Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 1 (9) Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden Bakgrund Karlinska Universitetssjukhuset ch Karlinska Institutet har målet att vara ledande inm Universitetssjukvården i ett internatinellt perspektiv. För att lyckas med detta behövs en tydlig strategi sm mer specifikt definierar inm vilka mråden vi vill ch har förutsättningar att vara ledande. Flera försök har gjrts tidigare men har inte resulterat i en tydlig priritering. Vidare har Karlinskas högspecialiserade vård inte befunnits tillräckligt knkurrenskraftig i ett svenskt perspektiv inm flera av de mråden sm varit föremål för Rikssjukvårdsbeslut. De bakmliggande rsakerna till K/KIs ambitin att vara ledande inm högpririterade vårdmråden kan sammanfattas i följande punkter: Ur det svenska samhällets synpunkt är det ratinellt att skapa ett brett vårdutbud inm landets största beflkningscentra. Stckhlm/Mälardalen har cirka 4 miljner invånare inm en radie av xxx kilmeter, dvs. cirka xx minuters restid. Samhällsnyttan av att en så str del av Sveriges invånare kan få tillgång till ett så kmplett utbud av vård sm möjligt är betydande. För att kunna erbjuda ett brett utbud av vård över tid måste KI ch SLL genm Karlinska erbjuda en attraktiv arbetsplats ch reginal miljö för att individer med starka utvecklingsambitiner skall vilja arbeta här. Knkurrensen m de ledande specialisterna är glbal. I ett internatinellt perspektiv är Stckhlm/Mälardalen den regin i Sverige med bäst utgångspunkt för att bli ett starkt reginalt Eurpeiskt centrum för utveckling av den bivetenskapliga sektrn. inm vilken universitetssjukvården utgör en mycket viktig sektr. (lägg till data sm stödjer att Stckhlm har denna ledande psitin t ex FUU styrka, närhet till Läkemedelsindustrin/Medtechindustrin). Knkurrensen från andra reginala centra i Sverige ch på sikt från Eurpeiska centra gör att en målmedveten ch strategisk satsning är nödvändig för att inte tappa mark. Redan idag kan det knstateras att framförallt södra Sverige väsentligt stärkt sin psitin genm sammanslagningen av Lund/Malmö ch att reginen har ambitiner att ytterligare stärka sin regin genm samarbeten med Danmark.

2 2 (9) Eknmiska fördelar kan vinnas genm ökade vlymer med bättre kapacitetsutnyttjande ch underlag för att slå ut FU kstnader på, särskilt inm vårdmråden med få patienter ttalt inm landet.. Syfte Identifiera mråden (avsett m de är/blir Rikssjukvård eller ej) där vi vill vara ledande ch strategier för att uppnå eller bevara en ledande psitin. Identifiera ch påverka vilka mråden sm kmmer att bli föremål för Rikssjukvård ch ta fram strategier för att beviljas Rikssjukvårdstillstånd. Tillbakablick Identifiering av satsningsmråden Tidigare försök (flera sådana) har utmynnat i att alltför många mråden har pririterats Karlinska har gjrt vissa målmedvetna satsningar histriskt vilka har lett fram till ledande psitiner idag. Sm exempel kan nämnas: stamcellstransplantatin, levertransplantatin, cchleaimplantat, barnleukemibehandling, ny bilgisk terapi vid reumatism, behandling av immunbristsjukdmar, cystisk fibrs, HIV ch hepatit behandling. Intrauterin terapi, genetiska sjukdmar. Karakteristiskt för de mråden sm har vuxit sig starka har bland annat varit: Långsiktiga satsningar Ledande persn(er) inm respektive mråde. Strategiska rekryteringar Dkumenterat gda vårdresultat Rikssjukvård Utfall av ärenden där Karlinska sökt tillstånd för många bakslag. Så här långt har endast levertransplantatin beviljats RSV tillstånd medan barnhjärtkiruri, svåra brännskadr ch hjärttransplantatiner avslagits. Cranfaciell är ett pågående ärende där Stckhlm enligt preliminära besked inte kmmer att rekmmenderas tillstånd. Vad ligger bakm bakslagen? En preliminär analys ger vid handen att ett flertal rsaker har samverkat till resultatet av rikssjukvårdsansökningarna: Avsaknad av långsiktig strategi för rikssjukvård Rikssjukvård ej tillräckligt högt pririterat av ledningen inm SLL, Karlinska, KI

3 3 (9) SLL samt Karlinska Universitetssjukhuset har inte samverkat med Karlinska Institutets ledning i att ta fram en strategisk klinisk utvecklingsplan Karlinska Institutet har inte bidragit till att belysa klinisk innvatinsskicklighet inm sökta mråden Otillräcklig samrdning av stödresurser (exempelvis mellan K*/SLL ch KI) Rikssjukvårdsprcessen har knstaterats ha stra brister vilket lett till en prcessöversyn, vilken inleddes med en av Scialstyrelsen initierad wrkshp med brett deltagande under april. Vad har andra gjrt bättre? Rikssjukvården utgör i praktiken en knkurrensutsättning av högspecialiserade vårdmråden. Därför är det relevant att analysera vad andra knkurrerande centra har gjrt bättre än Karlinska. Generellt har plitik ch landstingsledning i andra reginer pririterat satsningar på sina universitetssjukhus. I Stckhlm har mtsvarande priritering inte varit självklar. Sahlgrenskas satsningar har präglats av bred samverkan mellan lika intressenter inm Reginen, satsning på att påverka lika intressenter ch av strategiska rekryteringar. VGR ch Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppmärksammade på ett tidigt stadium den förändrade dynamik sm rikssjukvården skulle ge upphv till. Sahlgrenskas strategiska resnemang går till ch med ett steg längre än att se riket sm ett knkurrensmråde. Man driver tesen att Svensk högspecialiserad vård snarast kmmer att få se Eurpa sm arena.. Framförallt har man satsat på att skapa tillräckligt stra vlymer för att kunna hävda sin självklara ställning sm rikssjukvårdsenhet. Detta har i sin tur skett genm en målmedveten utmlänssatsning. Resultatet har blivit att VGR så här lång rikssjukvård inm samtliga mråden där man ansökt. Lund har haft ett tydligt fkus på uppbyggnad av bland annat barnhjärtkirurgi genm rekrytering, vilket ledde till att Lund fick RSV tillståndet inm detta mråde i knkurrens med bland annat Stckhlm. Uppsala har länge haft ett starkt fkus på utmlänsvård för att skapa ch upprätthålla tillräckligt stra vlymer ch intäkter. Detta har i sig skapat en rganisatinskultur där det är naturligt att hela tiden förstå sin egen knkurrenssituatin ch att vidta åtgärder för att förstärka där det så krävs. Exempel på åtgärder sm sålunda avgjrt eller

4 4 (9) sannlikt kmmer att avgöra att Uppsala får tillstånd är: Allians med Linköping kring svåra brännskadr Snabb satsning på Cranfaciell kirurgi en kirurg har det senaste året utbildats i Paris, ett av världens ledande centra inm mrådet till att bli den ledande kirurgen i landet. Ytterligare en kirurg kmmer att utbildas utmlands inm krt. Mål Huvudmålet bör vara att lyckas bli ledande inm pririterade satsningsmråden. Målet ska ses i lika tidsperspektiv för lika mråden ch mrådena bör utses utifrån förutsättningarna att lyckas. Varje prgram för att satsa åtföljs av en eknmisk analys ch en finansieringsplan. En priritering av möjliga satsningar bör göras mt bakgrund av tydliga kriterier. Kriterierna bör innefatta patientnytta, vikt för reginal utveckling (ref. till inledningen av detta dkument ch den lgik sm diskuteras för att vara ledande. En viktig aspekt av kriteriet patientnytta är utvecklingsmrådets medicinska utvecklingsptential kpplat till antalet patienter sm berörs. Med detta synsätt bör den högspecialiserade vården inm mråden såsm Strke, Depressin/ångest, Diabetes, Hjärtsvikt, Cllumfrakturer, Vårdrelaterade infektiner betraktas sm ptentiella satsningsmråden. Att vara ledande bör ckså ses i lika knkurrensperspektiv. Inm ett begränsat antal mråden kan vi aspirera på att var ledande i Eurpa ch inm ett större antal mråden kan vi bli ledande i Sverige/Nrdeurpa. Att erhålla ch behålla Rikssjukvårdstillstånd bör ses sm ett delmål sm naturligt uppnås genm att uppfylla de primära målen att bli ledande i Eurpa ch/eller i Sverige. Tidsperspektivet för att uppnå målen avgöras främst av hur lång tid rådande knkurrenssituatin medger för uppbyggnad, kpplat till våra förutsättningar att bygga upp mrådena utan att bli msprungna under tiden.

5 5 (9) De lika tidsperspektiven för att etablera en ledande psitin bör förslagsvis vara: : Pipelineärenden inm Rikssjukvården : Områden återstår att definiera : Områden återstår att definiera Avgränsning Pågående ärenden dvs. Hjärttransplantatiner ch Cranfaciell kirurgi behandlas i särskilda arbetsgrupper ch avrapprteras separat. Strategier Allmänna strategier Säkra vlymer genm allianser, utmläns-, ch eventuellt utmlandssatsningar Frma bättre allianser med reginens universitetssjukhus ch universitet. Detta gäller särskilt Uppsala. Ur ett resurs- ch ett patient perspektiv måste det prövas m det är mer ratinellt att samarbeta än att knkurrera inm högspecialiserade mråden. Samverka med internatinella centra, bland annat för att säkerställa kmpetens inm smala vårdmråden Säkerställ att vi definierar mrådena där vi vill vara knkurrenskraftiga på ett för patienter relevant sätt, särskilt genm att definiera vårdmråden sm vårdkedjr i stället för enskilda rganmråden. Utveckla vad ledande ch knkurrenskraftig betyder i praktiken utifrån lika intressenters perspektiv (beakta t ex bemötande ch en patientsäker miljö) ch anpassa strategier i enlighet med detta Skapa balans mellan styrd utveckling ch en innvativ miljö Skapa förutsättningar för högpresterande kliniker att även prducera FU resultat (arbeta i team med frskare). T ex ECMO Utöka finansieringsmöjligheterna för satsningar, i samverkan med KI. Skapa ändamålsenlig HR infrastruktur för att underlätta/möjliggöra nyckelrekryteringar. Påverka översynen ch den kntinuerliga utvecklingen av RSV systemet Påverka vilka mråden sm blir RSV (värdera fördelar kntra risker) Utveckla vår förmåga till effektiva kmmunikatinsstrategier gentemt lika intressentgrupper Bygg in mvärldsbevakning sm ett skall krav i verksamhetschefsrller

6 6 (9) Följ upp att strategier får avsedd effekt; t ex att FU satsningar msätts i utveckling av vården Områdesspecifika strategier - Vad krävs för att lyckas inm: Rikssjukvårdens Pipelineärenden (behandlas under ). Nu kända Områden sm K/SLL vill driva fram sm RSV mråden Områden sm andra Reginer vill föra upp på förslag för Rikssjukvård Vill vi välja brt någt mråde? Belys mråde för mråde Nu kända: CAST Barnkirurgi Intrauterina behandlingar Områden K/SLL vill driva (exempel?) Områden andra vill driva fram Vilka??? Områden inm vilka vi redan beviljats tillstånd hur behålla dessa? Levertransplantatin Ögn (St Erik). Satsningsmråden med måluppfyllelse Satsningsmråden med måluppfyllelse Prjektplan Övergripande Lägg fast ch förankra strategi ch styrning Definiera rganisatin ch resurser Ta fram en analys ch en satsningsplan Per strategimråde enligt ett givet frmat (återstår att definiera) Styrning Plitisk-, styrelse ch Kncernledningsförankring via Mna Bström Styrgrupp K: Mikael Frss KI: Jan Anderssn NKS: Lennart Perssn Ks Rikssjukvårdssamrdnare (föredragande)

7 7 (9) Referensgrupp SLL: Peter Rönnerfalk, Henrik Almqvist K: Sten Lindahl Persner med expertkunskap inm Pipelinemrådena Ks ledning - förankring KIs ledning - förankring Organisatin ch resurser Pipelinemråden Rikssjukvårdskansli leds av Rikssjukvårdssamrdnare (permanent rll inm K) Kansliet drar på resurser från Ks, SLLs (Peter Rs) ch KIs (Grants ffice) staber Respektive klinikledning/experter för Pipelinemråden med stöd av rikssukvårdssamrdnare + kansli Satsningsmråden Leds av Rikssjukvårdssamrdnare; samrdnas med Ks FUU Direktör sm leder framtagandet av Verksamhetsplan för FUU Drivs av Karlinskas Divisinschefer ch Divisinsprefekter förstärkta av: Identifieringsfas: Persner med överblick över ptentiella satsningsmråden Strategifas: Experter inm respektive satsningsmråde från K/KI Genmförandefas: Ks/KIs linjerganisatin Satsningsmråden Avgörs senare Tidplan Övergripande strategi ch styrning (detta dkument) 28 april: Gdkänd av landstingsdirektör Maj: Gdkänd av andra intressenter Pipelinemråden 18 juni: Gdkända av Styrgruppen juni/augusti: förankrad hs andra intressenter, bl. a Karlinskas Styrelse ch ledning augusti: satsningar inarbetade i budget(ar) (eventuellt görs arbetet i lika faser där mråden först identifieras ch huvud strategier definieras för att sedan förfinas i takt med rikssjukvårdsprcessens lika steg

8 8 (9) Satsningsmråden Identifiering: Kvartal 3 Strategi: Kvartal 4 Genmförande: Kvartal Satsningsmråden Påbörjas 2011 Övriga nyckelfrågr Säkerställ att medel avsätts av KI/SLL för satsningar enl. van Säkerställ att Strategin för Framgång inm pririterade vårdmråden integreras med KI/Ks gemensamma verksamhetsplan för FUU (arbetet inleds i juni) Säkerställ att identifieringen av nyckelmråden innefattar ett tvärfunktinellt perspektiv till exempel: Interventin? Biinfrmatik? Inkludera pririterade mråden inm hela SLL t ex ögnch handkirurgi Bilagr Pipelinemråden, Nuvarande status, beslutsdatum i Nämnden, preliminär bedömning av sannlikhet att få tillstånd utifrån nuvarande situatin Barnkirurgi Viktigt att mrådet behandlas sm en helhet. Möte m definitin av mrådet med tjänstemannagruppen i maj Karlinskas svagheter: FU, Barnhjärtkirurgi, Cranfacial kirurgi Kan mrådet stärkas av att i definitinen ta med Barnurlgi, Barntransplantatiner, barnecmo, barntrauma? Karlinskas styrkr: Stamcellstransplantatin Oenighet i tjänstemannagruppen m mrådet skall bli Rikssjukvårdsmråde Om prcessöversynen resulterar i att kravet på två centra överges finns bättre förutsättningar för Rikssjukvård Karlinska styrkr: överlägset störst antal transplantatiner, etc, etc Intrauterina Behandlingar Strategiskt viktigt mråde förskjutning från fsterkirurgi till barnkirurgi över tid Karlinskas styrkr: i särklass störst vlymer

9 9 (9) Rikssjukvårdsprcessen Pågående ärenden Hjärttransplantatiner Cranfaciell kirurgi