Framtidens sopkörare En informationskampanj med syfte att få Helsingborgare att köra på biogas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens sopkörare En informationskampanj med syfte att få Helsingborgare att köra på biogas"

Transkript

1 Framtidens sopkörare En informationskampanj med syfte att få Helsingborgare att köra på biogas The Future Garbage Drivers An information campaign with the purpose to get the citizens of Helsingborg to drive on biogas Magisterprogram i Kommunikation Lunds Universitet, Campus Helsingborg Examensarbete, 2007 Examensarbete: Hannah Magnusson Handledare: Christina Erneling i

2 Sammanfattning Framtidens sopkörare en informationskampanj med syfte att få Helsingborgare att köra på biogas. Det här arbetet är på uppdrag av Helsingborgs stad. Syftet var att sprida information till Helsingborgs invånare om biogas. På så sätt skulle man förhoppningsvis även få dem att köpa biogasbilar istället för de traditionella bensindrivna varianterna. Fördelen med biogas är att koldioxiden som bildas vid förbränningen av biogasen redan är en del av naturens kretslopp. Därför ger det inte något bidrag till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. En undersökning om vad Helsingborgs invånare visste om biogas och vad de ville veta om det, utfördes i form av en enkät. Den visade att de flesta i Helsingborg redan kände till biogas, men de vet antagligen inte tillräckligt för att ha en rättvis bild av biogasen. Den visade också att de flesta helst ville få mer information via tv, utskick och bilförsäljare och att de mest intressanta argumenten för att köpa en biogasbil var att biogasen är billigare än bensin och att den inte bidrar till växthuseffekten. Med detta och diverse kommunikationsteorier som grund utformades en kampanj. I den poängterades två faktorer som viktiga att lyftas fram. Dem var att biogasen gör att man kan spara pengar och att det är bra för miljön. Två viktiga målgrupper identifierades också som mest sannolika att bäst kunna ta emot informationen. De var bilköpare, folk som snart ska köpa bil, och bilpendlare, folk som använder bilen för att pendla in och ut ur staden. Det här resulterade i en kommunikationsplan där de viktigaste bitarna var att lyfta fram de två argumenten genom en folder, bussreklam och reklampelare. Även besök hos bilhandlare för en provkörning av biogasbilar var viktigt för att få ut informationen. ii

3 Abstract The future garbage drivers an information campaign to get the citizens of Helsingborg to drive on biogas This paper is an assignment by the city of Helsingborg. The purpose of it was to get spread knowledge about biogas to the citizens of Helsingborg. That way you would hopefully also get them to buy a car that runs on biogas instead of the traditional petrol driven ones. The advantage of biogas is that the carbon dioxide that is released when the biogas is burnt up, is already a part of the natural cycle of carbon. Hence, the biogas does not contribute to the green house effect or the global warming. An investigation in the form of a questionnaire was conducted in order to find out what the citizens of Helsingborg knew and what they wanted to know about biogas. That showed that a majority of the citizens already had some knowledge about it, but they probably do not know enough to form a fair picture about biogas. The questionnaire also showed that most people wanted the information through TV, circulars or by car salesmen. They also thought that the most interesting arguments for buying a biogas car, were that the biogas is cheaper than petrol and that it does not contribute to the green house effect. A communication campaign was formed, with the questionnaire and some communication strategies as a base. In this, two factors were pointed out as imported. These were that the biogas contributes to saving money when driving and that it is good for the environment. Two main target groups were also identified as being the most able to receive the information. These were car buyers, which in the near future will buy a car and car commuter, which commute in and out of the city using their car. This resulted in a communication plan where the most important bits were to lift the two arguments by using a folder, bus advertising and advertisement pillars. Visiting car salesmen to test drive a biogas car, were also shown in the paper to be effective in order to communicate the information. iii

4 Förord Lund, 15 maj 2007 Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Julia Sandberg som fungerat som mitt bollplank genom hela arbetet. Eftersom jag skrivit det själv har det varit till stor glädje. Trots att jag inte alltid har vetat vilken väg jag skulle ta så har jag hela tiden lyckats röra mig framåt, mycket tack vare dig. Jag vill också passa på att tacka Ulla-Britt Gunnerfeldt som visade mig och Julia runt på NSR och också varit till hjälp med fakta rörande NSR. Jag vill också rikta ett tack de bilhandlare som svarade på enkäten och till alla de Helsingborgare som tog sig tid till att svara på min enkät, trots att det blåste och var kallt. Jag hoppas ni får en trevlig läsning och får förhoppningsvis även lite mer kunskap om biogas på köpet. Med vänliga hälsningar Hannah Magnusson iv

5 v

6 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 MILJÖNS STATUS IDAG... 2 KLIMATET... 3 BIOGAS... 5 MILJÖVÄNLIGA BILAR... 7 BIOGASBILAR... 8 VARFÖR VÄLJA MILJÖVÄNLIGT?... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Medel för att styra värderingar Den klassiska kommunikationsmodellen Diffusionsteorin Motivation Hofstede SYFTE, MÅLGRUPP OCH FRÅGESTÄLLNING SYFTE MÅLGRUPPER FRÅGESTÄLLNING METOD KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER ENKÄT TILL BILHANDLARE ENKÄT TILL INVÅNARNA I HELSINGBORG ANALYS AV RESULTATEN RESULTAT ENKÄT TILL BILHANDLARE ENKÄT TILL INVÅNARNA I HELSINGBORG DISKUSSION ENKÄTERNA KOMMUNIKATIONSPLAN Projektmål Målgrupp Strategier Aktivitetsplan Kostnadskalkyl Utvärdering och återkoppling SLUTSATSER FRAMTIDA UTVECKLING KÄLLFÖRTECKNING TRYCKT MATERIAL INTERNET E-POST FILM vi

7 BILAGOR...I FRÅGOR TILL BILHANDLARE... I ENKÄTEN TILL HELSINGBORGS INVÅNARE...II RESULTATEN FRÅN ENKÄTEN TILL HELSINGBORGS INVÅNARE...V FOLDERN...X Utsidan...X Insidan...XI VITRINBILD...XII BUSSBILD... XIII vii

8 viii

9 Inledning För länge sedan, långt innan tv:n och mobiltelefonernas era, levde människan i samklang med naturen. De hade inte våra dagars lyxföremål utan var tvungna att förlita sig till det som naturen kunde ge dem. Eftersom de var beroende av naturen för att överleva, hade de också respekt för den. I takt med att fler och fler tekniker har uppfunnits och införts i människans dagliga liv, har vi blivit allt mindre beroende av naturen. I samband med att beroendet har försvunnit har även respekten för naturen minskat. Flera tidiga kulturer ansåg att varje person hade ett djur som de var spirituellt sammankopplat med. Det kallade dessa för totemdjur och det djuret ansågs vara som en bror. Flera århundraden senare då Darwin 1859 föreslog konceptet med evolutionen i Om arternas uppkomst, blev folk rasande (Wikipedia 2007). Att bli sammabkopplad med djurvärlden föreföll vara absurt. Inte kunde väl människan, med all sin uppfinningsrikedom och kultur, vara släkt med aporna? Sambandet med naturen var sedan länge försvunnet och idag finns i Sverige personer som aldrig har satt sin fot i en skog eller sett havet i verkligheten. Kopplingen till naturen kommer däremot tillbaka mer och mer. Med New Age -filosofin och Yogans intåg börjar folk återupptäcka hur viktigt sambandet till naturen är för vår hälsa De nya bantningsteknikerna som Glykemiskt Index och stenåldersmaten har fortsatt i samma bana och erbjuder utövaren ett helt nytt synsätt på livet, där mindre stress och naturlig mat är viktigt. Vi börjar se på naturen och miljön med nya ögon. Vår nyvunna insikt kan även ha att göra med alla varningar om miljön och klimatet som på senare tid har blivit mer frekventa och enstämmiga. Vi har börjat inse att det snart kan vara för sent. Men än är det tid till förändring. Det här arbetet syftar till att öka kunskapen och användningen av biogas i bilar, eftersom det inte påverkar växthuseffekten. Arbetet är på uppdrag av Helsingborgs stad som i sin tur fått bidrag från regeringen med syftet att minska sin klimatpåverkan. Arbetet ska resultera i en informationskampanj för biogas i Helsingborgs kommun. Informationskampanjen kommer att förverkligas under våren

10 Bakgrund Miljöns status idag Världen och särskilt Sverige, börjar bli mer medveten om hur vi människor påverkar miljön och fler och fler tar initiativ till att motverka den här utvecklingen. Det syns bland annat med USA:s förra vicepresident Al Gores film En obekväm sanning, som fick stor genomslagskraft världen över. Att han dessutom vann två Oscarstatyetter för den, är ett ytterligare bevis på att miljömedvetenheten smygs in i samhällsgrupper som tidigare inte visat något stort miljöintresse. I februari i år kom också FN:s klimatrapport ut. Budskapet var tydligt; människan påverkar den globala uppvärmningen och något måste göras för förhindra en klimatkris (Källén 2007). Den kommer utan tvivel att ha en enorm påverkan på världens framtida miljöpolitik. Men även fast politiken med sina lagar och förordningar är viktig för miljön, måste miljöfrågorna lyftas bort från de politiska borden och tas ner på individnivå. För att uttrycka det i Al Gores ord: miljön är inte en politiskt fråga utan det är en moralisk och etisk fråga (Gore, En obehaglig sanning 2006). Den ökande miljömedvetenheten syns också på lokal nivå. Allt fler tar sig till exempel tid och sopsorterar eller väljer miljömärkta alternativ när de handlar, trots att den ekologiska mjölken är några kronor dyrare. I modemagasin och tidskrifter kan man hitta artiklar om vilka miljöbilar som är bäst eller var man kan hitta ekologiska jeans (Femina 2006 och 2007). I gratistidningen Punkt SE kunde man till sin fasa läsa om Elizabeth Hurleys bröllopsfestande som släppte ut kilo koldioxid (Punkt SE ). En sådan artikel hade aldrig klarat sig igenom chefredaktörens granskning för något år sedan. Det verkar ha skett en attitydförändring. Svenskarna är intresserade av miljön och vad man som privatperson kan göra för att påverka den positivt. Till och med bilsporten hakar på miljötrenden och introducerar Svenska Rallyt 2007, där endast etanolbilar deltog (Lokaltidningen Lund ). Det intressanta är att det praktiskt taget bara talas om klimatet. Andra miljöproblem som föroreningar och utrotningshotade arter, har helt glömts bort. Istället satsar man allt på klimatet och i efterdyningarna av klimatvågen har en rad nya modeord har poppat upp på mediehimlen. Ordet klimat har blivit populärt och används både av företag som vill verka medmänskliga och slänger sig med uttryck som klimatneutral, men också av media som har klimatet som vårens tema. Tv4 har bland annat anammat trenden med sin serie Klimatsmart. Andra ord som har dykt upp i mediehypen är klimatångest och klimatmat. Det här visar på hur otroligt stor klimatfrågan har blivit, på bara några månader. 2

11 Det satsas dessutom mer pengar på miljön än förut och allt fler företag och organisationer börjar inse att miljövänliga produkter faktiskt genererar pengar. Coop:s försäljning av miljövänliga varor ökade till exempel med ca 5 % år 2006 (Coop 2006) och elbolaget GodEl, som bland annat säljer miljövänlig el, har fått över kunder på mindre än två år (GodEl 2007). Även modeindustrin och inredningsvärlden har insett möjligheterna med miljövänliga produkter. Bland andra har både Levis och H & M lanserat ekologiska kollektioner och IKEA:s PS - serie består endast av återanvänt material. Miljöstrategiska åtgärder ökar industrins lönsamhet både genom att de minskar framtida kostnader när miljöavgifter och skärpt miljölagstiftning införs, men också genom att de blir attraktivare för hushåll eftersom de framstår som en miljövänlig organisation (Länsstyrelsen i Skåne län 2006). Bild 1. Försäljningen av KRAV-märkta varor har ökat dramatiskt sedan mitten på 1990-talet och fortsätter att öka. Utbudet av miljömärkta varor ökar också på butikshyllorna vilket tyder på att de blir allt mer populära bland konsumenterna. Bilden är hämtad ur Coops hälsa och miljörapport (2006). Klimatet Klimatförändringar är något som sker hela tiden och har skett flera gånger under jordens långa historia. Det som nu oroar är att den möjliga klimatförändringen vi står inför sker lite för snabbt. Den här förändringen kan bero på naturliga fenomen eller genom mänsklig påverkan. Just den här frågan har skapat stor debatt världen runt. Förenta nationernas panel för klimatförändringar (IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change) definerar klimatförändringar som något som kan ske naturligt eller på grund av människans aktivitet (IPCC 2004). Förenta nationernas konvention om klimatfrågor (UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change) definerar däremot klimatförändringar som något som är bundet direkt eller indirekt, till mänsklig aktivitet. UNFCCC använder istället ordet klimatvariationer som definition för naturliga förändringar (IPCC 2004). Trots att de här båda organen rapporterar till FN så har de helt klart olika åsikter om klimatfrågan. IPCC är mer försiktiga och håller alla dörrar öppna medan UNFCCC har bildat en fast ståndpunkt. Det här symboliserar världspolitikens åsikter om klimatet, även fast den har blivit mer inriktad mot UNFCCC:s håll efter Al Gores världsturné. 3

12 Trots splitringarna inom politiken är folk som sagt intresserade av miljön och om miljöfrågor, men de vet sällan vad som ligger bakom ord som växthuseffekten eller global uppvärmning. Därför kan det vara lämpligt att förklara de här uttrycken nu. Växthuseffekten är ett normalt naturfenomen. Utan den hade det inte funnits något liv på jorden. Normalt sett fungerar växthuseffekten på följande vis. Solen avger hela tiden solstrålning. En del av strålningen träffar vår planet. När den når jorden så absorberas en del av strålningen medan resten reflekteras och studsar ut i rymden igen. Men när strålningen ska passera atmosfären reflekteras lite strålning tillbaka på jorden, på grund av de gaser som finns där. Tack vare att lite av strålningen hålls kvar på jorden så värms den upp och det gör det möjligt för växter och djur att leva. Utan växthuseffekten skulle medeltemperaturen på jorden vara ca -17 C istället för dagens 16 C (Nickerson 2003). Gaserna i atmosfären består till största delen av vattenånga, koldioxid, metan och kväveoxid. När koncentrationerna av gaserna ökar studsar mer och mer strålning tillbaka till jorden och hålls kvar. Det gör att värmen på jorden så småningom ökar, därför kallas det här fenomenet även för global uppvärmning. Bild 2. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som håller temperaturen på jorden under beboliga förhållanden. Energin från solen värmer upp jorden. Det beror på att lite av solenergin som reflekteras ut i rymden igen, studsar tillbaka till jorden tack vare de så kallade växthusgaserna. Då halten av växthusgaser i atmosfären ökar hålls mer och mer solenergi kvar på jorden, vilket resulterar i att den globala temperaturen ökar. Av atmosfären består växthusgaserna (bland annat koldioxid) bara till cirka 0,1 %. Det betyder att en ökning av koldioxid, hur liten den än må vara, har enorma konsekvenser på koncentrationen i atmosfären. Halten av koldioxid har sedan 1700-talet ökat med 35 % och dagens nivåer anses vara de högsta som man någonsin har mätt upp (Nilsson och Björklund 2007, Nickerson 2003). Cirka 70 % av koldioxidutsläppen som beror på människan, kommer från förbränning av fossila bränslen, som till exempel naturgas och bensin. De resterande 30 % kommer från rensning och nerbränning av tropiska skogar (Gardner och Stern 2002). 4

13 Även temperaturen har ökat de senaste åren. Från år 1860 till år 2000 ökade den genomsnittliga temperaturen på jorden med 0,6 0,7 C. Man tror att temperaturen kommer att fortsätta öka och vid år 2100 kan temperaturen ha ökat med mellan 1,4 5,8 C. Det låter kanske inte som speciellt mycket men en ökning av jordens medeltemperatur med 4 C skulle ge den absolut högsta medeltemperaturen under de senaste 40 miljoner åren (Gardner och Stern 2002). Den globala uppvärmningen är inte bara ett miljöproblem som aktivister i Greenpeace behöver oroa sig för, utan den är också en ekonomisk fråga. En ökning av ytvattentemperaturen med bara några grader skulle öka styrkan på orkaner och en höjning av vattennivån skulle avsevärt förvärra översvämningar världen över (Nickerson 2003). Det skulle inte bara innebära höga kostnader för återuppbyggnad av drabbade områden men det skulle också medföra stora flyktingströmmar från områdena. Pengar skulle alltså sparas genom att förebygga en stundande klimatkris. Höjningen av koldioxidkoncentrationerna började i stort sett i och med den industriella revolutionen och industrin är även idag en stor bidragare till utsläppen. Men en annan stor bidragande faktor är transporter (Brune et al 1997). En semesterresa till Thailand tur och retur släpper ut ca 300 ton koldioxid eftersom flygplan är riktiga bränsleslukare (Luftfartstyrelsen 2007). Av samma anledning bidrar man till växthuseffekten om man köper vin producerat i Australien eller bananer från Brasilien. Men även fast närproducerade produkter är snällare mot miljön, så måste de ändå transporteras till affärerna. Eftersom häst och vagn inte är särskilt vanligt idag och tar relativt lång tid, så transporteras de mesta med lastbilar. Ska man dessutom storhandla och inte vill vingla runt på en cykel med två överfulla kassar, tar man oftast bilen till affären. Så hur man än gör så bidrar man till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Självklart hade det bästa varit att helt och hållet sluta använda bilar, men på grund av bekvämligheten med den och det faktum att större delen av Sverige är ett land med stora vidder, är det osannlikt att anta att det kommer att hända. Men bilen behöver nödvändigtvis inte drivas på bensin, det finns en rad andra alternativ idag. Ett av de bästa alternativen ur miljöns synpunkt är biogas. Biogas Vi har en massa avfall runt om i världen, särskilt i storstäderna, som inte används. Skulle vi göra bränsle av det vore det en fantastisk lösning. Den visionen kan bli verklighet i och med biogas. Biogas fås genom att man låter matavfall och andra biologiskt nedbrytbara ämnen (som slaktavfall) ruttna. Rötningen sker naturligt av bakterier som finns i det organiska materialet och för att de ska trivas, sker rötningen i en syrefri miljö. Slutprodukten är metangas och det kan användas som bränsle i bilar (NSR 2007, Miljöfordon 2007). Biogas är 5

14 miljövänligt, inte bara för att det återanvänder sopor, utan även för att utsläppen från en biogasbil är betydligt renare än utsläppen från en bil som drivs på bensin eller diesel (NSR 2007). Biogas är kemiskt sett det samma som naturgas, men ursprunget det kommer ifrån skiljer sig (bild 3). Det skiljer sig faktiskt fler miljoner år åt, eftersom naturgas tas upp från jordens inre, precis som bensin. Det består av uråldriga djur och växter som genom årens lopp har förruttnat och blivit till bland annat metangas. Därför är det ett så kallat fossilt bränsle. Koldioxiden som bildas och släpps ut vid förbränning av fossila bränslen kommer alltså från jordens inre och är inte en del av ekosystemets kretslopp. När det förbränns i till exempel bilar, släpps kolet ut i ekosystemet och halten av koldioxid i atmosfären ökar. Koldioxiden från biogasens förbränning härstammar däremot från luftens koldioxid. Växter tar upp koldioxid genom fotosyntesen. De äts sedan upp av djur som på så sätt för vidare kolet i näringskedjan. Växter och djur hamnar så småningom på våra bord och det som blir över slänger vi i soporna. Soporna omvandlas till biogas och hamnar tillslut i våra bilar (bild 4). När biogasen förbränns bildas koldioxid och vatten och växterna kan därmed på nytt binda in koldioxiden. Eftersom koldioxiden redan är i omlopp ovanför jordskorpan blir det alltså inget nytt tillskott av koldioxid. Det bidrar därför inte till den globala uppvärmningen (se stycke om Klimatet). Det är anledningen till att biogas räknas som en förnybar energikälla (Jarvis 1998). olja Bild 3. Både naturgas och biogas består av metan, men de har olika ursprung. Naturgas kommer från jordens inre medan biogas kommer från djur och växter. Eftersom växter fixerar luftens koldioxid och växterna sedan blir metangas, är koldioxidutsläppen från en biogasbil redan i omlopp i ekosystemet. Koldioxidutsläppen ökar alltså inte effekten på den globala uppvärmningen. Bild 4. Kretsloppet för biogas. Matrester blir till metan genom att det förruttnas i en syrefrimiljö. Metanet tryckbehandlas och kan sedan användas som bilbränsle. Med biogas i tanken kan man sedan köra och handla och köpa nya varor vars rester till slut hamnar i soporna igen. 6

15 Helsingborg har väldigt goda förutsättningar för att få igång ett välfungerande kretslopp där biogas ingår. Det beror bland annat på att de flesta hushållen redan sorterar organiskt material separat (Helsingborg stad 2007). Man har även fått testa biogasen i verkligheten eftersom stadens bussar sedan sommaren 2005 drivs på en blandning av biogas och naturgas. Dessutom kör alla sopbilar på ren biogas. Den som förser staden med biogasen är Nordvästra skånes renhållningsverk (NSR) som har tillverkat biogas sedan 1996 (Gunnerfeldt 2007). Där pågår även en utbyggnad av biogasanläggningen och när den är färdig kommer bland annat Helsingborgs stadsbussar kunna köras på 100 % biogas, istället för de 50 % som de kör på idag. Under 2006 sorterade hushållen i nordvästra Skåne ut 7600 ton organiskt avfall. Det gav m 3 biogas, vilket kan jämföras med liter bensin. Detta motsvarar ungefär 6000 resor med personbil mellan Helsingborg och Stockholm, tur och retur (Skoglund 2007). Förutom att biogasen kan användas som bränsle i bilar kan den även utnyttjas för värmeproduktion, vilket faktiskt är det vanligaste användningsområdet (Jarvis 1998). För det krävs det ingen förbehandling av gasen som det gör innan den kan användas som bilbränsle men propan måste tillsättas för att den ska få samma värmevärde som naturgasen. I Helsingborg forslas biogasen ut i Öresundskrafts naturgasnät och under 2001 producerades tillräckligt mycket gas hos NSR för att värma cirka 5500 villor under ett år (NSR och Öresundskraft 2002). Det slam som blir kvar efter rötningen av det organiska materialet kan användas som biogödsel på åkrarna. Varje år får man ut cirka ton biogödsel vilket minskar användningen av konstgödsel på åkrarna runt Helsingborg. Det planeras också att byggas en pipeline från NSR ut till fyra lokaler runt Helsingborg, för att transportera det här biogödslet (NSR 2007). Det betyder att bönderna slipper åka in till Helsingborg för att hämta gödslet vilket i sin tur minskar transporterna och därmed också koldioxidutsläppen. Miljövänliga bilar Kravet för att en bil ska få kallas miljövänlig är från och med den 1:a oktober 2006, att utsläppen för bensin- och dieselbilar inte överstiger 120 g koldioxid/km. För alternativa fordon som hybridbilar eller gasbilar gäller att de inte drar mer än 0,92 liter bensin/mil, 0,84 liter diesel/mil eller 0,97 m 3 gas/mil. För elbilar gäller att energiförbrukningen inte övergår 37 kilowattimmar per 100 km (Vägverket 2007). Med alla de här krångliga benämningarna kan det kännas som en omöjlig uppgift att hitta rätt i miljöbilsdjungeln. En faktor som ytterligare försvårar för konsumenten är att det inte finns en gemensam benämning på de olika miljöbilstyperna. SAAB:s etanolbil kallas till exempel BioPower, vilket för 7

16 tankarna till en biogasbil. Volvo däremot som faktiskt har en biogasbil, har döpt deras bil till Bi-Fuel. Den största fördelen med miljöbilar idag är att den totala utgiften för bilen sänks, trots att inköpspriset oftast är högre. De första fem åren behöver man inte betala fordonskatt på en miljöbil. De miljövänliga bränslena är dessutom oftast billigare än bensin eftersom de inte beskattas lika mycket, och absolut billigast är gasbränslena. De miljöbilar som drivs på bensin har en mindre bränsleförbrukning (annars skulle de inte få kallas miljöbilar) och därför blir det alltså också billigare bränslekostnader för de här bilarna. Förmånsvärdet på bilen förändras inte heller fastän bilen är dyrare i inköpspris, eftersom det beskattningsbara värdet bygger på motsvarande bensinbil (Länsstyrelsen i Skåne län 2006). Från och med april 2007 delar regeringen också ut en premie på kr till dem som köper en miljöbil (Vägverket 2007). Däremot är miljöbilar som sagt ofta dyrare i inköp och vissa typer av miljöbilar kräver också mer service än bensindrivna bilar. Under 2006 utgjorde miljöbilarna cirka 11 procent av nyförsäljningen av personbilar och lätta transportfordon. Lätta dieselfordon stod för ca 25 procent och resten var bensindrivna fordon. (Miljöfordon 2007) Försäljningen av miljöbilar har ökat på senare år, speciellt som sagt bland de bränslesnåla bensindrivna bilarna. Många tror också på en fortsatt ökning, inte minst efter regeringens annonsering av miljöbilspremien, men även på grund av att privatpersoner kan sänka sina utgifter för sitt bilägande rejält. Biogasbilar Även försäljningen av biogasbilar har ökat. Förra året ökade försäljningen med drygt 50 %, men det är ändå bara en liten del av den totala försäljningen av miljöbilar. Idag kör drygt svenska fordon på biogas. Det är ungefär en femtedel av antalet etanolbilar (Rundqvist 2007). I Helsingborg tankar drygt 100 fordon (inklusive sopbilar) på NSR:s biogasmack (NSR 2007). Ett skäl till att biogasbilarna är så få är att det inte finns speciellt många tankställen, vilket i sin tur beror på att de är dyra att bygga. Därför satsar de flesta mackägarna på etanol istället (Rundqvist 2007). När man först får ut biogas består den av cirka 60 % metan och 40 % koldioxid (NSR och Öresundskraft 2002). För att kunna använda biogasen som bränsle i bilar måste den därför först tryckbehandlas. Det gör man för att höja metangaskoncentrationen. Därefter kan biogasen föras vidare till en biogasmack. Men eftersom det inte görs tillräckligt mycket biogas runt om i Sverige, blandas oftast biogasen med naturgas. Den här blandningen kallas för fordonsgas (NSR 2007, Miljöfordon 2007). Förutom de miljövänliga fördelarna är biogasen även ett billigare alternativ än bensin eftersom det idag bara kostar ca 8,20 kr/nm3 (normalkubikmeter), vilket omräknat i bensinliter är ungefär 7,50 kr/l. Det kan jämföras med bensinens 8

17 10,44 kr/l (Miljöfordon 2007). De första fem åren behöver man inte heller betala fordonsskatt för miljöbilar och i Helsingborgs kommun är det fri parkering på kommunens p-platser, förutsatt att man betalar en engångssumma på 200 kr för ett parkeringstillstånd. Gasmotorn är också tystare än en bensinmotor eftersom den vibrerar mindre. Det gör att bullret minskar vilket gör biogasen till det optimala bränslet för kollektiv- och stadstrafik. Metan är dessutom ett säkrare bränsle än bensin och diesel eftersom gasen inte är giftig och lättare än luft. Skulle därför ett läckage uppstå, stiger gasen snabbt uppåt späds ut i luften. Idag är gastankarna även betydligt mer robusta än de traditionella bensintankarna och de tål alltså högre påfrestningar (Jarvis 1998). Däremot finns det som få tankställen. I hela Sverige finns det ungefär 70 stycken och i Helsingborgs kommun finns det 3 platser där man kan tanka sin biogasbil, varav en är en ren biogasmack. De övriga är fordonsgasmackar och består av en blandning av biogas och naturgas. Biogasbilar är också dyrare i inköp och behöver oftare mer service än den bensindrivna varianten. Varför välja miljövänligt? Eftersom fler och fler intresserar sig för miljön, blir miljömärkningar allt viktigare. I Sverige samsas idag ett flertal olika märkningar som både överlappar varandra och reglerar specifika områden (bild 5). Själva miljömärkningen startade inte förrän 1987 när Svenska naturskyddsföreningen lanserade Bra Miljöval med en pilgrimsfalk som symbol (SNF Historien om Bra Miljövalmärket, 2003). Då handlade det mest om klorblekta papper, men sedan dess har dem utvidgat sig till framför allt hushållskemikalier. I kölvattnet efter Bra Miljöval har det poppat upp fler och fler märken. Bland de nyaste är MSC (Marine Stewardship Council) som kontrollerar att fisket är ekologiskt och FSC (Forest Stewardship Council) som är en märkning för ett hållbart skogsbruk. Med så pass många märkningar borde det också finnas en hel del varor som är miljömärkta. Och det finns det. Bland annat är runt 90 % av de tvättmedel som säljs i Sverige miljömärkta, mycket tack vare Svenska naturskyddsföreningen. Det kan man jämföra med övriga nordens 5 15 % Bild 5. De olika miljömärken som finns i Sverige idag. Bra miljöval, Krav, Svanen, EU-blomman, TCO, Ekologiskt jordbruk, FSC (Forest Stewardship Council) och MSC (Marine Stewardship Council). 9

18 eller Europas 0 % (SNF Framgångar med bra miljöval, 2003). Försäljningen av miljömärkta produkter ökar också men är inte i närheten av den totala försäljningen av varor, utan upptar endast några få procent av marknaden. Men trots allt så ökar försäljningen ändå stadigt, vilket betyder att fler och fler väljer miljömärkt när de handlar (bild 1) (COOP, 2006). I en studie utförd av Micheletti och Stolle (2005) svarade svenskar i åldern på en enkät som handlade om politisk konsumtion, det vill säga konsumtion av antingen ekologiska eller etiska varor. Det visade sig att över 60 % ansåg att varje enskild konsument har ett personligt ansvar att handla etiskt eller miljövänligt. Samtidigt visade den också att man framför allt väljer produkter som har en positiv effekt för en själv. Det kan till exempel vara att produkten är bra ur näringssynpunkt eller att den är billig. Mer än 80 % tyckte att det var viktigt hur varan påverkade dem. Konsumenter är alltså inte altruistiska när de väljer en miljövänlig vara, utan handlar utifrån deras eget behov. Även Nickerson (2003) hävdar att vi handlar utifrån vårt eget intresse. Enligt honom är konsumenter mer benägna att agera miljövänligt om de tror att miljöproblemen är ett hot mot deras eget välbefinnande. Det här visar på att det finns en vilja att förbättra sin omvärld, bara det också resulterar i något positivt för individen. Micheletti menar också att folk köper politiska varor för att just kunna påverka politiskt (Micheletti och Stolle, 2005). En sorts latmanspolitik. Det innebär att de personerna anser att en individ kan påverka macrostrukturer som handelsmarknaden. Johansson (2005) anser däremot att det är starka intresseorganisationer som driver utbudet i handeln, och inte konsumenterna. En annan studie visade att många (46 67 %) var positiva till att köpa ekologiska livsmedel, men bara ett fåtal (8 16 %) gjorde det när det väl kom till kritan. En förklaring till det är att när man väl står i butiken så konkurrerar miljömärkningen med flera andra faktorer, som kan anses vara viktigare. Det kan till exempel vara låga priser eller att märket är känt sedan tidigare. Det är endast personer med starka miljövärderingar som tar sig tid att leta efter en miljömärkning. Det har också visat sig att positiv miljömärkning, där ett märke markerar att produkten är bra för miljön, bara attraherar just de här personerna med en stark miljövärdering. En negativ miljömärkning, som till exempel visar att varan är farlig för miljön, påverkade däremot också folk som normalt sett valde produkter efter andra kriterier än miljön (Johansson 2005). Nickerson (2003) erbjuder en annan lösning på varför folk kan tyckas vara så tvetydiga. Han delar upp värderingar i instrumentala värderingar och symboliska värderingar. De instrumentala värderingarna är till för praktiska ändamål, medan de symboliska är mer abstrakta. En individ kan alltså ha olika värderingar om samma ämne. Det förklarar hur en person kan tycka att miljöfrågor är viktiga trots att han inte agerar därefter. 10

19 Teoretiska utgångspunkter Medel för att styra värderingar. För att få folk att ändra sitt beteende måste man först ändra deras värderingar. Det kan man göra genom juridiska medel, samhällsplanering, ekonomiska medel och information (Länsstyrelsen i Skåne län 2006). De juridiska medlen är lagar och förordningar som talar om för folk vad som är okej och vad som är förbjudet. Följer man inte en lag kan konsekvensen bli böter eller i värsta fall fängelse. Att lagar har effekt på beteendet kan man se på rökförbudet som trädde i kraft på restauranger och klubbar. Enligt folkhälsoinstitutet har antalet rökare minskat med de senaste två åren (Folkhälsoinstitutet 2007). Genom samhällsplanering kan man också påverka beteendet. Fler och bättre cykelbanor ger till exempel fler cyklister. De ekonomiska styrmedlen utgår från att ändra relationerna mellan priser i samhällsekonomin så att vissa saker blir dyrare medan andra blir billigare. Eftersom folk handlar utifrån sitt eget bästa borde de också börja konsumera de billigare alternativen. Att ta bort bränsleskatten på biogas eller upprättandet av en miljöbilspremie på kr, är ett exempel på det här. Till sist kommer det kanske viktigaste sättet att påverka folk; information. Utan information fungerar ingen av de tidigare nämnda sätten att ändra folks beteenden. Vet man inte att det är olagligt att röka på krogen fortsätter man antagligen med det tills någon talar om det för en. Har man ingen aning om att det finns en miljöbilspremie spelar det ingen roll hur mycket premien är på; personen kommer ändå inte att köpa en miljöbil. Information är alltså ett viktigt medel för att styra hur folk beter sig. För att få ut det man vill kommunicera använder man sig oftast av en kommunikationsmodell. Det finns fler kommunikationsmodeller än det finns äppelskruttar i en biogastank, men jag kommer endast att ta upp två stycken. Den klassiska kommunikationsmodellen. Den första är den klassiska kommunikationsmodellen som i korthet består av: sändare meddelande kanal mottagare effekt återkoppling Sändaren kan vara en person eller ett företag som vill förmedla något. Det som förmedlas kallas för meddelande och det kan vara något så enkelt som att be någon skicka saltet eller att få ut information om en ny uppfinning. De som tar 11

20 emot meddelandet kallas för mottagare. Självklart kan kommunikation vara mer eller mindre lyckad, men oavsett utgången så kan man alltid se om och vilken effekt den har haft på mottagaren. Därefter kan man också återkoppla den uppnådda effekten till sändaren så den kan anpassa meddelandet så att en större effekt kan uppnås. Betoningen i den här kommunikationsmodellen ligger på vilka sändaren och mottagaren är och meddelandet och kanalen bör alltså utformas utifrån dem (Nitsch 1998, McQuail och Windahl 1993). Diffusionsteorin. Den andra modellen är diffusionsteorin. I stora drag består den av olika stadier som en individ måste gå igenom för att en innovation ska accepteras och beteendet ändras. De här stadierna är: kännedom intresse värdering prövning accepterande och tillämpning Kännedom och intresse är ganska självklara, det vill säga att personen först måste känna till att innovationen finns och sedan utveckla ett intresse för vad det är för något. I värderingsstadiet bedömer personen innovationen utifrån sin egen situation och väger för och nackdelar mot varandra. Prövningsstadiet innebär att personen helt enkelt prövar innovationen i liten skala och accepterande är förstås att innovationen används (Nitsch 1998). Diffusionsteorin delar också upp folk i fem olika grupper. Dessa är: innovatörer och pionjärer tidiga accepterare tidig majoritet sen majoritet eftersläntrare Pionjärerna är mer positiva till nya idéer och förändring än vad eftersläntrarna är, vilket kan kopplas samman med Hofstedes (2005) teorier. Svenskar har enligt honom ett lågt osäkerhetsundvikande och borde alltså klassificeras i någon av de första grupperna, det vill säga antingen pionjärer, tidiga accepterare eller tidig majoritet. Man kan även anta att Helsingborgare inte är något undantag. Diffusionsteorin lägger även stor tyngd vid själva innovationen och de egenskaper den har. Egenskaperna delas in i: 12

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Hållbar Utveckling Miljömärkning Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats.

Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats. Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet Grundläggande principer för framgång: 1. Läge 2. Ekonomi 3. Utrymme Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats. 4. Till salu De 4 hållbarhetsprinciperna

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP

Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP Faktablad om Malmös lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP 2006-2010 Innehållsförteck ning 1. Biogasfordon i Malmö, åtgärd 6 2. Urbana Villor - Bygga Bo, åtgärd 14 3. Klimatutbildning för arbetsplatser,

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Handledare: Gert Alf

Handledare: Gert Alf Av: Evelina Skyborn 9a Handledare: Gert Alf Innehållsförteckning Inledning s. Bakgrund.s. Syfte/Frågeställning s. Metod s. Resultat...s.-7 Slutsats s.8 Felkällor s.8 Avslutning s.8 Källförteckning s.9

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT 2016 1 Vad är Westport? Engineering the world's most advanced natural gas engines and vehicles» Ingenjörsbolag med huvudkontor i Vancouver, Canada. Startades

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer