Motioner och yttranden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner och yttranden"

Transkript

1 Motioner och yttranden LRF Halland regionstämma 2015 Rubrik Lokalavdelning 1 Ansvaret för venåtgärder Spannarp, Träslöv, Himledalen Östra LRF 2 Vendrag - laxöring - övergödning Västra Kungsbacka LRF 3 Ansvarstagande vid rensning av Årstads LRF vendrag 4 Tillsynsavgift för brukande i Kungsäters LRF venskyddsområde 5 Enskilda avlopp Harplinge LRF 6 Torvmarker läcker CO2 Tvååkers LRF 7 Lösning av tvister inom skogsnäringen Unnaryds LRF via skiljenämnd 8 Förgröning vallodling Västra Kungsbacka LRF 9 Igenväxning i mellanbygd till följd av mark i träda Gällinge-Idala-Förlanda LRF 10 Likvärdiga och förenklade regler för myndighetsutövning 11 Avskaffning av beteslagstiftning för mjölkkor 12 Åtgärder för säkra svensk livsmedelsproduktion Getinge- Steninge- Rävinge LRF Harplinge LRF Kungsäters LRF 13 Säkerställande av Karup och livsmedelsförsörjning Våxtorps LRF 14 Leasingavtal för elbilar Torup-Kinnared LRF 15 Indragen tidningsutdelning Årstads LRF 16 Strängare regler för omhändertagandet Derome LRF av övergivna fordon 1/24

2 Motion nr 1: Ansvaret för venåtgärder Spannars LRF, Träslövs LRF, Himledalens Östra LRF Venfrågor har blivit en stor fråga mycket på grund av venrådens bildande. Utredningar som gjorts och görs skapar många frågetecken. Dels utgångsvärden som är teoretiskt tagna utifrån mallar och dels slutmål. Hur de skall nås och genomföras? Kostnaden för det hela är flera miljarder. Som det verkar idag kommer lantbruket bli tvingat ta stora delar av kostnaden. Det är inte rimligt lägga detta på en redan hårt uts bransch i en konkurrensuts omvärld. Här måste samhället gå in och ta en mycket stor del av dessa kostnader. Venfrågan har också blivit en stor fråga på kommunal nivå. Industrietableringar, väg- och husbyggnationer ger hårdgjorda ytor som ger snabbare ven. Samhällsbyggnation kräver mer ansvar från kommunen för utsläppen i diken, bäckar och åar. Är det vi markägare som ska lära kommunen hur vnet påverkar vår näring eller? Man får uppfningen konsulterna kommunen anlitar har för liten kunskap om ämnet eller är det beställaren som gjort fel? Vi yrkar LRF jobbar för samhället tar största kostnaden för åtgärderna LRF påverkar det bildas paraplyorganisationer för hjälp till venråden, dikningsföretagen och enskilda för genomförandet av åtgärderna på lokal nivå LRF bistår dikningsföretag och enskilda juridiskt vid tvister LRF verkar för beslutsunderlagen inför åtgärderna bygger på verkliga förhållanden och venstatus. LRF ser till det anställs en person med huvudansvar för venfrågor i varje region regionstämman antar den och skickar den vidare till riksförbundet som motion eller skrivelse. Krister Stenberg, Spannarp, Gösta Thorbjörnsson, Träslöv, Kåre Kristensson och Thomas Bengtsson, Himledalens östra Regionstyrelsens yttrande: motion nr 1 Sammanfning av motionens innehåll De tre LRF-avdelningarna lyfter i sin motion en grundläggande fråga om vem som egentligen bär ansvaret för venåtgärder. De menar såväl utgångsvärden som mål och genomförandesätt är teoretiska antaganden. I en redan uts bransch läggs ytterligare enorma kostnader på lantbruket när EUs vendirektiv nu ska införas. 2/24

3 Vidare menar motionärerna kommuner inte har kunskapen om följderna av det som sker vid tätortsutbyggnad, med fler och större hårdgjorda ytor, och undanlåter dessutom utreda detta. I stället ger man lantbruket ansvaret för vnet. Motionärerna vill LRF ska påverka samhället ta större andel av kostnaderna, LRF hjälper till starta en organiserad hjälp för venråd och dikningsföretag liksom en juridisk hjälp vid tvistemål. Vidare vill de LRF ska arbeta för verkliga värden ska användas för venstatus i stället för de teoretiska som gäller idag, och LRF anställer en person som ansvarar för dessa frågor i varje region. LRF arbetar med slå fast övergripande mål för påverkansarbetet när det gäller införandet av EUs vendirektiv och lägger stor kraft vid detta just nu. Följande fyra teser ligger som uttalade mål. Att lantbrukare och andra boende på landsbygden ska känna de blir lyssnade till och de kan påverka beslut om statusklassning och åtgärder. Att den svenska tillämpningen av vendirektivet inte ska medföra någon konkurrensnackdel för svenska lantbrukare. Att det måste ske politiska avvägningar mellan vendirektivets mål om venkvalitet och konkurrenskraft. Att åtgärderna inte ska leda till minskad matproduktion eller hindra tillväxt i lantbruket. I motionen finns önskemål om samhället ska ta största delen av kostnaderna för åtgärder. LRF arbetar idag på olika nivåer med framföra konsekvenserna av direktivets mål och åtgärder är undermåligt utredda och fördelningseffekter inte finns beskrivna. Motionärerna pekar också på en osäkerhetsfaktor, nämligen samhället har valt beräknade värden på venstatusen i våra vendrag, i stället för analyserade prover. Sannolikt är detta ändå ett bättre värde eftersom årsmånsvariationen är stor och väldigt många prov måste tas under olika perioder av året för få fram ett genomsnittligt värde, som troligen inte blir säkrare än de beräknade. Motionärerna önskar stöttning och hjälp till venråd och dikningsföretag från LRF genom paraplyorganisationer, samt även juridisk hjälp vid tvister. LRF jobbar idag aktivt med företräda medlemmarnas intressen i arbetet med den nya venförvaltningen, både regionalt, nationellt och internationellt. Under våren 2015 arrangeras informationsträffar för kommungrupperna. I Halland finns 15 venråd, ett för varje å. På webbplatsen kan man se hur ett venråd arbetar, ge synpunkter och ställa frågor. Det finns även bra möjligheter utbyta 3/24

4 erfarenheter mellan dessa grupper. I frågan om juridisk hjälp vid tvister kan LRF bistå med råd, men det krävs prejudicerande intresse för LRF ska kunna gå in i enskilda ärenden. I takt med regnen ökar minskar det allmänna kunnandet om vendränering. Varken kommuner eller konsultföretag har den kompetens för förstå lantbrukets avrinningssystem. Ett exempel på detta är dikningsföretag förbises vid samråd om exempelvis exploatering. Slutligen vill motionären LRF anställer en person i varje region med ansvar för venfrågor. Under våren 2015 anställer LRF fem experter inom äganderätt- och venfrågor. Dessa kommer vara placerade på olika platser i Sverige, bland annat Halland. regionstyrelsen får i uppdrag utforma en motion till riksförbundsstämman angående ansvaret för venåtgärder i samhället. Motion nr 2: Vendrag laxöring övergödning Västra Kungsbacka LRF Lantbrukaren har som regel alltid följt samtliga rekommendationer från LRFs konsultationskontakter om sina marker vid vendrag. På senare år har regnmängden ökat markant vid särskilda tillfällen och därför påkallat uppmärksamhet vid flera vendrag. Inom vissa området där kommunen har godkänt bebyggelse detta utan hänsyn av tak och garagefart med mera vilket har medföra regn fyllt åar och vendrag till bristningsgränsen. Någon dag senare är bäckar tomma på ven, speciellt då det är flera bäckar som fungerar som barnkammare till laxöringar. Detta är en katastrof för jordbruk och laxöring överallt. Det har också förekommit lantbrukaren utpekats som syndabock för eventuella övergödningssituationer. Han ska inte åläggas särskild betalning eller ställas i rättsligt svaromål i händelse av denna situation, därför ber vi regionstyrelsen upptar till riksförbundsstyrelsen: värna om laxöringarna dess barnkammare och tillse så vendrag inte töms på ven verka för lantbrukarens rätt vid övergödningssituationer inte ska åläggas honom särskild betalning eller ställas i rättsligt svaromål venfällor vid venbäckar kunde vara en bra lösning i flera fall. 4/24

5 Regionstyrelsens yttrande: motion nr 2 Sammanfning av motionens innehåll Västra Kungsbackas LRF pekar på problematiken med ökande nederbördsmängder som tillsammans med en växande areal av tak- och hårdgjorda ytor som samlar ven, ger översvämningsproblem för jordbruket i flacka områden. Man kritiserar kommunen för ha godkänt bebyggelse av bostadsområden, utan någon analys av hur stora mängder ven som området samlar in. Detta ven leder initialt till översvämning och därefter, när vnet runnit undan, till låga venflöden, vilket påverkar lekplatser för fisk negativt. Det näringsläckage som sker vid stora venmängder leder, enligt motionären, till en orättmätig kritik mot jordbruket. Motionären vill LRF verkar för jordbruket inte ska ansvara för övergödning på grund av de stora flödena från hårdgjorda ytor. Vidare vill man värna om laxöringarnas lekområden genom skapa jämnare flöden, där man föreslår så kallade venfällor som en tänkbar lösning. Västra Kungsbacka LRF lyfter i sin motion frågan om de ojämna venflöden i vendrag som uppstår på grund av stora uppsamlingsytor av regnven, exempelvis vid nya bostadsområden. Samhället har inte undersökt mängderna ven innan bygglov har beslutats. Motionären vill också de näringsämnen som vid översvämningar sköljs ut med vendrag, inte skall belasta lantbruket, vilket sker idag. Man ger förslag på möjliga lösningar på problemet i form av s.k. venfällor. Motionären har på ett framsynt sätt inte bara pekat på ett problem, utan även visat på en möjlighet komma tillrätta med detta. Det ligger i samhällets intresse ge laxöringen möjlighet överleva och en dialog med kommunen bör påbörjas där problemlösningarna läggs fram. Ärendet är dock inte så beskaffat det motiverar en riksåtgärd, utan LRF:s kommungrupp bör vara en lämplig part hantera frågan. Att verka för friskrivning för det näringsläckage som sker vid översvämningar, så inte lantbrukarna får ansvaret för detta, bedöms vara en olämplig väg gå. Däremot bör en förhandling med kommunen om de åtgärder som förslaget beskriver ge en förbättrad situation även i översvämningsproblematiken. motionen härmed ska anses besvarad. 5/24

6 Motion nr 3: Ansvarstagande vid rensning av vendrag Årstads LRF Våra vendrag drabbas ibland av problem med översvämningar. Med de förändringar av hur nederbörden kommer med stora mängder på kort tid blir det viktigare våra vendrag fungerar bra. Dessutom släpps alltmer dagven från vägar och hårdgjorda ytor. Detta gör vendragen fylls snabbare. Detta ställer stora krav på våra lite större vendrag måste kunna svälja stora mängder ven om inte våra grödor, hus, broar och vägar ska bli skadade eller t.o.m förstörda. Dessutom kan viktig infrastruktur i samhället som vägar och järnvägar skadas vid höga flöden. Till detta kommer mycket för lantbruket viktiga näringsämnen sköljs med vid översvämning och reningsverk kan t.o.m tvingas brädda. Samtidigt som det är mycket viktigt värna om bra och levande venvendrag med hög ekologisk status måste dessa kunna ta emot stora mängder ven. Vad som inte hängt med i utvecklingen är upprensning i och utmed vendragen. Det finns många särintressen som vill ha mer eller mindre igenväxning i våra vendrag för gynna fiskar och venlevande organismer i åarna. Bottenslam bör inte röras av samma anledning. Mitt i allt detta finns ingen som vill ta ett helhetsgrepp med ansvar för dessa frågor. Därför yrkar vi: LRF utreder vad som gäller för rensning i och vid sidan av våra svenska vendrag. man tar ett helhetsgrepp och utreder vad och hur våra vendrag ska skötas för klara stora nederbördsmängder i framtiden så stora ekonomiska värden inte går till spillo? Dessutom vill vi: LRF verkar för det avsätts ekonomiska resurser från stat, län och kommun för de åtgärder som behövs. Detta då översvämningar kan komma bli ett ännu större samhällsproblem i framtiden och det då inte är rimligt berörda markägare intill vendraget ska bära dessa kostnader. Årstads LRF avdelning med omnejd Regionstyrelsens yttrande: motion nr 3 Sammanfning av motionens innehåll Årstads LRF lyfter frågan om rensning av vendrag. Avdelningen söker en bättre helhetssyn i denna fråga, som med ökande nederbördsmängder har blivit central. En större mängd dagven än förut från vägar och hårdgjorda ytor ger en omedelbar reaktion till vendragen, jämfört med den nederbörd som hamnar på en åker och som 6/24

7 sakta filtreras genom dräneringssystemet. Motionären pekar på de särintressen som berörs av frågan, där en intressegrupp gärna ser en viss igenväxning. Inte heller finns det någon samsyn om vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller rensning av bottenslam. Årstads LRF vill se ett helhetsgrepp i frågan om hur vendragen ska skötas för klara stora nederbördsmängder, och utan samtidigt missgynna förhållandena för fisk och venlevande organismer. Motionären vill även LRF verkar för lantbruket inte ska behöva stå för de stora ekonomiska risker som dåligt rensade vendrag innebär. I motionären lyfts det som var LRF Hallands viktigaste fråga vid den årliga resan med landshövdingen Vid denna besöktes bland annat Getinge, strax efter översvämningen där. Direkt efter vnet hade sjunkit undan kunde man tydligt se effekten av dåligt skötta kanter, med hängande träd och därav försämrat flöde. Till problembilden hörde också det var ett blandat privat och offentligt ägande, och det därmed fanns ett varierande engagemang då det gällde skötseln av kanterna. Suseåns sänkningsföretag har tidigare sökt och fått avslag från länsstyrelsen på rensningsåtgärder men på ort och ställe konstaterades behoven och en möjlighet lämna in ny ansökan öppnades. Regionstyrelsen delar motionärens syn på behov av ett bättre helhetsgrepp när det gäller ansvaret för rensning av vendrag, både avseende miljökostnader och kostnader för skador på egendom. Det krävs ett fortlöpande arbete av LRF, såväl lokalt som regionalt. motionen härmed anses besvarad. Motion nr 4: Tillsynsavgift för brukande i venskyddsområde Kungsäters LRF När en markägare påverkas av ett venskyddsområde måste hen söka tillstånd bruka marken för traditionell odling, för denna ansökan får markägaren betala en avgift till den myndighet som handlägger ärendet. Jag har länge hävdat verksamhetsutövaren skall kompensera markägaren för den kostnad som hen drabbas av, i vissa kommuner har detta praktiserats, medan andra hävdar det strider mot lagen. Jag föreslår: LRF utreder vad som hindrar verksamhetsutövarna ersätta markägarna för denna mycket irriterande kostnad, och påverkar lagstiftningen i frågan om så behövs, samt sänder motionen vidare till regionstämman 7/24

8 Regionstyrelsens yttrande: motion nr 4 Sammanfning av motionens innehåll Kungsäters LRF lyfter frågan om tillsynsavgift för brukande i venskyddsområde och om rimligheten i lantbrukaren ska stå för denna kostnad. För få tillstånd, som måste sökas, skall brukaren betala en avgift till den myndighet som handlägger ärendet. Detta förfarande är, enligt motionären, olika i olika kommuner. Man önskar LRF utreder hur lagen ser ut samt LRF påverkar så verksamhetsutövaren ska ersätta lantbrukaren för detta. Kungsäters LRF pekar på den kostnad för tillstånd som markägare måste betala för få bruka sin mark inom ett venskyddsområde. Man vill venföretaget skall ersätta markägaren för denna kostnad och LRF ska påverka lagstiftningen om så behövs. Tillsynskostnader behandlas olika i de halländska kommunerna och nationellt finns inte någon generell regel för hur kommunerna ska hantera dessa. Sättet påverka är genom förhandling. LRF Halland kan medverka genom ta fram fakta om hur tillståndshanteringen ser ut i övriga kommuner, men förhandlingen i detta enskilda fall bör ske genom LRFs kommungrupp i respektive kommun. motionen härmed anses besvarad. Motion nr 5: Enskilda avlopp Harplinge LRF Just nu går vi in i en ny period gällande vendirektivet som kommer pågå , där venstatusen i samtliga hav och vendrag skall förbättras i många avseenden. Det är något som kommer påverka många jordbrukare, företag och enskilda personer i vårt område. Skintan är ett av vendragen som måste förbättra sin venstatus på grund av höga värden av näringsämnen, framförallt fosfor. Just nu genomför miljö- och hälsoskyddskontoret en inventering av alla enskilda avlopp i området. Det är många fastigheter, och många olika typer av avlopp. Många har under tidigare år blivit ålagda göra förbättringar på sina fastigheter gällande avloppen, och har gjort detta. Det är inte rimligt enskilda personer ska behöva göra de stora investeringar som det innebär renovera avloppet, med bara några års mellanrum. Det är många äldre som bor i området och som har obefintlig belastning på avloppet. Det saknas idag möjligheter göra gemensamma enkla lösningar. Det stora problemet i just detta område är inte i första hand de enskilda avloppen, utan de översvämningar som sker på jordbruksmarken. Venavrinningen är för dålig och vid de tillfällen som jordbruksmark översvämmas drar det med sig mycket stora mängder näringsämnen ut till havet. En renovering av alla enskilda avlopp innebär i sig ingen stor samhällsnytta, utan 8/24

9 tillför endast stora kostnader för den enskilda personen. Dessa kostnader går inte ställa i relation med de små förbättringar de medför. Det är ett enkelt sätt för en myndighet kräva detta av enskilda personer, men det gör i sig ingen stor samhällsnytta och ingen stor förbättring av venstatusen. Jag föreslår därför årsmötet LRF ska verka för: kräva flexibilitet vid inventering av de enskilda avloppen kräva en ordentlig utredning görs beträffande vad som resulterar i störst förbättringar av venstatusen kräva en lösning som ser över möjligheten så många som möjligt kan ansluta sig till det kommunala avloppssystemet. Sara Johansson, Harplinge LRF Regionstyrelsens yttrande: motion nr 5 Sammanfning av motionens innehåll Harplinge LRF tar i sin motion upp frågan om samhällets krav på enskilda när det gäller avlopp, kopplat till vendirektivet. I Skintan, det vendrag som åsyftas i motionen, handlar näringsläckaget framförallt om fosfor. Såväl lantbruksföretag som enskilda husägare åläggs med snäva tidsmarginaler investera i nya avlopp. Motionären ser inte någon rimlighet i den stora del av ansvaret som åläggs enskilda. Mycket av näringsläckaget sker vid regnrika perioder på grund av dåligt fall på vendragen, och med detta sköljs näring med. Motionären önskar en ökad flexibilitet vid inventering av de enskilda avloppen, samt en utredning av vilka åtgärder som resulterar i störst förbättring av venstatusen, samt slutligen, en lösning där man erbjuder möjlighet ansluta till det befintliga kommunala avloppsnätet. Harplinge LRF har i sin motion tagit upp ett skeende som berör många husägare för närvarande. Varje kommun är fri besluta om hanteringssätt. En framgångsväg kan vara en dialog med kommunen i grupp, där synpunkter framförs om få möjlighet kopplas på det kommunala avloppsnätet. Inget stöd finns i lagstiftningen som öppnar möjlighet ställa krav på kommunen. motionen härmed anses besvarad. 9/24

10 Motion nr 6: Torvmarker läcker CO2 Tvååkers LRF Sedan talet har stora arealer torvmark dikats i Sverige för få fram åker och skog. Av den totala arealen torvmarker på 10 milj. ha, är 2,6 milj. ha dikade, dvs. hela Blekinges yta. Försöksrapporter från SLU visar utsläppen därifrån är nästan dubbel så stora som hela Sveriges inrikestrafik, 20 milj. ton CO2/ år. Sverige måste redovisa utsläppen till EU. Ett ha dikad torvmark motsvarar utsläppen från en bil som kör ett varv runt jorden. Köttdeben är av mindre betydelse i jämförelse. Skogstillväxten måste drivas på för öka koldioxidinlagringen. De uttagna torvmarkerna måste askspridas och beskogas. Ett alternativ är skogen på dikade torvmarker avverkas och torven tas till vara. Aska läggs ut som ökar tillväxten. Torvmarken beskogas igen. Tvååkers LRF yrkar: en sammanställning görs av askvolymerna, på de olika värmeverken, och dess användningsområden LRF sätter sig in i frågan, bistår kartläggningen av områdena med de värsta utsläppen. Jonas Torbiörnson Regionstyrelsens yttrande: motion nr 6 Sammanfning av motionens innehåll Stora arealer torvmark har sedan 1800-talet dikats ut för få fram åker och skog. Ca 25 procent av all torvmark är dikad. Motionären hävdar proportionen mellan köttproduktionens påverkan på CO 2- utsläppen är ringa i förhållande till utsläppen från nedbrytningen av organogena jordar (med hög mullhalt). Motionären önskar därför ökad stimulans till skogsplantering och till askåterföring för stimulera tillväxten i skogen och för därmed även öka CO 2- inlagringen. Motionären yrkar i -satserna LRF ska agera för sammanställa askvolymer och för kartlägga de områden som har de största utsläppen. Stora arealer odlingsmark i Halland och Sverige är utdikade torvmarker och sjösänkningar. Som mest odlades hektar organogena jordar i öppen växtodling (1946); en tredjedel är kvar i odling. Tendensen är forts minskad areal organogen jord i öppen odling. Nedbrytning av organogena jordar ger stora CO 2- utsläpp, samtidigt som väl dränerad mark ger lägre N 2 0-utsläpp. Sett i CO 2- ekvivalenter är N 2 O 298 gånger starkare. I de försök som är gjorda visar resultaten emellertid på stor spridning inom varje typ av markanvändning. Både beskogning och forts öppen odling kan ge höga eller låga 10/24

11 emissioner. Osäkerheten i beräkningarna är hög, vilket gör det svårt bedöma vilka åtgärder som är mest effektiva. Att sammanställa askvolymer och kartlägga områden med störst utsläpp kan inte anses vara LRF:s roll; snarare är det SLU:s och Naturvårdsverkets ansvar. motionen härmed anses besvarad. Motion nr 7: Lösning av tvister inom skogsnäringen via skiljenämnd Unnaryds LRF En skiljenämnd är en nämnd som kan avgöra tvister i vilka förlikning kan träffas istället för de tas upp som mål i domstol. I många fall väljer man använda skiljenämnd istället för domstol för få en snabbhet och/eller integritet i arbetet, då skiljenämnders arbete som regel inte är offentligt. En dom i skiljenämnd är oftast inte möjlig överklaga eftersom den är avtalad bort. Inom skogsnäringen är skiljenämnden vanligt förekommande i virkeskontrakten. Ett undantag är Södra. De har inte skiljenämnd i sina virkeskontrakt och har inte haft detta på många år. Vid en tvist kan det vara svårt för den enskilde skogsägaren ha tillräcklig personkännedom om vilka skiljemän som finns och vilka som han/hon upplever är kompetenta och objektiva. Skiljedomsförfarandet bygger på det är en person som är skiljeman och därmed den som dömer. Det kan också vara problem använda försäkringarnas rättsskydd till kostnader i samband med ärenden i skiljenämnd. Den starka parten kan anlita mycket kostsam experthjälp från egna branschen, som spelar över en ekonomiskt svagare skogsägare, som då skräms genom ev. behöva betala kostnaden. Risken med skiljenämndsförfarandet är skogsägaren inte får en tillräckligt opartisk bedömning som om ärendet hanteras i civil rätt där bedömningen är mera korrekt juridiskt säkrad. Vi yrkar LRF arbetar för tingsrättsförfarande införs i virkeskontrakten istället för skiljenämnd motionen går vidare till LRFs riksförbundsstämma Unnaryds LRF 11/24

12 Regionstyrelsens yttrande: motion nr 7 Sammanfning av motionens innehåll Motionären tar upp problematiken med skiljenämndsförfaranden, en metod som är vanlig vid tvister om virkeskontrakt. Att använda skiljenämnd ger ofta snabbhet och integritet, men inte offentlighet och inte heller överklagandemöjlighet eftersom denna oftast avtalas bort. Om parterna vore jämbördiga i styrka och i erfarenhet av skiljenämndsförfarande skulle några problem inte uppstå. Nu är dock förhållandet ofta till nackdel för den säljande parten, skogsägaren, som oftast är ny i situationen och inte har kännedom om de skiljemän som finns till förfogande. Motionären skulle vilja se tvister istället löses via tingsrättsförfarande för juridiskt säkra och skydda den svagare parten i målen. Motionären tar upp en angelägen fråga om rättsskydd vid tvister. Problemen kan breddas från virkeskontrakt till flertalet fall där tvister uppstår. En svagare, ovan part, står mot en etablerad, ekonomiskt starkare part som dessutom har vana av lösning via skiljedom. Detta skapar för mycket känsla av rättsosäkerhet och utelämnande för den svagare parten. LRF arbetar för tingsrättsförfarande införs i virkeskontrakten istället för skiljenämnd LRF arbetar för se över hur tvister i kontrakt bör lösas, och utarbetar juridiskt hållbara och jämlika lösningar, som kan accepteras av parterna regionstyrelsen får i uppdrag utforma en motion till riksförbundsstämman i enlighet med motionen. Motion nr 8: Förgröning vallodling Västra Kungsbacka LRF På grund av de oklarheter som råder om förgröning vallodling är direktivet så pass diffusa vilket föranleder lantbrukaren ett stort problem inför hanteringen vallodling. Lantbrukaren har mötts av besvärliga beslut då han oftast fått direktiv på exempel som tidigare skett: fälla träd på betesmark för minska skugga till grässvålen. Man fick avdrag för minskad areal och till och med betala tillbaka betesstöd för desamma. En del träd fälldes. Inte långt senare hade Jordbruksverket direktiv tvärvänt för djurskyddets skull dess skugga men hur ställer man tillbaka sina fällda träd? Lantbrukaren upplever svårigheter om det upprepas tidigare direktiv och senare göra tvärtomvändning, detta förefaller svårt ta rätta beslut då han vill följa de regler som föreligger honom. Västra Kungsbackas lokalavdelning yrkar därför regionstämman beslutar uppdra riksförbundsstyrelsen 12/24

13 belysa förgröning, vallodling så inte oklarheter uppstår samt lantbrukaren inte behöver tvärvända de direktiv som gjorts inom 5 år det inte belöper på lantbrukarens sak få minskat stöd och efter 5-10 år behöva processa ett orimligt kostnadsbeslut inte fördyra för lantbrukaren till kostnader i miljö- och klimatfrågor och ändrade direktiv vid vallodling Motionsyttrande och förslag se motion nummer 9! Motion nr 9: Igenväxning i mellanbygd till följd av mark i träda Gällinge-Idala-Förlanda LRF Trädan har blivit ett omfande skogs- och mellanbygdsproblem! Med detta menar vi om vi tvunget behöver trädan idag så bör den ligga där den gör nytta. Vi anser trädan gör mest nytta i områden där det bedrivs intensivt jordbruk, i dessa områden finns det sällan något skydd för det vilda djurlivet vilket trädan hade bidragit till. LRF måste bestämma sig för hur de vill jordbrukskartan skall se ut i framtiden. Trenden nu är trädan breder ut sej i skogs- och mellanbygder och blir liggandes år efter år. Vilket får till följd åkermarken där trädan ligger snabbt blir uppslukad av skogskanter samt av sly. Kort därpå så försvinner den åkern och blir skogsmark i stället. I och med det så försvinner hela idén med vilande åkermark som trädan är tänkt som. Som ung i dessa bygder blir det väldigt svårt utveckla ett konkurrenskraftigt jordbruk, när bra åkermark är låst i träda. Skulle man få tillgång till arrendera en åker som legat i träda så tar det många år återfå den bördig. Vi vill därför det skall löna sej mer arrendera ut till någon som vill vårda och odla marken, istället för lägga den i träda. Vi anser i enlighet med LRF:s livsmedelsstrategi produktiv mark skall användas till livsmedelsproduktion och inte växa igen. Vi yrkar på: LRF arbetar för ett konkurrenskraftigt jordbruk i skogs- och mellanbygder det skall löna sej arrendera ut denna motion går vidare till riksstämman. 13/24

14 Regionstyrelsens yttrande: motion nr 8 och 9 Sammanfning av motionernas innehåll Motionen om förgröning och vallodling tar upp de problem som uppstår när myndigheterna förändrar sina direktiv med förhållandevis kort varsel, trots bruket av åkermark ofta planeras över längre tider än ett år i taget. Det gäller bland annat det nya förgröningsstödet, vilket kan skapa inlåsningar för t.ex. före detta mjölkbönder som vill lägga om till spannmålsodling har man haft betesvallar runt gårdshusen längre än fem år tillbaka räknas dessa som permanenta och kan komma begränsa en kommande omläggning till spannmålsodling. Motionen om igenväxning till följd av träda tar upp problemen med dagens och som det verkar även morgondagens bestämmelser kring ersättningen för träda. Enligt dessa kan man som markägare eller brukare få gårdsstöd utan marken brukas, något som får till följd yngre lantbrukare som vill satsa och expandera inte får möjlighet till detta på grund av mark ligger outnyttjad. I träda försämras markerna med tiden och det kan ta många år innan den ursprungliga bördigheten har uppnåtts igen. Det finns dock små möjligheter i det nya stödprogrammet minska de ekonomiska fördelarna med låta mark ligga oanvänd. LRF i Halland, Skåne, Västra Götaland och Mälardalen skickade i höstas en gemensam skrivelse till Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet om problem i det nya förgröningsstödet. De ovanstående togs dock inte upp. Bestämmelserna om förgröning och träda är en stor inskränkning och begränsning i den enskildes företagande. Här har LRF en viktig uppgift bevaka och arbeta för mark skall användas aktivt. Att låta mark ligga oanvänd kan inte räknas som en grön näring. Det är också ett stort ingrepp i ägande- och brukanderätten låsa företagare till en viss driftsinriktning genom bestämmelser som styr vad som skall odlas på marken. regionstyrelsen får i uppdrag utforma en motion till riksförbundsstämman i enligt med motionens intentioner. 14/24

15 Motion nr 10: Likvärdiga och förenklade regler för myndighetsutövning Getinge-Rävinge-Steninge LRF Vi har uppmärksammat i vår och grannarnas lokalavdelning i LRF djurhållande gårdar minskar i en förödande takt. Detta medför sysselsättningsgraden minska både på gårdarna, maskinstationer och inte minst förädlingsindustrin. Därför tycker vi när någon ute på landsbygden vill satsa och utveckla sitt företag och ökasysselsättningsgraden så skall man inte mötas av en lång rad av nya villkor och regler. Vår uppfning är när ansökningarna kommer in till både kommun och länsstyrelsen i vår kommun och län så tar tjänstemännen som sin stora uppgift göra det så besvärligt som möjligt med nya villkor som måste uppfyllas för lantbrukaren skall få utökningstillstånd. Oftast provar tjänstemännen nya villkor som de kanske får igenom och som sedan blir någon slags standard, som förmedlas vidare till kolleger runt om i landet. I några fall testas krav och villkor som tangerar juridiska gråzoner som småföretagare har svår möta. Både länsstyrelse och kommuner kommer gärna med nya villkor och pålagor som berörväxtodlingen fast det är djurhållningen som byggs ut. Skall det fortsätta så får man lägga växtodlingen och animalieproduktionen i olika bolag vilket medför det klassiska familjejordbruket dör ut för man orkar inte med all administration. Vi i Getinge-Rävinge-Steninge LRF yrkar: bedömningen skall vara lika mellan de olika länsstyrelserna i Sverige. Både miljöprövningen och förprövning i ansökan om MKB för djurhållning skall man inte ställa nya krav på villkor som måste uppfyllas innan ansökan anses vara komplett. (går ej överklaga) LRF tillsammans med Jordbruksverket ser till regeltolkningarna blir likvärdig i landet och en likvärdig myndighetsutövning. regionstämman skickar denna motion till riksstämman. Regionstyrelsens yttrande: motion nr 10 Sammanfning av motionens innehåll Motionären har uppmärksammat antalet djurhållande gårdar minskar i förödande takt, vilket i sin tur minskar sysselsättningen på såväl gårdar, som på maskinstationer och i förädlingsindustrin. En orsak enligt motionären, är företag som vill satsa och utveckla vid ansökan om tillstånd hos olika myndigheter, möts av en orimligt lång rad nya villkor och regler som 15/24

16 måste uppfyllas och följas. Dessa varierar dessutom från län till län. Motionären vill LRF arbetar för ärenden ska bedömas likartat i olika delar av landet. Styrelsen delar motionärens uppfning om det behövs större likabehandling från länsstyrelser och kommuner vid behandling av ärenden. Detta skulle ge flera vinster, inte minst för rättssäkerheten. Styrelsen anser också det är av stor vikt de regler och lagar som finns följs och myndigheter inte inför nya egna villkor och regler under ett ärendes behandling. Det ska inte finnas utrymme för enskilda tjänstemäns tyckande. Frågan om likabehandling är en nationell angelägenhet eftersom den berör alla länsstyrelser. LRF för regelbundet diskussioner med Jordbruksverket och regeringskansliet om hur man regionalt upplever relationen med länsstyrelsen. Förenklingsresan som Jordbruksverket och LRF gjorde tillsammans sommaren 2013 var ett sätt visa på onödiga regler och lyfta förenklingsmöjligheter. Utifrån resan ska en handlingsplan arbetas fram och denna ska vara gemensam för myndigheter och branschorganisationer i hela landet. Jordbruksverket har i detta arbete upprättat ett webbforum för samsyn och likriktning av bedömningarna, med cirka 300 deltagare från 160 kommuner och länsstyrelser. På detta område finns dock mer arbeta med eftersom många lantbruksföretag inte anser sig likvärdigt bedömda. Även i de fall miljökonsekvensbeskrivning, MKB, krävs, är det av största vikt likabehandling sker. Reglerna finns i miljöbalken och för få till likvärdiga bedömningar har Naturvårdsverket skapat ett forum där LRF, länsstyrelser, miljödepartementet, domstolar med flera är representerade. En del görs redan för få till en likabehandling men LRF får återkommande exempel på det är skillnader i bedömningarna. regionstyrelsen får i uppdrag utforma en motion till riksförbundsstämman i enlighet med motionens intentioner. Motion nr 11: Avskaffning av beteslagstiftning för mjölkkor Harplinge LRF Dagens beteslagstiftning infördes 1988 i en tid då Astrid Lindgren målade bilden av kor ska ha roligt. Merparten av alla kor stod då uppbundna, vilket har förändrats betydligt under senare år då många nya och moderna stallar har byggts med mycket stor fokus på djurvälfärden ska vara av bästa möjliga klass. Alla som har mjölkkor idag vet kor inte tycker om värme, och om de får välja stannar de gärna inomhus dessa dagar. Dagar när det regnar mycket medför stora problem med upptrampning och dålig klövhälsa. Vad vi också vet är kor är mycket lata djur av sin natur, och tycker inte om behöva gå långt för 16/24

17 äta eller dricka utan vill helst ha sitt foder serverat inom räckhåll 24 timmar om dygnet. Sverige är det enda land idag som har en lagstiftning gällande behöva ha mjölkande kor ute på bete. I en tid då dagens mjölkbönder lever på en internationell marknad långt utanför landets gränser och får lika mycket betalt för sin mjölk som sina grannar utanför Sveriges får, krävs man har möjlighet konkurrera på lika villkor. Flera länder har exempelvis tillägg då de har sin mjölkkor ute på bete, vilket är omöjligt i Sverige då det är ett krav följa beteslagstiftningen. Enligt undersökningar som har gjorts visar det på den största delen mjölkbönder skulle släppa ut sina kor på bete även om lagen försvann, för de anser det höjer djurvälfärden och djuren blir friskare och sjuka djur är olönsamma djur. Så detta handlar inte om alla mjölkkor ska låsas in för gott, utan mjölkföretagare i Sverige ska få konkurrera på lika villkor som mjölkbönder utanför landets gränser. Det handlar om det inte ska finnas en lagstiftning som är baserad på kunna kontrolleras på enklaste vis, till varje pris. Det är ej heller ekonomiskt försvarbart lägga ner tid på administration och journalföring i den mån som lagstiftningen idag kräver. Jag föreslår därför årsmötet LRF ska verka för: avskaffa den beteslagstiftning som finns idag gällande mjölkande kor Sara Johansson, Harplinge LRF Regionstyrelsens yttrande: motion nr 11 Sammanfning av motionens innehåll Motionen tar upp problematiken med en föråldrad beteslagstiftning från Sedan denna infördes har förhållandena för djurhållning ändrats. I andra länder får lantbrukarna ett ekonomiskt tillägg när de har sina kor på bete, medan den svenska lagstiftningen innebär bönder i vårt land inte har möjlighet konkurrera på lika villkor med europeiska kollegor. Motionären kräver LRF verkar för avskaffa den nuvarande beteslagstiftningen för mjölkkor. Mjölkproduktionen i Sverige har förändrats sedan beteslagstiftningen infördes Antalet mjölkgårdar har blivit färre men större och de flesta kor går numera på lösdrift. En lagstiftning i linje med den förändrade djurhållningen vore en där djuren tilläts själva får välja när de vill vara ute och inne, något som forskningen visar de mår bra av. Till problematiken runt beteslagstiftningen hör också denna, till skillnad från i andra länder, inte ger mjölkföretagen betalt för djur på betesgång vilket innebär en stor konkurrensnackdel. 17/24

18 LRF har påtalat dessa problem via LRF Mjölk, som kontinuerligt arbetar för en mer modern och en mer flexibel beteslagstiftning. LRF har även framfört frågan till den nationella konkurrenskraftsutredningen. Den svenska beteslagstiftningen är ytterligare ett exempel på en regel som skapar ojämlikhet mellan svensk produktion och övriga länders. motionen härmed anses besvarad. Motion nr 12: Åtgärder för säkra svensk livsmedelsproduktion Kungsäters LRF Det svenska jordbruket minskar i termer av såväl odlad yta som antal jordbruksföretag och antal husdjur. Detta då svenska lantbrukare konkurrerar på ojämlika villkor med länder vars krav och regler ej är likställda svenska. Sveriges lantbrukare har världens tuffaste miljökrav, djurhållningsregler och arbetsvillkor ta hänsyn till vid produktion. Det svenska lantbruket är viktigt ur flera aspekter, dels för arbetstillfällen då totalt ca 10 procent av Sveriges yrkesverksamma arbetar i lantbruk och förädling. Dels för Sverige behöver ett fungerande lantbruk för livsmedelsförsörjning i händelse av krig. Att satsa på egen livsmedelsproduktion är lika viktigt som satsa på ett eget försvar. Genom skapa tydliga regler för upphandling till Sveriges offentliga kök ökar konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Samtliga råvaror som köps in till offentliga kök i Sverige bör framställas enligt svenska lagar med samma krav på djurhållning, miljö samt arbetsvillkor. Tydlig märkning av livsmedelsproduktion samt förhöjd kunskapsnivå hos konsumenter tryggar svensk livsmedelsproduktion och stärker svenska lantbrukares konkurrenskraft och tryggar samtidigt arbetstillfällen i Sverige. Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad införa tydliga lagar och regler alla råvaror och produkter som köps in till offentliga kök i Sverige skall följa svensk lag på djurhållning, miljökrav samt arbetsvillkor införa tydliga lagar och regler för märkning av livsmedelsprodukter där det tydligt framkommer om produkterna producerats i enlighet med svenska lag på djurhållning, miljökrav samt arbetsvillkor. Johanna Palmelid, Kungsäter LRF 18/24

19 Regionstyrelsens yttrande: motion nr 12 Sammanfning av motionens innehåll Motionen tar upp den svenska livsmedelsproduktionen minskar, bland annat till följd av Sveriges bönder har världens tuffaste miljökrav och djurhållningsregler ta hänsyn till i sin verksamhet. Motionären pekar på ett svenskt lantbruk är viktigt för såväl självförsörjningen som för sysselsättningen. För säkerställa en svensk livsmedelsproduktion föreslår motionären två åtgärder. Den ena är tydliga lagar och regler som underlättar för den offentliga sektorn upphandla närproducerade livsmedel. Den andra åtgärden är tydliga lagar och regler för märkning av livsmedel så det tydligt framgår de har producerats i enlighet med svensk lag. Att stifta nya lagar och regler är politikens uppgift. Det LRF kan göra för skapa en förändring i den riktning som motionären önskar är bedriva ett påverkansarbete gentemot politiker. Detta görs också, såväl nationellt som regionalt. I Halland träffade LRF alla kommuner och Region Halland vintern och lyfte då frågan om svensk och halländsk mat i den offentliga måltiden. Samtalen visade det finns en samstämmighet om det går ställa högre krav i upphandlingarna för underlätta för svenska producenter få leverera. Parallellt med förändrade kravställningar behövs dock även tydliga signaler från politikerna om de är beredda avsätta pengar för få svenska produkter. Att exempelvis utöka nötköttsproduktion för kunna leverera större volymer tar fem år innan resultat i form slaktat kött kommer, något som kräver långsiktighet och tydlighet i de kommunala besluten. LRF Halland kommer fortsätta träffa politiker, kostchefer och upphandlare, bland annat för bistå med kontakter med producenter. När det gäller motionärens krav på tydliga regler och lagar för märkning av svenska livsmedel är svaret det samma som då det gäller upphandling det LRF kan göra är bedriva ett påverkansarbete gentemot politikerna. För underlätta för konsumenterna välja svenskt har LRF dessutom tagit fram appen Bonde på köpet, som är gratis. Med hjälp av denna kan konsumenten direkt i affären scanna en vara och se om den är svensk eller inte. Bonde på köpet uppdateras ständigt med nya varor. Under senare åren har även flera märkningar tagits fram av branschorganisationerna för hjälpa konsumenterna välja svenska produkter. På animaliesidan finns Svenska fågel och Svenskt Kött som båda garanterar djuren är födda, uppfödda, slaktade och förädlade i Sverige. Ytterligare ett märke är Svenskt sigill, som innebär kvalitetsgaranti och certifiering av svenskproducerade livsmedel och blommor. motionen härmed ska anses besvarad. 19/24

20 Motion nr 13: Säkerställande av livsmedelsförsörjning Karups LRF och Våxtorps LRF Regeringen har sagt man skall ta fram en livsmedelsstrategi till våren Ändå aviserar den rödgröna regeringen ökade sker på mineralgödsel och bränsle. Sveriges mjölk- och grisbönder kämpar för överleva. Handeln tjänar grova pengar och bönderna får allt mindre. Hälften av maten vi äter är importerad. Världen omkring oss är full av oro, det är krig i Europa, hoten från terrorgrupper ökar. Ändå talar vi inte längre om behovet av livsmedelsberedskap. Om transportsystemet inte fungerar är vi utan mat i butikerna på två dagar. Hos grossisterna inom en vecka. Det är dags livsmedelsstrategierna blir till tydliga produktionsmål. Det kan låta som rester aven föråldrad tid, men utan livsmedelsproduktion fungerar inget samhälle i längden. Därför yrkar årsmötet: LRF kräver livsmedelsstrategin skall kopplas till produktionsmål för säkerställa en godtagbar självförsörjningsgrad inom landet LRF kräver dieselsken åter tas bort och sken på handelsgödsel inte återinförs LRF kräver produktionsmålen jämnställs med miljömålen i kommande strategier motionen antas och skickas vidare till regionstämman i Halland. Linda Hedström, ordförande Karup, och Pia Sjögren, ordförande Våxtorp Motionen antogs av årsmötena. Regionstyrelsens yttrande: motion nr 13 Sammanfning av motionens innehåll Motionen tar upp Sveriges minskande förmåga till självförsörjning av livsmedel. Hälften av den mat vi äter är importerad, livsmedelsaffärerna har små lager och är väldigt beroende av säkra transporter, detta samtidigt som omvärlden är mer osäker än på många år. Dessutom vill regeringen införa dieselsk och återinföra konstgödselsk, vilket skapar än sämre konkurrensförutsättningar. Trots detta talar vi inte om behovet av en livsmedelsberedskap, menar motionärerna. Inte ens i samband med den livsmedelsstrategi som den nuvarande regeringen ska ta fram till våren För säkerställa en svensk självförsörjning vill motionärerna livsmedelsstrategin kopplas till produktionsmål, som även jämställs med de nationella miljömålen. 20/24

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014 Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och

Läs mer

Motion nr (ifylls av riksförbundet) Initierande lokalavdelningar Svedala Lokalavdelning

Motion nr (ifylls av riksförbundet) Initierande lokalavdelningar Svedala Lokalavdelning Motion nr (ifylls av riksförbundet) Markavvning Initierande lokalavdelningar Svedala Lokalavdelning Vid länsförbundsstämman i Skåne behandlades en motion angående statsmakterna genom venverksamhetsutredningen

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker Minnesanteckningar från seminariet "Räcker maten" som Omställning Sigtuna (OS)tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden (NFS) genomförde den 21 febr 2016. Medverkande föreläsare: Mats Olsson,

Läs mer

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND HSSL/Halland Omställning - till ett fossiloberoende samhälle Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbara bygder Levande landsbygd rikt föreningsliv,

Läs mer

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014

Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Lägesrapport motioner och skrivelser Regionstämma LRF Sydost 2014 Motion nr 1-4 Mörbylångadalen, Sydöstra Öland, Ottenby och Torslunda LRF Sakägare Regionstämmans beslut i att satser Status regionen Status

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Rättshjälp i förvaltningsärenden

Rättshjälp i förvaltningsärenden Rättshjälp i förvaltningsärenden Orsa LRF avdelning LRF ska verka för det skall gå teckna en försäkring som ger rättshjälp i alla typer av förvaltningsärenden. I hem- och företagsförsäkringar finns ofta

Läs mer

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc Mjölkpolitik i tuffa tider Foto: Jan Peterssonc Mjölkkris Politisk inverkan Ryssland har stoppat all import från EU som svar på omfattande sanktioner. Svenska mjölkbönder mer utsatta på grund av fördyrande

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

med anledning av proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

med anledning av proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3614 av Anders Forsberg m.fl. (SD) med anledning av proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Var finns LRF i samhällsdebatten och mediebruset?

Var finns LRF i samhällsdebatten och mediebruset? Var finns LRF i samhällsdeben och mediebruset? Vallentuna Täby-LRF Fasterna LRF Det pågår en omvälvande förändring av mediebranschen och de senaste åren har ett helt nytt digitalt medielandskap växt fram.

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-3720-2016, 1287 511-3721-2016, 1286 511-3722-2016, 1291 511-3723-2016, 1265 511-3724-2016, 1263 511-3725-2016, 1290 511-5127-2016, 1284 Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? Enkät till svenska mjölkbönder 2015 1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? 10 9 93.3% 8 7 2.9% 3.8% 1 2 3 1 Sänk dieselskatten 2 Sänk inte dieselskatten

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Interpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna

Interpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna ^^Ä^^fek Interpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna Ett av etappmålen i det nya klimat och miljöprogrammet är att kommunen ska upphandla 100% ekologiska livsmedel till 2023. Detta är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg!

Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg! Näringspolitik djurskydd - vad vill vi? Hög konkurrenskraft med bibehållen god djuromsorg! Svenska företagare med djurhållning ska ha sådana produktionsförutsättningar att de kan vara konkurrenskraftiga

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer