MÅNADSUPPFÖLJNING NOVEMBER 2013

Transkript

1 Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING NOVEMBER 213 MED FOKUS PÅ FAMILJEAVDELNINGEN KARLSTAD.SE

2 god höst på er! Kan börja med ett glädjande besked; det är bara 4 dagar kvar till vintersolståndet. Det innebär att ljuset vänder åter, sakta men säkert. Så om ni vill fira detta så är det den 21:e december som ni skall klippa till. Hemma i stugan är det sig likt. Jag har en talgoxe som varje år påminner mig om när det är dags för den första akuta inhandlingen av fågelfrö och talgbollar. Bara vid den tiden på året sitter han med lång hals på fönsterbläcket utanför köksfönstret och tittar uppfodrande på mig, oftast när jag själv sitter och äter, vilket gör att jag förstår precis vad han vill. Just idag har jag gjort den första riktiga fröresan och släpat hem inte mindre än 3 kilo blandat fågelgodis och en hel hink med talgbollar. Det låter som om de skulle ha mat hela vintern, men i år skall jag se om jag orkar hålla koll på hur mycket de äter på en vinter. Jag vet redan att detta bara är en bråkdel av vad jag kommer att köra hem innan våren kommer. Oktober, och början av november, har varit fulltecknade med åtaganden av olika slag. Vi är mitt i en revision av missbruksvården i länet. Revisionen omfattar 14 av länets kommuner samt Landstinget i Värmland. Hittills har revisorerna gjort intervjuer med handläggare och chefer samt utfört ett antal aktstudier på Vuxenavdelningen. Många har också svarat på en enkät med frågor om samverkan huvudmännen emellan. Redan i början av december kommer en första återkoppling, en så kallad faktagranskning. Där får vi möjlighet att korrigera sådant som inte stämmer rent faktamässigt. Revisorerna kompletterar sedan med en bedömning och förslag till åtgärder. CHEFEN HAR ORDET Länsverksamheten Personligt Ombud, som vänder sig till målgruppen med psykiska funktionsnedsättningar, har deltagit i en utvärdering som rör hela Sverige. Värmland är ett av fyra län som är med i studien. Det är socialstyrelsen som genomför utvärderingen och de har intervjuat länets ombud samt gjort en gruppintervju med ledningsgruppen. Här kommer våra ombud att hjälpa till med en aktgranskning och då rör det alla berörda huvudmän; värmlandskommunerna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Värmland. I ledningsgruppen ingår fyra personer som representerar olika brukarorganisationer som kunde ge sin syn de personliga ombudens betydelse för målgruppen. Sist, men inte minst, så har vi påbörjat ett utbyte med Växjö kommuns motsvarighet till vår förvaltning som där heter Arbete och välfärd. Växjö har stora likheter med Karlstad, men givetvis också skillnader. Vi kommer att kunna genomlysa de flesta av våra verksamhetsområden och få tips och idéer som kan hjälpa oss framåt i utvecklingen av vår förvaltning. Först ut är vårt systemstöd för Viva och våra ekonomer som åker ner för att få hjälp att reda ut en del problem som vi har med vårt system. Växjö har kommit längre så vi tror att de kommer att ha mycket matnyttigt med sig hem. På återhörande i december, Monica Persson, socialdirektör. 1 Invånare September Kommunfakta Oktober -11 Oktober -12 September -13 Oktober-13 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd

3 EKONOMI VERKSAMHETEN Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 213 och redovisar ett överskott. Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. FÖRSÖRJNINGSSTÖD F-stödet har en ram på 67 mkr och för 213 har vi fått ett extra anslag på 28 mkr vilket innebär en totalbudget på ca 95 mkr. Prognosen för 213 visar ett utfall på ca 15 mkr vilket innebär ett underskott på 1 mkr jämfört med budget. EXTERNA INSTITUTIONSPLACERINGAR INOM MISSBRUK/BERO- ENDE OCH SOCIALPSYKIATRI Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/ beroende och socialpsykiatri är fortsatt mycket höga och de förväntas fortsätta ligga på en hög nivå resten av året. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Antal externa placeringar har ökat under 213 jämfört med tidigare år. I oktober 213 hade vi 5 personer placerade på institution varav 14 personer placerade enligt LVM att jämföra med oktober 212 då 36 personer var placerade på institution varav 12 personer enligt LVM. EXTERNA PLACERINGAR BARN OCH UNGA När det gäller placeringskostnader för barn och unga har förvaltningen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen och redovisar nu ett överskott. Det är framförallt satsningen på förstärkta familjehem samt det nya stödboendet för unga vuxna som gett goda resultat. Utöver det har externa placeringar ersatts med interna behandlingsresurser givit ekonomiska effekter. Antalet institutionsplaceringar har minskat under de senaste månaderna. I augusti var antalet placerade 26 och i september 2 att jämföra med 18 under oktober. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att sänka kostnaderna för externa placeringar. Verksamheten arbetar med att söka hemmaplanslösningar och utveckla behandlingsarbetet. JOBBPAKETET Anställningar i Arbetsmarknads- och socialförvaltningens jobbpaket sker kontinuerligt under verksamhetsåret. För att de anställda ska uppnå målen i arbetet förutsätts att anställningen pågår under 12 månader. Vi har under 213 haft 21 personer anställda i jobbpaket. För närvarande är 89 personer anställda i jobbpaketen, dessa personer anställs i regel i 12 månader därför förutsätter ASF att de medel som är kopplade till jobbpaketen överföres till kommande budgetår för att säkerställa att jobbpaketen får önskad effekt för de anställda. Marie Lönntorp, ekonom. 2 Vård enligt LVM beslutas i förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst. Det positiva är att de totala kostnaderna för de externa placeringarna fortsätter att sjunka jämfört med augusti och september trots att kostnaderna för LVM ökar. 14 % av budgeten för de externa placeringarna är förbrukad efter tio månader trots de åtgärder som satts in för att dämpa kostnadsökningen. Inom avdelningen analyseras insatserna och resurserna avseende missbruk/beroendevård i syfte att utveckla arbetet och söka lösningar på hemmaplan. Vår förhoppning är att vi skall kunna ta hem några externa placeringar i samband med att Malmtorgsgatan öppnar.

4 EKONOMISK UPPFÖLJNING VERKSAMHETEN Januari - oktober 213 (tkr) Soc.dir + UTFALL TOTALT NÄMND STAB IFA FAMILJ VUXEN okt 213 Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat Helårsprognos * I denna månadsuppföljning särredovisas den särskilda uppföljning av "Jobbpaket 213" (se tabell nedan). Detta påverkar verksamhetens kommunbidrag och resultat jämfört med tidigare månaduppföljningar. EKONOMISK UPPFÖLJNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD okt-13 Försörjningsstöd PROGNOS Kommunbidrag Övriga intäkter Summa Kommunbidrag Kostnader F stöd Underskott Förväntat underskott Utfall jan-oktober Förs.stöd Budget Prognos Kostnaden för försörjningsstöd efter oktober månad uppgår till 87,7 mkr. EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 212 nr 2 Januari - oktober 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Eget kapital Utfall Kvar att utnyttja Helårsprognos Enligt beslut i KF skall kostnaden för Jobbpaket 2 täckas av eget kapital från 212 års överskott Det beräknade överskottet på 2.5 mkr överföres till Jobbpaket 214. EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 213 Januari - oktober 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Kvar att utnyttja Helårsprognos Enligt beslut i KF skall 9 mkr användas för Jobbskapande åtgärder. Efter oktober månad finns det 5.3 mkr kvar av periodens budget för Jobbpaket 213. För närvarande är 89 personer anställda i jobbpaket 213. Dessa personer anställs i regel i 12 månader och därför förutsätter ASF att årets beräknade överskott på 4.8 mkr överföres till kommande budgetår för att säkerställa att målen för Jobbpaket 213 uppnås. EKONOMISK UPPFÖLJNING av 1 Jobb i samverkan KLK & ASF 213/214 Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Kvar att utnyttja Helårsprognos Projektet 1 jobb i samverkan mellan kommunledningskontoret och arbetsmarknads- och socialförvaltningen. har ännu ej resulterat i några anställningar vilket innebär att det inte finns några kostnader att redovisa. Arbetet med åtagandet enligt den strategiska planen gällande 1 jobb, vilka kommunledningskontoret och arbetsmarknads- och socialförvaltningen ansvarar för. Samarbete sker med arbetsförmedlingen för att identifiera personer som tillhör målgruppen. Nu pågår en inventering av arbetsplatser i koncernen Karlstads kommun som skall förhandlas med de lokala fackliga organisationerna. Jobbcenter och arbetsförmedlingen förbereder processen kring rekrytering av de personer som skall anställas. De första anställningarna kommer ske inom kort. Detta projekt kommer att redovisas fortlöpande.

5 3

6 I FOKUS: FAMILJEAVDELNINGEN SIGNS OF SAFETTY Sveriges regering och staten, genom bland annat Under hösten har familjeavdelningen påbörjat en gedigen utbildningssatsning i Signs of Safety. Alla medarbetare omfattas under hösten av ett baspaket på tre utbildningsdagar. Under våren deltar vissa medarbetare i ytterligare två fördjupningsdagar. Metoden i sig utgår från det lösningsfokuserade arbetssättet. En stor vinst med modellen är att den syftar till att göra de familjer vi möter mer delaktiga i de möten och bedömningar som görs. Familjen involveras genom att de ombeds ge exempel på vad som fungerar men också vad de känner oro för. De får också skatta sin oro på en skala där allas, familjens och vår skattning, är ett underlag för fortsatt diskussion om vad som behöver hända för att tillräcklig säkerhet för barnen i familjen ska uppnås. Sanna Olsson, socialsekreterare på utredningsenheten, har deltagit i två av höstens tre utbildningsdagar. Hon tycker utbildningen är bra och att hon fått en god bild av grundtanken i modellen som inte minst möjliggör att säkra upp runt barnet i en akut situation. Modellen bygger på en mycket konkret och konstruktiv riskbedömning Nätverket involveras och familjen görs delaktig i säkerhetsplaneringen. Det är viktigt att kartlägga det som fungerar i familjen och inte enbart fokusera på det som inte fungerar. Sanna tycker att modellen är tilltalande då den betonar vikten av samarbete med barn, föräldrar och andra involverade. Till att börja med kan arbetssättet ta mer tid och frågor kan uppstå hur man integrerar dokumentationen med BBIC:s dokumentationsmallar. Sanna tror dock att man på sikt kan spara tid i utredningsarbetet utifrån att mycket information samlas in redan från början i mötet med familjen. Nästa utbildningsdag kommer handla om konkret tilllämpning av modellen och handledning i situationer som deltagarna stött på. Sanna är mycket positiv till avdelningsperspektivet; att implementeringen omfattar hela familjeavdelningen och att även alla chefer omfattas av utbildningen. FAMILJEHEMSUTBILDNING Från och med är kommunerna skyldiga att erbjuda familjehem utbildning. Bakgrunden till bestämmelsen är att den statliga tillsynen av barnavården, Vanvårdsutredningen samt Upprättelseutredningen visat att det funnits och fortfarande finns påtagliga bister i samhällsvärden. För att skapa förtroende för samhällsvården är det enligt regeringen angeläget att vidta åtgärder för att förebygga övergrepp och försummelse. Socialstyrelsen fick utifrån ovanstående i uppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård. En del i detta uppdrag var att ta fram ett utbildningsmaterial för familjehem. Utifrån den nationella satsningen ansökte och beviljades Region Värmland medel till en regional utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Utvecklingsledaren ska utifrån lokala och regionala behov skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik där brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans ska fatta beslut om lämpliga insatser. Utvecklingsledaren ska dels stödja huvudmän och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och vid HVB, dels verka för en kunskapsförbättring på området som i sin förlängning kan bidra till en rättssäker och högkvalitativ verksamhet i hela regionen. Ett utvecklingsområde som ingår i projektet är utveckling av familjehemsutbildning (nationellt utbildningsmaterial). Sedan februari 213 delar Birgitta Svensson, Region Värmland och Karin Thyselius, ASF, Familjehemsenheten på denna tjänst. Karin Thyselius har ansvar för att organisera familjehemsutbildningen i länet utifrån det utbildningsmaterial som har tagits fram för familjehem av Socialstyrelsen. Under våren 213 har ett länsnätverk i Värmland bildats av Region Värmland med huvudsyfte att samordna utbildningen i Värmland. Ett länsnätverk kan bidra till fler samarbetsområden och erfarenhetsutbyten. Deltagare i länsnätverket är socialsekreterare från samtliga kommuner i Värmland som arbetar med att utreda, rekrytera och utbilda familjehem. Under våren 213 har en inventering och kartläggning av behovet av antalet utbildare i Värmland gjorts. 4

7 Socialstyrelsen höll en utbildning för utbildare i september och oktober 213. Åtta socialsekreterare från Värmland deltog i Socialstyrelsens utbildning och därefter har tre familjehemsutbildningar startat i slutet av oktober 213. Utbildningarna sker dagtid under fyra tillfällen i Sunne, Karlstad och Arvika. Socialsekreterarna i länsnätverket fick inbjudan att sprida till de familjehem som de ville bjuda in. Socialsekreterarna i länsnätverket ansvarade för att anmäla sina familjehem till respektive utbildningsort. De familjehem som bjöds in till utbildningen skulle vara nyligen utredda, helst innan ett uppdrag eller i anslutning till ett uppdrag, max två år tillbaks. Totalt anmäldes 35 deltagare fördelade på de tre utbildningarna från tio olika kommuner i Värmland. Även ett familjehem från en kommun utanför Värmland deltar. I Karlstad genomfördes det första utbildningstillfället för 12 deltagare tillsammans med Hammarö kommun. I Karlstad hålls utbildningen av socialsekreterarna Elisabeth Rune samt Kristina Mononen, Karlstad kommun tillsammans med familjebehandlare Torgny Lewin, Hammarö kommun. Tanken är att kunna erbjuda utbildningen en gång per termin. NÄTVERKSDAGAR FÖR SAMTALSAKUTER Nätverksdagarna för Samtalsakuter i Sverige som i år var förlagt till Karlstad och Drott hotell fungerade mycket bra. Nätverksdagarna är ett årligt återkommande arrangemang för utbildning/fortbildning för oss som arbetar inom området. Vid vår konferens fanns sex enheter från hela Sverige representerade. Sammanlagt deltog tjugotvå personer. Förutom erfarenhetsutbyte föreläste Kjerstin Almqvist (Barn som bevittnar våld) och den slutförda effektstudien på Samtalsakuten som genomförts av Per Folkesson, Karlstad Universitet och Ola Lindgren, FOU enheten Landstinget, redovisades och diskuterades. Resultatet av studien har genomgående visat att Samtalsakuten gett en hög effekt och en hög grad av nöjdhet när det gäller bemötande. Analys och diskussion är inte färdigställd ännu. Per Folkesson och Ola Lindgren försöker få studien publicerad i någon internationell vetenskaplig tidskrift. POSOMKONFERENS I KARLSTAD Den 7 oktober hölls en Posomkonferens i Karlstad. Socialjourens medarbetare deltog samt förvaltningens representanter i kommunens Posomgrupp. Jan-Erik Nilsen, narkosläkare vid Oslo universitetssjukhus inledde med att föreläsa om de katastrofala händelserna den 22 juli 211. Han berättade vad som hände, hur ungdomarna reagerade och om de svårigheter som uppstod i räddningsarbetet. Innan attentaten fanns ingen beredskap för den typen av händelser. Nu pågår ett arbete på nationell nivå för att stå mer förberedda om likande händelser skulle inträffa. Tina Gaarder, specialistläkare i traumakirurgi vid Ullevåls sjukhus berättade om sina erfarenheter då hon ledde traumacenterinsatsen den 22 juli. Sjukvården ställdes inför stora krav att ta hand om skadade och traumatiserade patienter och se vilka som var i mest trängande behov av vård. I media fördes en debatt om hur mycket sjukvården kan informera om skadade patienter. Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare vid Karolinska institutet fortsatte med att berätta om sömn- och stressreaktioner; sömnens centrala funktioner och effekter av brist på sömn. Christine Fischer, krisforskare, avslutade med en redogörelse för aktuell kristeori, hur en kris kan definieras och vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer i akuta kriser. 5 För att sprida kunskaper och erfarenheter från studien har Hasse Pettersson kontaktat Region Värmland (Nya Perspektiv, Psykisk hälsa) Representanter från Samtalsakuten har nu bjudits in till Region Värmland för att rapportera om bakgrund, nuläget, samt resultatet av studien.

8 AKTUALISERINGAR AKTUALISERINGAR OCH ANMÄLNINGAR/INLEDDA UTREDNINGAR Efter att inflödet under flera år stadigt ökat, bromsades det upp under 29 och 21. Under 211 började inflödet öka igen. För 213 visar statistiken att inflödet ökat något jämfört med 21, men minska sedan 212. Siffrorna för 213 är tyvärr svåra att jämföra. Genom ändrade nationella riktlinjer behöver inte längre nya anmälningar i redan pågående utredningar registreras. Hur många anmälningar det är fråga om vet vi inte, men i det skenbart minskade inflödet av anmälningar, 224 stycken, döljer sig sannolikt relativt många som tidigare registrerades som nya anmälningar. Anmälningsstatistiken är fullt ut jämförbar från 213 och framåt. ANMÄLT AV OCH ANMÄLNINGSORSAK Anmälningar där någon form av våld ingår har minskat jämfört med både 21 och 212. Här är det svårt att analysera siffrorna och dra bestämda slutsatser. Om man tittar på våld direkt mot barnet, i alla åldrar, är anmälningarna hittills under året 71 st. Under sista året har alltfler hedersrelaterade problem anmälts, i de flesta ingår psykiska och fysiska övergrepp. Dessa anmälningar har sannolikt tidigare anmälts som fysiska övergrepp och inte som hedersrelaterade. Lägger man ihop dessa 2 anmälningar hittills i år blir summan istället 91 anmälningar, en ökning och inte en minskning. När det gäller de små barnen, kan också här en förklaring vara förändrade rutiner för registrering. ÅLDERSGRUPP Sedan 21 har anmälningarna ökat både i åldersgruppen -6 år samt i åldersgruppen 7-12 år. I åldersgruppen 13-2 år har anmälningarna däremot minskat, vilket delvis kan förklaras av demografiska förändringar. Tonårsgruppen minskar under de kommande åren. Antalet anmälningar ökar mest för flickor. Se tänkbar förklaring ovan till varför anmälningarna minskat under 213 jämför med 212.

9 6 Nyckeltal 213 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

10 7 Nyckeltal 213 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare belopp i kr Utbetalt per invånare 212 Utbetalt per invånare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget 213 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 6 5 belopp i tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 212 Kostnad placeringar FAM 213 budget placeringar FAM 213 Externa placeringskostnader vuxna i tkr belopp i tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar VUX 212 Kostnad placeringar VUX 213 budget placeringar VUX 213