Kan vi köpa den bilen, mamma?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan vi köpa den bilen, mamma?"

Transkript

1 Kan vi köpa den bilen, mamma? En studie om hur föräldrar upplever att deras barn påverkas av tevereklam Can we buy that car, mom? A study of parents experience on how TV commercials affect their children Daniel Ulvenfalk och Anton Larsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap III/Medie- och kommunikationsvetenskap Globala medier C-nivå/15 hp Handledare: Dan Åkerlund Examinator: Linda Ryan Bengtsson sidor

2 Sammanfattning I dagens konsumtionssamhälle bombarderas tevepubliken ständigt med reklamfilmer om olika produkter och tjänster. Trots ett konvergerande medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka ställning i de svenska folkhemmen och är fortfarande det mest frekvent använda mediet bland barn. Med gemensamt intresse för reklam och dess påverkan som utgångsläge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in på att närmare undersöka hur barn påverkas av tevereklam sett ur ett föräldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam som sänds med intentionen att sälja produkter. För att besvara forskningsfrågan genomfördes en totalundersökning på en avgränsad population bestående av föräldrar med barn mellan fyra och sex år på nio förskolor i Karlstad. Till vår hjälp tillämpades två olika metoder - enkätundersökning och samtalsintervjuer. Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 föräldrar valde att medverka i studien. Vi närmade oss forskningsfrågan genom att mäta samband och olikheter i påverkan mellan en rad olika faktorer såsom konsumtionsmängd, ålder och föredragen kanaltyp. För att tolka insamlat material analyserades det empiriska resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning, The Persuasion Knowledge Model samt Piagets och Vygotskijs utvecklingsteorier. Resultatet visar att en betydande del av föräldrarna i populationen upplever att barnen påverkas till att vilja köpa och använda produkterna som tevereklamen marknadsför. Graden av påverkan styrs av många olika faktorer och resultatet deklarerar att barnens påverkan bland annat hänger ihop med konsumtionsmängd, ålder, kanalval och valfrihet. Fyra- och femåringar påverkas mer än sexåringar, barn som tittar på teve mest påverkas mer än barn som tittar mindre och barnen som i hög utsträckning själva får bestämma vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög uträckning. Efter samma princip påverkas också barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler mer än barnen som helst tittar på icke-kommersiella kanaler. Nyckelord: barn, effekter, påverkan, reklam, teve.

3 Abstract The TV audience in today s consumer society gets bombarded with commercial advertising about different products and services. The television has, despite a converging media landscape constituted by numerous new technological innovations, maintained its strong position in the Swedish households and is still the most frequently used medium among children. With a mutual interest for advertising and its affections as a starting point, Piaget s theory about children s cognitive development led us towards scrutinizing parents experiences on how TV commercials affect their children. The purpose was to contribute to an increased understanding on how parents experience that their children is affected by the TV commercials whose aim is to persuade people into purchasing products. To answer the research question a comprehensive study were done of a defined population consisting of exclusively parents with children between the ages of four and six at nine preschools in Karlstad. To our help we used two different methods survey research and in-person interviews. The population contained a total of 227 potential respondents of which 85 parents chose to participate in the study. We approached the research question by measuring correlations and differences between a set of diverse factors such as the children s age, consumption amount, and preferred type of TV channel. To interpret the collected material we analyzed the empirical data with origin in previous research, The Persuasion Knowledge Model, and Piaget s and Vygotsky s theories of children s cognitive development. The result demonstrates that a significant part of the parents in the population experience that children are indeed affected by TV commercials. This affection manifests itself in an expression of a desire to buy or use the products seen in the commercials. The degree of impact is controlled by a number of various factors, and the result show that the children s affection is associated with consumption amount, age, preferred TV channel, and level of self-determination. Four and five year olds are more affected by TV commercials than six year olds for instance. Children that consume most TV are more affected than children who consume less, and children who in a greater extent decide for themselves what they are watching are also more affected than children who do not determine what they are watching in an equal magnitude. By the same principals are the children who watch commercial TV channels more affected than vice versa. Key words: affections, children, commercial, effects, TV.

4 Förord I och med att dessa ord sätts på pränt summeras en lärorik utbildning som skänkt erfarenhet och kunskap. Arbetet med denna avhandling har tagit en betydande del av dygnets timmar i anspråk men inte en för en sekund har vi tvivlat på valt forskningsområde. I takt med undersökningens gång har istället nya frågor väckts vilket skapat en hunger att utforska området ännu djupare. Först vill vi tacka vår eminente handledare Dan Åkerlund för hans förträffliga återkoppling och förmåga att ständigt hitta nya infallsvinklar. Det engagemang du visar och den kompetens du besitter gör Karlstad Universitet till ett bättre lärosäte. Vidare vill vi tacka Johan Lindell som alltid funnits tillgänglig för informationsrik rådgivning. Din kunskap inom forskningsmetod är odiskutabel. Vi vill också tacka alla förskolor och förskolepedagoger som välkomnat oss med öppna armar. Avslutningsvis vill vi även lyfta fram föräldrarna som ställt upp och bidragit till undersökningen, vi är er evigt tacksamma. Utan alla ovan nämnda skulle undersökningen varit omöjlig att genomföra. Karlstad, maj 2014 Daniel Ulvenfalk och Anton Larsson Hela avhandlingen har utförts och författats gemensamt.

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Problemområde Syfte Forskningsfråga Avgränsningar Uppsatsens disposition Bakgrund En historisk inblick i svensk reklamteve Reklamens förekomst och längd Reklam riktad mot barn Granskningsnämnden för radio och TV Internationella direktiv för reklam Statistik om medieanvändning Tidigare forskning och teoretiskt ramverk Utredningar och statistik från myndigheter Forskning från 1970-talet Forskning från 1980-talet Forskning från 1990-talet Forskning från 2000-talet The Persuasion Knowledge Model Jean Piagets utvecklingsteori Lev Vygotskijs utvecklingsteori Kritik mot Piaget och Vygotskij Metod Metodval Urval och population... 23

6 4.3 Operationalisering Enkätundersökning Samtalsintervju Metodologiska problem Förväntad generaliserbarhet, reliabilitet och validitet Förväntad generaliserbarhet Förväntad reliabilitet Förväntad validitet Resultat Demografisk fördelning i resultatet Resultat i anknytning till fråga 1 och Hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam Hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam Resultat i anknytning till fråga Barns valfrihet vid tevetittande i relation med efterfrågar produkter Barns valfrihet vid tevetittande i relation med tjatar om produkter Barn med eller utan egen teveapparat i relation med efterfrågar produkter Barn med eller utan egen teveapparat i relation med tjatar om produkter Resultat i anknytning till fråga Vanligast förekommande kanal i relation med efterfrågar produkter Vanligast förekommande kanal i relation med tjatar om produkter Resultat i anknytning till fråga Barnens ålder i relation med efterfrågar produkter Barnens ålder i relation med tjatar om produkter Resultat i anknytning till fråga Barns tevekonsumtion i relation med efterfrågar produkter Barns tevekonsumtion i relation med tjatar om produkter Resultat i anknytning till fråga 7, 8 och Föräldrarnas inställning till tevereklam som riktar sig mot barn... 42

7 5.7.2 Kategorier i populationen Föräldrarnas åsikter om barnens förståelse Analys och diskussion Barnens förståelse Barnens ålder Barnens kanalval Barnens självbestämmande Barnens konsumtion Barnens kön Slutsatser och framtida forskning Implikationer för samhället och yrkesliv Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

8 Figur-, diagram- och tabellförteckning Figur 1. The Persuasion Knowledge Model...14 Diagram 1. Könsfördelning föräldrar...32 Diagram 2. Könsfördelning barn...32 Diagram 3. Barnens födelseår...32 Diagram 4. Hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar som synts i tevereklam...33 Diagram 5. Hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam...34 Diagram 6. Vanligast förekommande kanal i relation med efterfrågar produkter...38 Diagram 7. Vanligast förekommande kanal i relation med tjatar om produkter...39 Diagram 8. Föräldrarnas inställning till tevereklam som riktar sig mot barn...43 Tabell 5:1. Barns valfrihet vid tevetittande i relation med efterfrågar produkter...35 Tabell 5:2. Barns valfrihet vid tevetittande i relation med tjatar om produkter...36 Tabell 5:3. Barn med eller utan egen teveapparat i relation med efterfrågar produkter...36 Tabell 5:4. Barn med eller utan egen teveapparat i relation med tjatar om produkter...37 Tabell 5:5. Barnens ålder i relation med efterfrågar produkter...40 Tabell 5:6. Barnens ålder i relation med tjatar om produkter...40 Tabell 5:7. Barnens tevekonsumtion i relation med efterfrågar produkter...41 Tabell 5:8. Barnens tevekonsumtion i relation med tjatar om produkter...42 Tabell 5:9. Barnens kön i relation med pratar om reklam i teve...46 Tabell 5:10. Barnens kön i relation med efterfrågar produkter...46

9 1. Introduktion Televisionens påverkan på publiken är ett kontroversiellt område som varit omdebatterat ända sedan mediets lansering på 1950-talet (Anderson, et al., 2008). Göran Bolin (1998) förtäljer i boken Filmbytare att debatten nådde sin kulmen under 1980-talets berömda videovåldsdebatt. Ett omfattande och högröstat missnöje mot det televiserade våldet, som främst ansågs påverka den yngre publiken, tog sig uttryck i organiserade oppositionskampanjer och heta debattprogram på bästa sändningstid. Motsättningarna växte sig till slut så starka att en ny lag som i restriktivt syfte skulle reglera videovåldet föreslogs och röstades igenom (SFS 1981:485). Ett annat område inom televisionen som diskuterats flitigt genom åren är reklamens närvaro. Men vad är egentligen reklam? Marie Grusell (2008) beskriver i sin doktorsavhandling att själva ordet reklam härstammar från latin och är en sammansättning av två ord: Re som betyder på nytt, och clamare som betyder ropa högt. Det handlar alltså om att repetera anrop. Vidare definierar Nationalencyklopedin (2014) reklam som ett koncept företag ofta tillämpar som konkurrensmedel i sin marknadsföring för att sälja en produkt eller tjänst. I Marknadsföring modeller och principer preciserar författarna Carl Gezelius och Per Wildenstam (2011) reklam just som en handling i det vidare begreppet marknadsföring, vilket är ett samlingsbegrepp för alla aktiviteter som syftar till att föra ut varor och tjänster till en marknad. Mer konkret beskrivs begreppet i Nationalencyklopedin (2014) med exemplet att företag köper utrymme i olika medier där reklambudskapet förmedlas i syfte att påverka de potentiella köparna. Och vad innebär då påverka? Att ordet påverka är nära besläktat med ordet effekt är tämligen vedertaget. Kurt Johannesson (2006), professor i retorik, jämställer i viss mån avsikten i reklam med retorikens syften. På liknande sätt som retorikern vill påverka och övertyga sin publik är motivet hos sändaren av reklamen, ofta med hjälp av retorik, att påverka och övertyga med syftet att nå en önskad effekt hos en presumtiv målgrupp. Erling Bjurström (1994) gör en distinktion i begreppet med förklaringen att direkta och långsiktiga effekter av påverkan är två olika fenomen som är viktiga att skilja åt. De direkta effekterna beskriver Bjurström som ett omedelbart handlande kopplat till ett budskap, medan de långsiktiga effekterna är svårare att studera och differentiera eftersom dessa är kopplade till ett förändrat beteende över tid. Den långsiktiga påverkningen är också besvärligare att påvisa då den kan komma från flera olika källor som influerar en individ olika mycket. 1

10 De flesta experimentella studier ger belägg för att TV-reklamen har en omedelbar och kortsiktig effekt på barns önskan att köpa vissa varor eller produkter. (Bjurström, 1994, s. 35) 1 Den samlade synen hos forskarna angående vilken grupp i samhället som är mest fragil att påverkas av reklamens budskap är förhållandevis samstämmig (bland andra Bjurström, 1994; Charlton, 1995; Kapoor & Verma, 2005; Livingstone & Millwood Hargrave, 2006). Man talar om barnen som är för unga för att ha utvecklat en förmåga att särskilja fiktion från verklighet men samtidigt är tillräckligt gamla för att titta på teve. Enligt Jean Piagets utvecklingsteori (1968/2013) är ålderspannet för denna grupp något flytande men berör i huvudsak barn mellan två och sju år. Ju större förmåga reklamen har att påverka oss, desto större är naturligtvis sannolikheten att den för med sig negativa effekter. (Bjurström, 1994, s. 5) Valet av forskningsområde växte fram ur en unison fascination för reklamens påverkan. Med utgångspunkt i Piagets utvecklingsteori (1968/2013) dirigerades sedermera denna fascination till en vilja att närmare granska hur barn påverkas av reklam i teve. I socialisationsprocessen framställer Piaget föräldrarna som barnets kanske allra viktigaste komponent i formandet av den fundamentala värderings- och tolkningsram varje individ behöver för att fungera i ett samhälle. Vid sidan av inflytandet barnet får från föräldrarna utgör även faktorer som vänner, skola och massmedia andra viktiga socialisationsagenter vari barnet samlar olika intryck under sin uppväxt. Utifrån David Buckinghams (2011) perspektiv är reklam en av alla dessa mediala socialisationsagenter som barnet influeras och formas av. Mot denna bakgrund kanaliserades intresset till att undersöka hur föräldrar upplever att barn påverkas av reklam i teve. 1.1 Problemområde I takt med pågående kommersialisering och globalisering sprids reklam nu genom allt fler mediekanaler vilket gjort att exponeringen blivit nästintill oundviklig (Hvitfelt & Nygren, 2012). Men trots ett medieklimat i ständig förändring med nya teknologiska innovationer av multifunktionell form bekräftar flertalet undersökningar ett fortsatt starkt fäste för teven i befolkningens totala mediekonsumtion. Siffror från Sveriges Mediebarometer (NORDICOM, 2014a) visar att av genomsnittligt sex timmars medieanvändning om dagen 2013 ägnade svensken hela 25 % åt televisionen. Enligt Statens medieråd (2013) är tevetittande dessutom den vanligaste medieaktiviteten hos barn mellan två och åtta år. Myndighetens siffror från 2010 visar att 59 % av 1 I löpande text och vid citat används svensk initialbokstav för sidonummer med anledning att referenserna ska harmonisera med övrig text. I referenslistan tillämpas dock engelskt referenssystem pga. läsfördelar. 2

11 två- till femåringarna och 68 % av fem- till nioåringarna tittar på teve en till två timmar per dag (Statens medieråd, 2010). 1.2 Syfte Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam. Vi är av uppfattningen att forskningsområdet som behandlar barn och reklam är mycket viktig sett ur både ett sociokulturellt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Av denna anledning anser vi att det finns goda grunder att fortsätta den påbörjade men långt ifrån fullbordade forskningen kring tevereklamens effekter på barn. 1.3 Forskningsfråga Hur upplever föräldrar att deras barn påverkas av televiserad reklam? 1.4 Avgränsningar Undersökningen har tre avgränsningar. För det första är studien avgränsad till att endast undersöka föräldrar med barn mellan fyra och sex år. För det andra behandlas uteslutande den del av televiserad reklam som inryms mellan programinslagen. Rönnberg (2003) definierar reklamfilmer som inslag med en varaktighet på sekunder som antingen sänds mellan eller under avbrotten i teveprogrammen. Sponsring, produktplacering och merchandising är exempel på reklam som inte inbegrips i undersökningen. Och för det sista avser studien endast undersöka de kortsiktiga effekterna av påverkan som Bjurström (1994) beskriver. I avgränsningen inryms enbart den påverkan som tar sig uttryck i form av riktad uppmärksamhet och ökad vilja eller lust att köpa/ha/använda produkter som setts i tevereklam. Följaktligen undersöks exempelvis inte förekomsten av våldsamt eller passiviserande beteende som en effekt av tevereklam. 3

12 1.5 Uppsatsens disposition 1. INLEDNING: Studien introduceras. Undersökningens problemområde, syfte och forskningsfråga presenteras samt avgränsas. 2. BAKGRUND: En historisk bakgrund till tevereklamen ges och gällande lagar inom undersökningsområdet sammanställs. 3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKT RAMVERK: Myndigheters utredningar, tidigare forskning och teoretiskt ramverk läggs fram. 4. METOD: Metodval och population beskrivs. Operationalisering av undersökningens tillvägagångssätt kompileras. Kapitlet avslutas med en diskussion om studiens eventuella metodologiska problem samt förväntad generaliserbarhet, reliabilitet och validitet. 5. RESULTAT: Undersökningens resultat presenteras. 6. ANALYS OCH DISKUSSION: Undersökningens resultat analyseras och diskuteras i förhållande till myndigheters utredningar, tidigare forskning och teoretiskt ramverk. 7. SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING: Författarnas slutsatser och förslag till framtida forskning inom området framförs. 8. IMPLIKATIONER FÖR SAMHÄLLET OCH YRKESLIV: Eventuella implikationer för samhället och yrkesliv diskuteras. 4

13 2. Bakgrund Nedan presenteras ett kort sammandrag för reklamtevens historia i Sverige följt av relevanta lagstiftningar som är operativa vid tiden för uppsatsens författande. 2.1 En historisk inblick i svensk reklamteve Teven introducerades i Sverige under hösten 1956 och fick sitt stora genomslag i de svenska folkhemmen två år senare i samband med världsmästerskapen i fotboll (Törnqvist, 1967). Mediet var initialt och under lång tid monopoliserat och erbjöd endast en kanal (SVT, 2014a, 2014b). Denna disposition verkade fram till 1969 då utbudet fördubblades i och med lanseringen av TV2. I boken Massmedier förklarar Hadenius m.fl. (2011) att dessa kanaler var reklamfria likt SVT idag och att det dröjde ytterligare nästan tjugo år innan det svenska folket möttes av reklam i teve. Först ut var TV3 som med start på nyårsafton 1987 undkom rådande förbud mot reklamteve i Sverige genom att sända via satellit från London. I Sverige godkändes kommersiell teve först 1991 då privatägda TV4 tilläts starta sina marksända sändningar. På samma sätt som televisionen ur ett internationellt perspektiv lanserades förhållandevis sent i Sverige (Törnqvist, 1967) inträffade även detta tämligen sent. Faktum är att Sverige var sista land i Norden med att approbera reklamteve (Hadenius, et al., 2011). Efter sekelskiftet skedde sedan en digitalisering av televisionen vilket resulterade i en kraftig ökning av kanaler med kommersiell profil (Hvitfelt & Nygren, 2012). 2.2 Reklamens förekomst och längd Den 1 augusti 2010 förlängdes reklamtiden i kommersiella kanaler till 20 % per timme, alltså tolv i minuter räknat, från att tidigare ha varit reglerad till 12 % (SFS 2010:696). Vid tiden för avhandlingens författande pågår dock en utredning med anledning av en motion från Miljöpartiet som förordar en sänkning av reklamtiden från tolv till åtta minuter per timme. Förslaget har bemötts med hård kritik ifrån TV4-gruppen som i april 2014 meddelade att företaget överväger flytta sitt ägande utomlands på grund av hot om inskränkningar i reklamtiden (Holmkvist, 2014). Utöver denna reglering som stipulerar reklamtid noterar Carl Anders Svensson i boken Den svenska marknadsföringslagstiftningen (2013) att det finns lagar om reklamidentifiering som styr hur tillåten reklam ska placeras i förhållande till övrigt programutbud. Bland annat ska kommersiella kanaler tydligt markera reklaminslagen med särskilda ljud- och bildsignaturer. Motivet bakom att skilja reklamen från det redaktionella innehållet är att eliminera sådan reklam som kan vara svår 5

14 för konsumenten att identifiera, så kallad smygreklam. Enligt 8 kap. Reklam och andra annonser mm. i Radio- och tv-lagen (SFS 2010:696) gäller följande: 1 Annonser får sändas i tv under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. 5 Före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska det förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild. 2.3 Reklam riktad mot barn Det finns särskilda bestämmelser för reklam riktad mot barn. Enligt 8 kap. Reklam och andra annonser mm. i Radio- och tv-lagen (SFS 2010:696) gäller följande: 3 I tv-sändning får program som innehåller gudstjänster eller program som huvudsakligen riktar sig till barn under tolv år inte avbrytas av annonsering. I beställ-tv får program som huvudsakligen riktar sig till barn under tolv år inte avbrytas av annonsering. 7 Reklam i tv-sändningar, sökbar text-tv och beställ-tv får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. I tv-sändningar och beställ-tv får reklam inte förekomma omedelbart före eller efter ett program eller en del av ett program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år. 8 I reklam i tv-sändningar, sökbar text-tv och beställ-tv får det inte förekomma personer eller figurer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år. Däremot finns det inga särskilda bestämmelser för reklam riktad mot barn i marknadsföringslagen. MFL (SFS 2008:486) hänvisar istället till lagens allmänna bestämmelser i 4 och 5 som anför att marknadsföring ska överensstämma med god marknadsföringsetik och i det begreppet inbegrips etablerade normer som syftar till att skydda konsumenter vid marknadsföring. Aktuella normer bundna till barn och reklam komponeras huvudsakligen av Internationella Handelskammaren. Dessa redogörs för i avsnitt 2.5 INTERNATIONELLA DIREKTIV FÖR REKLAM. 2.4 Granskningsnämnden för radio och TV Granskningsnämnden för radio och tv (Myndigheten för radio- och tv, 2014a, 2014b) är ett beslutsfattande organ inom Myndigheten för radio och tv. Instansens huvudsakliga uppgift är att pröva om innehållet i programmen följer de regler som är fastslagna i Radio- och tv-lagen. 6

15 Utländska programföretag omfattas inte av svenska regler och kan därför inte prövas av Granskningsnämnden. TV3 och TV6 är exempel på kanaler som sänds av Viasat Broadcasting UK Ltd och har sitt ägande i Storbritannien. Kanal 5 och Kanal 9 är också etablerade i Storbritannien via bolaget SBS Broadcasting Networks Ltd (Hadenius, et al., 2011). Programmen som sänds i dessa kanaler regleras följaktligen av den brittiska myndigheten Office of Communication som tillåter att reklam riktas mot barn under tolv år (Myndigheten för radio- och tv, 2014c). 2.5 Internationella direktiv för reklam Internationella Handelskammaren, ICC, har sedan 1937 utformat normerna för god reklam- och marknadsföringssed globalt (ICC, 2011). Organisationens syfte är att harmonisera normerna för reklam internationellt samt främja ett landsgränsöverskridande utbyte av varor och tjänster. Bland ICC:s direktiv finns särskilda aktsamhetsregler för reklam riktad mot barn. Normerna ska ses som en uppmaning till självreglerande organ runt om i världen och i publikationen ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation (ICC, 2011) går att utläsa: Artikel 18 Marknadskommunikation som riktas till barn ska vara så utformad att dessa klart kan särskilja den som ett sådant meddelande. Marknadskommunikation får inte innehålla direkta uppmaningar till barn eller ungdomar att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa produkter åt dem. På den svenska marknaden är Reklamombudsmannen (RO) och Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) det självreglerade organet som beslutar om kommersiell reklam strider mot ICC:s regler för reklam och marknadsföring. Anser en privatperson, ett företag eller en organisation att brott mot ICC:s regler begåtts är det till RO eller RON man ska vända sig med anmälan (RO, 2013). 2.6 Statistik om medieanvändning Nordicom (2014b, 2014c) har undersökt svenska medievanor sedan slutet av 80-talet inledde organisationen på uppdrag av UNESCO arbetet för att öka kunskapen om barn, unga och medier som pågår än idag. Nordicoms (2013) Mediebarometer för 2012 visar att svensken lade 25 % av sin totala medieanvändning på tevetittande. Den första rapporten från 2013 fastställer också att siffran förblev 7

16 oförändrad från föregående år (NORDICOM, 2014a). Trots allt tuffare konkurrens från övrigt medieutbud avslöjar den siffran att Internet (32 %) fortfarande är det enda medium som konsumeras mer än televisionen av svenskarna. Den yngsta åldersgruppen Nordicom (2013, 2014a, 2014c) undersöker och presenterar i sina Mediebarometrar är 9 14-åringar. Rapporten från 2013 visar att televisionen har ett starkt fäste i denna åldersgrupp i vilken 87 % tittar på teve en genomsnittlig dag. Endast i åldersgruppen åringar har televisionen en större andel i procent räknat där 92 % konsumerar mediet dagligen (NORDICOM, 2014a). 8

17 3. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk Nedan introduceras inledningsvis statistik från Statens medieråd om småbarns medieanvändning samt föräldrars upplevelser kring barnens konsumtionsvanor. Forskningen som behandlar området barn och reklam har ett digert utbud men däremot är forskningen som berör hur föräldrar upplever att barnen påverkas av tevereklam betydligt smalare. Därav har den huvudsakliga delen av den forskning som presenteras i detta kapitel sitt främsta fokus kring vilken ålder barn utvecklar förmågan att skilja mellan program och reklam samt från vilken ålder de förstår innehållet i reklamen. Den tidigare forskningen är uppdelad i årtionden med start på 1970-talet. Teoridelen inleds med en beskrivning av The Persuasion Knowledge Model. Efter detta följer en genomgång av Jean Piagets och Lev Vygotskijs 2 tankar om barnets utveckling. 3.1 Utredningar och statistik från myndigheter Statens medieråd (2010) genomför kontinuerliga undersökningar om medievanorna bland unga samt föräldrars upplevelser kring barnens konsumtion och beteende. Den senaste studien som behandlade frågor kring reklamens påverkan i ett köpande/säljande syfte utkom 2010 och går under beteckningen Småungar och medier Undersökningen omfattar två- till nioåringar och resultatet redovisas i två separata åldersgrupper: två- till femåringar samt fem- till nioåringar. För att genomföra studien skickades postenkäter ut till totalt 2000 föräldrar vilket gav en svarsfrekvens på 61 %. Resultatet visar att majoriteten av två- till femåringarna (59 %) tittar på teve mellan en till två timmar per dag och att den siffran bland fem- till nioåringar stiger till 68 %. I kategorin som tittar på teve tre till fyra timmar dagligen är siffran 10 % i båda åldersgrupperna. På frågan "upplever du att barnet tjatar om att köpa saker?" angav 12 % av föräldrarna till barnen i den yngsta åldergruppen svarsalternativet "Ja, ofta" och i den äldre gruppen 19 %. Totalt har 80 % i den äldre åldersgruppen någon gång tjatat om en produkt som de sett i tevereklam medan siffran för två- till femåringarna är betydligt blygare på 55 %. 67 % av samtliga föräldrar ställer sig negativa till reklam som vänder sig mot barn och endast 4 % av samtliga föräldrar i undersökningen anser att reklam riktad mot barn är något positivt. 2 Vygotskij, i referenslistan Vygotsky. Ryska namn avfattas ofta i anglifierad form. I denna avhandling brukas Vygotskij. Källa: TT (2014). 9

18 Erling Bjurström (1994) framställde under mitten av 90-talet, på uppdrag av Konsumentverket, ett samlingsdokument om tevereklamens effekter på barn. I Bjurströms resonemang, som bygger på all den forskning han sammanställt, har somliga barn en kognitiv förmåga att urskilja reklam från program redan i tre- till fyraårsåldern men han framhåller ändå att denna förmåga utvecklas hos de flesta barn först i sex- till åttaårsåldern. En slutsats Bjurström drar ur detta är att barnen blir mer kritiska till tevereklamen i takt med ökad ålder vilket i senare tid har bekräftats av bland annat Margareta Rönnberg (2003) som framlagt studier som visar att fyraåringar har ett väldigt godtroget förhållningssätt gentemot reklambudskap. 3.2 Forskning från 1970-talet Robertson och Rossiter (refererade till i Roedder, 1999) var tidigt ute, närmare bestämt 1974, med att undersöka i vilken ålder barn börjar förstå reklamens intentioner. För att få kunskap om detta delade forskarna in barnen i åldersgrupper om sex- till sjuåringar, åtta- till nioåringar och tio- till elvaåringar, varpå barnen ombads besvara öppna frågor som varför visas reklam på TV? och vad försöker reklamen få dig att göra?. Hälften av alla barn svarade att reklamens funktion var att sprida information. Det skulle visa sig att förståelsen för reklamens bakomliggande syfte att sälja produkter och tjänster ökar radikalt ju äldre de tillfrågade barnen är. Bland sex- till sjuåringarna förstår 52,7 % detta bakomliggande syfte, en siffra som drastiskt ökar till 87,1 % bland åtta- till nioåringarna. I den äldsta studerade åldergruppen, tio- till elvaåringarna, förstod 99 % reklamens säljande intentioner. Med resultatet i hand konstaterar Robertson och Rossiter (Roedder, 1999) att barn yngre än sju till åtta år inte förstår reklamens syfte att sälja. Forskarnas uppfattning är att barn i denna ålder förvisso kan tycka att reklamen är ett underhållande inslag, men att den kognitiva förmågan för att förstå de bakomliggande mekanismerna inte räcker till. 3.3 Forskning från 1980-talet Knappt tio år efter Robertson och Rossiters studie (Roedder, 1999) publicerade Eliot Butter (1981) tillsammans med sina kollegor en undersökning rörande fyra- och femåringars förmåga att skilja mellan program och reklam. Tillvägagångssättet var tämligen okomplicerat. Förskolebarnen fick titta på ett avsnitt av det på den tiden populära barnprogrammet "Captain Kangaroo" och uppmanades att identifiera när programmet avbröts och reklamen startade. Butter hade förhandsredigerat programmet så att det innehöll fyra stycken 30 sekunders reklampauser. Experimentet inkluderade även att barnen en kort stund in i programmet tillfrågades om det de såg just då var en del av programmet samt om de kunde förklara skillnaden mellan reklam och program. Studien påvisar att 70 % av fyraåringarna och hela 90 % av femåringarna identifierade alla fyra reklam- 10

19 snuttarna. Däremot visar den också att endast 10 % av barnen med hjälp av ord kunde förklara vad som var skillnaden mellan program och reklam. Young children may know they are watching something different than a program but do not know that the intent of what they are watching is to invite purchase of a product or service. (Butter, et al., s. 82) Konklusionen påminner om Robertson och Rossiters (Roedder, 1999). Butter (1981) menar att barn i sju till åttaårsåldern förstår när reklamen bryter upp program men att de inte begriper reklamens bakomliggande syfte att sälja varor och tjänster. Leni Filipson (1989) gjorde en av de första svenska undersökningarna om huruvida reklam i teve leder till tjat om produkter. Studien utfördes under en tid när reklam i svensk teve precis hade introducerats och metoden hon använde var telefonintervjuer med föräldrar. Resultatet markerar att cirka hälften av alla så kallade "kabeltevebarn" i åldern tre- till åtta år efterfrågar produkter som de sett i tevereklam. 3.4 Forskning från 1990-talet Michael Charltons studie från 1993 (Charlton, 1995) anses vara en av de största som någonsin utförts inom området. Ambitionen med Charltons omfattade kvantitativa och kvalitativa undersökning var, i paritet med Robertson och Rossiter syfte (Roedder, 1999), att kartlägga om och i vilken ålder barn förstår tevereklam. Resultatet demonstrerar att 63 % av fyraåringarna förstår skillnaden mellan program och reklam, det vill säga en något högre siffra än den Robertson och Rossiter lägger fram. Däremot överensstämmer resultaten med varandra på den punkten att förståelsen ökar drastiskt med i takt med ökad ålder. Charltons studie visar att bland femåringarna förstår 79 % skillnaden mellan program och reklam medan siffran bland sexåringarna hastigt studsar upp till 88 %. Hälften av fyraåringarna kunde ange reklamens avsikt vilket också steg markant till 87 % bland sjuåringarna. Dessa siffror överensstämmer med Robertson och Rossiters (Roedder, 1999) siffror för sex till sjuåringar respektive åtta till nioåringar, alltså i runda tal två år äldre barn än i Charltons fall (Charlton, 1995). I Margareta Rönnbergs (2003) bok TV-reklamen vår tids myter lyfts Claudia Lamperts kvalitativa studie från 1998 fram. Genom observationer, intervjuer av lekfull art och intervjuer med föräldrarna till elva barn mellan fyra och sex år var syftet bland annat att finna svar på om barnen förstår reklamen och om det går att förklara förståelsen. Lamperts hypotes var att barn skulle ha förståelse för reklam om ett formatschema fanns. För att ta reda på detta visades reklaminslag, bilder och filmer för barnen. Tio av elva barn angav att de känner till begreppet reklam men de 11

20 kunde inte ge någon utförligare begreppsmässig definition. Lampert (refererad till i Rönnberg, 2003) fann också två nivåer när det gäller förståelsen av reklamens syfte att sälja en konkret produkt: produktnivån och genrenivån. Barnen mellan fyra och fem år uppfattar reklamen som informationsrik men begriper inte säljintentionerna. Sexåringarna kan däremot med hjälp av sitt mer utvecklade perspektivtagande bättre förstå reklamens syfte att sälja i och med förmågan att anta sändarens perspektiv. Detta innebär att äldre barn i större utsträckning förmår att förstå övertalningskonceptet i reklamen. Sammanfattningsvis menar Lampert att barn förstår reklam tidigare än till exempel Robertson och Rossiter (1974). Jon Henriksens studie från 1996 (refererad till i Rönnberg, 2003) behandlar barnens förståelse för tevereklam utifrån panoramat sälja respektive köpa. Henriksens arbete involverade 112 barn i åldrarna sex till nio år. Svaret på sin forskningsfråga sökte han via experimentella metoder där barnen själva ombads köpa och sälja genom interaktion med dockor. Vidare i studien skulle även barnen leka att dockorna köpte respektive sålde saker till varandra. För att genomföra det sistanämnda testet krävdes enligt Henriksen ett tredje och fjärde fall av perspektivtagande eftersom det förutsätter att barnen kan se relationen mellan två personer (i detta fall dockorna) ur ett neutralt perspektiv. Testet visar att drygt hälften av sexåringarna behärskar köpa och 32 % sälja. Henriksen fann också, i likvärdighet med ovan redovisade forskningsresultat (bland andra Charlton, 1995; Roedder, 1999), att den kognitiva förmågan ökar kraftigt i dessa unga åldrar. I nioårsåldern har nämligen siffran ökat med omkring 20 % till 71 % respektive 55 % (Rönnberg, 2003). När barnen använde dockorna för att köpa av varandra blev det däremot mer komplicerat, i det testet kunde endast 46 % av sexåringarna förmå ena dockan köpa något från den andra dockan. Det svåraste momentet i experimentet för sexåringarna var att låta den ena dockan sälja till den andra. Rönnberg (2003) förklarar att Henriksens experiment visar att barn i de unga åldrar som undersöktes har tydliga problem att förstå reklamens intention att sälja varor och tjänster. 3.5 Forskning från 2000-talet Buijzen och Valkenburg (refererade till i Buckingham, 2011) har forskat kring bakomliggande faktorer om hur barn skapar materialistiska behov och beteenden. Ett fenomen som de fann i sin forskning var att barn som tittar mer på teve är mer sannolika att skapa ett materiellt behov och att detta troligtvis till stor del beror på reklamen i televisionen exekverade Andreas I. Andronikidis och Maria Lambrianidou (2010) en undersökning i Thessaloniki, Grekland. 168 barn i åldrarna sex till elva år från fyra olika skolor omfattades i studien. Metoden som användes var fokusgrupper där barnen delades in i ålderskategorier med 12

21 sex- till sjuåringar som den yngsta gruppen. Forskarna ville bland annat undersöka hur stor förståelsen var för reklamens säljintentioner och om barnen kunde skilja på reklam och program. Resultatet visar att barnen mellan sex och sju år är förvirrade i förståelsen om reklamens syfte. Av barnen i åtta till nio års ålder förstod de flesta reklamens syften att sälja och bland tio- till elvaåringarna förstod samtliga säljintentionen. På frågeställningen om barnen kan skilja reklamen från programmen bedömer Andronikidis och Lambrianidous att sex- till sjuåringarna inte klarar av detta medan övriga åldersgrupper som undersöktes har full förståelse för skillnaden. Neeru Kapoor och D.P.S. Verma (2005) har genomfört en studie i Indien som innefattade 500 barn och deras föräldrar. I studien ingick barn mellan tre och 14 år där barnen delades upp i tre kategorier: tre till sex år, sex till tolv år och slutligen tolv till fjorton år. Insamlingen utfördes via intervjuer med samma frågor till barnen i alla åldersgrupper. Extra noggrant förklarades frågorna för den yngsta åldersgruppen så dessa skulle få chansen att svara så sanningsenligt som möjligt. Föräldrarna utfrågades i en separat intervju. Resultatet visar att barnen i takt med ökad ålder ger reklamen allt mindre uppmärksamhet. I siffror räknat riktar 64,3 % av barnen mellan tre och sex år reklamen stor uppmärksamhet medan endast 28 % av barnen mellan sex till tolv år gör detta. Föräldrarna till barnen i åldrarna tre till sex år konfirmerar stora delar av detta och uttrycker verbalt i intervjuerna att reklamen på teve nästan har en magnetisk dragningskraft på barnen i denna åldersgrupp. Kapoor och Vermas (2005) undersökning utredde även om barnen förstod reklamens syfte. Svaret är att en relativt hög procentsats, 45,8 %, av barnen mellan tre till sex år uppmärksammar reklamen som ett försök att få dem att prova eller köpa en produkt. Denna procentsats ökar sedan till 74,9 % bland barnen i sex till tolv års ålder. Forskarna lägger också fram statistik på att det är väldigt små skillnader mellan könen i avseendet att vilja köpa en produkt som setts i tevereklam. Jämförelsen visar att 57,2 % av flickorna och 55,1 % av pojkarna hade uttryckt denna vilja. Vidare mätte även Kapoor och Verma om huruvida konsumtionsmängd påverkar hur stort intresse barnen visar reklamen på teve. Där förtäljer resultatet att barnen som tittar på teve sällan, aldrig eller upp till två timmar dagligen har väldigt lågt intresse för reklamen. Majoriteten av barnen som ser på teve mer än två timmar dagligen visar ett klart större intresse. Kontentan i de siffrorna kan summeras med att högre konsumtion leder till ökat intresse för reklamen. Sonia Livingstone och Andrea Millwood Hargrave (2006) lägger i sin litteraturöversikt rörande barns påverkan av media fram att barn, tillsammans med personer som har borderline personlighetsstörning, hör till de mest utsatta riskgrupperna att påverkas av TV-tittande. Författarna motiverar påståendet med att barn har sämre erfarenhetsgrund och kunskaper om 13

22 verkligheten i jämförelse med vuxna människor och att detta, tillsammans med faktumet att barn hela tiden möter nya och för dem okända intryck via televisionen, gör dem dåligt skyddade mot olika typer av påverkan. 3.6 The Persuasion Knowledge Model The Persuasion Knowledge Model demonstrerar hur människor utvecklar och använder övertalningskunskap för att hantera övertalningsförsök (Friestad & Wright, 1994). Modellen grundades under mitten av 1990-talet av Marian Friestad och Peter Wright (1994) med syftet att utveckla en teori som de menar hade saknats i tidigare forskning om övertalning. Friestad och Wright anser att människors personliga vetskap om vilka avsikter och taktiker som olika övertalningsagenter (försäljare, reklam etc.) använder, och hur människor hanterar dessa, helt hade negligerats i den tidigare forskningen. Enligt Friestad och Wright (1994) utvecklas övertalningskunskapen redan i tidig ålder och fortsätter att göra det under hela vår livslängd. Konceptet baseras på att människor i takt med ökad ålder samlar på sig mer erfarenheter vilket stärker kunskapen och gör dem alltmer effektiva på att genomskåda övertalningsförsöken. När en människa konfronteras med ett övertalningsförsök i form av till exempel reklam får denne erfarenhet som preparerar kunskap inför kommande övertalningsförsök. Figur 1 till höger är ett urklipp från Friestad och Wrights (1994) originaltext. Modellen illustrerar två sidor bestående av target i överkant och agent i nederkant. Agenterna (agent) riktar ett meddelande till målen (target) i syfte att övertala. Sett ur ett personperspektiv är alltså en agent någon som med utstuderad agenda vill övertala personen till ett visst handlande eller 14

23 beteende, exempelvis ett företag som vill sälja en produkt. Företagets övertalningsförsök, Persuasion Attempt, handlar om hur personen uppfattar företagets taktik och avsikter bakom meddelandet. På vilket sätt personen sedan hanterar och agerar på övertalningsförsöket kallas i modellen för Persuasion Coping Behaviors. De sex vita rutorna berör målens respektive agenternas i) kunskaper inom området (topic knowledge), ii) kunskaper om övertalning (persuasion knowledge) och iii) kunskaper om den motsatta sidan (agent knowledge/target knowledge). Den enda av dessa rutor som är aktuell i innevarande studie är målens övertalningskunskap, persuasion knowledge. Vilken kunskap föräldrarna upplever att barnen har på det område produkterna i tevereklamen tillhör (topic knowledge) eller vilken kunskap barnen har om företagen bakom övertalningsförsöken (agent knowledge) är irrelevant. Friestad och Wright (1994) belyser i artikeln att de inte vet i vilken ålder som övertalningskunskapen stabiliseras och påpekar att det kan vara så att den aldrig gör det. Deras övertygelse är att kunskapen handlar om ständig utveckling. Däremot analyserar författarduon kring vilken ålder övertalningskunskapen börjar utvecklas: The development of persuasion knowledge depends on the maturation of some basic cognitive skills and on people's accumulated experience with what occurs in social encounters and their exposure to social discourse about persuasion, advertising, and psychological events. During childhood and adolescence, fundamental insights about mental events and social encounters emerge. (Friestad & Wright, 1994, s. 6) Utvecklingen av en människas övertalningskunskap hänger alltså ihop med utvecklingen av den kognitiva förmågan och den ackumulerade erfarenheten. Kort efter ovanstående citat går att läsa: By about age six, children in our culture have developed a coherent conceptualization of mental events. (Wellman, 1990, refererad till i Friestad & Wright, 1994, s. 6) At about seven, they first realize that what occurs in each person's mind mediates how external information affects personal beliefs. (Chandler 1988; Pillow 1991, refererade till i Friestad & Wright, 1994, s. 6) Som citaten visar närmar sig Friestad och Wright (1994) frågan om i vilken ålder övertalningskunskapen börjar utvecklas med hjälp av andra forskare. Mot detta gör sedan Friestad och Wright antagandet att barnet i sjuårsåldern, med begynnande förmåga att se saker ur ett annat perspektiv än sitt eget, börjar förstå innebörden med övertalning och att strategisk presentation av information kan vara avsedd för att påverka andra människors övertygelse och beteende. 15

24 3.7 Jean Piagets utvecklingsteori Schweizaren Jean Piaget ( ) är forskaren bakom den utbrett förankrade och flitigt refererade utvecklingsteorin där hans tankar om socialisationsprocessen inryms (Nordlund, 1996). Piaget (1968/2013) var verksam inom pedagogik och barnpsykologisk forskning i över 40 år och hans teorier om barns utvecklingsstadier låg som grund för skolsystem runt om i världen i flera decennier. I Barnets själsliga utveckling, som är den senaste svenska översättningen av Piagets originalverk, återges Egil Rauths (1968/2013) inledningsavsnitt ur den första svenska översättningen: Piagets utvecklingsteori utgör en beskrivning av den intellektuella utvecklingen från den tidiga barndomens enkla sensorisk-motoriska aktivitet och fram till den vuxnes abstrakta tänkande. Piaget betraktar intelligensen som en speciell form av adaptivt beteende, dvs. sådant beteende som främjar individens anpassning till omgivningen och som organiserar och omorganiserar hans tankar och handlingar. (Rauth, 1968/2013, s. 8) Piagets (1968/2013) djuplodande forskning visar att barn under uppväxten samlar intryck för vilka normer och attityder som är dominerande och accepterade. När barnet agerar utefter sådana normer och attityder kallar Piaget det för adaptivt beteende. Genom olika socialisationsagenter, som kan utgöras av till exempel familj, vänner, skola eller massmedia, ackumuleras intrycken och formar successivt en fundamental värderings- och tolkningsram för ett fungerande samhälle. I ett bredare perspektiv handlar teorin således om hur ett samhälle eller en grupp människor säkrar sin egen reproduktion. Kirwil (2003) gör tolkningen att teve, via alla intryck mediets innehåll förmedlar, utgör en vital socialisationsagent som skapar gynnsammare förutsättningar för individers integration i det samhälle de befinner sig. Piaget s theory of cognitive development has been acknowledged as having a major impact on the study of age-related issues concerning advertising to children. (Lawlor & Prothero, 2003, s. 416) Jan-Erik Nordlund (1996), som gjort en serie egna studier rörande barn och teve, instämmer med Piagets utvecklingsteori. Han belyser att barns tevedebut ofta sker i väldigt ung ålder när de befinner sig på en mycket låg utvecklings- och erfarenhetsnivå, vilket betyder att televisionens innehåll riskerar att både missuppfattas och te sig obegriplig. För att tydliggöra skillnaden mellan hur barn och vuxna uppfattar teveinnehåll refererar Nordlund till Piagets modell från 1968 som skildrar barns utvecklingsstadier. Nordlund är precis som Piaget noga med att påpeka att utvecklingen sker kumulativt vilket innebär att åldrarna är något diffusa. 16

25 Den sensomotoriska perioden, 0 till cirka 2 år Den preoperationella perioden, 2 till cirka 7 år De konkreta intellektuella operationernas period, 7 till cirka år De abstrakta intellektuella operationernas period, cirka till vuxen ålder Piaget (1968/2013) menar att människors hjärnverksamhet från födseln och omkring två framåt är begränsad till ett medfött sensoriskt och motoriskt system, en slags reflexapparat, som instinktivt lyssnar till grundläggande behov som till exempel behovet av sömn och näring. Denna period sträcker sig från födseln fram till tvårsåldern och kallas för den sensomotoriska perioden. När barnet känner ett behov (sensoriskt) sker reaktionen för att uppfylla behovet instinktivt (motoriskt). Barnet lär sig i denna period genom repetition men är fortfarande oförmöget att tänka utanför sin kropp. Att lära sig gå och prata är basala utvecklingsområden. Piaget delar upp denna period, som han gett samlingsnamnet spädbarnsperioden, i tre delar, men eftersom denna studie fokuserar på barn äldre än två år väljer vi att nöja oss med denna kortfattade redogörelse av huvuddragen. Under den preoperationella perioden är barnet mellan två och sju år och i ett tidigt skede i denna fas sker ofta första mötet med televisionen. Det mentala schemat är fortfarande outvecklat och relevanta erfarenheter för att bearbeta och tolka sinnesintrycken som innehållet för med sig är begränsade (Nordlund, 1996). Piaget (1968/2013) förklarar att barn i denna ålder lever i nuet och har svårt att skilja fantasi från verklighet vilket beror på att den kognitiva förmågan hos barnet ännu inte är tillräckligt utvecklad för att kunna föreställa sig andra perspektiv än sitt eget. Barnet i den preoperationella perioden är således väldigt egocentriskt och decentrerat från omgivningen. Robert L. Selman (1980), vid 80-talets början professor vid Harvard University, konfirmerar i stora drag Piagets utvecklingsteori men applicerar en annan terminologi. Istället för perioder bryter Selman ned utvecklingen i domäner, nivåer och steg. Stegen är något snävare avgränsade än Piagets motsvarighet, perioder, och i den preoperationella perioden redogör Selman för bland annat det egocentriska steget. I detta steg befinner sig barnet mellan tre till sex års ålder och i likhet med Piaget (1968/2013) menar Selman att barnet i detta steg inte kan anta ett annat perspektiv än sitt eget (Selman, 1980). I analogi med den sensomotoriska perioden kännetecknas barnet i den preoperationella perioden enligt Piaget (1968/2013) fortfarande till stor del av impulsivt och oreflekterat beteende. Däremot sker stora förändringar på andra nivåer där den gemensamma nämnaren för samtliga nivåer är språklig förståelse och verbal kunskap. Detta är bland annat revolutionerande i den 17

26 emotionella utvecklingen eftersom färdigheterna öppnar för ett socialt växelspel med andra individer. Utöver detta subventionerar det även uppbyggandet av ett internt fungerande symbolsystem vilket Piaget anser är grundläggande för allt tänkande. Ur relationen mellan barn och vuxna växer intuitiva moraliska känslor fram och interindividuella känslor såsom sympati och antipati utvecklas. I den tredje perioden, de konkreta intellektuella operationernas period, utvecklar barnet förmågan att knyta ihop mindre delar och bilda ett händelseförlopp i innehållet, dock främst i enskilda scener och kortare sekvenser. Barnet i denna ålder har fortfarande svårt att fånga den röda tråden i handlingen och kan uppleva tillbakablickar som att det sker i nuet (Nordlund, 1996). Enligt Piaget (1968/2013) markerar sjuårsåldern en avgörande vändpunkt i den psykologiska utvecklingen vilket främst tar sig uttryck i barnets växande förmåga till reflexion. Barnet börjar tänka innan handling istället för att agera impulsivt och oreflekterat. Denna reflexion beskrivs som en inre överläggning, en diskussion, individen har med sig själv som är vital för att kunna tänka logiskt. Förmågan till reflexion främjar också befrielsen ifrån det egocentriska tänkandet vilket medför att förståelsen för omgivningen ökar. Även i denna period skiljer sig Selmans (1980) definitioner en aning ifrån Piagets. Forskarna samtycker på ståndpunkten att barnet i sju- till elva tolvårsåldern utvecklar en medvetenhet om att andra individer kan ha disparata åsikter och motiv än sina egna. Selman (1980) gör dock ytterligare en distinktion i perioden och förklarar att barn mellan sex och åtta år befinner sig det sociala informationssteget medan barn i åtta- till tioårsåldern befinner sig i det självreflekterande steget. I det förstnämnda steget får barnet en medvetenhet om att individer kan ha olika åsikter och motiv och att detta beror på att individer har olika information, medan barnet först i det efterföljande självreflekterande steget utvecklar förmågan att se saker ur ett annat perspektiv än sitt eget. Eftersom självreflekterande i sig medför att en individ kan tro på sig själv är denna nyvunna egenskap också starkt relaterad till barnets uppbyggande av självförtroende. David Buckingham (2011), en välrenommerad professor med stort forskningsalster inom mediefältet, drar paralleller till just detta skede i barnets psykiska utveckling i boken The Material Child. Buckingham menar att barns utveckling som konsumenter är starkt relaterad till utvecklingen av den kognitiva förmågan att se saker ur andras perspektiv och att denna utveckling ökar i takt med att barnen lär sig reflektera abstrakt. Barnets progression som konsumenter utvecklas alltså i symbios med att den kognitiva förmågan stärks eftersom denna möjliggör informationslagring och höjer kapaciteten att ta flera faktorer i beräkning vilket spelar en viktig roll vid exempelvis val av en produkt. I takt med att barnet lär sig av socialisations- 18

27 agenterna och utvecklar sin kognitiva förmåga blir köpbeteendet gradvis blir mer autonomt, konsekvent och rationellt. Den sista perioden kallar Nordlund (1996) för de formella (tanke)operationernas period men vi väljer att tillämpa Piagets (1968/2013) formulering de abstrakta intellektuella operationernas period. Perioden tar sitt avstamp i elva tolvårsåldern och pågår till vuxen ålder. Till skillnad från barn i de konkreta intellektuella operationernas period har individen i denna period utvecklat förmågan att sätta värde på en kort scen i förhållande till den huvudsakliga handlingen i innehållet och kan därför enkelt skilja fiktion från verklighet (Nordlund 1996). Detta beror till viss del på, i motsats till alla föregående perioder, att individen nu enligt Piaget (1968/2013) är kapabel att tänka abstrakt. Ända upp till elva tolvårsåldern är barnets intelligensoperationer helt konkreta vilket betyder att nästan allt de gör och tänker är direkt kopplat till vad som sker i den omedelbara verkligheten. 3.8 Lev Vygotskijs utvecklingsteori En annan gigant inom området för utvecklingspsykologi och pedagogik är Lev Vygotskij ( ). Vygotskij och Piaget har i princip bildat två läger inom barnpsykologifältet och även om delar av deras tankar påminner om varandras finns det också tydliga divergenser. På liknande sätt som Piaget (1968/2013) separerar Vygotskij (refererad till i Rieber, /1998) barnets utvecklingsperioder men med skillnaden att istället för fyra perioder talar Vygotsky om sju kriser. Kriserna utgörs [fritt översatt] av nyfödda, ettåringar, tidig barndom, treåringar, sjuåringar, övergångsåldern samt ungdomsåren. Denna teorigenomgång innehåller endast en flyktig redogörelse för de tydligaste preferenserna som Vygotsky menar utmärker treårskrisen och sjuårskrisen, de kriser som är närmast förenade med studiens undersökningsgrupp. Tyngden i genomgången placeras på kärnan i Vygotskijs tankar om barns lärandeprocess. Vygotskij (Glick, 1931/1997) delar Piagets (1968/2013) uppfattning att barnets tänkande utveckling sker successivt från det kontreta till det abstrakta men en betydande del av resonemanget handlar om lärandezonen, på engelska kallad the Zone of Proximal Development. Vygotskij (Rieber, /1998) menar att denna zon, som är ett slags utrymme för lärande, finns mellan en individs möjlighet att lösa ett problem självständigt, och en individs potentiella möjlighet att lösa ett problem med vägledning eller hjälp från andra som har mer kunskap. Tankegången påminner om Piagets (1968/2013) socialisationsprocess. På liknande sätt som barnet enligt Piagets synsätt utvecklas via olika socialisationsagenter interagerar barnet enligt 19

28 Vygotskij (1930/1978) med andra mer bildade, ofta äldre personer, i zonen för att lära sig nya saker. I zonen möter barnet till exempel föräldrar som informerar om riskerna med att gå mot rött ljus i trafiken, lärare som lär ut alfabetet och, i ett modernare perspektiv, även medieinnehåll i teve med potentialen att vidareutveckla språkbruket. Vygotskij (1930/1978) beskriver i boken Mind in Society zonen lakoniskt: It is the distance between the actual development level as determined by independent problem solving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers. (Vygotsky, 1930/1978, s. 86) Vygotskij (1930/1978) hävdar att zonen återfinns i avståndet mellan vad barnet kan lära sig på egen hand och vad barnet kan lära sig med assistans av människor med större förståelse och kunnande, en grupp som Vygotskij etiketterar more knowledgeable others. Utmärkande för treårskrisen är att barnet är väldigt direkt i sitt handlande. Krisen kännetecknas av envishet, naivitet och opposition. Detta konkreta beteende tynar så småningom bort och övergår vid sjuårskrisen, i samband med ökad intellektuell förmåga, till att barnet i allt högre utsträckning styrs av sina känslor. Det är enligt Vygotskij (Rieber, /1998) en slående skillnad i beteende och tänkande mellan de två kriserna. Barn i sjuårsåldern karaktäriseras av oberäknelighet och lättsinnighet vilket bland annat tar sig uttryck i att barnet ofta agerar clown. När barnet i sjuårsåldern börjar i skolan stiger självständigheten och förståelsen för det sociala samspelet vilket skapar gynnsammare förutsättningar för inlärandet i zonen genom more knowledgeable others Kritik mot Piaget och Vygotskij Piaget och Vygotskijs arbeten har mottagit en del kritik genom åren. Imsen (2000) framhåller att Piaget bortser från den viktiga interpersonella interaktionen i lärandeprocessen till skillnad från Vygotskij som istället betonar språkets betydelse i barnets utveckling. Även Cameron (2001) belyser avsaknaden av kommunikationsperspektivet som en svaghet i Piagets teori. Å andra sidan presenterar Hwang och Nilsson (2003) i boken Utvecklingspsykologi kritik mot att Vygotskij lägger alltför stort vikt på omgivningens inverkan i barnets utveckling. De menar att Vygotskij inte tar hänsyn till miljöns karaktär i utvecklingen utan jämställer bra och dåliga 20

29 uppväxtförhållanden. Hwang och Nilsson poängterar att en bra miljö kan främja barnets utveckling på samma sätt som en dålig miljö kan stjälpa den. 21

30 4. Metod Nedan presenteras och motiveras population samt tillvägagångssätt för att besvara forskningsfrågan. Vidare operationaliseras frågorna och studiens förväntade generaliserbarhet, tillförlitlighet och giltighet diskuteras. 4.1 Metodval För att närma oss forskningsfrågan tog vi hjälp av sju associerade frågor: 1) Hur stor del av föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 2) Hur ofta upplever föräldrarna att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 3) Upplever föräldrarna att barnen som i hög utsträckning får bestämma själva vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög utsträckning? 4) Upplever föräldrarna att barnen som i första hand tittar på kommersiella kanaler påverkas mer än barnen som i första hand tittar på icke-kommersiella kanaler? 5) Upplever föräldrarna att sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna? 6) Upplever föräldrarna att barnen som tittar mest på teve påverkas mer än barnen som tittar mindre på teve? 7) Hur förhåller sig föräldrarna till tevereklam som riktar sig mot barn? 8) Upplever någon kategori bland föräldrarna att deras barn påverkas mer än övriga barn? 9) Pratar föräldrarna som om barnen förstår vad reklam är? Med stöd av frågorna ville vi undersöka i vilken utsträckning olika upplevelser förekommer samt höra föräldrarnas egna ord och reflektioner kring barnens konsumtionsvanor. För att söka svar användes av två metoder som tydliggörs i Ekström och Larssons (2010) bok Metoder i kommunikationsvetenskap: en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ samtalsintervju. Att blanda två olika metoder för att angripa en forskningsfråga är en beprövad och populär teknik som kallas mixed methods (Tashakkori & Teddlie, 2010) eller metodologisk triangulering (Ekström & Larsson, 2010). Enkätundersökningen gjordes med anledning av metodens kvantitativa aspekt och potentialen den har att öppna för generaliseringar på insamlat material som Jan Trost (2012) belyser. Syftet var att insamlade svar skulle analyseras för att mäta korrelationer och olikheter i urvalet. Samtalsintervjuerna, eller livvärldsintervjuerna som Brinkman och Kvale (2009) väljer att benämna dem, utfördes som ett komplement till enkätundersökningen med motivet att även kartlägga föräldrarnas resonemang utanför de givna enkätsvaren samt förekomsten av särskilda 22

31 upplevelser. Denna typ av intervju liknar ett vardagssamtal och fungerar i sammanhang när intervjupersonens egna tolkningar och beskrivningar av ett fenomen är centralt. Intervjuerna var halvstrukturerade i den bemärkelsen att i) samtalen följde en intervjumall och ii) befann sig någonstans mellan ett öppet vardagssamtal och ett slutet frågeformulär. Respondenterna tilläts reflektera fritt inom givet tema samtidigt som vi såg till att samtalen höll sig inom vissa ramar. 4.2 Urval och population Studiens population avgränsades till föräldrar med barn mellan fyra till sex år på nio förskolor i Karlstad kommun. En tydligt avgränsad population öppnar enligt Esaiasson m.fl. (2012) möjligheten att med små medel göra en totalundersökning. Att göra en totalundersökning innebär att samtliga analysenheter i populationen får samma chans att besvara enkäten. Enligt Trost (2012) betyder detta att inget urval i populationen behöver göras eftersom urvalet i denna metod är detsamma som population. Efter internt överläggande beslöts att det effektivaste sättet att komma i kontakt med föräldrar som kunde hjälpa oss att besvara forskningsfrågan rimligtvis var via förskolor. Vilka förskolor som besöktes utsågs via ett obundet slumpmässigt urval, eller lotterimetoden som förfarandet också kallas (Ekström & Larsson, 2010; Esaiasson, et al, 2010). Samtliga kommunala förskolor i Karlstad kommun (2014) tilldelades varsin lapp som placerades i en skål varav de första nio lapparna som drogs (av 54 förskolor totalt) blev valda. Alla framlottade förskolorna ställde sig positiva till ett besök. På de nio framlottade förskolorna fanns 227 registrerade barn som stämde överens med studiens målgrupp varav en förälder per barn gavs chansen att delta i undersökningen. De 30 första föräldrarna som ombads besvara en enkät tillfrågades även om de kunde tänka sig att medverka i en samtalsintervju. Intervjuerna utfördes på de tre första förskolorna vi besökte medan föräldrarna på följande sex förskolor endast gavs möjlighet att besvara enkätundersökningen. 4.3 Operationalisering Initialt utfördes 30 intervjuer med en tillhörande enkät bestående av 15 frågor (upplaga 1). Resterande andel enkäter (upplaga 2), som inte kompletterades med en samtalsintervju, tillfogades ytterligare fem frågor som hos de första 30 föräldrarna täcktes in under intervjuerna. Anledningen till att dessa frågor behandlades under intervjumomentet istället för i enkätform var att frågorna antingen i) hade potentialen att skänka utförliga och reflekterande svar, eller ii) att frågorna helt enkelt kunde antecknas av oss själva. I det efterföljande transkriberingsarbetet omvandlas 23

32 intervjusvaren till kvantitativ data genom meningskoncentration, vilket Kvale och Brinkman (2009) förklarar som att intervjupersonens yttranden koncentreras till mindre formuleringar. För enkätformulär upplaga 1, se bilaga 1. För enkätformulär upplaga 2, se bilaga 2. För intervjumanual, se bilaga Enkätundersökning På Ekström och Larssons (2010) rekommendation infogades ett missivbrev längst upp på varje enkät med en kort presentation av oss själva, studiens namn och syfte, varför just dem blivit utvalda samt hur resultatet skulle behandlas. Längst ned på enkäten medföljde kontaktinformation bestående av namn, telefonnummer och mailadress dit respondenten kunde vända sig med eventuella frågor. Generella råd som togs i beaktning vid enkätens planering och utformning: På Ekström och Larssons (2010) inrådan efterliknade vi upplägget för hur en enkät vanligtvis ser ut och placerade frågor som hörde ihop innehållsmässigt i anslutning till varandra. Enkäten skulle inte ta alltför mycket tid i anspråk från respondentens sida eftersom det riskerar att sänka motivationen att medverka eller fullfölja enkäten. Kunskapsfrågor och ledande frågor undveks i största möjliga mån (Ekström & Larsson, 2010). Som Trost (2012) anvisar gavs enkäten en strukturerad karaktär vilket betyder att formuläret till större delen bestod av variabeler som relaterade till ämnet med givna variabelvärden. Detta underlättar enligt Trost databearbetning och mätning av korrelationer. De enda frågorna som inte hade givna svarsalternativ var frågorna om föräldrarnas och barnens ålder där respondenten istället ombads ange ett fyrsiffrigt födelseårtal. Syftet med denna utformning, och anledningen till att vi inte applicerade Wärneryds (1990) rekommenderade åldersgruppering, var att öppna för möjligheten att mäta korrelationer i exakta åldrar. Åldersgrupper kan dessutom skapas manuellt i databearbetningen i efterhand om så önskas. Ett antal frågor fyllde inget egentligt syfte kopplat till forskningsfrågan men inkluderades för att hålla ihop de olika avsnitten i enkäten (Trost, 2012). 24

33 På Trosts (2012) instruktion formulerades enkäten med ett lättbegripligt språk för att undvika missförstånd hos respondenterna. Ekström och Larsson (2009) menar att idealet för alla enkätundersökningar är att frågorna ska uppfattas på samma sätt av alla som besvarar den vilket fodrar entydiga frågor med enkla ordval och benämningar. Svaralternativen vet ej och ingen uppfattning tillämpades för att respondenter som saknade uppfattning eller faktiskt inte visste svaret på frågan skulle få uttrycka denna åsikt (Ekström & Larsson, 2009). Enligt Ekström och Larsson (2010) är det fördelaktigt att placera demografiska frågor i slutet av enkäten då de inte är särskilt intressanta att besvara. Detta anammade vi till viss del. Tre korta frågor av demografisk art placerades i inledningen med baktanken att värma upp respondenterna med några frågor som inte var speciellt kontroversiella eller utmanande (Trost, 2012). Nedan följer operationalisering av frågorna i avsnitt 4.1 METODVAL som behandlades i enkätformlären. Alla kursiverade nummerhänvisningar och frågor gäller för enkätformulär upplaga 2 (se bilaga 2). 1) Hur stor del av föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 2) Hur ofta upplever föräldrarna att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? Frågorna behandlades i enkäten med följande variabler: 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? Motivering: Svarsalternativen för båda frågorna utformades efter det som Trost (2012) benämner likertskalor. Denna typ av svarsutformning ger respondenten möjligheten att, av ett antal angivna svaralternativ, välja det alternativ som stämmer bäst överens med dennes uppfattning eller åsikt. Med anledning av att vi trodde att svarsvariansen kunde bli stor på dessa frågor valde vi att göra likertskalorna sexgradiga. Vid fråga 9 övervägde vi formuleringen tjatar om noggrant eftersom vi såg en klar risk i att det skulle leda till normsvar då det är rimligt att tro att föräldrar inte vill ange att deras eget barn är tjatig. Trots denna risk valde vi dock att formulera frågan på detta vis mycket på grund av att Statens medieråd (2010) använder denna formulering ordagrant. 25

34 Eftersom frågorna berör hur stor del och hur ofta föräldrarna upplever att deras barn efterfrågar produkter är frågorna nära sammankopplade med forskningsfrågan. Tanken var att dessa frågor skulle utgöra en fundamental grund i analysen och fungera i sambandssökandet mot ett stort antal andra variabler genom det Ekström och Larsson (2010) kallar bivariat analys vilket innebär att korrelationer och olikheter mäts mellan två olika variabler. Ett exempel på en korrelation skulle kunna vara att barnen som i hög utsträckning själva väljer vad de tittar på oftare efterfrågar produkter som synts i tevereklam. 3) Upplever föräldrarna att barnen som i hög utsträckning får bestämma själva vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög utsträckning? Frågan behandlades i enkäten med följande variabler: 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 11. Har barnet en egen TV-apparat? 12. I Vilken utsträckning bestämmer barnet själv vad han/hon tittar på? Motivering: Även för dessa frågor anammades sexgradiga likertskalor (Trost, 2012). För att besvara frågan kommer korrelationer i insamlat material på enkätfråga 11 och 12 mätas mot resultaten på 8 och 9. Vi gör antagandet att barn med egen teveapparat tillhör den kategori barn som i hög utsträckning bestämmer själva över vad de tittar på varpå även denna variabel inkluderas i resultatet för fråga 3. 4) Upplever föräldrarna att barnen som i första hand tittar på kommersiella kanaler påverkas mer än barnen som i första hand tittar på icke-kommersiella kanaler? Frågan behandlades i enkäten med följande variabler: 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 16. Vilken kanal är vanligast förekommande när barnet tittar på TV? Motivering: För enkätfrågorna 8 och 9 var som tidigare nämnt svarsalternativen givna i det som Trosts (2012) kallar sexgradiga likertskalor. Enkätfråga 16 utformades med tio svarsalternativ varav två alternativ inte sänder reklam (SVT1/2 samt Barnkanalen). Övriga svaralternativ, som var tänkta att ingå i resultatet, utgjordes av kanaler finansierade med hjälp av reklam. Tanken var att enkätfråga 16 skulle kunna delas upp i kategorierna kommersiella och icke-kommersiella kanaler och därefter mätas mot fråga 8 och 9. 26

35 5) Upplever föräldrarna att sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna? Frågan behandlades i enkäten med följande variabler: 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? 17. Vilket år är barnet född? Motivering: På enkätfråga 17 ombads respondenten ange barnets födelseår med fyra siffror. På liknande sätt som vid enkätfråga 16 ovan var tanken att åldrarna skulle kunna delas upp i kategorier. Fyra- och femåringar ska bilda ena kategorin och sexåringar den andra. Kategorierna används sedan i ett bivariat analys mot enkätfrågorna 7, 8 och 9 för att utreda huruvida sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna eller tvärtom. Frågan är förankrad i delar av den framförda forskningen som presenterades i kapitel 3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKT RAMVERK. Butter (1981), Charlton (1995) och Robertson & Rossiter (1974) uppvisar alla resultat som i kooperation med Piagets (1968/2013) utvecklingsteori indikerar att barn förstår mer av teveinnehållet i takt med ökad ålder. Enligt Bjurström (1994) blir barnen i takt med ökad ålder mer kritiska till budskapen varpå vår hypotes blir att sexåringarna påverkas mindre än den yngre åldersgruppen. 6) Upplever föräldrarna att barnen som tittar mest på teve påverkas mer än barnen som tittar mindre på teve? Frågan behandlades med i enkäten med följande variabler: 5. Hur många timmar uppskattar du att barnet tittar på TV i genomsnitt per dag? 8. Hur ofta upplever du att barnet efterfrågat en produkt som synts i TV-reklam? 9. Hur ofta upplever du att reklam i TV leder till att barnet tjatar om att köpa saker? Motivering: Vår hypotes är att barn i populationen som tittar mycket på teve rimligtvis påverkas mer och därför efterfrågar och tjatar om produkter som synts i tevereklam oftare. Om detta stämmer eller ej kontrolleras genom att mäta korrelationer i fråga 5 mot fråga 8 och 9. 27

36 7) Hur förhåller sig föräldrarna till tevereklamen som riktar sig mot barn? Frågan behandlades i enkäten med följande variabler: 14. Vilken inställning har du till TV-reklam som riktar sig till barn? Motivering: Svaret på frågan var tänkt att ge en översiktlig bild om föräldrarnas inställning till tevereklamen som riktar sig mot barn. Tyngdpunken i frågan är dock tänkt att besvaras via samtalsintervjuerna. 8) Upplever någon kategori bland föräldrar att deras barn påverkas mer än övriga barn? Motivering: För att besvara denna fråga kommer resultatet på samtliga variabler som avsågs mäta beteende och attityd mätas mot exempelvis demografiska uppgifter såsom respondentens kön, barnets kön, boendeform, civilstånd och födelsedata. Frågeställningen är väldigt omfattande och förutsätter därför sambandssökande mot ett stort antal variabler Samtalsintervju Innan varje intervju informerades intervjupersonerna om vilka vi var, studiens allmänna syfte, att intervjun var konfidentiell och att deltagande var frivilligt. Kvale och Brinkman (2009) kallar detta för informerat samtycke. Generella råd som togs i beaktning vid intervjumanualens planering och utformning: Med anledning av att vi ville hålla intervjun kort och innehållsrik, vilket Kvale och Brinkman (2009) antyder kan stimulera svarsfrekvensen, var frågorna direkt anknutna till undersökningsområdet. Frågorna utformades för att inte vara ledande (Kvale & Brinkman, 2009). Som Brinkman & Kvale (2009) exemplifierar använde vi oss av en mix av olika frågetyper. Huvudfrågorna i intervjumanualen följdes ofta upp med sonderande, specificerande eller tolkande frågor beroende på vilket svar intervjupersonen gav. Innan vi begav oss ut på fältet utfördes ett antal pilotintervjuer för att testa intervjumanualen och evaluera vår intervjuteknik (Patel & Davidsson, 2003). Nedan följer operationalisering för frågorna som behandlades i intervjumanualen. För intervjumanual, se bilaga 3. 28

37 7) Hur förhåller sig föräldrarna till tevereklam som riktar sig mot barn? Motivering: Denna fråga var med för att kartlägga föräldrarnas egna reflektioner och berättelser i kombination med enkätsvaren på fråga 14: Vilken inställning har du till TV-reklam som riktar sig till barn? (se bilaga 2). Tyngdpunken i frågan ligger i samtalsintervjuerna. 9) Pratar föräldrarna som om barnen förstår vad reklam är? Motivering: För att besvara denna fråga använde vi indirekta och sonderande frågor för att kontrollera om den tidigare forskningen (Butter, 1981; Charlton, 1995; Robertson & Rossiter, 1974) som behandlar barns förståelse för tevereklam, samt Piagets (1968/2013) tankar om barnets utveckling, stämde överens med vår population. Vi ville närma oss utan frågan att direkt ställa den eftersom vi inte ville att föräldrarna skulle uppfatta det som att vi frågade om deras barn var tidigt utvecklade eller ej. 4.4 Metodologiska problem Studiens avgränsade population föranledde att vi genomförde en totalundersökning. En nackdel med detta tillvägagångssätt är enligt Esaisasson m.fl. (2012) att undersökningens resultat endast kan antas svara för de som besvarar enkäten och inte för en större population. Vi kan alltså inte med denna undersökning generalisera eller uttala oss om alla föräldrar i Sverige, eller ens alla föräldrar i Karlstad. Esaiasson m.fl. (2012) belyser annars höga resurskrav som totalundersökningens största problematik. Att genomföra intervjuerna tog en hel del resande inom Karlstads kommungränser samt en total icke-effektiv tid på nästan två veckor i anspråk. Enkäterna delades också ut fysiskt på respektive förskola vilket var resurskrävande i form av resor, tid och omfattande utskifter. Eftersom enkäten endast var tillgänglig för föräldrarna under en begränsad tidsperiod finns det anledning att tro att någon förälder var bortrest, sjuk eller av annan anledning inte tog del av erbjudandet att medverka i undersökningen. Till en början var det problematiskt att övertyga föräldrarna till att ställa upp på en intervju. Efter en stund modifierades taktiken med förändringen att vi bad förskolepedagogerna presentera oss för föräldrarna. Resultatet blev att svarsfrekvensen steg markant och efter omläggningen avböjde endast ett fåtal föräldrar deltagande. Trost (2012) belyser att svarsalternativ i enkätundersökningar angående attityder- och åsikter kan uppfattas väldigt olika beroende på varje enskild respondents referensram. Svarsalternativet ofta 29

38 kan i kontexten hur ofta tittar du på teve? exempelvis betyda två gånger i veckan för den ene respondenten och två timmar om dagen för en annan. Ekström och Larsson (2010) för ett resonemang om normsvar som de menar förekommer ofta i frågor rörande medieanvändning. Normsvar betyder att det finns en normalitet i svarsalternativen. I praktiken finns en risk för att respondenterna inte svarar sanningsenligt på frågor som rör exempelvis deras tevekonsumtion eftersom den generella uppfattningen är att mycket tevetittande är dåligt. 4.5 Förväntad generaliserbarhet, reliabilitet och validitet Nedan följer reflektion och diskussion rörande undersökningens förväntade generaliserbarhet, reliabilitet och validitet Förväntad generaliserbarhet Som tidigare nämnt får samtliga i populationen vid en totalundersökning chansen att delta i undersökningen. Totalt fanns 227 enheter i populationen varav 85 valde att medverka. Syftet var att endast göra generaliseringar inom populationen och det tycker vi oss kunna göra med en svarsfrekvens på totalt 37,4 %. Till totalundersökningens fördelar hör enligt Esaisson m.fl. (2012) att potentiella snedvridningseffekter undviks. Eftersom vi genom obundet slumpmässigt urval lottade fram vilka förskolor som skulle ges chansen att delta i undersökningen samt använde oss av en liten population öppnar detta för att vi kan göra statistiska generaliseringar (Kvale, 2009). Vi är dock medvetna om att resultatet i undersökningen inte omsluter alla föräldrar i Karlstad med barn i avgränsat ålderspann, utan endast den valda urvalsgruppen Förväntad reliabilitet Kvale och Brinkman (2009) sammanfattar begreppet reliabilitet med går resultatet att återskapas av andra forskare vid en annan tidpunkt?. När reliabiliteten bedöms ska frågan om intervjupersonerna kommer förändra sina svar under en intervju samt om dem kommer ge olika svar till olika intervjuare. Enkelt förklarat: "är resultaten tillförlitliga?". Ledande frågor diskuteras ofta i relation till reliabilitet, det vill säga om intervjuaren inverkat på svaren. Vi anser att vi i intervjuerna har undvikit ledande frågor i största möjliga utsträckning och låtit respondenterna reflektera fritt inom angivet tema. En direkt svaghet vi ser i den totala reliabiliteten är att vi är två författare till studien vilket medfört att både intervjuer och transkriberingar är gjorda på olika håll. Det finns två uppenbara risker här sett till reliabiliteten i undersökningen. Som Kvale och Brinkman (2009) beskriver kan dels respondentens svar ha tolkats på olika sätt och dels kan 30

39 formuleringarna av frågorna ur intervjumallen varit skilda. Trots att de verbala formuleringarna kan ha skiftat något stärks reliabiliteten i det avseendet att intervjumallen som skapades har använts för samtliga intervjuer. Både enkätformulärets och intervjumallens utformning var inspirerad av tidigare forskning på området, i vårt fall Statens medieråds (2010; 2013) årligt återkommande utredningar om Småungar och medier. Språkbruket som användes i enkätundersökningen och samtalsintervjun har på Trosts (2012) och Ekström och Larssons (2010) inrådan kodats för att vara lättbegripligt för respondentera vilket förhoppningsvis bidragit till så sanningsenliga svar som möjligt. Intervjuerna utfördes till stor del i en något stressad miljö med flertalet barn lekandes runt omkring intervjuplatsen vilket kan ha skadat reliabiliteten. Det kan rimligen ha varit så att någon förälder hastat fram ett svar på grund av omgivande miljö Förväntad validitet Validitet kan enligt Kvale och Brinkman (2009) enkelt kontrolleras med hjälp av frågan "mäter du vad du tror att du mäter?". Frågorna som behandlas både i enkäten och samtalsintervjun är starkt kopplade till studiens forskningsfråga och mätningen har skett på vad som avsetts att mäta. Validiteten stärks dessutom genom att citat från intervjuerna presenteras i resultat- och analyskapitlen. Båda metoderna som använts är lämpliga för studiens syfte och i kombination med varandra kompletteras studien och ges ytterligare tyngd. Validitet kan också enligt Kvale och Brinkman (2009) mätas utifrån hantverksskicklighet, med andra ord forskarens tidigare forskning på området samt vilken metodologisk kompetens denne besitter. Vi anser att vi har mycket att lära när det kommer till hantverksskicklighet inom tillvägagångssätten där främst intervjudelen är en metod som fordrar lång erfarenhet. Samtidigt kan vi argumentera för att föreberedande slutförd kurs inom metod har skapat skicklighet nog för att hålla uppe validiteten på en respektabel nivå. För att vi skulle känna oss bekväma i intervjusituationen utförde vi även förberedande pilotintervjuer på Patel och Davidssons (2003) inrådan. 31

40 5. Resultat Detta kapitel innehåller resultatredovisning från enkätundersökningen och intervjuerna. Initialt presenteras diagram för att tydliggöra den demografiska fördelningen i resultatet (5.1). Efter detta följer redovisning av de stödjande frågorna associerade med forskningsfrågan fallande ordning. Urval: 227 Antal svar (n): 85 Externt bortfall: 142 Svarsfrekvens: 100/227*85=37,4 % Internt bortfall (b): respondenter som hoppat över enskild fråga eller svarat dubbelt. 5.1 Demografisk fördelning i resultatet Totalt 227 utdelade enkäterna gav 85 svar fördelat på 57 kvinnor och 28 män (Diagram 1). Barnens könsfördelning var jämnare med 42 flickor och 43 pojkar (Diagram 2). Som diagram 3 avslöjar var flest barn födda 2009 (33) och minst 2007 (2). 28 av barnen var födda 2008 och 22 barn

41 5.2 Resultat i anknytning till fråga 1 och 2 1) Hur stor del av föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? 2) Hur ofta upplever föräldrarna att barnen efterfrågar produkter de sett i tevereklam? Hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam Diagram 4 visar att 74,1 % av föräldrarna angav aldrig hänt eller mycket sällan på frågan om de upplever att barnet efterfrågar produkter som synts i tevereklam. Anmärkningsvärt är 37,6 % av föräldrarna påstår att det aldrig hänt att deras barn efterfrågat en produkt från tevereklam, vilket betyder att resterande föräldrar med en uppfattning, 61,2 %, menar att det skett minst en gång (ganska ofta, ganska sällan, mycket sällan). Ingen förälder angav att deras barn efterfrågar produkt mycket ofta. En förälder (1,2 %) svarade ingen uppfattning vilket inte redovisas i diagram Hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam För resultatet på fråga 1) och 2) inkluderas även resultatet på hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam eftersom beteendet omfattas i att efterfråga produkter. 52,9 % av föräldrarna menar att de aldrig (aldrig hänt) upplever att deras barn tjatar om produkter som synts i teve och 45,9 % av föräldrarna angav att det händer att deras barn tjatar om produkter som synts i teve (ofta, ibland, sällan). Som diagram 5 visar är alternativet ofta bara ikryssat 33

42 av två respondenter. Intressant är också att samtliga barn enligt föräldrarna i undersökningen tittar på teve. En förälder (1,2 %) svarade vet ej vilket inte redovisas i diagram Resultat i anknytning till fråga 3 3) Upplever föräldrarna att barnen som i hög utsträckning får bestämma själva vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög utsträckning? Barns valfrihet vid tevetittande i relation med efterfrågar produkter Tabell 5:1 är en korstabell som redovisar korrelationen mellan variabelvärdena för hur ofta föräldrarna upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam och i vilken utsträckning barnen själva får bestämma över vad de tittar på. 66,7 % av föräldrarna till barnen som i ganska liten utsträckning får bestämma vad de själva tittar på upplever att barnen mycket sällan efterfrågat en produkt som synts i tevereklam. Barnen som i mycket stor utsträckning eller ganska stor utsträckning bestämmer över vad de tittar på är också de barn som oftast (ganska ofta) efterfrågar produkter. 9,4 % av hela populationen svarade att barn efterfrågar produkter ganska ofta varav samtliga dessa återfanns i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning. Det var ingen förälder som angav att deras barn efterfrågar produkter mycket ofta och därför presenteras inte det variabelvärdet i tabell 5:1. 34

43 5.3.2 Barns valfrihet vid tevetittande i relation med tjatar om produkter Tabell 5:2 är en korstabell som redovisar korrelationen mellan variabelvärdena för hur ofta föräldrarna upplever att barnen tjatar om produkter som synts i tevereklam och i vilken utsträckning barnen själva får bestämma över vad de tittar på. Barn som i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning bestämmer själva vad de tittar på, totalt 12 barn, tjatar också mer (ofta eller ibland) än barn som inte bestämmer över vad de tittar på i lika stor utsträckning. 12 av 55 barn (21 %) som i mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning får bestämma själva vad de tittar på tjatar om produkter ofta eller ibland. För barnen som i ganska liten utsträckning, mycket liten utsträckning eller ingen utsträckning alls (barnet bestämmer inte alls) bestämmer över vad de tittar på har endast två av 30 föräldrar inom kategorin angivit att barnet tjatar ofta eller ibland. 35

44 5.3.3 Barn med eller utan egen teveapparat i relation med efterfrågar produkter Utmärkande i tabell 5:3 är att barnen som har en egen teveapparat efterfrågar produkter som synts i tevereklam i betydligt högre utsträckning än barn som inte har en egen teveapparat. 30,8 % gör detta ganska ofta jämfört med bara 5,6 % av barnen som inte har en egen teveapparat. Föräldrarna till barnen som inte har en egen teveapparat, som också är väldigt överrepresenterade i populationen, anger dessutom att 41, 7 % av barnen aldrig efterfrågat en produkt (aldrig hänt). Det variabelvärdet för barnen som har en egen teveapparat är 15,3 %. Det var ingen förälder som angav att deras barn efterfrågar produkter mycket ofta och därför presenteras inte det variabelvärdet i tabell 5:3. 36

45 5.3.4 Barn med eller utan egen teveapparat i relation med tjatar om produkter En relativt liten del av barnen har en egen teveapparat, bara 15,3 %. Föräldrarna till barnen med egen teveapparat upplever att 53,9 % tjatar ofta eller ibland. Detta är en markant skillnad jämfört med barnen som inte har en egen teveapparat där endast 9,7 % tjatar ofta eller ibland. Tabellen visar också att 56,9 % av barnen utan egen teveapparat i högre utsträckning aldrig tjatar om produkter som synts i teve kontra 30,8 % av barnen som har en egen teveapparat. Ingen förälder angav svarsalternativet ingen uppfattning varpå det variabelvärdet inte är presenteras i tabell 5: Resultat i anknytning till fråga 4 4) Upplever föräldrarna att barnen som i första hand tittar på kommersiella kanaler påverkas mer än barnen som i första hand tittar på icke-kommersiella kanaler? Av tio olika variabelvärden på frågan om vilken kanal som var vanligast förekommande när barnen tittar på teve fanns endast två icke-kommersiella alternativ, SVT 1/2 samt Barnkanalen. I diagram 6 och 7 är barnen indelade i kategorier utefter vanligast förekommande kanal där svart stapel innefattar barnen som oftast tittar på kommersiella kanaler såsom TV3, Nickelodeon och Disney Channel. Dessa tre slogs ihop i kategorin kommersiella kanaler. TV4, Kanal 5 och TV6 fanns med i enkäten som kommersiella svarsalternativ men ingen kryssade i dessa. Även svarsalternativet Annan kanal fanns med i enkäten vilket resulterade i fyra svar men eftersom vi bara kan gissa inkomstbringande profil på detta svarsalternativ så kan inte variabelvärdet kategoriseras som kommersiell eller icke-kommersiell kanal. 37

46 5.4.1 Vanligast förekommande kanal i relation med efterfrågar produkter 58 barn tittar vanligtvis på en icke-kommersiell kanal (56 av dessa på Barnkanalen) och 21 på en kommersiell kanal. Som diagram 6 visar efterfrågar 27 av barnen som vanligtvis tittar på ickekommersiella kanaler aldrig produkter i tevereklam (46,6 %). I kategorin med barn som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler är det 4 av 21 barn (19 %) som aldrig efterfrågar produkter. Bland föräldrarna till barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler anger 81 % det någon gång hänt att produkter som synts i tevereklam efterfrågats. Motsvarande siffra bland föräldrarna till barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiella kanaler är 51,7 % (ganska ofta, ganska sällan, mycket sällan). En förälder svarade ingen uppfattning (1,2 %) vilket inte redovisas i diagrammet. Denna förälder angav att barnet vanligtvis tittar på icke-kommersiell kanal. Utöver detta var det två bortfall där respondenterna trots instruktionerna angett mer än ett svarsalternativ Vanligast förekommande kanal i relation med tjatar om produkter Av barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiell kanal tjatar 35 av totalt 58 barn, eller i procent räknat 60,3 %, aldrig om produkter i tevereklam. I kategorin med barn som främst tittar på kommersiella kanaler är det 6 av 21 barn som aldrig tjatar om produkter (28,6 %). 58 barn tittar vanligtvis på en icke-kommersiell kanal och 21 på en kommersiell kanal. Bland barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler upplever föräldrarna att 71,4 % någon gång tjatat om en produkt från tevereklam medan motsvarande siffra för barnen som vanligtvis tittar på icke-kommersiella kanaler är 39,7 % (ofta, ibland, sällan). Variabelvärdet för sällan och aldrig är 38

47 dock i både kommersiellt och icke-kommersiellt hänseende tämligen likvärdiga procentuellt samt mycket högt representerade i sammanhanget. En förälder svarade vet ej vilket inte redovisas i diagrammet. Två föräldrar angav mer än ett svarsalternativ och markeras därför som bortfall i diagram Resultat i anknytning till fråga 5 5) Upplever föräldrarna att sexåringarna påverkas mer än fyra- och femåringarna? I resultatet delas barnen in i kategorier efter födelseår. Barn födda 2010 och 2009 skapar kategorin fyra- och femåringar medan barn födda 2008 och 2007 bildar kategorin sexåringar. Åldersfördelningen mellan barnen åskådliggörs i diagram Barnens ålder i relation med efterfrågar produkter Som framgår av tabell 5:5 är det inga större skillnader i ålderskategorierna. 60 % av sexåringarna har någon gång efterfrågat produkter som synts i teve (ganska ofta, ganska sällan, mycket sällan). Motsvarande siffra bland fyra- och femåringarna är 61,8 %. Skillnaden finns i att fyra- och femåringar, något överraskande, efterfrågar produkter ganska ofta och ganska sällan i högre utsträckning än sexåringarna. Det är dock inga kolossala differenser. Ingen förälder svarade mycket ofta på frågan om hur ofta de upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i teve varpå det variabelvärdet exkluderats i tabell 5:5. 39

48 5.5.2 Barnens ålder i relation med tjatar om produkter Tabell 5:6 visar att fyra- och femåringarna i högre utsträckning tjatar om produkter som synts i teve ofta och ibland. Detta understryks också av att 66,7 % av sexåringarna aldrig tjatar om produkter jämfört med endast 45,5 % av fyra- och femåringarna. Ingen förälder svarade ingen uppfattning på frågan om hur ofta de upplever att barnen tjatar om produkter som synts i teve varpå det variabelvärdet exkluderats i tabell 5:6. 40

49 5.6 Resultat i anknytning till fråga 6 6) Upplever föräldrarna att barnen som tittar mest på teve påverkas mer än barnen som tittar mindre på teve? Barns tevekonsumtion i relation med efterfrågar produkter Den vanligast förekommande konsumtionsmängden är 1 2 timmar. Som tabell 5:7 återspeglar tittar 31,1 % av barnen på teve mindre än en timme en genomsnittlig dag. Resultatet visar att i takt med ökad konsumtion stiger efterfrågan. 51,9 % av barnen som tittar mindre än 1 timme i genomsnitt per dag efterfrågar aldrig (aldrig hänt) produkter som synts i tevereklam. Av barn som tittar 2 3 timmar dagligen är denna siffra 7,7 %. 92,3 % av barnen som tittar 2 3 timmar en genomsnittlig dag har någon gång (ganska ofta, ganska sällan, mycket sällan) efterfrågat en produkt. Av barnen som tittar mindre än 2 3 timmar dagligen har endast 55,9 % efterfrågat en produkt vid något tillfälle. Ingen förälder svarade mycket ofta varpå detta inte redovisas i tabell 5:7. 41

50 5.6.2 Barns tevekonsumtion i relation med tjatar om produkter 41,7 % av barnen som tittar mindre än 1 timme eller 1 2 timmar en genomsnittlig dag har tjatat om en produkt vid åtminstone ett tillfälle (ofta, ibland, sällan). Samma siffra för barnen som tittar 2 3 timmar är 67,3 %. I kategorin barn som ibland tjatar om produkter de sett i tevereklam var det påfallande högre andel i procent räknat bland barnen som tittar 2 3 timmar eller mer i jämförelse med barnen som tittar mindre. Ingen förälder angav svarsalternativet Barnet tittar inte på TV och därför redovisas detta inte i tabell 5: Resultat i anknytning till fråga 7, 8 och 9 7) Hur förhåller sig föräldrarna till tevereklam som riktar sig mot barn? 8) Upplever någon kategori bland föräldrarna att deras barn påverkas mer än övriga barn? 9) Pratar föräldrarna som om barnen förstår vad reklam är? Resultatet på fråga 7 och 9 besvaras både genom insamlat material i form av enkät- och intervjusvar. Fråga 8 besvaras enbart med hjälp av enkätsvar Föräldrarnas inställning till tevereklam som riktar sig mot barn Undersökningsresultatet visar att drygt hälften av alla föräldrar är mycket negativt inställda till tevereklam som riktar sig mot barn (diagram 8). Tillsammans med föräldrarna som är ganska negativa betyder det att mer än tre av fyra föräldrar, 78 %, är negativt inställda till denna typ av 42

51 reklam. Ingen förälder förhåller sig mycket positiv till reklam riktad mot barn och endast 5 % var ganska positiva. Fem föräldrar angav ingen uppfattning vilket inte inkluderas i diagram 8. Frågan behandlades mer djuplodande i de 30 samtalsintervjuerna vilket skänkte utförliga och reflekterande svar. I vissa fall var det svårt att få igång intervjupersonen varpå sonderande eller specificerande följdfrågor ställdes för att stimulera till reflektion. De fåtal föräldrar som nämnde något positivt i samband med tevereklam riktad mot barn lyfte ofta fram reklamens upplysande fördelar: Det kan vara bra för en annan att se vad som finns och så man får koll på vad som gäller hålla sig lite uppdaterad, säger 1M. sen får man ju se vad som finns på marknaden, vilka produkter, menar 14M. Vad som tilltalar barnen just nu så det är lite fördelar men det är för mycket [tevereklam riktad mot barn]. Blöjreklamer tycker jag är rätt bra ändå, säger 2K då vet man vad som finns där [på marknaden]. Bortsett från dessa kommentarer var det mestadels negativa uttalanden. Och det var inte heller alla som höll med om storheten i reklamens upplysande egenskaper: 43

52 Jag tycker att barn har sådan fantasi att så dem kan önska sig saker utan att behöva bli utsatta för reklam Dem vet vad dem vill ha, menar 15K. Flertalet föräldrar var inne på att barn är en utsatt samhällsgrupp: Nej, jag tycker det är förjävligt Jag tycker det är lite oansvarigt att totalt ge sig på småbarn i den åldern. Dem är ju inte kapabla att totalt förstå vad det är dem ser eller försvara sig mot det på något sätt, säger 4M Det skapar konstiga begär som inte är sunda. Jag tycker inte dem skulle behöva få det. Det känns som dem [barnen] är en sårbar grupp som inte kan skilja mellan vad som är reklam och vad som är underhållning, förklarar 16M. Det tycker jag inte om. Man ska inte behöva utsättas för det [som barn], säger 5K. Speciellt om det är riktat till väldigt små barn, dem är ju inte rustade för att göra mogna val så att säga, resonerar 22K. En annan förälder var lika fördömande men höll resonemanget kortare: det är överväldigande negativt skulle jag säga. Alltså jag är väldigt negativt inställd till det. Alltså, direkt reklam till barn, säger 23M. En del intervjupersoner uppmärksammade också att reklamen som riktar sig mot barn i slutändan går ut över föräldrarna som håller i pengarna: Det är ju föräldrarna som blir drabbade, menar 14M. Barn blir påverkade utav det [reklam] och drar med sig till föräldrarna, säger 10M Det blir, vad ska man säga, barnen köper ju grejer som syns och påverkar föräldrarna att köpa det. Det tycker jag är fult faktiskt för barn har inga egna pengar att handla för, säger 27K. Det var ett par föräldrar som resonerade vidare kring reklamens syfte att sälja och köpimpulserna detta leder till: Det tycker jag inte alls om, man ska inte uppmana barn att köpa saker. Barn har inte den kunskapen att förstå reklamen, förklarar 19K. 44

53 deras köpimpulser ska komma snarare i affären än att man ska sitta och höra tjatet vid teven, 20K. En intervjuperson halkade även in på den säljande reklamen när denne ombads berätta om hon upplevde att det fanns innehåll i tevereklam som var olämpligt barn att se: Det beror väl kanske på i vilken bemärkelse. Ibland kan det vara olämpligt även med leksaker, jag tycker att när dem är små ska de få välja själv, förklarar 18K Kategorier i populationen Vi fann två kategorier i resultatet. Den första kategorin upptäcktes i korrelationen mellan barn som har en egen teveapparat och barnen som tjatar mest om produkter som de sett i tevereklam (tabell 5:4). Över hälften av föräldrarna till barn med egen teveapparat svarade ofta eller ibland på om barnen tjatar om produkter som setts i tevereklam, närmare bestämt 53,9 %. Av föräldrar med barn utan egen teveapparat kryssade endast 9,7 % i de svarsalternativen. Trots att det finns viss varians i svarsfrekvensen - 13 barn med egen teve, 72 barn utan egen teve är resultatet anmärkningsvärt och skillnaden väldigt uppbenbar. Den andra kategorin består av att föräldrarna till flickor som i något högre utsträckning än föräldrarna till pojkar upplever att deras barn påverkas av reklam i teve. För att hitta sambandet mättes korrelationen mellan barnens kön och i) pratar om reklam i teve (tabell 5:9) samt ii) efterfrågar (tabell 5:10) och iii) tjatar om produkter som synts i teve. Flickor upplevs av föräldrarna prata om reklam något mer frekvent än pojkar (se tabell 5:9). Svarsalternativen ofta eller ibland var för flickor totalt 33,4 % och för pojkar 20,9 %. Dessutom har 44,2 % av pojkarna aldrig pratat om reklam i teve medan den siffran för flickorna ligger på 33,4 %. I tabell 5:9 finns inte variabelvärdet ingen uppfattning med eftersom ingen förälder angav detta. 45

54 Tabell 5:10 visar att föräldrar med döttrar upplever att barnen efterfrågar produkter som synts i tevereklam i något högre utsträckning än föräldrar med söner. 11,9 % av föräldrarna upplevde att flickorna efterfrågar produkter ganska ofta medan siffran för pojkar är 7 %. Adderas de två mest frekvent (sett till efterfrågan) ikryssade svarsalternativen i tabell 5:10, ganska ofta eller ganska sällan, så landar flickornas procent på 30,9 % och pojkarnas på 18,3 %. I tabell 5:10 saknas variabelvärdet mycket ofta eftersom ingen förälder kryssade i det svarsalternativet. På frågan "hur ofta upplever du att barnet tjatar om produkter som synts i tevereklam?" var siffrorna slående lika. Svarsalternativet ibland låg på 16,7 % för flickorna kontra 11,6 % för pojkarna. Ingen tabell redovisas Föräldrarnas åsikter om barnens förståelse I kapitel 3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKT RAMVERK presenterades flertalet forskares arbeten och teorier inom forskningsområdet vilken ålder barnen börjar kunna särskilja reklam 46

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ICC:s riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck

ICC:s riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck ICC:s riktlinjer för ansvarsfull reklam för mat och dryck Introduktion Den ökande medvetenheten världen över kring kost, näringslära och fysisk aktivitet får allt större betydelse för det internationella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds CHANGE OMVÄRLDEN STÅR ALDRIG STILL TIME INGET BESTÄMS AV FRAMTIDEN ALLT BESTÄMS AV NUET ÄVEN DIN FRAMTID. VAD ÄR DITT NU? NOWABILITY FÖRMÅGAN ATT OMSÄTTA NUETS

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2012-05-02 Dnr: 11/03716 SAKEN Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Sveriges TV-producenter ek för YTTRANDE SOU 2008:116 Föreningen Sveriges Filmproducenter 2009-03-16 En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissinstanserna Sveriges

Läs mer

Den goda kundtjänsten

Den goda kundtjänsten Den goda kundtjänsten Sociala mediers betydelse för kundtjänsten 2013 En internationell undersökning om konsumenters attityder till kundtjänsten Interactive Intelligence www.inin.com/se Innehållsförteckning

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/6 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00564 SAKEN VM i Falun: Invigning, SVT24, 2015-02-22, sändning från invigningen av skid-vm i Falun 2015; fråga om otillbörligt gynnande BESLUT Sändningen fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1)

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) 1/3 Beslutsbilaga 1 Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) Allmänna förutsättningar Tillståndet innehas av AETN UK, vilket är ett aktiebolag

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker November 2011 Rekommendation Rekommendation användning av cookies och om jämförlig användning teknik av cookies och jämförlig teknik Rekommendation

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Någonting mystiskt händer i Sjumilaskogen En kulturpolitisk analys av TV-reklam riktad till barn på TV 4 och Kanal 5

Någonting mystiskt händer i Sjumilaskogen En kulturpolitisk analys av TV-reklam riktad till barn på TV 4 och Kanal 5 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:67 ISSN 1404-0891 Någonting mystiskt händer i Sjumilaskogen En kulturpolitisk

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen

Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen Företagens och förmedlarnas syn på tjänstepensionen En kvantitativ undersökning bland stora och medelstora företag samt försäkringsförmedlare Juni och september 2014 Innehållsförteckning 1. Företagens

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Tillsammans för världens barn, SVT1, 2013-10-11, inslag med vinstpresentationer; fråga om otillbörligt gynnande

Tillsammans för världens barn, SVT1, 2013-10-11, inslag med vinstpresentationer; fråga om otillbörligt gynnande 1/5 BESLUT 2014-03-17 Dnr: 13/02280, 2278 och 2258 SAKEN Tillsammans för världens barn, SVT1, 2013-10-11, inslag med vinstpresentationer; fråga om otillbörligt gynnande BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen. 1/7 BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00778 SAKEN Spela! Avsnitt 8, säsong 1, Apple släpper Ipad 3 och Se senaste dragningen från Eurolotto 2012-03-29, aftonbladet.se/webbtv, 2012-03-30, program om dataspel, en

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer