Låsanordning för kontaktdon till elbil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låsanordning för kontaktdon till elbil"

Transkript

1 CHALMERS Låsanordning för kontaktdon till elbil Integrerad konstruktion och tillverkning Institutionen för Produkt och Produktionsutveckling Grupp E2 Josefin Bertilsson, Dennis Carlsson, Jacob Lindberg, Karin Uhlén, Fredrik Öhrby Handledare: Gauti Asbjörnsson 1

2 Sammanfattning I den här rapporten beskrivs utvecklingen av en låsanordning mellan det strömöverförande kontaktdonet och den säkringsdosa som båda sitter i motorrummet för Volvo C30 Electric. Kontaktdonet är till för att det ska vara möjligt att vid en olycka eller service koppla ifrån bilens kraftelektronik från batteriets säkringsdosa i motorrummet. På uppdrag av Volvo Personvagnar AB ska kontaktdonet och dess fastlåsning, i säkringsdosan, vidareutvecklas. Ett problem med den nuvarande lösningen är att separeringen av kontaktdon och säkringsdosa tar för lång tid ur säkerhetssynpunkt och bör effektiviseras utan att funktionaliteten försämras. Dessutom krävs ett externt verktyg. Arbetsmetodiken som används utgår från The Value Model som är en ingenjörsmässig metod vid produktutveckling. Metoden fokuserar på att finna de bästa lösningar som finns på marknaden för de aktuella huvud- och tilläggsfunktionerna och vidareutveckla dessa med kundbehovet i fokus. Huvudfunktionerna för kontaktdonet är att låsa/bryta kontakten och möjliggöra strömöverföring. Fokus har varit på dessa men samtidigt har tyngd även lagts på tilläggsfunktionerna, för att öka kundvärdet. Tilläggsfunktionerna är funktioner som ger brukaren ökad säkerhet, uppmärksammar om högspänning och ger extra skydd vid användning. En referenslösning togs fram som utgick från Volvos befintliga lösning, med vissa förbättringar. Projektgruppen har inte låst sig vid en lösning utan haft fokus på kontaktdonets funktioner och främst låsfunktionen. Konceptet för låsfunktionen blev sprint och utformningen av kontaktdonet liknar Volvos nuvarande. För att möjliggöra tillverkning och optimera låsfunktionen har kontaktdonets utformning och sprintens funktion varit i fokus. Vid vidareutveckling av sprintanordningen har projektet utgått från en lösning från Volvos moderna bilar av hur framlyktorna hålls på plats. Sprintanordningen ska tillverkas i aluminium och kontaktdonet formsprutas i POM, en orange polymer. Den orange färgen har valts för att indikera högspänning. Projektet har utmynnat i en bättre lösning än Volvos nuvarande då det går betydligt snabbare och enklare att separera kontaktdonet från säkringsdosan. Låsfunktionen har framförallt förbättrats och separeringen kan göras med en hand utan externt verktyg.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Metod Utgångsmaterial och Urvalsprocess Slutgiltigt koncept Tillverkningsprocesser Resultat Funktionellt test Diskussion Avlägsning av kontaktdonet Kraftpåverkan Vikt och dimension Slutsatser Källförteckning Bilaga 1 Ritningar

4 1 Inledning Under våren 2011 har en låsanordning till kontaktdonet som sitter i Volvos nya elbil C30 Electric utvecklats. Kontaktdonet förbinds med säkringsdosan som båda är placerade i motorrummet och ska vid olycka eller service kunna separeras vilket innebär att spänningsmatningen från batteriet till kraftelektroniken bryts. Kontaktdonet och säkringsdosan kan ses i figur 1. Säkringsdosan Torxskruv Kontaktdonet Figur 1 - Befintligt kontaktdon, inklusive låsanordning i Volvo C30 Electric I elbilar är elektriska strömmar och spänningar betydligt högre än i icke eldrivna fordon. Detta kan innebära en fara för inblandade vid en olycka eller vid service av elbilen. I en olycka kopplar räddningstjänsten bort kontaktdonet (högspänningen bryts) för att göra elbilen ofarlig, vilket bör ske snabbt. Bortkopplingen av kontaktdonet är därför centralt för projektet men samtidigt är det viktigt att det sitter robust på plats under färd. Problemet med det nuvarande kontaktdonet är dess låsanordning, vilken består av en torxskruv, figur 1. För att den ska kunna avlägsnas krävs ett externt verktyg (skruvmejsel) som måste finnas tillgängligt. Dessutom tar det oacceptabelt lång tid att avlägsna kontaktdonet med nuvarande utformning. Därför är projektet inriktat på låsningen och bortkopplingen mellan kontaktdonet och säkringsdosan. Ingen vikt har lagts vid kontaktdonets funktion att sluta en elektrisk krets. Inte heller har säkringsdosans grundutformning förändrats, utan projektet utgår från redan givna dimensioner eftersom de redan är ändamålsenliga. I produktutvecklingsprocessen har en ingenjörsmässig metod använts som utgår från Per Lindstedt och Jan Burenius metod The Value Model där produktens kundvärde är centralt. Kundvärde innebär att tillgodose kundens behov på ett optimalt sätt men samtidigt måste kostnader, den tid och de ansträngningar man lägger på produkten minimeras. Projektgruppens målformulering är viktig under projektets gång och skapar ett gemensamt mål för gruppen att sträva mot. Nedan följer målformuleringen. En enkel, intuitiv och säker låsanordning till kontaktdonet för Volvo C30 Electric ska utvecklas. Under våren 2011, arbetar vi för att skapa en bättre lösning än den befintliga och därigenom öka kundvärdet. Vi vill ta fram en tillfredsställande lösning, som uppfyller kundernas behov och en prototyp som visar funktionen, vilken ska vara dokumenterat och presenterat i maj. Vi vill även få ökad förståelse för produktutvecklingsprocessen samt förbättra vår gruppdynamik. 1

5 2 Metod I projektet användes produktutvecklingsmetodiken enligt The Value Model. Här är utgångspunkten en befintlig produkt på marknaden och målet är att förbättra den med fokus på ökat kundvärde. Kundvärdet 1, ses nedan i ekvation 1, är kvoten mellan tillfredställandet av behov och nedlagda resurser. Ekvation 1 Kundvärde I projektet är gruppen viktig för att med gemensam planering och genomförande av projektet nå ett tillfredsställande slutresultat. The Value Model använder sig av den så kallade utvecklingsmodellen 2, se figur 2, för att på ett systematiskt sätt strukturera arbetet. Metodiken utgår från att fånga kundens behov och sedan iterera mellan befintliga lösningar och funktioner, utan att låsa sig vid en framtida lösning för tidigt i projektet. Fånga Översätt Skapa Utforma Behov Funktioner Lösningar Processer Tillfredsställer Utför Producerar Figur 2 - Utvecklingsmodell I utformandet av låsanordningen till kontaktdonet för Volvo C30 Electric har kontakt tagits med kunderna för att fånga deras behov. Den viktigaste kundgruppen anses vara räddningstjänsten eftersom de ska hantera kontaktdonet i en stressad och kritisk situation. Vid samtal har det framkommit att deras största behov vid en olycksplats är att kontaktdonet ska vara lätt att identifiera samt att det ska vara möjligt att avlägsna det enkelt och säkert. 1 The Value Model, sid 31 2 The Value Model, sid 158 ff 2

6 För att översätta kundbehoven till funktioner appliceras dessa till huvud- och tilläggsfunktioner. Principerna för huvudfunktionerna är följande: Kontaktdonet låser fast kontakten Kontaktdonet möjliggör strömöverföring Kontaktdonet bryter kontakten I detta steg i processen ansågs principerna för tilläggsfunktioner hos kontaktdonet vara de som ger brukaren ökad säkerhet, uppmärksammar högspänning och ger extra skydd vid användning. Funktionerna i den funktionsbaserade kravspecifikationen, tabell 1, har uppdaterats kontinuerligt med dessa som utgångspunkt. Vid iterationen mellan funktioner och lösningar, figur 2, undersöktes existerande lösningar på huvudfunktionerna och tilläggsfunktionerna. Konkurrentinventering har gjorts för att undersöka marknadens bästa lösningar på de olika funktionerna som sedan kan skapa referenslösningen. Det har även gjorts besök hos ett antal återförsäljare för elbilar och elhybridbilar. Två tillverkare av el- och elhybridbilar är Volvo PV och Toyota. Både Volvos kontaktdon och Toyotas motsvarande löser samtliga huvudfunktioner. På grund av avgränsningar i projektet; kontaktdonets placering i motorrummet, dess geometri och kablar igenom kontaktdonet, begränsas projektet till att utgå från Volvos lösning. Därmed valdes Volvos lösning, figur 3, som utgångspunkt för huvudfunktionerna. Volvos koncept består av ett kontaktdon som skruvas fast mot säkringsdosan med en torxskruv. Torxskruven kräver ett verktyg för att låsa fast och lossa kontaktdonet mot säkringsdosan, figur 3. Delar av Toyotas lösning, figur 4, användes som referenslösning till tilläggsfunktionerna; orange detalj som uppmärksammar brukaren och externt hölje (handske) vilket ger ytterligare skydd åt användaren samt ökad säkerhet. Brandkåren använder i dagsläget en handske som skyddar mot elektricitet. En annan lösning för att ge ökad säkherhet till brukaren återfinns i elkonventerade Fiat 500, utförd av EV Adapt AB, som en lysdiod, figur 5. säkringsdosa torxskruv Figur 3 Volvos befintliga kontaktdon Figur 4 Toyotas säkringsspärr Figur 5- Lysdiod i Fiat 500 3

7 Tillsammans skapar lösningarna på huvud- och tilläggsfunktionerna en referenslösning som kan ses i kapitel 3: Utgångsmaterial och Urvalsprocess. Referenslösningen speglar kundens behov då den bygger på huvud- och tilläggsfunktioner som är skapade utifrån kundens perspektiv. Den är i dagsläget marknadens bästa lösning av funktionerna. Projektets uppgift är att utveckla referenslösningen och därmed skapa ett högre kundvärde. Utifrån referenslösningen skapades en funktionell modell, återfinns i kapitel 3, som visar hur delsystemens funktioner utförs gentemot varandra, omgivande system och funktionsmottagarna. Efter att ha analyserat kända lösningar och tagit fram en referenslösning skulle ett slutgiltigt koncept av kontaktdonet utformas. För att generera alternativa koncept användes funktionell modulering, där ett antal systematiska strategier tillämpades på de olika delsystemen. Strategierna är fokuserade på att antingen förbättra eller förändra. Nedan följer de åtgärder som projektet utnyttjat vilka bygger på att förbättra. Re- use: se över de delsystem som är starka nog att behållas Re- inforce: förstärk med nya delsystem som genererar ytterligare funktioner Re- duce: överflödiga delsystem elimineras Re- fine: delsystemen förfinas Genom dessa åtgärder förbättrades den funktionella modellen av referenslösningen och många alternativa dellösningar skapades. För att utveckla och generera koncept har en Morfologisk matris använts där delsystem kombinerades till fullständiga koncept. För att skapa det slutgiltigt konceptet, vilket innebar att sålla bort och korsbefrukta de svagaste koncepten, användes oviktad samt viktad Pughs matris. Efter sållning av de svagaste koncepten och diskussion inom projektgruppen skapades ett slutgiltigt koncept vilket därefter detaljkonstruerades. Vid produktutvecklingen utnyttjades strategin Concurrent Engineering 3 då det vid detaljkonstruktion krävs att hänsyn tas till materialval och tillverkningsprocess eftersom samtliga interagerar med varandra. Det är en fördel att sträva mot enkelhet och få komponenter eftersom det minskar kostnaden för tillverkning, lagerhållning av komponenter och monteringstid. Vid val av tillverkningsprocess och material till de olika komponenterna i konstruktionen undersöktes dessa och de minst lämpliga tillverkningsprocesserna och materialvalen sållades bort. En kostnadsanalys gjordes utifrån konstruktion, tillverkningsprocesser och materialval för att ge riktlinjer om vilka alternativ som bör sållas bort. En total tillverkningskostnad per komponent beräknades liksom monteringskostnaden av de komponenter som monteras. Metoden för att ta fram total tillverkningskostnad baserades på Process Selection 4. Faktorerna som påverkar total tillverkningskostnad per komponent är volym av material och dess kostnad, ideal processkostnad (vilken inkluderar inköp av utrustning, seriestorlek och lönekostnader) och relativ kostandskoefficient (hur komponenten är utformad och lämpligt materialval med avseende på 3 Integration av konstruktion och produktion för att optimera alla delar i konstruktionen. 4 Process Selection From Design to Manufacture, sid 250 4

8 tillverkningsprocessen). Vid beräkning av monteringskostnad utnyttjades Cost of manual assembly 5 och det som inverkar är arbetskostnad, hanterings- och inpassningstid. Kostnaden för de olika varianterna på den färdiga detaljen adderades och användes som underlag för beslut om konstruktion, tillverkningsmetod och materialval. Det slutgiltiga konceptet visas i en CAD- modell för att visa dimensioner och demonstrera funktionen. För att visualisera och utvärdera konstruktionens funktioner har olika tester och en prototyp skapats. Verifiering av att konstruktionen håller för tänkta krafter gjordes med hjälp av en FEM- analys 6 på projektets CAD- modell i Autodesk Inventor. Genom att simulera och analysera hållfastheten med hjälp av datorprogramvara undviks risken att prototypen skadas. Dessutom ger detta ett mer trovärdigt resultat eftersom prototypen kan skilja sig från den tänkta lösningen i vissa avseenden. På den tillverkade prototypen genomfördes funktionella tester för att utvärdera funktionaliteten. Huvudtestet bestod av att testa vilken tid det tog för att avlägsna kontaktdonet från säkringsdosan. Detta test ansågs relevant då det fanns kundkrav att det ska gå snabbt och enkelt att koppla ifrån kontaktdonet. Testet genomfördes på ett sätt som liknar verkliga förhållanden. Test gjordes även på vikt och dimension för att kontrollera att dessa låg inom givna gränser. 5 Process Selection From Design to Manufacture, sid Finita elementmetoden är en numerisk metod för att lösa partiella differentialekvationer 5

9 3 Utgångsmaterial och Urvalsprocess Referenslösningen består av delsystem från Volvo C30 Electric, Toyota Prius och den elkonverterade Fiat 500, dessa kan ses i kapitel 2. Utifrån referenslösningen har en funktionell modell skapats som kan ses i figur 6. Den visar hur de olika delsystemen interagerar med varandra. Figur 6 - Funktionell modell av referensen Som beskrivits i föregående kapitel användes funktionell modulering för att förbättra delsystemen. Detta gjordes genom idégenerering. Re- use I detta steg ansågs orange detalj starkt nog att behållas då detta delsystem ansågs ha högt kundvärde. Re- inforce Det vore önskvärt att inte behöva använda ett verktyg för att låsa och avlägsna skruven och därmed förstärktes delsystemet fastsättningsmekanism (underlättar insättningen av kontaktdonet) via ett antal lösningskoncept för att låsa kontakten. Lösningskoncepten som idégenererades är: flaklås, sprint, remmar, fönsterlås, cykelhjälmsknäppe och fönsterhandtag. Att använda ett externt hölje är bra för säkerheten men är även en opraktisk och oönskad lösning då det är en extra detalj som inte alltid finns på plats. Genom att förstärka med funktionen; isolerande material på höljet löstes detta. Re- duce Delsystemslösningarna som lades till under föregående steg medförde att torxskruven, verktyget och det externa höljet blev överflödiga delsystem, vilka eliminerades. Re- fine De delsystem som kvarhölls från den funktionella modellen på referenslösningen, figur 6, var fastsättningsmekanism, lysdiod och hölje, vilka förfinades. Även förslagen på förbättringarna av torxskruv och verktyg förfinades. Fastsättningsmekanismen förfinades antingen med styrpinnar, 6

10 magnet, spår på sidorna eller infästningskant. Styrpinnar är till för att ta upp krafter i sidled och underlättar liksom de övriga insättningen. I projektet var det låsanordningen som var särskilt viktig i konceptet. De delsystem som genererats kombinerades på olika vis med Morfologisk matris och Pughmatris. Därefter sållades de minst lämpliga koncepten bort med viktad Pughmatris och genom diskussioner valdes sedan det bästa konceptet ut. Följande delsystem hade då sållats bort: Lysdioden har en positiv effekt om allt fungerar som det ska. Däremot kan den ge falsk trygghet om lampan exempelvis skulle gå sönder. Cykelhjälmsknäppe är i dagens utförande gjorda av plast, som ansågs vara för svagt i den här utformningen av låsmekanismen av kontaktdonet. Om den skulle tillverkas av metall är risken att det krävs för hög kraft för att öppna knäppet. Remmar ansågs ha mindre bra egenskaper vad gäller robusthet och risk för slitage. Flaklås ansågs ha dålig användarvänlighet och risken att den flexar upp av vibrationer är kritisk, samt att den komplexa konstruktionen beaktades. Fönsterlåset fungerar likt flaklåset och uppfattas mindre stabil än det. Fönsterhandtag ansågs kräva en konstruktion med hög komplexitet och svåra tillverkningsmetoder med hög kostnad som följd. Magnet ökar komplexiteten och dess nytta ifrågasattes. Spår på sidorna av kontaktdonet ansågs verka överflödigt och bidrar troligen inte till höjt kundvärde. Infästningskant var en osäkerhet i funktionalitet eftersom kontakterna sticker ut ifrån säkringsdosan och riskerar att skadas. Sprintkonstruktionen var det delsystem som återstod som lösning av låsanordning. Den ansågs ha följande egenskaper; god användarvänlighet, intuitiv, enkel och billig. Styrpinne är en enkel förfining av fastsättningsmekanism då den bidrar till en robustare konstruktion och underlättar insättning samt frånkoppling. 7

11 Den funktionella moduleringen resulterade i ett slutgiltigt koncept som bestod av; styrpinnar, faststättningsmekanism, sprintkonstruktion, extra isolerat hölje och orange detalj. Det här kan studeras i figur 7. Figur 7 - Funktionell modell för valt koncept Som kan observeras har stora förbättringar i den funktionella modellen förekommit ifrån referenslösningen (figur 6) till det valda konceptet (figur 7). Det är färre delsystem och färre oönskade funktioner, därigenom har ett högre kundvärde skapats. Nedan i figur 8 visas en principskiss på det valda konceptet. Utbyggnad av säkringsdosa Sprintar Infästning för sprintar på kontaktdonet Styrpinnar Orange och extra isolerat hölje Figur 8 - Konceptskiss för valt koncept 8

12 I tabell 1 återfinns projektets funktionsbaserade kravspecifikation av det valda konceptet. Kravspecifikationen har under projektets gång uppdaterats men huvudfunktionerna och flera principer för tilläggsfunktionerna har varit liknande under processen. Utgångspunkten för att finna lösningar har varit utifrån dessa funktioner. Koordinatsystemet som nämns i tabell 1 beskrivs i figur 9. Tabell 1 - Vinnande konceptets funktioner Huvudfunktioner Prestandamått Målvärde - Mätetal Sprintkonstruktion låser fast kontakten Kontaktdonet möjliggör strömöverföring Kraft i y - led 400 Newton (statisk) Referens Ansatt av projektgruppen Ström Ingen strömförlust Krav från Volvo Kontaktdonet bryter kontakten Ström 0 Ampere Krav från Volvo Tilläggsfunktioner Höljet uppmärksammar användaren Tid för upptäckt 2 Sekunder Ansatt av projektgruppen Höljet isolerar spänning Spänning 1 Kilovolt Krav från Volvo Styrpinnarna underlättar insättning Insättningstid 10 Sekunder Ansatt av projektgruppen Styrpinnarna tar upp kraft Kraft i x led 2000 Newton (dynamisk) Kraft i z led 400 Newton (statisk) Kontaktdonet undviker underhåll Oönskade funktioner Ansatt av projektgruppen Ansatt av projektgruppen Underhållsfri- tid 10 År Ansatt av projektgruppen Användaren avlägsnar kontaktdonet Stödjande funktioner Kontaktdonet behöver plats Avlägsningstid 5 Sekunder Krav från Volvo Dimension (hxbxl) 78x200x300 Millimeter Krav från Volvo Vikt 0,4 Kilogram Krav från Volvo X Z Y Figur 9 koordinatsystem 9

13 3.1 Slutgiltigt koncept Det valda konceptet är ett orange kontaktdon som låses fast med sprintar på ett handtag, se figur 8. Konceptet har även styrpinnar som underlättar insättning och avtagning samtidigt som dessa stödjer upp konstruktionen. Vid vidareutvecklingen av sprintfunktionen har projektet utgått från en lösning från Volvos moderna bilar av hur framlyktorna hålls på plats, se figur Figur 10 Hål (på säkringsdosa) Figur 11 Fästen (på kontaktdonet) Figur 12 - Sprint I figur 10 ses motsvarigheten till den platta som ska sitta på säkringsdosan. De svarta fästena (tänkt sitta på kontaktdonet) i figur 11, ska föras in i hålen enligt figur 10 och sedan ska sprinten föras ned i konstruktionen. Kontaktdonet ska därmed bli låst till säkringsdosan. Sprinten kan ses i figur 12. Utformningen av kontaktdonet, fästen på säkringsdosan och sprintanordningen visas i figur 13. Styrpinnarna reducerades till en eftersom det ansågs onödigt att ha två då kontaktdonet fästs på fyra olika andra ställen. Dessutom har kontaktdonet försetts med räfflor på ovansidan och en upphöjd kant för att underlätta användandet. Utbuktningar Styrpinne Sprintanordning Stopp Fästen, hål för sprint Säkringsdosan Kontaktdon Platta på säkringsdosan Figur 13 - Kontaktdon, sprint och säkringsdosa 10

14 När kontaktdonet ska sättas på plats förs den först in på styrpinnen och därefter in i de fyra fyrkantiga hålen på de utbyggda plattorna av säkringsdosan. Styrpinnen hjälper till vid inpassningen samtidigt som den även stärker upp konstruktionen vid belastningar. När kontaktdonet sitter på sin plats förs sprintanordningen ned genom kontaktdonets fästen. Sprintanordningen trycker mot plattan och den yttre fjädrande delen på fästet hos kontaktdonet buktar ut. Plattan och fästet skapar en kraft mot sprintanordningen. På sprintanordningen finns även utbuktningar som har samma form som plattans urgröpningar. När man har tryckt ner sprintanordningen i rätt läge hålls den fast. Den hålls fast av att utbuktningen passar i plattans urgröpningar och att fästets fjädrande del trycker sprintanordningen mot plattan. För att försäkra att sprintanordningen är i rätt läge finns stopp på denna som gör att den stannar samtidigt som utbuktningarna glider in i plattans urgröpningar. I figur 14 illustreras hur sprintanordningens utbuktningar och plattans urgröpningar samverkar. Platta Sprint Fästets fjädrande del Figur 14 - Genomskärning av konstruktionen i låst läge 3.2 Tillverkningsprocesser Utgående från kontaktdonets geometri är gjutning, strängpressning och formsprutning de tillverkningsprocesser som är att föredra. I de två första tillverkningsprocesserna används aluminium då det har goda mekaniska egenskaper, till exempel gott korrosionsmotstånd och hög styrka per viktenhet, för vår applikation. Formsprutningsprocessen sker i polymeren POM 7. Fördelar med materialet är att det har en god kombination av seghet, styvhet, utmattningshållfasthet och krypresistens 8. Detta material används också vanligen i snäppen vilket är en liknande applikation som projektens fästen (figur 13 och 14). I de fall kontaktdonet konstrueras i aluminium krävs det att fästena tillverkas i annat material eftersom de ska vara tillräckligt elastiska för att möjliggöra snäppfunktionen. Fästena tillverkas i detta fall separat i POM antingen i formsprutning eller extrudering. Årsproduktionen beräknas i nuläget till 1000 exemplar per år men kan komma att ökas. 7 Polyoximetylen 8 Plaster Materialval och Materialdata, sid

15 Tillverkningsmetoderna som är lämpliga för sprintanordningen var plastisk bearbetning och klippning i aluminium eller formsprutning i polymeren ABS 9. Aluminium är en lämplig metall som fungerar bra att använda i motorrummet. Det finns ingen risk att ström leds genom en aluminiumsprint från kontaktdonet då högspänningskablarna och kontaktdonet är väl isolerade. Valet av polymeren ABS till formsprutningsprocessen gjordes utifrån att fästena kommer vara i POM (oavsett tillverkningsmetod), vilket innebär att fästena inte kan tillverkas i POM på grund av adhesion 10. ABS har hög slagseghet, ythårdhet och goda lågtemperaturegenskaper vilket efterfrågas i projektets konstruktion. Den styrpinne som ska användas i konstruktionen har inte lagts någon större vikt vid eftersom tanken är att applicera Volvos befintliga styrpinne i konstruktionen. Utifrån säkringsdosan ska två aluminiumplattor byggas ut för att möjliggöra låsning med kontaktdonet. Tillverkningsmetoden av dessa plattor har inte analyserats, utan samma material som säkringsdosan ska användas. Detta på grund av anvisningar att göra noggranna analyser av ett fåtal komponenter istället för alla. Tillverkning av kontaktdonet i aluminium kräver även ett extra orange isolerande ytterhölje för att ge ökat skydd till användaren. En kostnadsanalys har utförts för att utvärdera de olika tillverkningsmetoderna och materialvalen samt ge en riktlinje på vilken tillverkningsmetod som ej bör väljas, se tabell 2. Det ska noteras att endast huvudmetoderna står nämnda i tabellen och att efterbearbetning krävs för vissa. De billigaste metoderna är sandgjutning och strängpressning, båda med extruderade fästen. Den metod som kräver minst antal operationer är formsprutning som ligger i nedre delen av prisintervallet. Vid pressgjutning, sandgjutning och strängpressning tillkommer kostnader för montering av fästen, vilket inte är fallet vid formsprutning. Dock är monteringskostanden låg jämfört med tillverkningskostnaderna. Tabell 2 - Resultat av kostnadsberäkning, kr/detalj Komponent Delar Totalt [kr] Kontaktdon: Formsprutning, POM Kontaktdon 26,7 Kontaktdon: Pressgjutning, Al Kontaktdon, fästen formsprutas 77,1 Kontaktdon, fästen extruderas 34,2 Kontaktdon: Sandgjutning, Al Kontaktdon, fästen formsprutas 64,2 Kontaktdon, fästen extruderas 21,3 Kontaktdon: Strängpressning, Al Kontaktdon, fästen formsprutas 66,4 Kontaktdon, fästen extruderas 23,5 Sprintkonstruktion: Plastisk bearbetning och klippning, Al Sprintkonstruktion 53,0 Sprintkonstruktion: Formsprutning, ABS Sprintkonstruktion 54,3 9 Akrylnitril- Butadien- Styren 10 adhesion, attraktionskraft mellan (molekylerna i) två kroppar i beröring med varandra; vidhäftning. 12

16 Nedan följer en utvärdering av de olika tillverkningsprocesserna. Projektgruppen gjorde en grundlig analys av de olika processerna baserat på funktionalitet och lämplighet. Valet har inte enbart baserats på kostnad då kostnadsberäkningar har stor känslighet för valda randvillkor. För att komma så nära slutform som möjligt vid denna komplexa konstruktion, som kontaktdonet inklusive fästen har, är formsprutning ett lämpligt val vid tillverkning i POM. Vid de båda gjutprocesserna i aluminium krävs efterbearbetning för att nå slutgiltig form, tolerans- och ytfinhetskrav, vilket ökar tid och kostnad. Vid strängpressning krävs det, som för alla andra tillverkningsprocesser, att geometrin anpassas till processen, vilket gör att utformningen av vart fästena placeras på kontaktdonet vid montering behöver tas i beaktning. Detta innebär att fästenas utformning måste ändras. I vanliga fall är formsprutning inte att föredra vid låga serier som 1000 exemplar eftersom tillverkningskostnaden av formsprutningsverktyget är hög. Fördelarna med formsprutning är att om produktionen ska ökas är processen redan etablerad. Det ska tilläggas att elbilsproduktionen än ligger i sin linda och att marknaden övergår från fossila bränslen till mera miljövänliga alternativ. Därför har projektgruppen åsikten att man bör bygga för en framtida ökad produktionsvolym. Projektet har som mål att ha ett extra isolerande hölje runt kontaktdonet. I fallet med POM är målet uppfyllt i och med användandet av polymeren. Kontaktdonet ska dessutom ha orange färg för att ge en identifikation på högspänning och uppmärksamma brukaren. En fördel med formsprutning av POM är att infärgningen kan ske i samband med processteget medan det vid aluminium krävs ett extra avslutande processteg med infärgning av det isolerade ytterhöljet. Dessutom krävs en avslutande montering av ytterhöljet på aluminiumkontaktdonet. Vid val av kontaktdon i aluminium krävs, som tidigare nämnts, komponenter i form av fästen där sprinten ska kunna föras ned och låsa kontaktdonet, samt montering av ytterhöljet. Det gör att monterings-, maskin- och distributionskostnaderna ökar och även komplexiteten av detaljer då den består av fler delar. Sprintkonstruktionens volym är låg och därför kommer vikten ej styra materialval och därmed tillverkningsprocess. Då företaget Volvo PV associeras med säkerhet bör denna aspekt särskilt främjas vid val av sprintkonstruktion, eftersom den ska uppfylla en viktig funktion ur säkerhetsperspektiv. Resonemanget i projektgruppen var att aluminium ger kunden en högre känsla av säkerhet än plast, då metall oftast har bättre hållfasthet än termoplaster som ABS är. Det finns ingen påtaglig risk att ström kan ledas genom sprintanordningen, då allt elektriskt i motorrummet är isolerat. Det slutliga valet blev ett kontaktdon formsprutat i POM. Sprintkonstruktionen är i aluminiumlegering (EN 1050A/1200A) som bearbetas med plastisk- och klippande bearbetning. Dessutom kommer utbyggnaden av säkringsdosan bestå av aluminium och styrpinnen vara enligt Volvos nuvarande utformning i härdat stål. 13

17 4 Resultat Projektets produktutvecklingsprocess, utformning av kontaktdon och dess låsanordning presenteras nedan. De ingående komponenterna är placerade i motorrummet i Volvo C30 Electric och möjliggör strömöverföring från batteriet till kraftelektroniken. En CAD- modell av den slutliga lösningen kan ses i figur Modellen har skapats utifrån konceptskissen (figur 8) med optimeringar och förändringar med avseende på tillverkningsmöjligheter och materialval. Förutom CAD- modellen finns även ritningar över konstruktionen som återfinns i bilaga 1. I figur 15 finns de ingående komponenterna separerade. För att koppla samman dessa förs det orange kontaktdonet horisontellt in i de fyra hålrummen på säkringsdosan och därefter förs sprintkonstruktionen vertikalt ned bakom säkringsdosans plattor och genom kontaktdonets fästen. För att hålla kontaktdonet på plats krävs att sprintanordningen sitter ordentligt på plats. För att försäkra detta finns urgröpningar på de utbyggda plattorna på säkringsdosan som passar med sprintanordningens utbuktningar. Säkringsdosans grundkonstruktion är inte ändrad från Volvos ursprungliga men plattor har byggts ut för att möjliggöra låsning av kontaktdonet till säkringsdosan. Sprintanordning Styrpinne Fästen, hål för sprint Kontaktdon Säkringsdosan Platta på säkringsdosan Figur 15 - Sprängmodell av kontaktdonet, säkringsdosan och sprintkonstruktionen Styrpinnen hjälper till vid insättningen och bidrar till att göra konstruktionen stabilare. I Volvos nuvarande lösning finns redan en styrpinne och projektet återanvänder dess utformning, material (härdat stål) och tillverkningsmetod. Kontaktdonet kommer att tillverkas i polymeren POM genom formsprutning. I samband med formsprutningen infärgas POM orange för att indikera högspänning och därigenom ökas säkerheten för brukaren. Polymeren uppfyller även det mekaniska krav på extra isolering och klarar av den yttre miljön i motorrummet. De tre största hålen på kontaktdonet är låsta dimensioner för elektriska kablar och isolering. Det fjärde och minsta hålet är till för styrpinnen. 14

18 Figur 16 - Kontaktdonet, säkringsdosan och sprintkonstruktionen, framifrån Figur 17 - Kontaktdonet, säkringsdosan och sprintkonstruktionen, bakifrån Då sprinten förs ned i kontaktdonet och låses krävs att de fyra fästena är elastiska och kan buktas ut, figur 18. I den figuren kan även den räfflade ovansidan av kontaktdonet ses, vilket gör det mer greppvänligt då POM har låg friktionskoefficient. Sprintkonstruktionen kommer att tillverkas i aluminium vilket har goda mekaniska egenskaper för dess ändamål, se figur 19. Fästen Hål för styrpinne Figur 18 - Kontaktdonet Figur 19 - Sprintkonstruktion 4.1 Funktionellt test Praktiska test genomfördes där de viktigaste funktionerna simulerades. De praktiska testerna utfördes på den byggda prototypen som sedan utvärderades. Dessutom kompletterades dessa tester med en hållfasthetsanalys i FEM. Prototypen kan studeras i figur 20. Figur 20 - Projektets prototyp av kontaktdonet Att avlägsna kontaktdonet under tillåten tid testades genom att låta alla gruppmedlemmar koppla loss kontaktdonet, med en hand, under tidtagning. Kontaktdonet ska kunna avlägsnas med en hand på mindre än 5 sekunder utifrån kravspecifikationen tabell 1. Dessutom gjordes ett test där man fick välja vilken hand man avlägsnar kontaktdonet. Detta för att projektgruppen anser att konstruktionen 15

19 eventuellt kan frammana till tvåhandsgrepp. För att efterlikna den verkliga situationen under motorhuven, stod alla gruppmedlemmar cirka 1 meter ifrån det uppsatta kontaktdonet under samtliga försök. Resultatet av försöket kan ses nedan i tabell 3. Testerna visar tydligt att detta infrias på prototypen. Tabell 3 - Test för avlägsning av kontaktdon Försök 1 En hand (s) Försök 2 Valfri hand (s) Karin 2,8 1,9 (en hand) Dennis 2,2 2,5 (en hand) Josefin 3,2 1,7 (en hand) Fredrik 2,6 2,9 (två händer) Jacob 1,9 0,9 (två händer) Alla delar från prototypen förutom säkringsdosan vägdes för att se till att konstruktionen uppfyllde kravspecifikationens viktkrav, tabell 1. Den verkliga produkten kan komma att väga mindre då vissa delar inte ser exakt likadana ut som i prototypen och inte består av samma material. På grund av detta kontrollerades även vikten på CAD- modellen där rätt material kunde väljas. För att kontrollera dimensionsmålens uppfyllelse mättes hur mycket plats kontaktdonet och sprintkonstruktionen kräver när dessa är låsta i säkringsdosan. Resultaten från dessa mätningar återfinns i tabell 4. Tabell 4 Vikt och dimensions test Prototyp Cad- modell Vikt (krav 400 g) 226 g (ABS) 255 g (POM) Höjd (78 mm) 75 mm 76 mm Bredd (200 mm) 155 mm 169 mm Längd (300 mm) 76 mm 75,5 mm För att verifiera att konstruktionen håller har en hållfasthetsanalys gjorts med hjälp av FEM på projektets CAD- modell, i Autodesk Inventor. Enligt kravspecifikationen är målet att konstruktionen ska hålla för 400 N i dragriktningen. För uppskattning av vad kontaktdonet klarar av gjordes tester som visade att krafter strax under 450 Newton var den belastning kontaktdonet klarade av. Det ger en säkerhetsmarginal på cirka 12 % med avseende på kravet på 400 N, tabell 1. Sträckgränsen för valt material (POM) är 65 MPa och maxspänningen vid 450 N blev 68,87 MPa, vilket ligger precis över gränsen till plasticering. I figur 21 ses att de högsta spänningarna erhålls vid fästena på kontaktdonet (gult/rött). Samtliga analyser har visat på konvergens, med en konvergenssats under 2 %, vilket visar på tillförlitlighet i resultat. 16

20 Figur 21 - FEM- analys, Spänningar vid belastning 450 N i dragriktningen Kontaktdonet ska även klara av krafter i övriga riktningar enligt kravspecifikationen och en stor del av dessa krafter tas upp av styrpinnen. Styrpinnen, vars egenskaper troligtvis påverkas mycket av härdningprocessen och dess dimensioner, har inte lagts någon större vikt vid i detta projekt, då Volvos existerande lösning är tillräckligt robust. Ingen analys av kraftpåverkan på sprintkonstruktionen har gjorts eftersom sträckgränsen är avsevärt högre för en aluminiumlegering än vald plast. Plasten, som de tunna fästena är gjorda av, kommer därför gå sönder tidigare än sprintkonstruktionen vid för hög belastning. 17

Deadline 2 Beskriv produkten

Deadline 2 Beskriv produkten Deadline 2 Beskriv produkten 2011-02-09 Grupp E2: Josefin Bertilsson Dennis Carlsson Jacob Lindberg Karin Uhlén Fredrik Öhrby Handledare: Gauti Asbjörnsson Innehållsförteckning 2 Beskriv produkten... 2

Läs mer

Deadline 3 Kartlägg kundens röst

Deadline 3 Kartlägg kundens röst Deadline 3 Kartlägg kundens röst 2011-02-16 Grupp E2: Josefin Bertilsson Dennis Carlsson Jacob Lindberg Karin Uhlén Fredrik Öhrby Handledare: Gauti Asbjörnsson Innehållsförteckning 3 Kartlägg kundens röst...

Läs mer

Deadline 4 Analysera alternativa lösningar

Deadline 4 Analysera alternativa lösningar Deadline 4 Analysera alternativa lösningar 2011-02-23 Grupp E2: Josefin Bertilsson Dennis Carlsson Jacob Lindberg Karin Uhlén Fredrik Öhrby Handledare: Gauti Asbjörnsson Innehållsförteckning 4 Analysera

Läs mer

Konstruktion av 400 V kontaktdon

Konstruktion av 400 V kontaktdon Konstruktion av 400 V kontaktdon Steg 4 Analysera alternativa lösningar Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers Tekniska Högskola Göteborg 2011-02-21 Projektgrupp E5 Anna Willhammar

Läs mer

Konstruktion av 400 V kontaktdon

Konstruktion av 400 V kontaktdon Konstruktion av 400 V kontaktdon Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers Tekniska Högskola Göteborg 2011-02-09 Projektgrupp Anna Willhammar Nathalie Sundqvist Fredrik Wiborg Sofie

Läs mer

5. Framtagning av ett vinnande koncept

5. Framtagning av ett vinnande koncept 5. Framtagning av ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering Tidigare i projektet lokaliserades starka och svaga delsystem.vid utvecklandet av nya lösningar bestämdes att så många starka delsystem

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde IKOTTME040 2009 03 01 GruppB6 5 Skapaettvinnandekoncept 5.1 Skapaalternativakonceptmedhögrekundvärde Förattfåutstörstamöjligakundvärdehosproduktenböralternativakoncepttasframsomärbättre änreferenslösningen.ettkonceptärvanligenenskiss,ettdokumentellerenenkelprototyp,somger

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen.

Grupp C5. Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Koncept framtagning Här beskrivs de olika koncept som tagits fram och vilka metoder som använts vid framtagningen. Koncepten har tagits fram genom att använda de sex olika

Läs mer

IKOT-PROJEKT. Kontaktdon till en el-bil

IKOT-PROJEKT. Kontaktdon till en el-bil IKOT-PROJEKT Kontaktdon till en el-bil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande

Läs mer

5.1 & 5.2 Generering och vidareutveckling av koncept

5.1 & 5.2 Generering och vidareutveckling av koncept 5.1 & 5.2 Generering och vidareutveckling av koncept Vid stycke 4.1 visas en lista över resultatet som gruppen fick från det brainstormingmötet som hölls, där gruppen tillsammans föreslog olika sätt som

Läs mer

Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/24/2011

Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/24/2011 GRUPP E3 Deadline 4 Analysera alternativa lösningar Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/24/2011 4 Analysera alternativa lösningar 4.1 Inventera kända koncept och idéer För att inte

Läs mer

7. Konstruera konceptet

7. Konstruera konceptet 7. Konstruera konceptet Modualisering av produkten Efter att ha uppdaterat funktionsmodellen efter vårt valda koncept har vi plockat ut tre olika moduler enligt figur nedan: Säkerhet Öppnar/Stänger Vuxen

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

Ikot steg 4. Grupp F5

Ikot steg 4. Grupp F5 Ikot steg 4 Grupp F5 Innehållsförteckning 4.1 INVERTERA KÄNDA KONCEPT OCH IDÉER... 3 4.1.1 KONKURRENTERS LÖSNINGAR... 3 Alternativ 1- Luddlåda... 3 Alternativ 2 Dike golvbrunn... 3 Alternativ 3 Filter...

Läs mer

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04

Chalmers. Steg tre. Kartlägg kundens röst. Emelie Nyberg 88-02-21. Martina Thomasson 85-02-22. Mikael Carlsson 86-03-04. Robert Eriksson 89-01-04 Chalmers Steg tre Kartlägg kundens röst Emelie Nyberg 88-02-21 Martina Thomasson 85-02-22 Mikael Carlsson 86-03-04 Robert Eriksson 89-01-04 Stefan Bröyn 89-01-11 2010-02-12 Integrerad Konstruktion och

Läs mer

7 Konstruera konceptet

7 Konstruera konceptet 7 Konstruera konceptet 7.1 Systemarkitektur Modularisering och träddiagram över modulernas gränssnitt Vi har delat upp torktumlaren i moduler utefter vårt funktionella diagram. De moduler vi kom fram till

Läs mer

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt

Inlämning etapp 4 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Inlämning etapp 4 IKOT 2011 Grupp B.5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 4 IKOT 2011-02-23 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlstedt Handledare: Joakim Johansson Innehållsförteckning

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/17/2011

Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/17/2011 GRUPP E3 Deadline 3 Beskriv produkten Niklas Bodestedt Micke Palmgren Carl Ekbäck Axel Rosander 2/17/2011 3 Kartlägg kundens röst 3.1 Voice of the customer 3.1.1 Kundkedja Vid upprättning av en Voice of

Läs mer

2.1 Kartläggning av kundens samverkan med produkten under dess livscykel

2.1 Kartläggning av kundens samverkan med produkten under dess livscykel 2.1 Kartläggning av kundens samverkan med produkten under dess livscykel Förväntan/Image Produkten ska ge ett lättanvänt och inbjudande intryck för kund och användare. En mer robust lösning är av yttersta

Läs mer

DFA2 Design For Assembly

DFA2 Design For Assembly DFA2 Design For Assembly Ämne DFA2 är till för att finna monteringssvårigheterna på produkter som monteras automatiskt. Då produkten är utformad att monteras automatiskt bidrar det till att den blir enkel

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

Inlämning steg 4. 4.1 Inventera kända koncept och idéer

Inlämning steg 4. 4.1 Inventera kända koncept och idéer Inlämning steg 4 4.1 Inventera kända koncept och idéer För att kunna förenkla framtagandet av ett vinnande koncept är det viktigt att inventera redan befintliga lösningar på liknande problem. Vid inventeringen

Läs mer

Grupp C5. 7.1 Systemarkitektur. 7.1.1 Träddiagram. 7.1.2 Modulfunktioner

Grupp C5. 7.1 Systemarkitektur. 7.1.1 Träddiagram. 7.1.2 Modulfunktioner Grupp C5 7.1 Systemarkitektur 7.1.1 Träddiagram Träddiagrammet visar gränssnitt för de olika modulerna i produkten SCREEDRY, se figur 1. Figur 1. Träddiagram över SCREEDRY 7.1.2 Modulfunktioner Nedan beskrivs

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering Nuvarande funktionsmodell av referenslösningen. Strategi Funktionsprincip Svårighetsgrad Användningsgrad Re-use Återanvända de befintliga lösningarna

Läs mer

4.1 Inventera kända koncept

4.1 Inventera kända koncept 4.1 Inventera kända koncept När man vill skapa en produkt är det viktigt att komma ihåg att man inte alltid behöver uppfinna något på nytt. I många fall finns det redan lösningar ute på marknaden som bara

Läs mer

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare.

Inlämning 3 IKOT 2011. Gruppmedlemmar. Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng. Handledare. IKOT 2011 Gruppmedlemmar Marcus Anemo Simon Hall Kristoffer Johnsen Abedin Karalic Lian Hong Zheng Handledare Göran Brännare 2 Innehållsförteckning 1 Voice of the Customer... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Resultat

Läs mer

Beskrivning av produkten

Beskrivning av produkten Beskrivning av produkten 2.1 Kartläggning av kundsamverkan under produktens livscykel Fas 1 Kunden som spekulant Under denna fas anser gruppen att de viktigaste nyckelorden för ett företags image inom

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

7.2 Detaljkonstruktion

7.2 Detaljkonstruktion 7.2 Detaljkonstruktion En CAD-modell av produkten och dess komponenter tas fram för att fastställa design och utformning. Att se en visuell modell är också till hjälp för att upptäcka vissa problem och

Läs mer

7. Konstruera Koncept

7. Konstruera Koncept 7. Konstruera Koncept 7.1 Systemarkitektur För att bestämma delar i konstruktionen som kommer att utvecklas in-house eller externt skapas nedan funktionsmodeller och ett träddiagram för att se över alla

Läs mer

Luddborttagning. Institutionen för produkt- och produktionsutveckling. Chalmers tekniska högskola Göteborg. Grupp E3.

Luddborttagning. Institutionen för produkt- och produktionsutveckling. Chalmers tekniska högskola Göteborg. Grupp E3. Luddborttagning Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola Göteborg Grupp E3 Jens Ekman 79009 Christoffer Routledge 8700 Ola Karlsson 860426 Axel Brown 860930 Jonny

Läs mer

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare Befintliga koncept Av de fem koncept som togs fram förra veckan har såddröret och mikroprepareringsskon sorterats bort eftersom det inte går att vidareutveckla dessa konceptet med avseende på Peter s såddrör.

Läs mer

Steg 5 Skapa ett vinnande koncept

Steg 5 Skapa ett vinnande koncept Steg 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Funktionell modellering För att generera fler nya koncept kan funktionell modellering användas. Funktionell modellering innefattar sex olika strategier som heter återanvända,

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer

8. Verifiera och utvärdera konceptet

8. Verifiera och utvärdera konceptet 8. Verifiera och utvärdera konceptet 8.1 Prototyptillverkning Projektgruppen har valt att göra en digitalt tillverkad prototyp. Diskussion har förts med Håkan Almius om möjligheterna att tillverka en fysisk

Läs mer

Steg 7 Konstruera konceptet, del 2. IKOT D1 tisdag den 21 april 2009

Steg 7 Konstruera konceptet, del 2. IKOT D1 tisdag den 21 april 2009 D1 Steg 7 Konstruera konceptet, del 2 0 7.2 Inledning När alla delsystem nu har utformats översiktligt och deras funktioner definierats i detalj är det dags att slutgiltigt dimensionera alla ingående komponenter

Läs mer

Midjeled till arbetsfordon

Midjeled till arbetsfordon 16 Maj 2011 Handledare: Erik K G Åberg Inst. Produkt- och Produktionsutveckling Midjeled till arbetsfordon Integrerad konstruktion och tillverkning D3 Martin Andersson 780305 Mikael Ingvarsson 890728 Linus

Läs mer

Inlämning etapp 5 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 5 IKOT 2011-02-28. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 5 IKOT 2011. Grupp B.5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 5 IKOT 2011-02-28. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 5 IKOT 2011 Grupp B.5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 5 IKOT 2011-02-28 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

7 Konstruera konceptet

7 Konstruera konceptet 7 Konstruera konceptet För att tydligare få en uppfattning om hur konceptet kommer se ut och fungera i verkligheten måste en systemarkitektur, detaljkonstruktion, produktionsanpassning och en kostnadsuppskattning

Läs mer

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

IKOT Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet. Axel Jonson. Alexander Beckmann. Marcus Sundström. Johan Ehn CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 Inledning Produkten

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept

5 Skapa ett vinnande koncept 5 Skapa ett vinnande koncept 5.1 Idégenerering Varje gruppmedlem har idégenererat egna koncept som löser huvudfunktionerna innan ett idégenereringsmöte genomfördes. Under idégenereringsmötet presenterades

Läs mer

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept Emil Larsson MF2011 Systems engineering Skolan för industriell teknik och management Mars 2009 Sammanfattning Efter i tabell

Läs mer

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4 David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L 2011-02-02 CHALMERS INLÄMNING1 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Intressenter... 3 Mål... 4 Spelregler... 4 Leveranser... 5 Avgränsningar...

Läs mer

System 144. För åkare med krav på hög flexibilitet.

System 144. För åkare med krav på hög flexibilitet. System 144. För åkare med krav på hög flexibilitet. Lastförankring är ett begrepp. Vi uppfann det. Beprövade produkter utvecklade för säkra och lönsamma transporter. Världsledande produkter. ExTe Fabriks

Läs mer

Grupp B4 2010-03- 27 Christopher Cinadr Oscar Davison Robert Kull Per Löved David Sundquist

Grupp B4 2010-03- 27 Christopher Cinadr Oscar Davison Robert Kull Per Löved David Sundquist CHALMERS IKOT 2010 7.1 Systemarkitektur Grupp B4 2010-03- 27 Christopher Cinadr Oscar Davison Robert Kull Per Löved David Sundquist Innehåll 7.1.1 Modularisering av produkten m.h.a. flödesschemat...3 7.1.2

Läs mer

Konceptgenerering. IKOT D1 söndag den 1 mars 2009

Konceptgenerering. IKOT D1 söndag den 1 mars 2009 D1 Konceptgenerering 0 Inledning Detta är slutskedet på vägen till vårat slutgiliga konceptval. Med all bakgrund och research som har tagits fram ska det nu analyseras. Med re-metoden ser vi till att få

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

4.1 Inventering av olika koncept

4.1 Inventering av olika koncept 1 4.1 Inventering av olika koncept Nedan har vi listat 5 olika koncept som vi har analyserat och jämfört med varandra. Ett av konceptet är Sandviks egna och de andra fyra är tagna ur patentdatabasen esp@cenet

Läs mer

Deadline 4. Analysera alternativa lösningar

Deadline 4. Analysera alternativa lösningar Deadline 4 Analysera alternativa lösningar Chalmers 2011 02 23 Grupp A2 Helena Almegius Fredrik Hermansson Johan Ljunggren Sofie Nilsson Marie Nydahl 4 Analysera alternativa lösningar Denna essä syftar

Läs mer

Inlämning 7 del 2 Konstruera konceptet Grupp C3

Inlämning 7 del 2 Konstruera konceptet Grupp C3 Inlämning 7 del 2 Konstruera konceptet Grupp C3 Grupp C3 Handledare: Daniel Corin Stig Sebastian Marklund 2011-03-01 Sebastian Merino Tobias Jungbark Mattias Larsson Ziad Kairouz 2 Innehållsförteckning

Läs mer

IKOT TME040. Inlämning 8. Verifiera och utvärdera konceptet. Grupp A6 VT2010

IKOT TME040. Inlämning 8. Verifiera och utvärdera konceptet. Grupp A6 VT2010 IKOT TME040 Inlämning 8 Verifiera och utvärdera konceptet VT2010 Gupp A6 består av: Hampus Bergman, Erik Hartelius, Tobias Holmström, Robert Hult och Marcus Slogén Chalmers Tekniska Högskola Innehåll 1.

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Voice of the customer

Voice of the customer Voice of the customer Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande

Läs mer

Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen

Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen 1. Definiera behov/kundnytta 2. Planera hur problemet skall lösas 3. Förstå problemet genom att ta fram kravspec 4. Generera många lösningsförslag (koncept)

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Skapa ett vinnande koncept

Skapa ett vinnande koncept Skapa ett vinnande koncept Chalmers Tekniska Högskola Produkt- & produktionsutveckling Integrerad konstruktion och tillverkning Nils Andersson, Christian Arby, Kristofer Jovanov, Fredrik Slätte och Victor

Läs mer

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 1 Sjöfartshögskolan WINDBELT Henrik Nilsson Thomas Helgesson Examensarbete 6 hp Vårterminen 2012 Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 2 Linnéuniversitetet Sjöbefälskolan Arbetets art: Titel: Författare:

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Produkten ska vara enkel att förstå och använda. Viktigt är att produkten kan förvaras på ett säkert och praktiskt sätt.

Produkten ska vara enkel att förstå och använda. Viktigt är att produkten kan förvaras på ett säkert och praktiskt sätt. Inlämning steg 2 2.1 Beställaren vill lansera produkten som effektiv, praktisk, miljövänlig och framför allt ergonomisk. En analys av produktens livscykel har gjort. Livscykeln har delats in i olika steg

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Innehållsförteckning 2 IKOT

Innehållsförteckning 2 IKOT Inlämning 7.1 IKOT Inlämningsuppgift 7.1 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen KPP306 Produkt- och processutveckling Joakim Vasilevski 10/4/2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Skisser... 3

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren

Läs mer

Steg 4 Analys av alternativa lösningar. IKOT D1 söndag den 22 februari 2009

Steg 4 Analys av alternativa lösningar. IKOT D1 söndag den 22 februari 2009 D1 Steg 4 Analys av alternativa lösningar 0 Inventering av koncept Inventeringen inleddes med en undersökning och kartläggning av befintliga lösningar och koncept med hjälp av internet (patent på dammtätningar

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

Deadline 7.1. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 7.1. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 7.1 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 7. Konstruera koncept 7.1 Systemarkitektur I detta delsteg där konceptet konstrueras skapas en systemarkitektur

Läs mer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Hus antenn är speciellt utformad för hemmabruk. Den uppfyller alla krav för optimal

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat.

Sammanfattning. Max vikt: 800 kg. Hytten skall vara dämpad. 360 synfält. Det skall vara möjligt att värma och kyla mat. Skotare Teknisk rapport - Hytt Fredrik Berglund MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren Februari 2009 Sammanfattning Till skotarkonceptet som arbetades

Läs mer

3. Kartläggning av kundens röst

3. Kartläggning av kundens röst 3. Kartläggning av kundens röst 3.1 Kartlägg användarens röst Två kundundersökningar utfördes i Göteborg för att kunna identifiera sådana krav som inte ABAS Protect AB redan har identifierats och för att

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

Platåkonsol 2420, 2425, 2426

Platåkonsol 2420, 2425, 2426 Platåkonsol 2420, 2425, 2426 2420_001 BRUKSANVISNING Innehåll Platåkonsol 2420, 2425, 2426 Innehåll ALLMÄNT...3 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER...4 Kontrollera alltid produkter och utrustning innan användning...4

Läs mer

Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles

Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles Fallstudie utförd av produktavdelningen inom additiv tillverkning Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles Ramen har tillverkats additivt i titanlegering

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16

3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav. Kundkedja. Kundundersökning. IKOT TME040 Grupp A7 CHALMERS 2009-02-16 3.1 Kartläggning och formulering av kritiska kundkrav Kundkedja Kundkedjan följer produktens fysiska resa från tillverkare till avvecklare och kapitalflödet som den orsakar. Aktörerna påverkas av myndigheternas

Läs mer

Monteringsanvisning Sektoriserad värmeväxlare

Monteringsanvisning Sektoriserad värmeväxlare Monteringsanvisning Sektoriserad värmeväxlare IM_RotaryHE_SE-0 Innehåll Innan installation, läs noggrant igenom anvisningen och förvissa dig om att du förstår innehållet. Vid frågor, var vänlig kontakta

Läs mer

SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR BALDER 210 REVOLVER TEAL

SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR BALDER 210 REVOLVER TEAL Balder 210 Revolver Teal (SP210) Manual Rel.1.2-sv-2004 SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR BALDER 210 REVOLVER TEAL Före anslutning av maskinen till batteriet läs instruktionerna noga. Lerduvekastare kan vara

Läs mer

Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction

Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction 3. Kartlägg kundens röst Kundkedja Grupp D6 Produktutvecklare Elisabeth Lee Magnus Evertsson Sandvik Mining & Construction Tillverkare Användare Myndighet Opinionsbildare Tekniker Distributör Köpare Avvecklare

Läs mer

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p Tillverkningsmetoder Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 41I34T TGIAL15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-17 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Miniräknare + Formelblad

Läs mer

http://v3.espacenet.com/publicationdetails/biblio?cc=us&nr=2007085355a1&kc=a1&ft=d&date=20070419&db=epod OC&locale=se_SE (Info taget 2009-02-18)

http://v3.espacenet.com/publicationdetails/biblio?cc=us&nr=2007085355a1&kc=a1&ft=d&date=20070419&db=epod OC&locale=se_SE (Info taget 2009-02-18) Inventering av kända koncept och idéer Via sökningar i patentdatabaser har vi hittat två patenterade lösningar för SUP mekanismen i sin helhet, men det vara bara i ett av dessa där låsningsmekanismen var

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD

FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD ANVÄNDARMANUAL FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD INSTRUKTION ENLIGT EN 13374 www.safetyrespect.se info@safetyrespect.se Tel 063-130400 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3. Säkerhetsföreskrifter 4. Infästningar 5. Bultfot 6.

Läs mer

Proffsig precision med en

Proffsig precision med en TEST Gör Det Själv testar verktyg och material för din räkning. Om du har något förslag till vad vi ska testa, så sänd oss ett mail till redaktionen@gds.se Proffsig precision med en handöverfräs Handöverfräsen

Läs mer

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter

Läs mer

3. Kartlägg kundens röst

3. Kartlägg kundens röst 3. Kartlägg kundens röst 3.1 Kartlägg och formulera kritiska kundkrav För att utveckla en produkt som uppfyller kundens krav och önskemål gäller det att lyssna på kundens röst. Med hjälp av denna, existerande

Läs mer

IKOT Inlämning 3 Kartlägg kundens röst

IKOT Inlämning 3 Kartlägg kundens röst GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 3.1 Kritiska kundkrav

Läs mer

Jigg för raka eggar SE-76

Jigg för raka eggar SE-76 Jigg för raka eggar SE-76 HYVELJÄRN Max bredd 76 mm STÄMJÄRN Placering av maskinen Slipriktning: Mot eggen. Bryningsriktning: Med eggen. Konstruktion Se illustration på nästa sida. Jiggen består av en

Läs mer

Christoffer Zandén David Karlsson Delon Mikhail Evelina Edström

Christoffer Zandén David Karlsson Delon Mikhail Evelina Edström Christoffer Zandén David Karlsson Delon Mikhail Evelina Edström INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Syfte och mål... 2 Metod... 2 CAD/FEM/Printing... 2 Gjutning... 3 Balkböjning... 4 Resultat... 5 CAD/FEM...

Läs mer

VI ÖKAR ER SÄKERHET, KVALITET OCH LÖNSAMHET.

VI ÖKAR ER SÄKERHET, KVALITET OCH LÖNSAMHET. VI ÖKAR ER SÄKERHET, KVALITET OCH LÖNSAMHET. TORQUE ELITE startade sin verksamhet 2014. Vi är ett ungt företag men personalen har lång efarenhet av arbete med moment-, lyft- och hydrauliska verktyg. Vi

Läs mer

Infästningsteknik i revetering/puts

Infästningsteknik i revetering/puts Sida 1 av 6 Diplomerad solskyddstekniker 2011 Projektarbete Grupp 3: Daniel Edberg och Jimmy Johansson Infästningsteknik i revetering/puts Innehållsförteckning Sidan Inledning 2 Skillnaden på puts och

Läs mer

Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Datum: Detaljnummer:

Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Datum: Detaljnummer: Checklista 1 för detaljer Projektnamn: Har vi sett till att detaljerna själva visar hur de skall monteras, att formen är tydlig och att de bara går att montera rätt? Har vi standardiserat detaljerna för

Läs mer

Bruksanvisning. Ronda EC

Bruksanvisning. Ronda EC Bruksanvisning Ronda EC Bäste kund, Om du följer rekommendationerna i denna bruksanvisning kommer produkten att fungera optimalt och förbli effektiv i många år. INNEHÅLL REKOMMENDATIONER OCH TIPS 3 EGENSKAPER

Läs mer

Pallboxar med svep. TTcommerce AB

Pallboxar med svep. TTcommerce AB TTcommerce AB Pallboxar med svep Pallboxar Fäll upp, fyll, fäll ihop och återanvänd! Genomtänkta lösningar behöver inte alltid vara avancerade. Våra pallboxar har pall och botten med låsningar. De bästa

Läs mer

Bilaga 8 Brainstorming

Bilaga 8 Brainstorming Bilaga 8 Brainstorming Datum: 2008 02 11 Deltagare: Maj Britt Voldby, Maria Bardun, Erik Westerlund, Thomas Nilsson, Anders Jönsson, Lars Johan Hjertz, Philip Ahlström Projektgruppen valde att ha en brainstorming

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

SOLIDWORKS SIMULATION SUITE

SOLIDWORKS SIMULATION SUITE SOLIDWORKS SIMULATION SUITE LÖSNINGAR FÖR 3D-KONSTRUKTION SIMULERINGSDRIVEN 3D-KONSTRUKTION OCH TEKNIK Tillverkare inom alla branscher har gjort virtuella 3D-simuleringar till ett värdefullt ingenjörsverktyg

Läs mer

Perma 2 VÄRMEPRESSAR. Perma 1

Perma 2 VÄRMEPRESSAR. Perma 1 Perma 2 VÄRMEPRESSAR Perma 1 VÄRMEPRESS PERMA 1 Pneumatisk med en bottenplatta Perma 1 är en elektrisk och pneumatisk värmepress avsedd för påvärmning av värmetransfers på textilier. Denna pålitliga maskin

Läs mer