70 år. Stort jubileumsnummer till alla hushåll på Åland Nr 1/ 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "70 år. Stort jubileumsnummer till alla hushåll på Åland 1939-2009. Nr 1/ 2009"

Transkript

1 70 år Nr 1/ 2009 Stort jubileumsnummer till alla hushåll på Åland

2 sid 13 Ålands Sjöfart & Handel nr 1/2009 Ledaren... sid 7 Välkomna till jubileumsåret... sid 8 sid 36 S/S Thornbury... sid Ålands Sjöfart startar under brinnande krig... sid 12 M/S Yvonne... sid 18 Intervju med Ben Lundqvist... sid 20 sid 31 sid 51 sid Mot nya tider med gamla minnen... sid 22 M/S Degerö... sid Färjor och supertankers sätter fart på 1960-talet... sid 30 M/T Bonny... sid Havets jumbojet beställdes liksom Finlands största tanker... sid 38 M/S Fiskö... sid Karibienkryssningar och snabba katamaraner... sid 46 M/S Mariella... sid EU-inträdet gör redare osäkra för framtiden... sid 52 M/S Miranda... sid Skatteundantaget är branschens räddning... sid 60 M/T Penelop... sid 68 Intervju med Nils-Erik Eklund... sid 70 sid 45 Nr 2/2009 av Ålands Sjöfart & Handel utkommer i samband med Sjöfartens Dag den 2 april. sid 61

3 Telemar Finland is a company specialized in offering global satellite and broadband communication solutions and sale of equipment, satellite activations and airtime. Oy Navidec Ab is a company specialized in sale of radio, navigation and communication equipment, installation and service. Inmarsat Service Activations, Inm PSA Inmarsat airtime from Vizada, Telecom Italia, Stratos and MVS. Telemar is the Accounting Authority of AAIC of FI01, SW01 and IU03. Broadband at Sea Bringing your ships and crews closer. SAAB AIS Transponder Sperry Visionmaster Radar Sailor Fleet Broadband VSAT and TV Fleet Broadband Communication and Navigation Equipment EPIRBs and Personal Locater Beacons Sperry Autopilot Sailor VHF Telemar Finland Hernesaarenranta 13 FI Helsinki Tel Fax Oy Navidec Ab Helsinki Turku Hernesaarenranta 13 Ojakatu 2 FI Helsinki FI Raisio Tel Tel Fax Fax

4 70 år med Ålands sjöfart! Mariehamn den 18 januari Kölden är bitande när några sjöfartsintresserade personer samlas på Åland för att diskutera hur man kan främja och vidareutveckla livsnerven i det åländska samhället - sjöfarten. Diskussionerna resulterade i bildandet av Förbundet för främjandet för Ålands Sjöfart r.f. Därmed startades även tidskriften Ålands Sjöfart. I år fyller förbundet och tidskriften 70 år, vilket vi firar med en exklusiv jubileumsutgåva. Detta nummer av Ålands Sjöfart & Handel är unikt. Tidskriften distribueras för första gången till alla hushåll och alla företag på hela Åland. Jag vågar påstå att det är få familjer på Åland, om än några, som inte har någon anknytning till sjöfarten. Många personer har en historia att berätta som berör den åländska sjöfarten. Ännu fler uppskattar att få ta del av de otaliga skildringar som finns om den åländska sjöfarten och det åländska sjöfolket. Några av alla dessa historier finns återberättade i Ålands Sjöfart & Handels 70 åriga arkiv. Tidskriften har under årens lopp förmedlat fakta och kuriosa av alla de slag kring sjöfartens kluster. I detta nummer delar vi med oss axplock från historien till hela Åland. framtidsutsikterna mörka ut. Sjöfarten har dock alltid mött och trotsat konjunkturer. Högkonjunkturer följs av rekyler och för sjöfartens del innebär det en anpassning av flottan till rådande klimat. När vi nu ger ut detta jubileumsnummer slår lågkonjunkturen med full kraft och ger sig rejält till känna även inom sjöfarten. I Västra Hamnen i Mariehamn kan den som har vägarna förbi se fartyg som ligger vid kaj i avvaktan på nya befraktningsorders. Det är en ytterst påtaglig bild av nedgång och aldrig roligt att se. När konjunkturen vänder vet vi inte. Men det kommer att vända. Det är säkert. Lågkonjunkturer är således alltid övergående men det som verkligen borde oroa är den senaste tidens utflaggningar. Olika skäl har framförts som anledning till att våra åländska fartyg byter flagg. Snus, kronkurser, sjöfartsstöd, pensionsålder med mera. Men dessa förklaringar är endast fragment av sanningen. Är det inte lika bra att tala klarspråk och se till kärnan i problematiken? Utflaggningarna beror, kort och enkelt sammanfattat, på att den finska regeringen inte har sett sjöfarten som en viktig näring och att man därigenom har underlåtit att skapa de förutsättningar som sjöfarten behöver för att verka på en konkurrensutsatt marknad. Att föreställa sig ett Åland utan sjöfart är som att tänka sig en natt utan påföljande dag. Det går inte. Ålands Sjöfart & Handel tänker därför fortsätta berätta om sjöfarten och handeln på Åland med omnejd samt om alla de personer som har sin utkomst direkt eller indirekt via havet. Likt de redare som 1939, valde att se framåt bortom stundande lågkonjunktur, gör vi likadant. Vi satsar istället för att bromsa. Sjöfarten med dess kringnäringar är en stor och viktig del av Åland. Det vill vi förmedla. Under jubileumsåret kommer vi att introducera en ny logotyp, en mer läsarvänlig layout och webbsida och vi fortsätter att satsa på intressanta redaktionella artiklar. Ålands Sjöfart & Handel har även initierat, via Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. ett nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium, som vi genomför i samarbete med Ålands Landskapsregering och Svensk Sjöfartstidning i samband med Sjöfartens Dag. Sist, men inte minst, lagom till jul kommer vi att ge ut de senaste tio årens På minnets redd i bokform. Vi hoppas att Ålands Sjöfart & Handel får ha med Dig som läsare även i framtiden. Gruppen av initiativrika och visionära redare, kanske redan i januari år 1939 anade att det annalkande andra världskriget och därefter Vinterkriget skulle bryta ut, men självklart kunde de inte veta. Orostiderna till trots, såg man framåt och skapade Förbundet och den Tidskrift som nu jubilerar. Det framsynta och visionära sättet att tänka har också kännetecknat framgångsrika redare fram till dags datum. Förmågan att tänka i helheter och cykler, där alla aspekter beaktas. Åren 1939 och 2009 uppvisar snarlika scenarier i vissa avseenden - på kort sikt ser Den finska sjöfartens (inklusive Åland) andel av Finlands BNP är idag 0,6 %. Den är dock stadigt sjunkande och har tidigare legat kring eller strax över 1 procent. Jämförelsevis uppgick dess andel till 1,2 % av BNP Av dagens dryga halva procent står de åländska rederierna för omkring en tredjedel. För Ålands del innebär det cirka 28 % av BNP - innan de senaste utflaggningarna. Så det som fortfarande är en livsnerv för det åländska samhället är en försumbar del av Finlands totala BNP. Det är kanske orsaken till Finlands ointresse för att lösa den finska, och åländska sjöfartens dilemma. Åland i februari anno 2009 Erica Norman Chefredaktör Foto: Daniel Eriksson

5 Välkomna till Ålands Sjöfart & Handels jubileumsnummer Det har varit en förmån att få arbeta med det här jubileumsnumret tillsammans med de initierade och intresserade skribenterna, som har utgjort den temporära jubileumsredaktionen. Arbetsgruppen har samlats vid flera tillfällen för att gå igenom decennierna och för att bolla idéer med varandra. Märkesfartygen som har präglat den åländska sjöfarten har valts ut under livliga diskussioner. Indelningen är den självklara, vi har gått från decennium till decennium och plockat ut det som har varit utmärkande för varje årtionde. Avsteget från regeln är det första fartyget som presenteras, M/S Thornbury, som får utgöra avstampen till år Och för att bekräfta undantaget från regeln, presenterar vi två intervjuer, en med vd Nils-Erik Eklund, Vikinglinjen och en med vd Ben Lundqvist, Lundqvist Rederierna, vars verksamheter under dessa Jubileumsredaktionen består av: Göte Sundberg En presentation av sjökaptenen Göte skulle ta ett helt kapitel i denna tidning, men i korthet kan vi säga att han har varit chef för Ålands Sjöfartsmuseum, rektor för Ålands Sjömanskola, politiskt engagerad i nämnder och landsting och författare till ett flertal sjöhistoriska böcker. Han har dessutom erhållit ett stort antal hedersmedaljer och omnämnanden, bland annat Riddartecknet av Finlands Lejons Orden. I detta jubileumsnummer ansvarar han för decennierna och Hanna Hagmark-Cooper Höjer den akademiska nivån i arbetsgruppen med sin filosofie doktors examen, från Hull University. Doktorsavhandlingen, handlar om den åländska sjömanshustrun och resulterade i en bok, Avsked och återkomst, som kom ut förra året. Hanna är nuvarande chef för Ålands Sjöfartsmuseum och just nu är hon fokuserad på en sak utbyggnaden av muséet. Hannas decennium är Henrik Karlsson Den andre kaptenen i redaktionen, tillika före detta chef för Ålands Sjöfartsmuseum. Idag arbetar han som vicerektor på Högskolan på Åland och medverkar till att nya generationer ålänningar väljer sjön som arbetsplats. Han har arbetat som skeppare på olika segelfartyg, bland annat Albanus och Sea Cloud II. Han har korsat Atlanten under segel många gånger och seglat på Ostafrikas kust med en Jhasi med mangrovelast. Här ansvarar han för decenniet Pär-Henrik Sjöström Av många ansedd som Nordens främsta sjöfartsjournalist. Han är bosatt i Åbo och har åländskt påbrå. Efter en lång tid som frilans ingår han numera i det team som står för det redaktionella innehållet i tidningarna Svensk Sjöfarts Tidning och Shipgaz som ges ut i Göteborg. Och för Ålands Sjöfart & Handel ansvarar han för det sista decenniet i denna tidning, samt har intervjuat Nils-Erik Eklund. decennier i högsta grad har präglat, och fortfarande präglar den åländska sjöfarten. Vi presenterar inte en komplett åländsk sjöfartshistoria utan det är endast en del av den, speglat genom Ålands Sjöfart & Handel under dessa sjuttio år samt genom ögonen på en grupp personer som återberättar dess historia på ett personligt sätt. Erica Norman Helena Forsgård Redaktionens professionella skribent som lämnar tryckfärdiga texter med samma entusiasm, oberoende av ämne. Tidigare var hon verksam på Nya Åland och nu som egenföretagare i textbranschen, både med journalistik och bokprojekt. När hon inte skriver för Ålands Sjöfart & Handel, bevakar hon Åland för Hufvudstadsbladet. I detta jubileumsnummer har Helena gjort en intervju med Ben Lundqvist och arbetat med decennierna och Lars-Erik Eriksson Skribenten för det alltid lika populära På minnets redd. Sjömanskarriären inleddes som hopp-iland-kalle på bilfärjan Vårdö år Nu är han, sedan 20 år, 1:e maskinmästare på Cinderella. Så fort han kommer iland är det nautisk litteratur och sjöfartsforskning som gäller. Dessutom är han numera tv-kändis via dokumentärsåpan Färjan, där han gjort succé. I detta nummer ansvarar han för alla fartygspresentationer. Åland, ålänningarna och sjöfarten Dagens åländska rederinäring är djupt rotad i det förgångna. Formerna ha växlat, men kontinuiteten har bevarats. Nautiskt, ekonomiskt och socialt har seglationen förändrats; hårda tider har den inte saknat, men perioder av stagnation och tillbakagång ha följts av förnyelse och expansion och i det väsentliga har traditionen varit seglivad: sjöfarten är alltjämt vad den alltid varit för Åland: ett livsbehov. Ovanstående citat hade kunnat ha dagens datumstämpel, men orden skrevs redan 1959 av magister Georg Kåhre, i historiken Ålands Redarförening r.f , där citatet inledde det första kapitlet, Åländsk sjöfartstradition. Samma tankar var vägledande för eliten av Ålands sjöfartskretsar som i januari 1939 sammanträdde en kväll i Mariehamn för att diskutera frågan om bildandet av en ideell förening, som skulle ha till ändamål att tillvarataga det åländska sjöfolkets gemensamma intressen. Det åländska tonnagets utveckling Det åländska tonnaget har förändrats under åren och avspeglar tider av framgång och tider av dalar. I diagrammet bredvid visar vi hur utvecklingen av fartyg och tonnage förändrats under de sju decennier tidningen funnits. Diagrammet anger hur utvecklingen har varit till år 2008, men visar självklart inget om framtiden. Sammanställt av Göte Sundberg. DWT Antal fartyg Förbundet för främjandet av Ålands Sjöfart Stiftelseurkund och stadgar undertecknades den 18 januari samma år av skeppsredarna Gustaf Erikson, Erik Nylund, Arthur Andersson, Arthur Ekbom, Edgar Erikson, Algot Johansson, Arthur Karlsson och Anders Öström samt rektorn för Ålands sjöfartsläroverk, sjökapten Paul Kåhre samt assuransdirektören, vicehäradshövding Birger Jarl Palme. Den 3 februari infördes förbundet i föreningsregistret hos magistraten i Mariehamn. Föreningen fick namnet Förbundet för främjande av Ålands sjöfart. Till styrelse valdes Gustaf Erikson, Erik Nylund, Arthur Andersson, Algot Johansson, Paul Kåhre och B J Palme. Ordförande blev Gustaf Erikson och viceordförande Erik Nylund. Enligt 2 i stadgarna skulle föreningens ändamål bland annat realiseras genom utgivande av en periodisk publikation, vars namn blev Ålands Sjöfart. B J Palme utsågs till huvudredaktör och redaktionsråd blev föreningens styrelse Sjöfarten som grund för välfärd Tidningen har därefter under 70 år varit ett naturligt inslag i det åländska samhället och i de åländska hemmen. Den har speglat tiderna vi levt i, från de första maskindrivna lastfartygen till dagens moderna kryssningsfärjor. Tidningen har ändrat form och färg och namnet har modifierats med tiden. Men huvudinriktningen har varit bestående. Den har speglat det åländska samhällets grundpelare, sjöfarten, utan vilken Åland och ålänningarna inte skulle leva med den välfärd vi har idag. Det är därför med stor glädje jag konstaterar att dagens styrelse för Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart rf tillsammans med chefredaktör Erica Norman har initierat detta jubileumsnummer som distribueras till alla hushåll och företag på Åland. För det är hos dem denna tidskrift hör hemma. Göte Sundberg Saltvik, Åland i februari Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 9

6 S/S Thornbury 30 år i åländsk tjänst S/S Thornbury, Ångfartygs Aktiebolaget Alfas första maskindrivna fartyg, med full last av sågat virke. Ett av den åländska handelsflottans epokgörande fartyg var den av Ångfartygs Aktiebolaget Alfa inköpta ångaren Thornbury. Hon kom att inleda den maskindrivna epoken inom den åländska handelsflottan. Tidigare försök med ångfartyg hade prövats av olika sjöfartsintresserade personer i Mariehamn. Före första världskriget hade det endast funnits tre lastångfartyg nämligen OSMO ( ), ALGOT ( ) och AGNES ( ). Efter kriget prövade även Gustaf Erikson på två nybyggen, ångfartygen Edgar och Rigel byggda i Helsingfors Båda ångarna såldes ganska snart på grund av olönsamhet. FOTO: Ålands Sjöfartsmuseum I slutet på 1920 talet beslöt Hugo Lundqvist att bilda ett aktiebolag för inköp av ett ångfartyg. Han såg svårigheterna med att driva sjöfart med segelfartyg och var nu ute efter ett lämpligt ångfartyg. Bolagets namn skulle heta Ångfartygs Aktiebolaget Alfa och man bjöd in till aktieteckning. Den 5 november 1927 hölls bolagsstämma på Societetshuset i Mariehamn där så bolaget konstituerades. Aktieägarna var med på att skaffa ett ångfartyg och förhandlingar om lån togs därför upp. Att bygga nytt var ekonomiskt otänkbart så det var på andrahandsmarknaden ångaren skulle köpas. Under sommaren 1927 fick Hugo från mäklarfirman H. Clarkson & Co London information att Ångaren Thornbury var till salu för pund. En av aktietecknarna var Kapten Gustaf Lindström från Sund som var Finlands vice konsul i West Hartlepool. Lindström fick i uppdrag av Hugo Lundqvist att besöka ångaren och ge ett utlåtande. Lindström besiktade fartyget och ansåg att max pund var skäligt för henne, eftersom hon hade en del skavanker och rostangrepp. Säljarna höll fast sitt pris och affären förföll därmed. Även Sjökapten Arthur Karlsson från Vårdö sändes utrikes för att finna ett lämpligt fartyg. Efter att ha besiktat tre olika ångare ansåg han dem inte vara lämpliga, styrelsen hade fullt förtroende för Arthurs bedömning och väntade tiden an. Även Lindström besiktade några fartyg men inget av dem ansågs lämpligt. Thornbury i åländsk ägo På vintern 1928 dök Thornbury åter upp på försäljningslistorna och Hugo bad Lindström följa med utvecklingen. Fartyget låg för tillfället upplagd i Tyne och priset var nu pund utan telegrafstation men med kronometrar. Priset hade pressats upp för att ett nybildat rederi från Nystad också var intresserade av henne. Alfas styrelse sammanträdde och beslutade att man skulle inleda förhandlingar om köp. Säljaren ville ha 10 % i handpenning vilken mäklarfirman Clarkson ordnade. I Mariehamn fick man nu bråttom att skaffa fram pengar dels till förskottet på 2150 pund åt Clarkson samt besiktningskostnader och en trådlös telegrafstation. Styrelsen gick med på att lån togs upp för genomförande av affären. I början på mars reste Arthur Karlsson till Tyne och besiktade Thornbury i torrdocka. Han fann fartyget i allmänt gott skick efter sin ålder. Barlasttankarna under maskinerna och pannor skulle dock behöva repareras under nästa klassning. Även donkeypannan för lasthanteringen behövde förnyas. Lloyds inspektörer godkände Thornburys botten utan anmärkningar och efter det godkände Alfas styrelse köpet av ångaren Thornbury. En dam i sina bästa år Thornbury var byggd år 1905 på det polska varvet Stettiner Oderwerke AG Stettin. Hon var på 3050 dödviktton med dimensionerna 88m x 12,7m x 5,5m och hade en trippelångmaskin av varvets konstruktion på 850 ihk. Farten var moderata 8 knop. Hon levererades med namnet Elwine Köppen till rederiet Robert Köppen i Stettin. Sommaren 1920 överläts hon till England som krigsbyte. Året därpå sattes hon i trafik för Alexander Shipping Co Ltd London där hon fick namnet Thornbury. I mars år 1928 registrerades så Thornbury i Mariehamn med registernummer 806 hon var då 23 år gammal. Arthur Karlsson anställdes som befälhavare trots ringa erfarenhet från ångfartyg. Han hade endast seglat på segelfartyg. Maskinkunnigt folk saknas Ett problem för Hugo var att få tag på maskinpersonal. I det åländska segelfartygssamhället var det ont om maskinkunnigt folk. Nu var det viktigt att få maskinbefäl med tillräcklig erfarenhet för att klara av ett ångmaskineri. Hugo skrev ett brev till Helsingfors arbetsförmedling sjöavdelningen där han begärde behörigt maskinfolk. Han fick svar I det åländska segelfartygssamhället var det ont om maskinkunnigt folk. Nu var det viktigt att få maskinbefäl med tillräcklig erfarenhet för att klara av ett ångmaskineri. och fyra maskinister rekommenderades av förmedlingen. Han tog kontakt med den första på listan som hette Julius Roininen. Han hade alla behövliga behörigheter och han anställdes som maskinchef. Nu gällde det även att få tag på övrigt maskinbefäl. Hugo skrev till Roininen: Min personliga åsikt om en ansvarsmaskinists (maskinchef) anställning är att denna anställning i sin bransch närmelsevis motsvarar kaptenens och att maskinisternas borde vara samma som styrmännen. Han bad även Roininen om förslag till II och III maskinister vilket Roininen ordnade. Lönevillkoren för maskinbefälet blev samma som gällde för FÅA samt Bores maskinbefäl och enligt dåvarande Finska Maskinist Förbundets tariffer. Anställningen av manskapet blev däremot mycket problemfyllt där Finska sjömansunionen och Eldare Unionen hade löneanspråk som inte föll Hugo i smaken. Efter många och långa brevväxlingar och förhandlingar löstes det hela och även manskapet kunde anställas. Noggranna förberedelser Hugo Lundqvist var verkligen en klarsynt och handlingens man som lycka- des genomföra alla dessa nymodigheter beträffande anskaffning och drift av ett ångfartyg. Han förstod vikten av noggranna förberedelser innan allt var klart för den riktiga verksamheten, nämligen att förtjäna pengar för sitt rederi. Man får också tänka att en viss konservatism mot fartyg utan segel fanns på Åland och ingen tidigare lyckats någon längre tid med ångare. S/S Thornbury började segla för sitt rederi och avgick Tyne den 5 april till Mariehamn där hon blev liggande till 20 april då hon avgick till Hargshamn för att lasta gruvprops för Immingham. Hon fortsatte så med trä och kollaster som blev hennes viktigaste laster. Hon råkade ut för några missöden första verksamhetsåret bl.a. en grundkänning i Fehmarn Bält samt en sänkning av en lotsbåt i Valkom. Dessa missöden till trots var året framgångsrikt. Thornbury besökte under sitt första verksamhetsår 25 olika hamnar för lastning och lossning. Hon fortsatte så inom sitt rederi fram till år 1958 då hon låg upplagd hela året. Detta år var ett mörkt år för sjöfrakterna och uppläggning var enda möjligheten. Året därpå såldes så Lundqvists trotjänare Thornbury i april till Danmark för upphuggning. Hon hade vid inköpet år 1928 ansetts vara något åldersstigen men hade det oaktat tjänat sitt rederi och gjort en gedigen insats i hela 31 år. Men utan Hugo Lundqvist framsynthet och handling hade det inte varit möjligt. Lars-Erik Eriksson BRANDBEVAKNING Garanterad säkerhet, yrkeskunnig erfaren personal, brandcontainer med full släcknings- och rökdykarutrustning, löstagbar från lastbilen RENGÖRING Fartyg, cisterner, industrihallar m.m. med högtryckstvättning och ADR-sugbil BRANDSANERING Restvärdesräddning, rengöring, luktsanering, återuppbyggnad Alandia Easy Wash Ab Stig-Erik Herrgård, tel , Fax , Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

7 Utdrag ur nr 4/ Tidningens första decennium präglas av andra världskriget och dess efterverkningar på det åländska samhället, tillika sjöfarten. Den åländska flottan minskar dramatiskt under kriget och uppbyggnaden kommer att ta lång tid. Kungen av segelfartyg, Gustaf Erikson lämnar jordelivet och ett stort tomrum uppstår. Text: Göte Sundberg Utdrag ur nr 4/2008 Ålands Sjöfart startar under brinnande krig Ålands Sjöfarts (ÅS) första nummer som utkom i medlet av året 1939 anslog en ambitiös ton. Ledarartikeln hade rubriken Stapellöpning, som avsåg utgivningen av tidskriften. En ingående analys av den åländska sjöfartsnäringen gjordes, både på svenska och på engelska. Fraktmarknaden i åländskt perspektiv diskuterades, samtidigt som några viktiga förhandstips gavs om den nya sjölagen. En serie, under rubriken Redare på Åland, inleddes vari de vid tillfället mest framträdande redarna på Åland presenterades med personliga CV. Den första som presenterades var Arthur Andersson, grundaren av Rederi Ab Asta. Olivebanks förlisning Andra världskriget, som bröt ut den 1 september 1939, hade en mycket negativ inverkan på den åländska sjöfarten. ÅS tog ofta upp aktuella frågor som var föranledda av kriget. Redan i tidskriftens andra nummer, som kom ut under hösten 1939, ingick den sjöförklaring som avgavs av II styrman Knut Andersson över fyrmastbarken Olivebanks tragiska öde i Nordsjön. Trots att befälhavaren, kapten Carl Granith, när de passerat Dover Strait, lade kursen mitt ut i Nordsjön, för att undvika minor som de fått underrättelse om att fanns utanför danska och tyska kusterna, seglade Olivebank på en mina på Doggers Bank. Hon sjönk snabbt och tog med sig befälhavaren, I styrman och en stor del av manskapet. Fyra jungmän och en matros samt II och III styrman lyckades klamra sig fast på förövremärsrån, som med cirka tre meter stack upp ovan vattnet. Efter 42 timmar räddades de av den danska fiskebåten Talona. Olivebank blev inte enbart Ålands utan hela Finlands första krigsoffer till sjöss. Krigsförsäkringen I samma nummer av ÅS hade ordföranden i Statens Krigsförsäkringsnämnd, referandierådet, jur.dr. Arvo Sipilä, en ingående artikel med rubriken Krigsförsäkringen. Som ett exempel på en särskild aspekt beträffande försäkringen nämnde han bland annat Olivebank, vars sorgliga öde är allom bekant. Det var många fartyg som fick samma tragiska slut som Olivebank den här tiden. Tidskriften publicerade en lista över olika neutrala länders fartygsförluster i enbart oktober 1939: Finland 2, Sverige 3, Norge 5, Holland 1, Belgien 1, Grekland 2 och Rumänien 1. Dessutom uppräknades krigförande länders förluster, både handels- och krigsfartyg: Storbritannien 17 och Frankrike 4. Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

8 Utdrag ur nr 1/1945 Äntligen kunde tidskriften med glädje notera att det efter fem långa år åter rådde fred i Europa. Tidskriften publicerade kontinuerligt de större åländska bolagens med anknytning till sjöfarten årsberättelser. I Ålandsbankens berättelse för 1944 hyllades minnet av den under året bortgångne konsul Erik Nylund, som varit förvaltningsrådets ordförande sedan Åland påverkas av kriget I början av 1940 diskuterades Krigets inverkan på Ålands sjöfartsnäring i tidningen, varvid konstaterades att Åland under Vinterkriget inte förlorade något handelsfartyg i finländskt vatten, medan fem fartyg redan förlorats på annat håll under det pågående andra världskriget. Förlusterna innebar att den åländska flottan decimerats med 8,5 %. Strax därefter fick man anledning att meddela att barken Killoran sänkts i Atlanten. Sänkningen innebar att flottan minskats med nästan 10 %. Sjöfarten skapar välstånd Nu och då gjorde ÅS tillbakablickar. I en artikel med rubriken Åländskt näringsliv på 1860-talet berättade skribenten som inledning att tidningen Österbotten i nummer 11 för 1867 publicerat En intressant exposé över Ålands sjöfart och jordbruk. Tidningen hade först redogjort för församlingar, folkmängd, natur, odlingsarealer, jordmån och skördar. Därefter beskrevs den åländska sjöfarten, varav framgick att 1865 bestod fartygsbeståndet av 14 barkar, 17 briggar, 40 skonertar, 50 galeaser, 26 jakter, 20 sumpar, 1 loggert och 3 slupar, vilka tillsammans hade 848 mans besättning. Även fiske, jakt och boskapsskötsel nämndes. Som slutomdöme framhölls i artikeln: Såwäl af ofwanstående beräkning som af iakttagelser på orten finner man, att en jordbrukare här utan fartygsrörelse blott i enstaka fall med omtanke och ihärdighet kan existera, men ej uppnå något wälstånd. Sade nej till tysken Det var en stor händelse för Ålands maritima kulturarv, då den av fil.mag. Georg Kåhre författade historiken Den åländska segelsjöfartens historia kom ut till julen Initiativet till historiken hade tagits redan år 1931 av landshövdingen, medicinalrådet L. W. Fagerlund, då han kallade samman några sjökaptener och skeppsredare i Mariehamn för överläggning om, huruvida några förarbeten kunde göras för åstadkommande av en åländsk sjöfartshistorik. Landshövding Fagerlund hade under många år samlat in och gjort upp en förteckning över notiser i Finlands tidningspress rörande Ålands sjöfart fram till och med Mötesdeltagarna, skeppsredarna Arthur Andersson, Oskar Engman, Gustaf Erikson, Hugo Lundqvist och Erik Nylund, intresserade sig livligt för företaget och tecknade en garantisumma. Insamlingen av källmaterial vidtog omedelbart under landshövding Fagerlunds ledning önskade han på grund av åldersskäl avgå och 1937 vidtalades fil.mag. Georg Kåhre att skriva historiken. Huvudmannaskapet för projektet överlämnades senare till Ålands Skeppsbefälhavareförening. Historiken är icke enbart en bok för sjöfolket, utan ett kulturhistoriskt verk, som varje ålänning med största intresse kommer att läsa, skrev ÅS i nummer 2/1939. I ett utdrag ur historiken berättar anmälaren om episoden då en tysk u- båt sänkte barken August, där sjökapten K.A. Fredriksson var befälhavare. Tyskarna lade beslag på fartygets mat- och spritförråd. Då de i salongen ville bjuda kapten Fredriksson på en whiskygrogg, ur hans eget förråd, sade han: Nej tack, här brukar jag bjuda själv, nu får det vara. Efteråt har han berättat att detta var enda gången i sitt liv han tackat nej till en whisky. Historiken var användbar för olika ändamål. Ur den kunde en krönikör bland annat ta material för att skriva om den långvariga lågkonjunkturen på 1880-talet, vilken var orsak till att den gamla bondeseglationen så småningom dog ut. I samma artikel presenterades de åländska storredarna omkring sekelskiftet, Nikolai Sittkoff, Mathias Lundqvist, Robert Mattsson och August Troberg. Mannen vid ratten Uppvaktningarna vid Mannen vid ratten på nyårsdagen refererades i ÅS. Nyårsdagen 1942 lystes frid över minnet av sju åländska sjömän som funnit sin grav i haven, Valdemar Geelnard, Johan Albert Karlsson, Einar Sydén, Ingmar Hägerstrand, Uno Olof Sjöberg, Karl Andrew Nordberg och Karl Einar Palm. Tor Torstensson, som ofta hade dikter i ÅS, skrev inför uppvaktningen 1944 en dikt, Minnet, som återfinns nedan: Utdrag ur nr 4/ Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

9 Från krigsutbrottet till början av 1942 hade den åländska flottan minskat med 30 av 53 ångfartyg, 6 av 12 djupsjöseglare samt 3 av 30 motorseglare, vilket sammanlagt utgjorde 55 % av det totala bruttoregistertonnaget. Under samma tid hade hela Finlands handelsflotta minskat med 46 %. ÅS erinrade om hur skeppsredarna i Finland efter första världskriget under 1920-talet mödosamt arbetade upp landets handelsflotta, men genom de ovannämnda förlusterna hade Finland drabbats av en ny kapitalförlust av betydande omfattning, vilka innebar ett väsentligt minus i landets betalningsbalans. Som jämförelse nämnde ÅS att hela världens handelsflotta minskat med 23 %. Optimism kriget till trots Trots de dystra tiderna besjälades sjöfartsnäringens företrädare på Åland av en imponerande optimism. Under kapten Carl Holmqvists ordförandeskap vid Ålands Nautical Clubs årsmöte den 10 mars 1942 togs frågan om det planerade sjöfartsmuseet upp till diskussion. Det framgick, att det fanns ett stort intresse för saken och styrelsen gavs i uppdrag att ordna tomtfrågan. I början av 1945 noterade ÅS att de första spadtagen tagits för museibyggnaden var konsul Erik Nylund ordförande för Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart. Vid ett styrelsemöte diskuterades frågan om en handelskammarförening på Åland. En kommitté, bestående av Erik Nylund, Valfrid Eriksson, Albert Jansson och Birger Palme, tillsattes för att bereda saken. Birger Palme analyserade frågan ingående i ÅS. Hans slutsats blev, att om det infördes ett handelskammartvång i Finland var det av största vikt för Åland att en åländsk handelskammarförening bildas och en därmed sammanknuten handelskammare i Mariehamn konstitueras. Den 3 oktober 1945 sammanträdde Handelskammarföreningen till konstituerande möte, varför den dagen anses vara den åländska handelskammarens födelsedag Fred igen I sitt tal vid den traditionella hyllningen vid Mannen vid ratten nyårsdagen 1945 sade kapten Conrad Palmer, att sjömännen till och med i vårt land på senare tid jämställts med landets dugligaste medborgare. Månne någon, som alltid stannat troget hemma i sina fäders land, riktigt känner en äkta sjömans högsta ambition näst efter den att om möjligt till fullkomlighet lära och utöva sitt yrke? Hans intensiva önskan är att på bästa sätt representera sin hembygd och det land, vars flagga hans fartyg för. I tidskriftens första nummer 1945 kunde man äntligen skriva att det inträtt fred i Europa. Under kriget hade den åländska flottan undergått en svår åderlåtning. Totaltonnaget hade minskat med 58 %, varav krigsförlusterna utgjorde 39 %. I fastlandet minskade den totala handelsflottan med 60 %. På grund av de rådande förhållandena tog det en tid innan krigsförlusterna kunde ersättas med annat tonnage. Optimismen och framåtandan fanns dock kvar. Ett bevis på detta var att Gustaf Erikson i september 1946 skickade ut fyrmastbarkarna Viking och Passat för att lasta trävirke i Finland för Sydafrika och så småningom segla till Australien för att ta vetelaster för England, för Vikings del den sista lastresan. Kungen av segelfartyg Ålands Segelfartygskung, sjöfartsrådet Gustaf Erikson kastade ankar i augusti ÅS hedrade hans minne och livsgärning med en lång detaljerad ledare skriven av huvudredaktör Birger Palme. Bland annat erinrade han om att då Erikson passerade 60-årsstrecket hyllades han i den engelska världspressen som The King of the Sailing Vessels. Efter ledaren tog ÅS med en del av de hyllningar som många hundra personer och korporationer, även statsmakten, framförde vid jordfästningen. Där märktes lantrådet Strandfält, Gustaf Eriksons mångårige medhjälpare, sjökapten Karl August Fredriksson, skeppsredarna Arthur Andersson och Waldemar Höglund, bankdirektör Tor Brenning, rådman Carl Holmqvist, försäkringsdirektör Birger Palme och rektor Bruno Fors. Hyllningarna avslutades med en minnesdikt av Tor Torstensson, vars första vers lyder: I sol och rosor en okrönt kung av stolta svanar på vågen, en riddersman, ännu rask och ung i sinnet, hjärtat och hågen, har slutit ögat och fått gå hem. Vem var vital såsom han ja, vem? Redaktör Palme skrev att Gustaf Erikson efterlämnar ett så stort tomrum inom Ålands sjöfartsnäring, att det icke kan fyllas. Tonnaget ökar igen Men nu inträffade den del av den förnyelse och expansion, som Georg Kåhre skrev om. I samma nummer som nekrologen över Gustaf Erikson ingick skrev ÅS under rubriken Stor expansion av ålandsflottan: Ålands handelsflotta utvisar sedan ett år tillbaka en nyrekrytering av stora mått. Den totala tonnage- ökningen på ett år uppgick till 35 %. ÅS sista nummer för 1948 hade rubriken Ålands Sjöfart 10 år. Där beskrev skribenten utvecklingen under de gångna tio åren och sammanfattade överblicken med orden: Såsom ovan framgår ha de åländska skeppsredarna på ett berömvärt sätt uppfyllt de förväntningar man på Åland ställt på dem, då det gällt att kompensera det tonnage, som gått förlorat under kriget. Månne någon, som alltid stannat troget hemma i sina fäders land, riktigt känner en äkta sjömans högsta ambition näst efter den att om möjligt till fullkomlighet lära och utöva sitt yrke? Hans intensiva önskan är att på bästa sätt representera sin hembygd och det land, vars flagga hans fartyg för. Kapten Conrad Palmer. SjöfartenS dag 2009 mariehamn GahmberG Advokatbyrå Etabler ad sakkunsk ap i sjö- och tr ansportr ätt samt i sjöförsäkringsjuridik Gahmberg & Co Norra Magasinsgatan 7 A Helsingfors Finland Med rekryteringsmässa och seminarier i alandica kultur och kongress. Mässan äger rum den 2 april, Boka redan nu. ur programmet: + Rekryteringsmässa + Nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium + Rederi- och skolpresentationer + Alandia-Bolagens sjöförsäkringsseminarium + Save the Baltic miljöseminarium + Det Norske Veritas seminarium. Vill du vara utställare? kontakta: Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping Ab E-post: Telefon: arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f., Alandia Bolagen och Ålands Landskapsregering presenteras av: Ålands Sjöfart & Handel samt Svensk Sjöfarts Tidning Tel Fax getco-aland.indd :10:12 16 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

10 M/S Yvonne Ålands första nybyggda motorfartyg M/S Yvonne beställdes av Aslög Nylund, vd för Rederi AB Yrsa. Den åländska och finländska handelsflottan hade drabbats hårt av andra världskriget. Fartygsbeståndet hade i det närmaste halverats på grund av krigsförluster och många fartyg blev överlämnade som krigsskadestånd. Förlusterna kompenserades till en del med inköpta second hands tonnage främst gamla ångfartyg. Frakter fanns det gott om efter kriget men fartyg var en bristvara. De åländska redarna började andas optimism och år 1948 beställdes tre mindre motordrivna coasters från holländska varv, av olika redare. FOTO: privat Först ut av dessa redare att beställa nytt var Aslög Nylund, verkställande direktör för Rederi AB Yrsa. Hon hade efterträtt sin far Erik Nylund år 1944 efter hans bortgång. Aslög var Ålands andra kvinnliga skeppsredare i modern tid. Aslög hade arbetat på Yrsabolagets kontor vid sidan av sin far där hon fick god erfarenhet och kunskap om att driva ett rederi. Ett gott bevis för sin framsynthet var beställningen av ett nytt motorfartyg vid det holländska varvet Bodewes Scheepswerren, Martenshoek Holland. M/S Yvonne blev guldkantad Den 13 oktober 1949 levererades, efter en lyckad provtur, fartyget som fått namnet Yvonne till sin nya redare. Aslög Nylund hissade själv bolagsflaggan i masttoppen och varvschefen Bodewes överlämnade fartyget och en gåva till den nya ägaren. M/S Yvonne var på 810 dwt med dimensionerna 57,4m x 8,9m x 3,6m. Framdrivningen skedde med en 6 cylinders, Mirrless diesel på 540 ehk. Fartyget hade en mycket smakfull inredning och hytterna var större än fordringarna var. Första befälhavare var Wikar Andrén och maskinchef Helge Nordlund. Yvonne visade sig vara en mycket bra affär för sin redare och redan första året kunde fartyget avskrivas med 18 miljoner mark. Fartyget hade kostat 48 miljoner mark. Yvonne nyttjades omväxlande i tidsbefraktning och trampfart, hon gick mycket på Finland - kontinenten men var även insatt på silltraden i Norge. Under sin tid inom Yrsa bolaget råkade hon ut för en del haverier bl.a. en mindre kollision, grundstötning och även en svår brand ombord i inredningen som krävde ett dödsoffer. Fartyget låg då i Stralsund Norge och brandkåren från land lyckades släcka elden. De flesta hytterna blev utbrända men maskinrummet var intakt. Man körde sedan för egen maskin till Howalds verken i Tyskland där Yvonne reparerades. Nya ägare År 1965 fick Yrsa bolaget ett nytt fartyg Ylva och år 1967 såldes Yvonne till ett nybildat rederi i Nagu. Rederiet bestod av bröderna Kaj och Kurt Engblom som tillsammans med två bröder Bryggman bildat Rederiaktiebolaget Yvonne. Bröderna Engblom köpte ut Bryggmans från bolaget år 1972 och detta kan väl anses vara starten till Rederi AB Engship, i dag ägt av Bore bolaget. Yvonne såldes vidare år 1973 till bröderna Salmelin i Vestanfjärd som behöll henne endast ett år. I juli 1974 övertogs Yvonne av köpare från Dubai och lämnade så Åland för gott. Under en resa för sitt nya bolag Al Shamri Trading Co Dubai i Förenade Arabemiraten förliste fartyget den 21 juli 1976 i hårt väder på resa Duha - Dubai med cementlast utanför Das Island. Besättningen räddades men fartyget gick förlorat. Där slutade så Ålands första nybyggda motorfartyg sina dagar. Ask DNV about Competence Management & Quality of Maritime Training JUBILEUM Vi gratulerar Ålands Sjöfart & Handel 70 år! Varmt välkomna ombord på 50-årsjubilerande Viking Line under år DNV SeaSkill are your seafarers and superintendents fit for purpose? Is your competence management system improving crew performance? Are you turning competence requirements into tangible business results? Do you spend money on underperforming training? For more information see Det Norske Veritas Oy/Ab Keilasatama 5, Espoo Aurakatu 18, Turku Lars-Erik Eriksson 18 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

11 Framgångsrika Lundqvists saknar lokal konkurrens FOTO: Daniel Eriksson/Ålandstidningen En alltid närvarande försiktighet i kombination med bra tajming. Det är två faktorer bakom framgångarna för Lundqvist Rederierna som i dag har åtta tankfartyg i sin flotta. Det gångna året var jättebra för oss men i dagsläget har vi inga planer på nybyggen. Vi vill inte bidra till att en redan för stor tankerflotta blir ännu större, säger rederiets vd Ben Lundqvist. Sjökapten Göte Sundberg skrev historiken Lundqvist Rederierna 70 år, som gavs ut Sundberg konstaterade bland annat att rederiet funnits kvar och utvecklats samtidigt som åtskilliga andra stora rederier försvunnit och han radade upp flera faktorer som samverkat för att åstadkomma det lyckliga resultatet : Rederiet har haft väl kvalificerade direktörer som haft en ansenlig del av sin personliga förmögenhet satsad i företaget och duktiga medhjälpare både på kontoret och till sjöss. Lundqvistarna har aldrig strävat efter att vara störst, utan hellre ägnat sig åt att konsolidera det de byggt upp, skrev Sundberg. Inga unga lejon Ben Lundqvist, som i dag är vd för rederiet, uttrycker det så här: Försiktigheten är alltid närvarande i våra beslut. Det här bolaget styrs av ägare, inte av tjänstemän som med ständiga nysatsningar och risktagningar vill visa sig dugliga, säger han. Så här kan han också uttrycka det: Unga lejon som sporrats av höga bonusar om de kunnat visa tillväxt i företaget har aldrig existerat vid detta rederi och där skiljer vi oss väsentligt från en del andra aktörer i branschen. I rätt tid För några år sedan var bankerna hur villiga som helst att låna ut kapital till nytt tonnage men Lundqvist Rederierna högg inte på betet den gången och avvaktar fortfarande. Det gäller kort sagt att invänta rätt tillfälle. Tajmingen är A och O. Vår inriktning är att investera när det är billigt och avvakta när det är dyrt och det är det svåraste i hela businessen. Man ska inte heller gå in för tidigt och köpa i en lågkonjunktur även om man kan få billigt tonnage för då finns risken att driftskostnaderna i början blir för stora, säger Ben Lundqvist. Ingen kan göra allt rätt i rätt tid hela tiden inte ens Lundqvistarna, som enligt Göte Sundbergs historik har anor inom åländsk sjöfart sedan medlet av 1800-talet. Det blir fel ibland men mer än 50 procent av satsningarna måste vara rätt och man måste lära sig något av varje misstag. För oss var till exempel satsningen på Annie en katastrof, hon klarade under sin tid i rederiet inte ens sina driftskostnader. (Annie på drygt dwt köptes i andra hand Fartyget hette tidigare Lembulus och hörde, då rederiet övertog henne, till den yngre hälften av världens VLCC Very Large Crude Carrier. Annie såldes 1995.) Som mest värst Ben Lundqvist började arbeta för rederiet 1970 och utsågs till vd efter Stig Lundqvist Han har upplevt toppar och dalar men det har aldrig varit så illa att man behövt fundera på om man ska klara av de löpande utgifterna för löner, räntor och amorteringar nästa månad. - Den värsta tid jag upplevt var just under 1970-talet då sjöfartskonjunkturen var ytterst svag. Vi avvaktade läget och mot slutet av årtiondet kom en omsvängning med besked. Efterfrågan på tankmarknaden ökade nästan explosionsartat och våra äldre fartyg kunde tjäna in sitt skrotvärde på en månad. Den här uppgången ledde till att vi något senare kunde investera i Camilla som byggdes Avtal för varje frakt 2008 var ett mycket bra år för rederiet som nu har åtta tankfartyg i sin flotta Katja byggd 1995, Alfa Britannia -98, Alfa Germania -98, Hildegaard -99, Thornbury -01, Sarpen -02, Alfa Italia -02 och Penelop -06. Den sistnämnda är den största på dwt och den första i isklass A1. Den geografiska fördelningen av marknaden visar att normalt sex fartyg lastar råolja vid oljefälten vid Shetlandsoch Orkneyöarna och lossar i hamnar i Det gäller att hela tiden försöka ha lägre kostnader än konkurrenterna. Vi har bland annat skickligt sjöfolk som håller fartygen i skick vilket i sin tur har stor betydelse för underhållskostnaderna, säger Ben Lundqvist, vd för Lundqvist Rederierna med huvudkontor i Mariehamn. England, Tyskland, Belgien, Holland eller Frankrike medan två av fartygen i huvudsak trafikerar i Medelhavet. En resa tar mellan 12 och 60 timmar och dessutom tillkommer tider för lastning och lossning. Vi har ingen tidscharter överhuvudtaget utan avtal görs upp för varje resa. Det betyder minst 260 avtal per år, säger Ben Lundqvist som själv har befraktningen vid sidan av internationella förbindelser som sina specialiteter vid rederiet. Det kommande året väntas inte bli lika bra som det gångna. Det höga oljepriset är på väg neråt och en vara som går ner i pris vill ingen ha. För oss är ett lågt oljepris som sakta stiger det allra bästa, säger han. Några nybyggen är inte aktuella även om rederiets fartyg blir ett år äldre för varje år som går. Men världens tankerflotta är redan nu överetablerad och varven har många beställningar innestående. Vi tänker definitivt inte vara med och bidra till överetableringen. Däremot kan man tänka sig att gå in för modernt secondhand-tonnage eller att överta ett existerande nybyggnadskontrakt. En fantastisk situation Utflaggningen av rederiets fartyg började Det var delvis den blomstrande färjnäringen som drev upp sjömanslönerna eftersom färjorna inte hade råd att ta en strejk. Det i sin tur bidrog till att den finska flaggen blev för dyr för andra sjöfartsaktörer. Men utflaggningen ledde enligt Ben Lundqvist till en fantastisk situation. Nu kan vi konkurrera med vem som helst i världen och vi kan inte skylla på någon annan än oss själva om det går galet. Lundqvist Rederierna är ensamma i sin nisch på sjöfarts-åland med omnejd och Ben Lundqvist minns med en viss saknad den lokala konkurrensen senast från Alandia Tanker Company. Vi hade nytta av att kunna tävla med varandra. Nu finns våra konkurrenter långt borta och den mest optimala miljön för oss vore London med sin närhet till kunderna. Men vi flyttar inte under min tid, säger Ben Lundqvist. Lundqvist Rederierna har ingen hög profil utåt helt medvetet. Det finns ingen orsak att torgföra allt vi gör men vi har ett stort samhällsansvar genom de pengar vi skapar och som kommer samhället till nytta genom de skatter vi betalar. Få företag på Åland, om ens något, har bidragit med lika mycket skattemedel som vi under det senaste decenniet. En skam för kåren I Göte Sundbergs historik citeras en rad brev som rederiets grundare Hugo Lundqvist skrev till både myndigheter och befälhavare. När rederiets andra ångfartyg, Charterhague som köptes 1930, kolliderade redan under sin första resa blev skeppsredaren uppbragt och skrev syrligt till befälhavaren ombord: Att en åländsk befälhavare icke kan komma från Viborg till Kiel under en högsommardag, utan att påköra andra navigerande ångare, är minst sagt fnasigt och en skam för hela befälhavarekåren. Ben Lundqvist skriver inga brev, han ringer. Som när en tanker nekades lossning på grund av befälhavarens försummelse vilket i sin tur kostade modiga slantar för rederiet. Och då kan det låta mycket värre än i Hugos brev! Helena Forsgård 20 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

12 Utdrag ur nr 4/ Under Ålands Sjöfarts andra decennium spirar framtidstron, trots att återuppbyggnaden av flottan går långsamt. Utbildning inom sjöfarten och nyrekrytering är i fokus, Algots Varv startar och Ålands Sjöfartsmuseum invigs sjöfartens monumentala hemgård. Decenniet innebär också finalen för segelfartygen. Text: Göte Sundberg Tidskriften uppmärksammade, att när skeppsredaren, sjökapten Oskar Engman, avled tog hans hustru Elin över sysslan. På samma sätt gjorde Aslög Nylund, då pappa Erik gick ur tiden. Mot nya tider med gamla minnen Sjöfarten har genom tiderna varit utsatt för vågrörelser. Höga frakter under en tid har alltid följts av lägre, ibland så låga att de underskridit lönsamhetsnivån. Dylika nedgångar brukar mana rederierna att vidta sparsamhetsåtgärder. Sjökapten Carl Holmqvist började samla sjöhistoriska föremål på 1920-talet. Han insåg snart att uppgiften var honom övermäktig, varför han 1935 tog initiativet till grundandet av Ålands Nautical Club, vars främsta uppgift skulle vara att bygga och driva ett sjöfartsmuseum. Byggnaden stod färdig 1949 och 1954 öppnades museet för allmänheten. Foto från nr 2/1949 Rationalisering efter kriget Modernisering och rationalisering har varit ett sätt att på sikt bringa ned kostnaderna. Någon gång har det också förekommit tankar på att sänka hyrorna, men den utvägen brukar vanligtvis inte accepteras av folket ombord. Uppläggning av de gamla ångarna för kortare eller längre perioder har ibland varit oundviklig för de åländska rederierna. Dipl.ing. Einar Sjöholm, anställd vid Rederi Gustaf Erikson, hade tagit propåerna om rationalisering av fartygsdriften på allvar och skrev i ÅS 2/1949 en ingående artikel om problematiken. För att få ett verkligt rationellt och ekonomiskt fartyg borde alla dess delar motsvara det sista kända steget i utvecklingen. Men detta är tyvärr omöjligt då det gäller äldre fartyg, skrev han bland annat. Han fortsatte med att framhålla de negativa följderna av att försumma underhåll och att i god tid byta ut förslitna delar. Redan med rätt små kapitalutgifter kan en mängd rationaliseringsåtgärder genomföras, ty den tekniska utvecklingen har gått framåt i många avseenden. Han var också inne på tanken med en upplösning av det gamla systemet med skarpa gränser mellan de olika arbetsområdena ombord. Genom gammal erfarenhet och tradition har de olika arbetsuppgifterna fördelats ombord. Dessa fördelningar har sedan ytterligare fastlåsts genom avtal och statliga bestämmelser, som ibland driver det hela in absurdum. Utbildning fokuseras I sin årsberättelse för 1948, som relaterades i ÅS 1/1949, analyserade Mariehamns handelskammare landskapets näringsliv, sjöfart, handel, lant- och skogsbruk samt fiske, bankväsende, industri, försäkringsrörelse och hantverk. Med hänvisning till bristen på yrkeskunnigt folk slutade analysen med en önskan om att en yrkesskola borde grundas på Åland så snart som möjligt. Ålands Sjöfart refererade ett svenskt förslag till ändring av befälsutbildningen till sjöss. Bland annat skulle de fem navigationsskolorna i Sverige i fortsättningen benämnas sjöbefälsskolor, som skulle omfatta utbildning för både däcks- och maskinbefäl. Som en jämförelse med 22 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

13 Utdrag ur nr 3 4/ började sjökapten Gustaf Erikson sin karriär som skeppsredare. Sammanlagt var han redare för 40 segelfartyg. 4m/bk Pommern blev rederiets sista segelfartyg. dagens inträdeskrav kan nämnas att inträde till styrmansklassen skulle erfordra 36 månaders sjöpraktik. Av sökande till maskinistklassen fordrades också 36 månaders praktik, varav 24 på verkstad och 12 till sjöss. När ny sjömanslag trädde i kraft den 1 juni 1956 publicerade ÅS redan i nummer 1/1956 i sin ledare en kortfattad redogörelse över lagens huvudpunkter. I inledningen till redogörelsen framhöll skribenten, som troligen var Birger Palme, att den åländska sjöfartsnäringen, för att vara konkurrenskraftig, måste gå in för planering på längre sikt. Men det gällde inte enbart det tekniska området om skeppsbord, det måste även finnas män, som hanterar fartygen. Sjömansyrket måste göras mer begärligt för ungdomen. Som ett led i denna strävan skulle man se den nya sjömanspensionslagen. Rätt ofta kommenterades Ålands Sjöfartsläroverk i ÅS. Undervisningsrådet Bertel Cronhjort vid Yrkesutbildningsstyrelsen i Helsingfors skrev i 2/1956 en ingående ledarartikel i ämnet. Han baserade sina åsikter på aktuell statistik och ansåg att Ålands Sjöfartsläroverks insats hade betydande dimensioner i landets utbildning av sjöbefäl. 32 % av alla navigationselever i landet studerade i Mariehamn. Han framhöll särskilt, att ett typiskt drag för dessa elever var att de i stor utsträckning kunde uppvisa fullständig godkänd sjöpraktik, vilket inte var fallet vid de övriga navigationsskolorna. Sjöfarten under samma tak I nummer 2/1949 av ÅS hade ledaren rubriken Med stor festivitas invigdes den åländska sjöfartens monumentala hemgård. Skribenten avsåg att Ålands Nautical Clubs nybyggnad invigdes den 1 oktober. Detaljerat berättades i ledaren om den högtidliga tilldragelsen, att palatsets direkta skapare, arkitekt Jonas Cederqreutz, klubbens ordförande, rådman Carl Holmqvist, byggmästare Frithiof Lindholm och projektets energiske kassör, prokuristen Hilding Kåhre var på plats. Där sågs också stadens, landskapets och statens lokala honoratiores tillsammans med skeppsredarna, som stått för byggkostnaderna. Tillsammans med ett stort uppbåd sjökaptener var även sjöfartsläroverkets rektor Paul Kåhre närvarande. I sitt välkomsttal yttrade rådman Holmqvist bland annat att Äntligen har den dag randats, då den åländska Fädrens gärning till sjöss kommer att ges ett lockande eggande skimmer och unga ålänningar eldas till lika djärva insatser sjöfarten och hembygden till fromma. sjöfartens män få samlas under eget tak. I många långa år har jag önskat att ett sjöfartsmuseum i liten skala skulle kunna åstadkommas i vårt fagra landskap. Men inte i mina livligaste fantasier har jag kunnat tänka mig en byggnad som denna. Lantrådet Strandfält hade fått i uppdrag att inviga byggnaden. Han avslutade sitt tal med orden: När sjöfartsmuseet blir färdigt blir denna byggnad en samlingsplats för Ålands sjöfartshistoria i ord och framför allt i bild och verklighet. Där kan man sedan studera olika tiders åländsk sjöfart, särskilt segelsjöfarten och minnas Ålands insats på området. Fädrens gärning till sjöss kommer att ges ett lockande eggande skimmer och unga ålänningar eldas till lika djärva insatser sjöfarten och hembygden till fromma. Ledaren följdes av en sex sidors bildkavalkad från byggnaden. Algots Varv startar Under åren byggdes på Åland nästan 300 fartyg av olika slag, alla av trä. Någon egentlig varvsrörelse förekom dock inte. Ofta byggdes endast ett fartyg på samma plats, men 1942 blev det en markant ändring i det avseendet. Skeppsredaren Algot Johansson tog då initiativ till Algots Varv på Klinten, Mariehamn köpte han ett fartyg som använts som landstigningsenhet i engelska Home Fleet. Marininspektören, dipl.ing. Einar Sjöholm hjälpte till med ritningar för en ombyggnad och under överinseende av ingenjör Vidar Nyström, som var anställd på varvet, byggdes fartyget om till lastfartyg, som fick namnet Panny. Med sjökapten Ivar Gustafsson som befälhavare företogs provturen den 29 oktober Händelsen bevittnades av upp till hundratalet åländskt sjöfartsfolk. Våren 1948 beställde tre åländska rederier var sitt motorfartyg vid varv i Holland. Det första, M/S Yvonne sjösattes för Rederi Ab Yrsa, som leddes av skeppsredaren Aslög Nylund. Läs mer om M/S Yvonne på sid 18. Slutet för segelfartygen Nästan samtidigt som dessa tre motorfartyg sjösattes kom Gustaf Eriksons fyrmastbarkar Pamir och Passat till England med sina sista vetelaster från Port Victoria i Australien. Vi brukar framhålla att detta innebar slutet på den fraktsjöfart under segel, som människan bedrivit i tals år. PAMIR blev hela världens sista stora segelfartyg som passerade Kap Horn med vetelast från Australien till Europa. När Pamir i vanlig ordning kom till Falmouth för order reste hennes redare Edgar Erikson dit tillsamanns med mamma Hilda och hustru Solveig. De följde med till lossningshamnen Cardiff. Solveig skrev en utförlig artikel om händelsen i Ålands Sjöfart, i vilken hon bland annat berättade om den mottagning de tillsammans med Pamirs respektive Passats befälhavare, Verner Björkfelt och Ivar Hägerstrand, blev inviterade till av stadens Lord Mayor. Föråldrad flotta Finlands och Ålands handelsflottor, med såväl segel- som maskindrivna fartyg, hade i stor utsträckning fram till slutet av 1940-talet byggts upp av gamla fartyg. Ofta inköptes fartyg som andra sjöfartsnationer bytte ut mot nytt tonnage. Att våra rederier måste nöja sig med secondhand tonnage, när konkurrenterna i andra länder byggde nytt, var mycket negativt för både Åland och Finland i sin helhet, då det gällde att på lång sikt konkurrera om frakterna och upprätthålla den för samhället så viktiga sjöfarten. Verkställande direktören för Finlands Redareförening, vicehäradshövding Hilding Hallberg, uppmärksammade problemet i en analyserande artikel i Ålands Sjöfart. Han fäste särskild vikt vid det för landet så betydelsefulla medelstora och mindre tonnagets utveckling under 10-årsperioden Vi vet att största delen av vår trävaruexport och kolimport transporteras från och till vårt land på fartyg mellan 500 och br.reg.t, 24 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

14 Utdrag ur nr 4/1953 påpekade han. Handelsflottan hade 1939 omfattat 160 ång- och motorfartyg om inalles br.t. och utgjorde därmed i det närmaste 34 % av hela flottan. Tio år senare hade siffrorna minskat till 111 fartyg och br.t., eller 26 % av flottan. Av de 160 fartygen 1939 var 58 under 25 år gamla, men 1950 hörde endast 10 till den kategorin. De övriga måste betraktas som överåriga. Hallberg nämnde flera orsaker till att utvecklingen fått en så negativ kurs, bland annat de höga priserna för nybyggnader och bristen på utländsk valuta. En snabb, objektiv och allsidig undersökning av möjligheterna till en förbättring härvidlag bör ligga lika mycket i statsmaktens som i rederinäringens intresse, skrev han som slutkläm. Återuppbyggnaden gick långsamt Beträffande Ålands flottas tonnageminskning kunde ÅS i nummer 2/1951 informera om att Mariehamn halkat ned till tredje plats i Finland efter Helsingfors och Åbo. En återuppbyggnad av flottan för Ålands del gick långsammare än i landet som helhet. I september 1952 var Finlands effektiva handelsflotta 2,1% mindre än före kriget, medan Ålands motsvarande procenttal var 17,1. I slutet av 1952 kunde emellertid en ljusning skönjas. Man väntade att flottan under 1953 skulle växa med sex nybyggnader, varefter brt. skulle stiga till brt. Om dessutom något gammalt fartyg inköptes skulle flottan kunna tangera brt-strecket. Vi får hoppas att våra energiska skeppsredare skola klara detta magiska tal, skrev ÅS blev en milstolpe för den åländska flottans expansion. Genom nybyggen och inköp tredubblades motorfartygens tonnage på ett år och hela flottan överskred brt. Ändå räknade man inte med Algot Johanssons inköp av ett tankfartyg om brt, emedan det ännu inte registrerats på Åland. Människan i fokus Det var väl naturligt att skribenter den här tiden gärna uppehöll sig med problem rörande flottan, men det fanns också folk som tänkte på människan i sammanhanget. En sådan var föreståndaren för Maskintekniska avdelningen vid Ålands Sjöfartsläroverk, sedermera Ålands tekniska läroverk, dipl.ing. Gunnar V. Renqvist. Han framhöll i en artikel i ÅS att krigsteknikens väldiga försprång, framför den fredliga tekniken, var ett av de största problem, som mänskligheten gemensamt hade att lösa, men även den fredliga tekniken skapar problem, som gäller hela mänskligheten. Han hävdade, att den stora dynamiska utvecklingen icke tagit någon större notis om mänsklighetens största tillgång, den individuella människan, som hänsynslöst får släpa efter. Han drog den slutsatsen, att en följd av utvecklingen på alla områden varit skapandet av specialisten, vilket skapade vissa sociala problem. Specialistens stora ensidighet gör honom mindre lämplig som ledare i olika företag och institutioner. Hans slutord blev: Dock kunna vi med säkerhet säga, att den tekniska utvecklingen fordrar av oss tekniker i alla grader en stor ansvarskänsla samt även insikter i andra områden än de rent tekniska, för att tekniken skall bliva det den skall vara, nämligen ett verktyg att höja mänskligheten till lycka En återuppbyggnad av flottan för Ålands del gick långsammare än i landet som helhet. och framgång och att avlägsna det hot, som örlog, svält och nöd utgör. Försäkringsdirektören Birger Palme tänkte också på tekniken och framhöll att dess framåtskridande var i hela folkets intresse. Samtidigt hävdade han dock att grundförutsättningen för ett framåtskridande var en ständig tillväxt av realkapitalet. Hans konklusion av resonemanget blev att det var spararen som åstadkom den ständiga produktionen av detta kapital. I samma tidning kunde Birger Palme notera att Mariehamn bland landets städer återtagit andra platsen i fråga om hela Finlands handelsflotta. I följande nummer påpekade han att Ålands Sjöfartsläroverk var Finlands största. United Owners Det finns många exempel på att den åländska sjöfarten i alla tider haft företrädare som med vaken blick haft förmåga att anpassa sig efter nya förhållanden. Ett typiskt sådant exempel uppenbarade sig 1954, då de tre rederierna Asta, Gustaf Erikson och Lundqvist tillsammans bildade United Owners. De hade dittills i huvudsak ägnat sig åt trampfart, men insåg nu att de, för att kunna stå emot en allt hårdare konkurrens, måste gå över till linjetrafik. Så skedde och tillsammans satte de tre rederierna in 27 fartyg, vilket blev en mycket lyckad affär. Beroende av utländskt tonnage Ålands - och hela Finlands - sjöfart hade nästan ständigt problem med att få erforderliga ekonomiska resurser för att förnya flottan. I slutet av 1956 uppvaktade Finlands Redareförening statsminister K. A. Fagerholm och presenterade det prekära läget. Härvid påpekade de särskilt att landet blev mer och mer beroende av utländskt tonnage. Statsminister Fagerholm medgav att läget var ohållbart och ställde sig positiv till de framförda synpunkterna. Trots alla dystra moln på sjöfartshimlen, fanns det också ljusglimtar. Den 15 juli 1957 tog Firma Gustaf Erikson från Nystads varv leverans av det nybyggda kylfartyget Fiskö. Hon var det första kylfartyg som byggts i Finland. Rederiet hade då redan de två kylfartygen Kallsö och Korsö. 26 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

15 Vi finansierar fartyg A successful insurance broker recognizes opportunities, where others only see obstacles and identifies solutions even for complicated risks. M/S Degerö en av de vackraste När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan tfn Norr Mälarstrand 34 S Stockholm Sweden Tel. +46 (0) Fax: +46 (0) ken.ax Njut av din ålandssemester! Ålands östra skärgård är väl värd att upptäcka. Dit tar du dig lätt med skärgårdsfärjorna som sammanbinder öarna med ett fi nmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäcksfärd passagerare utan bil åker gratis! Ålandstrafiken VÄGEN TILL SKÄRGÅRDEN Strandgatan 25, Mariehamn Tel , fax År 1953 var ett stort år för den åländska sjöfarten, då levererades inte mindre än tre nybyggda torrlastfartyg. Två till Gustaf Erikson och ett till Lundqvist Rederierna. Dessa fartyg var de första större motor lastfartyg som byggdes för åländska redare. Samma år köptes också det första oceangående tankfartyget, nämligen Algot Johanssons motortanker som fick namnet Ragny. Gustaf Erikson tog leverans av M/S Degerö och M/S Eckerö samt Lundqvist av M/S Margareta. Alla tre torrlastarna byggdes av holländska varv. M/S Degerö och systern Eckerö är bland de vackraste klassiska styckegodsfartyg som funnits i den åländska handelsflottan. Fartygen var midskeppsbyggen med fem lastrum, två master, samsamposter förut och bommar. Fartygen var vitmålade, och med GE:s skorstensmärke var det en fröjd för ögat att se dem. Här tecknas Degerö: s historia. M/S Degerö byggdes av varvet N V Werf De Noord Ablasserdam Holland. Fartyget var på 3975 deadweight ton, längd 108,35 meter, bredd 14,2 m. Maskin var 7 cylindrig. Stork diesel på 3300 IHP med ett toppvarv på 130 r/ min. Fart 14 knop med en bunkerförbrukning på 11 ton i dygnet. Fartyget var en modern shelterdäckare avsedd för styckegodstrafik, med isförstärkning. Fartyget hade en mycket smakfull inredning och i en beskrivning över fartyget från Ålands Sjöfart står bland annat: Bland övriga arrangemang för de En ståtlig bild på M/S Degerö. Här i trafik för Holland Amerika Linjen. ombordvarandes bekvämlighet och trevnad kan särskilt nämnas att en tvättstuga med elektrisk bykmaskin har installerats midskepps. Degerö levererades den 24 september 1953 till en stolt redare Edgar Erikson med fru Solveig. Fartyget gick under befäl av Karl Eriksson och maskinchef Arvid Pettersson på sin jungfruresa till Alexandria. Nya ägare I hela 24 år var Degerö igång för sitt rederi men år 1977 lades både Degerö och Eckerö upp i Mariehamn. Tiderna var förändrade nu och fartygen med sina stora besättningar var svåra att få lönsamma, speciellt under finsk flagg. Fartygen såldes båda till det Grekiska rederiet Consulino S.A. (Flandemar Shipping Co SA) Piraeus. Degerö fick namnet Cefallonian Sea och Eckerö blev Cellafonian Sky. År 1981 i februari fick hon ny ägare inom Grekland, nämligen Seaview Cia Nav.SA (Twodim Ci Nav. FOTO: Gustaf Erikson Co) Piraeus. Hon döptes om till Giannoula K där även systern Eckerö hamnade under namnet Natalia K. Året därpå, 1982 såldes före detta Degerö till Lord Lines SA (Syed Masood Ahmed, Dubai) Panama och övertogs i Sharjah Förenade Arabemiraten där hon fick det mäktiga namnet Sea Lord. Hon lämnade Sharjah den och det är den senaste noterade position enligt Lloyds Shippingindex. Sea Lord är upptagen i Lloyds register fram till år men efter det finns ingen notering. Förmodligen blev hon såld till skrot som aldrig rapporterats, eller så blev hon lämnad till sitt öde i Persiska viken. Systern Eckerö skrotades år 1987 efter att hon legat i hamnen Kenitra i Marocko sedan år Degerö och Eckerö är fartyg som många åländska pojkar börjat sin sjömansbana på och är fortfarande ofta omtalade. Lars-Erik Eriksson 28 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

16 Utdrag ur nr 2/ Ålands Sjöfart förmedlar, genom hela 1960-talet, den optimism och framtidstro som tydliggjordes av den stora mängden fartygsanskaffningar som genomfördes på Åland under den aktuella tidsperioden. Färjetrafiken utvidgas och supertankern Bonny beställs. Och datamaskinen mönstrar på! Text: Henrik Karlsson Färjor och supertankers sätter fart på 1960-talet Året 1959 var ett viktigt år för den åländska sjöfarten och redan i nummer 1 av tidningen anar man den optimism som kommer att genomsyra hela sextiotalet; Gustaf Erikson-koncernen tar emot sitt flaggskepp M/S Sommarö och ytterligare nybyggda kylfartyg levereras. I den Åländska Sjöfartsragun som serveras i nummer 2 av årgången nämns att en ny epok är inledd, nämligen bilfärjetrafiken och bilfärjorna M/S Slite och S/S Viking omnämndes. Ett fotografi av Vikings första hamnanlöp till Mariehamn visar också att det var stort intresse iland. Föga kunde man ana vart det skulle bära. Nybyggen, tankers och S/S Viking Senare nummer presenterar M/S Helny, som besöker hemmahamnen efter färdigställandet och maskininstallationen i Danmark. Lundqvistrederiernas senaste tillskott i tankerflottan M/T Havskaar omnämns också. Liksom att Åsiverken i Åmål kontrakterats att bygga en större färja för att sättas in i trafik Grisslehamn Åland för ett svenskt rederis räkning. Färjan blev den första M/S Rospiggen och såldes relativt snart till Italien på grund av problematik kring lastmärket. Hon lär fortfarande vara i trafik till ett par små öar på den italienska västkusten. Tidningen nämner också att Axel Blomgrens Lärobok i Sjömanskap, vars första utgåva kom 1914, och som senast reviderats 1948 har fått stryka på foten för en ny Lärobok i Sjömanskap, utarbetad av rektor C. B. Bernung vid Göteborgs Sjöbefälsskola och några medhjälpare. I detta sammanhang kan meddelas, att detta nya verk i sjömanskap redan införts såsom kursbok i navigationsskolan av Ålands Sjöfartsläroverk. Förnyelse Asta-bolaget säljer rederiets gamla ångfartyg S/S Asta och köper M/S Höegh Belle, som döps om till Arla och ska sättas in i United Owners kontrakts-och linjefart. Nummer 2, 1960 presenterar fartygets besök i hemhamnen, och på motstående sida berättas om Lundqvists 30 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

17 Utdrag ur nr 4/1960 I nummer 4/1964 kan man läsa att fartygsanskaffningarna till Åland fortsätter och att tonnaget har ökat till nära dwt, genom Algot Johanssons inköp av motortankfartygen Dalny, Ronny och Gunny. inköp av M/T Lancing, samt att Karl Kåhre köpt coastern M/S Stella 499grt. I en liten notis på samma uppslag skriver man att UO öppnar en ny linje Hamburg-Finland, en milstolpe i sig. Bärplansbåten Sirena, ägd av FÅA inleder trafik mellan Stockholm och Mariehamn i knop, alltså cirka 2 ½ timmes resa till Stockholm. Årgången avslutas bland annat med att Lundqvistrederierna införskaffar tankern Olav och Anton Häggblom presenterade sitt senaste nybygge S/S Hermine, med sjökapten Bror Husell som befälhavare. Walter Danielssons artikel om Ärtronklubb, och minnesmärket där, manar till eftertanke och ger lämplig julläsning; I århundraden har klippan passerats av varje tidsepoks modernaste farkoster, från kogger till bärplansbåt. Buffelklubben Den Nautiska sjöbefälsutbildningens omorganisation behandlas i ett flertal artiklar, alltmedan trafiken med färjor ökar och alltmer modernt tonnage anskaffas, och tidningen värnar också om gamla traditioner och berättar om att Buffelklubben bildas, liksom senare Ålandssektionen av Kap Hornklubben, med buffellunch den första helgfria torsdagen varje månad i Restaurang Nautical Club. Medlemmar i den aktningsvärda åldern 70 år utnämndes till hedersbuffel i den förstnämnda föreningen och sjökapten Karl Kåhre var en av eldsjälarna i föreningsverksamheten. Biff à la Noak, djupsjösaltad australisk buffel med linjeaqvavit, Goda Hoppgenever, Skogarnas sus med mos à la plugg eller rot samt pickles dynamite stod på festmenyn. Debatt om Pommern Kronprins Carl Gustaf avbildas till rors på Pommern år 1962 och museifartyget är halva sextiotalet föremål för livlig debatt eftersom vissa av stadens fäder gärna vill ha en flytande sjömansskola enligt modell från Åbo och Göteborg. Skeppsbefälhavareföreningen och andra röster från branschen vill bevara det stolta museifartyget som hon är. Stadspolitikerna var oroliga för vilka kostnader en framtida dockning av Pommern skulle föra med sig, och genom att bygga om fartyget till sjömansskola skulle man ha kunnat föra över det ekonomiska ansvaret för fartyget till landskapsstyrelsen. Lyckligtvis lyckades man med Göte Sundberg i spetsen i stället bygga en helt ny sjömansskola med utbildning av både däcks- och maskinmanskap i tillägg till den tidigare kock- och stuertutbildningen. Det nämns också att Sallybolaget inleder bygget av Helnys systerfartyg (Havny) på Algots Varv i Mariehamn, samt att M/S Panny byggs om till bilfärja på varvet. Eftersom Panny kom att gå i linjetrafik mellan Svinö och Galtby fick hon i folkmun namnet Suggan. Erikson-rederiet öppnar en ny linje mellan Europa och de stora sjöarna i Nordamerika med M/S Järsö och M/S Kallsö. Erikson Reefer Line är världens första med enbart kylda laster Färjetrafiken utvidgas Den 20 juni 1963 var en stor dag för sjökapten Gunnar Eklund, VD i Ålandsfärjan Ab och initiativtagare till Ålands tredje färjerederi. Den dagen gjorde rederiets nyinköpta Ålandsfärjan sin premiärtur från Mariehamn till Gräddö med befälhavaren, sjökapten Runar Johans på kommandobryggan. Och M/S Berit sjösätts vid Finnboda Varf för Lundqvists, samtidigt som Astabolaget införskaffar sitt senaste nyförvärv M/S Amra. Hon presenteras i hemmahamnen den 14 juni. Rederi Gustaf Erikson halvsekeljubilerar, vilket beskrivs i bladet, och Hans Palme deltar i M/S Berits jungfrufärd från Stockholm till Mariehamn som Ålands Sjöfarts utsände medarbetare. Han bidrar med ett bildreportage från resan avslutas med nyheten att Algot Johansson i New York har inspekterat och köpt de snabba, isförstärkta torrlastfartygen M/S Uddeholm och M/S Rydboholm från Svenska Amerika Linjen. I Sallybolagets flotta blev de M/S Adeny och M/S Berny. Den förstnämnda besökte hemhamnen den 19 juli 1964 efter att ha gått genom Panamakanalen, samt besökt New Zeeland, Samoa- och Fijiöarna, Peru m.m. Stor nybyggnadsverksamhet I nummer 4/1964 kan man läsa att fartygsanskaffningarna till Åland fortsätter och att tonnaget har ökat till nära dwt, genom Algot Johanssons inköp av motortankfartygen Dalny, Ronny och Gunny. I varje års julnummer var det tradition att Lars Grönstrand initierat skrev om gångna tiders segelfartyg, så och Här beskriver Grönstrand den sista seglande teklippern, vilken var fullriggaren Cleta, byggd av teak på järnspant. Till Kumlinge kom hon 1926 som skonertskeppet Nelly & Matilda, men döptes av de nya ägarna om till sksk Frideborg. Hon seglade fram till 1937 då hon kondemnerades efter att ha grundstött i Kalix skärgård. Febril nybyggnadsverksamhet tillför ålandsflottan nytt tonnage Så annonserar ledaren i Ålands Sjöfart nr och nämner byggena av M/S Saggö till Eriksons kylfartygsflotta, M/S Ylva åt Aslög Nylund, M/S Fauna till Rederi Ab Nordfart och Sallybolagets lokalt konstruerade och byggda M/S Havny, vars sjösättning och dop presenteras i ett stort bildreportage, precis innan hyllningsartikeln med anledning av Edgar Eriksons 50-årsdag. Ledaren i nr , signerad Hans Palme berättar att Ålandsflottan fortskrider i sin tillväxt. 32 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

18 FOTO: Ålands Sjöfartsmuseum mellan Finland och kontinenten. I följande nummer tar GE-rederiet leverans av M/S Hamnö, i samma serie från Finnboda, och Hans Palme påpekar i en artikel att det är hög tid att låta Pommern få en dockning, eftersom tidens tand bitit hål i en plåt på backens styrbordssida, drygt en fot under vattenlinjen. Länspumpningen lyckades medels några mindre motorsprutor efter att man provisoriskt tätat läckan med en träplugg. Pommerns kulturhistoriska värde påtalas i artikeln, samt att det värdet försvinner om fartyget skulle byggas om till sjömansskola. I tidskriftens följande nummer, alltså 2/1968 omnämns i ett par små notiser på ett uppslag att Rederi Ab Sally har beställt ytterligare en supertanker om dwt av det till Eriksberg anslutna Uddevallavarvet, att Gustaf Erikson beställt ett nytt superisfartyg på dwt, samt att Vikinglinjen har beställt en ny färja från Jos Meyers varv i Papenburg. Day and night your guiding light. Global marine services from the world s strongest classification and certification group V E R I STAR Pommern på seglats med fulla segel under sin glans dagar. Pommern, Gregersö och Kapella Nr 4/1966 ägnas till stor del åt Pommern i en lång artikel av Lars Grönstrand. Den låg väl i tiden kan man konstatera eftersom rubriken till Hasse Svenssons aktualitetsartikel också är benämnd Oppositionsstorm blåste upp kring Pommern och debatten kring museifartygets ombyggnad till flytande sjömansskola diskuterades. Lyckligtvis, får man väl säga i efterhand, tog stadens fäder sitt förnuft till fånga och vi har idag fortfarande Pommern bevarad i nästan ursprungligt skick. I samma nummer kan man läsa att GE-rederiet har tagit leverans av superisklassfartyget Gregersö, med fru Solveig Erikson som gudmor. I nummer 1/1967 skrivs om den åländska färjtrafiken i snabb utveckling, och man visar att Ålandsfärjan Ab från varvet i Jugoslavien emottagit M/S Kapella, som sätts in i Vikinglinjens trafik Sverige Åland Finland. Åter en ny era som inletts. Supertankern Bonny En av de intressanta artiklarna i nr 3/ 1967 är om en kurs i reglerteknik som har hållits i Ålands sjöfartsläroverks maskintekniska avdelning med 39 deltagare, och utvärderingen av kursen ger vid handen att det finns behov av dylika kurser. I samma nummer avslöjar ledaren att Sallybolaget har beställt en supertanker om dwt från Eriksbergs. Hittills har vi i allmänhet kunnat manövrera fartygen med hjälp av vårt omdöme, men dessa superfartyg kan vi icke klara utan hjälp av speciella apparater och instrument. Från bryggan kan exempelvis befälhavaren inte se, vad som sker på bortåt hundra meters avstånd framför fören, utan att anlita sig av tekniska hjälpmedel, skriver Hans Palme hänfört när han i ledaren berättar om supertankern Bonny som Sallybolaget beställt. En skiss och utvikningsbild illustrerar med önskvärd tydlighet supertankerns storlek, och man kan känna att den åländska sjöfarten har gått in i en ny epok. Dubbla maskiner Kort därefter annonseras dessutom att Sallyrederiet har inköpt M/T Dagny och M/T Sanny från Norge respektive Sverige. Fartygen, som är Finlands största är försedda med dubbla huvudmaskiner från Götaverken som utvecklar inte mindre än AHK. I samma nummer kan man läsa att fru Doris Lindberg på Finnboda Varf namngivit Lundqvistrederiernas nya fartyg M/S Doris, som ska ingå i United Owners linjetrafik Hittills har vi i allmänhet kunnat manövrera fartygen med hjälp av vårt omdöme, men dessa superfartyg kan vi icke klara utan hjälp av speciella apparater och instrument. Datamaskinen går ombord Följande nummer av Ålands Sjöfart uppmärksammar att Algot Johansson fyller 70 år, samt att Ålands Sjöfartsläroverk firar 100-årsjubileum. Året avslutas med ett stort bildreportage från M/T Bonnys dop, samt ett avslöjande att Vikinglinjen låter bygga tre storfärjor. Två från Papenburg och en från Jugoslavien. Viking 1, Apollo och Marella blev namnen på dessa fartyg. I en artikel, benämnd Datamaskinen går ombord!, siar Justus Harberg om vilket inflytande digitaliseringen kommer att ha om skeppsbord i framtiden. Han visste nog inte hur rätt han hade, den gode Justus... Hermanstads strandväg 10, Helsingfors Tel (010) Fax (010) Slottsgatan 88, Åbo Tel (010) Fax (010) ALLT INOM TEKNIK FÖR MARINA OCH INDUSTRIELLA KRAV! Vi erbjuder tjänster för rederier, hamnar, byggentreprenörer och industri m..: stålkonstruktioner, rörinstallationer, rostfritt, aluminium, SAPA glasfasader, Crawford skjutportar. Ortens mest kompletta teknikaffär inom hydraulik, pneumatik, svetsutrustning m.m. tel Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

19 M/T Bonny det första supertankfartyget En mycket rörd Algot tackade och tog emot fartyget. Hela besättningen och rederipersonal som bevittnade händelsen kände starkt för Algot som hade börjat med två tomma händer och lyckats skapa ett av Finlands största rederier. FOTO: Tore Johansson Crude Oil från Mina Al Ahmadi i Kuwait till Pembroke i Milford Haven England. Bonny var ett mycket inkomstbringande fartyg under sina första år för sitt rederi. År 1970 levererades ett systerfartyg till Bonny som fick namnet Pegny. Den 14 mars 1984 låg Bonny på dock i Göteborg på City varvet då en explosion inträffade. Olyckan krävde fyra varvsarbetares liv, skadorna på fartyget blev inte så stora. M/T Bonny ligger på lätten till ankars och väntar på lasttur i Persiska Viken. Den 8 augusti 1967 beställde Algot Johansson vid Rederi AB Sally ett supertankfartyg vid Uddevallavarvet i Sverige. Genom denna beställning inleddes en ny era inom den åländska sjöfartsnäringen, nämligen supertankfartygens era. Fartyget skulle bli på hela dwt och utrustas med långtgående maskinrumsautomatik. Den 8 november 1968 sjösattes tankern som byggts på stapelbädd och döptes före sjösättningen till Bonny. För kommerserådet Algot Johansson var sjösättningen den största dagen i såväl hans egen som Sallybolagets historia. Det högtidliga dopet förrättades av Algots hustru Agda Johansson med många inbjudna gäster som bevittnade det hela. Bonny var vid sjösättningen Finlands största fartyg. Bonny hade följande dimensioner: 255,3m x 39m x 14,8m och drevs fram av en B&W diesel på ehk. Fart 16 knop. Den 26 februari år 1969 skedde så överlåtelsen utanför Marstrand på svenska västkusten. En del av besättningen kom dagen före med speedbåt ut till fartyget som låg i den tallrikstunna isen. Jag hade själv den stora förmånen att mönstra på som motorman. Fartyget såg väldigt stort ut från den lilla speedbåten och de flesta av oss hade aldrig sett ett så gigantiskt fartyg. Landgången var nedsänkt till vattenlinjen och vi äntrade upp för den höga landgången med våra väskor. På däck stod Algot själv och tog emot oss och våra väskor. Det finns knappast någon redare som tagit emot sin besättning på ett nytt fartyg på detta sätt. Dopet skedde dagen efter då fartygets befälhavare, den legendariske sjökaptenen Harald Lindfors hissade den finska flaggan. Uddevallavarvets VD John Schreil halade ner den svenska och överlät Bonny till sin nya ägare. En mycket rörd Algot tackade och tog emot fartyget. Hela besättningen och rederipersonal som bevittnade händelsen kände starkt för Algot som hade börjat med två tomma händer och lyckats skapa ett av Finlands största rederier. I denna stund övertog han Ålands och Finlands största nybyggda tankfartyg. Efter överlåtelsen sattes kurs mot Rotterdam för dockning och bottenmålning. Bra tankfrakter Efter varvsbesöket stävade Bonny mot Persiska viken för order. Frakterna var på stigande och fartyget kom i trafik i rätt tid. Algot hade is i magen och väntade ända tills fartyget seglade in i persiska viken då han slöt en mycket god frakt Nya ägare I augusti 1984 såldes Bonny till det nybildade åländska tankerrederiet Alandia Tanker Company. Sally bolagets affärer hade mera inriktats på färjtrafik och kryssningstrafik utomlands så alla tankfartyg avvecklades detta år. En bidragande orsak var att det inte var lätt att driva sjöfart under finsk flagg. Bonny fick behålla sitt namn för de nya ägarna. Den 29 september 1985 råkade Bonny ut för en kollision i tät dimma på Schelde. Eld bröt ut i förskeppet men branden kunde snabbt släckas. Skadorna blev rätt stora. Bonny var vid tillfället ute på sin sista resa under finsk flagg. Fartyget flaggades nu ut till Bahamas och hemorten Nassau målades i aktern. Fortsättningen inom ATC förlöpte rätt så bra och hon seglade utan några större incidenter fram till år Fartyget stod nu inför en 24 års klassning som ansågs för dyr att genomföra med tanke på fartygets ålder. Bonny såldes nu till upphuggare och levererades den 23 juli till Chittagongs redd dit hon fördes under befäl av Frej Aalto. Hon hann segla för Sally bolaget i 16 år och ytterligare 9 år för ATC - inte dåligt. Bonny var ett bra fartyg och åtskilliga ålänningar har seglat på Bonny varför hon finns kvar i mångas tankar och hjärtan. Lars-Erik Eriksson 36 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

20 Större, bättre och modernare var ord som ofta användes under 1970-talet då fartyg beställdes och sjösattes i en jämn ström det ena mer avancerat än det andra oavsett om det var tankfartyg, torrlastare eller nybyggen till passagerartrafiken. Rederierna Birka Line och Godby Shipping grundades och Vikinglinjen inledde sin trafik mellan Helsingfors och Stockholm. Text: Helena Forsgård Havets jumbojet Behövs alla? Behövs verkligen så många färjor? Frågan ställdes i en artikel i Ålands Sjöfart i början av 1971 när nyheten om Slites beställning av Diana blev känd. Svaret kom omgående otvivelaktigt ja. Redan senaste sommar kunde man på Vikinglinjen konstatera att tillgången inte tillnärmelsevis motsvarade efterfrågan på bilplatser och tendensen för inkommande sommar är likadan skrev Ålands Sjöfart och fortsatte: Under vintertid erfordrar också den allt mer svällande långtradartrafiken mera och mera platser på bildäck och det visar sig att även här har tillgången många gånger varit för liten. Aurella blev kapacitetsmässigt den största bilfärjan i Östersjön och kallades redan vid beställningen för havets jumbojet. Utrymmena för passagerarna hade planerats med stor omsorg och ett nytt system med elastisk upphängning av hytterna för att eliminera alla vibrationer togs i bruk. En nyhet var också det nya luftkonditioneringssystemet där man inte bara får frisk luft utan också tempererad luft, anpassad till väderleken. Redan senaste sommar kunde man på Vikinglinjen konstatera att tillgången inte tillnärmelsevis motsvarade efterfrågan på bilplatser och tendensen för inkommande sommar är likadan. stod skeppsredaren Bror Husell och i styrelsen fanns även Thorbjörn Jansson från Finström och Viking Henriksson från Mariehamn. Ålänningarna var intresserade av att satsa i det nya rederiet och när det första fartyget visades upp i Mariehamn i november 1971 hade över 700 ålänningar blivit delägare. Fartyget som sattes in på rutten Stockholm-Mariehamn under namnet Prinsessan hade köpts från Danmark och gick tidigare mellan Esbjerg och New Castle. Fartyget tog 1200 personer och personbilar men inga långtradare. Till en början gjorde fartyget, som målades i de åländska färgerna, fyra turer i veckan på rutten Mariehamn-Stockholm. 85 personer fick jobb ombord var rederiet moget att expandera. Den 2 februari gjorde Bror Husell ett avtal med China Navigation i London om köp av fartyget Taiwan som gick mellan Hong Kong och Taiwan. Fartyget var i stort sett en kopia av Prinsessan och byggt i Danmark. Fartyget fick namnet Baronessan och sattes i trafik i början av maj. Ett anmärkningsvärt tillskott Birka Line inledde säsongen 1973 med en storsatsning genom köp respektive tidsbefraktning av fartygen Freeport och Drottningen. Freeport som närmast gått i kryssningstrafik mellan Miami och Bahamas betecknades som lyxkryssare och sattes i trafik mellan Helsingfors och Stockholm i maj. Freeport ansågs vara ett anmärkningsvärt tillskott till den åländska handelsflottan; räknat i bruttotonnage och passagerarkapacitet är fartyget det största i landet passagerare kunde tas ombord. beställdes liksom Finlands största tanker 1970 var ett märkesår för Vikinglinjen. Då levererades tre nya fartyg som var specialbyggda och -planerade för trafiken på rutten Sverige-Åland- Finland. Samma år blev vägen till färjhamnen i Kapellskär upphöjd till Europaväg vilket innebar att bil- och passagerarfärjorna blev vägens naturliga fortsättning med samma Europa-status. De fartyg som sattes i trafik 1970 var Apollo och Viking 1, byggda i Papenburg i Västtyskland, och Marella byggd på det så kallade Titovarvet i Jugoslavien. Tidigare var det oftast fruar och döttrar till män i rederivärlden som döpte fartygen men med Marella vidgades kretsen av gudmödrar det fartyget döptes nämligen av Tellervo Koivisto, fru till Mauno Koivisto som på den tiden var statsminister i Finland. Innan Viking 1 sattes i trafik visades fartyget upp i Mariehamn och ett glatt cocktailparty ordnades ombord för ett par hundra inbjudna. Fler storfärjor beställdes kom Viking 3 och Diana och året därpå Viking 4, samtliga byggda i Papenburg kom Aurella, byggd i Hamburg och 1974 Viking 5, byggd i Papenburg. Aurella, kallad havets jumbojet, sattes i trafik den 3 juli 1973 och tog 460 bilar på tre bildäck - mest av alla färjor på Östersjön. Fartyget byggdes i Hamburg. Foto ur nr 3/1973 Helsingfors-Stockholm 1974 inleddes en ny era för Vikinglinjen då man började trafikera på linjen Helsingfors-Stockholm. Först ut på rutten var nybyggda Viking 5, som döptes den 9 juli av Irene Sorsa, maka till dåvarande statsministern Kalevi Sorsa. Efter dopet avgick fartyget klockan 18 från Skatuddsterminalen i Helsingfors. Skatudden hade inte tidigare använts som biloch passagerarhamn och ansågs ligga bra till med sitt centrala läge i Helsingfors. I Stockholm användes rederiets terminal i Tegelvikshamnen/Stadsgården. Cirka en vecka senare sattes Viking 6 in på samma rutt och därmed hade man en daglig avgång från vardera staden. Viking 6 var inget nybygge utan köptes från Alaska i USA där den trafikerade under namnet Wickershamn. En olyckshändelse i färjtrafiken uppmärksammades våren 1970 under rubriken Släkten är värst. Kapella skulle lägga till i Västerhamn natten till den 23 april men manöverorganen till propellrarna strejkade och Kapella körde med cirka 4 knops fart in i Viking 2, som låg vid kajen. Viking 2 sjönk men ingen människa skadades. Folkrederiet Birka Ett nytt rederi, Birka Line, grundades i början av 1970-talet för att fylla en lucka i den dittills så outvecklade kryssningstrafiken. Bakom det nya företaget Utdrag ur nr 4/1971 Det nya rederiet Birka Line grundades i början av 1970-talet och rederiets första fartyg visades upp i Mariehamn den 18 november Skeppsredaren Bror Husell, som var en av de ledande krafterna bakom det nya rederiet, myste över den goda tillströmningen av aktieägare. Över 700 personer hade tecknat aktier, och man talade om ett riktigt folkrederi. 38 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/2009 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 1/

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK T/T WORLD XANADU World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK Builder: Sumitomo Shipyard year 1974 Owner: World Wide Shipping Hong Kong Turbintankern World Xanadu ankom i april år

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Ansökan om kulturhistorisk märkning av fartyg samt traditionsfartygsklassning

Ansökan om kulturhistorisk märkning av fartyg samt traditionsfartygsklassning en del av Statens maritima museer Ansökan om kulturhistorisk märkning av Ansökan avser Kulturhistorisk märkning Traditionsfartygsklassning Upplysningar se sidan 7 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Registerbeteckning

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

TIISKERI Båtar för sjöfolk

TIISKERI Båtar för sjöfolk TIISKERI Båtar för sjöfolk Svensk representant Sjöbjörn i smoking Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 VÄSTRA SALTVIKS FRIVILLIGA BRAND OCH RÄDDNINGSKÅR RF 75 år för din trygghet AVGIVEN VID VÅRMÖTET DEN 17.04.2010 VERKSAMHETS BERÄT TELSE VÄSTRA SALTVIKS FBK 2009 Denna årsberättelse

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

Ordföranden har ordet december 2011

Ordföranden har ordet december 2011 Ordföranden har ordet december 2011 SWE 11, Daniel Birgmark rundar upp under medaljracet EM i Helsingfors 2011 Tonny Nyrén Finnjolletrimmaren i Karlstad! Foto: Erik Åberg Foto: Torsten Jarnstam När en

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938.

Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938. Välkommen till försäkringsbolaget med hjärtat i sjöfarten. på båtägarens sida sedan 1938. Hos oss FÅr du alltid snabb hjälp och du behöver aldrig oroa dig över en massa om och men. Som Nordens ledande

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

INDEX-TRAUB Nordic AB firar 50 år

INDEX-TRAUB Nordic AB firar 50 år INDEX-TRAUB Nordic AB firar 50 år Öppet Hus 15 17 maj 2013 1963 grundades Svenska Traub AB som ett helägt dotterbolag till TRAUB AG. Över 4500 kurvstyrda och långt mer än 1000 CNC-styrda verktygsmaskiner

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet.

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. Nära hem Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. AV T O M A S H A G F E L D T 3 0 Golf Digest woodlands2.indd

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

s/y Tapasya Drömseglatsen med startade på Kattisholmen 1989

s/y Tapasya Drömseglatsen med startade på Kattisholmen 1989 Drömseglatsen med s/y Tapasya startade på Kattisholmen 1989 Efter att en tysk helikopter på danskt vatten beordrat den svenska segelbåten Tapasya att bistå en nödställd segelbåt strax intill den östtyska

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

G=T=B=R=G. Jag vill svara nu. Jag vill svara senare.

G=T=B=R=G. Jag vill svara nu. Jag vill svara senare. Poesi, retorik och glöggmingel På Mellanrum 20 i mitten av december möttes poesin och retoriken i regionens famn. Kvällens gäster var litteraturkollektivet G=T=B=R=G, (som består av Kristofer Folkhammar,

Läs mer

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. 1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma?

Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma? Börja Drömma Belöningar & Erkännanden Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma? Detta är bara början! Medan du bygger din Vemmaverksamhet, skapar du även din berättelse och sätter exempel

Läs mer

Kvartalsrapport 1 juli 2011-30 september 2011

Kvartalsrapport 1 juli 2011-30 september 2011 Kvartalsrapport 1 juli 2011-30 september 2011 True Heading AB (Publ). org.nr 556658-5054 kvartalsredogörelse för perioden 2011-07-01 2011-09-30 (Q3:2011) Kommentarer angående verksamheten under kvartal

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

Elva simmade 800 meter till räddningen på ödeskär

Elva simmade 800 meter till räddningen på ödeskär Stockholms-Tidningen Onsdagen den 30 augusti 1950 MILITÄRBÅT I DJUPET Elva simmade 800 meter till räddningen på ödeskär GÖTEBORG 29 aug. - (ST) Nio,unga kustartillerister från KA 4, i Göteborg är borta

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka. Nr 12 2012 2012-12-21 SKEPPSMÄKLARNYTT Kampanj för renare sjöfart Sjöfartens entreprenörsdag 28 maj Vill ditt företag synas bland dem som idag studerar sjöfart och Logistik? Dags att anmäla sig till vårens

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet karta 1 Innehåll Milstolpar i ångbåtstrafiken Post med ångbåtar, fråmst Åbo södra skärgård Skeppspoststämplar Båtfigurstämplar Figurstämplar Namnstämplar

Läs mer

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014

BOLAGSORDNING. för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt. fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 1 (5) BOLAGSORDNING för Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt fastställd vid ordinarie bolagsstämma den 29 april 2014 Bolagets verksamhet 1 Bolaget, vars firma är Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt,

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Bror-Erik Israelsson Jan Forslund Elisabeth Hoikkala Lars-Erik Larsson Ulf Wilder Kenneth Larsson. Hendrik Burgering Ivar Fernemo

Bror-Erik Israelsson Jan Forslund Elisabeth Hoikkala Lars-Erik Larsson Ulf Wilder Kenneth Larsson. Hendrik Burgering Ivar Fernemo Protokoll nr 1 2013 tört vid styrelsesammanträde tör Norabostäder AB Tid: Plats: 4 februari 2013 kl. 08.30-12.00 Norabostäders kontor, Änggatan 11 Närvarande ledamöter: Frånvarande: Övriga närvarande:

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014

Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Stockholms Skolors Veteranförening 1979-2014 Veteranförening - kan det va' nå't? Frågan ställdes en gång av en skribent i tidningen Skol-Stockholm. I april 1979 bildades Stockholms Skolförvaltnings Veteranförening

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer