Slutrapport projekt Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Transkript

1 [Dnr Mahr /532] 1 (av 11) Slutrapport Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: Styrgruppen Lindha Makne Revisionsinformation Version Datum Kommentar Utkast till projektgruppen Till styrgruppen för godkännande Godkänd av styrgruppen Slutrapport projekt Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Innehållsförteckning 1. Projektets syfte Mål Måluppfyllelse och avvikelser Projektförlopp Risker Budget Erfarenheter av projektprocessen Organisation och ansvarsfördelning Förändringar i projektorganisation Projektgruppens kommentarer Rekommendationer efter projektavslut Student- och alumnenkäter Kursutvärderingsprocessen Kvalitetsdialoger Prövning av förslag till ny utbildning Regelbunden utvärdering med externa bedömare Kvalitetsarbete i forskarutbildningen, forskningsverksamheten och stödverksamheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Malmö högskola Fax Webb

2 [Dnr Mahr /532] 2 (av 11) 1. Projektets syfte Syftet med projektet är att ta fram ett högskoleövergripande ramverk för kvalitetsarbetet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 2. Mål Målet är att ta fram ett ramverk för kvalitetsarbetet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå i enlighet med högskolans vision och strategiska plattform. Detta ramverk ska beskriva riktlinjer som utifrån högskoleövergripande kriterier och systematisk uppföljning, kvalitetssäkrar utbildning och undervisning samt understödjer en kvalitetsdrivande kultur som inkluderar studentcentrerat lärande och ett kontinuerligt utvecklande kvalitetsarbete. Ramverket ska ta sin utgångspunkt i studenternas lärprocess och måluppfyllelse utifrån studentcentrerat lärande och studenterna väg igenom utbildningen samt lärarnas/medarbetarnas kompetens. vara utformat så att det stödjer lärarnas och studenternas arbete med att utveckla utbildningarnas kvalitet. bygga på erfarenheter från såväl internationella som nationella lärosäten och goda exempel från våra egna utbildningar. beskriva kriterier och riktlinjer för högskoleövergripande kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt ansvarsfördelning och omfattning av systemiskt uppföljning. Ramverket ska vara tydligt avseende kriterier, begrepp och systematisk uppföljning. beakta högskoleförordningen/högskolelagen, nationella utvärderingsoch tillsynsmyndigheters riktlinjer, principer för kvalitetssäkring på europeisk nivå (ENQA) samt Malmö högskolas strategiska plattform Projektet har följande leveransmål: 1. Förslag till ett högskoleövergripande ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 2. Förslag till riktlinjer för utformning av högskoleövergripande uppföljning av kvalitetsarbetet. 3. Förslag till ansvarsfördelning för kvalitetsarbetets genomförande och uppföljning. 4. Förslag till hur det högskoleövergripande kvalitetsarbetet ska dokumenteras och kommuniceras. 3. Måluppfyllelse och avvikelser Projektet uppfyller delvis de uppsatta leveransmålen. Där projektet inte levererar föreslås fortsatt utveckling.

3 [Dnr Mahr /532] 3 (av 11) De avgränsningar som har gjorts, dvs att projektet inte omfattar att utforma förslag till kvalitetsramverk för stödfunktioner, forskarutbildning och forskningsverksamhet, innebär att projektet även föreslår utveckling av kvalitetsarbetet inom dessa områden i förhållande till ramverket. Leveransmål 1: Förslag till ett högskoleövergripande ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Projektet ska leverera ett förslag till högskoleövergripande ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Begreppet ramverk är svårt att definiera. I projektet har vi arbetat utifrån en föreställning om ramverk som en samlande form, där kvalitetsarbetets ingående delar och hur dessa bygger på varandra för att bidra till en helhet beskrivs. Förslaget till ramverk beskriver de moment som övergripande ingår i Malmö högskolas kvalitetsarbete och visar hur dessa tillsammans bygger ett systematiskt arbete, och på vilket sätt uppföljning återkopplas till verksamheten. I förslaget anges de krav på utbildningen som högskolan enligt Högskolelagen och Högskoleförordningen ska uppfylla. Utöver dessa föreslås i ramverket tolkningar av de standarder och riktlinjer som formuleras i European Standards and Guidelines (ESG, med revidering maj 2015) samt kvalitetsaspekter som formulerats utifrån högskolans strategiska plattform. Under arbetet har även det avslutade Nyckeltalsprojektet och de delar av detta projekt som är relevanta för utveckling av utbildningskvalitet inkluderats. Likaså de processer som är kopplade till Studenten i centrum. VINNOVA-projektet Samverkanssäkrad utbildning var i slutfasen vid avslutandet av detta projekt. Samtal mellan projekten fördes i slutet av projekttiden. Under våren 2015 yttrade högskolan sig om ett förslag till ett nytt system för kvalitetssäkring i högre utbildning. Ett nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning väntas presenteras av UKÄ under Projektet har tagit hänsyn till ingående delar i förslaget. Ett projektmål är att ramverket ska ta sin utgångspunkt i studenternas lärandeprocess och måluppfyllelse, studenternas väg genom utbildningen och medarbetarnas kompetens. Det ska stödja lärarnas och studenternas arbete med att utveckla utbildningarnas kvalitet. Ramverket har utformats enligt ett processtänk i enlighet med den huvudprocesskarta som sammanställts vid högskolan inom projektet Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd. Ramverket beskriver kvalitetsarbetet som uppbyggt av behov och förutsättningar som ger planeringsmöjligheter, genomförande som säkerställer kvalitetsnivån, och uppföljningen och återkopplingen som visar möjligheter för att utveckla kvalitet. Behoven utgår från studenterna, arbetsmarknaden och kunskapsutvecklingen. Förutsättningarna inkluderar efterfrågan, studentinflytande,

4 [Dnr Mahr /532] 4 (av 11) resurser, medarbetarnas kompetens och lärandemiljön. I genomförandet säkerställs kvaliteten genom prövning inför start av utbildning, kursutvärderingar, student- och alumnenkäter samt genomlysningar av utbildningar. I de externa utvärderingarna som förslås genomföras minst vart sjätte år ingår även utvärdering av studenternas måluppfyllelse i examensarbeten. Enligt projektdirektivet ska ramverket bygga på erfarenheter från internationella och nationella lärosäten och goda exempel från våra egna utbildningar. Projektet inleddes med en informationsinsamling av hur andra lärosäten utformar sitt kvalitetsarbete. Denna utfördes genom en kombination av sökning på lärosätenas webbplatser och möten med företrädare för lärosätena. Vidare studerades lokala, nationella och internationella styrdokument samt för projektets syfte relevant litteratur. Som en del av projektet genomfördes intervjuer med resurspersoner vid högskolan. Projektledare och projektkoordinator förde också samtal med studentkårer, lärare, företrädare för gemensamt verksamhetsstöd och biblioteket samt IT. Under projektets förlängning har förslaget till ramverk övergripande presenterats för representanter för andra lärosäten vid nationella nätverksträffar och konferenser. Projektet har efter godkännande i styrgruppen lämnat ett förslag till ramverk till projektbeställaren. Projektet anses ha levererat enligt leveransmål 1. Leveransmål 2: Förslag till riktlinjer för utformning av högskoleövergripande uppföljning av kvalitetsarbetet. Ramverkets övergripande karaktär ger att de kvalitetssäkrande momenten beskrivs kortfattat och att detaljerade riktlinjer inte har tagits fram. Projektet föreslår att dessa tas fram efter att ramverket och dess ingående delar har beslutats. Projektgruppen anser att detaljerade riktlinjer för de ingående momenten måste testas innan de beslutas och därför kan de inte ingå i ramverkstexten. I ramverket lämnas förslag på kvalitetsprinciper som ska gälla för Malmö högskola. Dessa är formulerade utifrån ESG och högskolans strategiska plattform, Strategi Projektet anses delvis ha levererat enligt leveransmål 2. Detaljerade riktlinjer bör tas fram där så saknas när ramverket har fastställts. Leveransmål 3: Förslag till ansvarsfördelning för kvalitetsarbetets genomförande och uppföljning.

5 [Dnr Mahr /532] 5 (av 11) Ansvarsfördelningen inom högskolan regleras i Arbetsordningen och vidaredelegationer. I arbetsordningen anges två beslutande nivåer, högskolestyrelsen och fakultetsstyrelsen. att ansvaret för kvaliteten i utbildningen vilar på Projektet lämnar inte förslag på ansvarsfördelning utöver det som regleras i dessa beslut. En uppdelning mellan ansvar på organisatoriska nivåer, dvs institution, fakultet och högskolegemensam nivå har dock gjorts. Projektet anses ha levererat enligt leveransmål 3. Leveransmål 4: Förslag till hur det högskoleövergripande kvalitetsarbetet ska dokumenteras och kommuniceras. Enligt ramverket ska styr- och stöddokument vara lättillgängliga på högskolans webbplats. Den samlade dokumentationen från utvärderingar ska publiceras på högskolans webbplats. Dessa dokument utgör en viktig utgångspunkt för det kontinuerliga arbetet med att utveckla och säkerställa utbildningarnas kvalitet. Systematiken i institutionens/fakultetens kvalitetsarbete (genomförande, uppföljning, åtgärder, resultat) ska synliggöras, dokumenteras och utgöra underlag vid dialogerna. Ett högskolegemensamt kvalitetsforum föreslås anordnas årligen för erfarenhetsutbyte i kvalitetsarbetet. Utifrån en samlad analys av kvalitetsdialogerna identifieras behov av gemensamma kvalitetshöjande satsningar den kommande perioden, t ex i form av högskoleövergripande tematiska studier eller i verksamhetsplaner och rektorsuppdrag. Projektet anses ha levererat enligt leveransmål Projektförlopp Projektdirektivet beslutades den 19 november 2014 och skulle enligt tidplan lägga fram ett förslag i juni 2015, varvid implementeringen skulle ta vid. En slutrapport skulle vara klar 18 juni Projekttiden löpte således mellan november 2014 och juni Då förslaget inte var komplett och projektledaren gick i pension i juni förlängdes projekttiden. Enligt ett tilläggsbeslut fortlöpte projektet till och med sista december Risker I projektplanen identifierades projektgruppens storlek och sammansättning som en tillgång för att kunna åstadkomma en bred belysning och förankring av projektets arbete. Samtidigt skulle samma förhållande kunna utgöra hinder för projektets framgång med tanke på svårigheten att tidsmässigt samla en så stor grupp och också att enas kring ett gemensamt förslag.

6 [Dnr Mahr /532] 6 (av 11) Under projektets ordinarie tidplan fungerade det bra att samla gruppen till möten. Under den förlängda delen av projektet under hösten 2015 har flera av projektgruppens deltagare inte kunnat delta. Till viss del har detta kunnat lösas genom skriftliga kommentarer till frågeställningar och aktuellt utkast. Under arbetets gång uppstod det grupperingar inom projektgruppen som uttryckte olika uppfattningar om vilken utformning och vilket innehåll förslaget till ramverk skulle ha. Viss tid har därför ägnats åt att sammanföra de skilda uppfattningarna till en helhet som gruppen kunde ställa sig bakom. Avstämning gentemot styrgruppen har varit viktig i detta avseende. En risk som identifierades var att göra en avgränsning av den mängd skriftligt material om kvalitetsarbete som finns att tillgå, såväl internationellt, nationellt som lokalt. Samtidigt bedömdes samma faktorer vara en tillgång i projektgruppens arbete. Denna risk har inte realiserats. Fokus har varit på den nationella kontexten med komplettering av internationella källor. Vidare bedömdes en risk vara att projektet inte skulle hålla den i projektdirektivet angivna tidsplanen. Vid projekttidens utgång i juni 2015 förelåg inget komplett förslag. Projektet förlängdes till och med sista december Ytterligare risker som identifierats var att tidigare försök att införa högskolegemensamma kvalitetsmodeller har haft begränsad framgång. Huruvida denna risk realiseras kan vid tiden för denna slutrapport inte bedömas då förslaget kvarstår att skickats på remiss till fakulteterna. Skillnaden i detta projekt mot föregående är dock den breda förankringen och den uttalade ambitionen att engagera medarbetare och studenter med målet att arbetsprocessen ska uppfylla kravet på delaktighet och transparens. Det är av yttersta vikt för projektets framgång att det får stöd av såväl högskolans och fakulteternas ledning som av lärare och studenter. 4.2 Budget Projektledaren ersattes med 40 % och projektkoordinatorn med 30 % under den ursprungligen angivna projekttiden med finansiering genom högskolegemensamma medel. De fem fakultetsrepresentanterna ersattes med 100 timmar per person, finansierat av respektive fakultet. Kostnaderna för övriga ledamöter täcktes av respektive verksamhet. Studentledamöternas arbetsinsats ingår i tid för förtroendeuppdrag inom respektive studentkår. Utöver dessa kostnader avsattes 60 tkr ur prorektors anslag för att täcka projektets löpande utgifter. Då inte all tid som avsatts för fakultetsrepresentanterna hade förbrukats under projektets ursprungliga tid kvarstod resurser att inom ramen för de 100 timmarna att täcka arbetstid under hösten.

7 [Dnr Mahr /532] 7 (av 11) 5. Erfarenheter av projektprocessen Förankring och samarbete med kärnverksamheten är central för projekt av denna sort där resultatet efter avslutat projekt ska integreras i den ordinarie verksamheten. En projektgrupp med bred representation bidrar till förankring i verksamheten. Samtidigt innebär en stor projektgrupp att den kan bli svår att samordna. Inför de projekt som tar vid för att utveckla de delar i ramverket som inte finns på plats idag föreslås därför en mindre projektorganisation. Till projekten kan med fördel knytas referensgrupper. 6. Organisation och ansvarsfördelning Enligt direktivet skulle det i projektgruppen finnas kompetenser som speglar helheten i utbildningsverksamheten: lärare från samtliga fakulteter, personal från Bibliotek och IT (BIT), gemensamt verksamhetsstöd och studenter. Fakulteterna, gemensamt verksamhetsstöd och två studentkårer ombads via Utbildningsberedningen att inkomma med förslag på representanter till projektgrupp. Projektorganisationen utformades enligt nedan: Projektbeställare: Styrgrupp: Projektledare: Projektgrupp: Prorektor Cecilia Christersson Cecilia Christersson (ordförande) Christel Bahtsevani (HS) Andreas Jacobsson (TS) Anders Olsson (LS) Anders Wigerfelt-Svensson (KS) Gunnel Hänsel Petersson (OD) Kristina Josefson (SC) Paula Pragert (UFS) Studentrepresentant (Studentkåren Malmö) Studentrepresentant (Odontologiska studentkåren) Berndt Hjälm Petri Gudmundsson (HS) Christina Lindh (OD) Magnus Nilsson (KS) Henriette Lucander (TS) Gunilla Löfström (LS) Birgitta Magnusson (UFS) Patricia Staaf (AKL) Lotta Wogensen (BIT) Jessica Wastring (SC) Studentrepresentant (Studentkåren Malmö)

8 [Dnr Mahr /532] 8 (av 11) Studentrepresentant (Odontologiska studentkåren) Karin Sjögren (projektkoordinator) t.o.m. juni 2015 Berndt Hjälm (projektledare) t.o.m. juni 2015 Resurspersoner: Chef för Studentcentrum (SC), kommunikatör Referenspersoner: Ingen fast referensgrupp bildades. Ett antal interna och externa personer/grupper skulle konsulteras, som studentkårerna, ordinarie kvalitetskoordinator (GV), ordförandena i fakultetsstyrelserna (arbetslivsrepresentanter) samt personer på andra lärosäten som arbetar med utveckling av kvalitetsarbete. 6.1 Förändringar i projektorganisation Projektledare 40% (pensionsavgång) och projektkoordinator 30% (tidsbegränsat vikariat som kvalitetskoordinator) lämnade projektet i juni och högskolans efter tjänstledighet återkommande kvalitetskoordinator övertog uppgiften att ta fram ett förslag i september. Då det uppstod ett tidsglapp i överlämningen mellan projektledare och kvalitetskoordinator kom vissa delar av historiken i projektet till korta. Denna överlämningsprocess bidrog till att aktiviteten i projektet gick ner under en kort period. Projektgruppens och styrgruppens sammansättning förändrades inte över tid. 7. Projektgruppens kommentarer Följande kommentar har lämnats från Odontologiska studentkåren: Odontologiska studentkåren ställer sig tveksam till om vi skulle varit delaktiga i projektet. Under våren deltog olika representanter på olika möten och vi upplevde själv som att vi inte kunde bidra kontinuerligt. Det är fint att Malmö högskola värnar om studentinflytandet men det får inte bli ett alltför stort hinder i stora processer. Hänsyn måste tas till att vi sköter allt vårt arbete på vår fritid. Inga andra kommentarer har inkommit. 8. Rekommendationer efter projektavslut För att förankra detta förslag på fakulteterna besöker prorektor och kvalitetskoordinatorn tillsammans med fakultetsrepresentant och studentrepresentant respektive fakultetsstyrelse för att presentera förslaget och fortsatt arbetsprocess. Därefter skickas förslaget med eventuella ändringar som görs efter besöken i fakultetsstyrelserna till fakulteterna på remiss. Fakultetsstyrelserna ska besluta om remissvaret och remisstiden måste därför anpassas efter styrelsernas tider för sammanträden under vårterminen Projektet förslår vidare att de identifierade områden (se nedan)där utveckling av nya eller vidareutveckling av befintliga rutiner rekommenderas och detaljerade riktlinjer ska

9 [Dnr Mahr /532] 9 (av 11) tas fram, inte inväntar fakulteternas remissvar utan att detta arbete inleds parallellt. Baserat på fakulteternas svar kan framtagna riktlinjer därefter revideras i enlighet. 8.1 Student- och alumnenkäter Enkäter i syfte att utvärdera utbildning och studenters erfarenheter och önskemål utgör en värdefull form av studentinflytande. Utformningen av enkäter till studenter kan fokusera på introduktion till akademiska studier, kunskapssyn och lärandeerfarenheter, stimulerande studiemiljö, behov och önskemål om stöd i studier, och program/utbildningsuppföljning. Även alumners erfarenhet av utbildningens relevans i samhället och för arbetslivet inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat i form av alumnenkäter. Projektet rekommenderar att det tas fram ett förslag till en startenkät för studenter som påbörjar utbildning och riktlinjer för hur denna ska utformas, distribueras, sammanställas och analyseras. Detsamma rekommenderas för examensenkät och alumnenkät. I samband med detta rekommenderas att införandet av ett gemensamt enkätverktyg utreds. I detta arbete bör de erfarenheter som fakulteten för Hälsa och samhälle har från verktyget Survey & Report inkluderas. 8.2 Kursutvärderingsprocessen Studentinflytande utgör en grund för det utbildningsnära kvalitetsarbetet genom exempelvis kursvärderingar. Nuvarande policy för kursutvärderingsprocessen fastställdes De årliga uppföljningarna av kursutvärderingsprocessen i utbildningsberedningen visar att svarsfrekvensen med få undantag fortsätter att vara låg. Kursrapporter sammanställs inte för alla kurser. Kursvärderingar och den samlade analysen i kursutvärderingen är ett viktigt verktyg för studentinflytande och kvalitetssäkring av utbildningar. Projektet rekommenderar att kursutvärderingsprocessen utvärderas i nära samarbete med fakulteterna och studentkårerna vid högskolan för att identifiera styrkor och svagheter i processen. Projektet rekommenderar också att införandet av ett gemensamt enkätverktyg med möjlighet till högskoleövergripande gemensamma enkätfrågor som komplement till kursspecifika frågor, utreds. Ett gemensamt verktyg bör erbjudas som ett verktyg i kvalitetsarbetet, men den enskilda kursens förutsättningar måste avgöra utformningen av kursvärderingen. 8.3 Kvalitetsdialoger I det kontinuerliga kvalitetsarbetet föreslås kvalitetsdialoger genomföras systematiskt/periodiskt mellan fakultetsledning och högskoleledning, liknande nuvarande verksamhetsdialoger. Systematiken i institutionens/fakultetens kvalitetsarbete (genomförande, uppföljning, åtgärder, resultat) ska synliggöras, dokumenteras och utgöra underlag vid dialogerna.

10 [Dnr Mahr /532] 10 (av 11) Kvalitetsdialogerna föreslås bestå av två delar, dels en återkommande obligatorisk del som fokuserar på processer och resultat, dels en del som varierar beroende på aktuella kvalitetshöjande insatser inom institutionens/fakultetens/högskolan. Som stöd för att kunna genomföra informerade dialoger finns nyckeltal. Dessa tal behöver emellertid tolkas och sättas i sitt sammanhang för att bli användbara i kvalitetsarbetet. Uppföljning av kursutvärderingar och dokumentation från föregående dialog föreslås också ingå som underlag. Dialogerna kan ta utgångspunkt i tre huvudfrågor: Hur säkerställs utbildningskvaliteten? Uppfyller utbildningen kvalitetsaspekterna? Hur utvecklar vi utbildningens styrkor och åtgärdar dess svagheter? Analyser av resultat med åtgärdsförslag från dialogerna föreslås dokumenteras och tillgängliggöras samt utgöra underlag för fortsatt diskussion och beslut om åtgärder för att stödja kvalitetsutveckling. Projektet rekommenderar att det tas fram detaljerade riktlinjer för hur kvalitetsdialoger ska planeras, genomföras, följas upp och hur ansvaret ska fördelas. Förslaget bör även inkludera en tidsplan för en pilotomgång med efterföljande utvärdering av riktlinjer. 8.4 Prövning av förslag till ny utbildning Förslag till ny utbildning prövas för närvarande internt i ett utskott, Programutskottet, till Utbildningsberedningen. Utskottet består av representanter från de tre beredningarna och bistås av kvalitetskoordinator och utbildningshandläggare från avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd, UFS. Utskottet har under 2015 utökats med en studentrepresentant. I ansökan ska huvudområdet och dess forskningsbas beskrivas och en analys av behovet av den föreslagna kompetensen ska göras. Att utöka processen med en bedömning av en extern ämneskunnig skulle bidra till att ytterligare säkerställa förutsättningarna för att ämnesdjup och forskningsanknytning är goda. Att också låta förslag till ny utbildning bedömas av en representant från den tilltänkta arbetsmarknaden stärker förutsättningarna för att de kompetenser och kunskaper som studenterna förväntas förvärva i utbildningen är efterfrågade och användbara. Projektet rekommenderar att programutskottet vid den årliga revideringen av anvisningarna för prövning av ny utbildning utreder hur en extern bedömning av ansökan kan införas och hur detta kan utformas. Den externa bedömningen föreslås genomföras av en ämneskunnig från ett annat lärosäte samt en representant för den tilltänkta arbetsmarknaden.

11 [Dnr Mahr /532] 11 (av 11) 8.5 Regelbunden utvärdering med externa bedömare Inom forskningen är extern granskning, eller så kallad peer-review, en etablerad akademisk form för kvalitetssäkring. I enlighet med ESG 1 ska också lärosätenas utbildningar regelbundet genomgå en extern kvalitetssäkring för att ge nya perspektiv och utveckla kvaliteten, både i utbildningen och i kvalitetsarbetet. Utvärderingar av all utbildning föreslås därför genomföras enligt särskilda riktlinjer minst vart sjätte år av ämneskunniga kollegor och studenter, övervägande från annat lärosäte. Periodiciteten avgörs av utbildningarnas längd. Synpunkter på utbildningens innehåll ska också inhämtas från alumner och andra representanter för samhället/arbetsmarknaden. De externa utvärderingarna föreslås fokusera på förutsättningar för och resultatet av utbildningen i relation till måluppfyllelse och mångfald. För att säkerställa att utbildningen upprätthåller en hög kvalitet kan utvärderingen baseras dels på de kriterier som användes vid granskning inför inrättande av utbildningen, dvs utbildningens samhälleliga och professionella relevans, kvalitet i lärande- och bedömningsprocessen, former för studentinflytande och studentstöd, dels på dokumentation i form av kursutvärderingar, kursplaner och bedömningskriterier. Utvärderingen föreslås också inkludera bedömning av måluppfyllelse i examensarbeten, och för professionsutbildningarna föreslås också VFU/kliniska moment bedömas ur ett kvalitetsperspektiv. Periodiciteten föreslås beslutas i samråd mellan utbildningsansvariga, fakultetsledning och högskoleledning. Projektet rekommenderar att det tas fram detaljerade riktlinjer för hur detta ska planeras, genomföras, följas upp och hur ansvaret ska fördelas samt en uppskattning av förväntade kostnader. Förslaget bör även inkludera en tidsplan för en pilotomgång med efterföljande utvärdering av riktlinjer. 8.6 Kvalitetsarbete i forskarutbildningen, forskningsverksamheten och stödverksamheten Förslaget till ramverk omfattar utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Övrig verksamhet inkluderas i ramverket som bidragande till hög kvalitet i utbildningen. För få en överblick över hela högskolans kvalitetsarbete, dvs också det som sker i forskarutbildning och forskning samt i stödverksamheten, rekommenderar projektet att ramverket för utbildning kompletteras så att all verksamhet inkluderas i ett samlat systematiskt kvalitetsarbete vid Malmö högskola. 1 ESG 1.10 Regelbunden extern kvalitetssäkring