NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET"

Transkript

1 aktuellt Tema Hållbarhet och miljö VTI bidrar till transport - systemets miljöanpassning Nya utmaningar med elbilssamhälle Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

2 Omställning som pockar på lösningar Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Kunskaps behov med närmast övertydlig styrka anmäler sig. Frågor om våra framtida fordon och hur de ska utvecklas och anpassas till allt högre miljökrav har stått på dagordningen i många år. Över åren har frågorna ändrat karaktär. Från 70-talets blylarm, till frågor om kvävedioxider, ozon, partiklar och numera kanske främst koldioxiden. Utsläpp till luften från för bränningsmotorer har ofta varit i fokus medan trafikbuller, landskapsutformning, trängsel och mer allmänna frågor om resurshushållning inte alltid varit lika framträdande. Just nu talar dock det mesta för att vi kommer att få vänta åtskilliga år innan koldioxidutsläppen från trafiken och fordonsflottan har minskat till långsiktigt hållbara nivåer. Många av de åtgärder som föreslås i den allmänna debatten för att lösa problemen är välmenande, men inte alltid så effektiva som man skulle önska. I alla fall inte för att få ned koldioxidutsläppen. En massiv utbyggnad av kollektivtrafiken, längre lastbilar, intelligenta transportsystem eller fler järnvägsspår och bättre förbifarter har säkert många fördelar. Men enbart sådana åtgärder klarar knappast att lösa klimathotet. Klimat och koldioxidutsläpp kan å andra sidan vara bra att ha som argument när andra tryter Det är i detta sammanhang kunskapsbehov med närmast övertydlig styrka anmäler sig. Det tog lång tid för forskarsamhället att verifiera koldioxidutsläppens samband med växthuseffekt och global uppvärmning. Och minst lika lång tid att övertyga tvehågsna beslutsfattare om faktahalten i forskningen. Faktum är att det dessutom fortfarande finns dem som avfärdar klimatforskningens slutsatser. Nu handlar det alltmer om nya kunskapsbehov inte minst i transportsektorn om hur man kan begränsa och motverka koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Det handlar om allt från drivmedel och energieffektivitet till rullmotstånd, logistik och ekonomiska styrmedel som till exempel en effektivare utsläppshandel eller utformningen av olika trafikskatter. Att bedöma nyttan, kostnaden och effekten av att vidta olika åtgärder är centralt. Det handlar också om att finna metoder för att begränsa eller mildra klimatförändringarnas effekter. När vi får häftigare temperaturväxlingar eller mer nederbörd påverkas transportsystemet på olika sätt. Kunskap för att förutse effekter, bygga annorlunda, skydda och vidta olika åtgärder för att klara transporterna, även med ett förändrat klimat, blir allt viktigare att samla in. Tålamod, envishet, optimism och en stor portion kunskap är tvingande nödvändigheter för att klara omställningen till ett hållbart transportsystem. En del av denna kunskap speglas i detta nummer av VTI aktuellt. VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström REDAKTÖR Karin Andersson I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping UPPLAGA ex ISSN TRYCK AB Danagårds Grafiska E-POST OMSLAGSBILDEN Katja Kircher PRENUMERATION VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. 2 VTI AKTUELLT NR

3 innehåll Nr Tema Hållbarhet och miljö Många lösningar kan leda till minskad klimatpåverkan och ett hållbart samhälle. I detta nummer uppmärksammas pågående projekt inom miljöområdet hos VTI VTI bidrar till transport - systemets miljöanpassning 10 Nya utmaningar med elbilssamhälle 12 Ökade koldioxid utsläpp även med fördubblad kollektivtrafik 15 Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd 8 Ny vägbelysning hur miljövänlig är den? 8 Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp 9 Att sprida transportinnovationer ny utmaning för svenska kommuner Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut 14 Minskade emissioner kan ge lägre samhällskostnader 16 Stödsystemet som vägleder dig till sparsam körning Alltid i VTI aktuellt 2 Ledare 4 I korthet notiser 17 Rapporter i korthet 23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Kerstin Robertson VTI:s värld 20 Framtidens elvägar testas i simulator 21 VTI:s styrelse växer 21 VTI välkomnar nya medarbetare 22 På jakt efter kollektivtrafikens framgångsfaktorer VTI AKTUELLT NR

4 I KORTHET Foto: Photos.com Delta i enkät om viltolyckor Osäkerheten kring mörkertalet på viltolyckor är stor och nu tar forskare hjälp av bilister för att få svar på sina frågor. Fram till årsskiftet 2014/15 kommer bilister att kunna svara på frågor om viltolyckor i en webbenkät. För att svara på enkäten behöver man inte ha varit med om någon viltolycka och enkäten är heller inte begränsad till de djur där man är skyldig att rapportera. Varje år anmäls över viltolyckor med älgar, rådjur, hjortar, vildsvin och rovdjur till polisen. Osäkerheten kring mörkertalet är dock stor och det bromsar utvecklingen av effektivare åtgärder. Enkätstudien görs tillsammans med bland annat VTI, Älgskadefondsföreningen, SLU, Bilprovningen och Trafikverket. MER INFORMATION: Foto: Eva Åström Besök i VTI:s simulator I september hade VTI i Göteborg besök av deltagarna på två olika internationella konferenser. Dels International Conference on Driver Distraction and Inattention anordnad av Safer, Fordonsoch trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers, dels International Research Council on Biomechanics of Injury med Chalmers som värd. Vid båda besöken fick konferensdeltagarna en visning av VTI:s körsimulator Sim IV. MER INFORMATION: Foto: Photos.com Potentiellt samarbete inom trafiksäkerhetsforskning China Sweden Research Centre For Traffic Safety (CTS) är ett nystartat samarbete mellan Kina och Sverige. Målet för gruppen är att reducera antalet olyckor och dödsfall i trafiken och göra trafiksäkerhet till en central del av ett hållbart samhälle i Kina. Forsknings fokus är körbeteende, väg- och fordonsdesign, avancerad teknologi för trafiksäkerhet samt utbildning och information. Styrkan med CTS är Sveriges trafiksäkerhetshistoria, nollvisionen och kunskap i kombination med partners som har kunskap om och erfarenhet av trafiksäkerhet i Kina. Partners i CTS är just nu RIOH, Chalmers, Tongji University Academy, Volvo Cars och Volvo AB. I samband med ett styrelsemöte i Göteborg besökte CTS styrelse VTI för att se på simulator Sim IV och få mer information om VTI för att avgöra om VTI kan bli en möjlig partner. Jonas Jansson Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler: Youtube: Twitter: Mynewsdesk: 4 VTI AKTUELLT NR

5 I KORTHET Foto: Hejdlösa Bilder Forskningschef på VTI får expertroll i EU:s ramprogram för forskning och innovation Foto: Eva Åström Transportforskning på agendan Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Programmet ska löpa under perioden 2014 till 2020 och kommer att ha en total budget på runt 70 miljarder euro. Astrid Linder på VTI har valts in i en av programmets expertgrupper, Smart, Green and Integrated Transport. Medlemmarna i gruppen, som valts ut bland hela sökande, har som uppgift att ge konsekvent och konsoliderad rådgivning till kommissionen under utarbetandet av ramprogrammet. Syftet är att ge de bästa förutsättningarna för EU:s arbete med forskning och innovation inom det aktuella området. Uppdraget löper under två år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. För VTI är det väldigt roligt att Astrid Linder blivit utvald till detta uppdrag. Konkurrensen runt dessa platser är hård och det visar att våra forskare och forskningschefer tillhör det absoluta toppskiktet av transportforskare i Europa, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI. Astrid Linder Nationell konferens i transportforskning gick av stapeln oktober på Chalmers i Göteborg, och är den andra i en serie årliga vetenskapliga konferenser som samlar svensk transportforskning. Flera forskare och utredare från VTI fanns på plats på konferensen som omfattade alla typer av frågor som berör transportsystemet. Yrkesverksamma inom branschen fick möjlighet att ta del av de senaste forskningsrönen från svenska forskare inom transportområdet. Årets program erbjöd närmare 70 bidrag i tre parallella sessioner. Konferensen arrangeras av olika parter varje år men är ett gemensamt initiativ från VTI, Chalmers, Göteborgs universitet, Centrum för transportstudier, KTH, Linköpings universitet, Samot vid Karlstads universitet och Lunds universitet. VTI AKTUELLT NR

6 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ VTI bidrar till transportsystemets miljöanpassning Sveriges Riksdag fattade 1999 beslut om ett antal miljökvalitetsmål. De numera 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Minst åtta av miljökvalitetsmålen har direkt betydelse för transportsektorn. Dessa miljömål ligger, tillsammans med de transport politiska målen om tillgänglighet, säkerhet och hälsa, till grund för miljöforskningen på VTI. VTI ligger sedan länge i framkant när det gäller kunskap om bildning och emissioner av inandningsbara slitagepartiklar och buller. Partikelhalterna i många svenska städer överskrider de gränsvärden som är uppsatta av EU och partiklar studeras både i fält och under kontrollerade laboratorieförhållanden i VTI:s provvägsmaskin. Med hjälp av provvägsmaskinen kan även toxiciteten från slitagepartiklar som är genererade under kontrollerade förhållanden undersökas. Åtgärder mot höga partikelhalter i stadsmiljö studeras i försök i samarbete med Stockholms Stad och påbörjades Projekten som är 6 VTI AKTUELLT NR

7 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ kopplade till försöken undersöker förutsättningarna för att minska emissionerna av dessa partiklar genom dammbindning och städning. Även partikelemissioner i väg- och järnvägstunnlar studeras ur ett åtgärdsperspektiv eftersom halterna i tunnlar är särskilt höga och flera stora infrastrukturprojekt med tunnlar för närvarande planeras. Vägytan påverkar bulleremissionen och andra miljöeffekter Det går att minska bullret med hjälp av dränerande asfalt. Denna asfalt är porös och minskar bullret dels genom att luft i däckens mönster dräneras bort, istället för att pumpas ut och in i kontaktytan, dels genom absorption, på samma sätt som till exempel bullerdämpande innertak i kontorsmiljö. Ett annat sätt att reducera buller på vissa typer av vägytor är att slipa bort topparna på uppstickande stenar i beläggningen och på så sätt ge däcken en slätare yta att rulla på. Försök med slipad asfalt pågår just nu, bland annat i och omkring Linköping. I två nystartade projekt studerar forskarna om slipning av vägar kan förbättra vägytans egenskaper vad gäller buller, rullmotstånd, friktion, slitage och partikelbildning. Även rullmotståndet som påverkar bränsleförbrukningen kan påverkas positivt av slipning. Genom att rullmotståndet analyseras behandlas även frågeställningen om hur energianvändningen kan minskas sett i ett livscykelperspektiv. Växtlighet för ett gott stadsklimat Gröna ytor, planteringar och träd i städer är viktiga för människors välmående på flera sätt och därför studeras vegetationens effekt på luftföroreningshalterna. Vegetation i staden minskar utspädningen av de lokala utsläppen, samtidigt som föroreningarna kan filtreras bort då luften passerar genom grönskan. Vid rätt placering kan vegetation också användas för att minska damning och exponeringen av föroreningar. En barriär kan även bestå av byggnader och till exempel bullerplank, som båda har stor inverkan på spridningen av föroreningar i staden. Vegetationens ökning av fuktigheten kan också ge positiva effekter gällande damning. Beräkning av utsläpp viktig fråga I alla sammanhang där luftmiljön i stadsmiljö eller klimatpåverkan från trafiken I samarbete med andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. ska studeras behövs kunskaper om hur stora utsläppen från trafiken är. Inom miljöforskningen på VTI används bland annat utsläppsmodellen HBEFA, som tar hänsyn till olika fordonsslag, vägtyper och körförhållanden. För mer detaljerade beräkningar har VTI utvecklat modellen Veto som beräknar energibehov för körning baserat på en detaljerad beskrivning av fordon, vägförhållanden och körbeteende. För att kunna beräkna påverkan på utsläppen från till exempel korsningar och slipade vägar behöver dessa modeller kunna arbeta tillsammans. Det pågår just nu ett arbete med att koppla samman och vidareutveckla modellerna med nya mätdata för att kunna ge högkvalitativa emissionsberäkningar. Ett av de program som utvecklats vid VTI är Coldstart. Det används i ett pågående projekt för att beräkna hur mycket emissioner som uppkommer på grund av kallstarter i Sverige, hur dessa ska kunna minimeras genom att beräkna optimal tid för användning av motorvärmare samt om det är effektivare att värma smörjoljan än kylvattnet. Ändrat klimat ändrad väghållning I och med att klimatet förändras, ändras även förutsättningarna för vinterväghållningen. Plogningstillfällena blir färre och saltanvändningen minskar med det varmare klimatet, men behovet av vinterdriftsåtgärder kommer enligt klimatscenarierna att skilja sig åt i olika delar av landet. I vissa delar kan saltanvändningen till och med öka. På grund av Sveriges olika klimatzoner är det också svårt att förutse exakt vilken påverkan klimatförändringarna kommer att ha på de svenska vägarnas beteende och livslängd. Statens kostnader för vinterväghållning förutspås dock förbli oförändrade men beredskapen bör inte sänkas, då de mer extrema tillfällena med nederbörd förutsägs öka. VTI har tillsammans med andra nordiska forskningsorganisationer och myndigheter ett pågående samarbete som går ut på att konstruera en modell för att kunna förutsäga varaktigheten av kemiska halkbekämpningsåtgärder under olika förhållanden. Med en sådan modell finns möjligheter att effektivisera saltningen och på så vis minska spridningen av föroreningar i området kring vägar samt uppnå ett effektivare arbetsflöde för väghållare. Landskapet i infrastrukturplaneringen Landskapet och dess natur- och kulturvärden kommer allt mer i fokus i infrastrukturplaneringen. Till skillnad mot exempelvis buller och förorening, som är lätt att sätta siffror på, behöver natur- och kulturvärdena ofta andra tillvägagångssätt för att ges en rättmätig behandling i planeringsprocessen. Nyligen publicerade VTI tillsammans med LTU och SLU ett förslag till angreppssätt för att tydligare lyfta fram landskapets värden i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. Begreppet långsiktigt hållbar utveckling inkluderar såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter och är en nödvändighet för hela samhällsutvecklingen, inte minst transportsektorn. I samarbete med andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. Detta kommer att resultera i ett planeringsverktyg som kan användas av bland annat Trafikverket, entreprenörer och byggbranschen. Underlag för transportsektorns miljöanpassning Projekten ovan är några exempel som visar på bredden i VTI:s miljöforskning. I samverkan med myndigheter och forskningsutförare i Sverige och utomlands tar VTI kontinuerligt fram kunskap som bidrar till transportsektorns miljöanpassning inte bara i Sverige utan även internationellt. Kerstin Robertson MER INFORMATION: Text: Karin Andersson Foto: Photos.com VTI AKTUELLT NR

8 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Ny vägbelysning hur miljövänlig är den? Offentlig utomhusbelysning kräver mycket energi och har lång livslängd. Det finns stora vinster att hämta vid byte till ny, energieffektiv belysning. Men vilka lampor är bäst ur miljösynpunkt om man räknar in hela livscykeln från tillverkning till avfall? I ett nystartat projekt är målet att ta fram ett kunskapsunderlag för att kunna peka ut viktiga miljömått som kan användas för att identifiera belysning som är både energieffektiv, miljövänlig och klimatneutral. Dessutom medverkar VTI i framtagandet av internationella rekommendationer för hur man kan minimera miljöeffekterna av belysning. Den snabba utvecklingen av energieffektiv belysning gör att marknaden svämmar över av nyproducerade lampor som inte blivit fullt ut undersökta med tanke på miljöaspekter. Ny energieffektiv belysning verkar lovande ur flera aspekter men det saknas en övergripande kunskap om miljöeffekterna. VTI ska därför ta fram en översikt avseende livscykelanalys, hållbarhet, CO 2 och energiprestanda gällande ny offentlig utomhusbelysning, säger VTI-forskaren Annika Jägerbrand. Besparingspotentialen är mycket hög när nya energieffektiva lampor ersätter traditionell belysning. Ett exempel från en gång- och cykelväg i Stockholm visar att energivinsten blev hela 80 % där kvicksilverlampor byttes mot Led-lampor. Men det finns också negativa sidor som på senare år har uppmärksammats. Exempel på faktorer som minskar miljövänligheten är läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly som gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall. Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp Underlaget på våra vägar spelar en viktig roll både ur trafiksäkerhetsoch hållbarhetssynpunkt. I ett första pilotprojekt visar VTI-tester att slipning av asfaltsvägar kan ge goda men kortvariga effekter i form av minskat buller och minskad bränsleförbrukning. I två nya forskningsprojekt kommer detta nu att utredas vidare. Testet genomfördes på E4:an vid Huskvarna på en 65 meter lång och en meter bred teststräcka där ytan slipades ner med endast några millimeter. Därefter mättes resultatet, som visade att bullernivån minskade med 1-3 db och rullmotståndet med 4-7 procent. Slutsatserna av detta är att bränsleförbrukningen och bullernivån kan minskas på denna typ av vägyta. För att utreda detta vidare har två större projekt nu startats upp, med finansiering från Mistra och Vinnova. Projekten genomförs i samarbete med Linköpings Universitet, Trafikverket och företagen HTC Sweden AB, Svevia och Projektengagemang. Målen för de nya projekten är att genomföra mer omfattande försök där slipningens effekter på såväl buller och rullmotstånd som friktion och slitage kan utredas. Även livscykelkostnaderna för slipning av vägar ska undersökas, både ekonomiska och miljömässiga. I VTI:s provvägsmaskin kommer slipningens inverkan på emissioner av inandningsbara slitagepartiklar att studeras. Andra frågor som också återstår att få svar på är hur Läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall. Projektet kommer att redovisas i en VTI rapport i slutet av Finansiering för projektet kommer från Energimyndigheten och Trafikverket sponsrar medverkan i framtagandet av internationella rekommendationer. Text: Eva Åström Foto: Katja Kircher Annika Jägerbrand Närbild på den slipade asfalten på E4:an vid Huskvarna. länge den positiva effekten av slipningen består, vilka typer av vägytor som slipningen är effektiv på och om resultaten skiljer sig mellan hög- och lågtrafikerade vägar. Parallellt med VTI:s tester jobbar Linköpings universitet och HTC med produktutveckling och affärsplan. Text: Karin Andersson Foto: Ulf Sandberg Mats Gustafsson 8 VTI AKTUELLT NR

9 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Att sprida transportinnovationer ny utmaning för svenska kommuner År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det målet har regeringen satt upp. För att nå dit krävs stora omställningar av olika slag. Forskaren Åsa Aretun har nyligen påbörjat ett projekt där hon hoppas kunna bidra till en del. Det handlar om att visa på hur kommuner kan utveckla sitt arbete med att få fler elfordon att rulla i städerna. Jag har precis gjort en första inventering av hur Linköpings och Norrköpings kommun arbetar när de planerar för att göra det enkelt att ladda elbilar i nya bostadsområden, säger Åsa Aretun på VTI. Så här långt tyder hennes analys på att kommunerna i dagsläget inte arbetar systematiskt med den här frågan. Nytänkande behövs kring biltrafiken I analysen har Åsa tittat på kommunernas planering av två nya stadsdelar, Saltängen i Norrköping och Vallastaden i Linköping. Båda fallen handlar om så kallade förtätningsprojekt, det vill säga nya bostadsområden som ska göra städerna tätare och mer sammanhållna. I frågan om hållbara transporter kopplat till de nya stadsdelarna ligger kommunernas fokus på att bygga infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafiken samt resandet med kollektivtrafik, säger Åsa Aretun. Hon menar att det här är helt rätt och måste vara prioritet ett även i fortsättningen. Samtidigt finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att den biltrafik som ändå existerar ska se ut. Den ska så klart vara så miljövänlig som det bara går. Och då behöver så många som möjligt av de kilometer som körs med bil köras på alternativa bränslen. Med andra ord kan man säga att kommunerna får ytterligare en fråga, en utmaning, på sitt bord nämligen att sprida transportinnovationer. I det här fallet handlar det om att få fler elfordon att rulla i städerna. I den kommande stadsdelen Vallastaden i Linköping bygger man infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafik samt resande med kollektivtrafik. Det finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att existerande biltrafik ska se ut. Kommunerna känner osäkerhet Men det här med att sprida innovationer är en fråga som Åsa med respekt ser att kommunala politiker och tjänstemän känner stor osäkerhet kring. När projektet är klart i mitten av 2015 kan läget på den punkten förhoppningsvis ha ändrats. Redan nu är Åsa på det klara med att det här är en fråga som, för att den ska slå igenom, måste drivas högt upp på strategisk nivå i den kommunala organisationen. Hon tror också att svenska kommuner kan hämta en hel del inspiration från Nederländerna som räknas som ett föregångsland när det gäller att planera för framtidens hållbara städer och sprida transportinnovationer. Projektet som Åsa Aretun leder ingår i ett större forskningsprojekt om elbilar som finansieras av Energimyndigheten. VTI och Linköpings universitet driver projektet i samverkan med Linköpings kommun, Norrköpings kommun och en handfull företag. Text: Katarina Nestor Illustration: Okidoki Arkitekter AB Åsa Aretun VTI AKTUELLT NR

10 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Nya utmaningar med elbilssamhälle Hur väl rustade är kommuner och räddningstjänst? Elbilar ställer nya krav på hur räddningstjänsten ska agera vid trafik - olyckor. Vilka kemikalier det finns och hur elkablarna är dragna är viktig information när räddningstjänster kan behöva släcka eller använda sina skärverktyg. Vi har bensinbilar, dieselbilar, gasbilar och elbilar i trafik samtidigt. Förr eller senare kolliderar de med varandra och då kan det bli underliga följdkonsekvenser, säger Jan Wenäll, som är forskningsingenjör på VTI. I ett nytt projekt ska VTI nu undersöka hur rustade kommunerna är inför ett elbilssamhälle och hur beredskapen ser ut hos landets räddningstjänster. Under oktober fanns det totalt elbilar och elhybridbilar registrerade i Sverige vilket är en ökning med 96 bilar jämfört med september. När dessa fordon är inblandade i en trafikolycka kan det innebära utmaningar för räddningstjänsten som snabbt behöver veta vad det är för typ av bil som de möts av på olycksplatsen. Risken för elstötar och kortslutning är troligen inte svårt att bemästra, räddningstjänsten vet redan hur man tar hand om tåg, spårvagnar och tunnelbana som alla drivs med el. Jag tror helt enkelt att det är kemin runt omkring nya batterier som är det som vi vet lite för lite om, säger Jan Wenäll. Fler kemikalier på vägarna I framtiden kan det bli fler kemikalier i bilarna och en del kräver speciell släckteknik. Det kan vara kemikalier som det är direkt olämpligt att spruta vatten på. En annan fråga är hur kemikalierna påverkar personal som polis, ambulanspersonal, räddningstjänst och eventuellt skadade personer. Samhället behöver ha en beredskap för att inte bli tagna på sängen när olyckan är framme, säger Jan Wenäll. Även om räddningstjänst har kunskap om hur de ska hantera frågan om vad som kan bli strömförande så är det ändå aktuellt att styrka förberedelserna. När räddningstjänst kommer till en olycksplats kan de behöva veta vad det är för typ av bil. Om de behöver använda sina skärverktyg är det till exempel viktigt Vi vill se vilken beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar. att veta hur elkablarna är dragna, säger Christina Stave, forskare på VTI. Projektet genomförs genom intervjuer med olika räddningstjänster och av representanter från kommuner. En fråga som diskuteras är hur räddningstjänsten snabbt kan få information. Räddningstjänsten har en önskan om att kunna söka på registreringsnummer för att få information om vilken typ av fordon som väntar dem på en olycksplats, säger Christina Stave. Tvärtom hade oroat mer De förväntade resultaten i projektet är kunskap om den beredskap som krävs för ett ökat användande av elbilar. Att se vilka resurser kommunerna planerar avsätta, attityder hos användare samt effekter på energi-, effektbehov och miljöpåverkan ingår också i arbetet. Vi pratar om vad de i dag känner till och hur de får information samt vad alla inblandade i dag ser för risker. Det första jag reagerar på är att information inte sker per automatik när det kommer ut fordon med nya energikällor. Räddningstjänsterna är sina egna organisationer och stöds med information och utbildning men många har själva fått leta efter information, säger Christina Stave. Forskarna på VTI anser att mer kunskap och information är nödvändig men att omställningen till ett elbilssamhälle inte ska dramatiseras för mycket. Hade det varit tvärtom, att de flesta bilarna i dag var elbilar och att bensindrivna bilar började komma ut på vägarna hade nog oron varit ännu större, säger Christina Stave. Projektet ska leda fram till att nya kontakter etableras och redan upparbetade samarbeten ska vidareutvecklas. Vi vill se vilken beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar, hur de tänker samt vilka samarbeten de har med till exempel räddningstjänster och länsstyrelser, säger Hans Antonsson, forskare på VTI. Projektet startades förra året och avslutas Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder Annelie Carlson 10 VTI AKTUELLT NR

11 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut På våra folkvalda politikers axlar vilar ansvaret att fatta beslut om miljöåtgärder. Beslut som ska gå i linje med våra lagar och samtidigt vara samhällsekonomiskt försvarbara. Sakkunniga tjänstemän har också stort inflytande, eftersom de ofta står bakom underlagen som ligger till grund för besluten. Ett VTI-projekt har i en tidigare etapp visat att ekonomiska underlag ofta saknas. Beslut om miljökvalitetsnormer har då utformats utan att ha föregåtts av samhällsekonomiska analyser. Nu visar experiment som VTI genomfört bland studenter att olika utbildning och personliga preferenser kan påverka miljöpolitiska beslut i offentliga organisationer. Det finns många omständigheter som kan påverka hur en tjänsteman väljer att fatta ett beslut. Detta har bland annat flera statsvetenskapliga studier av tjänstemannabeteende satt fingret på. Motstridiga mål som tvingats jämkas samman, målstyrning genom olämpliga nyckeltal och tjänstemannens kön och utbildning är några exempel på vanliga påverkansfaktorer. Forskningsprojekt inom VTI har tittat på hur det gått till när beslut kring miljökvalitetsnormer fattats och sett att beslut ibland har fattats på bristfälliga grunder. Nu har jag tillsammans med Lena Nerhagen och Roger Pyddoke fördjupat analysen av hur olika faktorer, exempelvis utbildning och personliga preferenser, kan påverka miljöpolitiska beslut, berättar VTI-forskaren Johanna Jussila Hammes. Alla grupper, oavsett utbildning, fattade beslut som gick längre än det rent samhällsekonomiskt motiverade. Biologer och samhällsvetare verkar påverkas av sina privata värderingar i högre utsträckning och väljer mer kostsamma miljöåtgärder med mindre hänsyn till nyttan från dem. Nationalekonomerna väljer något mer samhällsekonomiskt effektiva miljölösningar, fortsätter Johanna. Blivande tjänstemän bör utbildas i en metodik som fungerar I en av studierna har en teoretisk modell som vidareutvecklar resultaten från experimentet tagits fram. Utifrån teorin kan man förklara varför nationalekonomer, men inte biologer eller samhällsvetare, justerar sin privata värdering av miljökvalitén utifrån den information de får om det samhällsekonomiskt optimala valet. Resultaten visar på den sårbarhet som finns i vårt politiska system när det gäller miljöbeslut. Enskilda tjänstemäns privata värderingar riskerar att få större inflytande än allmänhetens värderingar. Vår slutsats är att myndigheterna behöver ha en strategi för sina tjänstemän och utbilda dem i samhällsekonomisk konsekvensanalys som är ett verktyg för att sammanställa hur ett beslut påverkar olika delar av samhället, avslutar Johanna Jussila Hammes. Johanna Jussila Hammes Text: Marika Lund Foto: Photos.com Besluten gick längre än det samhällsekonomiskt motiverade Nyligen genomfördes ett experiment som gick ut på att se hur studenter med olika utbildningsbakgrund biologi, nationalekonomi och samhällsvetenskap kunde hantera hypotetiska, men realistiska, tjänstemannabeslut. I ena fallet skulle de, i rollen som kommunal tjänsteman, välja en åtgärd för att minska näringshalten i en sjö. I det andra fallet skulle de, som statlig tjänsteman, rekommendera en bindande nationell haltgräns. Beslutsunderlaget var konstruerat med en konflikt mellan det samhällsekonomiskt effektiva och det miljömässigt naturliga tillståndet. VTI AKTUELLT NR

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

DINA VAL SPELAR ROLL

DINA VAL SPELAR ROLL DINA VAL SPELAR ROLL Vad? Interreg-projektet Green Drive Region jobbar för att du som bilist enkelt ska kunna byta till fordon som drivs av el, vätgas eller biodrivmedel som till exempel biogas och biodiesel.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Utlysningen, myndigheternas önskemål Halvtidsutvärderingen Processer före beslut om ändrade nationella styrmedel Exempel

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Transportsystemet och klimatet

Transportsystemet och klimatet Transportsystemet och klimatet (BIL Sweden, Almedalen 2011) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Några hållpunkter Transportsektorns klimatpåverkan

Läs mer

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland Projekttitel: Främjande av elbilar och dess infrastruktur Plats: Östergötland Submission date: 2016-01-

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet

Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets uppdrag är att erbjuda vägledning för hållbar upphandling, miljöledning

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City

Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer