Blivande minneslucka?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blivande minneslucka?"

Transkript

1 Blivande minneslucka? -En samtidsarkeologisk diskussion om minne och glömska kring Uddevalla folkets park Jienny Lindblom Institutionen för historiska studier AE1333, självständigt arbete. Ht 2009 Handledare: Anders Gustafsson

2 Abstrakt Lindblom, Jienny 2009: Blivande minneslucka? En samtidsarkeologisk diskussion om minne och glömska kring Uddevalla folkets park: C-uppsats. Arkeologi. Göteborg: Göteborgsuniversitet institution. Historiska studier Uddevalla folkets park öppnades, på sin nuvarande plats, år 1920 och står nu inför att rivas då endast kiosken planeras att få stå kvar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som får oss människor att minnas respektive glömma materiell kultur. Hur dessa faktorer påverkar det gemensamma samhället och om kioskens bevarande är representativt för det kollektiva minnet, när Uddevalla folkets park rivs. De metoder som använts i undersökningen är: en vetenskaplig litteraturstudie, kritisk läsning av tidningsartiklar från rörande Uddevalla folkets park, beslut från parkkommitténs sammanträden från samt undersökning av videoupptagningar från Uddevalla kommuns fullmäktigesammanträden. Undersökningen resulterade i slutsatsen att kiosken endast kan bli en långvarig påminnelse om någon form av minnestavla monteras upp på kiosken och påminner det kollektiva minnet om Uddevalla folkets park. Nyckelord: Uddevalla, folkets park, kollektivt minne, samtidsarkeologi, minne, glömska 2

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte... 4 Frågeställning... 5 Disposition... 5 Avgränsning... 5 Källkritik... 6 Metod och Material... 6 Begrepp i uppsatsen... 6 Teori...7 Arkeologi och samtiden...8 Varför gräva i samtiden?... 9 Vad är samtid och när börjar den? Forskningshistoria...11 Att minnas och glömma materiell kultur...13 Det enskilda minnet, den enskilda glömskan Selektivt minne, Selektiv glömska Kollektivt minne, kollektiv glömska Vad får oss att minnas, vad får oss att glömma? Hela Folkets park...18 Uddevalla folkets park...20 Bakgrund Ett besök i Bohuslänsmuseums länsarkiv Den politiska diskussionen kring Uddevalla folkets park Kiosken...26 Vad innebär kioskens bevarande? Sammanfattande diskussion...29 Varför ska vi gräva i vårt nära förflutna? Vad har minnet med materiell kultur att göra? Vad får oss att minnas och vad får oss att glömma? Är kioskens bevarande representativt för det kollektiva minnet? Övriga referenser Arkiv Bildreferenser Bilaga

4 Inledning Jag satte mig på den överväxta trappan och blickade ut över den övergivna parken. Det var något med det kalla, förfallna och tomma som fascinerade mig och jag kunde inte sluta suga in den smått absurda stämningen. Jag har så länge jag minns blivit berörd av det övergivna, undrat och fantiserat om varför vi människor plötsligt bara släpper taget om en plats och låter den falla i glömska. Parken kändes så nära på något vis och den bar på tydliga spår från en storslagen tid, där parkettgolvet på dansbanan nog aldrig förväntade sig att rasa samman och bli helt oigenkännligt. Det var med sorg i hjärtat jag strosade runt i parken och tittade på de byggnader som nu är bortom all räddning. De är genomruttna och fyller ingen funktion i det samhälle jag tillhör. Ändå vill jag slå ett slag för denna samtida lämning, som en viktig del i vår kulturhistoria. Minnet är en stor del av mitt intresse för övergivna platser, eftersom det oftast är minnet av platsen jag söker svar på. När jag satte mig på trappan och hade sorterat klart mina egna minnen av parken och hur jag hade varit där och lekt som barn, redan då sönderfallet och bortglömt, började andra minnen dyka upp. Minnen som inte var mina utan minnen som blivit berättade för mig och det fick mig att fundera på följande frågor. Vad minns vi av saker som inte längre finns kvar? Hur kan vi glömma en händelse om vi kontinuerligt blir påminda av den via materiella spår? Uddevalla folkets park öppnades 1920 men kommer snart att rivas och ersättas av bostadshus där endast en kiosk kommer att stå kvar. Kommer samhället i framtiden minnas folkets park i Uddevalla via kiosken, eller kommer kiosken endast att förbli en kiosk? När jag började fundera över vad jag verkligen ville skriva om, var det minnet av folkets park som dök upp. De flesta jag pratar med, om min uppsats, ifrågasätter varför vi ska gräva samtida lämningar. Arkeologi har blivit definierat som en strävan efter att förstå människans historia, vilket borde vara oberoende av tid. Frågan som borde ställas är inte varför vi ska gräva i vår egen samtid, utan varför vi inte ska gräva! Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka vilka faktorer som får oss människor att minnas respektive glömma materiell kultur. Hur dessa faktorer påverkar det gemensamma samhället och om det är ett representativt för det kollektiva minnet att endast bevara kiosken när Uddevalla folkets park rivs. 4

5 Frågeställning Varför gräva i det nära förflutna? Vad har minnet med materiell kultur att göra? Vad får oss att minnas och vad får oss att glömma? Är kioskens bevarande representativt för det kollektiva minnet? Disposition Min uppsats kommer att behandla tre delar där den röda tråden är minnets roll i den materiella kulturen. Den första delen av uppsatsen kommer att ta upp samtidsarkeologi och varför vi ska gräva i vårt nära förflutna. Att en arkeologi av samtiden behövs eftersom skriftliga källor inte alltid ska ses som sanna, eftersom människan inte alltid minns rätt. Andra delen tar upp hur minnet och glömskan har starka band med objekt och att minnet kan se olika ut. Alla subjekt upplever händelser olika beroende på flera faktorer som t e x hur de växt upp, vad de tidigare varit med om och hur deras samtid ser ut. Detta bidrar till att alla vittnesmål är på något sätt en ny vinkling av vad som hänt, där författarna till det historiska skrifterna selektivt väljer det som de själva och det samhället anser viktigt just då, i deras egen tid. Andra delen behandlar även tre typer av minne; enskilt, selektivt och kollektivt minne respektive glömska. Hur samhällets gemensamma minne utnyttjas och används av olika maktsystem och hur det kollektiva minnet respektive glömskan kan verka på egen hand. I den tredje delen tar uppsatsen upp Uddevalla folkets park som en historisk plats. Vad en folkpark är och hur Uddevalla folkets park använts och övergivits och hur Uddevalla kommun ignorerat tidigare bestämmelser och låter parken förfalla i väntan på rivning. Jag diskuterar även kiosken som står utanför parkens entré och vad kioskens bevarande betyder för det kollektiva minnet av Uddevalla folkets park. Avgränsning För att kunna fördjupa uppsatsen har jag avgränsat mig till att diskutera ur ett samtidsarkeologiskt perspektiv och då fokusera mig på Uddevalla folkets park och kiosken som står utanför parkens entré. Det finns flera olika varianter av minne respektive glömska och jag har därför avgränsat mig till att diskutera tre typer av minne och glömska, enskild, selektiv och kollektiv. Varför jag valt att endast diskutera tre typer av minne respektive glömska är för att kunna hålla ihop ramarna kring uppsatsens relevanta diskussion. 5

6 Källkritik När det kommer till kapitlet om Uddevalla folkets park, har jag endast kunnat använda en bok för mina källor. Jag har dock bekräftat bokens innehåll genom att undersöka tidningsarkivet och protokoll ur parkkommitténs sammanträden. De uppgifter som jag inte kunnat bekräfta genom parkens sammanträdesprotokoll och tidningsartiklar har jag valt att utesluta från mitt arbete. Metod och Material De metoder jag har använt mig av är: En vetenskaplig litteraturstudie, kritisk läsning av tidningsartiklar från rörande Uddevalla folkets park, beslut från parkkommitténs sammanträden från och en undersökning av videoupptagningar rörande Uddevallas kommunfullmäktiges sammanträden. Det material jag har använt mig av är: Politiska dokumentationer och videoupptagningar angående rivning, bevarande, kulturminnesprogram och detaljplaner från Uddevalla kommuns hemsida bestående av beslut i kommunfullmäktige rörande Folkets park och kiosken utanför parkens entré. Jag har använt mig av vetenskaplig litteratur inom forskningsområdena samtidsarkeologi och minnet samt glömskans roll i materiell kultur. Jag har även forskat i föreningsarkivet på Bohusläns Museum i Uddevalla, för att ta del av och undersöka fotografier, ritningar, tidningsartiklar, protokoll från parkkommitténs sammanträden och ekonomiska påverkningar som bidrog till parkens förfall. Begrepp i uppsatsen I min uppsats finns fyra begrepp som är av central vikt för mitt arbete. För att förtydliga vad begreppen kollektivt minne, kollektiv glömska, historisk plats och materiell kultur syftar på, har jag i detta avsnitt valt att definiera dem kring ett exempel. Den 11 september 2001 rammade två flygplan World Trade Center på Manhattan, New York. En händelse som inte endast berörde USA, händelsen skakade även hela världen. På grund av hur omfattande konsekvenserna blev av den historiska händelsen, skapades flera former av det gemensamma minnet. Minnet av händelsen ser exempelvis ut på olika sätt beroende på om vi är i USA eller mitt i ett Al Kajda läger. Det viktigaste att komma ihåg är att händelsen inte endast skapade gemensamma minnen, det skapade även ett enskilt minne, då de flesta i världen som berördes av händelsen, kommer ihåg exakt vad de gjorde när flygplanen rammade de två tornen. Kollektivt minne: är samhällets gemensamma minne som riktas mot samma håll för att skapa en enighet och samhörighet (Kohl et.al 2007:21). När de två flygplanen rammade World Trade Center, skapade händelsen ett kollektivt minne som nu är riktat mot Ground Zero där den materiella kulturen bär på det kollektiva minnet. Kollektiv glömska: är en gemensam glömska där samhället gemensamt glömmer en större del av historien, vilket kan utnyttjas av maktutövare för att rikta om samhällets tillhörighet eller 6

7 skaka om en större makt genom att förinta ett maktmonopol (Forty1999:1). Exempelvis förstörelsen av byggnaderna Twin Towers och Pentagon. Historisk plats: är en artegen och speciell plats som både materiellt och immateriellt bär på berättelser. Platserna har ofta sin egen historia med ett tidsdjup som manifesterar sig i ett allmänt tidslager, men platsen kan även vara skapad i ett enda samband under en given tid, till exempel platsen Ground Zero. Generationer av historier flätas samman i platsen oavsett om den fysiskt varierar sig eller inte (Raä 2007:10). Materiell kultur: är de materiella komponenter som bidrar till gemensam kultur. Exempelvis minnesmonumenten på Ground Zero som uppfördes för att påminna världen om händelsen den 11 september. Teori För att kunna närma mig samtidsarkeologin och minnets respektive glömskans roll i materiell kultur har jag valt att arbeta utifrån ett minnesfenomenologiskt perspektiv. Minnesfenomenologin härstammar ifrån Edmund Husserls fenomenologi (Ricoeur 2005:39). Husserl ser subjektets erfarenhet som en mittpunkt, men söker även relationen mellan erfarenhet och det subjekt som upplever (Jensen & Karlsson 2001:77). En arkeolog som använder sig av fenomenologi är Christopher Tilley (Tilley 2006). Tilley argumenterar för att när människan skapar ett monument eller förändrar landskapet på något annat sätt, skapas en relation, ett minne mellan subjektet och tinget vilket resulterar i att tinget minns subjektet även efter subjektets död. Objektet kan ses som en förlängning av den enskilda människans erfarenhet. Denna erfarenhet påverkar även de människor som lever efter skaparens död eftersom objektet fortsätter att skapa minnen och på så sätt nya erfarenheter (Cornell & Fahlander 2002:55). Minnet har starka band med plats och är en central fråga för bland andra filosofer som Freud, De Certeau, Husserl och Ricoeur. De nämnda filosoferna delar alla teorin om att platser, erfarenheter och minnen är sammanflätade och är beroende av varandra (De Certeau 1984; Freud 1983; Ricoeur 2005). Det vi känner och upplever på en plats är en nödvändig utgångspunkt i vår tolknings process om vi ska kunna förstå hur platsen upplevts och hur det kollektiva minnet är en del av det tolkade objektet. Vi måste ta hänsyn till att alla platser hela tiden skapar nya minnen kring materiell kultur och om omgivningen förändras, förändras även det kollektiva minnet (Van Dyke & Alcock 2003:5-6). Minnesfenomenologins två huvudfrågor är vem som minns och vad vi minns då frågan vem haft högre prioritet än frågan vad. Den fråga som jag har valt att strukturera minnesfenomenologin kring är frågan vad vi minns respektive glömmer. Varför jag har valt att arbeta utifrån vad vi minns och glömmer och inte utifrån vem som minns är på grund av att jag anser att det är en mer givande utgångspunkt för min uppsats att koncentrera arbetet kring 7

8 vilka fenomen och attribut som påminner oss om tidigare händelser än perspektivet vem (Ricoeur 2005:39-40). Sigmund Freuds psykoanalys har inspirerat mig och har blivit av stor betydelse för mitt arbete kring minne och glömska. Freud drog paralleller mellan hur arkeologer och psykoanalytiker jobbar. Freud menar att både arkeologer och psykoanalytiker frambringar spillror från förr upp till ytan genom strävan att nå det mänskliga medvetandet. Freud fördjupade även sin metafor genom att understryka att båda disciplinerna även vill rekonstruera det de funnit i ruiner. Genom Freuds topografiska teori om det mänskliga medvetandet, blev hans förkärlek att koppla ihop det arkeologiska med det psykoanalytiska uppenbar (Thomas 2009:37; Forty 1999:6). Likt en arkeologisk utgrävning är medvetandet stratifierat i flera olika lager där de djupare lagren är längre bort från vårt vardagliga medvetande och är en sammansättning av det förflutna, den enskilda individen och den mänskliga rasen. Freud argumenterade för att vi aldrig fullt ut kan vara medvetna om vårt eget förflutna utan det är först när något, t e x materiella ting, triggar vårt undermedvetna som vi minns saker vi har upplevt. Minnen är alltså, så som Freud beskriver det i sin metafor, arkeologiska fynd, bitar av information som tillsammans formar hela berättelsen av det enskilda subjektet och på så sätt hela mänsklighetens historia (Thomas 2009:36-40). Arkeologi och samtiden Samtidsarkeologin är en multidisciplin som fått sina teorier och metoder inspirerade av flera olika vetenskapliga discipliner, såsom antropologi, arkeologi, etnologi, historia, filosofi och sociologi. På grund av denna heterogena bredd på forskningsområden är det svårt att få en klar översikt men samtidigt blir det ett forskarfält fyllt med idéer och öppna sinnen (Burström et.al 2006:8). Arkeologer brukar generellt ignorera att tid och rum inte är en linjär företeelse utan tycker att den existentiella dimensionen av arkeologiska objekt tillhör den subjektiva sfären, och att det faller utanför den arkeologiska disciplinens fält. Mats Burström är en av flera arkeologer som argumenterar för att detta är ett misstag, Burström understryker att vårt arkeologiska mål inte enbart är att söka svar på vad människor i förhistorien gjorde med materiella objekt, utan även vad dessa objekt gör med oss. För att nå det ovannämnda målet är det nödvändigt att tänka på den emotionella potentialen av reflektioner som kan återspeglas i ett objekt (Burström 2009:142). Arkeologin utvecklades som en disciplin som i de flesta fall endast berörde förhistorien, en disciplin som inte bara ska bekräfta de historiska källorna utan även kunna avslöja ny fakta som ligger djupt begravd i jorden och i mänsklig glömska. De traditionella arkeologerna lämnade allt som hade att göra med historisk tid och samtid till historikerna. Sedan 60-talet 8

9 har inställningen sakta förändrats och nu på 2000 talet är arkeologin inte längre definierad av en viss tidsperiod. William Rathje uttryckte att arkeologi inte längre kan definieras av varken grävning eller enbart av gammal data. Det ska vara en fokusering på interaktion mellan materiell kultur och mänskligt beteende, oavsett tid och rum. William Rathje försöker förklara forskningsfältet med hjälp av tre aspekter. Första aspekten har ett intresse i populärkultur, vilket manifesterar sig arkeologiskt i tänk om lekar: Tänk om arkeologer skulle gräva det som återstår av oss om tusen år, vad skulle deras fynd säga om oss?. Andra aspekten är mer reflekterad och för ihop materiell kultur med mänskligt beteende, men gör det på ett passivt sätt så det enbart blir ett letande av materiella objekt som kan motsvara de sociala eller ideologiska perspektiv i ett samhälle. Tredje aspekten är definierad av att materiell kultur inte är passivt utan kan reflektera tillbaka på oss på oväntade sätt (Buchli & Lucas 2001:3-5). Varför gräva i samtiden? Samtidsarkeologi är till synes det motsatta mot den traditionella arkeologin. För det första för att den rör nutiden och inte det förgångna och för det andra på grund utav att den behandlar kontexter som är diskursivt rika och fulla av texter. Ett problem i samtidsarkeologin är distanseringen från den historiska arkeologin, eftersom samtidsarkeologin är väl dokumenterad, borde det ses som en viktig del att koppla ihop samtidsarkeologin med skrivna källor (Buchli & Lucas 2001:5-8). Idag finns de flesta historiska och samtida händelser väl rapporterade på flera olika sätt, vad det arkeologiska fältet kan ge som de skriftliga källorna inte kan är att belysa den enskilda människans bild av en större historisk händelse. En småskalig historia kan ge ett mer humant perspektiv på en storskalig händelse som vi annars kan få en färgad bild, bland annat av politiska och ekonomiska påverkningar. Om vi inte angriper de historiska händelserna ur ett småskaligt perspektiv kommer vi aldrig kunna närma oss de enskilda subjekten och hur de blev påverkade av händelsen. Att tänka på är att det viktigaste i samtidsarkeologi är kanske inte alltid det material som arkeologer gräver upp ur jorden, utan det kan även vara den lokala befolkningens berättelser och minnen som är huvudsaken i en samtidsarkeologisk undersökning. Det är dock oftast de arkeologiska fynden som sätter igång människors minnesprocess, utgrävningar borde därför alltid vara en prioritet när det kommer till samtida lämningar. Det arkeologiska arbetet får människor att minnas, prata och agera vilket genererar muntlig information som inte annars skulle bli känt. De flesta människor finner mer gemensamt med det nära förflutna, där de har mer vetskap om vad som skett än de händelser i förhistorien som inte känns lika nära (Burström et.al 2006:8-9). Förutom att ge ett bredare perspektiv och komplettera de skriftliga källorna finns det fler aspekter i det samtidsarkeologiska arbetet att ta hänsyn till. Att gräva i samtiden är att gräva i 9

10 minnen som människor blir direkt berörda av, det kan innebära en känslosam resa för både det enskilda subjektets minne och det kollektiva minnet. I vissa fall kan det vara tragedier eller andra saker som medvetet ignorerats för att undvika någon form av känslomässig kollision eller kollaps (Buchli & Lucas 2001:13-14). Då dyker genast frågan upp om hur arkeologer hanterar känsliga frågor eller känsliga minnen som kan få de berörda människorna att behöva prata ut med någon som kan hantera människor, som till exempel beteendevetare eller psykologer. Det viktiga i sådana situationer är ett samarbete mellan de olika disciplinerna och att arkeologer frågar om hjälp när deras egen förmåga och kunskap inte räcker till. Eftersom de flesta människor fortfarande lever och är en del av den historia som samtidsarkeologer gräver fram och undersöker öppnas oftast debatter även arkeologer emellan, vart gränsen går. Shanks, Platt och Rathje är exempel på tre arkeologer som vill belysa vikten av att det inte borde finnas en gräns, utan att viktiga, känsliga händelser som ligger nära oss själva borde prioriteras lika mycket som händelser som hände för länge sedan (Holtorf & Piccin 2009:22). Shanks, Platt och Rathje öppnade upp för ett arkeologiskt samtal om den etiska delen som samtidsarkeologin kan komma i kontakt med i en undersökning. Samtalet öppnades upp 2004 i samband med att Shanks, Platt och Rathje var med och öppnade en utställning med arkeologiska fragment från 11 september Expositionen kallades för Bearing Witness to History där människor kunde följa händelseförloppet genom berättelser, fotografier och dokument rörande händelser samtidigt som de kunde titta på artefakter som: en smält dataskärm från pentagon, förstörda kläder, en exitskylt mm. Shanks skriver att det är vanligt att människor anser att arkeologi endast är en teknik för att nå och reparera det förflutna, men vill använda World Trade Center projektet som ett avstamp från denna teori och belysa att arkeologi även kan användas i de händelser som skett nyss. För att sammanfatta menar Shanks att arkeologi speglar på lämningar, hur människor interagerar med dessa lämningar, hur människor förhåller sig till dem i vardagen och som ett materialiserande av upplevda historiska händelser. Arkeologi handlar inte bara om förhistoria utan om människor som lever idag, deras materiella lämningar, vad de väljer att spara och kasta (minnas/glömma) och hur de upplever och modifierar samhället. Det är en balansgång mellan det som varit, det som är och det som kommer att ske och det är viktigt att arkeologin får vara med i alla tre ingångar (Shanks 2003). /the intimate connection between all this and an utopian frame of mind, archaeology is not just about the past, but about desired futures too. And the stuff of it all is garbage. So - archaeologists deal in garbage, though this is often denied. We make two broad points (Shanks 2003, blogg). 10

11 Vad är samtid och när börjar den? Den historia som har verkat och som verkar, har sin utgångspunkt i samtiden. Vår nutid påverkar allt ifrån hur vi upplever till hur vi tolkar. Alla tolkningar återspeglar den tid då de tillkom. Samtidsarkeologi är ett luddigt begrepp med många försök att få det låta enkelt, där samtiden syftar på det nära förflutna. Det komplexa är att kunna sätta gränsen för när det samtida börjar och att det inte enbart uppfattas som ett tidsmässigt begrepp utan även kan ha andra betydelser i andra sammanhang. Som till exempel samtida musiker där begreppet syftar på att musikern fortfarande är i livet. Vad som är relevant eller inte i samtidsarkeologin spelar ofta roll på det forskande subjektets egna värderingar, vilket medför en personlighetsbaserad forskning. Mats Burström argumenterar för att ha en öppen attityd gentemot dessa lösa gränser och att det ter sig logiskt att låta samtidsarkeologins kronologi ha sin utgångspunkt där den historiska arkeologins praktik slutar. Burströms utgångspunkt för att definiera hur långt bak i tiden samtiden sträcker sig, är så långt tillbaka som de nu levande människors minns. Eftersom vi människor kan överta andra människors minnen, bli bilden genast komplicerad. I Burströms resonemang tar han upp exemplet att om en 90 åring minns tillbaka till 10 årsåldern är vi tillbaka 80 år i tiden och om 90 åringen då berättar ett minne från 10års åldern för en person i 10 årsåldern som i framtiden kan minnas på ett motsvarande sätt är vi tillbaka 160 år i tiden(burström 2007:12-14). Utgångspunkten för när samtiden börjar kan därför lätt bli kryptisk men syftar på tiden som samhället fortfarande kan minnas och ser som sin egen tid, sitt nära förflutna. Definieringen av samtidens gränser kan inte bli definierad av precisa årtal utan är alltid ett resultat av det forskande subjektets egna värderingar om vad samtid är. Forskningshistoria Jag vill inte göra anspråk på att skriva en fullständig forskningshistoria, utan vill adressera mitt forskningsfält så att läsaren ska få ta del av den forskning som varit relevant och gjort mitt arbete möjligt. Samtidsarkeologin är en relativt ny del i den arkeologiska disciplinen, där samtidsarkeologin koncentrerar sig på det nära förflutna och hur samtiden påverkat människor. Det var på 60- talet som ramarna började brytas och när 2000-talet kom hade hela attityden förändras och arkeologi definieras inte längre av en viss tidsperiod. William Rathje är den arkeolog som betytt mest för den ovannämnda utvecklingen och hans soparkeologi är det mest refererade exemplet i arbeten och böcker om samtidsarkeologi. 11

12 Rathje och hans studenter undersökte sopor för att sedan jämföra dem med vad de människor som slängt soporna själva uppger i enkäter och intervjuer. Undersökningen visade att det var en stor skillnad på vad människorna uppgav och vad som fanns, bland annat så upptäckte de att människor underskattade sin sockerkonsumtion med 94% (Rathje 1992:70-71). Rathjes forskning fick en omfattande betydelse för att visa på att den enskilda människan inte alltid vet vad de själva gör. Att vi människor ibland uppfattar saker och ting olika, att människan lätt överdriver, underdriver och i vissa fall rent av ljuger. Enkäterna var anonyma och det kan tyckas märkligt att människorna medvetet skulle ge fel uppgifter för att höja sin egen statistik men Rathjes forskning av sopor understryker vikten av ett samtida arkeologiskt forskarfält för att kunna söka svar på vilka de faktiska händelserna är i de skriftliga källorna (Buchli & Lucas 2001:3-5). Mats Burström, Anders Gustafsson och Håkan Karlsson är exempel på tre arkeologer som aktivt använder sig av samtidsarkeologi och har arbetat tillsammans i olika projekt. Förutom undersökningen av den tyska V2-raket som i juni 1944 exploderade och störtade i det småländska samhället Bäckebo, arbetar alla tre med det samtidsarkeologiska projektet om missilkrisen på Kuba (Burström et.al 2006; Burström et.al 2009). En av de centrala frågorna, forskat av de ovannämnda arkeologerna i samtidsarkeologin, är minnets och glömskans roll i materiell kultur. Forskningen om minne och glömska är inget nytt fenomen. Minnets påverkan på människors liv och hur människor påverkar minnet har varit en del av hela den västerländska filosofins historia. Platon använde sig utav minne och bild som ett sätt att närma sig problemet vad som är ett minne och vad som är inbillning. Aristoteles skrev om minne och erinring, där han visade på att skillnaden mellan dem är den mentala närvaron av att komma ihåg. Aristoteles menar att minnet är ett resultat av upplevda erfarenheter där ting kan verka som en röd tråd för att få oss att minnas (Ricoeur 2005:43, 52-53). På 1800 talet verkade en tysk psykologiforskare vid namn Hermann Ebbinghaus. Ebbinghaus var den första människan som vetenskapligt bevisade att det experimentellt går att forska om minne. Ebbinghaus forskning blev starkt antagen i USA på talet, där de koncentrerade sig på Ebbinghaus fråga om hur vi minns ny kunskap i relation till gammal (Baddeley 2009:3-5). Adrian Forty argumenterar i sin antologi The art of forgetting (Forty 1999), att det inte spelar någon roll om det är det naturliga landskapet eller ett skapat ting av ett subjekt, de anses alla vara bärare av mänskliga minnen i en solid form. Dessa ting kommer att bära på minnet även när det ursprungliga skaparen och minneskällan gått ur tiden, objektet blir en förlängning av subjektets livstid (ibid:2). Litteratur som varit viktig i den minnesfenomenologiska forskningen är bland annat Paul Ricoeurs bok Minne, historia, glömska (Ricoeur 2005), som diskuterar minnets och glömskans roll i historieskrivningen. Hur materiella attribut påminner om händelser som 12

13 subjektet hade glömt bort. Ricoeur tar även upp diskussionen om vittnesmål, som även Freud tar upp i Vardagslivets psykopatologi (Freud 1983),där de diskuterat att människor ibland minns fel fast de själva är övertygade om att det är rätt. Vilket resulterar i att de historiska källorna som baserats på vittnesmål, kan innehålla minnen som inte är sanna (ibid 1983:7-14 ; Ricoeur 2005:545). Att minnas och glömma materiell kultur Den tillbakablickande funktionen hos ett monument ser ut att verka av sig självt och den materiella kulturen är skapad för att belysa en historisk händelse. Materiell kultur ska därför ses som en påminnelse för de kommande generationerna om vad som hänt. En kultur utan monument kan aldrig bli ihågkommen eftersom det inte finns några spår som får oss att komma ihåg kulturen. Det är först när en kulturs monument återupptäcks som kulturen blir ett faktum. Saknaden av monument blir därför ett stort problem i människans försök till att minnas. Vad minns vi när materiella objekt saknas eller förstörs? Från renässansen har förstörelse av det synliga minnet varit första steget i att glömma. För det kollektiva, omedvetna minnet som ligger lagrad i de synliga monumenten, innebär förstörelse av detta synliga objekt början på kollektiv glömska (Küchler 1999:53-55). I den freudianska modellen av det tänkande sinnet är alla minnen en del av varandra. Enligt Freud kan inte minnen raderas utan glömskan är ett tillstånd som kan botas med påminnelse. Genom förändring i landskapet och skapandet av objekt får vi tillgång till minnesbilder som vår begränsade hjärna inte kan minnas på egen hand. Den materiella kulturen ansvarar för vårt personliga och kollektiva minne, där det nämnda ansvaret kan bidra till förfall och förstörelse av materiell kultur som orsakar tillståndet glömska. Förutom förfall och förstörelse finns andra problem kring minne och glömska i materiell kultur. Den materiella kulturen bidrar inte enbart till påminnelse utan den producerar hela tiden nya minnen. Dessa problem är orsakerna till varför De Certeau skrev att materiell kultur är minnets största fiende. De Certeau menar att resultatet av att objekt hela tiden skapar nya minnen är att vissa minnen försvinner in i mängden (Buchli & Lucas 2001:80). De minnen som kommer att bli ihågkomna av det kollektiva minnet är de minnen som blivit nedskrivna i t e x ett historiskt dokument via vittnesbörd. Relationen mellan historia och minne har länge varit ett centralt problem i flera kunskapsteorier. Arkeologen Tadhg O Keeffe angriper relationen på följande sätt; Historia som är berättande, är alltid sammankopplat med minne. O Keeffes första argument är att minne är större än vad historien är och han anser att historien aldrig kan påstå sig vara mer än en rak linje eller en grupp av raka linjer. Historiens enda syfte är att frambringa och kasta ljus på tiden från det forntida fram till nutid. O Keeffes drar slutsatsen utifrån sina argument, att 13

14 definitionen av historia innehåller en hel del problem speciellt när det kommer till historia och det kollektiva minnet. En dokumenterad handling eller nedskriven vittnesbörd som vi brukar anse vara historiska skrivna källor, borde egentligen klassas som artefakter som innehåller en specifik del av en händelse och borde inte ses som den ultimata sanningen. Det är oftast författaren själv som selektivt väljer det som han eller hon anser vara viktigt att skriva ner. Dessa skrivna källor bidrar till vad det kollektiva minnet minns och glömmer eftersom det historiska materialet är ett litet selektivt urval ur en bred historisk händelse. Det som inte nämns i de skriftliga källorna och är utan materialitet, är näst intill omöjliga att komma ihåg(o Keeffe 2007:5-6). Det är ett välkänt faktum att vissa historiska händelser blir uppmärksamma om och om igen medans andra fortsätter vara oadresserade, detta resonemang använde Burström, Gustafsson och Karlsson med sina kolleger när de skulle angripa det lilla perspektivet om missilkrisen på Kuba. De ville ta upp frågor och minnen kring händelsen som annars inte skulle bli belysta (Burström et.al 2009:296). På grund av det omfattande antalet människor som berördes av missilkrisen så är det arkeologiska arbetet på Kuba en viktig del av det kollektiva minnet. Problemet med kollektivt minne är att det alltid blir påverkat av det historiska urvalet och är en produkt av en programmerad påminnelse. Med programmerad påminnelse menas att samhället har valt ut vilka minnen som anses vara viktiga att minnas och vilka vi har råd att glömma. Detta val görs utifrån politik, ekonomi och vad som anses vara viktigt att spara för att påminna framtiden om vad som hänt och hur det hände (O Keeffe 2007:5-11). Det enskilda minnet, den enskilda glömskan Arkeologer som arbetar med samtidsarkeologi, har alla på något sätt blivit påverkade av människors enskilda minnen. Ting från vår egen tid och från våra egna erfarenheter, verkar beröra oss på en helt annan nivå än vad förhistoriska ting gör. Mats Burström skriver i antologin Contemporary archaeologies (Holtorf & Piccini 2009) om en bilkyrkogård i Småland. Burström skriver om människans fascination för samtida lämningar och hur även gamla rostiga bilar på en bilskrot kan tilltala våra fantasier och våra minnen. Vi känner igen morfars gamla bil under den rödrostiga färgen, minns hur den luktade och hur den lät, kommer ihåg resor vi en gång fick följa med på och plötsligt är vi tillbaka i vår barndom eller till tiden när vi fick vår första bil. Vi minns människor som för längesedan försvann ur våra liv. De associationer som Burström beskriver med sina bilvrak, är ett bra exempel på hur mäktiga de materiella tingen är när det kommer till våra egna liv och erfarenheter (Burström 2009: ). För att bättre förstå hur minnet etsar sig fast i den materiella kulturen, borde vi även söka svar på glömskans roll gentemot materiella ting. Kan vi minnas det som inte längre finns kvar, och kan vi glömma det som finns kvar (Van Dyke & Alcock 2003:3)? Det mest kända motivet till glömska är förträngning av minnen, vilket även Sigmund Freud tar upp i sin psykoanalytiska teori. I Freuds konstruktion av teorin, syftar förträngning på en psykologisk 14

15 försvarsmekanism. En försvarsmekanism som bannlyser ovälkomna minnen, idéer och känslor och omvandlar det till psykisk smärta. Enligt Freud finns det flera olika sätt att använda förträngning men understryker att minnet endast kan bli omedvetet, minnet kan aldrig raderas helt (Anderson 2009:219). Alla minnen är på något sätt bevarade i vårt omedvetna, de blir ihågkomna genom att något triggar oss att minnas, exempelvis materiella ting. De minnen som förpassas till glömska är egentligen en förträngning av det individuella egot. Freuds synsätt är: Det som en gång formats i vårt medvetande kommer aldrig att försvinna, utan minnet är absolut (Forty 1999:5). Minnesfenomenologin ser glömskan som infogad i minnet, vilket är den stora skillnaden mellan glömska och amnesi. Våra minnen registreras i vårt medvetande och bildar spår, vilka kan återupplivas genom olika attribut som påminner oss om det vi upplevt. Ricoeur ställer sig frågan hur de medvetna minnesspåren kan kännas igen. Vad gör ett spår till ett minnesspår? Slutsatsen blir att nyckeln till minnesspåren är relationen mellan samtiden och det förflutna. Det vill säga kopplingen mellan närvaro, frånvaro och det upplevda. Ett exempel på teorin att minnen av känslor lever kvar genom objekt, är fenomenet igenkännande. Igenkännande finns i flera former och kan dyka upp redan i förnimmelsen av ett subjekt. En person som varit närvarande kan försvinna och glömmas bort men när personen dyker upp igen, dyker även minnet av personen upp i vårt medvetande. Minnen som finns i vårt medvetande tycks vara lagrade i två former. Den första formen är rörelsemönster som skapar minnen via användning av kroppens uttryck som t e x att en människa springer på ett visst sätt. Den andra formen är enskilda minnesbilder som består av det registrerade i en upplevelse; färg, plats m.m. Ricoeur argumenterar för att de materiella spåren är fullständigt närvarande när det kommer till det mänskliga minnet och ska ses som en del av hågkomsten (Ricoeur 2005: ). Adrian Forty argumenterar för att glömska ska ses som något nyttigt och att vårt psyke är beroende av att kunna glömma (Forty 1999:2). Den ryske psykologen Alexander Luria skriver i sin bok Mannen med det obegränsade minnet (Luria 1968) om en man och hans exceptionella förmåga att minnas. Genom att lära sig att utnyttja sin förmåga blev mannen en mnemotist, en minneskonstnär. Mnemotisten försökte att glömma genom att använda sig av en väl beprövad metod. Först skapade han en artefakt, i detta fall ett papper där han skrev ner det han ville glömma, då behövde inte hans hjärna ha kvar det i minnet eftersom det fanns nedskrivet och kunde därför låta sitt medvetande koppla bort det han ville glömma (Ibid:52-56). För mnemotisten rörde sig detta om personlig selektiv glömska (Forty 1999:2). Selektivt minne, Selektiv glömska Selektivt minne är en medveten, reflekterande handling som är lätt att verbalisera. Däremot saker vi gör av vana, som att gå ner för trappan varje dag, är näst intill omöjliga att minnas utan reflektion i vardagen. Reflektion i vardagen betyder att vi måste stanna upp och skapa ett minne över hur vi av vana upplever att gå ner för trappan. Selektiva minnen sätter sig fast i 15

16 materiella objekt och subjekten kan därför själva sortera vilka minnen de vill ha kvar genom att kasta bort eller spara på objekt. Svårare är det med omedvetna minnen som oftast tar sin form i kroppsliga rörelser och som subjektet inte reflekterat över själv. (Argenti 1999:23-25) Kan glömskan ses som en avvikelse? I vissa avseenden ja. När det kommer till den oåterkalleliga glömskan där alla spår av ett minne utplånas, anses glömskan vara ett hot mot subjektets enskilda identitet. Människor försöker spela ut den definitiva glömskan med hjälp av minnet, hålla glömskan på ett säkert avstånd genom att skriva listor eller andra medvetna övningar för att träna upp minnets förmåga. Men det är missvisande att endas klassificera glömskan som ett tomrum där ett minne en gång funnits. Forskare om minnet är alla medvetna om att det finns en relation mellan glömska och minne. Glömska ska betraktas som en förutsättning att minnas och tvärtom (Ricoeur 2005:521). Ett missbruk av minnet blir genast till missbruk av glömska. Missbruket är en produkt av bruket, det vill säga berättelsens selektiva natur, eftersom om subjektet inte minns allt, är det omöjligt för subjektet att återge allt. Det är därför viktigt att ta hänsyn till att alla berättelser har ett selektivt ursprung. Glömskans tillvägagångssätt utgår ifrån den nära relationen mellan långtidsminnet, vittnesmålen och det visuella återberättandet, vilket bidrar till slutsatsen att historien alltid kan berättas ur ett annat perspektiv. Genom att göra spännande tillägg, överdriva eller ta bort irrelevanta bitar, ändrar den berättande den ursprungliga händelsens ramar för att ge en bättre bild av historien (Ricoeur 2005:545). Vi människor vill ge en så bra bild av oss själva som möjligt och vill även påverka hur framtiden ska komma ihåg oss. Problemet blir att vi vill vara speciella men samtidigt inte sticka ut, utan vara en del av den kollektiva identitet som samhället skapar. Vi köper produkter som statusföremål, för att visa vilka (vi tror) vi är och vem vi vill bli men också för att ändra vår historia så att den passar med den sociala identitet som vi vill vara en del av (Holtorf 2009:50). Den sociala identiteten är en del av det kollektiva minnet respektive kollektiva glömskan. Kollektivt minne, kollektiv glömska Kollektivt minne kan symboliskt bygga broar för att skapa en känsla av tillhörighet och ett enat samhälle. Det kollektiva minnet används ofta för att antingen störta eller hylla auktoriteter (Van Dyke & Alcock 2003:3). Det är inte så enkelt som det verkar, relationen mellan minne och glömska är en kamp, en spänning. Denna spänning ger utslag i följande två exempel: alla minnesstunder som gjordes i byarna runt om i Storbritannien som en hyllning för de uppoffringar som gjordes under andra världskriget och rivningen av berlinmuren I varje minnesstund finns det något som är lämnat åt glömskan, i varje flytt finns det något kvarglömt att minnas. I båda fallen är det vad som inte är där som skapar denna spänning. Det tomma gapet där berlinmuren en gång stod och försummelsen av minnesstunderna genom smärtan och sorgen från ett krig gör hela bilden komplicerad. Detta är på grund utav att det 16

17 inte finns någon form av materialitet att fästa minnet på, vilket resulterar i kollektiv glömska (Buchli & Lucas 2001:80-81). Selektivt minne ser lite annorlunda ut när det kommer till det kollektiva, i ett samhälle är det flera faktorer som bestämmer över vad som ska lyftas fram för att minnas och vad som ska gömmas och falla i glömska. Första faktorn är påverkan av samhällets egen tid då bestämmelserna genomförs, hur det sociala klimatet, politiken och ekonomin ser ut och vad samhället just då har behov utav. Ett exempel är om invånarna i ett samhälle ropar efter tillhörighet och en gemensam plats för sorg på grund av en stor händelse, kan ett materiellt ting som ett monument skapas för det kollektiva minnet att riktas mot. Andra faktorn är de som styr i samhället, om det så är en diktator, president, kung eller kejsare, så har den politiska manipulativa påverkan en enorm betydelse för det kollektiva selektiva minnet. Det kan vara samhällets invånare som gemensamt störtar en makt, där maktsymboler, statyer och parlament förstörs för att ersättas med ett tomrum som en manifestation för att makten har blivit störtad. Det kan även vara det motsatta där makten i samhället uppför statyer och monument för att hålla befolkningen i schack och styrka sin maktposition. Tredje faktorn är samhällets kollektiva stolthet respektive skam som utgör vilka bitar av historiska händelser som representeras av materialitet, vilket resulterar i selektivt minne och selektiv glömska. Detta kan även innebära en inbördes kamp och spänning beroende på den omfattande situationen. Ett exempel är om två olika folkgrupper lever i ett och samma land, där den ena folkgruppen bestämmer över det andra. Vilket kan resultera i att spänningen mellan de två olika kulturerna bidrar till förtryck (Forty 1999:8 13). Vad får oss att minnas, vad får oss att glömma? Kenilworth i England har som många andra engelska städer och byar flera monument från andra världskriget, där de soldater som inte kom tillbaka hedras i form av en skulptur, staty eller minnesplatta. Detta minne är ett selektivt minne, där samhället har bestämt vad som ska minnas och vad som ska falla i glömska. Bilden av en engelsk hedrad soldat ger en helt annan erfarenhet än vad en bortglömd övergiven tanks från andra världskriget skulle göra. De båda påminner det kollektiva minnet om ett världsomfattande krig, men på två olika sätt eftersom bilden av soldaten är selektivt vald, påverkad av samhället medan tanksen ger en opåverkad skildring av samma händelse. Under 1900 talet växte trenden att uppföra krigsmonument och det har även spridit sig utanför den västliga världen. Krigsmonumenten är ett sätt för samhället att ha en gemensam plats att smälta de traumatiska erfarenheter som ett krig kan innebära. En viktig funktion som krigsmonumenten har, är att påminna världen om vad som hänt, mot vem och av vem. Det är dock inte alltid självklart att krigsmonumenten automatiskt blir en positiv del i det enskilda subjektets helande process eftersom monumentet inte tillåter samhället att glömma. 17

18 Det enskilda subjektets traumatiska upplevelse behöver inte automatiskt leda till kollektiv sorg, men om inte samhället glömmer, glömmer inte det enskilda subjektet. Krigsmonumentens ideal är att påminna om en hemsk händelse, ge plats å sörjande människor och visa på vilka stora uppoffringar de dödade gjort och slå bort alla tankar om att soldaterna dog i onödan. Genom att hylla de soldater som dött i strid, bäddar samhället in de hemska aspekterna i det som hänt och utnämner soldaterna till modiga hjältar som dog för sitt land (Rowlands 1999: ). Ikonoklasm av statyer, förstörelsen av statyer och monument, är en av de vanligaste vägarna för att uppnå kollektiv glömska. Får förstörelse av statyer det resultat som det är menat att det ska få? När femtio av sextio statyer av Lenin revs på gator och torg i Moskva efter 1989, blev resultatet att det plötsligt stod femtio tomma piedestaler kvar. Tomrummet blev påtagligt och väckte mer påminnelse om vad som hänt i samhället än de statyer av Lenin som var kvar och hade smält in i vardagen och blivit osynliga. De tomma piedestalerna raderade inga minnen, utan det motsatta, de blev ihågkomna på ett sätt de aldrig blivit när de pryddes av statyer. Det lättaste sättet att få makt över ett folk är att radera deras kollektiva minne. Ett exempel för denna process var Tjeckoslovakien, där de ersatte alla statyer som betydde något för deras kultur med statyer av Lenin. När samhället sedan slog sönder och förstörde alla statyer, var det inte så mycket att förstöra för att glömma, utan förstöra för att återta det ursprungliga kollektiva minnet (Forty 1999:10-11). Souvenirer är något vi människor gärna plockar med oss eller köper när vi är med om något speciellt eller extraordinärt, där vi inte har möjlighet att på något annat sätt få med oss ett minne. Arkeologen Susan Steward argumenterar att souvenirer spelar stor roll när det kommer till händelser där det saknas materialitet, att souvenirer är en större del än ett extra tillägg i våra minnen. De fyller ett svart hål och etablerar en fast form i ett flytande minne (Buchli & Lucas 2001:80). Hela Folkets park Folkparker blir ofta ihågkomna med en nostalgisk underton, där minnet söker efter en svunnen epok med neon och färgstarka lampor. Parkernas karaktäristiska blandningar mellan ny och äldre arkitektur har blivit en del av landskapet och ligger nu inbäddade i skogsbackar och inkapslade som oaser i en modern stadsbebyggelse. Folkparkerna dök upp överallt i det svenska landskapet från slutet av 1800 talet och framåt. Folkparkstrenden etablerade sig i den svenska arbetarsjälen öppnades Sveriges första folkets park i Malmö, men idén om att skapa folkets park kom från arbetarrörelsen två år tidigare, den 26 april Industrialismen slog sig fram och växte under talet och den växande arbetarrörelsen var tvungen att kämpa för sina ideal 18

19 och nöjen. De var politiskt engagerade och 1889 bildades Socialdemokratiska arbetarpartiet (Andersson 1991:11). Det arbetarrörelsen ville skapa var ett lättillgängligt nöje som inte var för dyrt men innehöll alla de delar och ideal som rörelsen stod för (Moulaison 1978:7-8). Axel Danielsson, som var ledare och ideolog i arbetarrörelsen myntade namnet Folkets park efter det belgiska namnet Maison de Peuple. Namnet förknippas än idag med dans, musik och politiska sammanträden (Andersson 1991:11). Det mest karaktäristiska för folkparkerna är deras arkitektur. Arkitekturen var ifrån början arbetsklassens arkitektur, då arbetarna ideellt byggde sina parker som oftast inte finansierades av lån. Det var insamlade pengar från medlemmar och andra intresserade som bidrog till byggnadsprojekten. Parkernas mål med sin arkitektur var att inge hopp, drömmar och väcka fantasi. De skulle vara visuellt estetiska med en charm som tilltalade alla där den viktigaste byggnaden var entrén. Det första intrycket skulle vara inbjudande och visa på parkens storhet. Det viktigaste med byggnaderna i parkerna var att söka så många praktiska lösningar som möjligt ur samma lokal. Att finna en form som skulle fylla flera funktioner samtidigt. Att bereda plats åt en storpublik innebar stora lokaler, stora dansgolv, stora scener och stort utbud där alla kunde hitta något de gillade och ville gå på, t e x Politiskt sammanträdesrum på dagen och ett dansgolv på kvällen. Lokalerna var praktiska, funktionella och effektiva och var länge en stor del av samhällets nöjesbud. Parkerna försökte hänga med i de olika trenderna men det blev allt svårare och svårare att besvara samhällets nöjes behov. Samtidigt vore det orättvist att skriva att folkparkerna byggt fast sig i ett visst sorts tänkande. Ingen park kunde förutse utvecklingen, se vilka trender som skulle komma och vilka nya krav som skulle ställas på parkernas verksamhet (Andersson 1991:25-26). På 1970-taltet spred sig proggrörelsens musik, hippierörelsen och den starka vänstervågen över hela Sverige och blev mer eller mindre portad ifrån folkparkerna. Det var den största faktorn till att inte folkparkerna längre hängde med i trendsvängarna. Det är dock viktigt att understryka att 70-talets kommunistiska musiker inte ansåg folkets park vara folklig nog. På så sätt stod de flesta folkparkerna ett helt decennium utan en inflytelserik och betydelsefull ung generation. Ett faktum som resulterade i svåra ekonomiska förluster. Det kan tyckas vara ironiskt att parkrörelsen inte öppnade upp för hippierörelsens politiska ideologi, eftersom hippierörelsens tankar om ett jämställt nöje för hela svenska folket, var arbetsrörelsens eget mål och ideologin de själva en gång stod för: hela svenska folkets park. Det fanns dock parker som överlevde förlusterna och som hängde med och fångade upp 80-talets punk och new wave. Återigen var folkparkerna med i trendsvängen och var attraktiva för en ung och lönsam publik (Bengtsson & Willis 2005:19 46). Folkets park i Malmö och Liseberg i Göteborg är två exempel på folkparker som fortfarande är aktiva och har en god lönsamhet (Andersson (1991):26). 19

20 Uddevalla folkets park Fig 1. Karta över en del av västkusten, Uddevalla inringat. Karta modifierad av författaren (Kartförlaget 2007:12). Fig 2. Karta över en del av Uddevalla, Folkets park inringat. Karta modifierad av författaren (Kartförlaget 2007: 190). Uddevalla ligger i Bohuslän, ca 90 km från Göteborg. Uddevalla består av 27 mil slingrande kust och en sjörik skogsmiljö. Parkområdet, Uddevalla folkets park, ligger ca 500 meter från centrum (Uddevalla 2009). Vid bergen öster om Göteborgsvägen ligger Uddevalla folkets park bortom en grusplan kallad cirkusplatsen. Parken invigdes 1920 och de flesta befintliga byggnader i parken uppfördes mellan åren (Uddevalla kommun 2002:344). Fig 3. Uddevalla folkets park från ovan (Program 2009). Parkens entré flyttade i samband med bygget av genomfartsleden, från Anders Knapes väg förbi Söderplan till Göteborgsvägen 1947(Se fig.4) uppfördes en kiosk vid entrén med koniskt tak samt en rondell med en fontän i mitten. På 1980 talet lades rondellen igen till gräsyta men fontänen och kiosken står kvar orörda (Söderplan 2009). 20

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Enskild skriftlig uppgift

Enskild skriftlig uppgift Enskild skriftlig uppgift Kognition i praktiken G1N Grundläggande teoretiska kunskaper Publicerat och inlämnat 2010-09-13 1968 ord inklusive rubriker Peter Axelsson http://www.petera.se Institutionen för

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp. Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du: En motionsskola från Norra Socialdemokratiska föreningen i Uddevalla skriva

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

När var vikingatiden?

När var vikingatiden? När var vikingatiden? Syfte: Att förstå hur de olika tidsåldrarna är positionerade och ge en visuellt minnesunderlag. Att se hur långa perioderna är i förhållande till varandra. Att träna historiemedvetandet,

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer