NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET"

Transkript

1 aktuellt Tema Hållbarhet och miljö VTI bidrar till transport - systemets miljöanpassning Nya utmaningar med elbilssamhälle Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

2 Omställning som pockar på lösningar Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Kunskaps behov med närmast övertydlig styrka anmäler sig. Frågor om våra framtida fordon och hur de ska utvecklas och anpassas till allt högre miljökrav har stått på dagordningen i många år. Över åren har frågorna ändrat karaktär. Från 70-talets blylarm, till frågor om kvävedioxider, ozon, partiklar och numera kanske främst koldioxiden. Utsläpp till luften från för bränningsmotorer har ofta varit i fokus medan trafikbuller, landskapsutformning, trängsel och mer allmänna frågor om resurshushållning inte alltid varit lika framträdande. Just nu talar dock det mesta för att vi kommer att få vänta åtskilliga år innan koldioxidutsläppen från trafiken och fordonsflottan har minskat till långsiktigt hållbara nivåer. Många av de åtgärder som föreslås i den allmänna debatten för att lösa problemen är välmenande, men inte alltid så effektiva som man skulle önska. I alla fall inte för att få ned koldioxidutsläppen. En massiv utbyggnad av kollektivtrafiken, längre lastbilar, intelligenta transportsystem eller fler järnvägsspår och bättre förbifarter har säkert många fördelar. Men enbart sådana åtgärder klarar knappast att lösa klimathotet. Klimat och koldioxidutsläpp kan å andra sidan vara bra att ha som argument när andra tryter Det är i detta sammanhang kunskapsbehov med närmast övertydlig styrka anmäler sig. Det tog lång tid för forskarsamhället att verifiera koldioxidutsläppens samband med växthuseffekt och global uppvärmning. Och minst lika lång tid att övertyga tvehågsna beslutsfattare om faktahalten i forskningen. Faktum är att det dessutom fortfarande finns dem som avfärdar klimatforskningens slutsatser. Nu handlar det alltmer om nya kunskapsbehov inte minst i transportsektorn om hur man kan begränsa och motverka koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Det handlar om allt från drivmedel och energieffektivitet till rullmotstånd, logistik och ekonomiska styrmedel som till exempel en effektivare utsläppshandel eller utformningen av olika trafikskatter. Att bedöma nyttan, kostnaden och effekten av att vidta olika åtgärder är centralt. Det handlar också om att finna metoder för att begränsa eller mildra klimatförändringarnas effekter. När vi får häftigare temperaturväxlingar eller mer nederbörd påverkas transportsystemet på olika sätt. Kunskap för att förutse effekter, bygga annorlunda, skydda och vidta olika åtgärder för att klara transporterna, även med ett förändrat klimat, blir allt viktigare att samla in. Tålamod, envishet, optimism och en stor portion kunskap är tvingande nödvändigheter för att klara omställningen till ett hållbart transportsystem. En del av denna kunskap speglas i detta nummer av VTI aktuellt. VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn. VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. ANSVARIG UTGIVARE Helena Sederström REDAKTÖR Karin Andersson I REDAKTIONEN Marika Lund Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping UPPLAGA ex ISSN TRYCK AB Danagårds Grafiska E-POST OMSLAGSBILDEN Katja Kircher PRENUMERATION VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. 2 VTI AKTUELLT NR

3 innehåll Nr Tema Hållbarhet och miljö Många lösningar kan leda till minskad klimatpåverkan och ett hållbart samhälle. I detta nummer uppmärksammas pågående projekt inom miljöområdet hos VTI VTI bidrar till transport - systemets miljöanpassning 10 Nya utmaningar med elbilssamhälle 12 Ökade koldioxid utsläpp även med fördubblad kollektivtrafik 15 Mindre miljöpåverkan med intelligenta förarstöd 8 Ny vägbelysning hur miljövänlig är den? 8 Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp 9 Att sprida transportinnovationer ny utmaning för svenska kommuner Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut 14 Minskade emissioner kan ge lägre samhällskostnader 16 Stödsystemet som vägleder dig till sparsam körning Alltid i VTI aktuellt 2 Ledare 4 I korthet notiser 17 Rapporter i korthet 23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Kerstin Robertson VTI:s värld 20 Framtidens elvägar testas i simulator 21 VTI:s styrelse växer 21 VTI välkomnar nya medarbetare 22 På jakt efter kollektivtrafikens framgångsfaktorer VTI AKTUELLT NR

4 I KORTHET Foto: Photos.com Delta i enkät om viltolyckor Osäkerheten kring mörkertalet på viltolyckor är stor och nu tar forskare hjälp av bilister för att få svar på sina frågor. Fram till årsskiftet 2014/15 kommer bilister att kunna svara på frågor om viltolyckor i en webbenkät. För att svara på enkäten behöver man inte ha varit med om någon viltolycka och enkäten är heller inte begränsad till de djur där man är skyldig att rapportera. Varje år anmäls över viltolyckor med älgar, rådjur, hjortar, vildsvin och rovdjur till polisen. Osäkerheten kring mörkertalet är dock stor och det bromsar utvecklingen av effektivare åtgärder. Enkätstudien görs tillsammans med bland annat VTI, Älgskadefondsföreningen, SLU, Bilprovningen och Trafikverket. MER INFORMATION: Foto: Eva Åström Besök i VTI:s simulator I september hade VTI i Göteborg besök av deltagarna på två olika internationella konferenser. Dels International Conference on Driver Distraction and Inattention anordnad av Safer, Fordonsoch trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers, dels International Research Council on Biomechanics of Injury med Chalmers som värd. Vid båda besöken fick konferensdeltagarna en visning av VTI:s körsimulator Sim IV. MER INFORMATION: Foto: Photos.com Potentiellt samarbete inom trafiksäkerhetsforskning China Sweden Research Centre For Traffic Safety (CTS) är ett nystartat samarbete mellan Kina och Sverige. Målet för gruppen är att reducera antalet olyckor och dödsfall i trafiken och göra trafiksäkerhet till en central del av ett hållbart samhälle i Kina. Forsknings fokus är körbeteende, väg- och fordonsdesign, avancerad teknologi för trafiksäkerhet samt utbildning och information. Styrkan med CTS är Sveriges trafiksäkerhetshistoria, nollvisionen och kunskap i kombination med partners som har kunskap om och erfarenhet av trafiksäkerhet i Kina. Partners i CTS är just nu RIOH, Chalmers, Tongji University Academy, Volvo Cars och Volvo AB. I samband med ett styrelsemöte i Göteborg besökte CTS styrelse VTI för att se på simulator Sim IV och få mer information om VTI för att avgöra om VTI kan bli en möjlig partner. Jonas Jansson Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler: Youtube: Twitter: Mynewsdesk: 4 VTI AKTUELLT NR

5 I KORTHET Foto: Hejdlösa Bilder Forskningschef på VTI får expertroll i EU:s ramprogram för forskning och innovation Foto: Eva Åström Transportforskning på agendan Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Programmet ska löpa under perioden 2014 till 2020 och kommer att ha en total budget på runt 70 miljarder euro. Astrid Linder på VTI har valts in i en av programmets expertgrupper, Smart, Green and Integrated Transport. Medlemmarna i gruppen, som valts ut bland hela sökande, har som uppgift att ge konsekvent och konsoliderad rådgivning till kommissionen under utarbetandet av ramprogrammet. Syftet är att ge de bästa förutsättningarna för EU:s arbete med forskning och innovation inom det aktuella området. Uppdraget löper under två år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. För VTI är det väldigt roligt att Astrid Linder blivit utvald till detta uppdrag. Konkurrensen runt dessa platser är hård och det visar att våra forskare och forskningschefer tillhör det absoluta toppskiktet av transportforskare i Europa, säger Jonas Jansson, avdelningschef på VTI. Astrid Linder Nationell konferens i transportforskning gick av stapeln oktober på Chalmers i Göteborg, och är den andra i en serie årliga vetenskapliga konferenser som samlar svensk transportforskning. Flera forskare och utredare från VTI fanns på plats på konferensen som omfattade alla typer av frågor som berör transportsystemet. Yrkesverksamma inom branschen fick möjlighet att ta del av de senaste forskningsrönen från svenska forskare inom transportområdet. Årets program erbjöd närmare 70 bidrag i tre parallella sessioner. Konferensen arrangeras av olika parter varje år men är ett gemensamt initiativ från VTI, Chalmers, Göteborgs universitet, Centrum för transportstudier, KTH, Linköpings universitet, Samot vid Karlstads universitet och Lunds universitet. VTI AKTUELLT NR

6 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ VTI bidrar till transportsystemets miljöanpassning Sveriges Riksdag fattade 1999 beslut om ett antal miljökvalitetsmål. De numera 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Minst åtta av miljökvalitetsmålen har direkt betydelse för transportsektorn. Dessa miljömål ligger, tillsammans med de transport politiska målen om tillgänglighet, säkerhet och hälsa, till grund för miljöforskningen på VTI. VTI ligger sedan länge i framkant när det gäller kunskap om bildning och emissioner av inandningsbara slitagepartiklar och buller. Partikelhalterna i många svenska städer överskrider de gränsvärden som är uppsatta av EU och partiklar studeras både i fält och under kontrollerade laboratorieförhållanden i VTI:s provvägsmaskin. Med hjälp av provvägsmaskinen kan även toxiciteten från slitagepartiklar som är genererade under kontrollerade förhållanden undersökas. Åtgärder mot höga partikelhalter i stadsmiljö studeras i försök i samarbete med Stockholms Stad och påbörjades Projekten som är 6 VTI AKTUELLT NR

7 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ kopplade till försöken undersöker förutsättningarna för att minska emissionerna av dessa partiklar genom dammbindning och städning. Även partikelemissioner i väg- och järnvägstunnlar studeras ur ett åtgärdsperspektiv eftersom halterna i tunnlar är särskilt höga och flera stora infrastrukturprojekt med tunnlar för närvarande planeras. Vägytan påverkar bulleremissionen och andra miljöeffekter Det går att minska bullret med hjälp av dränerande asfalt. Denna asfalt är porös och minskar bullret dels genom att luft i däckens mönster dräneras bort, istället för att pumpas ut och in i kontaktytan, dels genom absorption, på samma sätt som till exempel bullerdämpande innertak i kontorsmiljö. Ett annat sätt att reducera buller på vissa typer av vägytor är att slipa bort topparna på uppstickande stenar i beläggningen och på så sätt ge däcken en slätare yta att rulla på. Försök med slipad asfalt pågår just nu, bland annat i och omkring Linköping. I två nystartade projekt studerar forskarna om slipning av vägar kan förbättra vägytans egenskaper vad gäller buller, rullmotstånd, friktion, slitage och partikelbildning. Även rullmotståndet som påverkar bränsleförbrukningen kan påverkas positivt av slipning. Genom att rullmotståndet analyseras behandlas även frågeställningen om hur energianvändningen kan minskas sett i ett livscykelperspektiv. Växtlighet för ett gott stadsklimat Gröna ytor, planteringar och träd i städer är viktiga för människors välmående på flera sätt och därför studeras vegetationens effekt på luftföroreningshalterna. Vegetation i staden minskar utspädningen av de lokala utsläppen, samtidigt som föroreningarna kan filtreras bort då luften passerar genom grönskan. Vid rätt placering kan vegetation också användas för att minska damning och exponeringen av föroreningar. En barriär kan även bestå av byggnader och till exempel bullerplank, som båda har stor inverkan på spridningen av föroreningar i staden. Vegetationens ökning av fuktigheten kan också ge positiva effekter gällande damning. Beräkning av utsläpp viktig fråga I alla sammanhang där luftmiljön i stadsmiljö eller klimatpåverkan från trafiken I samarbete med andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. ska studeras behövs kunskaper om hur stora utsläppen från trafiken är. Inom miljöforskningen på VTI används bland annat utsläppsmodellen HBEFA, som tar hänsyn till olika fordonsslag, vägtyper och körförhållanden. För mer detaljerade beräkningar har VTI utvecklat modellen Veto som beräknar energibehov för körning baserat på en detaljerad beskrivning av fordon, vägförhållanden och körbeteende. För att kunna beräkna påverkan på utsläppen från till exempel korsningar och slipade vägar behöver dessa modeller kunna arbeta tillsammans. Det pågår just nu ett arbete med att koppla samman och vidareutveckla modellerna med nya mätdata för att kunna ge högkvalitativa emissionsberäkningar. Ett av de program som utvecklats vid VTI är Coldstart. Det används i ett pågående projekt för att beräkna hur mycket emissioner som uppkommer på grund av kallstarter i Sverige, hur dessa ska kunna minimeras genom att beräkna optimal tid för användning av motorvärmare samt om det är effektivare att värma smörjoljan än kylvattnet. Ändrat klimat ändrad väghållning I och med att klimatet förändras, ändras även förutsättningarna för vinterväghållningen. Plogningstillfällena blir färre och saltanvändningen minskar med det varmare klimatet, men behovet av vinterdriftsåtgärder kommer enligt klimatscenarierna att skilja sig åt i olika delar av landet. I vissa delar kan saltanvändningen till och med öka. På grund av Sveriges olika klimatzoner är det också svårt att förutse exakt vilken påverkan klimatförändringarna kommer att ha på de svenska vägarnas beteende och livslängd. Statens kostnader för vinterväghållning förutspås dock förbli oförändrade men beredskapen bör inte sänkas, då de mer extrema tillfällena med nederbörd förutsägs öka. VTI har tillsammans med andra nordiska forskningsorganisationer och myndigheter ett pågående samarbete som går ut på att konstruera en modell för att kunna förutsäga varaktigheten av kemiska halkbekämpningsåtgärder under olika förhållanden. Med en sådan modell finns möjligheter att effektivisera saltningen och på så vis minska spridningen av föroreningar i området kring vägar samt uppnå ett effektivare arbetsflöde för väghållare. Landskapet i infrastrukturplaneringen Landskapet och dess natur- och kulturvärden kommer allt mer i fokus i infrastrukturplaneringen. Till skillnad mot exempelvis buller och förorening, som är lätt att sätta siffror på, behöver natur- och kulturvärdena ofta andra tillvägagångssätt för att ges en rättmätig behandling i planeringsprocessen. Nyligen publicerade VTI tillsammans med LTU och SLU ett förslag till angreppssätt för att tydligare lyfta fram landskapets värden i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. Begreppet långsiktigt hållbar utveckling inkluderar såväl miljömässiga som ekonomiska och sociala aspekter och är en nödvändighet för hela samhällsutvecklingen, inte minst transportsektorn. I samarbete med andra länder håller VTI på att utveckla ett ramverk för hållbarhetsbedömning av vägprojekt under projektnamnet Sunra. Detta kommer att resultera i ett planeringsverktyg som kan användas av bland annat Trafikverket, entreprenörer och byggbranschen. Underlag för transportsektorns miljöanpassning Projekten ovan är några exempel som visar på bredden i VTI:s miljöforskning. I samverkan med myndigheter och forskningsutförare i Sverige och utomlands tar VTI kontinuerligt fram kunskap som bidrar till transportsektorns miljöanpassning inte bara i Sverige utan även internationellt. Kerstin Robertson MER INFORMATION: Text: Karin Andersson Foto: Photos.com VTI AKTUELLT NR

8 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Ny vägbelysning hur miljövänlig är den? Offentlig utomhusbelysning kräver mycket energi och har lång livslängd. Det finns stora vinster att hämta vid byte till ny, energieffektiv belysning. Men vilka lampor är bäst ur miljösynpunkt om man räknar in hela livscykeln från tillverkning till avfall? I ett nystartat projekt är målet att ta fram ett kunskapsunderlag för att kunna peka ut viktiga miljömått som kan användas för att identifiera belysning som är både energieffektiv, miljövänlig och klimatneutral. Dessutom medverkar VTI i framtagandet av internationella rekommendationer för hur man kan minimera miljöeffekterna av belysning. Den snabba utvecklingen av energieffektiv belysning gör att marknaden svämmar över av nyproducerade lampor som inte blivit fullt ut undersökta med tanke på miljöaspekter. Ny energieffektiv belysning verkar lovande ur flera aspekter men det saknas en övergripande kunskap om miljöeffekterna. VTI ska därför ta fram en översikt avseende livscykelanalys, hållbarhet, CO 2 och energiprestanda gällande ny offentlig utomhusbelysning, säger VTI-forskaren Annika Jägerbrand. Besparingspotentialen är mycket hög när nya energieffektiva lampor ersätter traditionell belysning. Ett exempel från en gång- och cykelväg i Stockholm visar att energivinsten blev hela 80 % där kvicksilverlampor byttes mot Led-lampor. Men det finns också negativa sidor som på senare år har uppmärksammats. Exempel på faktorer som minskar miljövänligheten är läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly som gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall. Slipade asfaltsvägar kan minska buller och utsläpp Underlaget på våra vägar spelar en viktig roll både ur trafiksäkerhetsoch hållbarhetssynpunkt. I ett första pilotprojekt visar VTI-tester att slipning av asfaltsvägar kan ge goda men kortvariga effekter i form av minskat buller och minskad bränsleförbrukning. I två nya forskningsprojekt kommer detta nu att utredas vidare. Testet genomfördes på E4:an vid Huskvarna på en 65 meter lång och en meter bred teststräcka där ytan slipades ner med endast några millimeter. Därefter mättes resultatet, som visade att bullernivån minskade med 1-3 db och rullmotståndet med 4-7 procent. Slutsatserna av detta är att bränsleförbrukningen och bullernivån kan minskas på denna typ av vägyta. För att utreda detta vidare har två större projekt nu startats upp, med finansiering från Mistra och Vinnova. Projekten genomförs i samarbete med Linköpings Universitet, Trafikverket och företagen HTC Sweden AB, Svevia och Projektengagemang. Målen för de nya projekten är att genomföra mer omfattande försök där slipningens effekter på såväl buller och rullmotstånd som friktion och slitage kan utredas. Även livscykelkostnaderna för slipning av vägar ska undersökas, både ekonomiska och miljömässiga. I VTI:s provvägsmaskin kommer slipningens inverkan på emissioner av inandningsbara slitagepartiklar att studeras. Andra frågor som också återstår att få svar på är hur Läckage av bly samt höga halter av koppar, zink och bly gör att vissa lampor måste klassas som miljöfarligt avfall. Projektet kommer att redovisas i en VTI rapport i slutet av Finansiering för projektet kommer från Energimyndigheten och Trafikverket sponsrar medverkan i framtagandet av internationella rekommendationer. Text: Eva Åström Foto: Katja Kircher Annika Jägerbrand Närbild på den slipade asfalten på E4:an vid Huskvarna. länge den positiva effekten av slipningen består, vilka typer av vägytor som slipningen är effektiv på och om resultaten skiljer sig mellan hög- och lågtrafikerade vägar. Parallellt med VTI:s tester jobbar Linköpings universitet och HTC med produktutveckling och affärsplan. Text: Karin Andersson Foto: Ulf Sandberg Mats Gustafsson 8 VTI AKTUELLT NR

9 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Att sprida transportinnovationer ny utmaning för svenska kommuner År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det målet har regeringen satt upp. För att nå dit krävs stora omställningar av olika slag. Forskaren Åsa Aretun har nyligen påbörjat ett projekt där hon hoppas kunna bidra till en del. Det handlar om att visa på hur kommuner kan utveckla sitt arbete med att få fler elfordon att rulla i städerna. Jag har precis gjort en första inventering av hur Linköpings och Norrköpings kommun arbetar när de planerar för att göra det enkelt att ladda elbilar i nya bostadsområden, säger Åsa Aretun på VTI. Så här långt tyder hennes analys på att kommunerna i dagsläget inte arbetar systematiskt med den här frågan. Nytänkande behövs kring biltrafiken I analysen har Åsa tittat på kommunernas planering av två nya stadsdelar, Saltängen i Norrköping och Vallastaden i Linköping. Båda fallen handlar om så kallade förtätningsprojekt, det vill säga nya bostadsområden som ska göra städerna tätare och mer sammanhållna. I frågan om hållbara transporter kopplat till de nya stadsdelarna ligger kommunernas fokus på att bygga infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafiken samt resandet med kollektivtrafik, säger Åsa Aretun. Hon menar att det här är helt rätt och måste vara prioritet ett även i fortsättningen. Samtidigt finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att den biltrafik som ändå existerar ska se ut. Den ska så klart vara så miljövänlig som det bara går. Och då behöver så många som möjligt av de kilometer som körs med bil köras på alternativa bränslen. Med andra ord kan man säga att kommunerna får ytterligare en fråga, en utmaning, på sitt bord nämligen att sprida transportinnovationer. I det här fallet handlar det om att få fler elfordon att rulla i städerna. I den kommande stadsdelen Vallastaden i Linköping bygger man infrastruktur med tanke på att öka gång- och cykeltrafik samt resande med kollektivtrafik. Det finns anledning för kommunerna att fundera över hur de vill att existerande biltrafik ska se ut. Kommunerna känner osäkerhet Men det här med att sprida innovationer är en fråga som Åsa med respekt ser att kommunala politiker och tjänstemän känner stor osäkerhet kring. När projektet är klart i mitten av 2015 kan läget på den punkten förhoppningsvis ha ändrats. Redan nu är Åsa på det klara med att det här är en fråga som, för att den ska slå igenom, måste drivas högt upp på strategisk nivå i den kommunala organisationen. Hon tror också att svenska kommuner kan hämta en hel del inspiration från Nederländerna som räknas som ett föregångsland när det gäller att planera för framtidens hållbara städer och sprida transportinnovationer. Projektet som Åsa Aretun leder ingår i ett större forskningsprojekt om elbilar som finansieras av Energimyndigheten. VTI och Linköpings universitet driver projektet i samverkan med Linköpings kommun, Norrköpings kommun och en handfull företag. Text: Katarina Nestor Illustration: Okidoki Arkitekter AB Åsa Aretun VTI AKTUELLT NR

10 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Nya utmaningar med elbilssamhälle Hur väl rustade är kommuner och räddningstjänst? Elbilar ställer nya krav på hur räddningstjänsten ska agera vid trafik - olyckor. Vilka kemikalier det finns och hur elkablarna är dragna är viktig information när räddningstjänster kan behöva släcka eller använda sina skärverktyg. Vi har bensinbilar, dieselbilar, gasbilar och elbilar i trafik samtidigt. Förr eller senare kolliderar de med varandra och då kan det bli underliga följdkonsekvenser, säger Jan Wenäll, som är forskningsingenjör på VTI. I ett nytt projekt ska VTI nu undersöka hur rustade kommunerna är inför ett elbilssamhälle och hur beredskapen ser ut hos landets räddningstjänster. Under oktober fanns det totalt elbilar och elhybridbilar registrerade i Sverige vilket är en ökning med 96 bilar jämfört med september. När dessa fordon är inblandade i en trafikolycka kan det innebära utmaningar för räddningstjänsten som snabbt behöver veta vad det är för typ av bil som de möts av på olycksplatsen. Risken för elstötar och kortslutning är troligen inte svårt att bemästra, räddningstjänsten vet redan hur man tar hand om tåg, spårvagnar och tunnelbana som alla drivs med el. Jag tror helt enkelt att det är kemin runt omkring nya batterier som är det som vi vet lite för lite om, säger Jan Wenäll. Fler kemikalier på vägarna I framtiden kan det bli fler kemikalier i bilarna och en del kräver speciell släckteknik. Det kan vara kemikalier som det är direkt olämpligt att spruta vatten på. En annan fråga är hur kemikalierna påverkar personal som polis, ambulanspersonal, räddningstjänst och eventuellt skadade personer. Samhället behöver ha en beredskap för att inte bli tagna på sängen när olyckan är framme, säger Jan Wenäll. Även om räddningstjänst har kunskap om hur de ska hantera frågan om vad som kan bli strömförande så är det ändå aktuellt att styrka förberedelserna. När räddningstjänst kommer till en olycksplats kan de behöva veta vad det är för typ av bil. Om de behöver använda sina skärverktyg är det till exempel viktigt Vi vill se vilken beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar. att veta hur elkablarna är dragna, säger Christina Stave, forskare på VTI. Projektet genomförs genom intervjuer med olika räddningstjänster och av representanter från kommuner. En fråga som diskuteras är hur räddningstjänsten snabbt kan få information. Räddningstjänsten har en önskan om att kunna söka på registreringsnummer för att få information om vilken typ av fordon som väntar dem på en olycksplats, säger Christina Stave. Tvärtom hade oroat mer De förväntade resultaten i projektet är kunskap om den beredskap som krävs för ett ökat användande av elbilar. Att se vilka resurser kommunerna planerar avsätta, attityder hos användare samt effekter på energi-, effektbehov och miljöpåverkan ingår också i arbetet. Vi pratar om vad de i dag känner till och hur de får information samt vad alla inblandade i dag ser för risker. Det första jag reagerar på är att information inte sker per automatik när det kommer ut fordon med nya energikällor. Räddningstjänsterna är sina egna organisationer och stöds med information och utbildning men många har själva fått leta efter information, säger Christina Stave. Forskarna på VTI anser att mer kunskap och information är nödvändig men att omställningen till ett elbilssamhälle inte ska dramatiseras för mycket. Hade det varit tvärtom, att de flesta bilarna i dag var elbilar och att bensindrivna bilar började komma ut på vägarna hade nog oron varit ännu större, säger Christina Stave. Projektet ska leda fram till att nya kontakter etableras och redan upparbetade samarbeten ska vidareutvecklas. Vi vill se vilken beredskap kommuner har och hur de hanterar situationen med fler elbilar, hur de tänker samt vilka samarbeten de har med till exempel räddningstjänster och länsstyrelser, säger Hans Antonsson, forskare på VTI. Projektet startades förra året och avslutas Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder Annelie Carlson 10 VTI AKTUELLT NR

11 TEMA HÅLLBARHET OCH MILJÖ Tjänstemäns privata värderingar kan få inflytande på miljöbeslut På våra folkvalda politikers axlar vilar ansvaret att fatta beslut om miljöåtgärder. Beslut som ska gå i linje med våra lagar och samtidigt vara samhällsekonomiskt försvarbara. Sakkunniga tjänstemän har också stort inflytande, eftersom de ofta står bakom underlagen som ligger till grund för besluten. Ett VTI-projekt har i en tidigare etapp visat att ekonomiska underlag ofta saknas. Beslut om miljökvalitetsnormer har då utformats utan att ha föregåtts av samhällsekonomiska analyser. Nu visar experiment som VTI genomfört bland studenter att olika utbildning och personliga preferenser kan påverka miljöpolitiska beslut i offentliga organisationer. Det finns många omständigheter som kan påverka hur en tjänsteman väljer att fatta ett beslut. Detta har bland annat flera statsvetenskapliga studier av tjänstemannabeteende satt fingret på. Motstridiga mål som tvingats jämkas samman, målstyrning genom olämpliga nyckeltal och tjänstemannens kön och utbildning är några exempel på vanliga påverkansfaktorer. Forskningsprojekt inom VTI har tittat på hur det gått till när beslut kring miljökvalitetsnormer fattats och sett att beslut ibland har fattats på bristfälliga grunder. Nu har jag tillsammans med Lena Nerhagen och Roger Pyddoke fördjupat analysen av hur olika faktorer, exempelvis utbildning och personliga preferenser, kan påverka miljöpolitiska beslut, berättar VTI-forskaren Johanna Jussila Hammes. Alla grupper, oavsett utbildning, fattade beslut som gick längre än det rent samhällsekonomiskt motiverade. Biologer och samhällsvetare verkar påverkas av sina privata värderingar i högre utsträckning och väljer mer kostsamma miljöåtgärder med mindre hänsyn till nyttan från dem. Nationalekonomerna väljer något mer samhällsekonomiskt effektiva miljölösningar, fortsätter Johanna. Blivande tjänstemän bör utbildas i en metodik som fungerar I en av studierna har en teoretisk modell som vidareutvecklar resultaten från experimentet tagits fram. Utifrån teorin kan man förklara varför nationalekonomer, men inte biologer eller samhällsvetare, justerar sin privata värdering av miljökvalitén utifrån den information de får om det samhällsekonomiskt optimala valet. Resultaten visar på den sårbarhet som finns i vårt politiska system när det gäller miljöbeslut. Enskilda tjänstemäns privata värderingar riskerar att få större inflytande än allmänhetens värderingar. Vår slutsats är att myndigheterna behöver ha en strategi för sina tjänstemän och utbilda dem i samhällsekonomisk konsekvensanalys som är ett verktyg för att sammanställa hur ett beslut påverkar olika delar av samhället, avslutar Johanna Jussila Hammes. Johanna Jussila Hammes Text: Marika Lund Foto: Photos.com Besluten gick längre än det samhällsekonomiskt motiverade Nyligen genomfördes ett experiment som gick ut på att se hur studenter med olika utbildningsbakgrund biologi, nationalekonomi och samhällsvetenskap kunde hantera hypotetiska, men realistiska, tjänstemannabeslut. I ena fallet skulle de, i rollen som kommunal tjänsteman, välja en åtgärd för att minska näringshalten i en sjö. I det andra fallet skulle de, som statlig tjänsteman, rekommendera en bindande nationell haltgräns. Beslutsunderlaget var konstruerat med en konflikt mellan det samhällsekonomiskt effektiva och det miljömässigt naturliga tillståndet. VTI AKTUELLT NR

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Sammanfattning av rapport 2010 /11:RFR3 Civilutskottet,Trafikutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden Hållbara städer med fokus på transporter,

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Författare: Erik Uhlin Datum: 2014-06-18 Delprogram: Transporteffektivitet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Olle Johansson VD, Power Circle. Bollnäs 2013-11-28

Olle Johansson VD, Power Circle. Bollnäs 2013-11-28 Olle Johansson VD, Power Circle Bollnäs 2013-11-28 OM POWER CIRCLE POLITIK OCH MILJÖ VARFÖR ELEKTRIFIERING? Interna'onellt; 1. Security of supply minskat beroende av importerad olja 2. Förbä>rad lu?kvalitet

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Ägs gemensamt av: Staten (Miljödepartementet) Sveriges kommuner och landsting Svenskt Näringsliv Mer info: www.miljostyrning.se

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer