Äldre bilister. - Deras tankar om bilkörning idag och framöver

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre bilister. - Deras tankar om bilkörning idag och framöver"

Transkript

1 2013 Äldre bilister - Deras tankar om bilkörning idag och framöver

2 Finansiär: Skyltfonden, Trafikverket Konsult: Titel: Bild framsida: Vectura Consulting AB, Helena Svensson och Jenny Rosenkvist Äldre bilister - Deras tankar om bilkörning i dag och framöver Mohsen Towliat

3 Förord Denna rapport bygger på ett antal fokusgruppsintervjuer som gjordes med äldre personer boende i Skåne om deras syn på bilkörning. Projektet utgick från ett mobilitetsperspektiv och de äldres egen syn på och tankar kring bilkörning. Detta som en motvikt till de studier som har gjorts och görs kring äldres skador och risker i vägtrafiken och den mediabild som ofta sprids om att äldre personer är en fara i trafiken. Trafikverket har finansierat denna rapport genom Skyltfonden. Vi vill tacka de äldre personer som deltog i våra fokusgruppsintervjuer och som bidrog med sin tid och sina värdefulla tankar och synpunkter. När man blir pensionär har man ingen tid att förlora. (man 80 år) Helena Svensson och Jenny Rosenkvist Vectura Malmö,

4 2

5 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Rapportens upplägg 9 2. Bakgrund Fler äldre och större andel äldre i befolkningen Heterogen grupp Hur mår de äldre? Äldre som trafikanter Teoretisk bakgrund Mottaglighetshypotesen Tillgänglighet och användbarhet Mobilitet Livskvalitet Metod Fokusgruppsintervjuer Studieorter Urval/rekrytering och kontakt/information Beskrivning av deltagare Genomförande Analys Resultat Personer som deltog i studien Att ta körkort och den första bilen Dagens bilanvändning Bilkörning framöver Trafiken och trafiksäkerheten Analys och diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Fortsatt forskning Slutsatser 53 Referenser 55 3

6 4

7 Sammanfattning För äldre personer, liksom för alla andra, är det viktigt att kunna förflytta sig i samhället och genomföra de resor man har behov av och önskar att göra. För många äldre personer utgör den egna bilen ett viktigt färdmedel för att kunna uppehålla ett aktivt och oberoende liv. Jämfört med tidigare generationer äldre så är det fler som har körkort, fler som har bil och fler som är vana bilister. Denna trend kan innebära att allt större grupper äldre allt längre upp i åren kommer att köra bil när de ska förflytta sig. I förlängningen skulle detta kunna betyda att vi inte längre behöver planera kollektivtrafik utifrån äldres behov på samma sätt som förut. En annan bild skulle dock kunna vara att många äldre väljer bort bilen vid någon tidpunkt i åldrandet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur äldre personer själva funderar när det gäller att köra bil och att fortsätta köra bil. Studien är en kvalitativ studie. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i Höör och en fokusgrupp samt en intervju med två personer genomfördes i Malmö under våren Totalt ingick 16 personer, både män och kvinnor, i åldern 65 år respektive 80 år gamla. Alla hade haft körkort och kört bil, men några hade nu slutat. De teman som diskuterades var; dagens bilanvändning, trafiksäkerhet och framtida bilkörning. Deltagare till fokusgruppsintervjuerna rekryterades genom SPAR registret där ett urval inom respektive åldersgrupp bjöds in att delta. Varje fokusgrupps-intervju tog ungefär två timmar och genomfördes i en lokal i centrala Höör respektive i centrala Malmö. Samtliga fokusgruppintervjuer transkriberades. Innehållsanalys användes som analysmetod. De slutsatser som kan dras från den här studien är att alla som ingick i studien pratade om att de kommer att sluta köra bil, innan deras resbehov försvunnit. Några visste t o m när de skulle sluta, medan det var mer av ett framtida scenario för andra. Några trodde att det skulle bli svårt att sluta köra, men även de ser framför sig att de kommer att sluta någon gång. De som hade slutat köra bil i den här studien, uttryckte en sorg över att inte köra och en av dem en dröm om att kunna köra. För några tycks det inte vara några problem med att sluta köra bil, utan de klarar sig egentligen utan bil, även om de uttrycker att det är bekvämt och bra på många sätt med bil. Det är en extra bekvämlighet, men inget måste och de uttrycker ingen större sorg över att inte köra en dag. När man slutar köra varierar från individ till individ och hänger inte samman med den kronologiska åldern. Beslutet att sluta kan vara eget eller någon annans och beror på förändringar i kroppen, uppfattningen om trafiken, redan minskat körande eller ändrade prioriteringar gällande de tillgångar och behov man har. Personer uttrycker en osäkerhet att köra i vissa situationer, men många hävdar samtidigt att de inte är rädda för att köra, utan att det bara inte finns någon anledning att köra i vissa situationer. De som har uttrycker osäkerhet och otrygghet tycks vara närmare att sluta köra bil. Eftersom alla äldre personer inte vill fortsätta köra bil, utan slutar köra, är det viktigt att samhället erbjuder andra möjligheter att transportera sig för dessa äldre. Det är också viktigt att det erbjuds möjligheter till att fortsätta köra bil, för de som faktiskt vill köra bil lite längre, men tvekar. Detta för att äldre personers mobilitet ska kunna bibehållas på önskad nivå. Genom denna studie har vi fått en bättre förståelse för hur äldre själva funderar på att fortsätta köra bil framöver eller att sluta köra bil och vilka anledningar det kan finnas till att äldre slutar köra bil. Det behövs dock mer kunskap kring detta för att samhället ska kunna planera för äldres transporter på bästa sätt. Vi behöver både få mer kunskap på djupet om beslutet, tankarna före och följderna av beslutet samt om hur detta ser ut generellt bland äldre genom kvantitativa studier med representativa urval. Projektet är finaniserat av Trafikverket genom Skyltfonden. Ansvarig: Helena Svensson, Vectura, Box 242, Malmö, , 5

8 6

9 1. Inledning Antalet äldre människor i samhället ökar och de vill hålla igång och vara aktiva. För äldre personer, liksom för alla andra, är det en nödvändighet att kunna förflytta sig i samhället och genomföra de resor de har behov av och önskemål om att kunna genomföra. Ur ett individperspektiv innebär det livskvalitet att ha möjlighet att delta i samhället på egen hand så mycket som möjligt. Även ur samhällets perspektiv är det viktigt att gruppen äldre kan uträtta så mycket som möjligt på egen hand, utan att samhället måste hjälpa till. Frågor kring äldres mobilitet har varit föremål för forskning både nationellt och internationellt sedan ganska lång tid. God kunskap om äldres resande, tillgång till och val av färdmedel liksom upplevda problem vid olika förflyttningar finns att tillgå idag. (Paez et. al., 2009; SIZE, 2006; Ståhl, 1986; Tacken, 2004; Wretstrand et. al. 2009) Generellt gäller att äldre personer gör färre resor än yngre, antalet resor avtar med ökande ålder och reslängden minskar (RES, 2007). Två förklaringar till dessa förändringar är dels en övergång från förvärvsarbete till livet som pensionär, dels en successiv nedsättning av den egna förmågan som det naturliga åldrandet för med sig. Denna mobilitetsförlust ställs ofta i relation till försämrad livskvalitet. Det kan t ex handla om att inte längre kunna köra bil, få svårigheter att använda befintlig kollektivtrafik, försämrade möjligheter att röra sig i sin närmiljö till fots eller med cykel, samt ett ökat behov av täta kontakter med vård- och omsorg som finns att tillgå på ett geografiskt och tidsmässigt avstånd (Ståhl, 1997; Svensson, 2003). För många äldre personer utgör den egna bilen ett synnerligen viktigt färdmedel för att kunna uppehålla ett aktivt och oberoende liv. Forskning visar också att äldre personer idag har anpassat sitt livsmönster efter bilen (Rosenbloom, 2001). Samtidigt är detta färdmedel ifrågasatt som ett lämpligt färdmedel för den åldrande personen då fysiska och inte minst kognitiva nedsättningar börjar inträda, särskilt ur trafiksäkerhetssynpunkt. (Hakamies-Blomqvist et.al., 2004; Levin, et. al., 2007; Levin et. al., 2009). Det förs diskussioner om att kontrollera äldre personers körförmåga t.ex. genom att ompröva och begränsa körkort för äldre personer, om utbildning och träning för äldre bilförare och olika infrastruktur- och fordonsåtgärder i syfte att främja säker bilkörning bland äldre personer (Heikkinen et al, 2010). I dagsläget reser äldre med bil, kollektivtrafik, går och cyklar. Jämfört med tidigare generationer äldre så är det fler som har körkort, fler som har bil och fler som är vana bilister. På flera håll i samhället verkar beslutsfattare och tjänstemän tolka denna trend som att allt större grupper äldre allt längre upp i åren kommer att köra bil när de ska förflytta sig. I förlängningen skulle detta betyda att vi inte längre behöver planera 7

10 kollektivtrafik utifrån äldres behov på samma sätt som förut. Inställningen verkar vara att de äldre kommer att fortsätta köra bil i hög ålder och att resa med bil så länge de överhuvudtaget gör resor. En annan bild skulle dock kunna vara att många äldre väljer bort bilen vid någon tidpunkt i åldrandet, före deras resbehov har försvunnit. Detta skulle kunna vara beroende på att hälsan sviktar och att man inte kan köra bil, synen håller inte, man kan inte röra sig, nacken är stel osv. Andra motiv skulle kunna vara oro och rädsla. Om det är så som vi antar, d.v.s. att äldre väljer bort bilen, då krävs det att det finns andra transportmöjligheter när man inte längre är bilförare. Det finns risk för att en ganska betydande grupp äldre får problem med sina förflyttningar när de inte längre kör bil om det inte finns användbara transportalternativ. För att kunna förutse vilka typer av transportsätt som äldre personer kommer att fråga efter och hur de kommer att förflytta sig framöver är det viktigt att förstå hur äldre personer själva resonerar och ser på sina möjligheter till att köra bil, även relaterat till att använda andra typer av färdmedel och relaterat till säkerhet. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet har varit att undersöka hur äldre personer själv funderar när det gäller att fortsätta köra bil. Fler och fler människor som är 65 år och äldre är vana bilförare, men innebär det att man vill fortsätta köra bil hur länge som helst? Eller kommer man att sluta köra bil? Och vad beror detta i så fall på? Studien har både ett mobilitetsperspektiv och ett trafiksäkerhetsperspektiv. Mer specifikt kommer följande frågeställningar att belysas: - Vill äldre personer köra bil när de kommer upp i åren? Hur långt upp i åren vill de köra? - Finns det förändringar/händelser som gör att de beslutar sig för att sluta köra bil? Vilka förändringar/händelser skulle det i så fall handla om? - Vad har påverkat de personer som redan har slutat köra bil? Varför slutade de köra bil? - Hur resonerar äldre personer själva, utifrån ett säkerhetsperspektiv, när det gäller att köra bil som äldre? Känner man att man klarar av att köra? Finns det känslor av osäkerhet och otrygghet? 1.2 Avgränsningar Studien har genomförts i Höör och i Malmö bland personer som är omkring 65 år och mellan 80 och 85 år. Gruppen är mycket heterogen vad gäller t.ex. intressen, funktionsnedsättningar och livsstilar etc. Den nedre gränsen är satt då 65 år är en vanlig indelning som möjliggör jämförelser med andra studier och fortfarande en ganska 8

11 vanlig ålder för att sluta förvärvsarbeta. Gränsen uppåt sattes vid 80 till 85 år, eftersom vi antar att det finns en brytpunkt för hur människor förhåller sig till och använder bilen då de är runt åttio år och att resmönstret för de flesta ser ganska olika ut bland de som är 80 år och äldre jämfört med de som är 65 till 75 år. Anledningen till att Höör respektive Malmö valdes som studieorter är att de representerar en mindre ort respektive en större ort. På båda orter finns möjlighet till att såväl köra bil som att använda kollektivtrafik, både buss och tåg. 1.3 Rapportens upplägg I följande kapitel av rapporten presenteras en översiktlig bakgrund till kunskapsområdet, t ex hur andelen äldre ökar, deras heterogenitet och hälsa. Därefter följer ett avsnitt om äldre som trafikanter. I teoriavkapitelt tas begrepp som mottaglighetshypotes, tillgänglighet, mobiltet och livskvaltet upp. Därefter redovisas metoden som använts och genomförandet av studien följt av resultatredovisning. Resultatredovisningen är skriven uppdelat på ett antal frågeområden och innehåller flera citat. Avslutningsvis följer diskussion och analys både av resultat och tillvägagångssätt samt slutsatser. 9

12 2. Bakgrund 2.1 Fler äldre och större andel äldre i befolkningen Prognoser över befolkningsstrukturen framöver pekar på att en något förändrad befolkningsstruktur är på väg. Den största förändringen är att befolkningen får en annan ålderssammansättning, främst tros andelen äldre personer att öka. År 2011 var 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre och fram mot år 2060 förväntas 25 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre. Antalet människor äldre än 65 år har ökat de senaste åren och beräknas öka ännu mer de kommande åren, se Figur 1Fel! Hittar inte referenskälla.. Antalet personer mellan 65-9 år har ökat med nästan mellan år 2001 och En fortsatt ökning på närmare personer förväntas de närmaste tio åren. Personer i åldrarna år har ökat sedan 1960-talet. År 1960 fanns det lite mer än i dessa åldrar. Motsvarande antal år 2011 var nära en halv miljon. Den snabba nedgången i dödligheten har medfört att antalet personer i de äldre åldrarna har ökat. Även antalet personer som kommer att bli över 100 år gamla kommer att öka, och har redan ökat sedan 1970-talet. Exempelvis fanns det år 1970 fanns det 127 personer som fyllt 100 år i Sverige medan det år 2011 fanns 1770 hundraplussare. Troligtvis är antalet personer som är 100 år eller äldre speciellt högt under 2040-talet då de stora kullarna födda på 1940-talet uppnår dessa åldrar. I de äldre åldrarna är det kvinnor som dominerar, men skillnaden i antal män respektive kvinnor är på väg att jämnas ut eftersom mäns dödlighet minskar något snabbare än kvinnors. (SCB, Demografiska rapporter 2012:2). Figur 1. Antal i åldern år och år samt prognos (diagram hämtat från Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012). 10

13 Även medellivslängden har ökat kraftigt under 1900-talet. År 2012 var medellivslängden 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män. Speciellt har hälsoutvecklingen förbättrats bland de äldre i befolkningen. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, vilket är den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat. Även dödligheten i cancer, trafikolyckor och självmord har minskat. (Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Socialstyrelsen Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012.). 2.2 Heterogen grupp Den naturliga åldringsprocessen är ärftlig, men även livsstilsfaktorer som matvanor, träning och mental stimulans påverkar. Även om personer äldre än 65 år brukar definieras som en grupp är detta en mycket heterogen grupp och t.ex. är variationen av funktionell kapacitet (functional capacity) stor inom gruppen och det är därför omöjligt att generalisera om äldre. Gemensamt för åldrandet är, i vilket fall, att det är en gradvis tilltagande och irreversibel process, som verkar försämrande och försvagande och som drabbar alla individer i en population. (Dehlin, 2000). Inom det tvärvetenskapliga området gerontologi finns det flera sätt att se på åldrande såsom kronologiskt, biologiskt, psykologiskt eller socialt (Ernsth Bravell, 2011). - Kronologisk ålder är det begrepp som används i vardagen för att beskriva antalet år som förflutit sedan personen föddes. Kronologisk ålder säger mycket lite om individens funktionsförmåga. - Funktionell ålder är ett åldersbegrepp som är beroende av hälsotillstånd och fysiologisk förmåga. Den biologiska, psykologiska och sociala funktionen påverkar den funktionella åldern. Därför kan den funktionella åldern delas in i tre undergrupperna: - Biologisk ålder är ett mått på hur individen fungerar rent fysiologiskt. - Psykologisk ålder har att göra med personens förmåga att anpassa sig till en viss miljö och till förändringar. - Social ålder är ett begrepp som används för att beskriva en individs kontakter med andra människor, sociala roller och positioner i samhället och i olika grupper. - Subjektiv ålder betecknar vilken ålder/vilken grad av åldrande personen i fråga upplever sig ha. Detta påverkar i sin tur personens levnadssätt. (Dehlin, 2000) Den subjektiva åldern är betydelsefull i trafiksäkerhetssammanhang då den utgör grunden i många av individens beslut; beslut som kan vara positiva eller negativa ur trafiksäkerhetssynpunkt (Trafikkontoret) För helhetens skull förespråkas att se åldrande ur ett biopsykosocialt perspektiv (Ernst Bravell, 2011). Gemensamt för perspektiven är att de behandlar åldrande som något mer än antal år som levts. 11

14 2.3 Hur mår de äldre? Lite mer än tre fjärdedelar av de äldre över 75 år klarar det dagliga livet utan hjälp. Kvinnor har ett mindre hjälpbehov än män (Bergman Stamblewski, 2008). Det finns inga entydiga siffror som säger att äldre personer upplever att hälsan förbättras eller försämras. Enligt Socialstyrelsen (Folkhälsorapport 2009) visar de senaste decenniernas ULF-undersökningar att andelen äldre som rapporterar att de har någon långvarig sjukdom, något besvär efter olycksfall, ett handikapp eller någon annan svaghet ökat. Samtidigt har andelen personer med sjukdomar eller besvär som hindrar deras dagliga liv minskat. Med andra ord verkar det som att antalet sjukdomar har ökat men de sjukdomar som är förknippade med hinder och funktionsnedsättningar har minskat. Förklaringar till detta kunde vara att sjukdomarna blivit fler men att behandlingsmetoder inom vården har förbättrats och att tillgänglighet i bostäder och i samhället i övrigt har förbättrats vilket gör att de äldre i mindre utsträckning än tidigare upplever något hinder eller funktionsnedsättningar. Ytterligare förklaring som rapporten tar upp är att de sjuka inte blivit fler utan att det är fler som upptäcks och som får en diagnos tidigt. Ökningen av antalet sjuka kan alltså bero på att befolkningen har blivit mer medveten om en viss sjukdom, eller att vårdpersonalen oftare eftersöker och behandlar riskfaktorer eller sjukdomar i ett tidigt skede. Fler sjukdomar bland de äldre behöver med andra ord inte innebära att de har blivit sjukare (Ibid: 150 f). 2.4 Äldre som trafikanter Resvanor och tillgång till färdmedel Äldre personer har ett annorlunda förflyttningsmönster än andra delar av befolkningen. De gör i genomsnitt färre och kortare resor än medelålders. I och med pensionen reser de mindre eftersom de inte längre gör arbetsresor. När andelen personer med funktionsnedsättningar ökar (kring 75 år) minskar resandet ytterligare både till antal och till längd. Bilen är det vanligaste förflyttningssättet. I statistiken från RES, den nationella reseundersökningen (2007), går det att utläsa att av alla resor de mellan 65 och 84 år gör, så görs 39% till fots och cykel, 52% med bil, 6% med kollektivtrafik. Allt fler har körkort. Särskilt har körkortsinnehavet bland kvinnor ökat. I tidigare generationer äldre har skillnaden i körkortsinnehav varit högre mellan män och kvinnor. 12

15 2.4.2 Fysiska och kognitiva aspekter av åldrande som kan spela roll för agerande i trafiksituationer Som nämnts tidigare ökar risken för sjukdomar i och med åldrandet. Med sjukdomar följer också påverkan på den fysiska och kognitiva förmågan hos individen. En del fysiska och kognitiva nedsättningar har betydelse för äldres mobilitet. I en rapport om äldre personers mobilitet (Levin et al, 2007) beskrivs att vissa typer av åkommor är enklare att förstå och acceptera hur och att de inverkar på hur individen agerar i trafiksituationer, medan andra typer av åkommor är svårare att acceptera och förstå. T.ex. är det lättare att prata om nedsättningar som är synliga och direkt märkbara för såväl den drabbade som hans/hennes omgivning. En direkt synbar fysisk förändring som medför nedsatt rörelseförmåga, är lättare att motivera genomförandet av en viss typ av anpassning av fordonet eller färdsättet med hänvisning till det aktuella funktionshindret. När åkomman däremot kommer smygande och långsamt såsom exempelvis ögonsjukdomar såsom grå starr och demens är det svårare då individen anpassar sig till och kompenserar för det nya förhållandet. Det märks därför inte lika lätt när förändringarna blir så pass allvarliga att trafiksäkerheten kan försummas av den drabbade. Med kronologiskt åldrande följer en generell kognitiv försämring. Individen blir långsammare och får svårare att lära in nya saker. Förmågan att behålla uppmärksamhet och att byta uppmärksamhet kan bli sämre och individen kan bli långsammare i situationer som kräver beslutsfattande och reaktionstid, vilka är förmågor med inverkan på förmåga att hantera en körsituation. Att hantera trafiksituationer och att köra bil är exempel på färdigheter som måste underhållas för att bibehållas i likhet med andra inlärda förmågor. I rapporten lyfts fram kognitiva förmågor som de ser ha större betydelse än andra vad gäller att hantera en trafiksituation. Kognitiva förmågor som försämras med åldern och kan ha inverkan på förmågan att hantera trafiksituationer är: - minne t.ex. att kunna hålla information aktuell i huvudet för att kunna fatta beslut i komplexa trafiksituationer. - perception i trafikmiljö blir perceptionens betydelse uppenbar när man tänker på den mängd information som ska tas in via sinnena för att tolkas och ligga till grund för korrekta beslut i körsituationen. - reaktionstid förlängd reaktionstid kan få konsekvenser i komplexa trafiksituationer. Förutom en förlängd reaktionstid hos äldre per se så förlängs reaktionstiden ytterligare om den äldre föraren är involverad i en sekundär uppgift. - beslutsfattande äldre har svårare än yngre att fatta snabba och korrekta beslut i krävande situationer men när det gäller trafiksituationer vet man också att äldre förare brukar undvika vissa trafiksituationer 13

16 - uppmärksamhet kan innebära svårigheter vad gäller att koncentrera sig på köruppgiften då distraherande stimuli förekommer. Den som har drabbats av den här typen av förändring kan också få problem med att sortera ut vilken information som är relevant i en given körsituation beroende på nedsatt förmåga att bortse från irrelevanta stimuli. (Levin et al, 2007) 14

17 3. Teoretisk bakgrund 3.1 Mottaglighetshypotesen Som tankemodell i projektet har mottaglighetshypotesen (docility hypothesis) och den ekologiska teorin om åldrande (ecological theory of aging) (Lawton och Nahemow, 1973) använts. Teorin innebär att relationen mellan en individs funktionella kapacitet och miljöns krav för med sig begränsningar och möjligheter för genomförande av olika aktiviteter. Obalans uppstår då miljöns krav är högre än individens kapacitet (eller då miljöns krav är alltför enkla för individens kapacitet). Ju lägre kapacitet en individ har, desto känsligare är han/hon för miljöns krav. Balans kan uppnås genom att antingen miljön eller individens kapacitet förändras. I termer av äldre personers bilkörande är det möjligt att anta att åldrande medför lägre kapacitet för en individ som därmed bli känsligare för de krav trafikmiljön ställer på dem som bilister. Miljön utgör en begränsning om obalansen mellan trafikmiljöns krav och individens kapacitet är så hög att äldre personer inte kör bil eller kör bil men råkar ut för olycka. Miljöns utformning kan däremot medföra möjlighet för äldre personer att köra bil om miljön är utformad på ett sådant sätt att den inte överstiger äldre personers kompetens. Genom att sänka trafikmiljöns krav så krävs mindre av den äldre personens kapacitet och därmed kan äldre personer ha möjlighet att köra bil längre upp i åldrarna. 3.2 Tillgänglighet och användbarhet Relationen mellan en individs funktionella kapacitet och miljöns krav kan beskrivas i termer av tillgänglighet och användbarhet. Med begreppet tillgänglighet avses objektiva bedömningar av en miljö. Bedömningarna görs utifrån samhällets normer och lagstiftning, oftast på grupp/populationsnivå. Då tillgänglighet beskrivs utifrån de båda komponenterna funktionell kapacitet och miljöns krav, så tillkommer en tredje komponent i begreppet användbarhet, nämligen aktivitet. Användbarhet mäter med andra ord hur väl en aktivitet kan genomföras i en viss miljö. Användbarhet avser en individs subjektiva uppfattning av en miljö. Användbarhet är svårt att förutsäga beroende på dynamiken i utemiljöer och individers varierande funktionella kapacitet (Iwarsson & Ståhl, 2003). En tillgänglig bilväg kan t.ex. tillfälligt blockeras av en parkerad bil eller ett barn som tidigare dolts bakom en buska kan plötsligt springa fram. Likaså varierar individers kapacitet från dag till dag. 3.3 Mobilitet Tillgänglighet och användbarhet är en grundläggande förutsättningar för individers mobilitet, d.v.s. den faktiska möjligheten att förflytta sig till önskvärda platser och människor eller att enbart förflytta sig för nöjes skull. Förflyttning utan något specifikt mål kan innebära välmående (Metz, 2000). Det finns alltid möjligheter till mobilitet 15

18 utan att individer faktiskt förflyttar sig så mycket som de har möjlighet till, vi talar då om begreppet motility, vilket handlar om människors anledningar och intentioner att förflytta sig. Det kan finnas glapp mellan människors realiserade mobilitet och deras önskade mobilitet. (Kaufmann et al., 2004). Äldre personers mobilitet påverkas både av deras sociala situation, där de med ett stort socialt nätverk av vänner och familj har en större mobilitet än äldre personer, och andra faktorer såsom hälsa och körkortsinnehav. Avsaknad av möjligheter till daglig mobilitet till vänner och aktiviteter ger en negativ spiral i form av att passiviteten leder till isolering och ännu mer passivitet (Marcellini et al., 2004). Om den lokala närmiljön är utformad på ett sätt som underlättar för äldre personers mobilitet så kan de leva ett självständigt och aktivt liv (Michael et al., 2006). 3.4 Livskvalitet Begreppet livskvalitet är ett komplext begrepp som används inom flera vetenskapliga discipliner. Därmed förstås begreppet ur olika perspektiv och ges olika tolkningar. Ett försök till definition har WHO gjort. WHO har, enligt Region Skånes universitetssjukhus webbsida, en holistisk definition av livskvalitet: Livskvalitet omfattar individens uppfattning om sin situation i tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i relation till personliga mål, förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp som påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön WHO definition av livskvalitet, hämtad på Ur detta perspektiv ses livskvalitet som något subjektivt. Enkelt uttryckt handlar livskvalitet om individens egna upplevelser av vilket värde tillvaron kan ge. Livskvalitet är inte den objektiva bedömningen av t.ex. sjukdom, oberoende utan handlar om individens egen bedömning av vad som är livskvalitet för honom/henne. En individ kan värdera sin livskvalitet olika under olika skeenden i livet. Hur individer värderar sin livskvalitet beror på tidigare erfarenheter och möjliga framtida förutsättningar för förbättrad eller försämrad livskvalitet. 16

19 4. Metod 4.1 Fokusgruppsintervjuer Fokusgruppsintervjuer är kvalitativa gruppintervjuer där deltagarna intervjuas runt ett specifikt fokus (Wibeck, 2000). Fokus för intervjuerna var hur funderar du som 65 år och äldre på att köra bil nu och framöver. Under intervjuerna diskuterades tre teman: 1. Dagens bilanvändning 2. Trafiksäkerhet 3. Framtida bilkörning Fördelar med att använda fokusgruppsintervjuer är att deltagarnas egna perspektiv kommer fram på ett mycket mer ingående sätt än vid kvantitativa datainsamlingsmetoder. Nyttan med fokusgruppsintervjuer är också att deltagarna sporras av varandras inlägg att prata och att komma med sina synpunkter. Antalet fokusgrupper beror på när mättnad nåtts, d.v.s. då inga nya aspekter längre kommer fram i intervjuerna, vanligtvis kan det handla om mellan två och fyra fokusgruppsintervjuer med sex till åtta deltagare i varje. Inom projektet genomfördes två fokusgruppsintervjuer i Höör under april 2013 och en fokusgrupp i Malmö under maj 2013 samt en intervju med två personer närvarande. Anledningen till att intervjun genomfördes var att dessa personer visat intresse för att delta, men att det inte gick att få ihop tillräckligt med personer för en fokusgruppsintervju. Den ena gruppen i Höör bestod av fem kvinnor och en man och den andra gruppen i Höör bestod av tre män och en kvinna. Gruppen i Malmö bestod av tre män och en kvinna och i den intervju som genomfördes med två personer var båda män. Deltagarna var ungefär 65 år och 80 år gamla. 4.2 Studieorter Studien genomfördes i Höör och i Malmö. Höör är en mindre tätort belägen mitt i Skåne med drygt invånare. Malmö, Sveriges tredje största stad, har ca invånare. I Höör är ungefär 14% av befolkningen 65 år eller äldre. Det finns både flerfamiljshus och villabebyggelse samt äldreboende i tätorten. Den vanligaste servicen finns i samhället, såsom affärer, apotek, systembolag, vårdcentral mm. I Malmö finns alla typer av boende och all tänkbar service. Andelen som är 65 år och äldre är 15% i Malmö. Kollektivtrafiken i Höör består av fem sk Ringbussar som trafikerar hela kommunen, dvs inte bara tätorten. Bussarna går inte så ofta, men de är anpassade till tågtrafiken. Någon av linjerna har några hållplatsstopp inne i tätorten också. På vardagarna finns det två regionala busslinjer som trafikerer Höör och dessa linjer har några hållplatser i 17

20 Höörs tätort. Höör har också tågtrafik i och med att de sk Pågatågen stannar och därmed har Höör goda förbindelser med t ex Lund och Malmö. Malmö har ett utvecklat linjenät med bussar, men inger speciell kollektivtrafik avsedd för äldre resenärer. I och med citytunneln kan man också åka tåg mellan några delar av staden. Staden anses vara en cykelstad, bl a eftersom det är så flackt och det är också lätt att promenera i staden eftersom det ofta inte är så långa avstånd. 4.3 Urval/rekrytering och kontakt/information Deltagare till fokusgruppsintervjuerna rekryterades genom Statens Person Adress Register (SPAR). SPAR är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Skatteverket är huvudman för SPAR. Vid första körningen togs adresser ut till 65-åringar och åringar boende i Höör (ca 464 adresser). Vid andra körningen togs adresser ut till 250 st 65-åringar och 250 st 80-åringar boende i Malmö postort. Anledningen till att den övre åldersgruppen sträckte sig från 79-åringar till 81-åringar i Höör var att urvalet inte skulle bli för litet från denna åldersgrupp. Det fanns nämligen inte tillräckligt många potentiella deltagare att vända sig till. Adresser med c/o-adress plockades bort ur listan för utskick. Ett skriftligt brev formulerades med information om projektet, inbjudan att delta i en fokusgruppsintervju och kontaktuppgifter till oss forskare. Brevet innehöll bl.a. en svarstalong där mottagaren av brevet fick ange om han/hon var intresserad av deltagande och i så fall vilka datum som kunde vara aktuella. Utskick genomfördes inledningsvis vid två tillfällen, den 25 mars och den 28 mars. Ca 20 brev gick ut till varje kategori, d.v.s. 65-åringar och 80-åringar i Malmö respektive Höör. Ganska snart inkom svar från deltagare i Höör. Svaren från Malmö lät vänta på sig. Enbart enstaka svar kom tillbaka efter utskicket i Malmö, vilket gjorde att vi beslöt oss för att skicka ut inbjudan till ytterligare 224 potentiella deltagare i Malmö hälften 65-åringar och hälften 80-åringar. Sammanfattningsvis skickades inbjudan ut enligt följande till de olika kategorierna: - Personer runt 65 år boende i Höör (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars) - Personer runt 80 år boende i Höör (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars) - Personer runt 65 år boende i Malmö postort (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars inb. 28 april) - Personer runt 80 år boende i Malmö postort (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars inb. 28 april) 18

Äldre som cyklister. Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand. Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet

Äldre som cyklister. Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand. Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Bulletin 283-2013 Trafik & väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Äldre som cyklister Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand Bulletin 283-2013 Trafik &

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Sverige utskicksmaterial RVU Sverige utskicksmaterial Det finns tre olika versioner av utskicksmaterial som vi skickar till urvalspersonerna. Vilket utskicksmaterial de får beror på personens ålder. De tre ålderkategorierna är

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut aktiva livet aktiva Det Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende - ett ett livs livsprojekt Syfte, metod, undersökningsgrupp Belysa de erfarenheter

Läs mer

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete Syns inte bilderna? Klicka här... Gott nytt år! Nytt år, nya utmaningar! Förra året bjöd på såväl medgångar som motgångar men vi väljer att blicka framåt och minnas det bästa av året. Helena har slagit

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer