Uppsala län, Uppsala kommun samt flera olika stiftelser och fonder. Omfattningen av projektet kommer att bero på storleken av tilldelade medel. Den totala kostnaden för projektet uppgår till flera miljoner. Projektet består av två delar, en verksamhetsutvecklingsdel och en forskningsdel. Utvecklingsprojektet består av att ta fram nya arbetsmetoder för FaR till barn respektive FaR till ungdomar inom skolhälsovården respektive övrig hälso- och sjukvård inom landstinget. I denna del ingår även att testa metoden i ordinarie verksamhet (pilotundersökningar) och viss utvärdering (processformativ-, kvalitativ- och viss kvantitativutvärdering). Forskningsdelen är en senare fas där de pilottestade modellerna ska testas vetenskapligt med avseende på vilken effekt metoden FaR har, dvs. om FaR leder till ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och förbättrad hälsa hos barn och ungdomar. Kostnaden för verksamhetsutvecklingen under åren , består huvudsakligen av lönekostnader. Övriga kostnader är lokaler, inköp av material, tryckkostnader, konsultarvoden och kostnader i samband med utbildningsinsatser och marknadsföring. Totala kostnaden är knappt 2 miljoner per år. För forskningsstudien 2013 och framåt, tillkommer kostnader för analyser och personal. Beräknade kostnader för de kommande åren 2011 Lönekostnader för 2,5 heltidstjänster, fördelat på 9 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 1,25 tjänst i kommunen. (Baserat på en snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Etikansökan Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader Summa Lönekostnader för 2 heltidstjänster, fördelat på 7 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 75% tjänst i kommunen. (Baserat på en snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa Lönekostnader för 2 heltidstjänster, fördelat på 7 personer, varav 1,25 tjänst i landstinget och 75% tjänst i kommunen. (Baserat på en kr 15

16 snittlön á kr/mån, 50% påslag av arbetsgivaravgifter, sociala avgifter mm.) Utbildningsinsatser Material Lokalkostnader Marknadsföring Konsultkostnader Summa kr kr kr kr kr kr Medverkande aktörers egeninsats och erhållna medel År Källa Egeninsats Erhållna medel 2010 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kr (Lönekostnader , material) Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa Omkostnader kommunen tex lokaler, dator Omkostnader landstinget tex lokaler, dator Lönekostnader kommunen (inkl. LKP), för delar av utvecklingsarbetet med FaR i skolan (totalt 35% av heltid fördelat på 6 personer) Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som kommunen står för Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som landstinget står för Arbetstid i styrgrupp och referensgrupp motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som Upplands Idrottsförbund står för Arbetstid i styrgrupp motsvarar lönekostnad (inkl LKP) som Regionförbundet står för Summa Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa Omkostnader kommunen tex lokal, dator Omkostnader landstinget tex lokal, dator Arbetstid i styrgrupp, referensgrupp och forskargrupp, motsvarar lönekostnad (inkl LKP) Summa

17 7. Referenslista Bremberg, S. (1990). Elevhälsans teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Brettschneider W, Naul R. Study on young peoples lifestyles and sedentariness and the role of sport in the context of education and as a means of restoring the balance. Final report, Pederborn: University of Pederborn; Ekblom O, Oddson K, Ekblom B. Health-related fitness in Swedish adolescents between 1987 and Acta pediatrica 2004;93: Engström L. Hur fysiskt aktiva är barn och ungdomar? Svensk idrottsforskning 2002;11. Ericsson I. Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Malmö högskola;2003. Faskunger J, Lejon M, Ståhle A, Lamming P. Fysisk aktivitet på recept (FaR) En vägledning för implementering. Statens Folkhälsoinstitut FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens Folkhälsoinstitut, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), Hellenius M-I, Arborelius E. motion på recept kan hjälpa patienten att ändra sina vanor. Läkartidningen 1999;96: Hurtig Wennlöf A. Cardiovascular risk factors in children. Stockholm: Karolinska Institutet; Kallings LV, Leijon M. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept Far. Statens Folkhälsoinstitut Kallings LV. Physical Activity on Prescription -Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors. Doctoral Thesis. Stockholm: Karolinska Institutet; Kallings LV, Leijon M. Hellénius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J med Sci Sports. 2008;18: Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, de Faire U, Stahle A, Hemmingsson E, Hellénius, M-L Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Prevention & Rehabilitation February. 2009;16:80-4. Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, Festin K, Ståhle A. Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scandinavian Journal of Medicine & Science I Sports Accepted. Liv och Hälsa Ung undersökning 2005, 2007, Samhällsmedicinska enheten. Landstinget i Uppsala län 17

18 NNR. Nordic Nutrition Recommendations. Integrating nutrition and physical activity. 4. uppl. Report 2004:013. Köpenhamn: Nordiska Rådet; SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt Sirard JR, Pate RR. Physical activity assessment in children and adolescents. Sports medicine (Auckland, NZ) 2001; 31: Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo :23 Stockholm: Skolverket; Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Sollerhed AC. Ejlertsson G. low physical capacity among adolescents in practical education. Scandinavian journal of Medicine & Science In Sports 1999;9: Sollerhed AC. Young today adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents. Malmö: Lund University; Steinbeck KS. The importance of physical activity in the prevention of overweight and obesity in childhood. A review and an opinion. Obes Rev 2001;2: Stewart-Brown S. What is the evidence on school health promotion in improving health or preventing disease and, specifically, what is the effectiveness of the health promoting school approach? Copenhagen: WHO Regional Office for Europés Health Evidence Network (HEN); Strandell A, Bergendahl L, Kallings L. Sätt Sverige i rörelse Förskolan/skolan. Rapport 2002:10. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Statens Folkhälsoinstitut Utvärdering av Skolan förebygger. Westerstahl M, Barnekow-Bergkvist M, Hedberg G, Jansson E 2003a. Secular trends in body dimensions and physical fitness among adolescents in Sweden from 1974 to Scandinavian Journal of medicine & Science In Sports 2003;13: Westerstahl M, Barnekow-Bergkvist M, Hedberg G, Jansson E 2003b. Secular trends in sports. Participation and attitudes among adolescents in Sweden from 1974 to Acta Paediatr 2003;92:

19 Bilaga 1 19

20 Projektorganisation Bilaga 4 Arbetsgrupp: Cecilia Lindholm, hälsoplanerare vid Folkhälsoenheten i Primärvården. Övergripande projektledare. Eva Furuland, skolsköterska vid GUC Uppsala Kommun. Projektledare i skolan. Annica Gideskog, skolsjukgymnast inom Uppsala kommun. Siw Lager Carlsson, skolsköterska för grundskolan i Bälinge och Börje Uppsala kommun. Olle Gabrielsson, lärare i Idrott och Hälsa GUC, Lena Kallings, Gästlärare vid Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Vetenskapligt stöd och representera FoU- enheten i primärvården samt universitetet. Kliniskt verksam inom barnspecialistmottagningen, primärvården. Kommer rekryteras till år Styrgrupp: Karin Liljeberg, folkhälsostrateg vid Regionförbundet. Ordförande i styrgrupp (föräldraledig). Helena Lundvik, vice affärsområdeschef för grundskolan i norra skolområdet Uppsala kommun. Ordförande styrgrupp hösten Pär Ellmin, rektor vid GUC. Christina Stenhammar, verksamhetschef Centrala skolhälsovården Uppsala kommun. Anders Forslund, barnläkare och chef för Barnöverviktsenheten vid Akademiska Sjukhuset. Karolina Eldelind, hälsoplanerare, Folkhälsoenheten, primärvården Anki Käll, verksamhetschef för Breddidrott och hälsa vid Upplands Idrottsförbund. Forskargrupp: Lena Kallings, Med Dr Anders Forslund, Med Dr Åsa Fichtel, Fil Dr Margareta Emtner, Docent. Institutionen för neurovetenskap. 20