Äldre bilister. - Deras tankar om bilkörning idag och framöver

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre bilister. - Deras tankar om bilkörning idag och framöver"

Transkript

1 2013 Äldre bilister - Deras tankar om bilkörning idag och framöver

2 Finansiär: Skyltfonden, Trafikverket Konsult: Titel: Bild framsida: Vectura Consulting AB, Helena Svensson och Jenny Rosenkvist Äldre bilister - Deras tankar om bilkörning i dag och framöver Mohsen Towliat

3 Förord Denna rapport bygger på ett antal fokusgruppsintervjuer som gjordes med äldre personer boende i Skåne om deras syn på bilkörning. Projektet utgick från ett mobilitetsperspektiv och de äldres egen syn på och tankar kring bilkörning. Detta som en motvikt till de studier som har gjorts och görs kring äldres skador och risker i vägtrafiken och den mediabild som ofta sprids om att äldre personer är en fara i trafiken. Trafikverket har finansierat denna rapport genom Skyltfonden. Vi vill tacka de äldre personer som deltog i våra fokusgruppsintervjuer och som bidrog med sin tid och sina värdefulla tankar och synpunkter. När man blir pensionär har man ingen tid att förlora. (man 80 år) Helena Svensson och Jenny Rosenkvist Vectura Malmö,

4 2

5 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Rapportens upplägg 9 2. Bakgrund Fler äldre och större andel äldre i befolkningen Heterogen grupp Hur mår de äldre? Äldre som trafikanter Teoretisk bakgrund Mottaglighetshypotesen Tillgänglighet och användbarhet Mobilitet Livskvalitet Metod Fokusgruppsintervjuer Studieorter Urval/rekrytering och kontakt/information Beskrivning av deltagare Genomförande Analys Resultat Personer som deltog i studien Att ta körkort och den första bilen Dagens bilanvändning Bilkörning framöver Trafiken och trafiksäkerheten Analys och diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Fortsatt forskning Slutsatser 53 Referenser 55 3

6 4

7 Sammanfattning För äldre personer, liksom för alla andra, är det viktigt att kunna förflytta sig i samhället och genomföra de resor man har behov av och önskar att göra. För många äldre personer utgör den egna bilen ett viktigt färdmedel för att kunna uppehålla ett aktivt och oberoende liv. Jämfört med tidigare generationer äldre så är det fler som har körkort, fler som har bil och fler som är vana bilister. Denna trend kan innebära att allt större grupper äldre allt längre upp i åren kommer att köra bil när de ska förflytta sig. I förlängningen skulle detta kunna betyda att vi inte längre behöver planera kollektivtrafik utifrån äldres behov på samma sätt som förut. En annan bild skulle dock kunna vara att många äldre väljer bort bilen vid någon tidpunkt i åldrandet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur äldre personer själva funderar när det gäller att köra bil och att fortsätta köra bil. Studien är en kvalitativ studie. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i Höör och en fokusgrupp samt en intervju med två personer genomfördes i Malmö under våren Totalt ingick 16 personer, både män och kvinnor, i åldern 65 år respektive 80 år gamla. Alla hade haft körkort och kört bil, men några hade nu slutat. De teman som diskuterades var; dagens bilanvändning, trafiksäkerhet och framtida bilkörning. Deltagare till fokusgruppsintervjuerna rekryterades genom SPAR registret där ett urval inom respektive åldersgrupp bjöds in att delta. Varje fokusgrupps-intervju tog ungefär två timmar och genomfördes i en lokal i centrala Höör respektive i centrala Malmö. Samtliga fokusgruppintervjuer transkriberades. Innehållsanalys användes som analysmetod. De slutsatser som kan dras från den här studien är att alla som ingick i studien pratade om att de kommer att sluta köra bil, innan deras resbehov försvunnit. Några visste t o m när de skulle sluta, medan det var mer av ett framtida scenario för andra. Några trodde att det skulle bli svårt att sluta köra, men även de ser framför sig att de kommer att sluta någon gång. De som hade slutat köra bil i den här studien, uttryckte en sorg över att inte köra och en av dem en dröm om att kunna köra. För några tycks det inte vara några problem med att sluta köra bil, utan de klarar sig egentligen utan bil, även om de uttrycker att det är bekvämt och bra på många sätt med bil. Det är en extra bekvämlighet, men inget måste och de uttrycker ingen större sorg över att inte köra en dag. När man slutar köra varierar från individ till individ och hänger inte samman med den kronologiska åldern. Beslutet att sluta kan vara eget eller någon annans och beror på förändringar i kroppen, uppfattningen om trafiken, redan minskat körande eller ändrade prioriteringar gällande de tillgångar och behov man har. Personer uttrycker en osäkerhet att köra i vissa situationer, men många hävdar samtidigt att de inte är rädda för att köra, utan att det bara inte finns någon anledning att köra i vissa situationer. De som har uttrycker osäkerhet och otrygghet tycks vara närmare att sluta köra bil. Eftersom alla äldre personer inte vill fortsätta köra bil, utan slutar köra, är det viktigt att samhället erbjuder andra möjligheter att transportera sig för dessa äldre. Det är också viktigt att det erbjuds möjligheter till att fortsätta köra bil, för de som faktiskt vill köra bil lite längre, men tvekar. Detta för att äldre personers mobilitet ska kunna bibehållas på önskad nivå. Genom denna studie har vi fått en bättre förståelse för hur äldre själva funderar på att fortsätta köra bil framöver eller att sluta köra bil och vilka anledningar det kan finnas till att äldre slutar köra bil. Det behövs dock mer kunskap kring detta för att samhället ska kunna planera för äldres transporter på bästa sätt. Vi behöver både få mer kunskap på djupet om beslutet, tankarna före och följderna av beslutet samt om hur detta ser ut generellt bland äldre genom kvantitativa studier med representativa urval. Projektet är finaniserat av Trafikverket genom Skyltfonden. Ansvarig: Helena Svensson, Vectura, Box 242, Malmö, , helena.svensson@vectura.se 5

8 6

9 1. Inledning Antalet äldre människor i samhället ökar och de vill hålla igång och vara aktiva. För äldre personer, liksom för alla andra, är det en nödvändighet att kunna förflytta sig i samhället och genomföra de resor de har behov av och önskemål om att kunna genomföra. Ur ett individperspektiv innebär det livskvalitet att ha möjlighet att delta i samhället på egen hand så mycket som möjligt. Även ur samhällets perspektiv är det viktigt att gruppen äldre kan uträtta så mycket som möjligt på egen hand, utan att samhället måste hjälpa till. Frågor kring äldres mobilitet har varit föremål för forskning både nationellt och internationellt sedan ganska lång tid. God kunskap om äldres resande, tillgång till och val av färdmedel liksom upplevda problem vid olika förflyttningar finns att tillgå idag. (Paez et. al., 2009; SIZE, 2006; Ståhl, 1986; Tacken, 2004; Wretstrand et. al. 2009) Generellt gäller att äldre personer gör färre resor än yngre, antalet resor avtar med ökande ålder och reslängden minskar (RES, 2007). Två förklaringar till dessa förändringar är dels en övergång från förvärvsarbete till livet som pensionär, dels en successiv nedsättning av den egna förmågan som det naturliga åldrandet för med sig. Denna mobilitetsförlust ställs ofta i relation till försämrad livskvalitet. Det kan t ex handla om att inte längre kunna köra bil, få svårigheter att använda befintlig kollektivtrafik, försämrade möjligheter att röra sig i sin närmiljö till fots eller med cykel, samt ett ökat behov av täta kontakter med vård- och omsorg som finns att tillgå på ett geografiskt och tidsmässigt avstånd (Ståhl, 1997; Svensson, 2003). För många äldre personer utgör den egna bilen ett synnerligen viktigt färdmedel för att kunna uppehålla ett aktivt och oberoende liv. Forskning visar också att äldre personer idag har anpassat sitt livsmönster efter bilen (Rosenbloom, 2001). Samtidigt är detta färdmedel ifrågasatt som ett lämpligt färdmedel för den åldrande personen då fysiska och inte minst kognitiva nedsättningar börjar inträda, särskilt ur trafiksäkerhetssynpunkt. (Hakamies-Blomqvist et.al., 2004; Levin, et. al., 2007; Levin et. al., 2009). Det förs diskussioner om att kontrollera äldre personers körförmåga t.ex. genom att ompröva och begränsa körkort för äldre personer, om utbildning och träning för äldre bilförare och olika infrastruktur- och fordonsåtgärder i syfte att främja säker bilkörning bland äldre personer (Heikkinen et al, 2010). I dagsläget reser äldre med bil, kollektivtrafik, går och cyklar. Jämfört med tidigare generationer äldre så är det fler som har körkort, fler som har bil och fler som är vana bilister. På flera håll i samhället verkar beslutsfattare och tjänstemän tolka denna trend som att allt större grupper äldre allt längre upp i åren kommer att köra bil när de ska förflytta sig. I förlängningen skulle detta betyda att vi inte längre behöver planera 7

10 kollektivtrafik utifrån äldres behov på samma sätt som förut. Inställningen verkar vara att de äldre kommer att fortsätta köra bil i hög ålder och att resa med bil så länge de överhuvudtaget gör resor. En annan bild skulle dock kunna vara att många äldre väljer bort bilen vid någon tidpunkt i åldrandet, före deras resbehov har försvunnit. Detta skulle kunna vara beroende på att hälsan sviktar och att man inte kan köra bil, synen håller inte, man kan inte röra sig, nacken är stel osv. Andra motiv skulle kunna vara oro och rädsla. Om det är så som vi antar, d.v.s. att äldre väljer bort bilen, då krävs det att det finns andra transportmöjligheter när man inte längre är bilförare. Det finns risk för att en ganska betydande grupp äldre får problem med sina förflyttningar när de inte längre kör bil om det inte finns användbara transportalternativ. För att kunna förutse vilka typer av transportsätt som äldre personer kommer att fråga efter och hur de kommer att förflytta sig framöver är det viktigt att förstå hur äldre personer själva resonerar och ser på sina möjligheter till att köra bil, även relaterat till att använda andra typer av färdmedel och relaterat till säkerhet. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet har varit att undersöka hur äldre personer själv funderar när det gäller att fortsätta köra bil. Fler och fler människor som är 65 år och äldre är vana bilförare, men innebär det att man vill fortsätta köra bil hur länge som helst? Eller kommer man att sluta köra bil? Och vad beror detta i så fall på? Studien har både ett mobilitetsperspektiv och ett trafiksäkerhetsperspektiv. Mer specifikt kommer följande frågeställningar att belysas: - Vill äldre personer köra bil när de kommer upp i åren? Hur långt upp i åren vill de köra? - Finns det förändringar/händelser som gör att de beslutar sig för att sluta köra bil? Vilka förändringar/händelser skulle det i så fall handla om? - Vad har påverkat de personer som redan har slutat köra bil? Varför slutade de köra bil? - Hur resonerar äldre personer själva, utifrån ett säkerhetsperspektiv, när det gäller att köra bil som äldre? Känner man att man klarar av att köra? Finns det känslor av osäkerhet och otrygghet? 1.2 Avgränsningar Studien har genomförts i Höör och i Malmö bland personer som är omkring 65 år och mellan 80 och 85 år. Gruppen är mycket heterogen vad gäller t.ex. intressen, funktionsnedsättningar och livsstilar etc. Den nedre gränsen är satt då 65 år är en vanlig indelning som möjliggör jämförelser med andra studier och fortfarande en ganska 8

11 vanlig ålder för att sluta förvärvsarbeta. Gränsen uppåt sattes vid 80 till 85 år, eftersom vi antar att det finns en brytpunkt för hur människor förhåller sig till och använder bilen då de är runt åttio år och att resmönstret för de flesta ser ganska olika ut bland de som är 80 år och äldre jämfört med de som är 65 till 75 år. Anledningen till att Höör respektive Malmö valdes som studieorter är att de representerar en mindre ort respektive en större ort. På båda orter finns möjlighet till att såväl köra bil som att använda kollektivtrafik, både buss och tåg. 1.3 Rapportens upplägg I följande kapitel av rapporten presenteras en översiktlig bakgrund till kunskapsområdet, t ex hur andelen äldre ökar, deras heterogenitet och hälsa. Därefter följer ett avsnitt om äldre som trafikanter. I teoriavkapitelt tas begrepp som mottaglighetshypotes, tillgänglighet, mobiltet och livskvaltet upp. Därefter redovisas metoden som använts och genomförandet av studien följt av resultatredovisning. Resultatredovisningen är skriven uppdelat på ett antal frågeområden och innehåller flera citat. Avslutningsvis följer diskussion och analys både av resultat och tillvägagångssätt samt slutsatser. 9

12 2. Bakgrund 2.1 Fler äldre och större andel äldre i befolkningen Prognoser över befolkningsstrukturen framöver pekar på att en något förändrad befolkningsstruktur är på väg. Den största förändringen är att befolkningen får en annan ålderssammansättning, främst tros andelen äldre personer att öka. År 2011 var 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre och fram mot år 2060 förväntas 25 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre. Antalet människor äldre än 65 år har ökat de senaste åren och beräknas öka ännu mer de kommande åren, se Figur 1Fel! Hittar inte referenskälla.. Antalet personer mellan 65-9 år har ökat med nästan mellan år 2001 och En fortsatt ökning på närmare personer förväntas de närmaste tio åren. Personer i åldrarna år har ökat sedan 1960-talet. År 1960 fanns det lite mer än i dessa åldrar. Motsvarande antal år 2011 var nära en halv miljon. Den snabba nedgången i dödligheten har medfört att antalet personer i de äldre åldrarna har ökat. Även antalet personer som kommer att bli över 100 år gamla kommer att öka, och har redan ökat sedan 1970-talet. Exempelvis fanns det år 1970 fanns det 127 personer som fyllt 100 år i Sverige medan det år 2011 fanns 1770 hundraplussare. Troligtvis är antalet personer som är 100 år eller äldre speciellt högt under 2040-talet då de stora kullarna födda på 1940-talet uppnår dessa åldrar. I de äldre åldrarna är det kvinnor som dominerar, men skillnaden i antal män respektive kvinnor är på väg att jämnas ut eftersom mäns dödlighet minskar något snabbare än kvinnors. (SCB, Demografiska rapporter 2012:2). Figur 1. Antal i åldern år och år samt prognos (diagram hämtat från Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012). 10

13 Även medellivslängden har ökat kraftigt under 1900-talet. År 2012 var medellivslängden 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män. Speciellt har hälsoutvecklingen förbättrats bland de äldre i befolkningen. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, vilket är den viktigaste orsaken till att medellivslängden har ökat. Även dödligheten i cancer, trafikolyckor och självmord har minskat. (Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Socialstyrelsen Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012.). 2.2 Heterogen grupp Den naturliga åldringsprocessen är ärftlig, men även livsstilsfaktorer som matvanor, träning och mental stimulans påverkar. Även om personer äldre än 65 år brukar definieras som en grupp är detta en mycket heterogen grupp och t.ex. är variationen av funktionell kapacitet (functional capacity) stor inom gruppen och det är därför omöjligt att generalisera om äldre. Gemensamt för åldrandet är, i vilket fall, att det är en gradvis tilltagande och irreversibel process, som verkar försämrande och försvagande och som drabbar alla individer i en population. (Dehlin, 2000). Inom det tvärvetenskapliga området gerontologi finns det flera sätt att se på åldrande såsom kronologiskt, biologiskt, psykologiskt eller socialt (Ernsth Bravell, 2011). - Kronologisk ålder är det begrepp som används i vardagen för att beskriva antalet år som förflutit sedan personen föddes. Kronologisk ålder säger mycket lite om individens funktionsförmåga. - Funktionell ålder är ett åldersbegrepp som är beroende av hälsotillstånd och fysiologisk förmåga. Den biologiska, psykologiska och sociala funktionen påverkar den funktionella åldern. Därför kan den funktionella åldern delas in i tre undergrupperna: - Biologisk ålder är ett mått på hur individen fungerar rent fysiologiskt. - Psykologisk ålder har att göra med personens förmåga att anpassa sig till en viss miljö och till förändringar. - Social ålder är ett begrepp som används för att beskriva en individs kontakter med andra människor, sociala roller och positioner i samhället och i olika grupper. - Subjektiv ålder betecknar vilken ålder/vilken grad av åldrande personen i fråga upplever sig ha. Detta påverkar i sin tur personens levnadssätt. (Dehlin, 2000) Den subjektiva åldern är betydelsefull i trafiksäkerhetssammanhang då den utgör grunden i många av individens beslut; beslut som kan vara positiva eller negativa ur trafiksäkerhetssynpunkt (Trafikkontoret) För helhetens skull förespråkas att se åldrande ur ett biopsykosocialt perspektiv (Ernst Bravell, 2011). Gemensamt för perspektiven är att de behandlar åldrande som något mer än antal år som levts. 11

14 2.3 Hur mår de äldre? Lite mer än tre fjärdedelar av de äldre över 75 år klarar det dagliga livet utan hjälp. Kvinnor har ett mindre hjälpbehov än män (Bergman Stamblewski, 2008). Det finns inga entydiga siffror som säger att äldre personer upplever att hälsan förbättras eller försämras. Enligt Socialstyrelsen (Folkhälsorapport 2009) visar de senaste decenniernas ULF-undersökningar att andelen äldre som rapporterar att de har någon långvarig sjukdom, något besvär efter olycksfall, ett handikapp eller någon annan svaghet ökat. Samtidigt har andelen personer med sjukdomar eller besvär som hindrar deras dagliga liv minskat. Med andra ord verkar det som att antalet sjukdomar har ökat men de sjukdomar som är förknippade med hinder och funktionsnedsättningar har minskat. Förklaringar till detta kunde vara att sjukdomarna blivit fler men att behandlingsmetoder inom vården har förbättrats och att tillgänglighet i bostäder och i samhället i övrigt har förbättrats vilket gör att de äldre i mindre utsträckning än tidigare upplever något hinder eller funktionsnedsättningar. Ytterligare förklaring som rapporten tar upp är att de sjuka inte blivit fler utan att det är fler som upptäcks och som får en diagnos tidigt. Ökningen av antalet sjuka kan alltså bero på att befolkningen har blivit mer medveten om en viss sjukdom, eller att vårdpersonalen oftare eftersöker och behandlar riskfaktorer eller sjukdomar i ett tidigt skede. Fler sjukdomar bland de äldre behöver med andra ord inte innebära att de har blivit sjukare (Ibid: 150 f). 2.4 Äldre som trafikanter Resvanor och tillgång till färdmedel Äldre personer har ett annorlunda förflyttningsmönster än andra delar av befolkningen. De gör i genomsnitt färre och kortare resor än medelålders. I och med pensionen reser de mindre eftersom de inte längre gör arbetsresor. När andelen personer med funktionsnedsättningar ökar (kring 75 år) minskar resandet ytterligare både till antal och till längd. Bilen är det vanligaste förflyttningssättet. I statistiken från RES, den nationella reseundersökningen (2007), går det att utläsa att av alla resor de mellan 65 och 84 år gör, så görs 39% till fots och cykel, 52% med bil, 6% med kollektivtrafik. Allt fler har körkort. Särskilt har körkortsinnehavet bland kvinnor ökat. I tidigare generationer äldre har skillnaden i körkortsinnehav varit högre mellan män och kvinnor. 12

15 2.4.2 Fysiska och kognitiva aspekter av åldrande som kan spela roll för agerande i trafiksituationer Som nämnts tidigare ökar risken för sjukdomar i och med åldrandet. Med sjukdomar följer också påverkan på den fysiska och kognitiva förmågan hos individen. En del fysiska och kognitiva nedsättningar har betydelse för äldres mobilitet. I en rapport om äldre personers mobilitet (Levin et al, 2007) beskrivs att vissa typer av åkommor är enklare att förstå och acceptera hur och att de inverkar på hur individen agerar i trafiksituationer, medan andra typer av åkommor är svårare att acceptera och förstå. T.ex. är det lättare att prata om nedsättningar som är synliga och direkt märkbara för såväl den drabbade som hans/hennes omgivning. En direkt synbar fysisk förändring som medför nedsatt rörelseförmåga, är lättare att motivera genomförandet av en viss typ av anpassning av fordonet eller färdsättet med hänvisning till det aktuella funktionshindret. När åkomman däremot kommer smygande och långsamt såsom exempelvis ögonsjukdomar såsom grå starr och demens är det svårare då individen anpassar sig till och kompenserar för det nya förhållandet. Det märks därför inte lika lätt när förändringarna blir så pass allvarliga att trafiksäkerheten kan försummas av den drabbade. Med kronologiskt åldrande följer en generell kognitiv försämring. Individen blir långsammare och får svårare att lära in nya saker. Förmågan att behålla uppmärksamhet och att byta uppmärksamhet kan bli sämre och individen kan bli långsammare i situationer som kräver beslutsfattande och reaktionstid, vilka är förmågor med inverkan på förmåga att hantera en körsituation. Att hantera trafiksituationer och att köra bil är exempel på färdigheter som måste underhållas för att bibehållas i likhet med andra inlärda förmågor. I rapporten lyfts fram kognitiva förmågor som de ser ha större betydelse än andra vad gäller att hantera en trafiksituation. Kognitiva förmågor som försämras med åldern och kan ha inverkan på förmågan att hantera trafiksituationer är: - minne t.ex. att kunna hålla information aktuell i huvudet för att kunna fatta beslut i komplexa trafiksituationer. - perception i trafikmiljö blir perceptionens betydelse uppenbar när man tänker på den mängd information som ska tas in via sinnena för att tolkas och ligga till grund för korrekta beslut i körsituationen. - reaktionstid förlängd reaktionstid kan få konsekvenser i komplexa trafiksituationer. Förutom en förlängd reaktionstid hos äldre per se så förlängs reaktionstiden ytterligare om den äldre föraren är involverad i en sekundär uppgift. - beslutsfattande äldre har svårare än yngre att fatta snabba och korrekta beslut i krävande situationer men när det gäller trafiksituationer vet man också att äldre förare brukar undvika vissa trafiksituationer 13

16 - uppmärksamhet kan innebära svårigheter vad gäller att koncentrera sig på köruppgiften då distraherande stimuli förekommer. Den som har drabbats av den här typen av förändring kan också få problem med att sortera ut vilken information som är relevant i en given körsituation beroende på nedsatt förmåga att bortse från irrelevanta stimuli. (Levin et al, 2007) 14

17 3. Teoretisk bakgrund 3.1 Mottaglighetshypotesen Som tankemodell i projektet har mottaglighetshypotesen (docility hypothesis) och den ekologiska teorin om åldrande (ecological theory of aging) (Lawton och Nahemow, 1973) använts. Teorin innebär att relationen mellan en individs funktionella kapacitet och miljöns krav för med sig begränsningar och möjligheter för genomförande av olika aktiviteter. Obalans uppstår då miljöns krav är högre än individens kapacitet (eller då miljöns krav är alltför enkla för individens kapacitet). Ju lägre kapacitet en individ har, desto känsligare är han/hon för miljöns krav. Balans kan uppnås genom att antingen miljön eller individens kapacitet förändras. I termer av äldre personers bilkörande är det möjligt att anta att åldrande medför lägre kapacitet för en individ som därmed bli känsligare för de krav trafikmiljön ställer på dem som bilister. Miljön utgör en begränsning om obalansen mellan trafikmiljöns krav och individens kapacitet är så hög att äldre personer inte kör bil eller kör bil men råkar ut för olycka. Miljöns utformning kan däremot medföra möjlighet för äldre personer att köra bil om miljön är utformad på ett sådant sätt att den inte överstiger äldre personers kompetens. Genom att sänka trafikmiljöns krav så krävs mindre av den äldre personens kapacitet och därmed kan äldre personer ha möjlighet att köra bil längre upp i åldrarna. 3.2 Tillgänglighet och användbarhet Relationen mellan en individs funktionella kapacitet och miljöns krav kan beskrivas i termer av tillgänglighet och användbarhet. Med begreppet tillgänglighet avses objektiva bedömningar av en miljö. Bedömningarna görs utifrån samhällets normer och lagstiftning, oftast på grupp/populationsnivå. Då tillgänglighet beskrivs utifrån de båda komponenterna funktionell kapacitet och miljöns krav, så tillkommer en tredje komponent i begreppet användbarhet, nämligen aktivitet. Användbarhet mäter med andra ord hur väl en aktivitet kan genomföras i en viss miljö. Användbarhet avser en individs subjektiva uppfattning av en miljö. Användbarhet är svårt att förutsäga beroende på dynamiken i utemiljöer och individers varierande funktionella kapacitet (Iwarsson & Ståhl, 2003). En tillgänglig bilväg kan t.ex. tillfälligt blockeras av en parkerad bil eller ett barn som tidigare dolts bakom en buska kan plötsligt springa fram. Likaså varierar individers kapacitet från dag till dag. 3.3 Mobilitet Tillgänglighet och användbarhet är en grundläggande förutsättningar för individers mobilitet, d.v.s. den faktiska möjligheten att förflytta sig till önskvärda platser och människor eller att enbart förflytta sig för nöjes skull. Förflyttning utan något specifikt mål kan innebära välmående (Metz, 2000). Det finns alltid möjligheter till mobilitet 15

18 utan att individer faktiskt förflyttar sig så mycket som de har möjlighet till, vi talar då om begreppet motility, vilket handlar om människors anledningar och intentioner att förflytta sig. Det kan finnas glapp mellan människors realiserade mobilitet och deras önskade mobilitet. (Kaufmann et al., 2004). Äldre personers mobilitet påverkas både av deras sociala situation, där de med ett stort socialt nätverk av vänner och familj har en större mobilitet än äldre personer, och andra faktorer såsom hälsa och körkortsinnehav. Avsaknad av möjligheter till daglig mobilitet till vänner och aktiviteter ger en negativ spiral i form av att passiviteten leder till isolering och ännu mer passivitet (Marcellini et al., 2004). Om den lokala närmiljön är utformad på ett sätt som underlättar för äldre personers mobilitet så kan de leva ett självständigt och aktivt liv (Michael et al., 2006). 3.4 Livskvalitet Begreppet livskvalitet är ett komplext begrepp som används inom flera vetenskapliga discipliner. Därmed förstås begreppet ur olika perspektiv och ges olika tolkningar. Ett försök till definition har WHO gjort. WHO har, enligt Region Skånes universitetssjukhus webbsida, en holistisk definition av livskvalitet: Livskvalitet omfattar individens uppfattning om sin situation i tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i relation till personliga mål, förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp som påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön WHO definition av livskvalitet, hämtad på Ur detta perspektiv ses livskvalitet som något subjektivt. Enkelt uttryckt handlar livskvalitet om individens egna upplevelser av vilket värde tillvaron kan ge. Livskvalitet är inte den objektiva bedömningen av t.ex. sjukdom, oberoende utan handlar om individens egen bedömning av vad som är livskvalitet för honom/henne. En individ kan värdera sin livskvalitet olika under olika skeenden i livet. Hur individer värderar sin livskvalitet beror på tidigare erfarenheter och möjliga framtida förutsättningar för förbättrad eller försämrad livskvalitet. 16

19 4. Metod 4.1 Fokusgruppsintervjuer Fokusgruppsintervjuer är kvalitativa gruppintervjuer där deltagarna intervjuas runt ett specifikt fokus (Wibeck, 2000). Fokus för intervjuerna var hur funderar du som 65 år och äldre på att köra bil nu och framöver. Under intervjuerna diskuterades tre teman: 1. Dagens bilanvändning 2. Trafiksäkerhet 3. Framtida bilkörning Fördelar med att använda fokusgruppsintervjuer är att deltagarnas egna perspektiv kommer fram på ett mycket mer ingående sätt än vid kvantitativa datainsamlingsmetoder. Nyttan med fokusgruppsintervjuer är också att deltagarna sporras av varandras inlägg att prata och att komma med sina synpunkter. Antalet fokusgrupper beror på när mättnad nåtts, d.v.s. då inga nya aspekter längre kommer fram i intervjuerna, vanligtvis kan det handla om mellan två och fyra fokusgruppsintervjuer med sex till åtta deltagare i varje. Inom projektet genomfördes två fokusgruppsintervjuer i Höör under april 2013 och en fokusgrupp i Malmö under maj 2013 samt en intervju med två personer närvarande. Anledningen till att intervjun genomfördes var att dessa personer visat intresse för att delta, men att det inte gick att få ihop tillräckligt med personer för en fokusgruppsintervju. Den ena gruppen i Höör bestod av fem kvinnor och en man och den andra gruppen i Höör bestod av tre män och en kvinna. Gruppen i Malmö bestod av tre män och en kvinna och i den intervju som genomfördes med två personer var båda män. Deltagarna var ungefär 65 år och 80 år gamla. 4.2 Studieorter Studien genomfördes i Höör och i Malmö. Höör är en mindre tätort belägen mitt i Skåne med drygt invånare. Malmö, Sveriges tredje största stad, har ca invånare. I Höör är ungefär 14% av befolkningen 65 år eller äldre. Det finns både flerfamiljshus och villabebyggelse samt äldreboende i tätorten. Den vanligaste servicen finns i samhället, såsom affärer, apotek, systembolag, vårdcentral mm. I Malmö finns alla typer av boende och all tänkbar service. Andelen som är 65 år och äldre är 15% i Malmö. Kollektivtrafiken i Höör består av fem sk Ringbussar som trafikerar hela kommunen, dvs inte bara tätorten. Bussarna går inte så ofta, men de är anpassade till tågtrafiken. Någon av linjerna har några hållplatsstopp inne i tätorten också. På vardagarna finns det två regionala busslinjer som trafikerer Höör och dessa linjer har några hållplatser i 17

20 Höörs tätort. Höör har också tågtrafik i och med att de sk Pågatågen stannar och därmed har Höör goda förbindelser med t ex Lund och Malmö. Malmö har ett utvecklat linjenät med bussar, men inger speciell kollektivtrafik avsedd för äldre resenärer. I och med citytunneln kan man också åka tåg mellan några delar av staden. Staden anses vara en cykelstad, bl a eftersom det är så flackt och det är också lätt att promenera i staden eftersom det ofta inte är så långa avstånd. 4.3 Urval/rekrytering och kontakt/information Deltagare till fokusgruppsintervjuerna rekryterades genom Statens Person Adress Register (SPAR). SPAR är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Skatteverket är huvudman för SPAR. Vid första körningen togs adresser ut till 65-åringar och åringar boende i Höör (ca 464 adresser). Vid andra körningen togs adresser ut till 250 st 65-åringar och 250 st 80-åringar boende i Malmö postort. Anledningen till att den övre åldersgruppen sträckte sig från 79-åringar till 81-åringar i Höör var att urvalet inte skulle bli för litet från denna åldersgrupp. Det fanns nämligen inte tillräckligt många potentiella deltagare att vända sig till. Adresser med c/o-adress plockades bort ur listan för utskick. Ett skriftligt brev formulerades med information om projektet, inbjudan att delta i en fokusgruppsintervju och kontaktuppgifter till oss forskare. Brevet innehöll bl.a. en svarstalong där mottagaren av brevet fick ange om han/hon var intresserad av deltagande och i så fall vilka datum som kunde vara aktuella. Utskick genomfördes inledningsvis vid två tillfällen, den 25 mars och den 28 mars. Ca 20 brev gick ut till varje kategori, d.v.s. 65-åringar och 80-åringar i Malmö respektive Höör. Ganska snart inkom svar från deltagare i Höör. Svaren från Malmö lät vänta på sig. Enbart enstaka svar kom tillbaka efter utskicket i Malmö, vilket gjorde att vi beslöt oss för att skicka ut inbjudan till ytterligare 224 potentiella deltagare i Malmö hälften 65-åringar och hälften 80-åringar. Sammanfattningsvis skickades inbjudan ut enligt följande till de olika kategorierna: - Personer runt 65 år boende i Höör (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars) - Personer runt 80 år boende i Höör (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars) - Personer runt 65 år boende i Malmö postort (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars inb. 28 april) - Personer runt 80 år boende i Malmö postort (20 inbj. 25 mars + 20 inbj. 28 mars inb. 28 april) 18

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? http://www.med.lu.se/case Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? HELENA SVENSSON, TEKN. DR. INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Bakgrund Resvanor, tillgång till färdmedel och problem

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Äldre som cyklister. Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand. Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet

Äldre som cyklister. Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand. Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Bulletin 283-2013 Trafik & väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Äldre som cyklister Jenny Rosenkvist Helena Svensson András Várhelyi Anders Wretstrand Bulletin 283-2013 Trafik &

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Frågor till Dig som kör bil

Frågor till Dig som kör bil Frågor till Dig som kör bil 1c. Vilken eller vilka behörigheter har Du nu? A: motorcykel B: personbil C: tung lastbil D: buss E: släpfordon Taxi 1d. Om Du tidigare har haft en högre behörighet, markera

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Musklerna och skelettet stärks och konditionen blir bättre. Cykeln är ett fordon. Cykelbana i första hand. Håll dig långt till höger på vägbanan. Diskussionsfrågor: Fördelar respektive nackdelar med att

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP WEBBDIALOG Webbdialogen genomfördes under oktober och november genom att människor uppmanades att gå in på webbplatsen nextstop2035.se och påverka

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Sverige utskicksmaterial RVU Sverige utskicksmaterial Det finns tre olika versioner av utskicksmaterial som vi skickar till urvalspersonerna. Vilket utskicksmaterial de får beror på personens ålder. De tre ålderkategorierna är

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 S E E R R D R U U? H EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ 1 RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 2 270 SVARADE 13 % RESEVANEUNDERSÖKNING BLAND LINNÉUNIVERSITETETS

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

För gammal för framtiden?

För gammal för framtiden? För gammal för framtiden? BIL Swedens seminarium 8 november, NackaStrandsMässan Satu Heikkinen, fil.dr satu.heikkinen@vti.se Karlstad Studies on Age, Ageing and Demography Varför är frågor om äldre i trafiken

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbete, Hälsa och Ålder Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken Samverkan särskild kollektivtrafik 7A Centralen, lokal Clara 4 Vasagatan 7, Stockholm Tisdag 2 september 09:40-10:15 Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken Sammandrag av regeringsuppdrag och

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om

senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om Stockholm 2018-08-26 Rädda assistansen! Nästan varje vecka ser vi exempel i media på barn och vuxna som nekats eller blivit av med sin assistans, och de som hamnar i tidningen är bara toppen på ett isberg.

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning Kort om resvanor i Halmstads kommun Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning Kort om resvanor i Halmstads kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2018 April maj 2018 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer