Glitter & glädje. Den stora festen för 25-årsjubilarer och nyblivna pensionärer. Nummer 5, det är inspirerande.

Transkript

1 tidningen för personalen vid Norrbottens läns landsting Nummer 5, 2012 Glitter & glädje Den stora festen för 25-årsjubilarer och nyblivna pensionärer tema: LAndstingets veteraner sidorna 7 9 Landstinget har fått sin första elbil sidan 6 Stig fick Spader en ny fyrbent vän sidorna Hon är filmpoolens nya ansikte sidorna Gästkrönikören karin millgård Att få fokusera på utveckling och förbättring, det är inspirerande.

2 VÄLKOMMEN innehåll nummer 5, 2012 Dagens ros mer must och märg Det brukar sägas att den som vill få en överblick av vad som händer i landstinget ska ta del av landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen. Det stämmer, där finns mycket matnyttigt om vad som är på gång och vad som hänt, beskrivet på ett sakligt sätt. Men vill du ha mer must och märg ska du i stället bläddra till sidan 16 och läsa spalten med Dagens ros. De korta inläggen ger en bild av vad som pågår i Norrbottens läns landsting, dygnet runt, året runt. Denna gång uppmärksammas bland annat det palliativa teamet på avdelning 43 på Sunderby sjukhus som gjorde stor skillnad för Elsy-Maj och hennes närstående. Tomas i Pajala som bjöd på kanelbullar får en ros, liksom Jussi som hjälpte till när hjärtövervaken på akuten havererade. Rosor får även tjejerna som putsade fönster och avlägsnade en död fluga. En blandning av stort och smått, vardag och dramatik, om vartannat. Många fler rosor finns att läsa på landstingets interna webb, varifrån vi hämtar dem som publiceras i Landstingstidningen. Jag blir emellanåt rörd när jag tar del av den uppskattning och tacksamhet som medarbetare delger varandra och som patienter och deras anhöriga framför till vårdpersonalen. Och är det så konstigt egentligen? Ibland behöver vi få till oss landstinget för 25 år sedan... Liten och stor, ung och gammal. När Landstingets motionsklubb i Piteå ordnar skidtävling kan alla vara med. LMK-klassikern är ett bland många arrangemang av den alerta motionsföreningen. På bilderna syns, från vänster, Sven Björkhed, Olof Lidström och Bo Rönnholm samt Ingegerd Karlsson. Ur Landstingstidningen nr 3/1987 sådant som är snällt och fint också, i ett samhälle där kritik och hårda ord sköljer fram i det offentliga rummet. Årets stora fest skildrar vi med hjälp av mingelbilder. I slutet av november samlades 240 finklädda jubilarer på Pite havsbad för att bli avtackade, antingen för att de arbetat 25 år i landstinget eller för att de gått i pension. Under detta år har 209 landstingsanställda slutat, människor som lämnar många minnen efter sig. Fler nedslag i verkligheten ska serien Bilden av ett jobb bidra till, har vi tänkt. Den bygger på att ni läsare skickar in fotografier från er arbetsplats. Belöningen: biobiljetter eller trisslotter. Läs mer på näst sista sidan. Julen står för dörren. Jag önskar er en vacker en och hoppas att ni får tid till sådant som är viktigt i era liv.... och för 10 år sedan ulrika englund, redaktör för Landstingstidningen PS: Så här i juletider vill jag passa på att skicka en egen Dagens roshälsning till alla er läsare. Tack för tips, tack för synpunkter på tidningens nya utseende och tack för att ni ställer upp när vi vill ha med er i spalterna! Hela 200 av de 800 anställda vid Piteå älvdals sjukhus röker. Nu stängs samtliga rökrum på sjukhuset, samtidigt som försäljningen av cigaretter i cafeterian läggs ner. Beslutet har mötts av stor förståelse bland de anställda, erfar sjuksköterskorna Monica Pudas och Ulla Roslund. Ur Landstingstidningen nr 3/2002 Hunden som hjälpmedel Nya divisioner formas 4 5 Landstinget ser över sin organisation. Tanken är att division Närsjukvård och division Länssjukvård ska införas redan om ett år. Den 30 januari 2013 ska ärendet upp till beslut i landstingsstyrelsen. Miljövänligt fordon testas 6 I höst har landstinget satsat på en elbil, en Renault som används för hjälpmedelstransporter i Luleåområdet. Framöver kan det bli aktuellt med fler elbilar till tätorterna, men först ska testet som nu pågår utvärderas. Gemensamt firande 7 9 Fanfarer, fartfylld underhållning och en trerättersmiddag. I slutet av november var det dags för landstingets gemensamma jubileumsfest, den 13:e i ordningen. Hjärnskadade i studie 12 Många patienter med traumatisk hjärnskada kan ha nedsatt psykisk hälsa långt efter att de blivit fysiskt bättre. Svårast är det för dem som saknar arbete och familj. Det visar en långtidsuppföljning som forskaren Lars Jacobsson gjort. Tandvård på flera språk 20 Folktandvårdens klinik i Karesuando erbjuder tandvård till både svenskar och finländare. Det lyckade samarbetet över nationsgränsen fyller tio år i år, något som firats med både sång och tårta. Dessutom: Sen sist 5 Gästkrönikören 13 På gång 14 Dagens ros Nytt om namn 17 Krysset 18 Doktor Warg kåserar 19 Bilden av mitt jobb 19 Landstingstidningen är en personaltidning producerad vid informationsenheten, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med sex nummer per år och har en upplaga på exemplar. Landstingstidningen på webben: nll.se/ Postadress: Landstingstidningen, Box 868, Luleå Besöksadress: Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17, Luleå Ansvarig utgivare: Anna Källström, informationschef Redaktör: Ulrika Englund , ulrika.englund@nll.se Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Omslagsfoto: Sofia Wellborg Pressläggning: 13 december 2012 Årgång: 40 Nästa nummer: 23 februari 2013 Teknisk produktion: Daily print Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt anställda. Bland dessa finns cirka 700 läkare och sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 420 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 75 med kultur/turism och 700 med administration. Medelåldern hos de anställda är 47 år. Andelen kvinnliga medarbetare utgör 80 procent av personalen. 2

3 Alert räddar liv Drygt 700 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor utbildas för att bli bättre på att tidigt identifiera och behandla svårt sjuka patienter på vårdavdelningar. Det här kan rädda liv, säger Ann-Charlotte Högström, intensivvårdsläkare i Sunderbyn. År 1998 visade en studie i Storbritannien att mer än hälften av de svårt sjuka patienter som anlände till intensivvårdsavdelningen inte hade fått tillräckligt bra omhändertagande på vårdavdelningen dagarna före. Utbildningskonceptet Alert (Acute lifethreatening events, recognition and treatment) utvecklades och har sedan dess spridits till många länder, däribland Sverige. På Sunderby sjukhus håller tre läkare och sex sjuksköterskor från intensivvårdsavdelningen, Iva, i utbildningen. Hittills har 320 personer deltagit i endagskursen, där teori blandas med praktiska övningar och diskussioner. Fram till maj ska ytterligare 400 personer utbildas. Därefter kommer regelbundna uppsamlingsheat att ordnas. I korthet går Alert ut på att personal på vårdavdelningarna ska bli säkrare på att förutse, identifiera, förebygga och behandla svikt av de vitala organen hos patienterna. Utifrån bokstäverna ABCDE bedöms bland annat luftväg, andningsfrekvens, cirkulation, vakenhetsgrad och temperatur. Ett annat hjälpmedel är skattningsskalan Mews (Modified early warning score), där sex parametrar poängsätts. Syftet med Alert är dels att mota Olle i grind genom att hotande organsvikt uppmärksammas och behandlas i ett tidigt skede. Dels att de patienter som trots adekvata åtgärder ändå försämras, ska komma till intensivvårdsavdelningen i tid. En annan mål- Tryggare personal med Mig-stödet Infektionsavdelning 35 var först ut med att låta all personal utbilda sig i Alert. Nu har de tillgång till den mobila intensivvårdsgruppen, Mig. Vi känner oss mycket tryggare, framför allt under jourtid, säger sjuksköterskan Viktoria Kristoffersson, koordinator. Infektionsavdelningen på Sunderby sjukhus får ofta ta emot svårt sjuka patienter. De kan fort försämras och bli intensivvårdsmässiga. Tidigare har vi upplevt att det varit svårt och tagit tid att få patienter till intensiven. Vi har först fått kalla på medicinjouren som sedan kanske kallat på narkosläkaren. I och med Alertkonceptet använder de sig nu av Mews för att skatta hur patienten mår och avgöra hur ofta kontroller ska göras. BLANDADEgrUPPER. Iva-personalen utbildar 20 personer vid varje kurstillfälle. Från vänster Anita Johansson, Katarina Lindgren, Kristina Drugge, Martina Wikström och Ann-Charlotte Högström. Foto: MARIA ÅSÉN Skattningsskalan Mews används för att bedöma patienternas tillstånd. Om de åtgärder som sätts in inte hjälper kallar de på läkaren och sjuksköterskan i den mobila intensivvårdsgruppen. Patienten kanske inte behöver flyttas till intensiven, men vi får adekvata råd. När så behövs blir det en snabbare överflyttning till intensiven. Enligt Viktoria Kristoffersson är det sällan kompetens som är problemet på infektionsavdelningen, däremot resurser. En svårt sjuk patient kan behöva en tätare tillsyn än vi klarar på den bemanning vi har. Alert och Mig har gjort det enklare för oss att få gehör för det, vilket känns skönt. Att samtliga sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på avdelningen gått samma utbildning är en stor fördel, anser hon. Alla vet vad som gäller och arbetar utifrån det. sättning är att etiska diskussioner ska tidigareläggas, som vårdnivå och eventuella behandlingsbegränsningar, säger Ann-Charlotte Högström. När all personal på en vårdavdelning utbildats erbjuds en dygnetrunt-service kallad Mobil intensivvårdsgrupp, Mig. Det innebär att en läkare och sjuksköterska från Iva vid behov kommer och bedömer en patient på en vårdavdelning. Det sker alltid tillsammans med patientansvarig läkare och sjuksköterska. Mig kan föreslå stabiliserande åtgärder eller att patienten omedelbart bör flyttas till intensivvårdsavdelningen. I samråd med patient/anhöriga och den patientansvariga läkaren ska även lämplig vårdnivå diskuteras. På andra håll i världen har liknande satsningar lett till ett minskat antal Alert innebär en ökad trygghet för oss på infektionsavdelningen, säger sjuksköterskan Viktoria Kristoffersson. hjärtstoppslarm och minskad dödlighet på sjukhuset. I Sunderbyn har en enkät gjorts innan införandet av Alert och Mig, en undersökning som ska följas upp när verksamheten är igång. Sjuksköterskorna Anita Johansson och Kristina Drugge är två av utbildarna. De berättar att deltagarna uttryckt att de fått en ökad förståelse för hur Iva-personalen arbetar, där organfunktionstänket är det primära. Samtidigt ger satsningen intensivvårdsavdelningens medarbetare kunskap om vårdavdelningarnas förutsättningar. Men de stora vinnarna är patienterna. De ska kunna känna att de är i goda händer, oavsett på vilken avdelning på sjukhuset de hamnar, säger Anita Johansson. U L R I K A e n g Lu n d Hotell Vistet ska byggas på grönytan utanför restaurangen. Första spadtaget togs av Arvid Cedergren, Skanska, projektchef, tillsammans med landstingsrådet Kent Ögren. Foto: KJELL ÖBerg Nytt patienthotell i Sunderbyn I oktober togs det första spadtaget för det nya patienthotellet vid Sunderby sjukhus. Hotellet blir fyra våningar högt och innehåller 70 rum, varav fyra är familjerum. Det ska vara bemannat dygnet och året runt med vård- och servicepersonal. Hotell Vistet beräknas stå klart Byggkostnaden är cirka 150 miljoner kronor. Stafettläkarna ska bli färre Norrbottens läns landsting vill minska nyttjandet av bemanningsföretag. För att klara det krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Enligt landstingsdirektören Gunnar Persson handlar ett minskat beroende av inhyrd personal dels om att förbättra patientsäkerheten, dels om att förbättra arbetsmiljön för både läkare och övrig personal. Vi behöver även kunna klara utbildningen av AT och ST läkare där handledning av ordinarie personal är en förutsättning för kontinuitet och bra resultat, säger han. Region Norrbotten kan bli verklighet Norrbottens läns landsting har ansökt hos regeringen att från och med 2015 få status som regionkommun. I och med det skulle det regionala utvecklingsansvaret tas över från länsstyrelsen. Kommunförbundet ställde sig i våras bakom ansökan och nu har fullmäktige i samtliga kommuner ställt sig bakom att Norrbotten blir en regionkommun på samma sätt som Skåne, Halland, Västra Götaland och Gotland. Om regeringen bifaller ansökan blir Region Norrbotten en direktvald församling med beskattningsrätt och det sammanhållna ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Sex tandsköterskor under begynnelselönen I förra numret av Landstingstidningen fanns en uppgift om att lägsta lönen för tandsköterskor i Norrbottens läns landsting är kronor i månaden. Det stämmer inte. Begynnelselönen är kronor i månaden men sex tandsköterskor ligger under den summan. Den lägsta lönen idag är kronor. Enligt landstinget är målsättningen att ingen tandsköterska ska ligga under begynnelselönen efter nästa års lönerevision. 3

4 FÖRSLAG TILL NY OrgaNisatiON. En division Närsjukvård med fem lokala närsjukvårdsorganisationer bildas. I dessa ingår primärvård, internmedicin, rehabilitering, psykiatri och akut omhändertagande. I division Länssjukvård inryms områdena opererande, diagnostik och barn. Var länsfunktionerna internmedicin, rehab/reuma och vuxenpsykiatri ska ligga är inte bestämt, de är därför streckade. Folktandvården, Kultur/utbildning, Service och Länsteknik utgör självständiga divisioner i förslaget. Landstingsdirektör & Bitr LT-dir Närsjukvård Luleå/Boden Närsjukvård Piteå Närsjukvård Kalix Närsjukvård Gällivare Närsjukvård Kiruna Div Närsjukvård Primärvård Internmed-Basen Rehab- Basen Psykiatri-Basen Akut omhändertagande Div Länssjukvård Opererande Diagnostik Barn Länsfunktion Internmedicin Länsfunktion Rehab/Reuma Länsfunktion Internmedicin Länsfunktion Vuxenpsykiatri Länsfunktion Rehab/Reuma Länsfunktion Vuxenpsykiatri Div Folktandvård Div Kultur/Utbildning Div Service Div Länsteknik Landstinget ser över sin organisation En ny resa har börjat Landstingets nuvarande divisionsorganisation försvinner. Tanken är att division Närsjukvård och division Länssjukvård ska införas redan om ett år. En ny resa har börjat. Många frågor återstår att lösa det gäller att vi landar rätt nu, säger utredaren Bo Vesterlund. Efter 25 år med en geografiskt utformad organisation där sjukhusen fungerade som självständiga enheter, infördes år 2001 en organisation baserad på divisioner. Divisionerna, som brukar liknas vid stuprör, innebar att den lokala samordningen försvann. Nu väntar en kursändring där helhetssynen på patienten ska vara central. Föresatsen är att kombinera en lokal styrning kring sjukhusen med ett länsperspektiv, där varje specialitet omfattas av en länsstrategi. Det ska också finnas länsövergripande strategier för det akuta omhändertagandet, för distansöverbryggande tekniska lösningar och för kompetensförsörjning. Dessutom ska den förebyggande verksamheten förstärkas landstinget ska bli bättre på att hjälpa befolkningen att hålla sig friskare. Pendeln svängde 180 grader. Nu svänger den tillbaka men vi vill låta den stanna på mitten i stället. Vi tar med det gottaste från de två senaste organisationerna, säger Bo Vesterlund. 4 I GÄLLIVARE. Bo Vesterlund, tidigare chef för division Primärvård och för Beställarenheten, avslutar sin karriär i landstinget med att presentera ett förslag till ny divisionsorganisation. Turnén till länets sjukhus inleddes i Gällivare (bilden) och avslutades i Piteå. Foto: krister Larsson Han håller inte med om att landstinget valde fel väg för elva år sedan. Ett antal grundförutsättningar har ändrats. Det var klokt det landstinget gjorde 2001 och nu är det klokt att göra något annat. Den omfattande närsjukvårdsutredningen identifierade en rad utmaningar. En är att norrbottningarna blir äldre och sjukare. En annan att medicinsk utveckling gör att allt mer kan göras för allt fler. En tredje att befolkningen och därmed skatteintäkterna minskar. Landstinget har dessutom Pendeln svängde 180 grader. Nu svänger den tillbaka men vi vill låta den stanna på mitten i stället. Vi tar med det gottaste från de två senaste organisationerna. redan i dag svårt med rekryteringen av personer med rätt kompetens för att klara kraven på specialisering och medicinsk kvalitet. Utredningen ledde till att landstingsfullmäktige i juni 2012 beslutade att genomföra närsjukvård. Sex delar pekades ut som nödvändiga för ett långsiktigt bra resultat, där en förändrad divisionsorganisation ingick som en punkt. Bo Vesterlund har utrett frågan och kommit med ett förslag. Under november har tankegångarna redovisats vid möten på varje sjukhus. Vi vill ha en öppen process och uppmanar alla att komma med synpunkter. Han betonar att det just nu handlar om att välja väg många stora och små frågor ska lösas senare. Exempelvis är det ännu inte bestämt om diagnostik och division Länsteknik ska kopplas ihop eller var ansvaret för den palliativa vården ska samlas. Det återstår att mejsla ut vilken bas- respektive spetsverksamhet som ska finnas vid varje sjukhus. Samtidigt ska division Länssjukvård detaljorganiseras. Men det brådskar att reda ut allt. I januari 2013 ska landstingsstyrelsen fatta beslut i ärendet och ett år senare, i januari 2014, ska den nya organisationen införas. U L R I K A e n g Lu n d fakta Tre viktiga områden Bo Vesterlund lyfter fram tre orsaker till organisationsförändringen: Den nationella kunskapsstyrningen har blivit starkare. Sedan förra omorganisationen har landstinget gått från noll till tio nationella riktlinjer att följa, och det kommer fler. Vi är tvungna att bli bättre på att implementera ny kunskap. Mycket av landstingets resurser går till en relativt liten del av befolkningen. Något är fel när samma personer kommer till akuten gång på gång. Vi måste få en organisation som klarar att fånga upp patienter med en sammansatt problematik. Brister i kontakten med kommunerna. De svårast sjuka äldre är en grupp som behöver mycket vård. För att möta deras behov och se hela människan måste landstinget förstärka samarbetet med kommunerna. nummer

5 NYA TANKAR. Man blev inte så mycket klokare av mötet, men det öppnade nya tankespår, säger ambulanssjukvårdaren Leif Penttilä. Till höger kollegan Roger Adermalm, ambulanssjuksköterska. Foto: KRISTER Larsson Försiktig optimism Tongångarna efter informationsmötet på Gällivare sjukhus är försiktigt optimistiska, i alla fall hos en del. Vi har tappat lite av kontakten med andra divisionstillhörigheter på orten, främst primärvården. Jag tror att det här är ett steg i rätt riktning, säger Roger Adermalm, ambulanssjuksköterska. När mötet är över skyndar åhörarna ut från aulan, iväg till väntande patienter eller andra arbetsuppgifter. Den vanligaste kommentaren är att det är för tidigt att säga något det är svårt att förstå vad en förändring av divisionsorganisationen får för konsekvenser för det dagliga arbetet. En medarbetare slår fast att förslaget är att likna vid kejsarens nya kläder ingenting nytt. En annan säger: Det var verkligen på tiden. Monica Öjemalm, röntgensjuksköterska, tror inte att verksamheten på hennes arbetsplats kommer att beröras i speciellt hög grad. Däremot kan man fundera på delaktigheten. Det som presenteras är ett färdigt förslag. Monica Öjemalm, röntgensjuksköterska, hade gärna sett att fler fått vara med och utforma förslaget. Inne på intensivvårdsavdelningen är det lugnt. I personalrummet tar Per Marcusson, verksamhetschef för akutvårdsenheten, en kopp kaffe tillsammans med Christine Apelqvist, Doris Yngström och Inger Gustavsson. Sjuksköterskorna säger att de behöver tid att smälta det som sagts på mötet. Det känns rätt så diffust. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli på verksamhetsnivå, säger Doris Yngström och får medhåll av sina kollegor. Per Marcusson tycker att förslaget är bra. PÅ IVA. Per Marcusson, verksamhetschef för akutvårdsenheten i Gällvare, tillsammans med Iva-sjuksköterskorna Christine Apelqvist och Doris Yngström. En ny organisation kan skapa bättre förutsättningar för olika enheter att jobba tillsammans. I dag flyter en sjuk person i Gällivare mellan primärvård och slutenvård. Många har multipla sjukdomar, det kan vara både psykiskt och somatiskt. Det är en fördel att samla allt under en hatt; det blir tydligare vem som har ansvaret för patienten. IVA-personalen tror inte att deras arbetsuppgifter kommer att ändras. Men först under etapp två blir det klart hur vår klinik påverkas, säger Per Marcusson. Under mötet framkom att möjligheten till akut omhändertagande ska finnas på länets fem sjukhus. Exakt vad ett akut omhändertagande innefattar återstår att diskutera, men åtminstone hjärt- och hjärnräddning ska finnas. Det förutsätter internmedicin, intensivvårdsmottagning och narkosläkare. Christine Apelqvist ser uttalandet som positivt för både Gällivareborna och resten av länet. Det är skönt att landstinget har den grundinställningen. Folk bor där de bor och alla kan inte bo i större städer, men ska för den delen inte ha sämre akutvård. Det finns också tankar på att stärka akutmottagningarna med en egen chef och, på sikt, egna akutläkare. Ambulanssjuksköterskan Roger Adermalm och Leif Penttilä, ambulanssjukvårdare, och gör sig redo för nästa utryckning. De skulle känna sig tryggare om de visste att en akutläkare mötte upp när de kommer in med en dålig patient. I dag finns ingen akutläkare och därmed ingen akutläkarbakjour. Det händer att AT-läkaren måste blanda in flera av fyra bakjourer: kirurgi, medicin, ortopedi och anestesi. De ser vissa fördelar med förslaget till en ny divisionsorganisation. En är att de troligen skulle få tillhöra samma division som ambulanspersonalen i Jokkmokk och Pajala, som de arbetar mest med. I dag är de organiserade under division Primärvård och vi under Opererande, vilket innebär en del skillnader. Exempelvis har vi inte samma innehåll i våra läkemedelsväskor. Vi kan ha olika svårt att få ledigt för att delta i övningar. IVAK-lösningen i Gällivare gör att ambulanspersonalen har ett nära samarbete med akutmottagningen. Vi arbetar ett antal timmar varje skift på akuten och är redan effektiva. Närsjukvård skulle kunna bli en större variant av Ivak-konceptet och därmed ge synergieffekter. Även patienterna skulle vinna på en förändring, tror de. I dag är nog åtta av tio personer som vi hämtar sådana som återkommer regelbundet, säger Roger Adermalm. Han tillägger att förslaget som nu presenteras känns mindre skrämmande än den tidigare närsjukvårdsutredningen. Det var dyster läsning, speciellt delarna som handlade om de minskade skatteintäkterna. Här försöker man ändå visa på möjligheter. U L R I K A e n g Lu n d sen sist Nyheter från landstingets webb Klart med reklambyråavtal Efter ett överklagande har dom i förvaltningsrätten fallit till landstingets fördel och ett nytt avtal med reklambyråer gäller från den 3 december. Det är i första hand Plan sju kommunikation AB i Luleå som ska anlitas. Om de inte kan ta uppdraget ska Märkvärdig kommunikation tillfrågas. Yours kommunikationsbyrå är tredjehandsalternativet. Vid behov av reklamtjänster, ta kontakt med informatören i divisionen/staben. Landstinget har även en intern grafisk produktion. Det är inte tillåtet att köpa reklamtjänster av några andra företag för landstingets del i och med tecknandet av detta avtal. Teknikakuten årets helpdesk Teknikakuten har i konkurrens med Handelsbanken, Lantmäteriet och konsultföretaget GDP tagit hem Support Institute Awards 2012 vid en nationell IT-konferens. Teknikakuten vinner för att man har god tillgänglighet, en hög lösningsgrad i första linje support och mycket nöjda kunder. Ur motiveringen: Teknikakuten har lyckats skapa en unik gemensam fungerande support för både medicinsk teknik och IT och har blivit en förebild för andra supportorganisationer. Förutom äran fick Teknikakuten ett presentkort som ska gå till utbildning för gruppen. Träff med utlandsstuderande Distriktsläkare Kjell Larsson och personalspecialist Marcus Claesson har deltagit i en träff med svenska läkarstuderande som läser utomlands. Läkarförbundets studerandeorganisation för utlandsstuderande stod bakom arrangemanget som ägde rum i Krakow i Polen. Arrangörerna hade sytt ihop ett mycket bra arrangemang fyllt med föreläsningar, tid för mingel med potentiella arbetsgivare och trevliga kvällsaktiviteter som bjöd in till nätverkande och kontaktskapande, säger Marcus Claesson. Q-park vid landstingshuset Sedan mitten av november över vakar Q-park parkeringsplatserna vid landstingshuset och Stadsvikens vårdcentral i Luleå. Besökare kan hämta gratis parkeringsbiljett i parkeringsautomaten, som gäller i två timmar. Vid längre besök hämtas ett parkeringskort i receptionen. Pris till 1177.se 1177.se har vunnit första pris i webbtävlingen EPiServer Awards i kategorin Bästa webb offentlig sektor och besegrade därmed de tre andra finalisterna: Barnombudsmannen, Kulturhuset och Riksdagen. Ur motiveringen: 1177.se skapar trygghet genom att ge råd om vård dygnet runt. Som besökare får du anpassad regional information beroende på varifrån du surfar, du kan hitta och jämföra vårdmottagningar i hela Sverige och använda e-tjänster för tidsbokning och receptförnyelser." Förändrade vårdavgifter Från den 1 januari 2013 behöver inte barn och ungdomar under 18 år betala avgift vid besök i öppen hälso- och sjukvård, varken under kontorstid eller jourtid. För vuxna höjs däremot vårdavgifterna med 30 kronor för läkarbesök i primärvård och specialiserad vård. Avgiften för sjukvårdande behandling höjs med 25 kronor från årsskiftet. Avgiften i slutenvård höjs också från 80 till 100 kronor per vårddag. Förlängt i Vittangi Vittangi vårdcentral ska fortsätta att drivas på entreprenad. Landstinget förlänger avtalet med Praktikertjänst AB om att bedriva verksamhet vid vårdcentralen, inklusive ambulansverksamhet. Som tidigare fastställs särskilda riktlinjer för verksamhetens inriktning årligen av landstingets Beställaravdelning. Den nya avtalstiden sträcker sig två år framåt från 30 april

6 hallå där Gerd Siverhall, verksamhetschef för Forsens och Malmbergets vårdcentral. Sedan adviva hälsocentral etablerade sig i oktober 2011 har landstingets två vårdcentraler i Gällivare tappat cirka patienter. biltestare. Hjälpmedelsteknikerna Christer Johansson (vid ratten) och Malte Fredriksson är testpiloter för landstingets första bil som drivs med enbart el. Foto: MARIA ÅSÉN Framtidens bil är här Christer Johansson och Malte Fredriksson är testpiloter för landstingets första bil som drivs med enbart el. hittills är erfarenheterna positiva, även om den inte testats i extrem kyla ännu. det här är framtiden, konstaterar Christer Johansson nöjt när han visar bilen. Christer Johansson och Malte Fredriksson arbetar vid hjälpmedelsavdelningen på Björkskatan i Luleå. Deras entusiasm går inte att missta sig på, men de var mer skeptiska från början när de fick veta att de skulle få en elbil. Vi var ganska tveksamma, men efter löfte om att få byta tillbaka om det inte fungerade bra sade vi ok, säger Christer Johansson. Bilen är en transportbil, en Renault Kango, som klarar mils körning på en laddning. Det räcker bra då de mest kör inom Luleå kommun och ibland till Boden. Som hjälpmedelstekniker reparerar och levererar de olika handikapphjälpmedel, exempelvis rullstolar, rullatorer och sängar. Kupévärmen och begränsad räckvidd brukar vara argument mot elbilar i Norrbotten. Det finns en separat dieselvärmare för kupén. Det funkar klockrent. Vi tankade 15 liter när vi fick bilen och har ännu inte behövt fylla på. Bilen står ju dessutom i garage över natten medan den laddas. Varje natt laddas bilens litiumjonbatterier i ett vanligt uttag och är sedan redo för 12 till 16 mils körning. Laine Nilsson, fordonsansvarig. Miljöpris till Gällivare sjukhus Centraloperation vid Gällivare sjukhus är vinnare av Norrbottens läns landstings interna miljöpris Detta tack vare det långsiktiga systematiska miljöarbete som genomsyrar hela verksamheten. Dessutom har nytänkande resulterat i betydande miljö- och effektivitetsvinster. Centraloperation har bland annat tidigt inrättat en operationssal som testsal för att kunna optimera miljöarbetet, något som lett till en långt gången källsortering. Man har utvecklat den miljöbelastande lustgasen och därmed löst ett betydande arbetsmiljöproblem. En föredömlig intern miljöinformation är annat som framhålls i motiveringen. Endast någon enstaka gång har det varit på gränsen att de inte klarat sig med nattens laddning. Man blir bättre på att planera sin körning och kör nog på ett mer ekonomiskt sätt när man hela tiden ser hur mycket el bilen drar och att den återladdar när man släpper på gasen. När vinterdäcken kom på såg vi direkt hur räckvidden sjönk med ett par mil på grund av större friktion, säger Christer Johansson. Han ser elbilen som ett fordon för framtiden. Tänk om vi haft 100 års utveckling av elbilar som vi haft för förbränningsmotorer; var hade vi inte varit då? Transporter och energi står i fokus i landstingets miljöpolicy. Därför följer man elbilsutvecklingen med intresse. Laine Nilsson är fordonsansvarig i landstinget. Vi har så pass många fordon så hur vi agerar kan faktiskt göra skillnad. Det finns en uttalad ambition att vi ska ligga i framkant och vara föregångare på miljöbilsområdet. Rena elbilar är ganska nytt och sällsynt i Norrbotten. Dessutom är fortfarande priset högre än för traditionella bilar. Totalt finns bara drygt 500 elbilar i hela Sverige. Landstingets elbil är en av de absolut första i länet. Man kan tycka att våra långa avstånd är ett problem, men de allra flesta resor är dock under 50 kilometer, säger Laine Nilsson, som gärna ser att landstinget skaffar fler elbilar efter att man utvärderat testet med den första. PAT r i K l i N D É N Fakta Landstingets bilar O Norrbottens läns landsting har cirka 425 fordon inklusive ambulanser och andra specialfordon. Ungefär 330 av dessa är personbilar. O Cirka 90 procent av landstingets alla fordon är miljöklassade (enligt 2012 års definition). O Totalt körs landstingets bilar knappt mil per år. Det motsvarar 200 varv runt jorden. O Förutom elbilen (se artikel) har landstinget även en laddhybridbil i Luleå och en handfull biogasbilar i Boden. pristagare. Från vänster Mia Anda, operationssjuksköterska, Kristina eriksson, anestesisjuksköterska, Kristina Henriksson, undersköterska, och elisabeth lindberg, vårdchef, tog emot utmärkelsen. Foto: KJELL ÖBerG Vad har konkurrensen lett till? Vi tvingas arbeta hårt för att anpassa kostymen. Ingen av våra medarbetare har fått sluta, men vi vakanthåller tjänster och tar in vikarier i stället för att fastanställa. Vi samarbetar också mer mellan vårdcentralerna. Förutsatt att ett politiskt beslut tas kommer de att slås samman under nästa år. Vad är orsaken? Redan i dag är skalven i Malmberget ett arbetsmiljöproblem. Deadline för Malmbergets vårdcentral är 2016, men om politikerna beslutar sig för det kommer vi att flytta ihop i gemensamma lokaler i en flygel till sjukhuset redan Hur mycket beräknas vårdcentralerna gå back i år? Prognosen är minus 4,5 miljoner kronor för vårdcentralerna tillsammans. Ett problem är att det är svårt att komma undan hyreskostnader, även om vi inte använder lokalerna fullt ut. Drygt 31 procent av dem som listat sig vid de tre vårdcentralerna i Gällivare har valt Adviva. Det är mycket jämfört med hela Norrbotten, där knappt 14 procent listat sig vid en privat vårdcentral (inklusive Vittangi). Varför är intresset för privat primärvård så stort i Gällivare? Det har inte funnits något privat alternativ tidigare, som det gjort på andra håll. Dessutom började flera doktorer från vår primärvård att arbeta på Adviva, vilket fick patienter att följa efter. Vi ser att det finns en viss överströmning tillbaka till oss, även om det inte alls motsvarar det vi tappar. Hur gör ni för att locka patienter till er? Vi lägger mer pengar på marknadsföring än vi gjorde tidigare. Vi berättar vad vi har att erbjuda och vad vi är bra på vi lyfter exempelvis fram vår långa erfarenhet. Vi försöker också att nischa oss, exempelvis genom att erbjuda graviditetsgympa och nikotinavvänjning. Var ni beredda på vad en privat etablering skulle innebära? Det är svårt att i förväg veta vad som ska hända. För Gällivares del gick det dessutom väldigt fort. I juni 2011 fattades beslutet i landstingsfullmäktige och i oktober öppnade Adviva. Hur känner ni er? Naturligtvis finns det medarbetare som känner sig uppgivna, men det finns även enormt mycket go och vilja bland de anställda. Många ser konkurrensen som en utmaning och arbetar framåt. U l r i K a e N G LU N D 6

7 TEMA landstingets veteraner 2012 Foto: sofia wellborg Få se nu, var ska vi sitta Ingela boman och Marianne larsson, båda administrativ service, tar en titt på bordsplaceringarna, liksom dietisten Stina Ahlbäck, längst bort i bild. Kvällen blir ett tillfälle att återse gamla kompisar från grundutbildningen, säger raija Tikka Nilsson, operationssköterska på Sunderby sjukhus. Till höger Monica backman, distriktsläkare på björkskatans vårdcentral. Ylva Sundkvist, divisionschef Medicinska specialiteter, tar ledningen när det är dags att tåga in i festsalen. Artisterna i Sound of Sweden höll igång kvällen lång och serverade bland annat dansvänliga schlagers. Händerna upp i luften Festkläder och förväntan. Men även en känsla av vemod. För många innebär jubileumsfesten ett avslut på ett långt yrkesliv. Den stora festen på Pite havsbad i slutet av november är en glittrig tillställning. Redan vid samlingen i hotellfoajén är sorlet högt. Därifrån går gästerna in till rummet med välkomstdrinken, innan det är dags för det divisionsvisa intåget till den vackra Casinosalen där en trerätters middag serveras. I år uppmärksammas 143 anställda som arbetat 25 år i landstinget. Under året har dessutom 209 medarbetare gått i pension. Av de 350 jubilarerna är 240 på plats. När de tillsammans med divisionschefer, fackens representanter och andra inbjudna letat sig fram till sin placering och slagit sig ner vid något av de 39 runda borden är stämningen förväntansfull. Med säker hand det här är hennes femte år som värd lotsar konferencieren Helena Jönsson deltagarna genom kvällen. Middagsunderhållningen svarar sånggruppen Sound of Sweden och estradpoeten Solja Krapu för. Landstingsdirektören Gunnar Persson är förste talare ut. Tänk vilken kompetens ni representerar! De allra flesta av er har jobbat i 25 år och mer därtill. Festen är ett sätt att tacka dig som ställt dig till landstingets förfogande under alla dessa år. Landstingsdirektören Gunnar Persson tackar 25-årsjubilarerna och årets pensionärer för deras insatser för landstinget och norrbottningarna. Han uppmärksammar sedan några av de verkliga veteranerna. Frida Andersson (se nästa uppslag) har arbetat 48 år på Kalix sjukhus, medan både Gerd Broberg, Pite älvdals sjukhus, och Christina Eriksson, division Medicinska specialiteter, har 47 år i landstingets tjänst bakom sig. Gunnar Persson konstaterar att det är speciellt att jobba i en verksamhet som engagerar människor på djupet. Vården berör många, något som också märks i mediernas rapportering. Men jag tycker faktiskt att vi är bättre än vi ibland beskrivs, säger han innan han avslutar med att önska alla Festen är ett sätt att tacka dig som ställt dig till landstingets förfogande under alla dessa år. som lämnar landstinget goda år som pensionärer. Näste man på scenen är Kent Ögren, landstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande. Jag känner mig ödmjuk när jag lyssnar till er som arbetat 30, 40 eller till och med nära 50 år i landstinget. Men alla ni som är här ikväll, oavsett division och antal år, har på olika sätt hjälpt till att leverera den viktigaste välfärdstjänsten som finns. Jag tror att alla kan titta tillbaka på sitt yrkesliv och tänka: jag gjorde faktiskt skillnad. Middagen fortsätter, med avbrott för framträdanden av Solja Krapu och Sound of Sweden. Ett medryckande schlagerpotpurri får många att bege sig till dansgolvet, men framåt midnatt är det dags att ta adjö. Festen är över. U l r i K a e N G LU N D 7

8 TEMA landstingets veteraner 2012 Röntgensjuksköterskorna Maria wennström och Rose-Mari andersson samt rose-marie Sundqvist, enhetschef och chefssekreterare, trivdes på festen. Tandläkaren Christina Morén, boden, får en orkidé och en kram av divisionschefen Klas Tunbrå som tack för de 25 åren inom Folktandvården. Veronika Sundström, tf divisionschef för Opererande specialiteter, gratulerar harry Joensuu, ambulanssjukvårdare i Gällivare, Länsteknik är både en av de minsta och yngsta divisionerna i landstinget. Årets enda pensionär är lars-göran Sjögren, medan 25-åringarna är tre till antalet: Carola Thurfjell, leif Öjemar och Per Jonsson Nilsson. Division diagnostik tågar in med Jonas Thörnqvist, tf divisionschef, i spetsen. Glada miner i division Service. Divisionschefen eva-lena holmkvist går i täten för det 40-talet trotjänare från primärvården som är med på festen. Bertil Nilsson har arbetat vid landstingets transportcentral i Öjebyn. Det känns skönt att gå i pension, men efter 43 år är det klart att det är lite vemodigt också, säger han. Medarbetare från division Kultur och utbildning. Stående från vänster: elisabeth lax, Jan Thelin, Rigmor Flodmark och Carina rönnbäck. Främre raden: dan Johansson, ewa Johansen, börje Ekström, Per Moberg och lennart weiborn. Frida slutar efter 48 år Tack vare en påstridig lärare utbildade sig Frida andersson, Kalix, till sjukvårdsbiträde. hon gick ut skolan en fredag och måndagen därpå började hon arbeta på Kalix sjukhus. i maj i år gick Frida i pension efter 48 års anställning. Frida Andersson gick den hemtekniska utbildningen i Kalix när hennes lärare tyckte att hon skulle utbilda sig till sjukvårdsbiträde. Efteråt fick hon jobb på operationsavdelningen på Kalix sjukhus och assisterade vid operationer. Ett spännande och omväxlande jobb för en nyutbildad 19-åring. Några år senare vidareutbildade hon sig först till mottagningsbiträde och sedan till undersköterska. Hon jobbade på medicinavdelningen i 25 år, men alla tunga lyft slet på axlar och nacke. I stället blev det jobb på administrationen med ekonomi och sjukresor. När ekonomiavdelningen flyttade till Boden stannade Frida kvar i Kalix och arbetade i växeln och sedan i informationen. 8 Jag har trivts med det jag har gjort. Jag har utvecklats och fått lära mig otroligt mycket på alla jobb och lärt känna massor med människor, säger Frida Andersson. Det har skett stora förändringar inom sjukvården under hennes 48 år i landstinget. Ibland har det sparats, ibland har det satsats. Men den senaste tidens ovisshet om vad som ska hända med sjukhuset i Kalix har skapat oro bland personalen. I maj gick Frida Andersson i pension. Lite orolig var hon i början, men eftersom tiden har gått har hon funnit sig väl tillrätta i sin nya tillvaro. Hon går på gympa och seniordans och så vill barn och barnbarn i Stockholm och Överkalix gärna ha besök. Hon har också varit in och jobbat en dag efter att hon slutat. Det gör jag gärna någon dag då och då, säger hon. Tov e M O N S E N Frida andersson är den av årets pensionärer som varit anställd längst i landstinget. Visst minns jag min första dag på jobbet. Måndagen den 8 februari 1964 började jag på Kalix sjukhus, berättar hon för konferencieren helena Jönsson. Foto: SOFIA WELLBORG nummer

9 25-årsjubilarer Två som både arbetat 25 år i landstinget och gått i pension 2012 är lokalvårdaren Oili emanuelsson, Gällivare sjukhus, och Britt lundbäck, intensivvårdssjuksköterska på Kalix sjukhus. Landstingsdirektörens stab Kurt-Åke Hammarstedt Carina Jenslid Dennis Kvist Birgitta M Salomonsson Division Service Ingela E Boman Elin Karlsson Mikael Karlsson-Broström Margareta Nilsson Stefan J Å Nilsson Björn R Ruona Åsa Sundqvist Karin Elisabet Vesterlund Teija Zackrisson Division länsteknik Per Jonsson Nilsson Carola Thurfjell Leif Öjemar Division Primärvård Lena Almlöv Carina Andersson Irma Andersson Betty Andreasson Maria Brundin Agneta Daunfeldt Annika Eriksson Britt Gasiun Gunhild Glanberg-Persson Peter Gustavsson Karin E Hagnelöv Lena Hedendahl Susann Instedt Kerstin Juntti-Laestander Toini Korkeaniemi Anette Kruukka Eva-Lena Larsson Helene Lidström Maria E Lindgren Karin Lindström Mats G Nilsson Monika Rasimus Anne Stridsman Tarja Vanha Britt-Marie Westerberg Karin Wiklund Katarina Viklund Margareta E Zetterlund Håkan Öberg Division Diagnostik Rose-Mari G Andersson Inger V Carlsson Kristin E Falksund Sven T H Fridesjö Maria Wennström Ingegerd Vesterlund Division Medicinska Specialiteter Stina Ahlbäck Ulrika Andersson Åsa P E Berglund Martina N Björk Kerstin Bånkestad Katarina Enander Monica Forsberg Ann-Marie Forsell Ulrika Henriksson Gunlög Johansson Kristina Johansson Ewa Karlsson Persson Anette Karlström Gunnel Källman Ulrica Larsson Karin Lindgren Katrina Lund Johnelli Mohlander Lise-Lott Morin Marlene I Nordström Anders Nystedt Lotta Omma Erika Pettersson Susanne Resin Åsa Riström Katarina Rombe Inger Sandström Elisabeth Stenberg Elisabet Sundkvist Ulla Söderberg Ann-Catrin Thurfjell Suzanne Wendahl Ann-Louise Vikström Carina E Wikström Christina Öberg Division Kultur och Utbildning Rigmor Flodmark Dan Johansson Ewa Johansen Per Moberg Jan Thelin Division Vuxenpsykiatri Marit Holma Maude Linden Kaarina Nordberg Annika Lidman Sandman Johanna Rova Astrid Sandberg Peter Skeppar Agneta Ström Greta M Vagerstam Division Opererande specialiteter Roland Andersson Torbjörn Andersson Christine Apelqvist Kristina A Blom Ingela Burman Mats G Dahlström Kristina Danielsson-Engström Marina Edberg Ulrica Gyllroth Mona Göras Karin Hedlund Ann-Britt C Hägg Harry K Joensuu Anita I H Johansson Roger Johansson Thomas C Lerenius Ingegerd Lund Britt Lundbäck Catrina Lundström Anna-Maria Moberg Elisabeth Palo Esa Pasma Torbjörn Resin Agneta Sandström Anna-Lena Sandström Anneli M Sundberg Anna-Lena M Viklund Maria Wiklund Britt-Marie Wälivaara Susanne Öberg Division Folktandvård Bengt Bergqvist Ulrika Bergvall Bittan Hedman Thomas Hofverberg Siv Larsson Margareta Lundberg Christina Morén Siv Norén Lena Maria Persson Ann-Louise Räty Agneta Sundqvist Klas Tunbrå Susanne Öman Kollegor från avdelning 56 i Sunderbyn. Från vänster ann-louise vikström, barnskötare, rose-marie Strandberg, enhetschef, och Christina robbegård, barnskötare. När vuxna människor säger att de är födda 1981, ja då känner man att man varit med rätt länge, konstaterar estradpoeten Solja Krapu och lockar till skratt. Kvällens värdar kan pusta ut för den här gången. Stående från vänster: agneta Spaton Norqvist, birgitta Johansson, Carin Fors, Monica Öhman, Carina Rönnbäck, eva-britt Sundgren och annie Berglund. Främre raden: inga-britt Åkerlund, elin lestander och Åsa Åström. Pensionärer Landstingsdirektörens stab Louise Fredriksson Hilding Kitti Lena Lindgren Britta Svensson Division Service Oili Emanuelsson Rigmor Engman Monika Karlsson Tuula Kunto Marianne Larsson Monica Larsson Ove Sunden Division länsteknik Lars-Göran Sjögren Division Primärvård Christer Andersson Monica Backman Margaretha Carlenius Anna-Lisa Eriksson Monica Eriksson-Lindfors Irma Eriksson Ulla Ericsson Gun Flodman-Hassledahl Kristina Forsman-Sundberg Eva Granström Peter Gustavsson Hannu Hakulinen Margit Jatko Rolf Johansson Elisabeth Jonsson Kaarina Karlberg Gertrud Kenttä Birgitta Kommes-Johansson ViviAnne Laru Lena Lindbäck Mariann Mäki Jörgen Skov Inger Sigfrinius Lars Sunnebjer Ann-Marie Westerlund Gerd Westerlund Meta Wiborgh Eva Wikberg Birgitta Wikström Erkki Virtanen Brita Åström Inga-Lisa Öhrvall Division Diagnostik Kersti Asplund Gunhild Berglund Kjell Franzen Elsa Kulju Louise Häggström Magnus Johansson Lena Larsson Markku Lehto Gunnel Liljegren Maud Lindmark Lisa Lindqvist Christina Nordmark Viola Stridsman Rose-Marie Sundqvist Barbro Westerberg Carina Vikström Carina Yngman Division Medicinska Specialiteter Ulla Andersson Gunilla Embretsen-Lindman Christina Eriksson Yvonne Falegren Agneta Forsström Kristina Grankvist Margit Hannu Solgerd Haraldsson Lisbeth Henriksson Ewa Hjelte Majvor Hvinlund Annette Karlsson Eva Kjellberg Marja-Riitta Koivumaa Meri Liinanki Sylvia Larsson Edla Lindberg Chatarina Löfkvist Lena Majanen Vivianne Marklund Doris Messner Marianne Niemi-Hardell Else-Maj Nilsson Lisen Nordmark Annika Nordvall Kristin Nyström Anna-Lena Pettersson Christina Robbegård Irene Rotmalm Lisbet Salomonsson Karin Rova Tuulikki Rönnberg Gunnel Sandberg Anja Sandström Gerd Stenberg Margareta Stenström Inga-Lill Strand Iris Strand Rose-Marie Strandberg Anneli Strömbäck Ellen Sunna Lisbet Söderlund Britta Wallgren Britt-Marie Westerlund Gun Wiklund Lars Vikström Gun-Britt Uusitalo Division Kultur och Utbildning Börje Ekström Håkan Johansson Lennart Weiborn Division Vuxenpsykiatri Berndt Adolfsson Stefan Bergström Margareta Bergvall Eva Björkman Sven-Göran Bröms Ann-Louise Burström Signe-Britt Danielsson Marianne Eriksson Ingvar Henriksson Birgitta Johansson Gunnar Lindfors Helena Lundqvist Ann Lundström Britt-Marie Nilsson Kaarina Nordberg Sven-Erik Pettersson Birgitta Rensfeldt Unni Ruthberg Karbin Henning Wahlström Anna-Lena Vestin Sture Ågren Division Opererande specialiteter Inger B M Backman Barbro Bergenstråhle Sigrid Berglund Margareta S Bergström Lena B Bernsten Ulf Blombäck Christina Blind-Boström Gerd Broberg Karin Burlin Ulf Cannerfelt Ulla Ek Lisbeth Engström Britt Eriksson Inger Flodström Gunnel Grönberg Kristina Hedqvist Mona Hillergren Barbro Holmqvist Stina Hortlund Håkan Hällgren Birgitta Isaksson Jan Israelsson Berith Johansson Gunilla E Johansson Martin Kerttu Majvor Klockare Eva-Britt Larsson Margareta Larsson Monica R Lindbäck Rut Lindgren Britt Lundbäck Gunnel M Lundgren Karin Lundqvist Kerstin A Lundqvist Karin Lövgren Inger Malmgren Lisbeth Nagander Berit Nilsson Gerd E Norman Solveig Nyström Ulla Ottosson Marianne Rosang Kerstin Sandström Ann Kristin Semberg Kjeld Tentau Raija Tikka-Nilsson Victoria Tjäder Ewa Truskolaska Saga Wallgren Ann-Christin Vikberg Margit Öhman Division Folktandvård Margareta Bergquist Irma Eriksson Anita Hannu Berit Isaksson Inga-Maj Jatko Jan-Erik Johansson Ove Larsson Anders Olsson Barbro Rönnholm Gulli Sandström Anne-Marie Skoog Agneta Strand Anne Stridsman Gerd Söderström 9

10 stigs nya kompis. Labradoren Spader är Stig Hedlunds fjärde ledarhund. Hunden är helt överlägsen som hjälpmedel för oss synskadade, säger Stig. Följer en person. Stig och Natalja Hedlund har varsin ledarhund. De kan inte byta hund med varandra hundarna är dresserade att enbart följa en person. var god stör ej. När ledarhunden har selen på sig betyder det att den arbetar, då får den inte störas. Hunden vägen till frihet Stig Hedlund i Haparanda är blind och har nyligen fått ett nytt hjälpmedel. Han heter Spader och är en labrador på två år. Hunden är helt överlägsen som hjälpmedel, säger Stig Hedlund och klappar om sin nya kompis. När jag träffar Stig Hedlund har han haft sin nya ledarhund Spader i fyra dagar. Men trots den påtagliga glädjen över den nya hunden är känslorna blandade. Stig tvingades nyligen ta bort sin förra ledarhund Tingo, som hade svår artros i båda bakbenen sedan ett och ett halvt år tillbaka. Mot slutet klarade han inte ens av att ta sig upp från golvet utan hjälp, trots att han fick medicinsk behandling. Processen med att skaffa en ny hund är speciell. Först detta att skiljas från sin gamla hund. Men man kan inte plåga hunden och när jag tog beslutet att ta bort Tingo visste jag redan att Spader var på väg, berättar Stig och kliar honom bakom örat. Hunden ser lugn och trygg ut trots att det är full fart i lägenheten. Stigs hustru Natalja har också en ledarhund två stora hundar som svansar runt i en lägenhet tar mycket plats. Dessutom har Stig och Natalja besök, dels från Syncentralen i Luleå, dels från Kustmarkens Hundtjänst som fött upp Spader och dresserat honom till ledarhund. Synpedagogen Eila Lundin är på besök över dagen för att se hur Stigs nya hjälpmedel fungerar. Dressören Lennart Jönsson från Kustmarkens Hundtjänst ska däremot vara i Haparanda en hel vecka för att trimma ihop Spader med hans nya husse. En ledarhund ska kunna leda förbi hinder, visa på trappor, kanter och dörrar och vara lyhörd för förarens kommandon. Stig blir närmast lyrisk när han berättar om nyttan av en ledarhund. Hunden är det absolut bästa orienteringshjälpmedel som finns. Den gör att jag blir så otroligt snabbfotad, att jag inte känner mig som ett kassaskåp som knackar mig fram med käppen. Om jag bara har käppen måste jag koncentrera mig på alla hållpunkter, känna att jag inte trampar ned i en grop eller krockar 10 med något. När jag har en hund greppar jag selen, ger hunden kommando och travar iväg. Då kan jag tänka på andra saker. Jag känner mig fullständigt trygg. Stig tycker att ledarhunden fungerar allra bäst på trånga ställen, där det kan finnas hinder både på marken och i ansiktshöjd. Han berättar om ett tillfälle då han var på Stockholms central med en ny hund samtidigt som en stor ombyggnation pågick. Vi travade på när det plötsligt visslade till runt huvudet, ungefär som om jag höll på att gå på något men ändå inte gjorde det. Så jag stannade och frågade dressören som var med, vad det var som hände. Ja du, svarade han. Det var otroligt att se, för det hängde en elkabel ned från taket som var kopplad i en hängande kontakt. Och när hunden såg den gjorde han snabbt en s-kurva, tog två steg vänster, två steg höger runt kontakten och fortsatte sedan framåt. Då klarade vi det men jag hann höra att det var något i luften, säger Stig med respektfullt tonfall. För han har stor respekt för sitt hjälpmedel. Ett hjälpmedel som också blivit en livsstil, ett sätt att komma ut, att få motion och som innebär att det alltid finns en trogen kompis nära. Men också någon som betyder att man själv är behövd och tvingas ta ansvar för någon annan till hundra procent. Nej, det går inte enbart betrakta ledarhunden som ett hjälpmedel som man rullar in i garderoben när den gjort sitt jobb, konstaterar Stig och spinner vidare på tråden om hur trygg han är med ledarhund, vilken förmån det är att leva med en ledarhund. När jag har en hund greppar jag selen, ger hunden kommando och travar iväg. Jag känner mig fullständigt trygg. Stig berättar om hur det är att resa med hund. Förrförra hunden följde med till 16 länder och Tingo var med till tolv länder. Hundarna är med både när han reser privat och i jobbet som ljudtekniker. Natalja Hedlund är från Vitryssland. Stig och hon träffades när han deltog i ett projekt för blinda i Vitryssland. Han var lärare och hon elev. I Vitryssland finns det knappt några hjälpmedel alls och för Natalja var det en dröm som gick i uppfyllelse när hon fick ledarhund efter flytten till Sverige. I Vitryssland hade det varit en omöjlighet. När jag kom hit fick jag veta att det inte var några problem att få ledarhund. Och nu när jag fått min hund har jag fått så mycket frihet. Man blir så fri med en hund, säger Natalja lyckligt. På frågan om hur hunden kan hitta på ett helt nytt ställe, svarar Stig med en berättelse om när han skulle föreläsa på en kurs utanför Ronneby. Han och hunden hämtades vid flyget av en taxichauf- Av Sveriges 300 ledarhundar finns bara nio i Norrbotten. En av dem är labradoren Spader. för som också visade dem till rätt rum på det lilla obemannade hotellet. När de väl installerat sig behövde hunden rastas i den för dem helt okända miljön. Taxichauffören hade berättat att det fanns en park ett par kvarter bort och Stig bestämde sig för att gå dit. När vi gick ut från hotellet sa jag till hunden: Tingo, kom ihåg den här dörren, vi ska tillbaka hit! och så gick vi till parken. Vi stannade där ett tag, lyssnade på nattlivet och pratade lite med några ungdomar som hade fest. När det var dags att gå tillbaka sa jag: Tingo, sök dörr! Vi travade på och plötsligt var vi vid hotellet. Ju säkrare du blir på att orientera tillsammans med hunden desto bättre blir du på att ta in nya miljöer, säger Stig som en förklaring till det han just berättat. Under de dagar som Spader hittills varit i Haparanda, har Stig och dressören bland annat tränat Spader att gå till jobbet, vårdcentralen och olika affärer. De också arbetat med att befästa Stigs ledarskap och tränat apport. Vi kör apportträning så han lär sig att ta upp käppen eller mina nycklar eller om jag tappar något annat. Då tar han upp det och ger det till mig i handen, säger Stig. Stig sätter på Spader hans vita sele som markerar att hunden jobbar och inte får störas. Vi lämnar lägenheten och tar hissen ned till gatan. Stig och hunden ger sig av i rask takt. Eila Lundin från Syncentralen och dressören Lennart Jönsson följer med en bit bakom. Min roll är att se till att det fungerar mellan ledarhunden och föraren. Blir det problem hjälper jag till. Men hittills fungerar det ypperligt, säger Lennart Jönsson. Eila Lundin håller med. Hennes roll är ge stöd till Stig så han hittar, inte att fokusera på vad hunden gör. Trots sorgen efter den förra ledarhunden Tingo går det inte att missta sig på Stigs förtjusning när han sammanfattar sin nya hunds fyra första dagar i Haparanda: Jag har inte varit med om dess like. Hittills har allt gått suveränt bra. Jag blir ödmjuk inför det faktum att en hund kan göra så mycket för mig. I N G R I D H AG LU N D

11 Foto: MARIA ÅSÉN bokplaner. Stig Hedlund ska skriva en bok om ledarhundar. Han är överväldigad över hur hunden kan användas som hjälpmedel. samspelet. Det är så fantastiskt roligt att se ledarhund och förare arbeta tillsammans. Att se samspelet för att ta sig fram i trafiken och hur de kommer fram till målet, säger synpedagogen Eila Lundin. Syncentralen hjälper till Det finns cirka 300 ledarhundar i Sverige men bara en handfull i Norrbotten. Jag skulle vilja att fler vågar prova på att ha ledarhund. Hunden är ett fantastiskt hjälpmedel i samband med förflyttning för den som är synskadad, säger synpedagogen Eila Lundin vid Syncentralen i Luleå. Den som är synskadad och vill ha en ledarhund vänder sig först till Syncentralen. Dels informerar vi om ledarhundar, dels hjälper vi den som vill ha en ledarhund att skriva en ansökan. Den är i tre delar, en del som patienten fyller i och en del som vi på Syncentralen fyller i som handlar om hur den sökande klarar orientering och förflyttning. Den tredje och sista delen är ett intyg som fylls i av en ögonläkare, säger Eila Lundin. Ansökan skickas till Synskadades Riksförbund, SRF, vars konsulenter gör hembesök hos den sökande. Om konsulenten anser att personen uppfyller kriterierna för att få ledarhund kallas han eller hon till en informationskurs. Efter Syncentralen testar nu gps tillsammans med några ledarhundsförare i Norrbotten. Vi ska ta reda på om det kan bli ett hjälpmedel i framtiden, säger Eila Lundin, synpedagog vid Syncentralen i Luleå. kursen görs en bedömning om en ledarhund skulle öka oberoendet och friheten för den sökande. Om svaret blir ja startar arbetet med att finna en lämplig hund. Det finns omkring 300 ledarhundar i Sverige. Alla ledarhundar ägs av SRF som skrivit avtal med fyra privata företag som levererar 40-talet färdigdresserade ledarhundar per år. De flesta ledarhundar är av rasen labrador retriever. Men även schäfrar och storpudlar föds upp. Pudlarna är främst avsedda för allergiker. Eila Lundin berättar att det bara finns nio ledarhundar i Norrbotten. Men det kan bli fler. Syncentralen kan hjälpa till så att den som är intresserad får åka på informationskurs. Har personen ändrat sig efter kursen och inte vill ha någon hund får man naturligtvis tacka nej. Vi kan också ordna en prova-pådag här på Syncentralen tillsammans med Synskadades Riksförbund. Där kan deltagarna få information och också prova att gå med en ledarhund. I N G R I D H AG LU N D Gps på försök i länet Stig och Natalja Hedlund i Haparanda är två av deltagarna. Deras gps (global positioning system) har gatukartor för gångtrafikanter inprogrammerade. Den kan då användas som orienteringshjälpmedel. Vi har till exempel en rutt som vi kallar Rutt ett jobbet. Vi startar gps:en redan i lägenheten. Sedan pratar den hela vägen till jobbet. Då har vi gps:en som orienteringsstöd och hunden för markservicen, säger Stig Hedlund. Testet ska utvärderas i maj år Om det fungerar bra kommer Syncentralen att lyfta frågan till politikerna för Ledarhundsföraren Natalja Hedlund och synpedagogen Eila Lundin diskuterar hur gps:en kan användas tillsammans med hunden. att försöka få gps godkänd som hjälpmedel. Jag hoppas att vi kan utveckla det här eftersom vi nästan aldrig har ledsagare. Då klarar vi oss med hundarna och gps när vi reser till nya städer, säger han. nummer

12 forskning i landstinget Jobb, familj och fritid viktiga pusselbitar Lars Jacobsson forskar om traumatiska hjärnskador Lars Jacobsson, neuropsykolog på medicinkliniken vid Kalix sjukhus, har gjort landets första stora långtidsuppföljning av patienter med traumatisk hjärnskada. Den visade att många led av nedsatt psykisk hälsa långt efter att de hade blivit fysiskt bättre. Värst var det för dem som saknade arbete eller var ensamstående. Lars Jacobsson disputerade 2010 vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, med sin långtidsstudie av personer med traumatisk hjärnskada (THS). Men redan på 1990-talet arbetade han med ett projekt som syftade till att bygga upp ett rehabhus där hela familjer kunde få råd och stöd. I det projektet hade vi något som vi kallade för resursperson som gjorde frekventa hembesök och upprätthöll kontinuitet med deltagarna samt organiserade en form av erfarenhetsgrupper med deltagarna. Vi såg också ett behov av en jurist eller advokat som kunde bistå patienterna och deras familjer i försäkringsfrågor, säger Lars Jacobsson. Erfarenheterna från det projektet, som tyvärr lades ner, utgjorde grunden i hans fortsatta intresse för THSpatienter. Han gick ner 20 till 30 procent i arbetstid under sin forskning. De sista tre månaderna innan disputationen forskade han på heltid. Långtidsstudien genomfördes med norrbottningar som hade haft skadorna i genomsnitt tio år. Skadeorsak, ålder, kön med mera registrerades för 332 personer. En stor del av gruppen utgjordes av yngre män som skadats i trafikolyckor och äldre män som drabbats av blödning efter en fallolycka. 25 procent av personerna i studien var kvinnor. 106 personer som var i arbetsför ålder vid tiden för datainsamlingen valdes ut. Av dessa ställde 88 upp i studien genom personliga intervjuer, ofta i deras hem med familjen närvarande. Många hade återhämtat sig bra funktionellt med att gå, äta, prata med mera. Men studien visade att skadegraden bara är en del i pusslet som visar hur bra man lyckas med rehabiliteringen. Personens delaktighet i jobb, studier eller fritid betydde mycket för livstillfredsställelsen och den allmänna hälsan. Förmågan till delaktighet påverkas mycket av exempelvis minnesstörning, utmattning, överkänslighet, problem att kontrollera sig, förmåga att organisera och planera, fokusera och filtrera. Det jag fann i mitt material var också en till synes märklig effekt att lättare skadegrad tenderade att ge lägre livstillfredsställelse. De relativt lätta effekterna är mer osynliga och svårare för andra att förstå. hjärnskador. Lars Jacobsson fann att personer med förhållandevis lindriga traumatiska hjärnskador upplevde sämre livstillfredsställelse än dem med svårare skador. Majoriteten av de drabbade med THS är unga män som råkat ut för trafikolyckor. Foto: Maria Åsén Efter disputationen har Lars Jacobsson fortsatt med undervisning vid Luleå tekniska universitet och forskningsarbete med koppling till rehabiliteringsmedicin vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet. Nyligen presenterade han en rapport om att THSgruppen i allmänhet och ensamstående med THS i synnerhet, har lägre livstillfredsställelse än övrig svensk befolkning. Han arbetar nu vidare med en jämförelse mellan två olika självskattningsinstrument av tillfredsställelse i livet, en fördjupad undersökning av ett utvärderingsinstrument från USA samt en tredje studie som fokuserar på återgång till arbete för personer med THS. Vi har också förhoppningen att kunna påbörja ett forskningsprojekt i Norrbotten för att överföra, använda och utvärdera erfarenheter inom hjärnskaderehabilitering till personer med Parkinsons sjukdom och MCI, lätt kognitiv funktionsnedsättning, berättar han. Klart är att rehabiliteringen efter en traumatisk hjärnskada tar lång tid och att man skulle behöva både ett akutteam och ett långtidsteam som stöttar patienterna och deras familjer. Lars Jacobsson upplevde även att en av de viktigaste faktorerna i rehabiliteringen var att någon närstående orkar vara med i rehabiliteringen och anpassningen efter skadan. Forskningsresultaten gör det lätttare att i ett tidigt skede se vilka som behöver mer uppföljning. Min önskan skulle vara att man redan på akuten knyter kontakt med närstående via en kurator eller arbetsterapeut som kan följa patienten och familjen. Rehabiliteringen startar direkt du har skadats och för en del slutar den aldrig, men behoven förändras. A N N A B E R G S T R Ö M Fotnot: Avhandlingen finns att läsa på webben: pure.ltu.se/portal/files/ /Lars_Jacobsson_Doc2010.pdf 12 Forskningscentrum för kliniska studier Ett kliniskt forskningscentrum (KFC) har byggts upp vid Sunderby sjukhus. Det ska fungera som en serviceenhet för alla kliniker och vara ett stöd i arbetet med kliniska studier. Inom enheten finns rum för undersökning, provtagning och omhändertagande av prover (kylcentrifug) samt tillgång till provförvaring i lågtemperaturfrys (-80 C) och frysskåp (-20 C). Det finns även tillgång till laboratoriepersonal för hjälp med provhantering, säger Karin Ruikka, samordnare och kontaktperson.

13 krönika karin millgård KARIN MILLGÅRD är verksamhetschef för Administrativ service och tycker att hon har världens roligaste jobb. Hennes största fritidsintresse är musik hon spelar piano och dragspel och i vinter går hon en gitarrkurs med sin 10-årige son. För att hålla sig i form ägnar hon sig åt löpning, gärna i skogen. Nybildat centrum. Folkhälsocentrum är en egen centrumbildning, kopplad till Landstingsdirektörens stab. Från vänster projektledaren Barbro Ukonsaari, folkhälsostrategerna Kerstin Sandberg, Margareta Eriksson, Britt-Marie Karlsson och folkhälsochefen Annika Nordstrand. Foto: MARIA ÅSÉN Nytt centrum har folkhälsan i fokus Landstingets nybildade folkhälsocentrum ska verka för ett friskare Norrbotten. Det sker i samarbete med bland annat kommuner och skolor. Vi vet att många sjukdomar kan förebyggas, säger Annika Nordstrand, folkhälsochef. Det finns mycket att göra på folkhälsoområdet, men också mycket att vinna. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, skulle 90 procent av all diabetes kunna undvikas, 80 procent av hjärtinfarkterna och 30 procent av all cancer. För ett år sedan fattades ett politiskt beslut att landstinget ska ha ett folkhälsocentrum, med ansvar för det övergripande strategiska arbetet. Annika Nordstrand ser satsningen som nödvändig för att driva på utvecklingen. Det var ett klokt beslut. Genom att samla våra styrkor kan vi åstadkomma mer än om var och en arbetar på sitt håll. Vi får en gemensam plattform att utgå från, säger hon. En av uppgifterna är att ta fram och analysera statistik som visar hur det ser ut i länet, sammanställningar och rapporter som enskilda kommuner får del av. Det kan hjälpa dem att bestämma var insatser ska sättas in. Vi försöker få en helhetsbild av vad som behöver förändras och samverkar sedan med andra aktörer, exempelvis skolor, för att nå resultat. I Folkhälsocentrum ingår även Bodil Larsson, folkhälsostrateg och Maya Bergström Wuolo, inspiratör inom Tobaksfri duo. I de nationella riktlinjer som rör sjukdomsförebyggande metoder finns rekommendationer hur man förhindrar sjukdom genom förändrade levnadsvanor. Det gäller till exempel tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. För landstingets del handlar det om att anpassa sitt arbete efter riktlinjerna. Folkhälsocentrum håller som bäst på att ta form, något som sker utan att extra medel skjutits till. Sju personer Genom att samla våra styrkor kan vi åstadkomma mer än om var och en arbetar på sitt håll. Strokeenheten vid Piteå älvdals sjukhus har utsetts till en av de fem bästa enheterna i landet för God stroke-vård av kvalitetsregistret Riks-Stroke. Vi har bedrivit ett årslångt projekt med att förbättra vården av strokepatienter, vilket är en viktig del i att vi nu kan visa så goda resultat. Den stora har knutits till enheten. Fler är på gång. Två barnmorskor och sex psykologer som ingår i ett kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård i primärvården kommer att tillhöra oss framöver, vilket känns spännande. Det förebyggande arbetet i den tidiga familjen är oerhört viktigt. Tanken är länets invånare ska få möta hälsoinspirerande insatser av olika slag, däribland motiverande samtal, Fysisk aktivitet på recept och Tobaksfri duo. På barna- och mödravårdscentralen, i skolan, på ungdomsmottagningen, vårdcentralen och sjukhuset alla ska fångas upp vid några tillfällen i livet. Hittills har alla 30-åringar i Piteå och Gällivare erbjudits hälsosamtal på vårdcentralerna inom ramen för projektet Livsviktigt, något en av fyra nappade på. Under 2013 kommer samtliga 30-åringar i hela länet att bjudas in och från 2014 får även de som fyller 40, 50 och 60 år chansen, totalt personer. Vi har inspirerats av Västerbotten som redan infört hälsoundersökningar för dessa åldersgrupper, säger Annika Nordstrand. U L R I K A E N G LU N D Piteås strokevård uppmärksammas vinsten är att vi arbetar i team. I teamet kring patienten ingår sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare, säger Petra Lindfors, sjuksköterska vid strokeenheten. Alla svenska sjukhus som vårdar strokepatienter i akutskedet deltar med uppgifter till kvalitetsregistret Riks-Stroke. Vad är viktigt, egentligen? Vad driver oss människor? Vad är viktigt i livet? Vad är viktigt på jobbet? Självklart är det allra viktigaste att de personer vi älskar mår bra, att vi har tak över huvudet och mat för dagen. Fallerar det redan där, ja då blir allt annat oviktigt. Men fungerar basen, då har vi oändliga möjligheter i tillvaron. För många är jobbet en viktig del av livet, så även för mig. Jag har ett fantastiskt roligt jobb! Att få jobba i division Service är en förmån, bland kloka och engagerade människor. Att få fokusera på utveckling och förbättring, det är inspirerande! Mål och mening är centralt för att vi ska trivas på jobbet. Att vara ansvarig för Administrativ service är för mig ett hedersuppdrag där det är lätt att finna mål och mening. Vi ska så effektivt som möjligt administrera alla pengar (cirka 7 miljarder) som betalas in och ut från landstinget. Hög kvalitet och god service är en självklarhet. Alla ni medarbetare i vården tycker inte sällan att administration är ett nödvändigt ont som ni helst vill slippa. Ert fokus ligger i vårdens kärna patientkontakten. Administrativa stödfunktioner ska avlasta och underlätta ert arbete, så att ni kan bibehålla detta fokus. Administrativ service har tre år i rad deltagit i en jämförelse, så kallad benchmarking. Den visar att vi bedriver en mycket kostnadseffektiv verksamhet jämfört med andra organisationer, både privata och offentliga. Kostnadseffektiviteten får dock inte uppnås på bekostnad av medarbetarnas arbetsglädje och arbetsmiljö. Jag vill påstå att det är tack vare kontinuerliga satsningar på fysisk arbetsmiljö, delaktighet och kommunikation som våra medarbetare presterar så väl. Ett litet kvitto på detta fick vi i höstas med en finalplats i tävlingen om det nationella arbetsmiljöpriset Suntliv.nu. I division Service har vi tagit fram en ny vision: Service skapar en enklare vardag. Vår division ska förenkla för alla er i landstinget. Vi vill hjälpa er att nå era mål, att fokusera på det som är ert huvuduppdrag så fixar vi resten! Har du idéer om hur vi ska bli bättre på detta så hör gärna av dig. Människor som sprider positiv energi ger så ofantligt mycket till sin omgivning på samma sätt som människor med negativ energi kan suga musten ur en fullständigt. Det är viktigt att vi alla hjälps åt att skapa en positiv känsla i vardagen, men för att orka ge måste man också fylla på. Det ska jag göra idag genom att spela dragspel i en musiksaga för barn på Norrbottens museum glada barn ger ny energi! Vad är viktigt för dig? 13

14 på gång GLOBALA utmaningar Den 16 januari 2013 arrangeras Internationella dagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Tillsammans med kollegor från hela landet får du möjlighet att diskutera globala utmaningar och internationella frågor som berör din kommun, ditt landsting och din region. Plats: Norra Latin, Stockholm. Kontakt: Karin Flordal, , LÄKEMEDELSDAGAR De fyra nordliga läkemedelskommittéerna inbjuder läkare till Norrländska läkemedelsdagarna i Umeå den januari Anmälan via webben, lakemedelsdagar, senast den 9 januari Barnens Polarbibliotek byter namn Barnens Polarbibliotek har funnits i 15 år. Det är en webbplats för barn och ungdomar mellan 6 och 12 år, där de kan skriva och publicera egna berättelser, dikter och teckningar. På webbplatsen finns också boktips, författarporträtt, skrivarskola och mycket annat. Det är Norrbottens länsbibliotek som driver Barnens Polarbibliotek i samarbete med folkbiblioteken i Norrbotten byter den namn till polarbibblo.se. Stolta stipendiater Rubus Arcticus ett erkännande för kulturarbetare från länet Landstingets stipendium Rubus Arcticus delades i år ut för 18:e gången. Konstnären Liselott Wajstedt, violinisten Christian Svarfvar, författaren Lina Stoltz och skådespelaren Anna Azcárate belönades med kronor vardera för sina insatser på kulturens område. Glädjen var stor vid den högtidliga stipendieceremonin, som traditionsenligt inledde landstingsfullmäktiges möte i Luleå i slutet av november. Christian Svarfvar blev 2007 utsedd till Rising Star i Europa, vilket innebar en mängd solokonserter i de mest prestigefyllda konserthusen i världen, däribland Carnegie hall i New York och Cité de la musique i Paris. Denna förmiddag bjöd han landstingspolitikerna och andra åhörare i sessionssalen i landstingshuset på ett vackert violinstycke. Förutom kulturstipendierna delades Heders- förtjänststipendiet på kronor ut till författaren och förre museimannen Kjell Lundholm. Idrottsstipendiet på kronor fick basketspelaren Frida Aili medan idrottsledarstipendiet på kronor gick till friidrottsledaren Siv Tjärner. GÖTBLAD OM Våld Tisdagen den 5 februari 2013 arrangerar Samverkan mot våld en dag på Kulturens hus i Luleå med bland andra Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer. Konferensen vänder sig till chefer och ledare med ett verksamhetsansvar och personal och ideella organisationer som möter personer som utsätts för våld i nära relation. Anmälan på hemsidan komforb.se under fliken Kurser och konferenser senast den 28 januari. Arrangemanget är kostnadsfritt. FRÅN ORD till handling Boka in tisdagen den 12 februari 2013 för att vara med och utveckla regionen. Temat för Kraftsamling denna gång är mod att förändra, mod att ta eget ansvar, mod att gå från ord till handling. Tid: Klockan (valfritt mingel till 23.00). Plats: Kulturens hus i Luleå. Mer information och anmälan: CANCER I fokus Den 12 februari anordnas Inspirationsdag för bättre cancervård. Målgrupp är medarbetare och ledningspersoner i vården, politiker, patientföreträdare, närstående eller andra som är engagerade i att påverka cancervårdens utveckling. Plats: Norra Latin, Stockholm. Mer information hos Sveriges kommuner och landsting: NOMINERA chefen TILL ledardagen Har du och dina kollegor en chef med goda ledaregenskaper som ni är stolta över och som ni vill att andra ska få lära sig av? Fyra ledare kommer att väljas ut och få tillfälle att berätta om sitt ledarskap på Ledardagen den 13 februari Alla är välkomna att nominera en kandidat, dock senast den 31 december. Läs mer på insidan.nll.se/nomineraledare. Ledardagen vänder sig till landstingets chefer och anordnas på Kulturens hus, Luleå. Mer information på insidan.nll.se/ledardagen. Ur motiveringarna: Kjell Lundholm, litteratur, Gammelstad Kjell Lundholm, författare, historiker, föreläsare och fackguide är sedan många år en känd kulturprofil i Norrbotten, Nordkalotten och Barents. Hans insats för att synliggöra vår kulturhistoria är imponerande och han har skrivit ett 30- tal böcker och otaliga artiklar i ämnen som på olika sätt berör den nordliga dimensionen, vår historia och vårt kulturarv. Lina Stoltz, litteratur, Överkalix Lina Stoltz har förmåga att skildra livets stora frågor ur barnets perspektiv och har, med sina fem böcker, visat prov på stor mognad. Hennes gränsöverskridande karaktärer och de existentiella frågorna barnen ställer i böckerna gör henne till en intressant berättare. Lina debuterade 1998 med ungdomsboken Quenas konung och har efter det gett ut ytterligare fyra böcker. Frida Aili, Northland Basket Frida Aili representerar Northland Basket och har haft äran att försvara de svenska färgerna i landslaget med 46 A-landskamper och 94 ungdomslandskamper. Med sitt engagemang och totala fokus på att utvecklas som basketspelare motiverar hon både medspelare, klubben och unga basketspelare i länet. Årsbok med fotografiskt tema Foto är temat för Norrbottens museums årsbok Boken visar prov på fotografins stora betydelse för länets kulturhistoria. Årsboken, som ges ut i december varje år, har kommit ut i obruten följd sedan Ämnesområdena skiftar, men utgångspunkten är alltid att belysa länets kulturhistoria ur olika aspekter. Liselott Wajstedt, konstfilm, Stockholm Hennes konstnärskap rör sig i gränslandet mellan fakta och fantasi. Utifrån personliga erfarenheter och betraktelser utforskar hon den samiska kulturen med en integritet och känslighet som berör. Stipendiet ska hon använda till att utveckla en utställning på Bildmuseet i Umeå 2014 samt till ett film- och konstprojekt. Anna Azcárate, teater, Luleå Anna har arbetat som skådespelare på Norrbottensteatern i 30 år. Hon var med och startade Teaterhögskolan i Luleå och har regisserat och dramatiserat teaterpjäser. Hon har därefter gått över allt mer till filmens värld, med roller i bland annat Grabben i graven bredvid och Hypnotisören. Hennes ambition är nu att skriva och regissera för film. Siv Tjärner, Luleå Genom sitt gedigna och hängivna arbete inom friidrotten har Siv Tjärner satt Norrbotten på den friidrottsliga kartan. Hon har med sitt engagemang i Norrbottens Friidrottsförbund skapat ett stort förtroende mellan förbundet och föreningarna i Norrbotten. När hon tillträdde som ordförande 2008 var hon den första kvinnan på den posten genom tiderna. Romandebut med Gula faran Landstingets mångårige medarbetare Lars Tyskling har debuterat som författare. I början av oktober kom Gula faran ut på Idus förlag. Romanen handlar om några studenter i Uppsala våren Det är en berättelse om varm vänskap och kärlek, liksom om akademisk trångsynthet och ond bråd död. Lars Tyskling var landstingets informationschef fram till februari 2011 och jobbar idag som kommunikationsstrateg. Han har tidigare skrivit sagor, noveller och krönikor som publicerats i tidningar och tidskrifter. 14 Utvalda. Från vänster Kjell Lundholm, Lina Stoltz, Frida Aili, Liselott Wajstedt, Anna Azcárate, Siv Tjärner. Lilla bilden Christian Svarfvar. Foto: Kjell Öberg Christian Svarfvar, musik, Piteå Christian Svarfvar har en stark förankring i den klassiska romantiska musiken där han berör sin publik mycket starkt. Han är idag en av Sveriges bästa musiker inom sin genre och har vunnit ett flertal internationella utmärkelser. Han är förste violinist i Norrbotten neo, konsertmästare i Norrbottens kammarorkester och en uppskattad lärare vid Musikhögskolan i Piteå.

15 Norrbottens museum Utställningar, lekmiljö, butik & kafé Kaos i kulissen engelsk fars av Michael Frayn Biljetter Skådespelare Mirja Burlin Therese Lindberg Mia Nilsson Mikael Odhag Karin Paulin Mats Pontén Andreas Strindér Roger Storm Regi Frej Lindqvist PREMIÄR lör 23 feb scen 1 Apatiska för nybörjare av Jonas Hassen Khemiri efter Gellert Tamas bok De apatiska Regi Dag Norgård PREMIÄR lör 9 feb scen 2 En samproduktion med Teaterhögskolan, Luleå. Mullis och Blixten 3-5 år av Linda Wincent Om två bästa vänner, där en av dem har lite svårt att skilja på vad som är mitt och ditt. PREMIÄR lör 13 april scen 3 SOPPTEATER tisdagar kl Soppteaterpremiär 5 mars! Norrbottensteatern Kulturens Hus Filmen - Björnfesten visas från Vernissage Lördag kl 13 Om människors drivkraft att lära Prod Arbetets museum Matens verkliga pris Vad du väljer att äta påverkar människor och miljö runt om i världen. Hur handlar du? Visas tills vidare Prod Hembygdsrörelsen i Halland, Naturum Getterön Julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton - stängt Nyårsdagen och trettondedagsafton öppet Visas till Prod. Norrbottens museum kl Visning i utställningen Tisdag 1.1 kl 13 Nyårsdagsfirande Nyårstal med Jan-Erik Lundström, vik museichef. Bodens spelemän underhåller. Se aktuella program på Julklappstips! Årsboken 2012 tema FOTO Upplev Norrbottens historia genom fotografier Tis-fre 10-16, lör-sön Storgatan 2, Luleå Landstingets konst Ett urval av årets konstinköp visas i Landstingshuset, Luleå till Björkskatan Höstvägen 7, Luleå Norrbottens museum Bildarkiv och samlingar Boka besök: Norrbottens minne Öppet efter överenskommelse Boka besök: Fri entré Luleå Kulturens hus Lördag 15 december kl KÖP ABONNEMANG FÖR 2013! Abonnemang finns för Jazzserien (Norrbotten Big Band) och den Klassiska serien (Norrbottens Kammarorkester och NorrlandsOperan). NORRBOTTEN KOMPASS Piteå Studio Acusticum fre 25 jan kl Luleå Kulturens hus sön 27 jan kl Haparanda mån 28 jan kl Stockholm Musikaliska tis 29 jan kl SHOWCASE 2013 LULEÅ KULTURENS HUS FEBRUARI KUBANSK MAGI NORRBOTTENS KAMMARORKESTER Artister och grupper, kolla hit! Norrbottensmusiken bjuder in till en Showcase där VI söker DIG, artist eller grupp, som är bosatt eller har anknytning till länet och som vill ta chansen att visa upp en produktion eller prata om en idé som du tror skulle kunna passa in i vårt programutbud för barn och ungdom Alla genrer är välkomna, men det är viktigt att den levande musiken har en framträdande roll! Mer information samt anmälan hittar du på vår hemsida Johannes Möller, gitarr Dirigent Mats Rondin Luleå Kulturens hus Tors 7 feb kl Fler spelorter tillkommer under perioden 6-10/2 Ingår i abonnemanget Klassiska serien ImproViSensation Boden lör 9 feb kl Piteå sön 10 feb kl (familjeföreställningar) Skolkonserter i länet 5-13 feb 6-9 år ANGELIQUE KIDJO & NORRBOTTEN BIG BAND UNDER LEDNING AV HÅKAN BROSTRÖM Luleå Kulturens hus Sön 24 mars kl Ingår i abonnemanget Jazzserien Jakobstad 22/3. Uleåborg 23/3 Göteborg 25/3. Helsingfors 27/3 Norrbottensmusiken finns även på Facebook. Besök oss gärna där!

16 Dagens ros vill vi ge till ortopedtekniska OTA, Sunderby sjukhus, för deras tillgänglighet och goda bemötande gentemot patienter och personal. Ni är proffsiga! Sjukgymnasterna på Rehab-blocket nyfiken på susann jonsson Ålder: 47 år. Yrke: Ny i år som vd på Filmpool Nord. Familj: Sambo som har tre vuxna barn, två egna döttrar 20 och 22 år. Bor: I byn Hovlös invid Vitåälven norr om Råneå. Intressen: Hönsen, gräva i trädgården, laga mat och andra pratiska saker då man kopplar bort tankarna. Bakgrund: Ekonomisk linje på gymnasiet, sommarjobb på SVT:s ekonomiavdelning i Luleå. Programsekreterare på riksradion och på tv i Luleå under några år. Producent på Lule Stassteater och Skottes musikteater i Gävle. Arbetade därefter med filmpedagogik och skolbio på Svenska Filminstitutet. Fortsatte på samma arbetsplats med att utveckla regional filmverksamhet. Frilansade i tio år i kultur- och filmvärlden. Arbetade ett par år på Dramatiska Institutet (idag Stockholms dramatiska högskola) och kom därifrån till vd-posten på Filmpool Nord. Dagens vackraste rosor vill vi ge till våra underbara kollegor på vårdcentralen i Arvidsjaur som kämpar på med både scheman och förändringar i vår organisation. Ni offrar både energi och fritid för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla här. Tusen kramar och tack för att ni finns. May-Britt och Sara vill vi ge till vår duktiga, glada, trevliga och ambitiösa arbetsterapeut Ann-Sofie Tarén. Personalen avd 2A Kalix sjukhus Jag vill ge en vacker vinterbukett till mina handledare Britt-Inger Backefalk och Britt- Inger Söderström för att ni gett mig en givande praktiktid hos er. Jag vill även tacka hela teamet på affektiva i Gällivare för allt stöd och den positiva anda ni sprider. Blivande psykiatrisjuksköterskan Jenny Mellergård till personal på avdelning 43, det palliativa teamet, en x-tra röd ros till Lotta som tog hand om vår mor (Elsy-Maj) ända till slutet. Ni alla gjorde jättestor skillnad för mamma, och även för oss närstående. Ett innerligt tack till er! Monica & Marianne Dagens ros vill vi skicka till Tomas Sannerström, Pajala vårdcentral, som tack för jättegoda kanelbullar. Kramar från arbetskamraterna till världens bästa Susanne Elfstrand, IT i Sunderbyn. Tack för att du alltid är så hjälpsam och lugn. Det gör att man aldrig känner sig dum eller stressad när man behöver din hjälp. Tänk vilken tillgång du är för oss! Annette, adm service till mina kollegor på röntgen, Sunderby sjukhus, Maria Asp, Johanna Keskitalo, Eva Ajnered och Susanne Arvidsson. Snabbt och proffsigt tog ni hand om mig, ni ska veta att jag är er evigt tacksam. Petra Filmpoolens nya vd har hittat hem till min handledare Ssk Elisabet och hela gänget på avd. 45 för en lärorik och erfarenhetsrik VFU. Ni är ett bra gäng. Psykiatri Ssk Andreas S Vi på akuten som jobbade lördagen den 22 september vill ge ett stort fång med rosor till Jussi på HIA, som kom ner till oss och hjälpte till när våra hjärtövervak havererade. Ett stort tack! Akutenpersonalen till tjejerna som putsade mina fönster och speciellt till min ordinarie städerska Cecilia Norberg som gjorde mig en extratjänst och öppnade upp ett fönster så att jag slapp se en död stor fluga hela vintern. Anita Sandström Dagens ros går till Ida Eriksson, receptionist på Malmbergets Vårdcentral. Tack för din hjälpsamhet och ditt fina bemötande! Karin och Sara i Sunderbyn Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla rosor publiceras på Insidan, en del även i Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: agneta.spaton-norqvist@nll.se. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen och för vad. 16 Hon är ingen filmvetare, men har sett lite för mycket film för att vara en vanlig biobesökare. Samtidigt är hon tydlig med att hon är byråkrat. Mitt jobb är att skapa förutsättningar för kreativa kulturarbetare, säger Susann Jonsson, vd för Filmpool Nord. När vi träffas pågår förberedelserna febrilt inför årets Filmkonvent i den 20-årsjubilerande filmpoolens nya lokaler i före detta Kurirenhuset i centrala Luleå. Susann Jonsson tillträdde som vd i somras, men arrangemanget är inte nytt för henne. Det var faktiskt just det som var hennes inkörsport till Filmpool Nord. Hon anlitades för att hjälpa till att förbereda det allra första konventet redan 2004 på den tiden hon arbetade som konsult i branschen. Intresset för konventet var så stort att det blev ett årligen återkommande arrangemang. Backar man ännu ett steg, så var Susann Jonsson en av medarbetarna på Svenska Filminstitutet, som under talet drog fram riktlinjerna för landets regionala resurscentra i dag 19 till antalet. Jag kommer ju själv från Norrbotten, så min chef förstod att jag hade mycket att bidra med. Hon är uppvuxen i Kvarnberg utanför Råneå, tre kilometer från Hovlös där hon nu bor. Det är ingen som vet var det ligger. Till och med när man träffar kommunalpolitiker i Luleå, är det aldrig någon som vet att Hovlös ligger i Luleå kommun, säger hon och skrattar. Hennes pappa jobbade i skogen, hennes mamma var sjuksköterska, vidareutbildade sig och arbetade med sjukvårdsplanering i landstinget. Tidigt kom Susann Jonsson in på producent- och programsekreterarbanan inom media. Jag fick sköta planering, löner, kontrakt, organisation och administration. Att hon sedan fortsatte inom teater och film var inte långsökt. Hon har blivit något av en expert på att skapa förutsättningar för kreativa människor i kulturbranschen. Hennes företrädare, Per-Erik Svensson, arbetade 20 år som vd i Filmpool Nord med både manusbedömning och verksamhetsansvar på sitt bord. I och med expansionen blev det till slut en omöjlig uppgift och idag får Per-Erik Svensson som en av två filmkonsulter enbart koncentrera sig på filmmanus, medan Susann Jonsson har det övergripande ansvaret. Jag är själv ingen konstnär, utan är trygg i min yrkesroll som byråkrat. Även om det krävs en hel del kreativitet för att organisera en sådan här kreativ sektor, tillägger hon. Filmpoolen har i dag tio anställda och är samproducent till flera långfilmer nummer

17 nytt om namn Linda Näslund är ny handläggare på löneenheten, Administrativ service. Linda har ansvar för vårdcentralerna i Piteå Furunäset, Hortlax, Norrfjärden, Piteå, Öjebyn samt Piteå jourcentral. Hon har tidigare arbetat som lönehandläggare inom försvaret och även som säljare. JOHN SANDSTröm är ny informatör inom division Vuxenpsykiatri. Han har arbetat i landstinget sedan 2010, först som projektinformatör för äldresatsningen Vital i Norr och sedan som informatör vid Hälso- och sjukvårdsenheten. John efterträder Malin Carlborg som övergått till en tjänst på informationsavdelningen. MarIANNE PALOVAAra är ny kultur- och hälsastrateg i division Kultur och utbildning. Hon jobbar med att integrera kultur i vården och generellt i folkhälsoarbetet. Marianne har arbetat både inom offentlig förvaltning och i det privata näringslivet och har många års erfarenhet av att leda nationella och internationella projekt. Hon kommer närmast från en tjänst som utvecklingschef i Luleå kommuns tekniska förvaltning. på hemmaplan. Susanne Jonsson är ny vd för Filmpool Nord AB sedan i somras. Förutom att hon tror på regional filmproduktion är hon själv hemvändande norrbottning. Foto: MARIA ÅSÉN Marie LarSSON Sturdy har utsetts till ny verksamhetschef samt konstnärlig ledare för Dans i Nord. Marie har sedan 1997 varit verksamhetschef för danskompaniet Focus Dance i Uppsala och har en bakgrund som dansare vid bland annat Malmö Stadsteater och Kungliga baletten. Hon har också arbetat som repetitör och koreografassistent både nationellt och internationellt. HELENE PerBACK LINDgren tillträder uppdraget som danskonsulent för Norrbotten. Hon har sedan 2001 varit verksam som producent och projektledare. Helene har en bakgrund som dansare och repetitör vid Kungliga Baletten i Stockholm och som dansare vid Nederlands Dans Theater i Haag. Hon är född i Stockholm och utbildad vid Kungliga Teaterns balettelevskola. Jag kommer ju själv från Norrbotten, så min chef förstod att jag hade mycket att bidra med. och mängder av kort- och dokumentärfilmer varje år. De arbetar med att fördela resurser till filmproduktion, men också med filmpedagogisk verksamhet riktad mot barn och ungdom, visning och spridning av film och skolbio samt med manusutveckling och manuskurser. Jag vill också lyfta fram att vi har tre filmfestivaler i Norrbotten varje år i Arjeplog, Kiruna och Piteå. Där är vi självklart med och stöttar. Filmpool Nord ägs av landstinget och av 12 av länets 14 kommuner. Alla utom Gällivare och Arvidsjaur är med. Förmodligen är det en prioriteringsfråga för småkommuner i besparingstider. Men jag hoppas såklart att alla ska kliva på igen. Ett par av hennes allra viktigaste uppgifter är, som hon ser det, dels att be vaka att de filmer som produceras i Norrbotten ger den egna regionens filmarbetare, manusförfattare, regissörer och scenografer jobb. Dels att filminspelningarna geografiskt sprids ut över länet. Och det ska inte bara var fjäll och renar, utan visa upp en nyanserad bild av vad som finns. Hon ser inga problem med att urvalet av filmer som släpps fram och får produktionsmedel påverkas av regionalpolitiska hänsyn. Jag vet att det förts en debatt i Dagens Nyheter om korvkiosken i Trollhättan, men jag håller inte med. Hårdraget går kritiken ut på att det regionala filmstödet bidrar till att det spelas in oproportionerligt många filmer i småstäder på bekostnad av huvudstaden. I Stockholm har filmarbetare gnällt över att okvalificerade landsbygdsbor får jobb och det har raljerats över hur Trollhättan och Luleås omgivningar ständigt omförpackas till olika småstäder. Men Susann Jonsson kontrar direkt: Majoriteten av svenskarna bor inte storstäder. Och t-banan i Stockholm ser vi tillräckligt mycket av ändå i media. Till sist: Vilka är de bästa filmerna du sett? Svårt att säga. Men Akira Kurosawas Vägvisaren är en film jag aldrig glömmer. Så vill jag nämna något svenskt också. Jag tycker att Jan Troell är Sveriges nu levande främsta regissör, så jag säger Uppehåll i myrlandet. En mycket speciell kortfilm. Och ditt förhållande till Ingmar Bergman? Han har gjort fantastiska filmer, men han är ingen husgud för mig. U l r i k a VA L Lg å r da LENA Nordgren HANSSON, Länsservice, är utsedd till årets medarbetare i division Service Ur motiveringen: Vi upplever Lena som en vänlig, trevlig och omtänksam person utöver det vanliga. Är alltid aktiv i förbättrings- och utvecklingsarbete och har alltid nya genomtänkta idéer att komma med. ANNA-LENA Kero, Administrativ service, är årets chef i division Service Hon får priset för sin förmåga att inspirera medarbetarna till nytänkande och utveckling. Enligt motiveringen leder Anna-Lena Kero med både hjärta och hjärna och låter begreppet frihet under ansvar genomsyra enhetens arbete. LISBETH ErIKSSON har fått landstingets stipendium till minne av Elisabeth Holmgren. Hon erhöll stipendiet på kronor för sitt forskningsprojekt Telerehabilitering: sjukgymnastik på distans. Stipendiet, vars syfte är att stimulera till kunskapsutveckling i samverkan mellan Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet, delades ut vid Luleå tekniska universitetets årliga promoveringshögtid i november. 17

18 ORNI- TOLOG TOG SJÖMAN GUDOM FLOD PARADIS MOPPE SVIKT OCEAN GUIDE PADDEL FYR TJAFS VATTEN- DRAGET FÖRE Ö LJUS- GÅRD FÖRE F INTE OPAK VÄLDIG MOWGLIS FAR TALANG TRIVS ENSAM HALV- GRÄS DUM- BURK KREDIT SKARA- BORGS LÄN FRANSOS INTE NATT HÄNDA SKÖN YNGLING SPEC. TVÄTT DIALEKT SÄNKA FELFRI SNÅL KÄRL BRITTISK TITEL TRE FOT FAKTA SVAVEL INTE GAMMAL TRÄD EFTER D SPADE FIXAR ZLATAN ARENA KOM FÖRST RYGG VALUTA LITET HUS FÖRST FÅGEL- BUR VÄXT RYKA SPJUT KADAVER EFTER Å BLOMMA PIPPI NYING SVÄRS EJDER- HONAN MILITÄR PROV GOT- LANDS LÄN SAND- DRIVA YNGEL LÖSER MAT- RÄTT ÄR VISS ANDE SPÖDAM FÖRE 12 ROVA OST TON SKA DRA FEM- HUNDRA FEMTIO ÅRSTID I RADIO MED DITT SPEC. LJUS OXE CIVIL- STÅND FÖR INDISK STAD HEMMA- BIO FÖRE M PÅ SVÄRD STEKA KÖTTBIT MYNT FÖRR TVÅ FOT VINTER? BÄST FÖRR TVÅ KATT OK DAM CERE- MONI GRUMLIG ADEPT ATLAS FÖRETAG FISK LARVA SIG MATTA SPEL I KÖTT- BIT HYLLA TITTA HUR SA? TRÖST PLATTA FÖRE U EFTER K KISSE TVÅ FRISTAD YTA MÖJLIG- HET FÖRE E KVÄDE HJÄLPER PIPPI Lösning på T I Å I T O N S Ä K E R R A I R A K B E L U G A O M kryss nr K E N I N I A L T M E L O N Kryssvinnare A S S A T E I S M I ANNA-STINA NILSSON P S A L M O D I K O N O N T I S T R E A N L Y N G E N O S T Kyrkstugugatan 21, Gällivare B A K S A L L A O B A C K E ROSE-MARIE ISAKSSON Namn... T I J U A N A G I L J A R E R Kristallvägen 31, Boden O S V U R E T S E L E R A G R M R A S E R A D E S N O K ULF NORDSTRÖM F Å B I O O R D O P T E M A N Pitholmsvägen 76, Piteå INGRID NORDIN, D R O G B A V R E T O R O A Adress... ANITA LARSSON L E O E S V E A T A U R pensionerad T A L L S K O T T V E C K L A R E Brödragatan 9, Kalix operationssjuksköterska från Postnummer och ort... Stubbvägen 21, Malmberget E L A M T Y R K A M A N EVA NYSTRÖM S T A G Y R E R K O S L O A R A B P R A O R R A M Kiruna som nu Om jag vinner väljer jag (sätt ett kryss) n En biobiljett n Tre trisslotter U R T E M P O K R E D I T E R A flyttat söderut. T O N I L A T E R A A L Trisslotter kommer med posten! 18 Kryss nr 5 Senast den 8 februari 2013 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 5. Lycka till!

19 kåseri patrik warg Sjukintyget Ingvar Veckans första patient vi kan kalla honom Kurt kom för ett enkelt återbesök. Blodtryck, älgjaktsrapport, recept och vi ses om ett år. Men han var bekymrad. Trycket var högt, kallsvetten rann och han hade svårt att sitta stilla. Till slut kröp det fram: Snälla doktorn, hur faaan ska jag komma undan i år? Jag menar, jag tar hellre en hjärnblödning hemma på dass än bland såskoppar och påslakan i Haparanda. Ångest, värmeslag och stress är alla riskfaktorer för hjärtsnörp. Livsfarligt. För att inte tala om trafiken. Med nöd och näppe och halvt skådespelad halsfluss har jag själv undkommit ett par gånger. Halvt skådespelad, eftersom jag faktiskt får en klump i hals, mage och i hjärnans tidsuppfattningsmodul varje gång gumman börjar inventera värmeljus eller ställer sig mitt i huset med händerna på höfterna; halvt drömmande, halvt inspekterande. Extra säker på att det onämnbara närmar sig ofrånkomlighet blir jag för- stås när det närmar sig jul. Alltså, jag har inget emot Happis. Men jag har problem med att det inte alls tar den en och en halv timme, inberäknat lunch, som jag alltid föreställer mig att det tar att åka till en affär och bara köpa värmeljusen INFERNO och den julgransprydda dörrmattan PAPPA. När jag inser att det inte finns någon återvändo bestämmer jag mig tjurskalligt för att jag själv inte ska lägga ner en enda spänn till Kamprads förmån. Varken på pinnstolen SITT- FLÄSK, suddgummit SMULAN eller batteriladdaren SENTOMSIDER. Samtidigt försöker hustrun stabilisera mitt mulnande humör genom att påminna om att det finns andra butiker kring Ikea som kan vara intressanta för en familjefar. Ungefär som hon säger till ungarna: Ni får gå på Candy world om ni följer med.... När man väl är framme och har fallit in i fållan så förökar sig både dörrmattan och ljusen, under den obegripligt korviga tacklingspromenaden, till en myriad av obegripliga grejer. Och innan familjen kommit ut ur denna boskapslabyrint som utmynnar i slakt av julbudgeten har jag, i desperata försök att hitta de små dolda genvägarna, gått vilse ett par gånger bland sofföverdragen LATMASK, snubblat över sängstegen FALLRISK, stött ner en hel hylla hyllor och vält sönder tvåhundra flaskor bestickputs vid namn FRÄTA. De affärer i kringområdet som möjligen kunde intressera mig har förstås stängt innan jag betalat och skramlat färdigt genom parkeringens snöglopp med fyra ståltrådsvagnar fulla av krukgruppen TAPLATS, lampskärmen SKAVSÅR och den kvalsterdräpande bäddmadrassen PÖKA. Familjen har sprungit iväg för att köpa det utlovade godiset när jag inser att jag inte får plats med prylarna i bilen. Det får mig förstås att fundera över möjligheten att lämna frugan AKTIV och systrarna KISSNÖDIG och hämta dem kring Lucia PATRIK WARG är inte känd från X Factor, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. nästa år. Men ungarnas skolplikt tvingar mig att svika mitt enda löfte. Med blöta skor och frusna fingrar släpar jag tillbaka vagnarna, kryper utmattad in i butiken och köper takboxen BLÅST. Senare sitter jag bland sönderrivna kartonger och stirrar på monteringsbladets teckning av en byxklädd och en kjolklädd figur som står leende ihop med verktyg i händerna. Genom mitt huvud svävar en svag förnimmelse om att ett älskande par bör finnas vid varandras sida även på nattkalla köksgolv. Allt medan gumman sussar i den vita divanen LYCK- LIG med finsk lakrits mellan tänderna. Till målsman, härmed intygas att Kurt lider av IKEA-handlingar till den grad att han lämpligen bör befrias från dessa innan ni tar livet av honom och då har ni ingen som kan skruva ihop era förbannade spånskivor. Patrik Warg Ur museets samlingar bilden av ett jobb Landstinget består av hundratals olika arbetsplatser och verksamheter vi vill gärna veta något om din! Ta fram kameran eller mobiltelefonen, ta ett eller flera fotografier och mejla Berätta vad fotot föreställer och var det är taget. Vad du fotograferar är upp till dig. Tänk bara på att den eller de som syns på bild måste ha gett sitt godkännande. Du som får ditt fotografi publicerat belönas med två biobiljetter eller fyra trisslotter (ange vilket du väljer och till vilken adress de ska skickas). Vantar från Lovikka och det företag som tillverkade varumärkesskyddade lovikkavantar mellan åren De beställdes och tillverkades i november Foto: GÖRAN DAHLIN, Norrbottens museum Varm vante fyller 120 år Lovikkavanten föddes i byn Lovikka i Pajala kommun 1892, och firar därför 120-årsjubileum i år. Det var Erika Aittamaa som uppfann den och hon har i intervjuer berättat hur det gick till. Hon brukade sticka vantar till försäljning och fick vid ett tillfälle en beställning på extra slitstarka vantar. Hon spann då ett tjockare ullgarn som hon stickade med. Kunden blev missnöjd eftersom vantarna var för hårda och obekväma. Erika tog hem dem och tvättade och kammade dem för att de skulle bli mer bekväma. Resultatet blev mjuka och sköna vantar som därefter kom att bli mycket efterfrågade. Erikas man, skogsarbetaren August, började också sticka vantar som enligt Erika var minst lika fina som hennes egna. Dessa lovikkavantar från Norrbottens museums föremålssamlingar är kammade på både in- och utsidan. De är stickade i vitt ullgarn och dekorerade med färgglatt zigzag-mönster och flätat tofsband på mudden. M I R J A M J O N S S O N Ett rykande färskt nummer av tidskriften FRIheter har just anlänt till landstingshuset i Luleå. Över exemplar ska skickas ut till de skolor som är med i Tobaksfri Duo; en kontraktsmetod som vänder sig till ungdomar och deras vuxenpartner. Hösten har varit full med spännande aktiviteter på länets skolor och det är inte slut än, nya utmaningar väntar, berättar Maya Bergström Wuolo, som arbetar med att sprida information om Tobaksfri Duo. Foto: MAYA BERGSTRÖM WUOLO Fotnot: Läs mer om vantarna på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. 19

20 Norrbottens läns landsting Telefon vi hälsar på folktandvården i karesuando Gränslöst i Karesuando Sedan tio år ger de anställda vid Folktandvården i Karesuando tandvård till svenskar och 500 finländare. För att göra verklighet av idén att arbeta över nationsgränsen krävdes envishet, tålamod och mycket vilja. Nu är det här så självklart både för oss och våra patienter att man knappt tänker på det, säger initiativtagaren Anna Marakatt. Frosten har pudrat kyrkan i Karesuando vit, liksom den åttakantiga 0-9-skolan, förskolan och sameskolan. Alla byggnader ligger nära tandvårdskliniken, som är inrymd i ett avlångt hus där även distriktssköterskorna har sin mottagning. Ovanför ingången vajar den svenska, samiska och finska flaggan välkomnande. Vi är en trespråkig klinik. Vi arbetar dessutom med två valutor, två datasystem, två taxor och två tider, säger Anna Marakatt och visar oss in. I väntrummet hänger två klockor, den ena med finsk och den andra med svensk tid. Fast det där med två tider stämmer inte fullt ut, tillägger hon. Vi är i Sverige och arbetar efter svensk tid. Men på de finska patienternas kallelse skriver vi även ut den finska, för tydlighetens skull. I mottagningsrummet förbereder tandläkaren Helena Kamutta och tandsköterskan Lena Johdet för nästa patient. Båda arbetar i vanliga fall i Kiruna, men en vecka i månaden tjänstgör de i Karesuando. När vi är här arbetar vi tio timmar per dag, måndag till torsdag. Det är för långt att åka hem till Kiruna, 18 mil. Det finns två rum på övervåningen där vi övernattar. Ytterligare en tandläkare, Patricia Machado, tjänstgör i Karesuando en vecka varje månad. Under månadens två tandläkarlösa veckor arbetar tandhygienisten Ann-Louise Räty på kliniken. Den enda som alltid är på plats är enhetschefen Anna Marakatt. Hon är också den enda som talar samiska och finska. Är inte hon här och kan rycka in som tolk använder vi oss av engelska. Ibland kan det också räcka med att be patienten att öppna munnen, då ser vi vad som behöver göras, säger Helena Kamutta. I början av 2000-talet lades flera mindre folktandvårdskliniker ned, bland annat i Tärendö och Junosuando. Även kliniken i Karesuando var i farozonen på grund av för litet befolkningsunderlag. På andra sidan älven fanns flera hundra finländare som fick åka sju mil till tandvård. Det fick Anna Klockorna i väntrummet visar både svensk och finsk tid. Anna Marakatts idé ledde till ett framgångsrikt samarbete mellan Sverige och Finland. LÄNGST NORRUT. Från vänster Lena Johdet, tandsköterska, Helena Kamutta, tandläkare, och Anna Marakatt, enhetschef, trivs med jobbet på Sveriges nordligaste folktandvårdsklinik. Foto: KJELL ÖBERG Marakatt att börja fundera på ett gränssamarbete. Jag hade arbetat som tandsköterska i Karesuando sedan 1980 och var förstås rädd att förlora mitt jobb, samtidigt som en nedläggning skulle innebära att de som bor här blev utan tandvård. Jag tänkte att det borde vara möjligt att få EU-bidrag för att utveckla ett samarbete. Mycket administrativt arbete följde och allt var inte enkelt att få gehör för. Men Anna Marakatt gav sig inte och i december 2002 startade landstinget och Muonio-Enontekiön kommunsammanslutning ett gemensamt projekt. Satsningen beviljades nära en miljon kronor, pengar som skulle användas för att få till stånd ett tandvårdssamarbete mellan svenska och finska Karesuando. Vi började ta emot finska patienter med en gång. Allt eftersom vi stötte på svårigheter löste vi dem. Vi kunde inte förutse allt i förväg, säger hon. Några år senare fick kliniken 1,5 miljoner i EU-medel för att digitalisera journaler och röntgen och koppla ihop de finska och svenska systemen. Karesuando blev därmed den första Vi är en trespråkig klinik. Vi arbetar dessutom med två valutor, två datasystem, två taxor och två tider. heldigitaliserade kliniken i länet. För EU-pengarna installerades dessutom en helkäksröntgen i Muonio, som även norrbottningar nyttjar. I höst har 10-årsjubileet firats rejält med öppet hus på kliniken, musikunderhållning av skolbarnen och servering av tårta och smörgåstårta i församlingshemmet. Gratulanterna har avlöst varandra Den här dagen är det återigen stilla i samhället. Lena och Helena tar hand om patient efter patient, innan det är dags för eftermiddagens kaffepaus. De har arbetat i Karesuando i sju respektive drygt fyra år och har inga planer på att sluta. Det är speciellt att jobba på ett litet ställe, det blir en kontrast mot det vanliga jobbet i Kiruna där vi är betydligt fler. Det känns som ett äventyr att komma hit, säger Lena Johdet. Hon fortsätter: Sedan är det ju så vackert. Titta ut genom fönstret så förstår ni vad jag menar! Bakom kliniken rinner Muonioälven, som delar av Karesuando och Karesuanto. Kanterna är täckta av is som blänker i solen. För byborna är älven ingen gräns, tvärtom. Vi kallar oss Den gränslösa kliniken. Det är ju så det fungerar här, säger Anna Marakatt. U L R I K A E N G LU N D fakta Sveriges nordligaste tandvårdsklinik Antal anställda: En enhetschef/tandsköterska på heltid, två tandläkare delar på en halvtid, en tandsköterska arbetar 25 procent och en tandhygienist arbetar halvtid. Antal människor i upptagningsområdet: Cirka på den svenska sidan, 500 på den finska. Övrigt: 2006 uppmärksammades projektet Gränslös tandvård vid en EUmässa i Tyskland och utsågs till ett av EU:s mest lyckade gränsöverskridande hälsosamarbeten.